Podcasts about bredvid

I en källare i centrala Helsingborg står en kvinna och tvättar. Bredvid henne, bland värme och fukt, ligger en fem månaders flicka i ett knyte. Förmodligen har flickan kolik, för skrikandet tar aldrig slut och den stressade kvinnan har inte fått sova på vad som känns som en evighet. Mitt i allt slår det slint för henne. Hon lyfter upp barnet och sänker ner den skrikande babyn med huvudet före i en zinkbalja fylld med vatten, och täcker sedan över med tvättbrädan och en kolhink. Snart har barnets skrik tystnat för alltid. Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt.

Signe Bennich levde ett vanligt tonårsliv, men bara på ytan. Under den pågick en hemlig tillvaro, med mätande, vägande, "jag åt nyss" och oro över att färgen på golvet kanske innehöll kalorier som skulle kunna tränga in genom fotsulorna. Bredvid, och ofta utanför en stängd dörr, stod mamma Anna. Maktlös, livrädd och desperat. Signe och Anna berättar om en dödlig sjukdom som ofta avfärdas som "smalhets", kampen för tillfrisknande och om att brotta ner skammen och skulden på samma gång.

Bara ett stenkast från Skinwalker Ranch finns ett område som inte existerar på några kartor, men som i vittnesmål beskrivs som ännu mer aktivt och oförklarligt. Det kallas Frog Ranch. I detta avsnitt följer vi spåren efter ljus som stiger ur marken, märkliga vibrationer djupt under jorden och den mest skrämmande observationen av alla den tysta skuggan, en gestalt som inte kan fångas på kamera men som ändå tycks se oss. Är det en port, en övervakningszon… eller något som rör sig mellan världar?

Lasse Granqvist och Tommy Åström bjuder in VM-medaljören och rekordlöparen Andreas Almgren, tillsammans med Bragdnämndens Anders Lindblad några dagar innan årets pris delas ut. Kan beachvolleyduon Åhman/Hellvig få Bragdguldet efter färska VM-triumfen, eller belönas ett helt skidlandslag? Hur högt värderas Almgrens Europarekord på 5000 meter och första svenska VM-medaljen på 10000 meter? Är Mjällby AIF favorit att istället vinna folkets kärlek i Jerringpriset efter sensationella rekordsäsongen? Lars-Gunnar Jansson in memoriam. Hockeyexperten som skapade ett helt nytt språk i radio med ord som stuvbit, myra, våfflan, stjälkarna, buggarna, sallad, skalet osv. Vi lyssnar tillbaka på när L-G gästade Sporthuset och plockade fram sitt främsta radiominne. Vi minns honom för alltid. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I P4 Extra gästen berättar förläggaren och författaren Carina Nunstedts om att börja om efter makens bortgång, om att sakna vardagsgnället och om vad man absolut inte ska skriva på dejtingappar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Föreställ er en varm plats, det är folk, det är rörelse. Bredvid dig sätter sig två grabbar, de verkar ha fått i sig en och annan förfriskelse, det ser man tydligt på deras rosiga kinder och lite barnsligt glada humör. Glasen i lokalen klirrar, folk skrattar och pratar, men det är inte det välbekanta bakgrundsljudet av folksus som fångar ditt öra idag, för vad du hör de två grabbarna prata om härnäst, det får dig att vilja lyssna… och hänga med. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förintelsen i Litauen var ett skoningslöst mördande med stor medverkan från lokalbefolkningen. Karin Brygger ser hur försöken att skriva historien sätter frågan om minnets på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I mitten av Demokraternas torg i Kaunas, Litauen, växer grågrönt gräs på en rektangulär upphöjning. Man ser knappt detta försök till levande växtlighet längre för resten av denna en gång så ödesdigra plats är idag inget annat än lerig parkering framför en enda ljuspunkt, livsmedelsbutiken. Under tre månader 2017 delades 9200 plastpåsar märkta med orden ”till vänster” ut i butikens kassa. 17 412 påsar märkta ”till höger” blev också de utdelade till butikens kunder.Vilken plastpåse man gick hem med var slumpmässigt. Höger eller vänster. Vänster eller höger.Förutom den spöklika undertonen i detta ”till vänster/till höger” var varje påse märkt med ett nummer. Elever i skolan bredvid hade skrivit dit dem under handledning av konstnären Jenny Kagan. Varför? Varför gör konstnärer så underliga saker?Kanske för att barnen med sina egna händer skulle ställa frågan hur minns vi egentligen? Nummer fördes trots allt under skrivandet in också i muskelminnet på dessa levande barn. Nummer som sedan skulle sorteras av den som packade upp sina varor och antingen ställde sig frågan: vad betyder detta? Är detta en människa –Eller som med vana händer knölade ihop skräpet utan att lägga märke till att någon som sedan länge inte finns just besökt dem, i form av en enkel tuschanteckning.Att skriva historia, hävdade Walter Benjamin, är inte bara är att återvända till det förgångna, vördnadsfullt och med syfte att beskriva det ”så som verkligen var”. Nej, när det gäller historiseringen av katastrofer måste det finnas en vision för minnet, en vision om att det på något vis ska kunna sättas i rörelse - eftersom en katastrof kan tränga fram när vi minst anar det. Vi är en smula bättre rustade om vi redan är hemsökta av tidigare katastrofer.Att läsa, skriva, berätta, minnas och att skriva historia är således en form av krisberedskap. Historien är förstås aldrig ett facit men den kan vara, som Benjamin menar, ett slags brandvarnare.Under andra världskriget ockuperades Litauen först av Sovjet. När tyskarna 1941 därpå invaderade började judeförföljelserna snabbt. 95 procent av landets judar kom att mördas, samtidigt som ett aktivt motstånd pågick i Vilnius ghetto och i skogarna omkring. Litauens befolkning bär en efterhängsen skuld: de lät sina judiska grannar marschera ut i skogarna och det var ofta litauer som genomförda massavrättningarna. Vandrar man in i en glänta under den trötta litauiska solen kan man alltså råka vandra rakt över en massgrav, över ett fasansfullt brott.Samtidigt pågår idag arbetet med att återuppbygga judiskt minne i det land vars huvudstad en gång kallades Lilla Jerusalem. Men några judar hittar man inte i första taget. Milda Jakulytē-Vasil vid Lost Shtetl-museum har kartlagt både massgravar och förlorade shtetl, de små, typiskt judisk dominerade samhällena. Hon har tecknat in dem på kartor som är förvillande lika: de symboler som märker ut antingen en shtetl - eller massmord överlappar. Det historiska landskapet är således pepprat med bevis för såväl judiskt liv som judisk död. Och nu?Idag finns inga shtetl kvar. Men byar som i bästa fall har en övervuxen judisk begravningsplats finns. Bredvid begravningsplatsen i Šeduva står nu nybyggda Lost Shtetl museum. Arkitekturen hänförande modern: som hade ett rymdskepp landat på landsbygden. Men ser man museet ovanifrån skapar byggnaden illusionen av en mycket liten shtetl, takås står vid takås.När jag går runt i novembergräset på begravningsplatsen får jag veta att museets team länge trodde att Šeduvas judar var ovanligt fattiga. Gravstenarna var ju så små! Det var tills de förstod att byborna plundrat begravningsplatsen. Det var ju fritt fram efter att byns alla judar mördats under blott två dagar i augusti 1941, och därmed inte längre kunde vårda sina hädangångna. Bara två personer har idag återlämnat stöldgodset, påkostade stenar som nu är placerade på en separat del av gravfältet. Övriga stulna stenar är svåra att finna, de judiska namnen är sedan länge bortslipade och stenarna står på den kristna kyrkogården för att hedra helt andra döda. Eller så har de blivit trappsteg och interiör i någons hem.Också Lost Shtetl Museum kan läsas som protest mot att brist är det judiska eftermälet i Šeduva. För plötsligt är begravningsplatsen omskött. Förvisso blir den judiska närvaron snarast minnet av sig självt, en illustration av sitt försvinnande men också ett insisterande på att den faktiskt funnits. Alla försök att hedra, minnas står trots allt inför samma risk: i bästa fall bli sanningens viktiga avgrund, i värsta fall lam kompensation. För vad är väl en minnesplakett vid vägrenen?Ett stumt tecken på irreparabel fasa. I skogen kommer jag att tänka på Clarice Lispector som en gång skrev att det som fortfarande skrämde henne var ”[…] att till och med den ostraffbara skräcken generöst skulle sugas tillbaka ner i den outsinliga tidens avgrund, uppslukas i de ändlösa höjdernas avgrund, i Guds djupa avgrund: försvinna i likgiltighetens famn.”Den dubbla känslan av tacksamhet för försöken och raseriet över deras givna misslyckanden infinner sig åter på Demokraternas torg, där jag igen står och begrundar de ovetande omgivande femvåningshusen. Den som går förbi här kommer inte att få veta att morgonen 28 oktober 1941 fördes alla judar i Kaunas ghetto hit, nästan 30 000 människor. Selektionen började klockan 9. Dagen därpå marscherades de 9200 barn, kvinnor och män som fått gå till vänster till Kaunas Nionde Fort, där de sköts till döds innan mörker föll. Det var det enskilt största massmordet under Förintelsen i Litauen. Vid Fortet finns museum och monument, installationer vars små klockor klagar i vinden. Men på Demokraternas torg finns bara regnet, himlens gråt. De tunga vattendropparna slår hål i de grumliga pölarna.Torget är ett lerigt, fattigt bevis på att de döda inte har en chans mot de levande. Och därmed också på att vi, som faktiskt lever, för alltid står inför den hopplösa övningen att trots det se dem. Ge dem en smula av berättelsen om en framtid som togs ifrån dem. Men hur? Hur ska minnet tränga in i samhällskroppen så att det vi kallar historia blir den sorts ”brandvarnare” Walter Benjamin önskade? Ett sätt är just att insistera på att återinstallera judisk närvaro i landskapet, som Jenny Kagans plastpåseintervention ”The Big Action”. Kagan förde det förflutna in i vår samtid via det vardagligaste: slumpen och en plastpåse utan instruktion - så att den djupa insiktens börda återigen hamnade där den hör hemma: hos individen. Kanske är det bara så kan traumats verkliga och osynliga efterverkningar kan avslöjas och synliggöras: de finns mitt ibland oss, på torget, i handen, i örat.Karin Bryggerförfattare och adjunkt i Medier, estetik och berättande

