Podcasts about genomf

Du om 1 timme och 30 minuter: “Eeeeeh vad hörde jag precis?”Det ska jag tala om! I framtiden har du hört berättelsen om det anabolastinna rövgänget som smider planer för att få en massa pengar, hus och bilar helt gratis. Genomförandet av dessa planer lämnar en del i övrigt att önska, både i kvalitet men också i fruktansvärda konsekvenser för andra människor som råkat hamna i deras väg. Det är kidnappningar, strippklubbar, Mike Tyson-imitationer, hästbedövningsmedel, CIA, Napoleon, och så vidare. Det är helt enkelt en jävla soppa. tw: det vanliga skulle jag ändå säga Varje torsdag släpper vi ett Bonusavsnitt! Prenumerera på dem här --> https://plus.acast.com/s/vadblirdetformord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 15:00

Ida Nilsson slog mastersrekord och blev sexa i anrika Western States 100 miles. Linn Davies Sahlström blev trea och första svenska kvinna att genomföra Spine Race. Och Noah Brautigam vann Silverleden Ultra. Elin Hartelius är med som bisittare. Elov Olsson har blivit uttagen till VM på 100 km, Petter Engdahl blev 13:e trots stukad fot i Western States, Petter Restorp vann si nåldersgrupp i Lavaredo Ultra Trail, Agnes Josefsson utklassade motståndarna i Young Race Marathon under Marathon du Mont-Blanc. Och så övria svenska ultratävlingar, med banrekord i både Bocksten Trailrun och Skogsvargarna Trailrun, Mohamed vann Backyard Ultra Nämforsen i årets 11:e ultra, snabbt på 10:e varvet i Hofors varv efter varv och Anders tog tredje raka segern i fotrallytävlingen Maratonmarschen. Foto: Western States, Spine Race, Alice Köster

Europaparlamentarikern Sara Skyttedal har länge varit i den politiska hetluften. Redan som 16-åring gick hon med i Kristdemokratiska ungdomsförbundet, och har varit ett stort namn inom partiet fram till februari 2024. Hon bestämde sig då för att lämna Kristdemokraterna efter en intern dispyt, och är idag politisk vilde. Nyligen annonserade hon att hon startar ett helt nytt parti, Folklistan, tillsammans med Jan Emanuel inför EU-valet. Vi får höra om hennes syn på viktiga politiska frågor idag, och vad det egentligen var som hände mellan henne och KD. Vi pratar om hur Sara idag känner gentemot Ebba Busch, om skadorna som följer med partipiskan och självklart om framtidsplanerna med Folklistan. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europaparlamentarikern Sara Skyttedal har länge varit i den politiska hetluften. Redan som 16-åring gick hon med i Kristdemokratiska ungdomsförbundet, och har varit ett stort namn inom partiet fram till februari 2024. Hon bestämde sig då för att lämna Kristdemokraterna efter en intern dispyt, och är idag politisk vilde. Nyligen annonserade hon att hon startar ett helt nytt parti, Folklistan, tillsammans med Jan Emanuel inför EU-valet. Vi får höra om hennes syn på viktiga politiska frågor idag, och vad det egentligen var som hände mellan henne och KD. Vi pratar om hur Sara idag känner gentemot Ebba Busch, om skadorna som följer med partipiskan och självklart om framtidsplanerna med Folklistan. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets nyvalda ledare om partiets ändrade inställning till EU och förhållandet till den möjliga samarbetspartnern Magdalena Andersson (S). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under Vänsterpartiets kongress förra helgen antogs det första nya partiprogrammet på 20 år. Förändringsarbetet väckte het debatt inom partiet med över 1000 invändningar mot partiledningens förslag. Men Nooshi Dadgostar säger att processen varit positiv och att stödet för förändringsarbetet var stort, trots att många partimedlemmar tycker olika.”Jag hade väntat mig ännu fler motioner. Det är så det fungerar i Vänsterpartiet och det är därför det är så roligt att vara med.”Het debatt om avskaffandet av kapitalismEn av tankarna med det nya partiprogrammet är att bredare väljargrupper ska lockas med ett nytt tilltal. Istället för marxistiska termer som profit och produktionsmedel så talar man till exempel om sammanhållning och trygghet.”Människor måste begripa det vi säger och fler måste känna sig hemma i Vänsterpartiet” säger Dadgostar.En av de nya formuleringar som diskuterades mest på stämman var att Vänsterpartiet inte längre vill avskaffa kapitalismen, utan istället frigöra sig från den. Men i det nya partiprogrammet står också att “på samma sätt som kungar och drottningar inte längre styr världen kommer också kapitalismen en dag att vara historia”.Vill inte längre lämna EUSnart stundar det första EU-valet där Vänsterpartiet inte längre vill verka för att Sverige ska lämna unionen. Istället vill Vänsterpartiet fortsätta förändra EU inifrån. Nooshi Dadgostar anser att det finns flera frågor som idag kräver ett överstatligt samarbete, bland annat miljöfrågan.”Där ser ju vi att det är bra att EU sätter tydliga mål”, säger hon.Tecken på nytt samarbete med SocialdemokraternaAtt Magdalena Anderssons (S) besökte Vänsterpartiets kongress har väckt frågan om ett nytt samarbete inför nästa riksdagsval. Dadgostar var besviken på att Magdalena Andersson inte samlade laget inför riksdagsvalet 2022. Men nu ser hon signaler att Socialdemokraternas partiledare kommer vilja agera annorlunda inför valet 2026.”Jag tror att även hon har funderingar kring att göra något annat än det som hände 2022. Hon skulle redan nu behöva ta initiativ till den typen av samtal”, säger Nooshi Dadgostar.From the river to the seaPalestinafrågan har historiskt varit en viktig fråga för Vänsterpartiet. På kongressen var det flera partiföreningar som ville att partiet skulle öppna för andra alternativ än en tvåstatslösning. En av motionerna hade namnet ”From the river to the sea”. Uttrycket är laddat och kan enligt vissa palestinska aktivister uppmana till fred och frihet för alla palestinier i området mellan Jordanfloden och Medelhavet, medan andra tolkar slagordet som att man vill utplåna Israel. På frågan om vad Nooshi Dadgostar tycker om att vänsterpartistiska partiföreningar använder sig av så laddade uttryck säger hon sig känna till för lite om uttryckets bakgrund för att kunna svara. ”Om det skapar misstolkningar så är det inte bra”, säger hon. Vänsterpartiet stödjer fortsatt en tvåstatslösning. Gäst: Nooshi DadgostarProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Helena GissénTekniker: Ludvig MatzProducent: Stina Fischer

