Podcasts about klimathot

Hur kan man gå från förtvivlan till hopp när många saker pekar i fel riktning? Klimathot, krig, hungersnöd, flyktingkris, stigande räntor och minskat värde på pengarna. Vad kan få oss att lyfta blicken och se hoppfullt på framtiden?Förutom historikern och författaren Sverker Sörlin hörs röster från Almedalen där många seminarier handlade just om hopp och hopplöshet. Hör bland andra: Pella Thiel, ekolog och grundare av föreningen Omställningsnätverket David Orlic, f d rådgivare till Socialdemokraterna i tidigare valrörelser, företagsledare och katolik Felicia Ferreira, chefredaktör för den kristna tidningen Dagen Antje Jackelén, ärkebiskopprogramledare: Åsa Furuhagen producent. Anders Diamant

Hur påverkar miljöhotet och ett förändrat klimat beslut?Christoffer Wedebrand, analytiker, och Per Wikman-Svahn, forskare från KTH, är två av författarna till kapitlet Robusta beslut för hantering av ett förändrat klimat.I ett 24 minuter långt avsnitt går de bland annat igenom:Hur en liten havshöjning kan leda till att översvämningar som förr kom var hundrade år i framtiden kommer var tiondeVilka metoder som går att använda för att försöka förutse klimathotVarför vi inte ska vara rädda för osäkerhetenDen 20 januari lanserar FOI Strategisk utblick 9 med ett seminarium som webbsänds kl. 9.00–10.30. Samma dag går rapporten att ladda ned från foi.se. 

Det har varit varmt  på många ställen den senaste tiden. Inte minst i Sibirien, där det uppmätts rekordtemperaturer på flera håll. Den extrema värmeböljan där riskerar att påverka klimatet över hela världen och leda till tinande permafrost och markkollaps. Hamnar denna akuta och långtgående klimatkris i skuggan av coronapandemin? Och vad kan man göra åt situationen? ”Om vi inte hade haft klimatförändringar som vi orsakat skulle skulle det här hända en gång på 100.000 år”, säger DN:s vetenskapsredaktör Maria Gunther i dagens avsnitt. Programledare: Martin Jönsson. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Klimathot, en minskad biologisk mångfald och en växande befolkningsmängd är utmaningar som vi förutspås möta framöver. Food tech är ordet på allt fler människors läppar när vi pratar lösningar för framtidens matförsörjning. Vad innebär det? Vi har bjudit in chefredaktören, författaren och föreläsaren Johanna Stål för att prata hydroponik, underjordisk odling, odling i rymden och odling under havsytan. Och inte minst så pratar vi om hur människan är ett med planeten! Kom i kontakt med Johanna: johanna@caminomagasin.seLäs mer från Camino samt beställ Johannas bok: https://www.caminomagasin.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 30 I denna veckas avsnitt gästas podden av Pierre Schellekens som är vice kabinettschef åt klimat- och energikommissionär Miguel Arias Canete. Tillsammans med Isak, Daniel och Sophia diskuterar och resonerar han om hur EU ska kunna tackla klimathotet men också hur det arbete som krävs för att lösa utmaningarna kring klimatet kommer att föra med sig väldigt mycket som är positivt för samhället.

Ring P1 från Sundsvall om bland annat klimathot, spermadonation och varningstext på spel. Programledare: Täppas Fogelberg

Sommaren 2018 var extremt varm och torr, och Sveriges och lantbrukets beredskap räckte dåligt för utmaningarna. Hur tänker rådgivare och lantbrukare kring sommaren som gick och året som väntar, och hur menar forskarna att vi framöver ska kunna stå bättre rustade för fler heta, torra somrar – eller kanske heta och blöta? Hör lantbrukarna Martin Pettersson och […]