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna Blennow beskriver sitt sökande efter biblioteket som har tillhört den man som tros ligga bakom 1600-talspseudonymen Skogekär Bergbo. Och funderar över bokryggarnas mystiska verkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Klockan på väggen tickade. Sekund för sekund blev synlig, oändligt lång, som om sekundvisaren tvekade för varje slag. Tiden i den predigitala eran kunde vara så totalt tom, det ensamma rummet, möblerna som stod stilla på sina platser. Den enda vägen ut ur tiden var via bokstäverna. Böckernas ryggar i bokhyllan var som brev från en framtid, ett liv som kanske skulle komma att bli mitt eget när jag blev vuxen. ”Ekelöfs nej”. ”Brott och straff”. ”Rutiga kokboken”. Jag läste titlarna om och om igen, så att orden förlorade sin betydelse och blev besvärjelser som skulle hjälpa mig genom den tomma tiden.När jag långt senare kom att öppna böckerna vars ryggar var så välbekanta blev jag ofta besviken. Innehållet kunde inte mäta sig med de drömmar som de kortfattade titlarna hade skapat i mig. Det var alltså inte där livet fanns. Kanske var det i stället ensamheten som bodde i bokbanden, sökandet efter betryggande svar och fasta strukturer.”Siste quisquis ante portam es. Stanna, vem än du är, framför porten. Knacka inte på dörren och ge inte ett ljud ifrån dig. Den här platsen är helig. Detta är de gudomliga och mänskliga vetenskapernas helgedom. Här är de dödas rådsförsamling och dyrkan. Härifrån må alla arbetets mödor, allt larm och de som är okunniga om litteratur vika hädan. Stör inte ägarens ensamhet och frid.”Så stod det skrivet på latin ovanför dörren till ett av författaren Schering Rosenhane den äldres bibliotek. Länge visste man inte mer om hans boksamling än att den funnits. I en lista över de inventarier den noggranne Rosenhane förvarat på sitt kontor förtecknades boklistor från alla hans gods: Torp och Tistad i Södermanland, Säby i Järfälla, det Rosenhaneska palatset på Riddarholmen, och hans ståthållarvåning på slottet Tre Kronor. Men listorna själva är inte bevarade, och boksamlingen skingrad. Det var i samband med mitt forskningsprojekt om Rosenhane som den troliga författaren bakom diktarpseudonymen Skogekär Bergbo som jag påbörjade jakten på hans böcker.Schering Rosenhane var ämbetsman under drottning Kristinas regering på 1600-talet, ofta på statliga uppdrag utomlands. Men var han än befann sig var han på jakt efter böcker. I Paris fick han som ung student utan pengar låna till sig den läsning han längtade efter. När han sändes till de Westfaliska fredsförhandlingarna köpte han redan på väg dit, visar räkenskaperna, en hög med böcker – och en luta, för att kunna spela och dikta på lediga stunder. I Münster bodde han hos den beryktade boksamlaren Bernhard Rottendorff, vars ”sköna bibliotek” han fick begagna. Ur den svenska stormaktstidens krigsbyten belönades han för sitt fredsmäkleri med mängder av böcker. Till sonen Johan, på studieresa i Holland, sände han inköpslistor på vackra objekt till biblioteken: glober, kopparstick, kartor.Johan Rosenhane älskade också böcker. Och det var i hans bibliotekskatalog som jag hittade den: en boklista skriven med Scherings hand, om totalt nästan 600 volymer. Här var det: Schering Rosenhanes bibliotek. Men inte hela. Ett bibliotek värdigt en boksamlare rymde vid den här tiden tusentals böcker. Johan hade ärvt godset Tistad efter faderns död, och troligen var det böckerna i det biblioteket som fanns i listan.Men det var en kryptisk förteckning: oftast bara en förkortad titel och författarens efternamn. Inga tryckorter och årtal. ”Cicero, två band”. ”Apuleius verk”. Om jag ville spåra just de här böckerna skulle det bli svårt. Men det fanns, visade det sig, en lösning. Efter Johans död såldes snart biblioteket på Tistad. Det gamla huset skulle rivas, bibliotekssalen försvann, och böckerna såldes till ett kansliråd vid namn Eckleff. Men han hade det svårt ekonomiskt och lät sälja alltihop igen. Auktionskatalogen finns kvar, och där kunde jag para ihop verk efter verk med exemplaren i boklistan. Och så kunde jag ge mig ut till de samlingar och bibliotek dit många av böckerna vandrat på olika vägar. Att jag hittat rätt exemplar kunde jag se från Eckleffs ex libris; ibland fanns Johan Rosenhanes signatur i boken, ibland initialerna S.R. – Schering Rosenhane. Och på böckernas ryggar i vita pergamentband hade Schering med egen hand tecknat titel och författare i brunt bläck.Böckerna skulle innehålla fler indicier till lösningen på gåtan om Skogekär Bergbo, men det mest omvälvande för mig var inte innehållet, utan att hålla böckerna i mina händer. Känslan var långt starkare än när jag undersökt hans brev och manuskript. Det förvånade mig först, men så förstod jag: När jag bläddrar i böckerna och läser en rad här och där gör jag precis samma sak som han själv gjorde. Hans händer har vänt de här bladen precis som mina gör nu, och precis som jag har han sökt kunskap mellan de här pärmarna. I böckerna möts våra världar och är precis desamma.Böcker är inte bara objekt i sig. De bär på ytterligare fysiska spår bortom sig själva: tummade smutsiga sidor, spår av kyssar på en illuminerad helgonbild i en medeltida codex, utflutet bläck där någon strukit under eller antecknat. Böckernas historia är bibliotekens historia, men också materialens: papyrus, pergament, papper.De stora biblioteken, skriver Irene Vallejo i ”Papyrus – om bokens födelse i den antika världen”, utsattes lättare för plundring och bränder. De antika verk vi läser idag skyddades i perifera och obetydliga samlingar där de klarade sig från förödelse. Biblioteken har genom historien utgjort skyddsrum både för böcker och läsare. ”Stör inte ägarens ensamhet och frid”, stod det i biblioteket på Tistad. Begreppet, otium et solitudo, är lånat från Petrarca, som i sin tur fått det från antiken: Cicero skriver om författaren och statsmannen Cato den äldre att han aldrig var ”mindre sysslolös än när han var ledig, och aldrig mindre ensam än när han var för sig själv”. I biblioteken kunde Cicero, Petrarca och Schering Rosenhane tala med det som var förgånget och försvunnet. Och jag kan stå intill och lyssna.Bredvid universitetet där jag arbetar ligger biblioteket. När jag kommer upp för backen brukar jag alltid välja biblioteksentrén, förbunden med universitetet genom en inglasad passage, för att få en fläkt av den trygghet som strömmar ut från bokhyllor, läsplatser och bokmagasin insprängda i berggrunden. Det som präglar det tryckta ordet i motsats till digitala publikationer, skriver Lothar Müller i sin studie ”Vit magi – papperets epok”, är inte bara böckernas tredimensionella form och materialitet, utan också det fastslagna, oföränderliga. En bok kan till skillnad från en e-bok inte formateras om eller uppdateras. Det förgångna går inte att förändra, men inte heller att förlora, viskar böckernas ryggar, och det fyller mig med trygghet. Den torra doften av papper, den lite syrliga lukten av bokband, otium et solitudo. Tiden står stilla, men inte i väntan och ensamhet, utan närvaro.Anna Blennowlatinforskare och poetLitteratur Irene Vallejo: Papyrus – om bokens födelse i den antika världen. Översättare: Annakarin Thorburn. Albert Bonniers förlag, 2023.Lothar Müller: Vit magi: papperets epok. Översättare: Tommy Andersson. Glänta Produktion 2023.Kathryn M. Rudy, ”Touching parchment: how medieval users rubbed, handled, and kissed their manuscripts”, OpenBook Publishers 2023, Open access https://www.openbookpublishers.com/books/10.11647/OBP.0337Anna Blennow, ”Schering Rosenhanes kärleksvisa. En herdes väg från Seine till Sverige”, Tidskrift för litteraturvetenskap 1/2024, Open access https://publicera.kb.se/tfl/issue/view/1798