Med Rädd att flyga kom Erica Jong att bli en stilbildare inom den feministiska litteraturen. Katarina Wikars berättar om hur Jong går att vända sig till för livsvisdomar under ett helt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-03-24.Författaren Erica Jong skrev nånstans att skilsmässan var hennes generations mognadsceremoni. Rituella sår i själen som får allt som sker efteråt att verka uthärdligt.Jag har under årtionden låtit mig inspireras av hennes romaner. De är som handböcker om åldrandet, passionerna och avgiftningarna och ingen kan trots en viss pladdrighet få mig på så gott humör som hon.Det kanske inte är självklart att kunna Erica Jongs litterära position på sina fem fingrar. 1973 kom monsterhiten som förändrade hennes liv ut, debutromanen "Rädd att flyga", eller "Fear of flying" som den heter i original, och där begreppet the zipless fuck etablerades. Fram till idag har den sålt sisådär 20 miljoner exemplar. Jag var för ung för att erfara detta men när jag hittade boken på en loppis för tjugo år sen blev jag ändå lite uppiggad retroaktivt.I "Rädd att flyga" flyger Isadora Wing, en amerikansk poet på tjugonio år, till en psykoanalytikerkongress i Wien med sin man som också han är psykoanalytiker. Omgivna av 117 andra analytiker på planet inser Isadora att hon har gått hos i terapi hos sex av dem. Vad finns det då att vara rädd för? Att klara sig på egen hand utan man, hoten från terrorister och neonazisterna. Så dyker en älskare som fantastiskt nog heter Adrian Goodlove upp. Isadora drömmer om ”det knapplösa knullet” med en främling men de utspelar sig mest inne i hennes fantasier. Romanen har enligt Erica Jong alltid marknadsförts felaktigt, nej, det är ingen avförtrollad promiskuitet det handlar om. Knapplösa knull är knappt genomförbara annat än i fantasin, och sex är inget botemedel för rastlöshet, menade hon i efterhand. Konsekvenserna av denna omtalade roman blev hur som helst att hon kallades mammutvulva av manliga kritiker, sågades av vissa av sina feministkolleger som ensidigt hetereosexuell och blev läsarnas sexguru i generationer.Men det är snarare böckerna om åldrandet som jag brukar citera fritt ur minnet, först var det "Rädd för femtio". Uttrycket klämd mellan generationerna, som jag oavbrutet använde när barnen var tonåringar och föräldrarna sjuka, stal jag från henne. Andra halvan av livet ska väl inte behöva vara en pendelrörelse mellan fasa och resignation! Och det är först när man vågar vara ensam som man kan vara tillsammans med en annan människa för då är man inte längre rädd för att bli lämnad, sa jag till väninnorna, citerande Erica Och när jag var utled på all meningslös dejting sa hon: Man måste tycka om män för att träffa män! Aha!Som fyrtiotalist växte hon upp i ett Amerika och i en värld som hånade kvinnlig mognad men vid femtio, hävdade hon, bryter sig den galna kvinnan på vinden lös, klampar nerför trappan och sätter eld på huset. "När kärleken är klar med en har man massor av liv kvar. Varför ombeds vi alltid sätta strålkastaren på den smala sektor av våra liv som vi delar med män? Skriva om kärlek tills vi blir uttråkade själva?".På en annan loppis hittade jag sen romanen "Rädd att dö" från 2016 som i original förstås heter "Fear of Dying". Den handlar om Vanessa, som är en skådespelare strax över 60 på Manhattan. Hon är hyfsat lyckligt gift för fjärde gången med en stenrik industrimagnat med hjärtproblem och hon har döende kulturföräldrar i en jättevåning. Omgiven av döden börjar hon söka lite handfast sex på sajten zipless dot com – naturligtvis uppkallad efter Jongs egen sjuttiotalsklassiker – men önskedrömmen om sex med okänd bortom ansvar funkade ju inte ens då. Och som andlig vägvisare i denna metaroman uppträder självaste Isabella Wing. Efter diverse tröstlösa dejter med skiträdda män i gummidräkter konstaterar Erica Jong som vanligt att fantasin är mer potent än verkligheten.Jongs moraliska credo på åldershösten skulle kunna vara: Ansträng dig lite mer med det du har. Tillit och långsamhet. Och samtidigt är ansiktslyftningarna för Vanessa en klen tröst när föräldrarna dör och barnen är på rehab. Hundarna älskar en men de dör också, trots alla svindyra veterinärförsäkringar.Rundgången i romanerna gör inte Erica Jong mindre intellektuellt fascinerande. I intervjuer på Youtube är hon alltid bländande analytiskt politiskt spirituell som den gamla akademiker hon är och hon har en krass blick på det Amerika som omger henne. I "Rädd att dö" stryker jag under: "Halva moderskapet är att hålla käft". Och "det fjärde äktenskapet kommer att bli bättre ska du se".Över fiktionen ligger bara en tunn hinna, det är alltid samma föräldrar och systrar och dotter, exmän och gamla gondoljärälskare i Venedig men i handboken om skrivandet "Förföra demonen" menar hon att man alltid ska skriva – just sanningen. "Man skriver bara det man bryr sig om. Likgiltighet behöver inte sättas på pränt". Och man behöver tro på nån demon för att kunna skriva. Det har hon lärt av nobelpristagaren Singer och sin gamla vän från sjuttiotalet, Henry Miller, och som hon sen skrev en biografi om. "Det är livbojen som dränker en", säger Henry till Erica i en fiktiv dialog efter döden. "Bara på botten kan man finna sin egenart."En anekdot som blivit mindre rolig och mer uppfordrande med tiden handlar om den kvinnliga författarkollegan som redlös vaknade upp med Norman Mailer ovanpå sig och sa: Om en enda kvinna skulle berätta sanningen om sitt liv skulle hela världen brista.Och kanske har den gjort det efter Metoo, men jag vet faktiskt inte vad Erica Jong skrivit sen "Rädd att dö" 2016, och medan jag letar hittar jag en av mellanböckerna, "Alla kvinnors Blues", en roman om att komma ur sprit- och sexmissbruk, och hantera dessa kroniskt flyende män, och insikten: Jag behöver inte få min självkänsla sönderslagen varje dag bara för att få uppleva hudlös sexualitet, och jag minns att den meningen fungerade utmärkt åtminstone i teorin för att försöka bryta destruktiva affärer förr. Hon är som en äldre väninna som trasslat sig genom AA och försörjt fel män i årtionden, som kan klappa en på huvudet och säga: Hela den amerikanska ekonomin skulle kollapsa om vi alla tillfrisknade.Ibland påminner hon också om en temporärt insiktsfull Ulf Lundell, lika flödande lättläst, vindlande iväg, tappande tråden där hon prövande utgår från de egna erfarenheterna, och kanske är det därför det så ofta bränner till: "Att kunna sitta stilla, vad är det? Ren nåd, skulle jag tro", säger Erica eller hennes alter ego. "Och det är det svåraste av allt". "Nu ska jag sitta ensam på landet och göra ett collage av mitt liv." Det är jättebra sagt!!Vid 64 motade hon kritiken i grind, lovade att utvecklas som författare, för att hon kommit på att det finns enskilda liv som är mer intressanta än hennes. Det är nu inte helt säkert. Hon har fyllt åttio år och jag hoppas innerligt att det finns många uppgörelser kvar att sätta hårdlackerade naglar i, rädslor att rispa hål på. Fast hon verkar vara skitsur på förläggarna, säger i en teveintervju att "agents are whores".Så jag försjunker en stund till i det redan utgivna. Och jag vet redan att när jaget börjar namedroppa berömdheter och kräkas på festerna kan man läsa diagonalt en stund för på nästa sida kommer något att åter messa väninnorna, som detta helt geniala ur "Rädd att dö": "Föräldrar blir ädlare efter sin död. De blir också roligare och mer älskvärda, de börjar sakta förtjäna ens desperata kärlek."Katarina Wikarsmedarbetare på Kulturredaktionen

