Podcasts about per t ohlsson

När Saltsjöbadsavtalet undertecknades i december 1938 stod Europa på randen till krig. Men i Sverige inledde fack och arbetsgivare en ny epok, där uppslitande konflikter ersattes av arbetsfred. LO och SAF visade att de kunde samverka och sluta kollektivavtal utan att staten la sig i. Något som blev grunden för den svenska modellen. Men hur såg vägen till Saltsjöbadsavtalet ut? Och fanns det ett hemligt tilläggsprotokoll?Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: Irene Wennemo, tidigare statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, statlig utredare och LO-utredare, och numera generaldirektör för Medlingsinstitutet. Några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts; ”Svensk Politik” av Per T Ohlsson, utgiven av Historiska Media; ”LO under fem årtionden” av Ragnar Casparsson, utgiven av Tiden; och ”Vi bygger landet”, av Yvonne Hirdman, utgiven av Tiden. I podden citeras också intervjuer från Sveriges Radio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Massakern i Ådalen den 14 maj 1931, då fem personer dödades och fem sårades av militärens kulor, är kanske den mest dramatiska och omskrivna händelsen i arbetarrörelsens historia. Skotten i Lunde blev kulmen på åratal av klasskonflikter och ställde allting på sin spets, men öppnade samtidigt dörren till folkhemmet.Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: Historikern Roger Johansson, professor vid institutionen för utbildningsvetenskap vid Lunds Universitet. Roger Johansson doktorsavhandling ”Kampen om historien. Ådalen 1931; sociala konflikter, historiemedvetande och historiemissbruk 1931-2000”, utgiven av Hjalmarson & Högberg och Bokförlaget Atlas, ligger också till grund för avsnittet. Andra böcker som använts: ”Ådalen 31” av Birger Norman, utgiven av Rabén & Sjögren; ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts och ”Svensk Politik” av Per T Ohlsson, utgiven av Historiska Media. I podden citeras också intervjuer från Sveriges Radio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Socialdemokraten Nelly Thüring var en av de fem första kvinnorna att väljas in i Sveriges riksdag 1921. Hon var också en ledande agitator, som kämpade för fred, nykterhet och kvinnors rättigheter – allt utifrån den värdegrund hon funnit i teosofin.Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: Malin Arvidsson, historiker och lektor vid Linköpings universitet, som har skrivit biografin ”Nelly Thüring: teosof, feminist, socialist” (makadam förlag) – en bok som också ligger till grund för avsnittet, tillsammans med ”Svensk Politik” av Per T Ohlsson, utgiven av Historiska Media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våren 1917 utbröt hungerkravaller och demonstrationer över hela landet – en enorm kvinnoledd protestvåg som skakade om etablissemanget och banade väg för det demokratiska genombrottet.Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: Håkan Blomqvist, historiker. Några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: ”Potatisrevolutionen” av Håkan Blomqvist, utgiven av Hjalmarson & Högberg. ”Svensk Politik”, av Per T Ohlsson, utgiven av Historiska Media. Och ”Då var det 1917” – en antologi utgiven av Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap och Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 28 oktober 2021 nåddes vi av beskedet att journalisten och författaren Per T Ohlsson har gått bort, 63 år gammal. Per T Ohlsson utsågs till hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten i Lund 2017. I motiveringen skrev fakulteten bl a "I en tid då medierna visar allt mindre intresse för humanistisk forskning och spaltutrymmen krymper gör Ohlsson en enastående insats." Med anledning av Per T Ohlssons bortgång återpublicerar vi här hans hedersdoktorsföreläsning med titeln "1918: Året då Sverige blev Sverige". Inspelningen är gjord den 31 maj 2017, på LUX i Lund.

Haitis president har mördats. I landet som brukar kallas ett av dom fattigaste i världen. Hör vår korrenspondent Ivan Garcia om läget i landet nu. Efter veckor av politisk kris är Stefan Löfven återigen statsminister. Per T Ohlsson är journalist och författare till flera böcker om svensk politik och politisk historia - nu också krönikör på oberoende liberala Sydsvenskan. Han berättar om tidigare politiska kriser i Sverige.