En 46-årig receptionist hittas brutalt mördad på Wisby Hotell. Bredvid henne ligger en blodig bultsax. Vad var det som hände? Varför blev hon mördad? Och kan polisen så här många år senare äntligen hitta mördaren?Wikipedia säger sitt om mordet på Wisby hotell. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Det är en tidig försommarmorgon i maj 1983. Två unga pojkar är på väg till bussen i Linköpings innerstad. När dem bestämmer sig för att gena över en bakgata upptäcker de något fruktansvärt. Undanskymt bakom en tegelklädd kyrka ligger en livlös flicka. Bredvid kroppen vilar en rosa nejlika. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Annie Hogner, och producent är Oscar Wendel. Originalmusik av Tor Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget qast, exklusivt för PodMe. Källor: Tingsrättsdom Expressen Aftonbladet GT DN Corren Riksdagen 3 februari 2010 - Avskaffande av preskription för vissa allvarliga brott Justitieutskottets Betänkande 2009/10:JuU10 - Riksdagen

Den framtida boken om Jontes sjukdomar, hundens personlighet, försovning & snopp-problem Stötta oss på swish 1230296796 eller på patreon.com/alltforidioter. NU!

Mattias ska på en sista semester, hintar om ett gäst avsnitt och Josef försöker skilja på antal och storlek...Avsnittet på YouTube ► https://youtu.be/38kSSb0dwZwBli en Synkare idag! ► patreon.com/SynkatPodcastSynkat består av:Mattias ► youtube.com/@MatinbumJosef ► youtube.com/@GlootenMaila oss på ► synkatpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Några dagar före jul ringer Pala till polisen syftet är att stoppa ett planerat mord på en släkting till Ismail Abdo. Men det han tänker bara ska bli ett anonymt tips förändrar hela hans liv. Nu berättar han om livet efter flykten från Foxtrot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det fanns ett litet, litet hopp. Om jag träffar de här personerna ansikte mot ansikte och berättar allt så kanske jag kommer levande ut. Men vissa stunder bad jag dem att göra slut på mig”. Det berättar Pala. Han är själv kriminell och har dömts flera gånger. Vi har berättat om honom i ett tidigare avsnitt – några dagar före jul 2023 larmade han polisen om ett förestående mord på en av Ismail Abdos anhöriga i Borlänge. Mordet kunde stoppas men i samband med åtalet om mordplanerna blev Palas namn offentligt och sedan dess fruktar han för sitt liv. Enligt kriminellas logik har han begått en dödssynd som har pratat med polisen. För att skydda sina anhöriga valde han därför att överlämna sig till en av Foxtrots falanger. Han säger att han förhördes under flera timmar och att han också utsattes för skenavrättningar. Efter det flydde han utomlands, han var mer säker där än i Sverige, kände han. Då hade han också kontakt med svensk polis och han väntade på att de skulle lämna besked kring hur skyddet runt honom skulle bli. Men när beskedet dröjde och Pala insåg att hans fiender började förstå var han befann sig åkte han tillbaka till Sverige.”När jag kom tillbaka till Sverige så tog det inte så många timmar tills jag fick svar att jag har blivit nekad hjälp, för att jag har pratat med media”. Vi har sökt polis och åklagare, som inte vill uttala sig om det specifika fallet.Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Samuel Thorell sitter i förarsätet idag! Bredvid sig har han Fullt Blås Borås Jarnebrink samt Howard Webbs framtida ersättare Morten Andersen-Gott! På tapeten är bland annat dominering av Aston Villa, John McGinns idioti, Timo Werners permanens i Spurs samt ett kärleksförklarande från Dejan Kulusevski mm