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med författaren och advokaten Ruth Nordström om det uppmärksammade fallet med barnmorskan Ellinor Grimmark som inte ville medverka under aborter (eller som det står på Wikipedia: vägrade att genomföra aborter) för att det gick emot hennes kristna tro, om det följande mediadrevet där både Ruth och Ellinor blev kallade för abortmotståndare, om vad samvetsfrihet är, varför den svenska abortlagen kan uppfattas som problematisk jämfört med den i Norge och hur hennes kristna tro hjälpte henne att fortsätta kämpa för utsatta människor i samhället när livet efter drevet blev som mörkast.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från början var vi svenskar inte intresserade. Men vid 1 miljon användare sa det BAAAAM och användningen exploderade! Häng med på ett fantastiskt snack med Urban Höglund, VD för Getswish AB, det bolag som ägs gemensamt av de svenska storbankerna och som gjort lilla Sverige LEDANDE på mobila realtidsbetalningar i världen. Vi pratar om:Hur man för över 10 år sedan hade konkurrens från WyWallet (telekomoperatörerna) och PayPal när man satte sig i Bankföreningen och började skissa på Swish.Hur det nu är 300k företag på plattformen och att företagsbetalningar nu är större än betalningar mellan privatpersoner.Om deras backlog/roadmap och vad de kommer lansera under 2024.Att de gått från 6 banker i starten till 12 banker anslutna idag och 6 på gång, bland annat Adyen, Klarna och Lunar. Läs mer:Swish hemsidaSwish historia, 2012-2024EMPSA - European Mobile Payment Association Dagens Tech görs av Halvt Vargtjut Media AB.Redaktör: Richard Sandenskog

I veckans avsnitt av Exsitecpodden träffar du återigen Klara som varit en del av Exsitecs Traineeprogram 2023/2024. I detta sista traineeavsnitt med Klara får vi höra om du det känns att ha genomfört traineeprogrammet och hur hon ser på den närmsta framtiden!

Har du varit med om att ni fattat beslut om en sak, men att ingenting sedan händer? Veckans avsnitt av Klart! - nr 658 - handlar om knepet som gör att det blir något av det ni bestämmer. Vad är din nyckel till för att få fattade beslut också genomförda? Skriv till mig och berätta. Jag är nyfiken på att höra om ditt bästa knep. Detta är orsaken till att Kias bilar har inbyggda naturljud. Klart! finns också som veckobrev till din mejl, för dig som hellre läser än lyssnar (eller gör både ock!). David Stiernholm är struktör. Han hjälper människor och företag att bli mer effektiva genom att skapa bättre ordning och struktur. Hans motto: allting kan göras enklare! David är flitigt anlitad som föreläsare av allt från väletablerade storföretag till entreprenörsföretag i stark tillväxt. Han utmärker sig genom sina superkonkreta verktyg och metoder som du direkt kan använda på jobbet och hemma. Under en föreläsning med David Stiernholm upptäcker du att struktur är både befriande och roligt. Och att du blir mindre stressad och mer effektiv. Mer från David:

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan den första september är Jakob Granit ny generaldirektör för Sida. Vilka förändringarna vill han göra på Sida? Hur ser han på kritiken kring Palestinabiståndet, nedläggningen av tidningen OmVärlden – och hur vill han genomföra regeringens nya politik på områden som handel och migration? I Global Podd avsnitt 132 svarar Jakob Granit på tuffa frågor om sina första dryga tre månader som chef för biståndsmyndigheten Sida. Medverkande: Jakob Granit, generaldirektör på Sida. Programledare: David Isaksson.

Nyheterna Radio 06:00

Den 7 oktober vällde en våg av Hamasterrorister in över gränsen till Israel för att kidnappa, våldta och döda. Händelserna fick en hel värld att chockeras. Attacken var både välplanerad och välkoordinerad. Genomförde Hamas den på egen hand eller fick de understöd av Iran? Varför firar människor illdåden på svenska gator? Och hur kommer Israel att agera för att förhindra framtida terrordåd? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot som gästas av terrorforskaren Magnus Norell och advokaten Nima Rostami. Boktips: 1979 och arvet efter politisk islam, Magnus Norell (Samizdat Publishing AB), Hamas: Politics, Charity, and Terrorism in the Service of Jihad, Matthew Levitt (Yale University Press) Se programmet på Youtube: ⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠https://prova.varldenidag.se⁠

I veckans avsnitt får du lyssna till Emmeli som berättar om bokreleasen för sin bok "Du är Utvald".  Du kommer bli uppmuntrad i att möta dina människor. Ja, de som vi har runt oss på olika områden i våra liv. Se möjligheterna i allt, se inte hinder utan se möjligheterna. Mer från Emmeli: Pepprevet: www.tidattblomstra.se Upptäck nya boken "Du är Utvald" – beställ och boka: www.tidattblomstra.se/bok  Emmeli Ahlander är kallelsecoach och driver podden och den digitala plattformen www.tidattblomstra.se där hon coachar och utbildar personer som vill växa och ta steg i sin kallelse med hjälp av ett andligt självförtroende och ett inre ledarskap, byggd på kristen grund. Hon är författare till boken Du är utvald – 6 viktiga nycklar att växa i ditt liv, uppdrag och andliga självförtroende och planerings- och reflektionsverktygen: Livsdesignern, Uppdragsdesignern och Allt har sin tid.

