Podcasts about sydsvenska dagbladet

Marie Lundström möter journalisten Daniel Rydén som i boken Lögner osanningens historia sorterar bland människans olika lögner, hur vi ljugit bakåt i tiden och hur vi far med osanning idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Daniel Rydén har ett förflutet som mångårig reporter på Sydsvenska Dagbladet och har bland annat varit korrespondent i Berlin. Numera pensionär har han fortsatt att skriva historia böcker, exempelvis om Östtysklands hemliga polis Stasis historia och motståndståndsrörelsen Vita Rosens kamp mot nazismen under andra världskriget.I sin nya bok ”Lögner – osanningens historia” tar han sig an ett ämne som ligger på mångas läppar idag. Boken är en resa genom lögnens historia och dess skiftande persongalleri. Hör honom i ett samtal om den politiska lögnen och Donald Trump, historiska konspirationer och ljugande huvudpersoner i skönlitteraturen.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Myrstener

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * I mars 1949 får en norsk utbytesstudent i Lund ett paket med fyra chokladpraliner på posten. Han får instruktioner om att inte visa paketet för någon men bjuder trots det en kompis och två små flickor på varsin pralin. Nästa dag ligger alla fyra inlagda på sjukhus i svåra magsmärtor och snart kommer en av flickorna att vara död. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson. Producent är Andreas Jamsheree. Originalmusik av Tor Wilén. Källor: Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftenposten, tidningen Se, Nordisk Kriminalkrönika 1986, Polisen griper in del 2 (1975), folkbokföringen och Svenskagravar.se.

Idag pratar vi om Vävstol för att laga jeans. Tess shoppar på AmazonSommartidVarför har vi sommartid? Det är bara en massa bök och inga vinster.Pollensmocka från Tyskland Mattias är märkbart påverkad av pollen. Var sjutton kommer alpollenet i Västernorrland ifrån?PåskharenPåskharen omtalas skriftligt första gången i  Sverige 1901, då i Sydsvenska Dagbladet. Men redan på 1600-talet omtalas den i tyska städerna Pfalz och Elsass, att den gömde ägg till barnen. Via Tyskland kom berättelserna om påskharen till Sverige. Tyska och svenska konditorier upptäckte helt ny marknad och chokladharar blev populära på 1900-talet. En anglo-saxisk sägen, nedskriven med endast någon kortfattad mening av munken Beda Venerabilis på 700-talet, berättar hur germanska fruktbarhetsgudinnan Eostre (även Ostara) lät förvandla sin tama fågel till en kanin, för att underhålla barn. Kaninen hämtade färgglada ägg som Eostre delade ut till barnen. Hennes dag firades innan kristendomens intåg kring 21 mars och vårdagjämningen. Eostre blev till engelska ordet för påsk, Easter.PFAS reningFörsvarsmakten har hittat sätt att effektivt rena PFAS förorenat vattenhttps://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2024/03/nu-finns-metoder-for-effektiv-rening-av-pfas-fororenat-vatten/ Vermikulit och perlitVad är Vermikulit och Perlit?  Både vermikulit och perlit är  mineraler som bryts i stora dagbrott i Ryssland, Sydafrika och USA. Dagbrott är ju stora hål i planeten där vi bryter ned den skoptag för skoptag. Det är ofta den smutsigaste gruvformen, särskilt i fattiga länder. Därefter tillförs stora mängder energi iform av värme för att torka ut materialet. Både vermikuliten och perliten har bundit vatten i sig och med upphettningen skapas den lavastensliknande strukturen som gör det luftigt, isolerande och väldigt lätt i förhållande till volym.Sen förpackas detta och skeppas över jorden för att främst användas som olika isoleringsmaterial, fodertillsats, som substrat för äggkläckning och även som odlingstillbehör. Då kan vi nöjt prata om hur fina skördar vi får och hur självförsörjande vi är.Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion.Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Hade Adolf Hitler hela tiden siktet inställt på att förinta Europas judar? Eller var beslutet om Förintelsen under andra världskriget något som gradvis växte fram och att naziströrelsen radikaliserades efter 1941 års invasion av Sovjetunion? Och hur skildrades egentligen Nazirörelsens judehat första gången Adolf Hitler nämndes i svenska tidningar, år 1922 och 1923?English summary:Expedition history episode 3 - Adolf Hitler in Swedish newspapersDid Adolf Hitler have his sights set on exterminating Europe's Jews all along? Or was the decision about the Holocaust during World War II something that gradually grew and that the Nazi movement was radicalized after the 1941 invasion of the Soviet Union?And how was the Nazi movement's Jew-hatred actually portrayed the first time Adolf Hitler was mentioned in Swedish newspapers?This is Expedition History, Episode 3.This episode is about Adolf Hitler's early period as leader of the National Socialist Party. And I want to warn already now that there are descriptions of terrible events and abhorrent statements in this episode that I personally strongly distance myself from, but which in a historical context are important to highlight because this movement marked the history of the 20th century like no other.Ever since the end of World War II, there has been a debate among historians as to whether the Holocaust of six million Jews was the result of a grand plan, or whether it was a gradual process in which the Nazi movement radicalized after 1941 into what is now known as the Holocaust.The fact that there is no written order with Adolf Hitler's name on it stating that he orders the extermination of Europe's Jews has led to speculation about Hitler's role and how planned the Holocaust really was.In this program we will take a look at the early reporting that took place around the Nazi movement and Adolf Hitler as a person, based on articles and interviews in Swedish newspapers in the early 1920sVery recently the Royal Library made available all papers from 1923 and early 1924. Then it is interesting to read how the newspapers wrote about Adolf Hitler before the journalists of the time knew anything about the Second World War, the Holocaust and all the blood, all the death and all the destruction that would follow in this man's footsteps.So how much did Adolf Hitler really reveal in 1923 about what he wanted to accomplish?Adolf Hitler himself is mentioned for the first time in a Swedish newspaper at the end of 1922.* The newspaper Sydsvenska dagbladet exclaims that "Bayern has got its Mussolini", and compares Italian fascism with the new National Socialist movement. The newspaper states that the National Socialists are strongly anti-Semitic and that they believe that no national goal can be won unless the Jews are put out of the game.* In February 1923, Aftonbladet portrays the National Socialist movement. The headline reads "anti-Semitism as a counter-movement" - that Nazism was anti-Semitic is therefore clear from the very beginning. This is what it says in Aftonbladet: "From today's storehouse of contentious issues, I want to bring out one that, for the time being, lies far away from the people of northern Europe. But for the people of Central Europe, the Jewish question is extremely relevant".* After this article comes several others during 1923 where Swedish journalists managed to get an interview with the famous leader Adolf Hitler. One who makes an attempt to get an interview with Hitler is Sydsvenska Dagbladet's correspondent who simply knocks on the door of Völkishcer beobachter, the Nazi newspaper whose newsroom Hitler used to hang out at. Hitler believes that Germany's state of emergency was created by European Jews with the intention of pushing the Jewish Marxist revolution further. The only alternative is - according to Hitler - a "dictatorship of the will" and precisely in Berlin the German revolution of 1918 will see its end, and we do not intend to show any mercy.* Another of the contemporary journalists, in Gothenburg's trade and shipping newspaper, calls Hitler an anti-Semitic leader with a program that is a most remarkable mixture of realpolitik and romantic speculative utopias, the whole imbued with a completely "brutal and pogrom-ripe anti-Semitism".* In one of the very first newspaper articles in which Bavaria's Mussolini is mentioned, it is stated that the leader of the National Socialists is called Michael Hitler, who has great agitator talent and is a demagogue to the tips of his fingers. They have decided to "remove the socialist leaders and incite the murder or at least the expulsion of all Jews".* In Gothenburg's trade and shipping newspaper it is stated that the nationalist program consisted of "extermination of everything called Jews and socialists in Bavaria".* In the Trelleborg newspaper it is stated that the National Socialists' main program item is "away with the Jews"* In Aftonbladet it says that National Socialism is furiously anti-Semitic and wants to drive the Jews out of the country with all its might.* Dagens Nyheter writes in the fall of 1923 that if Hitler comes to power, you can expect Jewish pogroms "If Hitler comes to the helm, it will be a time of haunting for the Jews," it says.That Hitler was anti-Semitic, hated Jews and that he wanted to forcibly exterminate or expel them from the German Reich must have been clear to those who read the Swedish newspapers in 1923.It is clear that Nazism is violent and aggressive, that it wants to target the Jews, expel them or exterminate them. That they are looking for a revenge war after the First World War and that all this will happen when parliamentary system and democracy have been crushed.Of course, it is not described how this would happen in practical terms, who would design, plan and implement the plans.And therefore one should not focus at this stage in the history of Nazism on how they should proceed, but instead see that it was underway and that the political goal was there.What happened in the 1920s was to prepare the way for what was to come. There would be a war of revenge, in that war the Jews would be forced out or exterminated.The ideological basis that created the conditions for Nazism to exterminate and murder millions of people during the Holocaust was thus formulated - and as we have seen also published, in Sweden, as early as 1923. Get full access to Swedish Historian at swedishhistorian.substack.com/subscribe