Hur hanterar man uppehåll eller pauser i en relation? Vi utforskar denna utmanande tid med mycket förvirring, tvivel och rädsla. Samt ger råd om hur man kan hantera en sån här situation. Det gäller bl a att förstå och lyssna på sin partner samt att aktivt arbeta med att förbättra relationen, genom att upprätthålla en sund relation, inklusive aktiv kommunikation, tid tillsammans, lyhördhet, respekt och mycket annat! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våra telefoner och hårddiskar är fulla av fotografier som vi knappt tittat på. Men vad begär alla dessa bilder av oss? Det frågar sig konstnären Anna Strand, som botaniserat bland bortglömda foton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En vän ger mig ett par negativalbum som hon hittat på loppmarknader. Ett av dem visar sig innehålla familjefotografier tagna i Schweiz på 1940-talet och drygt arton år framåt. Albumet inleds med bilder av ett nyfött barn. Under barnets tre första år räknar jag till 162 fotografier, sedan börjar fotografen att ta bilder med något lägre frekvens. Nästa dag går jag igenom mina hårddiskar och räknar till 4895 fotografier av min son under samma tidsperiod. Få av dem har lämnat min dator.Vad ska vi göra med det överflöd, eller för att vara cynisk, de sophögar av fotografier som omger oss och som fortsätter att växa. Det går inte att o-se dem på loppmarknader, i telefoner och i hem. Inte heller att låta bli att föreställa sig alla de bilder som flyter omkring på överfyllda, bortglömda konton i digitala moln. De sistnämnda ropar efter hackers, digitala arkeologer, nya yrkeskategorier. En som bokstavligen grävt i sophögar är den franske samlaren, konstnären och redaktören Thomas Sauvin. Med 850 000 bortkastade negativ som samlats in från återvinningsstationer runt om Peking grundade han 2009 arkivet Beijing Silvermine. Arkivet innehåller negativ från 1985, när fotografisk film började användas brett i Kina, till 2005, då digital fotografi började ta över det privata dokumenterandet.Sauvin har bland annat öppnat arkivet för konstnärsduon Klara Källström och Tobias Fäldt för att låta dem vaska fram ett meningsskapande urval. Samarbetet resulterade i verket On This Day, som blivit utställning och bok 2021. Datumstämplade och intima familjefotografier tagna i Kina har parats ihop med information från webbplatsen onthisday.com. På webbplatsen listas, utifrån årtal och dag, politiska, kulturella och andra händelser av till synes allmänt intresse, men ur övervägande nordamerikanskt och europeiskt perspektiv.Tvärtemot förenklade uppdelningar mellan det privata och offentliga, nu och då, här och där, viktigt och oviktigt, upprättas i verket On This Day ett rörligare och rörigare fält som betraktare själv tvingas navigera vidare i. Det är oemotståndligt och provocerande, ska vi behöva tänka vidare och göra mening av allt det här? Ja, svarar materialet.Eftersom jag som bildkonstnär arbetat med funna fotografier så vill ytterligare vänner ge mig nytt, eller ja egentligen är det ju gammalt, material. De vet inte vad fotografierna vill och hoppas att jag ska befria dem – och fotografierna. Mina vänner vill bli befriade från ansvar och något av allt det som fyller deras överbelamrade hem. Fotografierna vill i sin tur bli tillfrågade om sina begär. Det låter kanske märkligt att tala om fotografiers viljor och begär. Men i boken What do pictures want föreslår författaren och professorn i konsthistoria W J T Mitchell att vi ska tänka på, och att vi redan mer eller mindre tänker på, bilder precis så. Mitchell prövar att på ett mer medvetet plan behandla fotografier som något som vill oss något. Och understryker att de behöver oss som uttolkare av deras begär.Om vi avstår från att läsa fotografier kritiskt, blir det tydligt hur beroende de är av vår vilja att låta dem påverka oss. Vår makt och vår maktlöshet, liksom fotografiernas, synliggörs i samma andetag. Att på allvar fråga vad fotografier vill kan leda till något som liknar en konversation mellan oss och dem. What do pictures want kom ut redan 2006 och en kollega frågar suckande om inte trenden med att arbeta med fotografiska arkiv snart ska mattas av, men fotografierna fortsätter att vilja oss något. Kanske att vi ska tala med dem innan vi tar nya. Att låta dem bli del av något nytt. Återbruk av fotografier är knappast något övergående, lika lite som annat återbruk.Fotografier trillar över mig av ren slump. Jag tittar in i skjulet vid ett rivningshus. På en hylla ligger ett album och kallar på mig. Jag tittar motvilligt igenom det, eftersom ansvaret att göra något när jag väl fått tag i bilder eller de i mig väger för tungt. I det här fallet låter jag albumet vara, med en vag idé om att återkomma. När jag väl gör det ligger allt i en container, husen är rivna och albumet kommer inte att hamna i någons händer. Några av bilderna har fastnat i mitt minnesmoln och i mitt dåliga samvete. Jag frågade inte på allvar om de ville vara i fred eller återuppfinnas.Allt jag kan säga är att den handfull fotografier som särskilt fastnade var från en maskerad, unga kvinnor som var män, unga män som var kvinnor. Bredvid albumet låg ett medlemskort till en pensionärsklubb som gått ut några år tidigare. Det fick mig att tänka osammanhängande kring tid, förgänglighet och igenkänning. Men jag såg snabbt något annat, scrollade vidare.De senaste åren har jag återkommande tipsats om instagram-konton, som på olika sätt lyfter fram funna familjefotografier. Museum of lost memories är ett sådant exempel. Följarna skriver i kommentarsfälten till oräkneliga inlägg om hur sorgligt och märkligt det är att fotografierna hamnar på loppmarknader och antikvariat. Jag tänker på mina hårddiskar, på deras och min död. Förflyttningen till en digital plats, med många följare, är förmodligen en mycket spännande sak att vara med om för privata fotografier på glid. Ett av målen för upphovspersonen bakom Museum of lost memories är att, med följarnas hjälp, lokalisera människorna på bilderna eller deras släktingar. Den tysta överenskommelsen säger att fotografierna helst av allt vill komma hem. Men dessa femton sekunder av synlighet online, är mer än vad de flesta fotografier får, till och med från sina fotografer och deras efterlevande. Vet fotografier på villovägar vad de vill, vet de sitt eget bästa? Jag tänker med oro på att jag lägger mer tid på att ta fotografier av min son, än på att hantera de digitala filerna, låta dem materialiseras och titta på dem efteråt. Sedan lugnar jag mig med något som fotografen Anders Petersen sa till min klass under en förberedande fotoutbildning för över tjugo år sedan. Att det inte är fotografiet i sig som är det mest intressanta utan fotografens möte med den som fotograferats. Ur det perspektivet kan fotografier ses som restprodukter efter mer eller mindre laddade situationer. Och vi kan låta dem vila i frid. W J T Mitchell ber oss att fråga bilder vad de vill, men skriver själv att svaret mycket väl kan vara ingenting. Plattformar där filmer och fotografier förångas efter att de kunnat ses under en avgränsad period framstår plötsligt som en välsignelse. Kanske vore det en lättnad om fler fotografier kunde upplevas så, bortom sociala medier.Jag får ett meddelande om att det digitala moln som är kopplat till min dator och telefon är överfyllt och inte längre kommer att uppdateras. Jag ignorerar meddelandet.Anna Strand är bildkonstnär.Litteratur:Tobias Fäldt och Klara Källström: On This Day. BBB books, 2021.W J T Mitchell: What Do Pictures Want? University of Chicago Press, 2006. Webbplatser:https://www.onthisday.com/https://www.instagram.com/museumoflostmemories/