Ska lärare och läkare anmäla papperslösa? Vilka permanenta uppehållstillstånd ska återkallas? Och ska ukrainare som sökt skydd i Sverige få mer än 71 kronor per dag, migrationsminister Maria Malmer Stenergard? Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) frågas ut i Ekots lördagsintervju av Johar Bendjelloul.Enligt Tidöavtalet ska kommuner och myndigheter bli skyldiga att anmäla till Migrationsverket och Polisen om de kommer i kontakt med personer som vistas illegalt i Sverige - något som kritiker kallat för ett angiverikrav. Detta har väckt oro på många håll, bland annat bland lärare. Ska det åligga en lärare att anmäla sina elever? – Det här är en fråga som jag drivit länge. Jag tycker det är en viktig huvudprincip att alla myndigheter i det offentliga Sverige drar åt samma håll, i praktiken ser det dock ut så att det finns myndigheter som arbetar för att hitta och verkställa de som ska utvisas samtidigt som andra myndigheter i akt och handling bidrar till att de faktiskt kan stanna kvar i Sverige, genom att t ex betala ut bidrag. Och där vet jag när jag pratar med t ex handläggare på Migrationsverket att de har svårt att få information från t ex socialförvaltningen i en kommun som ändå vet var en person befinner sig. Det betyder att ju det beslut som en domstol har fattat om utvisning hjälper alltså inte en myndigheterna till att till fullo verkställa, säger Maria Malmer Stenergard.Om vi tar det konkreta exemplet kring lärare. Barn till papperslösa har ju rätt att gå i skolan i Sverige, men deras lärare skulle kunna bli skyldiga att anmäla till Polisen om barnen är i skolan.– Det jag beskrev var huvudprincipen. Jag tycker det är fullt rimligt att alla myndigheter jobbar tillsammans och att man som huvudregel ska dela information.Men det är många som arbetar i skolan...– Och också i vården som har varit uppe i debatten och här tycker jag att man ska vara ödmjuk inför att det här är en mycket svår fråga och därför har vi också sagt att det ska utredas på ett rättssäkert sätt. Och det kan vara aktuellt att göra undantag för de fall då det kan strida mot ömmande värden och jag tänker inte föregripa resultaten i den utredningen.Men ska grunden vara att det finns anmälningsplikt och sen kan det vara enstaka undantag?– Så ser jag det.Så grunden ska vara att i skolan och i sjukvården så är grunden att man ska anmäla om man stöter på en papperslös?– Nej grunden ska vara att myndigheter generellt i Sverige ska vara skyldiga att informera om de får vetskap om en person som inte följer ett utvisningsbeslut, sen kan man göra undantag för vissa kategorier, tex vårdpersonal.– Det här behöver närmare utredas. Det kanske är så att vissa fall i vården ska vara undantaget och i andra fall inte och jag vill inte föregripa det.Återkalla permanenta uppehållstillståndEnligt Tidöavtalet ska permanenta uppehållstillstånd mönstras ut - tillfälliga ska bli regel framöver. Idag lever nästan 300 000 människor i Sverige med permanenta uppehållstillstånd. Ska de förlora sina permanenta uppehållstillstånd och få dem omvandlade till tillfälliga?– Till att börja med så gäller det här bara för asylrelaterade uppehållstillstånd, många har ju uppehållstillstånd här som t ex arbetskraftsinvandrare eller studerande och det är då inte aktuellt i de fallen.Förslaget om att permanenta uppehållstillstånd som redan beviljats ska dras tillbaka - har väckt oro och frågor om rättssäkerheten, normalt kan myndighetsbeslut som gynnar den enskilda inte tas tillbaka. Saken ska nu utredas - men grundtanken är att av de som har asylrelaterade permanenta uppehållstillstånd idag, blir av med dem och stället ska söka medborgarskap. Samtidigt vill man höja kraven för att kunna bli svensk medborgare, det ska bland annat krävas att man talar svenska och har bott här i minst åtta år, istället för som idag fem år. – Tanken är att man ska hitta en individuell väg till medborgarskap, vad behöver den här individen för att kunna ta det fulla klivet in i samhället och därmed klara de krav som ställs för medborgarskap. Om man inte klarar det är det inte självklart vad som ska hända men det ska återigen en utredning titta på för det här är också komplicerade frågor, det är ett meddelat beslut som i så fall ska rullas tillbaka och jag vill betona att det här ska ske på ett rättssäkert sätt. Ser du nåt problem med att 300 000 människor i Sverige som varit trygga med att leva här plötsligt inte vet säkert om de kommer kunna få stanna?– Det gör jag. Jag träffade stora delar av civilsamhället igår, representanter för dem. Och de uttryckte just detta och det gör mig bekymrad. För människor som lever här på ett hederligt sätt och försöker lära sig svenska, bli självförsörjande och gör allt de kan för att komma in i samhället, de ska inte känna sig oroliga. Och har jag kommunicerat på ett sätt som skapat oro då tycker jag att jag ska tänka på hur jag ska kommunicera framöver för det är viktigt att människor känner drivkrafter att integreras, säger Maria Malmer Stenergard.71 kronor per dag till ukrainare och asylsökandeSedan 1994 får asylsökande 71 kr per dag för att köpa mat, kläder och hygienartiklar. De har inte rätt till SFI, undervisning i svenska för invandrare. Samma sak gäller de ukrainare som sökt skydd i Sverige undan kriget enligt EU:s massflyktsdirektiv. Migrationsministern öppnar i intervjun för att se över villkoren framöver.Gäst: Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M)Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Karin Runblom, politikreporter på EkotTekniker: Brady JuvierProducent: Maja Lagercrantz

Nu är det slutet av april 1945 och det tyska försvaret av Berlin har brutit samman. Genomförandet av kapitulationen efter 8 maj såg dock olika ut för olika förband. För många tyska förband handlade det om att försöka hamna i amerikanska fångenskap istället för sovjetisk.

Blev någon del av, den åtta år gamla, decemberöverenskommelsen verklighet? Frågan kommer från Hravn Forsne, moderat lokalpolitiker i Kungsbacka. Maggie Strömberg, Henrik Torehammar och Torbjörn Nilsson svarar på frågan och minns både DÖ:s uppgång och dess fall.