Sent en kväll i juni 2014 får Therese Tang, operativ chef för Missing People i Kalmar, ett sms från Martin Törnblad. Han skriver att han vill berätta något som han aldrig tidigare sagt till någon annan. Men han vill bara berätta för henne, ingen annan får veta. När mångmiljonären Göran Lundblads dotter blir tillsammans med grannpojken Martin, blir han rasande. Familjen Lundblad har varit i fejd med grannarna i flera generationer, och nu är Göran övertygad att Martin utnyttjar dottern Sara för att komma åt deras pengar och mark. Tre år senare försvinner Göran spårlöst, och polisen hittar inga tecken på brott. Förmodligen har han försvunnit frivilligt. Men den envisa privatspanaren Therese Tang tror inte det är så enkelt. Hon följer sina onda aningar från landsbygden i Småland, till en upplösning som är helt unik i svensk historia. Medverkande: Joakim Palmkvist, kriminalreporter på Sydsvenska Dagbladet och författare till boken “Hur man löser ett spaningsmord” I programmet hörs: Therese Tang, Leif GW Persson, Anton Berg, Maria Lundblad, Sara Lundblad, Martin Törnblad och Jonas Blomgren Programledare: Frida Anund Manus och produktion: Carl Haeger Ljudläggning och mix: Kristoffer Kronander Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Producerat av Podlit Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio eller via Naudio+ i Apple Podcaster.

Sommaren 2013 går mot sitt slut och mycket har förändrats i Förlösa det senaste året. Traktens största markägare är spårlöst försvunnen, och det tysta antagandet är att han är mördad. Martin Törnblad har flyttat in till Saras familjegård där de två nu bor tillsammans. När de rör sig utanför gården möts de av kalla blickar från förbipasserande. När mångmiljonären Göran Lundblads dotter blir tillsammans med grannpojken Martin, blir han rasande. Familjen Lundblad har varit i fejd med grannarna i flera generationer, och nu är Göran övertygad att Martin utnyttjar dottern Sara för att komma åt deras pengar och mark. Tre år senare försvinner Göran spårlöst, och polisen hittar inga tecken på brott. Förmodligen har han försvunnit frivilligt. Men den envisa privatspanaren Therese Tang tror inte det är så enkelt. Hon följer sina onda aningar från landsbygden i Småland, till en upplösning som är helt unik i svensk historia. Medverkande: Joakim Palmkvist, kriminalreporter på Sydsvenska Dagbladet och författare till boken “Hur man löser ett spaningsmord” I programmet hörs: Therese Tang, Leif GW Persson, Anton Berg, Maria Lundblad, Sara Lundblad, Martin Törnblad och Jonas Blomgren Programledare: Frida Anund Manus och produktion: Carl Haeger Ljudläggning och mix: Kristoffer Kronander Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Producerat av Podlit Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio eller via Naudio+ i Apple Podcaster.

Den 10 september 2012 anmäler Sara Lundblad sin pappa försvunnen. Göran har varit borta sen slutet av augusti och ingen har sett honom sedan dess. Polisen tar sig till Förlösa för att prata med de anhöriga Sara och Martin, och det unga paret berättar då att de tror att Göran kan ha gett sig av frivilligt. När mångmiljonären Göran Lundblads dotter blir tillsammans med grannpojken Martin, blir han rasande. Familjen Lundblad har varit i fejd med grannarna i flera generationer, och nu är Göran övertygad att Martin utnyttjar dottern Sara för att komma åt deras pengar och mark. Tre år senare försvinner Göran spårlöst, och polisen hittar inga tecken på brott. Förmodligen har han försvunnit frivilligt. Men den envisa privatspanaren Therese Tang tror inte det är så enkelt. Hon följer sina onda aningar från landsbygden i Småland, till en upplösning som är helt unik i svensk historia. Medverkande: Joakim Palmkvist, kriminalreporter på Sydsvenska Dagbladet och författare till boken “Hur man löser ett spaningsmord” I programmet hörs: Therese Tang, Leif GW Persson, Anton Berg, Maria Lundblad, Sara Lundblad, Martin Törnblad och Jonas Blomgren Programledare: Frida Anund Manus och produktion: Carl Haeger Ljudläggning och mix: Kristoffer Kronander Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Producerat av Podlit Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio eller via Naudio+ i Apple Podcaster.

När mångmiljonären Göran Lundblads dotter blir tillsammans med grannpojken Martin, blir han rasande. Familjen Lundblad har varit i fejd med grannarna i flera generationer, och nu är Göran övertygad att Martin utnyttjar dottern Sara för att komma åt deras pengar och mark. Tre år senare försvinner Göran spårlöst, och polisen hittar inga tecken på brott. Förmodligen har han försvunnit frivilligt. Men den envisa privatspanaren Therese Tang tror inte det är så enkelt. Hon följer sina onda aningar från landsbygden i Småland, till en upplösning som är helt unik i svensk historia. Medverkande: Joakim Palmkvist, kriminalreporter på Sydsvenska Dagbladet och författare till boken “Hur man löser ett spaningsmord” I programmet hörs: Therese Tang, Leif GW Persson, Anton Berg, Maria Lundblad, Sara Lundblad, Martin Törnblad och Jonas Blomgren Programledare: Frida Anund Manus och produktion: Carl Haeger Ljudläggning och mix: Kristoffer Kronander Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Producerat av Podlit Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio eller via Naudio+ i Apple Podcaster.

ÖVERSÄTTNING: Ida Börjel och Julia Musakovska UPPLÄSNING: Ida Börjel DIKT: ”Dikt om en kråka” av Victoria AmelinaDikten har publicerats i Sydsvenska Dagbladet, 19/7 2023.MUSIK: Hildegard von Bingen: O virtus sapientiaeEXEKUTÖR: Raphaela Gromes, cello, Luzernfestivalens stråkar, Daniel Dodds, dirigent