Många framhåller behovet av genomgripande reformer inom bland annat migrations-, bostads- och energipolitiken. Varför uppstår låsta lägen inom politiken och vad krävs för att få till stånd större reformer? Medverkande Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet och ordförande i SNS vetenskapliga råd Per T Ohlsson, journalist, författare och Senior Columnist i Sydsvenskan Eva Uddén Sonnegård, ekon.dr, tidigare statssekreterare (M) och tidigare minister på Sveriges OECD-delegation. Bengt Westerberg, tidigare partiledare för dåvarande Folkpartiet och tidigare socialminister Samtalet leds av Cecilia Garme, journalist och fil.dr i statsvetenskap.

Inspiration till sina ideal fann Jefferson i böcker, framför allt hos greker och romare, lästa på originalspråk. Formulerade idealen gjorde han i statspapper och brev, mest ryktbart i Declaration of Independence. Per T Ohlsson, politisk krönikör och tidigare politisk chefredaktör i Sydsvenska Dagbladet, samtalar med Peter Luthersson.

Historien om hur svenskarna fick rösträtt. Under några skälvande månader år 1918, där revolution, krig och en dödlig epidemi hotade togs ett av de största stegen för svensk demokrati och jämställdhet. I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus. Vill du veta mer om den stormiga vägen till allmän rösträtt? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: 1918 Året då Sverige blev Sverige av Per T Ohlsson Hövdingen. Hjalmar Branting  en biografi av Olle Svenning Gustav V av Stig Hadenius Nils Edén av Gunnar Wetterberg Sveriges historia 1830-1920 red. Bo Stråth Hundra år i Sverige av Hans Dahlberg Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer - programledare, manus & research Pablo Leiva Wenger - scenuppläsare Martin Engborg -  ljuddesign   Nils Svennem Lundberg - slutmix Tove Palén - producent Medverkar gör även författaren Per T Ohlsson. P3 Historia görs av produktionsbolaget Munck.

I dagens radiokorrespondenterna får ni följa med till sommaren 1918. Vad stod det om i tidningarna? Hur påverkade första världskrigets sista sommar Sverige? Vilka var de stora frågorna i politiken? 1918 - ett avgörande år Första världskriget som fortfarande pågick sommaren 1918 hade varit grymmare och krävt fler dödsoffer än något annat krig i Europa. Fortfarande i juli kunde man inte förutspå vem som skulle vinna kriget. Inte heller visste man att influensan som drabbat kontinenten, den spanska sjukan, skulle addera dödstalen på det sätt som den gjorde - bara i sverige dog knappt 40.000 människor i den värsta pandemin världen skådat sedan digerdöden. Allmän rösträtt 1918 var också året som Demokrati på allvar började att få fäste i de gamla europeiska staterna. Sverige fick det året allmän rösträtt för alla män, men den fulla rösträtten för alla, dvs även för kvinnorna, var en av tidens mest brännande politiska frågor. Och det var 1918 som grogrunden för den kvinnliga rösträtten lades.  Cecila Düringer, historielärare och programledare för podden P3 Historia gästar studion tillsammans med Per T Ohlsson, skribent på Sydsvenska Dagbladet och författare till boken 1918 - året då Sverige blev Sverige. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Daniel af Klintberg

2017 utsåg Humanistiska och teologiska fakulteterna sex stycken hedersdoktorer. I anslutning till promotionen den 2 juni hölls ett antal föreläsningar och samtal där hedersdoktorerna stod i centrum. Allt spelades in och presenteras här som poddar. Del 1 av 6: en hedersdoktorsföreläsning av Per T Ohlsson. Per T Ohlsson är journalist och författare, och senior columnist i Sydsvenskan, där han varit medarbetare i många år. Han har ett förflutet i Lund, han var student vid Historiska institutionen, och under sin tid i Lund var han redaktör för tidningen Lundagård. Ohlsson har skrivit ett flertal historiska böcker, och refererar även i sina tidningskrönikor till aktuell forskning och avhandlingar, ofta inom just historieämnet. I motiveringen till hans hedersdoktorat skriver fakulteten att "I en tid då medierna visar allt mindre intresse för humanistisk forskning och spaltutrymmen krymper gör Ohlsson en enastående insats." Per T Ohlssons hedersdoktorsföreläsning heter "1918: Året då Sverige blev Sverige", vilket också är titeln på hans kommande bok. Inspelningen är gjord den 31 maj 2017, på LUX i Lund.