Tobias vann år 2017 priset ”Årets GRC profil” för sitt kunnande och engagemang inom Governance Risk Compliance. Han är nu aktuell med handboken ”Informationssäkerhetskultur”. Jan-Olof Andersson "JOA" har med än 40 års erfarenhet inom säkerhetsområdet och har arbetat med allt ifrån fysiskt skydd till informationsskydd. Han håller populära utbildningar och har erfarenhet från bland annat ICA, Polismyndigheten, MSB, Läkemedelsverket och Riksbanken. I dagens avsnitt av IT-säkerhetspodden, som sker i samarbete med SIG Security diskuterar Mattias Jadesköld och Erik Zalitis med gästerna och kulturell förändring i en organisation och förändringsresan mot att implementera LIS och certifiera sig i ISO 27001.   Hur blir organisationen säkerhet på riktigt? Varför räcker inte bara ett LIS? Och hur får man vilja till förändring i en organisation? I samarbete med SIG Security.   Show notes: https://www.itsakerhetspodden.se/190-att-genomfora-forandring/

Nyheterna Radio 12.00

Vad är det som gör innovationssprinten så relevant? Fungerar verkligen ett färdigt recept när vi behöver vara kreativa och utforska något helt nytt? För att djupdyka i frågorna tar Johan Lager spårvagnen hem till kollegan Simon Mare, designer på Hello Future. Simon och Johan har tillsammans många års erfarenhet att jobba med metodiken, som grundar sig i Jake Knapps bok "Sprint" från 2016. I och med pandemin ställde Hello Future om till att köra sprintar på distans, vilket har förändrat konceptet men trots allt fungerat utmärkt. I detta avsnitt delar de med sig av sina många erfarenheter, bästa insikter och tips för innovationsteam som vill börja eller bli bättre på att genomföra sprintar i sin egna organisation. Ladda ned vår guide till systematisk innovation: https://bit.ly/3sZSW9V Besök Hello Future: https://bit.ly/3yu2XwX

Hackathon/Innovation Ett event som skapar nya produkt- och affärsidéer på kort tid Snabbt och kostnadseffektivt sätt att skapa innovation och generera prototyper Möjliggör test av ny teknik och nya idéer utan att sätta ditt varumärke på spel Fördelar för din verksamhet Skapa innovation både internt och externt Konkreta idéer som snabbt kan vara i produktion Ta nästa steg inom digitaliseringen Ge inspiration till t.ex. kund, organisation, produkt, process och verktyg Skapa ett positivt engagemang med nytänkande och insiktsfullhet Marknadsföring Innehåll Ett event som under friare former, ramar och med valfria verktyg genererar en eller flera nya idéer till er befintliga eller nya verksamhet Arbete i individuella grupper med tävlingsanda utmanar varandra i innovation Eventgenomförande under en kort tid (t.ex. 24 timmar) Vad behöver Ni göra? Tillhandahålla projektledare och produktägare Material och information som ska ligga till grund för innovationsarbetet (t.ex. databaser, testlab, produktinformation, statistik, etc.) Tid för förarbete, genomförande och efterarbete (1-4 månader. Ca 60 timmar) --- Send in a voice message: https://anchor.fm/jaani/message

Allting i din verksamhet har startat med en idé. Det spelar ingen roll om det är en förbättring, en ny lösning, en produkt eller en tjänst. Det betyder att idéer är kritiska för din verksamhet.Men hur samlar man in, hanterar och skapar resultat med idéer på bästa sätt? i det här avsnittet dyker vi ner och snackar om hur du kan jobba med idéer på bästa möjliga sätt. Och dessutom bjuder vi på en inbjudan i veckans goodiebag.Veckans goodiebag: https://www.hives.co/sv/webinar-l%C3%A5t-inte-dina-b%C3%A4sta-id%C3%A9er-hamna-i-nedersta-skrivbordsl%C3%A5danHoneypot Podcast med Fredrik Heghammar & Alexander Wennerberg LarssonProduceras av hives.co See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det pågår intensiva strider i Donbas där ryska styrkor försöker skära av de ukrainsk-kontrollerade områdena i en så kallad kniptångsmanöver. Flera ickemilitära mål har utsatts för attacker. Hör det senaste om kriget i Ukraina. Medverkande: Antti Kuronen, Yles utsände i Kramatorsk i Ukraina. David Carlqvist, Ekots utrikesreporter.Programledare: Olle WibergProducent: Isak KronaTekniker: Christer Tjernell