Oavsett hur snabbt processorkraft dubbleras förblir den mänskliga naturen ungefär densamma som på stenåldern. Så även om också de går i tankefällor, så behövs teknikskeptikerna, säger David Qviström. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En tid då den digitala utvecklingen går så rasande fort att ingen riktigt kan förutspå framtiden lämnar gott om utrymme åt teknologiska profetior, inte minst inom populärkulturen. Tv-sajternas strömmade framtidssagor poppar upp som svampar, och där är framtiden alltid ljus, demokratisk och trygg nej, jag bara skojar. Framtiden är dystopisk, mörk, gärna fascistisk, människofientlig och fylld av misstro mot den teknologi som genren samtidigt är så fascinerad av liksom jag själv, som hör till fantasterna. Teknikskepsis bottnar nog mycket i vår bristande föreställningsförmåga. Ett aktuellt exempel är serien Altered carbon med svenske Joel Kinnaman i huvudrollen. I denna framtidssaga lagras personligheter i ett slags minnesdosa inne i nacken medan den mänskliga kroppen kan bytas ut, lite som kläder. Teknologin har gjort människan odödlig samtidigt som kroppen, som kallas sleeves, blivit en förbrukningsvara. I framtidssagorna är temat med teknologi som symbiotiskt integreras i den mänskliga kroppen vanlig. Den teknologi vi ännu inte vet mycket om, men vars utveckling accelererar nästan som hade den en egen vilja och existens, är något hotfullt. I en artikel jag läste någon gång under min uppväxt, det kan ha varit sent 1970-tal, förutspådde framtidsforskare att vi alla skulle gå omkring med bärbara telefoner som man till och med skulle kunna göra bankärenden med. Telefon i min värld var en grå bjässe som statliga Televerket ägde, som satt fast i väggen och hade en krullsladd till luren och snurrskiva som man rullade fram numret på. Att ha telefon med sig utomhus föreföll mig inte bara onödigt, utan också väldigt otympligt. Teknikskepsis bottnar nog mycket i vår bristande föreställningsförmåga. I tågets barndom ansågs det farligt att färdas snabbare än 30 kilometer i timmen, för i högre hastigheter riskerade kroppen att skaka sönder. Jag är övertygad om att någon också i tidernas begynnelse när elden tämjdes eller hjulet uppfanns stod bredvid och sa: men vad ska ni med det där till. Att signalera ett visst mått av teknikskepsis är nog till och med nödvändigt om ens framtidsutsagor ska tas på allvar. Klimathot, överbefolkning, kärnvapen och rädsla för pandemier den som säger att allt är lugnt lär bli stämplad som populist eller dumskalle. Faktiskt kommer jag inte på någon som målar framtiden i enbart ljusa färger annat än Jehovas vittnen, i broschyrerna om den nya jord dit rörelsens trogna ska få komma visserligen för att himlen är fullbokad och den gamla jorden har gått under, men ändå. förresten kommer snart robotar med artificiell intelligens åtminstone att kunna bete sig som om de kände empati. Just apokalyptiska rörelsers budskap är en mix av skräck för undergången och samtidigt ett hopp, för på yttersta dagen ska ju Jesus komma tillbaka. Kombinationen av hot mot liv och en hoppfull patentlösning bygger starkt säljande budskap. I de teknologiskt intresserade framtidssagorna är det teknikpositivism som är hoppet i apokalypsens tid politikens fokus på miljöteknik och gröna jobb till exempel, hellre än det opinionsmässigt impopulära att radikalt anpassa livsstilen till en mindre bekväm men mer hållbar standard. Sällan blir föreningen av dystopi och naiv teknikpositivism så tydlig som hos de brittiska författarna Richard och Daniel Susskind, far och son, jurist respektive nationalekonom. I Professionernas framtid förutspår de att robotar och artificiell intelligens helt kommer att förändra yrkesuppgifterna för bland annat läkare, lärare, journalister, revisorer, arkitekter, jurister och till och med präster och terapeuter, i den mån yrkena alls kommer att finnas kvar. De skriver: På samma sätt som vi börjar vänja oss vid tanken på förarlösa bilar, kommer vi på lite längre sikt även att känna oss bekväma med tanken på lärarlösa studenter, läkarlösa patienter, advokatlösa klienter, konsultlösa företag, prästlösa församlingar och så vidare. Vinsten är att monopolställningen för dessa yrkesgrupper bryts upp, och i stället kommer klienter och patienter att vända sig till supersmarta datorer för att få specialisthjälp. Tillgången till jämlik kunskap gör det mödan värt att offra personliga möten och empati och förresten kommer snart robotar med artificiell intelligens åtminstone att kunna bete sig som om de kände empati. Med entusiasm refererar författarna uppgifter om att en vanlig skrivbordsdator år 2020 kommer att kunna utföra 1016 beräkningar i sekunden, vilket motsvarar processorkraften i en mänsklig hjärna, och att om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer motsvarande dator år 2050 att ha en processorkraft motsvarande hundra mänskliga hjärnor. I en framtid där datorerna skriver poesi, eller symfonier eller skapar konst kommer vi då att värdera den mänskligt skapade musiken och litteraturen lika högt? frågar de retoriskt och svarar: jo, för vi fascineras ju fortfarande av elitidrottsmän som löper riktigt fort, trots att vi har konstruerat fordon som rullar avsevärt mycket snabbare. Oavsett hur snabbt processorkraft dubbleras förblir den mänskliga naturen ungefär densamma som på stenåldern Nu är framtidsprofetior minsann inte alltid så träffsäkra. När jag var ny som journalist på 1990-talet hette det att den nya informationstekniken absolut inte skulle slå mot oss journalister tvärtom vi, liksom bibliotekarierna, skulle verkligen behövas för att sovra och ordna i framtidens ogripbara digitala informationsöverflöd, för sådant skulle inte folk ha tid med. I stället tågade algoritmerna in, denna smarta datorkraft som sniffar sig igenom Big Data och våra ackumulerade handlingar på nätet för att skäddarsy digitala informationskuvöser över var och en av oss. Om skeptikernas föreställningsförmåga begränsas av referenspunkterna i samtiden är det ofta som att de tekniktroende lägger en slöja över allt i framtiden som inte har med själva tekniken att göra. Den information som de vill ska flöda härligt fritt förefaller existera närmast vegetativt, utan att behöva odlas genom interaktion och lärande. På samma vis målar far och son Susskind sin framtidsutopi om jämlik och fri tillgång till specialistkunskap tämligen obekymrade av vem som äger och förvaltar teknik och databaser i framtiden. Men vad de tekniktroende oftast verkar glömma är nog ändå variabeln brukaren. Oavsett hur snabbt processorkraft dubbleras förblir den mänskliga naturen ungefär densamma som på stenåldern. Bredvid varje sprillans ny superkompetent framtidsdator kommer alltid en teknikskeptiker stå och säga vad ska man med den där till. Det tekniskt möjliga eller ekonomiskt smarta är nämligen inte alltid vad den i mindre grad utvecklingsbenägna mänskliga naturen efterfrågar eller mår bra av. Kunna är inte alltid böra. På sätt och vis är poängen med såväl dystopier som teknologitroende profetior på sätt och vis densamma, och antagligen är det därför de både fascinerar och skrämmer. Bägge är ett slags testkörningar inte av teknologi som vi ännu inte äger, utan av vår mänskliga natur och dess gränser. Vad behöver vi? Vilken framtid kan vi gå med på? Hur väl vetenskapligt underbyggda dessa framtidsprofetior och dystopier än är fungerar de nämligen här och nu som ett slags simulatorer i berättelsens form för att svara på vad vi ska ha den till, den där dunkelt hotfulla framtiden. David Qviström, författare och journalist   Litteratur  Richard och Daniel Susskind: Professionernas framtid, översättning Joel Nordqvist. Bokförlaget Daidalos 2017.