Fluent Fiction - Swedish: The IKEA Labyrinth: A Journey of Struggle, Laughter, and Triumph Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/the-ikea-labyrinth-a-journey-of-struggle-laughter-and-triumph Story Transcript:Sv: I hjärtat av Stockholm, bland dess pulserande gator och dundrande trafik, tronar det stora blåa och gula varuhuset fram. Ett varuhus som rymmer tusen möjligheter, och idag var det hit Anna, Erik och Sofia var på väg.En: In the heart of Stockholm, among its bustling streets and roaring traffic, the large blue and yellow department store stands tall. A department store that holds a thousand possibilities, and today it was here that Anna, Erik, and Sofia were headed.Sv: Anna spände sina mörka ögon mot IKEA-varuhusets ingång. Hennes hjärta klappade lite snabbare. Bredvid henne stod Erik, med norrlandsblond glans i sitt hår, och Sofia, vars krulliga hår skimrade i eftermiddagssolen.En: Anna focused her dark eyes on the entrance of the IKEA store. Her heart beat a little faster. Standing beside her was Erik, with his Norrland blonde hair shining, and Sofia, whose curly hair shimmered in the afternoon sun.Sv: "Okej", sade Anna, "vi går in, hittar det vi ska ha, monterar det och åker hem." Det lät enkelt nog.En: "Okay," Anna said, "we go in, find what we need, assemble it, and go home." It sounded simple enough.Sv: Väl inne i varuhuset förlorade de sig själv snabbt. De slingrade sig fram genom de trånga gångarna, fulla med oändliga strömmar av människor och möbler. Anna höll hårt i listan över vad de skulle ha. Men snart märkte de att alla skyltar och vägvisningar tycktes leda dem i fel riktning.En: Once inside the store, they quickly lost themselves. They wound their way through the narrow aisles, filled with endless streams of people and furniture. Anna held tightly onto the list of what they needed. But soon, they noticed that all the signs and directions seemed to lead them in the wrong direction.Sv: "Jag trodde den här avdelningen var på övre plan?" utbrast Erik och pekade på en skylt som ledde dem ännu djupare in i varuhusets virrvarr. Sofia kliade sig förvirrat i huvudet.En: "I thought this section was on the second floor?" Erik exclaimed, pointing at a sign that led them deeper into the store's maze. Sofia scratched her head in confusion.Sv: Retur till fönsteravdelningen, övergång till köksredskap, via sovrummet till hemkontorssektionen; det dröjde inte länge förrän de var helt och hållet vilse. De hade vandrat fram och tillbaka så länge att Anna inte längre kunde se ingången. Det var som om IKEA hade svullit upp runt dem, och de var fast mitt i den labyrintiska buken av svensk möbeldesign.En: Return to the window department, cross over to kitchen utensils, through the bedroom to the home office section; it didn't take long before they were completely lost. They had walked back and forth for so long that Anna could no longer see the entrance. It was as if IKEA had swollen around them, and they were trapped in the labyrinthine belly of Swedish furniture design.Sv: Och om varuhuset var svårt, så var möbelsammanställning en kamp. Erik svettades, Anna skruvade fel och Sofia tappade skruvar. Efter många timmar och misslyckade försök, efter bedrövade utrop och skratt, efter frustration och iver stod en stadig Billy bokhylla redo för användning.En: And if the store was difficult, furniture assembly was a battle. Erik sweated, Anna screwed things up, and Sofia dropped screws. After many hours and failed attempts, after frustrated exclamations and laughter, after frustration and excitement, a sturdy Billy bookcase stood ready for use.Sv: "Vi klarade det!" ropade Erik. Alla tre skrattade, deras ögon glittrade av en blandning av trötthet och stolthet.En: "We did it!" Erik shouted. All three laughed, their eyes sparkling with a mix of tiredness and pride.Sv: På vägen ut ur varuhuset, när de tittade ut över det stora parkeringshuset som var fullt av folk med sina egna historier och vägar, kunde de inte hjälpa men att känna ett djupt samband till varje individ som kämpade sin egen kamp i IKEA: att finna sin väg, att kämpa, att skratta, att montera ihop möbler.En: On their way out of the store, as they looked out over the large parking garage filled with people and their own stories and paths, they couldn't help but feel a deep connection to each individual fighting their own battle in IKEA: finding their way, struggling, laughing, assembling furniture.Sv: Slutligen bordade de bilen för sin hemresa genom de livliga gatorna i Stockholm. Deras dag hade varit lång och utmanande, men de hade nått deras mål. Trots att de gått vilse, trots att de kämpat, hade de nu en fin bokhylla att ta med sig hem.En: Finally, they got into the car for their journey home through the bustling streets of Stockholm. Their day had been long and challenging, but they had reached their goal. Despite getting lost, despite the struggle, they now had a nice bookshelf to take home.Sv: Och i slutändan, var det inte det som räknades? Visst hade de gått vilse, visst hade de svettats och kämpat. Men de hade också skrattat, jobbat på saker tillsammans och åstadkommit något trots svårigheter.En: And in the end, wasn't that what mattered? Sure, they had gotten lost, they had sweated and struggled. But they had also laughed, worked on things together, and achieved something despite the difficulties.Sv: Och med bokhyllan på baksätet, körde de hem, tillfredsställda, trötta, men självbelåtna. De hade inte bara överlevt IKEA, de hade bemästrat det.En: And with the bookshelf on the backseat, they drove home, satisfied, tired, but self-satisfied. They hadn't just survived IKEA, they had mastered it. Vocabulary Words:Stockholm: Stockholmstreets: gatortraffic: trafikdepartment store: varuhuspossibilities: möjligheterAnna: AnnaErik: ErikSofia: Sofiaentrance: ingångstore: varuhussimple: enkeltinside: innelost: vilsenarrow: trångaisles: gångarpeople: människorfurniture: möblerlist: listasigns: skyltardirections: vägvisningarsection: avdelningfloor: plandeeper: djupareconfusion: förvirringreturn: returwindow department: fönsteravdelningenkitchen utensils: köksredskapbedroom: sovrumhome office section: hemkontorssektionenlost: vilseentrance: ingångswollen: svullit upptrapped: fastbattle: kampsweated: svettadesscrewed things up: skruvade feldropped: tappadeafter: efterhours: timmarfailed attempts: misslyckade försökexclamations: utroplaughter: skrattfrustration: frustrationexcitement: iverready: redoshouted: ropadesparkling: glittradetiredness: trötthetpride: stolthetlarge: storaparking garage: parkeringshusindividual: individfighting: kämparfinding: finnastruggling: att kämpaassembling: montera ihopjourney: resachallenging: utmanandegoal: målnice: finbookshelf: bokhyllamattered: räknadeslaughed: skrattadeworked: jobbatachieved: åstadkommitdifficulties: svårigheterbackseat: baksätetsatisfied: tillfredsställdaself-satisfied: självbelåtnasurvived: överlevtmastered: bemästrat