Med Rädd att flyga kom Erica Jong att bli en stilbildare inom den feministiska litteraturen. Katarina Wikars berättar om hur Erica Jong går att vända sig till för livsvisdomar under ett helt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Författaren Erica Jong skrev nånstans att skilsmässan var hennes generations mognadsceremoni. Rituella sår i själen som får allt som sker efteråt att verka uthärdligt.Jag har under årtionden låtit mig inspireras av hennes romaner. De är som handböcker om åldrandet, passionerna och avgiftningarna och ingen kan trots en viss pladdrighet få mig på så gott humör som hon.Det kanske inte är självklart att kunna Erica Jongs litterära position på sina fem fingrar. 1973 kom monsterhiten som förändrade hennes liv ut, debutromanen "Rädd att flyga", eller "Fear of flying" som den heter i original, och där begreppet the zipless fuck etablerades. Fram till idag har den sålt sisådär 20 miljoner exemplar. Jag var för ung för att erfara detta men när jag hittade boken på en loppis för tjugo år sen blev jag ändå lite uppiggad retroaktivt.I "Rädd att flyga" flyger Isadora Wing, en amerikansk poet på tjugonio år, till en psykoanalytikerkongress i Wien med sin man som också han är psykoanalytiker. Omgivna av 117 andra analytiker på planet inser Isadora att hon har gått hos i terapi hos sex av dem. Vad finns det då att vara rädd för? Att klara sig på egen hand utan man, hoten från terrorister och neonazisterna. Så dyker en älskare som fantastiskt nog heter Adrian Goodlove upp. Isadora drömmer om ”det knapplösa knullet” med en främling men de utspelar sig mest inne i hennes fantasier. Romanen har enligt Erica Jong alltid marknadsförts felaktigt, nej, det är ingen avförtrollad promiskuitet det handlar om. Knapplösa knull är knappt genomförbara annat än i fantasin, och sex är inget botemedel för rastlöshet, menade hon i efterhand. Konsekvenserna av denna omtalade roman blev hur som helst att hon kallades mammutvulva av manliga kritiker, sågades av vissa av sina feministkolleger som ensidigt hetereosexuell och blev läsarnas sexguru i generationer.Men det är snarare böckerna om åldrandet som jag brukar citera fritt ur minnet, först var det "Rädd för femtio". Uttrycket klämd mellan generationerna, som jag oavbrutet använde när barnen var tonåringar och föräldrarna sjuka, stal jag från henne. Andra halvan av livet ska väl inte behöva vara en pendelrörelse mellan fasa och resignation! Och det är först när man vågar vara ensam som man kan vara tillsammans med en annan människa för då är man inte längre rädd för att bli lämnad, sa jag till väninnorna, citerande Erica Och när jag var utled på all meningslös dejting sa hon: Man måste tycka om män för att träffa män! Aha!Som fyrtiotalist växte hon upp i ett Amerika och i en värld som hånade kvinnlig mognad men vid femtio, hävdade hon, bryter sig den galna kvinnan på vinden lös, klampar nerför trappan och sätter eld på huset. "När kärleken är klar med en har man massor av liv kvar. Varför ombeds vi alltid sätta strålkastaren på den smala sektor av våra liv som vi delar med män? Skriva om kärlek tills vi blir uttråkade själva?".På en annan loppis hittade jag sen romanen "Rädd att dö" från 2016 som i original förstås heter "Fear of Dying". Den handlar om Vanessa, som är en skådespelare strax över 60 på Manhattan. Hon är hyfsat lyckligt gift för fjärde gången med en stenrik industrimagnat med hjärtproblem och hon har döende kulturföräldrar i en jättevåning. Omgiven av döden börjar hon söka lite handfast sex på sajten zipless dot com – naturligtvis uppkallad efter Jongs egen sjuttiotalsklassiker – men önskedrömmen om sex med okänd bortom ansvar funkade ju inte ens då. Och som andlig vägvisare i denna metaroman uppträder självaste Isabella Wing. Efter diverse tröstlösa dejter med skiträdda män i gummidräkter konstaterar Erica Jong som vanligt att fantasin är mer potent än verkligheten.Jongs moraliska credo på åldershösten skulle kunna vara: Ansträng dig lite mer med det du har. Tillit och långsamhet. Och samtidigt är ansiktslyftningarna för Vanessa en klen tröst när föräldrarna dör och barnen är på rehab. Hundarna älskar en men de dör också, trots alla svindyra veterinärförsäkringar.Rundgången i romanerna gör inte Erica Jong mindre intellektuellt fascinerande. I intervjuer på Youtube är hon alltid bländande analytiskt politiskt spirituell som den gamla akademiker hon är och hon har en krass blick på det Amerika som omger henne. I "Rädd att dö" stryker jag under: "Halva moderskapet är att hålla käft". Och "det fjärde äktenskapet kommer att bli bättre ska du se".Över fiktionen ligger bara en tunn hinna, det är alltid samma föräldrar och systrar och dotter, exmän och gamla gondoljärälskare i Venedig men i handboken om skrivandet "Förföra demonen" menar hon att man alltid ska skriva – just sanningen. "Man skriver bara det man bryr sig om. Likgiltighet behöver inte sättas på pränt". Och man behöver tro på nån demon för att kunna skriva. Det har hon lärt av nobelpristagaren Singer och sin gamla vän från sjuttiotalet, Henry Miller, och som hon sen skrev en biografi om. "Det är livbojen som dränker en", säger Henry till Erica i en fiktiv dialog efter döden. "Bara på botten kan man finna sin egenart."En anekdot som blivit mindre rolig och mer uppfordrande med tiden handlar om den kvinnliga författarkollegan som redlös vaknade upp med Norman Mailer ovanpå sig och sa: Om en enda kvinna skulle berätta sanningen om sitt liv skulle hela världen brista.Och kanske har den gjort det efter Metoo, men jag vet faktiskt inte vad Erica Jong skrivit sen "Rädd att dö" 2016, och medan jag letar hittar jag en av mellanböckerna, "Alla kvinnors Blues", en roman om att komma ur sprit- och sexmissbruk, och hantera dessa kroniskt flyende män, och insikten: Jag behöver inte få min självkänsla sönderslagen varje dag bara för att få uppleva hudlös sexualitet, och jag minns att den meningen fungerade utmärkt åtminstone i teorin för att försöka bryta destruktiva affärer förr. Hon är som en äldre väninna som trasslat sig genom AA och försörjt fel män i årtionden, som kan klappa en på huvudet och säga: Hela den amerikanska ekonomin skulle kollapsa om vi alla tillfrisknade.Ibland påminner hon också om en temporärt insiktsfull Ulf Lundell, lika flödande lättläst, vindlande iväg, tappande tråden där hon prövande utgår från de egna erfarenheterna, och kanske är det därför det så ofta bränner till: "Att kunna sitta stilla, vad är det? Ren nåd, skulle jag tro", säger Erica eller hennes alter ego. "Och det är det svåraste av allt". "Nu ska jag sitta ensam på landet och göra ett collage av mitt liv." Det är jättebra sagt!!Vid 64 motade hon kritiken i grind, lovade att utvecklas som författare, för att hon kommit på att det finns enskilda liv som är mer intressanta än hennes. Det är nu inte helt säkert. Hon har fyllt åttio år och jag hoppas innerligt att det finns många uppgörelser kvar att sätta hårdlackerade naglar i, rädslor att rispa hål på. Fast hon verkar vara skitsur på förläggarna, säger i en teveintervju att "agents are whores".Så jag försjunker en stund till i det redan utgivna. Och jag vet redan att när jaget börjar namedroppa berömdheter och kräkas på festerna kan man läsa diagonalt en stund för på nästa sida kommer något att åter messa väninnorna, som detta helt geniala ur "Rädd att dö": "Föräldrar blir ädlare efter sin död. De blir också roligare och mer älskvärda, de börjar sakta förtjäna ens desperata kärlek."Katarina Wikars, medarbetare på Kulturredaktionen

Vi intervjuar Petter Nylander som har en historia av att leda företag under föränderliga tider. Det blir ett samtal med nedslag i bland annat tv-branschen och spelbranschen. Vi får också reda på vilken låt som idag hade kunnat vara synonym med Unibet.