Det är något Wagnerskt över Valkyriornas ritt.... Putins bittra nederlag – Östersjön blir ”Natohav” | SvD "För Vladimir Putin är uppgörelsen om ett svenskt medlemskap i Nato ett bittert nederlag. Nato väntas nu dominera i Östersjön. Och ett starkt svenskt försvar bedöms skapa ett ”militärt dilemma” för Ryssland, enligt experter. Putins bittra nederlag – Östersjön blir ”Natohav” När Moskva på tisdagen reagerade på uppgörelsen i Vilnius var ordvalet påfallande milt. Kremls talesperson Dmitrij Peskov betonade att ett svenskt medlemskap vore negativt för Rysslands säkerhet och skulle få konsekvenser. Det var ungefär samma formulering som när Finland tidigare i år gick med i Nato och Moskva hotade med militära motåtgärder. Ännu mer återhållsam var Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov som på tisdagen aviserade ”lämpliga motåtgärder”. – Beskedet var väntat, säger säkerhetsexperten och Rysslandkännaren Gerhard Mangott vid universitetet i Innsbruck. – Trots detta är det ett tungt bakslag för Vladimir Putin, säger han till SvD. Så sent som i december 2021 krävde Putin ett stopp för all utvidgning av Nato. – Nu får han i stället två nya Natomedlemmar som båda är militärt starka i ett för Ryssland känsligt område, säger Gerhardt Mangott. Tisdagens avmätta tongångar står i skarp kontrast till tidigare utspel från bland annat Rysslands ambassadör i Sverige Viktor Tatarintsev, som i en artikel mars i år hotade Sverige med vedergällning. – Var säkra på att nya medlemmar i det fientliga blocket kommer att bli legitima mål för vedergällning från Ryssland, varnade han. Mellan raderna kunde man läsa att både Skåne och Gotland ligger inom räckhåll för missiler från den ryska exklaven Kaliningrad vid Östersjön. Det är något som ÖB Micael Bydén tidigare varnat för. För att kontrollera Östersjön skulle Ryssland kunna ta Skåne, sa han i maj till Sydsvenska Dagbladet. Även Finland har tidigare konfronterats med skarpt formulerade attacker. Den förre presidenten och nuvarande ordföranden i det ryska säkerhetsrådet Dmitrij Medvedev sa förra året att Finland borde förbereda sig på att bo granne med hypersoniska missiler och fartyg med kärnvapen. Ryssland planerar nu att förstärka sina trupper vid gränsen mot Finland. Det skulle enligt experter som finska public service Yle har talat med innebära att antalet soldater i regionen fördubblades till 40 000. Men i praktiken verkar det än så länge inte ha skett mycket på den ryska sidan. Finland har en gräns mot Ryssland på mer än 1300 kilometer. Med Sverige som medlem skulle Nato dessutom förstärka sin position i Östersjön och samtidigt skapa en helt ny situation i norr med Norge, Finland och Sverige som medlemmar. För Ryssland är detta ett allvarligt militärt dilemma, konstaterade Litauens överbefälhavare Valdemaras Rupsys på tisdagen. – Det är något som Moskva måste lära sig att hantera. Inte med vapenskrammel utan i samtal med Nato, sa han till nyhetsbyrån dpa-AFX. Litauens försvarsminister Arvydas Anusauskas påpekade efter uppgörelsen i Vilnius att det rör sig om en grundläggande förändring av det geopolitiska läget i Östersjön där Nato nu dominerar. Den tyska tidningen Die Welt skrev på tisdagen att Sveriges medlemskap ökar säkerheten i Östersjön och därmed också Tysklands säkerhet. Kate Hansen Bundt vid den norska utrikes- och säkerhetspolitiska föreningen DNAK beskriver det hela som en ”gamechanger”. Med Sverige och Finland som Natomedlemmar blir Östersjön ett ”Natohav”, skrev hon förra året på den säkerhetspolitiska sajten IPG." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Cilla Banck levde fattig och ensam i skånska Arild. Hennes anteckningsbok ger en säregen bild av hennes tid. Kulturredaktionens Mattias Berg dyker in i en 1800-talsmänniskas värld. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017.Vad är egentligen tidens gång? Eller omvärlden? Och vilka spår sätter allt det där i en enskild människas medvetande?I sin ljuvliga lilla bok ”Vad Cilla Banck visste” gör Lundahistorikern Peter K. Andersson ett allvarligt försök att svara på de här omöjliga frågorna. Den är tunn – inte ens 100 sidor – men blir redan efter min första läsning tung av understrykningar och hundöron.Som framgår av titeln, kretsar den kring en viss Fröken Cilla Banck som bodde ensam och fattig i en stuga i skånska fiskeläget Arild mellan 1830 och 1906. Undertiteln är ”En 1800-talsmänniskas världsbild” – vilket ganska exakt fångar Anderssons anspråk. Mikro- eller mentalitetshistoria, som det kallas mer fackmässigt.Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräktOch att just Cilla Banck intresserar en historiker, beror på att hon – till skillnad från de flesta andra outbildade ur fiske- och bondemiljö vid den här tiden – skrev en sorts dagbok. Där nedtecknade hon verkligen allt möjligt. Från klassiska minnesanteckningar om egna utflykter eller dödsfall i byn till avskrifter ur veckotidningar, psalmböcker, Bibeln och olika slags kalendrar.Dessutom skapade hon med tidens gång ett museum, eller kanske snarare kuriosakabinett, i sitt hem enligt ungefär samma osorterade princip. En samtida besökare vittnar om hur Cilla Banck började med att visa den första tekanna som kom till Arild – och stolt berättade att den tillverkats vid en ”förfärligt stor fabrik” i industrialismens England, för att så småningom föras till lilla Arild av sjömän över havet.Museet var också fullt av betydligt mer långväga föremål. Samma besökare räknar upp ”fågelbon från Indien, träpapegojor från Kanarieöarna, mandarinkostymer, chilenska kalabasser, sjötång från Stilla Hafvet, japanska kokkärl, ryska mjölkbyttor”. Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräkt.Efter Cilla Bancks död revs museet, vilket knappast hade skett om hon varit en välbärgad kvinna med kulturell nimbus. Men dagboken finns kvar, i all sin målmedvetna gåtfullhet. Peter K. Andersson påpekar att vi nästan alltid betraktar historien ur de mer priviligierades perspektiv. Själv, skriver han, har han ändå försökt ta reda på hur de fattiga – som ofta inte kunde vare sig läsa eller skriva – faktiskt tänkte. Han liknar det arbetet vid en sorts dekryptering: ”som att hitta en gammal mystisk bok skriven med ett chiffer vars system sedan länge gått förlorat.”Stilbildaren i genren, en influens så stark att den samtidigt tycktes släcka ut alla sina efterföljare, var den italienska historikern Carlo Ginzburg som 1976 kom ut med boken ”Osten och maskarna”. Den handlade om en så kallad vanlig människas världsbild några hundra år före Cilla Banck. Nämligen den italienske mjölnaren Menocchios, som på 1500-talet satte sig upp mot kyrkan med sina tankar om skapelsen.Man kan diskutera hur representativ den här mjölnaren faktiskt var. Hur som helst blev han också oerhört intresserad av filosofi – och kyrkan ansåg Menocchios hemsnickrade läror så farliga att han brändes på bål som kättare.Och det är ju ett av mikro- eller mentalitetshistoriens dilemma: att ”ovanliga” människor oftast ändå är intressantare än ”vanliga”. När någon blivit tillräckligt speciell, transformeras åtminstone personen från den ena kategorin till den andra, och lämnar de mindre speciella kvar i historiens skugga.Hur kan man då få reda på någonting alls om dem? Ja, ett sätt, kanske det enda, är att studera hela kollektivet: alltså statistik. Efter att jag själv läst ”Osten och maskarna” när den kom ut i Sverige i början av 80-talet, och då tycktes ligga på vart och vartannat nattduksbord, började jag också studera ämnet i tiden, ekonomisk historia – innan jag alltför snabbt kroknade på alla dessa opersonliga förteckningar. Med viss fasa minns jag särskilt den om årsförbrukningen av salt sill under medeltiden.Cilla Banck gör faktiskt också förteckningar, eller åtminstone listor, men på ett helt annat sätt. Peter K Andersson menar att de påminner om trollformler, som traditionellt användes för att skapa trygghet och kontroll.Så hon listar, bokstavligen, allt mellan himmel och hav. Mycket handlar förstås om religion. Till exempel följande förteckning: ”Guds sons blodsutgjutelser. Först i omskärelsen, 2 i Gethsemane, 3 wid hudflängningen, 4 törnekröningen, 5 wid purpurmantelns afryckande, 6 wid händers och fötters genomborrande, 7 wid sidosårens öppnande”.Men framför allt är det ju havet som i fiskeläget Arild är världens början och slut, alltings mått, livet och döden. Risken för drunkning var också ständigt närvarande. Cilla Banck listar hela släkter som dött ut i sjöfartens spår. Till och med hennes egen bror förekommer i en sådan till synes opersonlig förteckning: ”Efvenledes omnämnes sjömannen Lars Banck som gick bort ifrån skonerten Örnen, det hände i Norsjön den 6 april 1853.”Hon sammanfattar också allt detta tragiska i en speciell lista: ”Döda här i byn i min tid, som jag kan minnas 353 Inberäknade i nämda antal 41 som äro drunknade, 2 som själva afhänt sig lifvet. En hängt sig. Och en sängt sig.”de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Under Cilla Bancks levnad förändras ändå den globala sjöfartens villkor dramatiskt. När hon föds 1830 hade det inte gått mer än ett decennium sedan den allra första överfarten med ångbåt över Atlanten. Sedan kom de stora passagerarfartygens tid. Suezkanalen och Nordostpassagen band plötsligt ihop jordklotet på ett nytt sätt – och med undervattenskablarna för telegrafi vid mitten av 1800-talet blev havet det viktigaste kommunikationsmediet även för den mest inbitna landkrabba.På så sätt flyter havets förändringar ihop med mediehistorien. Dagstidningarnas genombrott skedde också just under hennes livstid. När Cilla Banck precis var på väg att lämna tonåren, 1848, grundades Sydsvenska Dagbladet. 1864 blev Dagens Nyheter den första massmarknadstidningen, riktad till många prenumeranter med ett lägre pris.Vad ser vi då av allt det här i hennes dagbok? Eller, för att tala med bokens titel: Vad var det som Cilla Banck visste?På det ger Peter K. Andersson inget rakt svar, hur nu ett sådant skulle se ut. Men han påpekar till exempel att en dagstidning – och då Helsingborgs Dagblad – bara nämns en enda gång i hennes dagböcker. Däremot märks den parallellt framväxande populärpressen desto tydligare.Framför allt handlar det om Triumf: Sveriges billigaste veckotidning, som den kallades i annonserna. Ur den har Cilla Banck bland annat skrivit av artiklar om ”werldens äldsta bibliotek” och ”den fruktansvärdaste jordbäfning som i historisk tid hemsökt menskligheten”. I sina listor kan hon också blanda rena faktauppgifter om digerdöden och Stockholms grundande med en äventyrlig teori om tidpunkten för Jesu återkomst till jorden.Så allt detta visste Cilla Banck. Med sin bok har Peter K. Andersson nu gett oss en ömsint nyckel till hela den här krypterade historien: visat hur en enda person kan fungera som konkret länk mellan abstrakta begrepp som ”makro-” och ”mikro”. Hur de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Eller som Andersson själv skriver i bokens allra sista stycke, om Cilla Bancks världsbild: ”Det som utmärker den är inte i första hand dess lantliga utgångspunkt utan dess kumulativa och oanalytiska förhållande till kunskap. Det viktigaste är bara att veta.”Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturPeter K Andersson: Vad Cilla Banck visste. Ellerströms, 2017.