En kväll i april 2021 blir 20-åriga Siri Westman knivhuggen till döds hemma i sitt eget sovrum. Bredvid henne ligger hennes nyfödda barn. Hennes sambo blir snabbt misstänkt för mordet, men i rätten hävdar han att han drabbats av minnesförlust. Lyssna på Mordet på nyblivna mamman Siri och fler avsnitt av Inför rätta på Podme. Signa upp dig nu på podme.com. De första fjorton dagarna är gratis.

Från en gamingdator i Södertälje chefar Dennis över matbud i hela Sverige. Bredvid honom sitter Anders Teglund och antecknar. Efter Cykelbudet kommer nu den nya boken Slavdrivaren: ett essäreportage om slaveriets historia, med gigekonomin som utgångspunkt. Ella och Jacob pratar med Anders om medelklass utan framtidsutsikter, ideologisk gaslighting och mänsklig dryghet som alienationens motgift. Köp "Slavdrivaren": https://www.norstedts.se/bok/9789113129426/slavdrivaren Stötta Gigwatch med en gåva: 123 583 33 48

Från 2013. En man hittas död i Keillers park i Göteborg. Bredvid kroppen ligger en keps som tillhör hans pojkvän, som först grips men sedan släpps. När genombrottet väl kommer får polisen en inblick i en av 90-talets alla extrema grupperingars kultur. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Inom black metal handlar det om att vara true, äkta och mena det man säger. Och den nya satanismen är en livsstil. En livsstil som innebär att bejaka det onda och förkasta samhällets konventioner.Den satanistiskt orienterade gruppen MLO, Misantropiska Lucifer Orden, pratar om att offra människor till Satan och planerar kollektivt självmord. Och när polisen till slut hittar de unga förövarna frågar man sig: är det ett hatbrott mot en homosexuell eller är det ett satansoffer?Dokumentär av: Ida Lundqvist.Publicerat: 2013.

Det här är en berättelse om det färgglada och galna 90-talet, och om bandet som där och då gjorde exakt allt rätt. Hösten 1997. Det är en varm kväll i Cleveland, Ohio. Konsertområdet är fyllt till bredden av förväntansfulla fans. De är här för att se den danska sensationen “Aqua”.På bara några månader har Lene, René, Sören och Claus gått från att spela inför 50 personer i danska småstäder, till att vara kända över hela världen. Men de konstanta framträdandena, intervjuerna och resandet sätter sina spår.Bredvid scenen står bandets sångerska Lene. Huvudet värker och hon är ärligt talat riktigt trött på skiten. Sen bandet slog igenom med megahiten “Barbie Girl” har hon svarat på frågan om hon känner sig som Barbie och vad hon gillar mest med dockans utseende, minst tusen gånger. Men Lene vill inte vara Barbie. Hon vill vara Lene.Bandet har dessutom blivit stämda av dockans tillverkare som bestämt tar avstånd från låten. Skivbolaget har ritat upp en försvarsplan och i flera veckor har de bestämt vad bandet får och inte får säga. Tusentals fans skriker. Lene tar ett hårt grepp om mikrofonen och springer ut på scenen. Veckor av frustration får till slut bägaren att rinna över och hon skriker mot publiken.– Who the fuck is Barbie?!Så fort bandet kliver av scenen, sliter skivbolagets chefer tag i henne. Männen står i en ring runt Lene och skriker. Mitt i rättstvisten har hon retat upp tillverkaren av Barbie ännu mer. Dessutom har hon hånat bandets tveklöst största hit. Det här kan kosta miljoner.P3 Musikdokumentär om Aqua handlar om det dansk/norska bandet som tog över hela världen med sin barnsliga dansmusik.Dokumentären är gjord av Robin Jonson i juni 2023Producent är Joanna KorbutiakExekutiv producent är Anna JohanessenSlutmix är gjord av Fredrik NilssonProgramledare är Siri HillMedverkande: Mathilda Berggren, Kajsa Mellgren, Stefan Lindeberg och Michael BrinkenstjärnaLjudklippen i dokumentären kommer från Hitlåtens historia (SVT), dokumentärerna Aqua Diary (1998) och Aqua Around the World (1997), det norska tv-programmet Casino, en intervju med CNN (1997), Bullen (SVT, 1997) och ZTV.

En 46-årig receptionist hittas brutalt mördad på Wisby Hotell. Bredvid henne ligger en blodig bultsax. Vad var det som hände? Varför blev hon mördad? Och kan polisen så här många år senare äntligen hitta mördaren?Wikipedia säger sitt om mordet på Wisby hotell. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den brittiske musikern och Sverigefavoriten Lloyd Cole arbetar med sina multi-media-memoarer. Där kan man leta sig tillbaka 40 år i tiden och se och lyssna på hur alla hans låtar från debuten och framåt skapats. Lloyd Cole slog igenom med debutskivan Rattlesnakes 1984. Brittisk, somrig pop som hamnade på topplistorna i Sverige. 1990 flyttade han till New York och startade en solokarriär och nu bor han i lilla Easthampton och har återförenats med ett par av musikerna i bandet The Commotions som han gjorde de tre första skivorna med.På midsommarafton kommer ett nytt album, "On Pain" och i höst åker han på turné till de brittiska öarna. Och så samlar han allt material, texter, foton och demoinspelningar från hela karriären på sin hemsida. Det ska bli som ett internet-museum, säger Lloyd Cole.Reporter: Björn Jansson

I fredagens perfekta svaret får vi en fråga från en lyssnare, som skickar en instagramvideo till oss. "Om en av er dör och den andra sedan skaffar en ny partner - vem ska ni då begravas bredvid när den tiden är kommen"? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans spaning har hamnat på sniskan och kommit ur takt. Hur hamnar man i samklang med sig själv och andra? Krävs vilja för att hitta rätt frekvens? Varför dansar Anna med främlingar på gatan och hur kan Lenas känselspröt hjälpa till? Stora frågor om takt, tajming och tålamod kräver svar. Är det känsla för feeling som saknas?

Inte riktigt natt. Men nära nog. Inte riktigt en nattmössa men bra ändå. Inte riktigt sant men ändå lite relevant. I alla fall om man bortser från fakta. Och vem har bestämt det? Inte vet jag. Kanske för att jag har nattmössan på mig. Bredvid mig. Nattmössan?