Navid pratar med författaren och advokaten Ruth Nordström om det uppmärksammade fallet med barnmorskan Ellinor Grimmark som inte ville medverka under aborter (eller som det står på Wikipedia: vägrade att genomföra aborter) för att det gick emot hennes kristna tro, om det följande mediadrevet där både Ruth och Ellinor blev kallade för abortmotståndare, om vad samvetsfrihet är, varför den svenska abortlagen kan uppfattas som problematisk jämfört med den i Norge och hur hennes kristna tro hjälpte henne att fortsätta kämpa för utsatta människor i samhället när livet efter drevet blev som mörkast. Vad är samvetsfrihet - https://sv.wikipedia.org/wiki/Samvetsfrihet Om abort i Sverige - https://sv.wikipedia.org/wiki/Abort_i_Sverige Artikel 9 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna https://www.echr.coe.int/documents/convention_swe.pdf Fallet Roe vs. Wade https://en.wikipedia.org/wiki/Roe_v._Wade Politiken vann, juridiken förlorade https://www.jt.se/author.asp?uid=121 Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se. Fotograf: Victoria Runegrund

I veckans avsnitt av Antiloop Podcast får ni en intervju med en man som nästan andats gruvmetaller, uranveteranen Daniel Major, VD för företaget GoviEx. Han började arbeta med uran som gruvingenjör redan på 80-talet och har även varit en vända på JP morgon där han snabbt blev en topprankad analytiker. Ni kommer få höra Daniel prata specifikt om Goviex, de största riskerna företaget står inför, tekniskt och geopolitiskt, om kommande feasibility studies och hur lång tid det sen tar att komma igång när studierna väl är färdiga. Men ni får också höra i ett bredare grepp om Uran-marknaden. Om framtida utbud och efterfrågan och jämförelser till tidigare cykler. Så vässa öronen för ett innehållsrikt avsnitt med Martin Sandquist, Mikael Syding och veckans huvudrollsinnehavare Daniel Major. 00:00 - Intro 01:32 - Daniels bakgrund som gruvingenjör, konsult och analytiker 05:10 - Strukturell förändring när Daniel tog över som VD för GoviEx 07:25 - Förhoppningar om gruvprojektsutvärderingar 11:02 - Största riskerna tekniskt och geopolitiskt 14:25 - Gruvverksamheten i Nigers kostnader 15:20 - Hur stor del kan man finansiera via lån 16:35 - Årliga produktionsvolymer 20 år framåt 18:00 - Genomförbarhetsstudie i maj 2022 19:09 - Off take-kontrakt 21:33 - Finansiering genom lån och equity 23:52 - Hur snabbt sker utvecklingen efter genomförbarhetsstudien? 26:40 - Peters syn på utbud och efterfrågan inom uranium 35:19 - Peter om Global Atomic, konkurrens, skillnader 36:35 - Falea mine prefeasibility i själva verket en silvergruva? 41:42 - Ultimata visionen för företaget 44:14 - Reducerad efterfrågan pga större bränsleeffektivitet 46:35 - GoviEx om fem år och jämförelser till tidigare cykler 49:19 - Avslutande ord från Daniel Glöm inte att prenumerera i din podcast-app och lämna gärna en recension så hjälper du oss nå ut till fler lyssnare. Mer information om Antiloop hittar du på antiloophedge.com och på antiloophedge.com/memos får du även tillgång till Antiloops alla memos. Ingenting du hör i Antiloop Podcast är någon form av rekommendation och alla investeringar är förknippade med risken att förlora hela eller delar av ditt kapital. Antiloop Podcast produceras i samarbete med Vexaton Media.

I veckans avsnitt av Antiloop Podcast får ni en intervju med en man som nästan andats gruvmetaller, uranveteranen Daniel Major, VD för företaget GoviEx. Han började arbeta med uran som gruvingenjör redan på 80-talet och har även varit en vända på JP morgon där han snabbt blev en topprankad analytiker. Ni kommer få höra Daniel prata specifikt om Goviex, de största riskerna företaget står inför, tekniskt och geopolitiskt, om kommande feasibility studies och hur lång tid det sen tar att komma igång när studierna väl är färdiga. Men ni får också höra i ett bredare grepp om Uran-marknaden. Om framtida utbud och efterfrågan och jämförelser till tidigare cykler. Så vässa öronen för ett innehållsrikt avsnitt med Martin Sandquist, Mikael Syding och veckans huvudrollsinnehavare Daniel Major. 00:00 - Intro 01:32 - Daniels bakgrund som gruvingenjör, konsult och analytiker 05:10 - Strukturell förändring när Daniel tog över som VD för GoviEx 07:25 - Förhoppningar om gruvprojektsutvärderingar 11:02 - Största riskerna tekniskt och geopolitiskt 14:25 - Gruvverksamheten i Nigers kostnader 15:20 - Hur stor del kan man finansiera via lån 16:35 - Årliga produktionsvolymer 20 år framåt 18:00 - Genomförbarhetsstudie i maj 2022 19:09 - Off take-kontrakt 21:33 - Finansiering genom lån och equity 23:52 - Hur snabbt sker utvecklingen efter genomförbarhetsstudien? 26:40 - Peters syn på utbud och efterfrågan inom uranium 35:19 - Peter om Global Atomic, konkurrens, skillnader 36:35 - Falea mine prefeasibility i själva verket en silvergruva? 41:42 - Ultimata visionen för företaget 44:14 - Reducerad efterfrågan pga större bränsleeffektivitet 46:35 - GoviEx om fem år och jämförelser till tidigare cykler 49:19 - Avslutande ord från Daniel Glöm inte att prenumerera i din podcast-app och lämna gärna en recension så hjälper du oss nå ut till fler lyssnare. Mer information om Antiloop hittar du på antiloophedge.com och på antiloophedge.com/memos får du även tillgång till Antiloops alla memos. Ingenting du hör i Antiloop Podcast är någon form av rekommendation och alla investeringar är förknippade med risken att förlora hela eller delar av ditt kapital. Antiloop Podcast produceras i samarbete med Vexaton Media.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Producent: Olle Björkman Programledare: Linnéa Wannefors

Genomför fordonskontroll för annars kommer du kugga denna uppkörningen i ren galenskap! Stephan har tittat tecknat för vuxna killar och Linus har efter många månaders mental oro fått tillökning i familjen. Vi snackar privatekonomi och actionspel man inte vill att någon ska se en spela. I Veckans Ben™ river vi ner alla mentala barriärer och låter filmvärldens motsvarighet till en ayahuasca schaman penetrera våra sinnen: Speed Racer (2008).