Andreas Ekström är journalist, författare och en internationell föreläsare engagerad i ämnen som rör den digitala revolutionen. Han jobbar sedan 1998 på Sydsvenska Dagbladet, har skrivit 9 böcker och vann 2019 priset Årets talare. Just nu är han aktuell med boken “Bekvämlighetens tyranni” där han beskriver hur techjättarna har tagit över och kontrollerar våra liv. Anmäl dig gärna till Arash nyhetsbrev och få koll på det senaste inom ledarskap, tech och marknadsföring: https://bit.ly/3BOS2CI

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. När mångmiljonären Göran Lundblads dotter blir tillsammans med grannpojken Martin, blir han rasande. Familjen Lundblad har varit i fejd med grannarna i flera generationer, och nu är Göran övertygad att Martin utnyttjar dottern Sara för att komma åt deras pengar och mark. Tre år senare försvinner Göran spårlöst, och polisen hittar inga tecken på brott. Förmodligen har han försvunnit frivilligt. Men den envisa privatspanaren Therese Tang tror inte det är så enkelt. Hon följer sina onda aningar från landsbygden i Småland, till en upplösning som är helt unik i svensk historia. Medverkande: Joakim Palmkvist, kriminalreporter på Sydsvenska Dagbladet och författare till boken “Hur man löser ett spaningsmord”I programmet hörs: Therese Tang, Leif GW Persson, Anton Berg, Maria Lundblad, Sara Lundblad, Martin Törnblad och Jonas BlomgrenProgramledare: Frida AnundManus och produktion: Carl HaegerLjudläggning och mix: Kristoffer KronanderExekutiv producent: Tove Friman LefflerProducerat av PodLit