Den demokrati vi känner innehåller kanske fler ingredienser än folkvälde? Lena Halldenius, Anamaria Dutceac Segesten och Per T Ohlsson resonerar om ett hotat system. Redan för tjugo år sedan kunde den indisk-amerikanske journalisten och författaren Fareed Zakaria formulera att den liberala demokratin började urholkas, och myntade begreppet illiberal demokrati. I Frankrike kom Nationella Frontens Marine Le Pen till final i presidentvalet. I Turkiet kopplar president Erdogan ett allt självsvåldigare grepp om landet och i Ungern talar premiärminister Viktor Orbán om illiberal demokrati som något eftersträvansvärt. Filosofen Lena Halldenius, statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten och journalisten och författaren Per T Ohlsson resonerar om begreppet och om vad som kanske håller på att hända i västvärlden, tillsammans med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Thomas Jefferson (1743-1826) var en ledande gestalt i den amerikanska självständighetsrörelsen och blev USA:s tredje president. Till skillnad från sin närmaste företrädare John Adams ville han att centralmakten i federationen skulle vara minimalistisk. Den frihet som Jefferson åstundade var individens frihet. USA borde sträva efter att vara den individuella frihetens imperium. Inspiration till sina ideal fann Jefferson i böcker, framför allt hos greker och romare, lästa på originalspråk. Formulerade idealen gjorde han i statspapper och brev, mest ryktbart i Declaration of Independence. Per T Ohlsson, politisk krönikör och tidigare politisk chefredaktör i Sydsvenska Dagbladet, samtalar med Peter Luthersson.

EU-valet är avklarat och i september väntar de svenska valen. Ett litet parti som Fi blev näst störst på de sociala medierna under våren. Hur påverkas demokratin av sociala medier och nätaktivism? Demokrati är ett långsamt sätt att styra ett samhälle: debatter, motioner, nämnder och traggliga diskussioner. Med internet och sociala medier ökar hastigheten. Fler röster kan göra sig hörda och den politiska agendan sätts inte längre självklart av partier och journalister. Facebook, twitter etc har dock sina baksidor, t ex  bubblifiering - att vi gosar in oss i bubblor där vi kan frottera oss med likasinnade och slippa ta ställning till andras idéer.  Vad sker med Demokratin i det digitala samhället? Det diskuterar vi i veckans Filosofiska rummet som gästat konferensen Truly Digital vid Medea, ett center för studier och forskning kring digitala medier vid Malmö högskola. Lars Mogensen samtalar med Kristin Heinonen, VD på den digitala kommunikationsbyrån Good Old, Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi i Lund med forskning kring kunskap i den digitala världen och Per T Ohlsson, publicist och författare, senior columnist på Sydsvenskan.

söndagen 30 mars programledare Olle Hägg En ny världsordning Rysslands anektering av Krim från Ukraina har kastat världen in i en ny fas. Men är det också början på en ny världsordning vi ser? Hör om när begreppet "världsordning" först dök upp och vilka olika ordningar världen befunnit sig i. Reportage av Sara Stenholm. INTRIGER OCH MAKTSPEL Det brukar beskrivas som politikens baksida, all smutskastning, uppsträckning och påtryckning som ständigt florerar i maktens korridorer. Men intrigspel och maktbegär är inte bara av ondo, reportage om nyttan av ruffel och båg i politiken. Reporter Erik Hedtjärn. · Svensk politiks särart Per T Ohlsson har kommit med en ny bok om svensk politik från 1809 fram till idag. Här berättar han om konflikterna och dom hårda politiska konfrontationerna, men framförallt om den besinning som präglat svensk politik. · Makt och musik I Ryssland, eller snarare det forna Sovjet, har kompositörer och den politiska makten haft en speciell relation. Stalin d