Trettio minuters hårt grävande och sågande som du slipper höra, eftersom Anna bestämde sig för att redigera bort det redan under inspelningen. Däremot får du klimatstatistik, en gnutta Stalingrad samt en härligt genomusel nytolkning av Wilhelm Mobergs Utvandrarna!Kolonipodden spelas in i Jonsereds Amerika, Sveriges äldsta koloniområde. Nu skall kolonin tillbaka till 1800-talet! Anna Theorin är trädgårdsmästare och Per Dahlberg är journalist och trädgårdsrookie. Här blandas kloka ekologiska trädgårdstips och rena fånigheter. Nya avsnitt onsdagar och lördagar!

I avsnitt 22 av Livet Deluxe gästas jag av Bo Olofsson, professor i miljögeologi på KTH. I 2 år har Bo blivit utnämnd till ”årets lärare” och är även en av Sveriges ledande experter inom vattenförsörjning. Med smittade entusiasm berättar och förklarar Bo hur klimatförändringar kommer påverka Sverige i framtiden. Vi får också en crash course i geologi, varför det råder ökad vattenbrist i världen, klimatflyktingar, hur batteriindustrin utvinner mineraler så som Tesla, varför Facebook borde bygga servrar under KTH, extrema väderförhållanden, utgrävningar på månen, om man kan dricka Stockholms vatten och mycket mer. Det här borde ALLA lyssna på som värnar om miljön och vill lära sig mer om framtiden inom klimatförändringar! Gör det nu!!