Haur du sitt Malmö haur du sitt världen, skaldade Sydsvenska Dagbladet för drygt tjugofem år sedan, vilket många prominenta människor tagit fasta på. I denna femte del av succéföljetongen Berömda människor som varit i Malmö (och sitt världen) får vi höra om rockstjärnor, hiphoppare, kungar, aktriser och religiösa hot shots som satt sina tassar på stadens gator.Patreon: https://www.patreon.com/adupoddSwish: 1230521088 (markera gåvan med A du! i) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cilla Banck levde fattig och ensam i skånska Arild. Hennes anteckningsbok ger en säregen bild av hennes tid. Kulturredaktionens Mattias Berg dyker in i en 1800-talsmänniskas värld. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017.Vad är egentligen tidens gång? Eller omvärlden? Och vilka spår sätter allt det där i en enskild människas medvetande?I sin ljuvliga lilla bok Vad Cilla Banck visste gör Lundahistorikern Peter K. Andersson ett allvarligt försök att svara på de här omöjliga frågorna. Den är tunn inte ens 100 sidor men blir redan efter min första läsning tung av understrykningar och hundöron.Som framgår av titeln, kretsar den kring en viss Fröken Cilla Banck som bodde ensam och fattig i en stuga i skånska fiskeläget Arild mellan 1830 och 1906. Undertiteln är En 1800-talsmänniskas världsbild vilket ganska exakt fångar Anderssons anspråk. Mikro- eller mentalitetshistoria, som det kallas mer fackmässigt.Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräktOch att just Cilla Banck intresserar en historiker, beror på att hon till skillnad från de flesta andra outbildade ur fiske- och bondemiljö vid den här tiden skrev en sorts dagbok. Där nedtecknade hon verkligen allt möjligt. Från klassiska minnesanteckningar om egna utflykter eller dödsfall i byn till avskrifter ur veckotidningar, psalmböcker, Bibeln och olika slags kalendrar.Dessutom skapade hon med tidens gång ett museum, eller kanske snarare kuriosakabinett, i sitt hem enligt ungefär samma osorterade princip. En samtida besökare vittnar om hur Cilla Banck började med att visa den första tekanna som kom till Arild och stolt berättade att den tillverkats vid en förfärligt stor fabrik i industrialismens England, för att så småningom föras till lilla Arild av sjömän över havet.Museet var också fullt av betydligt mer långväga föremål. Samma besökare räknar upp fågelbon från Indien, träpapegojor från Kanarieöarna, mandarinkostymer, chilenska kalabasser, sjötång från Stilla Hafvet, japanska kokkärl, ryska mjölkbyttor. Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräkt.Efter Cilla Bancks död revs museet, vilket knappast hade skett om hon varit en välbärgad kvinna med kulturell nimbus. Men dagboken finns kvar, i all sin målmedvetna gåtfullhet. Peter K. Andersson påpekar att vi nästan alltid betraktar historien ur de mer priviligierades perspektiv. Själv, skriver han, har han ändå försökt ta reda på hur de fattiga som ofta inte kunde vare sig läsa eller skriva faktiskt tänkte. Han liknar det arbetet vid en sorts dekryptering: som att hitta en gammal mystisk bok skriven med ett chiffer vars system sedan länge gått förlorat.Stilbildaren i genren, en influens så stark att den samtidigt tycktes släcka ut alla sina efterföljare, var den italienska historikern Carlo Ginzburg som 1976 kom ut med boken Osten och maskarna. Den handlade om en så kallad vanlig människas världsbild några hundra år före Cilla Banck. Nämligen den italienske mjölnaren Menocchios, som på 1500-talet satte sig upp mot kyrkan med sina tankar om skapelsen.Man kan diskutera hur representativ den här mjölnaren faktiskt var. Hur som helst blev han också oerhört intresserad av filosofi och kyrkan ansåg Menocchios hemsnickrade läror så farliga att han brändes på bål som kättare.Och det är ju ett av mikro- eller mentalitetshistoriens dilemma: att ovanliga människor oftast ändå är intressantare än vanliga. När någon blivit tillräckligt speciell, transformeras åtminstone personen från den ena kategorin till den andra, och lämnar de mindre speciella kvar i historiens skugga.Hur kan man då få reda på någonting alls om dem? Ja, ett sätt, kanske det enda, är att studera hela kollektivet: alltså statistik. Efter att jag själv läst Osten och maskarna när den kom ut i Sverige i början av 80-talet, och då tycktes ligga på vart och vartannat nattduksbord, började jag också studera ämnet i tiden, ekonomisk historia innan jag alltför snabbt kroknade på alla dessa opersonliga förteckningar. Med viss fasa minns jag särskilt den om årsförbrukningen av salt sill under medeltiden.Cilla Banck gör faktiskt också förteckningar, eller åtminstone listor, men på ett helt annat sätt. Peter K Andersson menar att de påminner om trollformler, som traditionellt användes för att skapa trygghet och kontroll.Så hon listar, bokstavligen, allt mellan himmel och hav. Mycket handlar förstås om religion. Till exempel följande förteckning: Guds sons blodsutgjutelser. Först i omskärelsen, 2 i Gethsemane, 3 wid hudflängningen, 4 törnekröningen, 5 wid purpurmantelns afryckande, 6 wid händers och fötters genomborrande, 7 wid sidosårens öppnande.Men framför allt är det ju havet som i fiskeläget Arild är världens början och slut, alltings mått, livet och döden. Risken för drunkning var också ständigt närvarande. Cilla Banck listar hela släkter som dött ut i sjöfartens spår. Till och med hennes egen bror förekommer i en sådan till synes opersonlig förteckning: Efvenledes omnämnes sjömannen Lars Banck som gick bort ifrån skonerten Örnen, det hände i Norsjön den 6 april 1853.Hon sammanfattar också allt detta tragiska i en speciell lista: Döda här i byn i min tid, som jag kan minnas 353 Inberäknade i nämda antal 41 som äro drunknade, 2 som själva afhänt sig lifvet. En hängt sig. Och en sängt sig.de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Under Cilla Bancks levnad förändras ändå den globala sjöfartens villkor dramatiskt. När hon föds 1830 hade det inte gått mer än ett decennium sedan den allra första överfarten med ångbåt över Atlanten. Sedan kom de stora passagerarfartygens tid. Suezkanalen och Nordostpassagen band plötsligt ihop jordklotet på ett nytt sätt och med undervattenskablarna för telegrafi vid mitten av 1800-talet blev havet det viktigaste kommunikationsmediet även för den mest inbitna landkrabba.På så sätt flyter havets förändringar ihop med mediehistorien. Dagstidningarnas genombrott skedde också just under hennes livstid. När Cilla Banck precis var på väg att lämna tonåren, 1848, grundades Sydsvenska Dagbladet. 1864 blev Dagens Nyheter den första massmarknadstidningen, riktad till många prenumeranter med ett lägre pris.Vad ser vi då av allt det här i hennes dagbok? Eller, för att tala med bokens titel: Vad var det som Cilla Banck visste?På det ger Peter K. Andersson inget rakt svar, hur nu ett sådant skulle se ut. Men han påpekar till exempel att en dagstidning och då Helsingborgs Dagblad bara nämns en enda gång i hennes dagböcker. Däremot märks den parallellt framväxande populärpressen desto tydligare.Framför allt handlar det om Triumf: Sveriges billigaste veckotidning, som den kallades i annonserna. Ur den har Cilla Banck bland annat skrivit av artiklar om werldens äldsta bibliotek och den fruktansvärdaste jordbäfning som i historisk tid hemsökt menskligheten. I sina listor kan hon också blanda rena faktauppgifter om digerdöden och Stockholms grundande med en äventyrlig teori om tidpunkten för Jesu återkomst till jorden.Så allt detta visste Cilla Banck. Med sin bok har Peter K. Andersson nu gett oss en ömsint nyckel till hela den här krypterade historien: visat hur en enda person kan fungera som konkret länk mellan abstrakta begrepp som makro- och mikro. Hur de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Eller som Andersson själv skriver i bokens allra sista stycke, om Cilla Bancks världsbild: Det som utmärker den är inte i första hand dess lantliga utgångspunkt utan dess kumulativa och oanalytiska förhållande till kunskap. Det viktigaste är bara att veta.Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturPeter K Andersson: Vad Cilla Banck visste. Ellerströms, 2017.

Julen står för dörren 1941, och trots orostiderna tillåter sig Radiotjänst att knäppa upp med ett och annat julskämt, i det här fallet från det akademiskt anstrukna och matglada Skåne. Tecknaren och kåsören Anders Sten, känd under signaturen "Figge" i Sydsvenska Dagbladet, håller föredrag om några klassiska julrätters förmodade ursprung - i dialog med sig själv.

Julen står för dörren 1941, och trots orostiderna tillåter sig Radiotjänst att knäppa upp med ett och annat julskämt, i det här fallet från det akademiskt anstrukna och matglada Skåne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tecknaren och kåsören Anders Sten, känd under signaturen "Figge" i Sydsvenska Dagbladet, håller föredrag om några klassiska julrätters förmodade ursprung - i dialog med sig själv.

Dikt: ur sviten Bambu i björkskog Uppläsning: Li Li Poeten, översättaren och fotografen Li Li föddes i Shanghai 1961 och flyttade till Sverige 1988. Han har hittills givit ut sju diktsamlingar på svenska samt introducerat och översatt en rad nordiska poeter till kinesiska, däribland Edit Södergran och Nobelpristagaren Tomas Tranströmer. Han har även publicerat två fotoböcker "Simon och Vera" (2011) och bilddikter" (2014)  och har givit ut tre diktsamlingar i Kina, bland dem Snöbekännelser 2014 och Hemkomst 2016. DIKTSAMLING: Där blicken stannar (Smockdoll förlag, 2021) MUSIK William Alwyn: Crépuscule EXEKUTÖR Ieuan Jones, harpa Hans stora tema är exiltillvaron som kines i Sverige och Europa. Dikterna om modern och fadern är djupt gripande. Nyktert men ändå drabbande förmedlar de en erfarenhetssfär som är ovan för de flesta av oss. Gång på gång har jag ertappat mig med att fundera över vad som är svenskt och kinesiskt i dessa starka dikter. Lars-Håkan Svensson, Sydsvenska Dagbladet, 2021 Li Li skriver en berättande, konkret poesi, men i likhet med sin store förebild Tomas Tranströmer har han en förmåga att ladda konkretionen med mångtydighet och antydd symbolik. Dynamiskt rör sig Ursprunget mellan existentiell saknad och stark upptagenhet av livet som det i varje ögonblick levs.  Michel Ekman  Svenska Dagbladet, 2007

Inspiration till sina ideal fann Jefferson i böcker, framför allt hos greker och romare, lästa på originalspråk. Formulerade idealen gjorde han i statspapper och brev, mest ryktbart i Declaration of Independence. Per T Ohlsson, politisk krönikör och tidigare politisk chefredaktör i Sydsvenska Dagbladet, samtalar med Peter Luthersson.