Bredvid sängen har jag en klockradio som jag använder dagligen, mest för att somna till den. Sveriges Radio producerar många program jag lätt somnar till. Om Vladimir Oravsky:Vladimir Oravsky är författare, debattör, journalist, filmmanusförfattare, dramatiker, regissör och filmjurymedlem. Det kanske mest framträdande med Vladimir Oravsky är att han har tur. I allt. Även hans pjäser och böcker och dikter vann åtskilliga nationella och internationella priser, av rena turen. Fast den ofta kräver grundligt och långt förarbete, inbillar han sig.Vladimir Oravsky har skrivit cirka 80 böcker, 30 teaterpjäser, ett tiotal filmmanus och över 5 000 tidnings- och tidskriftsartiklar. Han är representerad i ett 20-tal antologier.Producent: Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se

Inlägget Avsnitt 3: Att stå bredvid eller ensam kvar dök först upp på Mind.

Vi är tillbaka och den här veckan gästas vi av podcasten "Bordet Brevid" fd "Happy Hour podden jag har aldrig varit särskilt för att skriva avsnittsbeskrivningar så här kommer bara massa ord och söktermer: Mario Lorimo, Anton Estby, Petter Ströbaek, Pretty Late Show, Pretty Late, PLS, TPLSSådär då har vi det ur världen glöm inte att följa oss på vår poddinstagram @prettylatepodcast sen har vi våra egna instagrams på @mariofuckinglorimo @antonestby @ballafjang men även gå med i Patreon patreon.com/prettylateshow. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bredvid honom var J S Bach en latmask som kompositör. Det var G P Telemann som regerade i berömmelse och produktivitet, ständigt lika nyfiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bredvid honom var J S Bach en latmask som kompositör. Det var G P Telemann som regerade i berömmelse och produktivitet, ständigt lika nyfiken.

Ett avsnitt för dig som går bredvid. Att vara närstående till någon som mår dåligt är inte lätt. Vad är viktigt att tänka på när vi går bredvid någon som kämpar med sin psykiska hälsa? Vilka tips finns det att tänka på? Hur kan vi skapa utrymme för att lyssna och finnas där för varandra? www.pingst.se/detfinnshoppladda-ner-minds-10-rad.pdf Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En 46-årig receptionist hittas brutalt mördad på Wisby Hotell. Bredvid henne ligger en blodig bultsax. Vad var det som hände? Varför blev hon mördad? Och kan polisen så här många år senare äntligen hitta mördaren?Wikipedia säger sitt om mordet på Wisby hotell. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I september år 2012 hittades studenten Faith Hedgepeth brutalt mördad i sin lägenhet i Chapel Hill i North Carolina. Bredvid hennes kropp hittades en lapp med ett märkligt meddelande. Nu gällde det att hitta mördaren eller mördarna. Följ oss gärna: Instagram https://bit.ly/3wVARuq  Facebook https://bit.ly/34JOL6O  Kontakt: varldensmysterier@gmail.com Källor:  Dokumentären, Who Killed the Co-ed, An ID Murder Mystery. https://www.google.com/amp/s/abc11.com/amp/faith-hedgepeth-unc-student-murder-miguel-enrique-salguero-olivares-arrest/11505546/ https://en.m.wikipedia.org/wiki/Killing_of_Faith_Hedgepeth https://www.newsobserver.com/news/local/article250170935.html https://www.newsobserver.com/news/local/crime/article254291273.html https://www.google.com/amp/s/www.the-sun.com/news/3679717/faith-hedgepeths-friend-karena-rosario/amp/ Johan Wallstén ©2021, https://wmd.se/tjanster/musik/ Padloop Softpiano Pianojam Intro/outromusik från Pixabay Inspiring av DreamHeaven

Denna vecka gästar AnnKatrin Noreliusson Popcornpodden! AnnKatrin är NPF-coach med inriktning anhöriga till personer med OCD. Hon driver också både Familjebalanspodden och Tvångspodden. I det här avsnittet berättar AnnKatrin mer om både det psykiatriska tillståndet OCD, eller tvångssyndrom som det heter på svenska. Hon berättar också särskilt om hur det är att vara anhörig till en person som har tvångssyndrom. Vad är viktigt att tänka på för att själv klara av vardagen och må så bra som möjligt? Det är också ett samtal om värdet av att ha ett anhörigperspektiv inom vård och omsorg - och dessutom berättar AnnKatrin om den bok som hon just nu håller på att färdigställa! Missa inte detta viktiga och givande samtal - dela det gärna vidare i ditt nätverk! Du hittar AnnKatrin på https://familjebalans.se/ och kan även följa henne på Instagram på kontot @ocdhjalpen_for_anhoriga Tagga gärna både AnnKatrin och @popcornpodden i ett inlägg där du tipsar om dina bästa sätt att skapa rum för återhämtning!

Jag går till baren i byn och beställer ett glas vin. Bredvid mig står två väderbitna män. Vet de vem kvinnan vid havet är? Om Astrid Seeberger:Astrid Seeberger, som är född och uppvuxen i Sydtyskland, kom till Sverige som ensam sjuttonåring för att bli författare. Hon blev läkare först vilket inte var så dumt: Man kan lära sig mycket när man lyssnar på patienternas livsberättelser. Och hon blev forskare och docent vid Karolinska Institutet, och ledare för ett forum på de fyra undervisningssjukhusen i Stockholm som är en mötesplats mellan konst och vetenskap.Producent: Mette Göthbergtankar@sverigesradio.se

Jane ringer in till larmcentralen. Hon viskar och säger att hon blivit kidnappad. Shawn Grate, mannen som kidnappat Jane, ligger i sängen bredvid henne. När poliserna slutligen kommer till undsättning ska det visa sig att Shawn gjort sig skyldigt till flera grova brott. Källor: WJW Fox 8 Cleveland Cleveland News News.com.au The Supreme Court of Ohio NBC News Cold Blooded Charmer: Serial Killer Shawn Grate Kontakt: Instagram: https://www.instagram.com/sagaspringcorn/?hl=sv Mejl: jaktenpomordaren@springcorn.se

War Games, Jeff Hardy och veckans shower. Austin Theory har fattat att Vince McMahon älskar muskler mer än livet självt. Eddie Kingston klipper en av dom bästa promosarna och då har den inte ens ljud. Förvirring kring bild-i-bild på AEW och vem fan är Dolph Ziiiiiggler!? Fullsmetad show!

Bara i år har 40 personer blivit mördade i skjutningar i Sverige, många av dem barn. Vi möts av statistik och politiska förslag men väldigt sällan får vi ta del av sorgen efter barnen som vi förlorat. Bredvid varje människa som dör finns anhöriga som saknar och sörjer men var är deras historier i detta fall? Vi läser Kollektiv Sorgs öppna brev mot gatuvåldet. "Vi kräver en förändring - för vårt samhälle och för hela Sveriges skull. Det här är hela Sveriges kollektiva sorg" (ur det öppna brevet) Vi pratar om vikten av empati och att vi måste kunna möta alla människors sorg och hur bristande den empatin känns just nu. Vi behöver höja våra röster och framförallt lyfta de röster som vädjar efter att vi alla måste kräva förändring nu. Alla barn är allas barn. Slutlåt: Blen feat Aki - paus Följ: @kollektivsorg (https://www.instagram.com/kollektivsorg/) och skriv under deras öppna brev som finns länkad i deras och vår bio. @insaneninja7 (https://www.instagram.com/insaneninja7/) som outtröttligt höjer sin röst i frågor som rör gatuvåld, rasism och feminism. Se dokumentären "Våra barn dör" på SVT Play (https://www.svtplay.se/video/32840523/vara-barn-dor)

Mästarnas mästare-aktuella Therese Alshammar har flest internationella medaljer av alla inom sporten i Europa. Men det betyder inte lika mycket som familjelivet, berättar simmaren för Erik Blix. Programledare: Erik Blix. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl.