Feminvest Direkt gästas av Laika Consultings VD Ingmar Rentzhog som precis kommit hem från en klimatkonferens i Denver med Al Gore. Anna och Ingmar diskuterar klimathoten och dess konsekvenser, inte minst hur det påverkar vår världs ekonomi och vilka typer av investeringar man kan välja framför olja. Feminvest Direkt gästas av bolaget Hybricon som utvecklar och tillverkar världens mest energieffektiva, rena och tysta system för bussburen kollektivtrafik.

Välkommen till premiäravsnittet av din nya favoritpodd! Vi avhandlar ämnen såsom Kenoreklamen, selektivt snöminne och huruvida vår bästa tid är nu. Kontakta oss gärna: kompismedpodden@gmail.com

Klimathot, översvämningar och dataspel - hur hänger det ihop? I Framtidsvision #15 får vi lyssna på Gunnar Svensson som är expert på datorsimuleringar och Patrik Andersson som är VA-utredare på Tyréns. Samtalsledare är Krister Insulander som är journalist och som skriver en hel del om samhällsbyggnad.

Klimathot, krig och flyktingströmmar - vi lever allt mer under hoten av kommande katastrofer. Dessutom uppmärksammar vi att det nu är 70 år sedan Pippi Långstrump för första gången stod på scen. Klimathotet, ekonomiska kriser, flyktingströmmar och orkaner idag nås vi blixtsnabbt av katastrofnyheter från världens alla hörn. Anders Ekström är professor i idéhistoria vid Uppsala universitet och forskar om hur bilder och berättelser om katastrofer har sett ut och förmedlats genom historien, och han säger att det idag finns en slags stämning i samhället att vi lever vi i en katastrofernas tidsålder.Dessutom uppmärksammar vi att det nu är 70 år sedan Pippi Långstrump för första gången stod på en scen. Teateruppsättningarna med Pippi är hittills ganska outforskade trots att de påverkade Astrid Lindgrens senare böcker om Pippi Långstrump. Det säger Martin Hellström, litteraturvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö och aktuell med boken Pippi på scen.Programledare är Urban Björstadius.

Vart tog klimathotet vägen?För tre-fyra år sedan var klimathotet den största frågan både i medierna och på den politiska dagordningen. Men i dag märks frågan inte alls på samma sätt i dagsrapporteringen. Klimatnyheterna hamnar inte längre på förstasidor och löp - de får i bästa fall hållas på vetenskapssidor och i specialprogram. Clara Lowden ställer frågan om jorden inte längre håller på att gå under - eller om uppmärksamheten var för stor då, 2007 och 2008. Vad orsakade uppgången - och fallet? Läcka upprör WikileaksWikileaks har varit i centrum för medierapporteringen igen i veckan, med ett högintressant material om fångarna på amerikanska Guantanamo-basen. Och åter har det blivit kontroverser - både i Sverige och på den internationella arenan har Wikileaks material publicerats av andra än sajtens samarbetsparter - en läcka som läcksajten upprört fördömt. Bloggare vill inte längre sälja sig billigtBloggare på nätet har länge varit ett eftertraktat byte för annonsörer och marknadsförare som vill få uppmärksamhet för en produkt eller tjänst. Och kanske är det inte så konstigt. En blogg som Kenzas är t ex större än sydsvenskans sajt - sett till antalet besökare. Men till skillnad från de traditionella mediehusen har det bland bloggare hittills saknats en etisk diskussion om gränserna för textreklam och produktplacering. Företag har genom att överösa bloggare med produkter kunnat få större genomslag för en billigare peng än genom en vanlig hederlig annons. Men nu kanske den tiden är förbi. För bloggarna börjar inse sitt värde och en diskussion har startats om de etiska gränserna.Censurerad skoltidningTänk dig att en myndighet skulle begära att få förhandsgranska en tidning som Expressen eller Dagens nyheter innan den går i tryck? Eller att tidningens chefredaktör kallas in till myndighetskontoret för att svara på frågor om anonyma källor. Eller att post adresserad till redaktionen öppnas? Det handlar om skoltidningarna och deras relation till myndigheten i deras närhet: den kommunala skolan. Tidningarna drivs ofta av entusiastiska redaktioner med små resurser men i en miljö där yttrandefriheten är långt ifrån självklar och där förhandsgranskning, censur och efterforskning av källor är vardag trots att det kränker skoltidningens grundlagsskyddade rättigheter.