”Jag tycker det är intressant att skaffa en gemensam problembild för folk att utgå ifrån. Det är min roll.”   Välkommen till veckans avsnitt, med gästen Emma Leijnse, som arbetar som skolreporter på Sydsvenska Dagbladet och har skrivit två böcker om utbildningsfrågor. Och som programledaren Per Kornhall säger i avsnittet – hon väjer inte för de svåra frågorna.   Hör om en förfärlig lunch som som fick Emma att bli skolreporter.  Samt varför är det svårt för henne att få besöka och skriva om de skolor som har bäst resultat.   Emma berättar om två mellanstadieklasser som hon följt i tre år. En där elevernas föräldrar har hög utbildning, och en där de har låg. Vad är hennes observationer?   Emma analyserar också de uppenbara skillnaderna i betygen mellan tjejer och killar, och hur det påverkar samhället på sikt.    Detta och mycket med i veckans avsnitt.   Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per@kornhall.se eller ingela.netz@gmail.com.    Läs mer om podden och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/   Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen.  

I det här specialavsnittet av Tidskriftspodden diskuterar vi konsekvenserna av Coronakrisen för tidskriftsbranschen men fördjupar oss också i hur långt svenska tidskriftsaktörer har kommit när det gäller att skapa digitala läsarintäkter. Gäster i avsnittet är Lars Dahmén som har en bakgrund som VD och styrelseordförande på bland annat Sydsvenska Dagbladet, IDG och Bonnier Magazines & Brands. Samt Fredrik Agrén, som också haft ledande roller med fokus på digitalisering och organisationsförändringar hos bland annat Bonnier och IDG. Tillsammans jobbar de numera som förändringskonsulter och har fått i uppdrag av Sveriges Tidskrifter att genomlysa tidskriftsbranschen ur ett digitalt intäktsperspektiv.

I två decennier har han som journalist skrivit om brott, kriminalitet offer och rättsväsende. Veckans lördagsgäst har följt den organiserade brottsligheten i södra Sverige och Malmö i synnerhet som kriminalreporter på Sydsvenska Dagbladet och som författare till bästsäljande böcker som "Äventyr i Svenssonland" och "Maffiakrig" och som redaktör för "Veckans brott". Hasse Strandberg möter Joakim Palmkvist i ett samtal senaste tidens händelser i Malmö, om att vara rädd på jobbet och om mötet med Peter Mangs.

Hörde du Emmas sommarprogram? Om inte så är det ett måste för den som jobbar i skolans värld. Alla som jobbar i skolan borde verkligen lägga ner en timme av sitt liv för att få insikten om att vad de företar sig på sin arbetsplats har direkt avgörande effekt på de barn som går i skolan. För precis som UR-programmet ”Världens bästa skitskola” lyfte fram för några år sedan talar Emma om det djupt segregerande i skolan när olika grupper inte får chansen att lära sig det de faktiskt har rätt till. Inte minst gäller det pojkarna. Vilka kvinnor vill gifta sig och skaffa barn med män utan språk? Ja, det är faktiskt den hårda sanningen som går att utröna i en dålig utbildning om allt dras till sin spets. Emma Leijnse är journalist och har jobbat på Sydsvenska Dagbladet i 20 år. I många år har skolan varit ett av hennes bevakningsområden och Emma har kommit att bli den mest initierade journalisten när det gäller skolfrågor.

Journalist, 48 år. Född i Växjö, bosatt i Malmö. Debuterar som Sommarvärd. Emma Leijnse berättar om den tysta utbildningsrevolutionen som gjort kvinnor till vår tids vinnare och varför pojkar blir förlorare redan i skolbänken. I sitt Sommar skildrar hon hur en i hög grad undanskymd utveckling förändrar såväl det svenska samhället som världen i stort: Det faktum att kvinnor i mycket högre grad än män skaffar sig hög utbildning och därför är vinnare i såväl arbetsliv som i livet som helhet. Emma Leijnse beskriver hur faktorer som könsroller, social bakgrund och härkomst påverkar livsmöjligheter. Män med låg utbildning blir i hög grad bortvalda i arbetslivet, och som partners: lågutbildade män är i mycket lägre utsträckning pappor än högutbildade män, medan samma tendens inte syns bland kvinnor på samma sätt. Många av vår tids brännande politiska frågor - gängkriminalitet, otrygghet, psykisk ohälsa, utanförskap, extremism å växande antidemokratiska krafter har en stark koppling till att misslyckas i skolan, konstaterar Emma Leijnse men ser ingen politisk vilja att på allvar försöka vända utvecklingen. Om Emma Leijnse Arbetar på Sydsvenska Dagbladet och är en av landets mest profilerade skol- och utbildningsreportrar. Senaste boken Fördel kvinna den tysta utbildningsrevolutionen handlar om hur samhället påverkas av att kvinnornas utbildningsnivå passerat männens och om förlorarna, den växande gruppen dåligt utbildade unga män. Belönades med Publicistklubbens pris Guldpennan för att initierat ha skildrat den här utvecklingen. Har också skrivit Godkänt? en reportagebok om den svenska skolan. Producent: Karin Arbsjö

Vi bjuder in författaren Joni Huttunen och pratar om människor som frivilligt sportar järnet i skräckfiktionen. Tomas reder ut skillnaden mellan sport och idrott och Lars får gåshud av Huttunens krispiga Charlotte Kalla-anekdoter. Vi pratar också om: Elddjur, Barrfiolernas rike, Doppelgänger Förlag, Sydsvenska Dagbladet, Haruki Murakami, Vad jag pratar om när jag pratar om löpning, Åshöjdens BK, Vasaloppet, Wallraff-research, Martyr(s), Hellraiser, Tounela, Hades, Tainaron, Helheim, Irkalla, Kukuriyo, Mitklan, Corpus Hermeticum, Hermes Trismegistus, Andreas Marklund, Skördedrottningen, From Dusk til Dawn, La Folia, John Ajvide Lindqvist, Vikarien, Rhythmus Moderne, Centralstödet, Vargen Kommer, La Folia, Jan Johansson, Sinclair-visan, Encarta ‘94, Sielun Veljet, The Birthday Party, Battle Royale, Georg Stiernhielm, Hercules, Graduation Day, Midnattsloppet, Fredagen den 13:e, Jason Vorhees, A Nightmare on Elm Street, slasher, giallo, Pansarkryssaren Potemkin, Psycho, Fatal Games, Mord i finalen, Aerobicide, Killer Workout, Cheerleader Camp, Bloody Scream, Iced, Shredder, Jason Z, Homer Simpson, Comic Con, Exorcisten, Jack Kerouac, On the Road, På drift, Mare Kandre, Mattias Fyhr, Skitigt vackert mörker, I ett annat land, Bubins unge, Sture Dahlström, Monsterboxen, Mannen Med Den Gula Rocken, Vargquizzen och Henriksberg. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys i en salig röra.