Berättelsen om den unga rapparen som med sina explicita texter snabbt tar världen med storm samtidigt som hon genomgår flera personliga tragedier. I ett lyxigt mansion i Holmby Hills i Los Angeles hänger artisten Megan Thee Stallion över poolkanten i en svart bikini. Spotlights lyser upp det turkosblå vattnet i den annars mörka kvällen. Megan är 25 år och har på kort tid blivit en av USAs hetaste rappare. Bredvid henne hänger husets ägare Kylie Jenner i en guldig bikini med matchande örhängen. En brasa brinner stämningsfullt i bakgrunden medan musik pumpas högt ur högtalarna. Det är den 11 juli 2020 och poolpartyt fångas på Megans instagram live. Efter ett tag kommer rapparen Tory Lanez simmande bakom dem, trycker in sig mellan tjejerna och säger några ord in i kameran. Det går rykten om att Megan Thee Stallion och Tory Lanez skulle vara ett par.  Senare samma kväll hovrar en helikopter ett par kilometer ifrån Kylies mansion. Den lyser ner på en gata där polisen stoppat en svart SUV. På asfalten vid sidan av bilen ligger Tory Lanez på mage med armarna ut från kroppen. Poliserna ber de andra passagerarna att långsamt gå ut ur bilen en efter en. En av dem är barfota och har bara en svart bikini på sig. Det är Megan. Hon ombeds gå med händerna i luften och backar mot polisen med stapplande steg. På asfalten lämnar hon blodspår efter sig. Händelsen filmas av ett vittne och kommer fylla nätet med spekulationer om vad som hänt och varför Megan blöder. En händelse som kommer placera henne mitt i hetluften. P3 Musikdokumentär om Megan Thee Stallon är berättelsen om den unga rapparen från Houston som trotsat alla motgångar och blivit en stor stjärna inom loppet av bara några år. Dokumentären är gjord av Ellen Hammarskiöld i början av 2021. Producent: Hanna Frelin. Exekutiv producent: Axel Winqvist. Tekniker: Fredrik Nilsson. P3 Musikdokumentär görs av Tredje Statsmakten Media. Ljudklipp i dokumentären kommer ifrån Saturday night live,TMZ, Angie Martinez Show, BET Networks, The Late Show, CBS News, CNN, Sacramento Bee, Russel Brands youtubekanal, Ben Shapiro Show, Recording Academy / GRAMMYs och Megans Instagram via youtubekontona Kylie Jenner Snapchats Songs, Clout och Black dice Tv.

En 46-årig receptionist hittas brutalt mördad på Wisby Hotell. Bredvid henne ligger en blodig bultsax. Vad var det som hände? Varför blev hon mördad? Och kan polisen så här många år senare äntligen hitta mördaren?Wikipedia säger sitt om mordet på Wisby hotell. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ledtrådsfrågorna är tillbaka med Jimmy och Fredrik, det kommer ett avsnitt till under veckan när vårt första lyssnarlag testar på det.

Två skolpojkar på väg mot bussen hittar den 16-åriga Viveca mördad. Bredvid henne ligger en enda rosa nejlika.Support this show http://supporter.acast.com/historiska-brott. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

7-åriga Zanna blir vittne när en främmande man dödar hennes mamma. I åratal bär hon på skuldkänslor för att hon inte stoppade det. Hur ska hon bli fri? Sök på Verkligheten i P3 där poddar finns. I Verkligheten i P3 hör du dokumentära berättelser om avgörande händelser i vanliga människors liv. Varje avsnitt utgår från en person och ett öde direkt ur verkligheten. Varje tisdag släpper vi en ny berättelse. Och prenumerera där du hittar dina poddar så du inte missar några avsnitt!

Den nattsvarta sorgens pärla ligger bara en tystnad från uppståndelsepärlan, då allt blir bra igen. Programmet sändes första gången 15 april 2020. Pärlorna i frälsarkransen ligger sida vid sida med olika innebörder. Känslan av att sorg och motstånd har ett slut, har något annat vid sidan om eller därefter, är det Joanna Kölsch tänker på när hon rör vid sitt armband. Bredvid gudspärlan i mitt armband, en tystnadspärla bort sitter jagpärlan och bredvid den dopets pärla. För mig är dopet en symbol för hopp och tilltro. Och  jag  tror att hoppet och Gud är det samma som i vårt inre viskar att    vi  aldrig  är ensamma,och tron på en morgondag aldrig skall slockna,   även  om  vi  ibland  tror  det,  men  de  är  då jag vi marineras  i  pärlemor,  det  är  så  vi  får  våra  verktyg,  det  är då  vi  utvecklas.  Vi är bara en tystnad ifrån gud, vi behöver bara stanna upp och lyssna inåt.  Joanna Kölsch Text Ps 66:5-12 Musik Stone/Jaymes Young Producent Neta Norrmo för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

7-åriga Zanna blir vittne när hennes mamma dödas av en främmande man. I åratal anklagar hon sig själv, även i drömmarna. Så kommer en plötslig vändning: På en timme förändrades hela mitt liv." Reporter: Emma Ikekwe.

Poeten Caalaa satt i cellen bredvid journalisten Martin Schibbye på polisstationen i Addis Abeba. Han torteras dagligen. Caalaa flyr för sitt liv och hamnar ensam i ett vintrigt Hälsingland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under Martin Schibbye och Johan Perssons tid i en cell på polisstationen i Addis Abeba kunde de en del dagar se hur fångar togs upp på rastgården från en underjordisk del av polisstationen. Fångarna kisade mot det starka ljuset och var i dåligt skick. På nätterna hörde man skrik från granncellerna.En av dem som skrek var Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket som fängslats och torterades för sina regimkritiska dikter. Martin kastade ett paket etiopiska ”Nyala”-cigaretter till honom vid ett tillfälle och kommunicerade via handsignaler när vakterna inte såg dem. När Martin blev fri trodde han aldrig att han skulle se Caalaa igen. Men i december 2012 fick han en vänförfrågan på Facebook från ett flyktingläger i Sudan. Det var Caalaa som hade flytt.Situationen i lägret var fruktansvärd, vänner till honom hade dödats av etiopisk säkerhetstjänst och ligor med människohandlare opererade i lägren. Han fruktade för sitt liv och kände att han flytt ur askan i elden.”I am coming to Sweden” skriver han plötsligt till Martin en vårdag i maj. Han har blivit antagen som kvotflykting och han kommer att gå en kurs i Migrationsverkets regi för att därefter flyga till Sverige. När han landar på Arlanda möter Martin upp honom och har sedan följt Caalaas liv som kvotflykting i Färila i Hälsingland. Nu börjar hans verkliga utmaning.Dokumentären Grabben i cellen bredvid är gjord av Martin Schibbye.