Svensk skola ska ge alla elever en utbildning av hög kvalitet. Så står det i skollagen. Skolan ska dessutom utjämna livschanser och kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. Men enligt färska siffror från OECD går utvecklingen åt fel håll, likvärdigheten minskar.  Skolverket ska genom sin verksamhet främja likvärdigheten. Vad kan dom göra för att minska klyftorna mellan skolor och elever? Och vad beror den minskade likvärdigheten på?  Skolverkets chef Peter Fredriksson är gäst i Ekots Lördagsintervju. Analys: Emma Leijnse, skolreporter på Sydsvenska Dagbladet. Sedan om budgetprocessen. Hur gick det till när Sverige gick från att ha en av Europas sämsta budgetprocesser till en av de striktaste? Och hur står sig budgeten och budgetprocessen när den blir ett slagträ i den politiska debatten. Med Per Molander, arkitekten bakom den moderna budgetprocessen. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder

I dagens radiokorrespondenterna får ni följa med till sommaren 1918. Vad stod det om i tidningarna? Hur påverkade första världskrigets sista sommar Sverige? Vilka var de stora frågorna i politiken? 1918 - ett avgörande år Första världskriget som fortfarande pågick sommaren 1918 hade varit grymmare och krävt fler dödsoffer än något annat krig i Europa. Fortfarande i juli kunde man inte förutspå vem som skulle vinna kriget. Inte heller visste man att influensan som drabbat kontinenten, den spanska sjukan, skulle addera dödstalen på det sätt som den gjorde - bara i sverige dog knappt 40.000 människor i den värsta pandemin världen skådat sedan digerdöden. Allmän rösträtt 1918 var också året som Demokrati på allvar började att få fäste i de gamla europeiska staterna. Sverige fick det året allmän rösträtt för alla män, men den fulla rösträtten för alla, dvs även för kvinnorna, var en av tidens mest brännande politiska frågor. Och det var 1918 som grogrunden för den kvinnliga rösträtten lades.  Cecila Düringer, historielärare och programledare för podden P3 Historia gästar studion tillsammans med Per T Ohlsson, skribent på Sydsvenska Dagbladet och författare till boken 1918 - året då Sverige blev Sverige. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Daniel af Klintberg

Thomas Jefferson (1743-1826) var en ledande gestalt i den amerikanska självständighetsrörelsen och blev USA:s tredje president. Till skillnad från sin närmaste företrädare John Adams ville han att centralmakten i federationen skulle vara minimalistisk. Den frihet som Jefferson åstundade var individens frihet. USA borde sträva efter att vara den individuella frihetens imperium. Inspiration till sina ideal fann Jefferson i böcker, framför allt hos greker och romare, lästa på originalspråk. Formulerade idealen gjorde han i statspapper och brev, mest ryktbart i Declaration of Independence. Per T Ohlsson, politisk krönikör och tidigare politisk chefredaktör i Sydsvenska Dagbladet, samtalar med Peter Luthersson.

En liten pojke låg i havsbrynet med ansiktet vänt neråt. Och så kom scenerna från tågstationen i Budapest och Ungerns premiärminister Orbans hårda ord om hotet mot Europa. Flyktingfrågan har väckt hela Europa. Samtal med författaren och journalisten Richard Swartz och Tysklandskorrespondenten Daniela Marquardt. Den nyväckta opinionen kommer den att bestå och driva EU:s politiker framför sig. Erfarenheten bland dem som följer flyktingfrågan visar att uthållighet är en bristvara. Kommentar Alice Petrén. Muslimska brödraskapet kämpade i 80 år för att få makten, men Mursi avsattes snart igen och partiet blev åter olagligt. Jesper Lindau, SR:s utsände i Mellanöstern, intervjuar en tidigare Mursi-minister. Dags för ny film om hiphop gruppen NWAs betydelse för musikgenrens utveckling. Reporter Erik Hedtjärn. Krönika Ulrika Knutson om Fredrik Reinfeldts bok Halvvägs om att skriva anonymt. Panelen Carl Rudbeck, kolumnist Sydsvenska Dagbladet, Per Wirtén, Dagens Arena och Karin Pettersson, Af

Om vietnameserna som kom till Särna i norra Dalarna för att plocka bär. Men någon lön fick de aldrig. Sedan dess har flera av bärplockarna drivit runt i Europa i jakt på jobb. En av dem har vår reporter Randi Mossige-Norheim hittat på en flyktingförläggning i Tyskland. Hur tänker den som stannar kvar, trots år av motgångar? Drömmen om pengar som hon skulle skicka hem har inte infriats. Åren går, dottern hemma i Vietnam har just fyllt fyra och skulden för resan hit växer. Ingen vet riktigt hur många migranter utan papper, som driver runt i Europa. De kan vara två ,fyra, sex, eller kanske t o m åtta miljoner. Den statistik som finns består av ungefärliga uppskattningar(se länkarna). Här i Sverige beslutade riksdagen efter många års debatt, att papperslösa liksom asylsökande ska ha rätt till viss sjukvård. Men annars är det mest motgångar för den här gruppen. Det blir allt svårare att hitta en försörjning i EU, migranter pekas ut som syndabockar och attackeras, och polis i flera länder trappar upp sökandet efter de irreguljära för att utvisa dem. Ändå försöker många hålla sig kvar, till varje pris. När Amnesty International i veckan presenterade sin årliga rapport var det flyktingars och migranters situation som var i fokus. Människorättsorganisationen konstaterar att världen har blivit en farligare plats för dem. Regeringar är mer angelägna om att skydda landets gränser än att värna om människorna som befinner sig inom dessa gränser. En ny global underklass av migranter håller på att etableras, skriver Amnesty. Ett land där detta blivit särskilt tydligt är Grekland. Den grekiska migrationsexperten Anna Triandafyllidou, är professor vid Europeiska universitetet i Florens. Hon ser tydligt hur villkoren för migranter i Europa har blivit tuffare, framför allt i de länder i södra Europa som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Men också i länder med välfungerande asyl- och invandringssystem växer problemen. - Det kan verka logiskt, säger Anna Triandafyllidou, att man har ett regelverk som antingen ger en människa rätt att stanna eller förklarar henne illegal och avvisar henne. Men verkligheten är inte så enkel, påpekar hon. Gäster i programmet:  Ingela Holmertz, Sverige-chef för Röda Korset. Jens Mikkelsen, journalist vid Sydsvenska Dagbladet, som har skildrat papperslösa migranters tillvaro i Sverige och Europa, aktuell med reportageboken De förlorade barnen - skriven tillsammans med Katia Wagner. Peo Hansen, forskare på Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, vid Linköpings universitet. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Kristian Åström

Mat och film verkar höra ihop. På filmfestivalen i Berlin finns en hel sidoserie med gastronomisk film. Hur många älskade inte filmen The Trip, fascinerades av Landet Brunsås och fänglsas av Halv åtta hos mig eller Sveriges Mästerkock. Givetvis har även dokumentärvärlden påverkats av trenden. För en tid sedan kunde man se "El Bulli - cooking in progress", om den spanska krogen El Bulli och deras vetenskapliga inställning till mat, och nu är det premiär för "Jiro dreams of sushi", om en japansk trestjärning sushibar där jakten på perfektion inte har någon gräns. Nina Asarnoj har inventerat en smakfull och växande genre där matskapande faller någonstans mellan konst och vetenskap. I Svt:s nya dokumentärserie Malmöpolisen ska tv-tittarna ska få en inblick i vardagen för poliserna i staden som sägs vara Sveriges våldsammaste. Kino har låtit Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenska Dagbladet, och Shang Imam, programledare för samhällsprogrammet Verkligheten i P3, titta på de två första avsnitten av dokumentärserien. Filmaren Moa Geistrand har besökt utställningen/festivalen Mono No Aware i New York, en sorts festival för konstnärer och filmmakare som arbetar med film, jusprojektioner och installationer - som man sedan kan kombinera med till exempel performanceinslag, uppläsningar och dans. Det enda som inte är tillåtet är digitala projektioner. Man vill helt enkelt komma åt en sorts filmens lavjkänsla. Man skulle kunna säga att det handlar om en sorts analog motståndsrörelse... I maj 1986 bestämde författaren Lena Anderssons klassföreståndare att man skulle investera klassens överskott på kulturpengar i ett biobesök. Eftersom man just läst om Afrika så föll det sig naturligt att man valde den sjufaldigt Oscarsbelönade Mitt Afrika om den danska författaren Karen Blixen med Meryl Streep och Robert Redford i huvudrollerna. Detta biobesök under slutspurten av högstadietiden i Tensta blev betydelsefullt för den då mest sportintresserade Lena Andersson. Anders Bennysson gick hem till henne för att ta reda på konsekvenserna av det där biobesöket. Den danska komikern Dirch Passers liv har blivit till långfilmen Dirch. Trots att Passer är en av de legendariska underhållarna i vårt grannland och gjort både tv och film i Sverige, så är det nästan ingen som minns honom här idag. Och visst, sen sin död 1980 har kanske inte Dirch Passer varit så aktuell här i Sverige. Letar man bland utbudet på hyr-dvd så har man till exempel bara att välja på mjukporrisen Den ståndaktige kyrkoherden och vikingakomedin Här kommer bärsärkarna. I den sistnämnda springer Dirch och Carl-Gustaf Lindstedt springer runt i djurfällar och vikingahjälmar och Dirch försöker prata dansksvenska. Programledare: Roger Wilson Producent: Sara Lundin

Sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen har många frågat sig vilken roll mediernas rapportering spelat för det starka väljarstödet. Granskades partiet ordentligt, eller förlamades medierna av beröringsskräck? Var Sverigedemokraternas väljare osynliga i valrörelsens rapportering? I studion journalisterna och författarna Lena Sundström, Mustafa Can och Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenska Dagbladet. Hur ska SD gå tillväga för att stoppa stödet till kultur som upprör och provocerar? Mattias Karlsson, kulturpolitisk talesman, intervjuas om Sverigedemokraternas kultursyn. Och i veckans panel sitter Marianne Lindberg De Geer, Nisti Sterk och Mikael Olsson. Programledare: Mårten Arndtzén.

Europa bör påminna sig om att vissa kulturer är bättre än andra om man önskar ett samhälle med frihet, jämlikhet, välstånd och demokrati. Det skriver de danska debattörerna och författarna Karen Jespersen och Ralf Pittelkow i en ny uppmärksammad bok om islams makt. Här varnas för islams ökande inflytande och muslimska parallellsamhällen i europeiska förorter och författarna använder Sverige som ett avskräckande exempel. Människor och tros reporter Sören Wibeck har besökt författarna, som är ett äkta par, i deras hem i Dragör utanför Köpenhamn.   I ett efterföljande samtal  mellan Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenska Dagbladet samt Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet och en av författaren till boken "Till frihetens försvar", frågar vi oss om Sverige har något att lära av Danmark? Här kan du lyssna på en längre version av samtalet: Utrikeskrönikan kommer från Fredrik Wadström i Moskva och handlar om ryssarnas inställning till muslimer och reaktionerna när Moskvas stadstrafik blockerades av Eid firare: Är det dags att förändra reglerna för stöd till trossamfunden? I dag får en mängd olika samfund dela på ungefär 50 miljoner kronor varje år genom nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund. Men bland kandidaterna till riksdagen är det många som är emot att staten betalar ut stödet och politikerna är inte heller eniga om vad som egentligen ska räknas som ett trossamfund. Människor och tros reporter Hannes Fossbo reder ut frågan. Katolska kyrkan har varit på första sidorna i flera europeiska länder - Sveriges Radios korrespondenter i Bryssel, London och Sydeuropa berättar om påvebesök, pedofiliskandaler och engagemang för utvisade romer. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa F Vestergren

Anja är sportjournalisten som på kort tid gått från förstakrönikör på Sydsvenska Dagbladet till chef för sportsidorna på samma tidning. När Saman träffar henne för en promenad i vårsolen har hon haft sitt nya jobb i ett par månader. Det blir ett snack om vad som är så speciellt med sport och sportjournalistik och hur en inbiten sportälskare hanterar folk som tycker det är helt ointressant med vuxna människor som sparkar boll i grupp. En vanlig fråga som Anja får är hur det funkar att vara tjej och sportjournalist. Men hur ser hon själv på frågorna och de fördomar som finns? Anja berättar också om det som varit hennes största motgång, överfallet som påverkade henne under lång tid och som fick henne att fundera mycket över samhällets syn på övergrepp.

Tisdagen den 16 mars inleds den 27:e upplagan av BUFF, barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö och i Nya Vågen ställer vi frågan: hur mår den svenska barn- och ungdomsfilmen idag? Tisdagen den 16 mars inleds den 27:e upplagan av BUFF, barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö och i Nya Vågen ställer vi frågan: hur mår den svenska barn- och ungdomsfilmen idag? Stämmer det att barn- och ungdomsfilmen fortfarande lever på sitt goda rykte från 70-talets guldålder och vad krävs i så fall för att skapa en ny framgångsvåg? I dagarna hade Babak Najafis prisbelönta film Sebbe premiär i Sverige, en film med ungt tema, som kanske främst ändå riktar sig till vuxna. Kan den inspirera till ett ökat intresse för ungdomsfilm i Sverige? I studion: Krister Kjellström, ordförande för BUFF, Ingela Brovik, filmjournalist och Malena Janson, filmvetare på Stockholms universitet, som bland annat skrivit avhandlingen Bio för barnens bästa?. I Köpenhamn avslutades i helgen årets kanske hittills mest omdiskuterade danska föreställning. I ett anonymt hus i staden har performancegruppen Signa tillsammans med Teater Republique satt upp föreställningen Saló. Där har besökare under en månads tid klivit in för att delta i ett spel som kretsar kring maktövergrepp och objektifiering av människor. Uppsättningen är inspirerad av Pier Paolo Pasolinis film Saló från 1975, i sin tur baserad på Marquis de Sades 1700-roman Sodoms 120 dagar. Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenska Dagbladet och Fredrik Pålsson, frilansande teaterkritiker, har sett föreställningen och landar i två olika slutsatser. I Nya Vågen träffas de för att samla tankarna kring gränserna mellan publik och föreställning, skådespeleri och verklighet. Vill vi verkligen ha ett personligt hem? I dagens Au Contraire funderar P2:s musikjournalist Erik Mikael Karlsson kring heminredning. Programledare: Sofie Ericsson

Graffiti, guerillastickning och offentliga kalendrar - det har blivit allt vanligare att se våra offentliga utrymmen utsmyckas av gatukonstnärer, och i Malmö har gatukontoret till och med allt som oftast valt att se mellan fingrarna för att låta konsten vara kvar på gatorna. Samtidigt har internet erbjudit många nya möjligheten att samlas kring gemensamma intressen, utan att behöva ta del av den traditionella föreningsverksamheten. Men är allt detta en ny kulturform? Ja, det menar man i Malmö där en egen kulturutredning gjort ordet ”spontankultur” på modet. Och utredarna går så långt som till att dra slutsatsen att fler människor idag är aktiva som ”spontana” kulturproducenter än de som är aktiva som konsumenter. I studion: Daniel Tjäder, rapportförfattare, Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenska Dagbladet och Ola Gustafsson, som driver galleriet Elastic. Vi besöker också utställningen ”Stick gaffeln i ögat”, på i Köpenhamn, som ägnas den förste och kanske viktigaste skandinaviske surrealisten – Wilhelm Freddie. Om han levde skulle Freddie ha fyllt 100 år i år. Men kan konstnären som en gång i tiden ansågs så provocerande att han två gånger dömdes till fängelse, fortfarande ha något att säga oss? I studion: konstkritikerna Patrik Moreau och Carolina Söderholm. Programledare: Elin Iskra.

söndag 16 mars 17.00 i P1, med repris fedag 21 mars 21.03 Sverige präglas av superi och konflikträdsla, Mellanöstern av hederstänkande. Men inte alla svenskar är försagda alkoholister och inte alla yemeniter dödar dem av sina döttrar som vanärar familjen. Generaliseringar gör risken till fördomar och främlingsfientlighet överhängande. Men hur kan man komma tillrätta med företeelser som kan vara skadliga för individer utan att generalisera och se de mönster och strukturer som bidrar till att styra mänskligt handlande? Kan man inte fördöma utan fördomar?Gäster är Pernilla Ouis, Mellanösternkännare och lektor och forskare vid Malmö högskola, vars forskningsrapport om hedersvåld censurerades av Rädda barnen, Rakel Chukri, kulturdebattör och kulturjournalist på Sydsvenska Dagbladet och Per Bauhn, filosofiprofessor vid Högskolan i Kalmar. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media.