Många framhåller behovet av genomgripande reformer inom bland annat migrations-, bostads- och energipolitiken. Varför uppstår låsta lägen inom politiken och vad krävs för att få till stånd större reformer? Medverkande Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet och ordförande i SNS vetenskapliga råd Per T Ohlsson, journalist, författare och Senior Columnist i Sydsvenskan Eva Uddén Sonnegård, ekon.dr, tidigare statssekreterare (M) och tidigare minister på Sveriges OECD-delegation. Bengt Westerberg, tidigare partiledare för dåvarande Folkpartiet och tidigare socialminister Samtalet leds av Cecilia Garme, journalist och fil.dr i statsvetenskap.

Under Tydliga utbildningsdag fick jag möjligheten att prata om hur digitala möten kan bli mer effektiva. Mina erfarenheter gällande digital arbetsplats handlar om både kommunikation, samarbete och processtöd. Hur kan vi göra mer och hur kan vi förändra vårt sätt att arbeta med digitala möten. Måste alla möten vara 1 timme? Vilka nya funktioner kommer och vilka tips har jag. Jag pratar om Teams och Microsoft 365 och svarar på förväntningarna: ”Genomföra effektiva digitala möten”​ ”Få struktur på arbetsuppgifter och pågående ärenden”​ ”Förstå hur allt hänger ihop”​ ”Lära mig nyttiga tips och tricks”​ ”Få fördjupad kunskap i Teams och relaterade verktyg”​ ”Använda verktygen ännu bättre”​ ​

Stöd till val och demokratisering är en viktig del i arbetet för fred. Genom att skapa stabila samhällen som bygger på rättssäkerhet, respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska val kan våld förebyggas. FBA rekryterar, utbildar och sänder ut svenska valobservatörer till internationella valobservationsinsatser. Här berättar vi hur det fungerar.Medverkande: Rebecca Palmer som ingår i den svenska valresursbasen och FBA:s specialist på val, Stina Larserud. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Stöd till val och demokratisering är en viktig del i arbetet för fred. Genom att skapa stabila samhällen som bygger på rättssäkerhet, respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska val kan våld förebyggas. FBA rekryterar, utbildar och sänder ut svenska valobservatörer till internationella valobservationsinsatser. Här berättar vi hur det fungerar. Medverkande: Rebecca Palmer som ingår i den svenska valresursbasen och FBA:s specialist på val, Stina Larserud.

En intervju som kommer lite missmatch i tiden då jag spelade in den här för tre månader sen men det har inte passat sig att lägga in förrän nu. Hampus talar om hur det var att återgå till singellivet efter ha varit sambo i 8-9 år. Hur tiden förändras och den stora skillnaden mellan att dejta killar och tjejer men också vad vi som personer även om vi riktar oss mot killar kan lära oss av att leva förhållande samt sambo under flera år. Vad ska man undvika och vad kan hjälpa ens relation. Hur viktigt är det att göra tid för varann och kompromissa när det kommer fritidsaktiviteter samt offentliga sammanhang som par när man är lite olika som person!! Hur lätt det är att glömma laga mat till sig själv när man i 8 år anpassat till en partner och inte nöja sig med enkla mackor med filmjölk på kvällarna.

Kjell möter Gabriel Wikström, som regeringen utsett till Sveriges samordnade för FN:s Agenda 2030. Kjell och Gabriel diskuterar hur man säkerställer att det man sagt sig göra verkligen blir gjort. Gabriel får även ge sin syn på några av de punkter som Kjell hittills satt upp på sin egen agenda. Producent-Jakob har pratat med Filip Larsson som lagar alla länders nationalrätter och således reser jorden runt i sitt eget kök. Kan det vara ett sätt att bidra till världsfreden?

Som marknadsförare så arbetar man ofta i olika typer av projekt och för att lyckas i dessa krävs såväl bra projektledning som taktiskt genomförande. För att utvecklas inom digital taktik och hur man effektivt genomför ett projekt så bjöd jag in en av Sveriges främsta experter på området. Jesper Åström. Jesper är en digital taktiker och beskriver det med egna ord som att han tar över när strateger och kreatörer har utfört sitt arbete, och är med i utförandet och planerandet av utförandet. Han är tveklöst en av Sveriges främsta på området och jobbar sedan flera år tillbaka som konsult i projekt över hela världen med några av världens största varumärken och företag. Jesper har även varit med och startat upp flera framgångsrika digitala byråer som For Sure och Honesty samt haft ledande roller i marknadsteam. Jesper har även under många år föreläst och varit lärare på Hyper Island inom digital marknadsföring, growth och data där han även varit med och lagt upp utbildningsprogram. Som om det inte vore nog så har han även skrivit boken The System som handlar om att sprida budskap, skapa nätverk och viral mekanik. En bok som du som lyssnare även kan ladda ner helt gratis. Ladda ner The System. Om avsnittet Vi börjar avsnittet med att prata om hur Jesper ser på att leda och genomföra projekt inom marknadsföring och hur det skiljer sig från traditionell projektledning. Jesper förklarar bland annat vad som är viktigt att få på plats innan man startar ett projekt. Vi pratar sedan om olika tillväxtmodeller och system som Jesper använder för att driva projekt, vad som skiljer dessa och hur han väljer modell för projekt. Jesper beskriver sedan hur han strukturerar upp ett projekt och vilka faser han går igenom från start till avslut. Du får även höra om: Hur han prioriterar olika insatser och aktiviteter Varför SEO är det viktigaste taktiska greppet Och Jespers bästa tips för att genomföra projekt Här nedan hittar du som vanligt länkar till alla resurser som nämns i intervjun. Och efter länkarna så hittar du tidsstämplar till olika sektioner i intervjun. Länkar Jesper Åström på LinkedIn Jesper Åström på Instagram Jesper Åström på Twitter Jespers YouTube-kanal Jesper Åström webbsida AIDA (modell) AAARRR (modell) LEAN Analytics (modell) SWOT (modell) SAMR (modell) JTBD (modell) The System (modell) Marknadschef.com (projekt) Och här kan du ladda ner Jespers bok The System. Helt gratis. Tidsstämplar [3:14] Vi börjar prata om hur Jesper ser på projektledning och vad han som digital taktiker gör. Han lyfter även skillnaden på marknadsföringsprojekt från traditionella projekt, vad många gör fel och vad man måste få på plats före man startar. [10:09] Vi pratar processer och modeller där Jesper lyfter fram olika tillväxtmodeller såsom AAARR, Lean analytics, SAMR, AIDA, Service design, Jobs to be done och The System. Jesper förklarar även hur han väljer modell. [13:21] Jesper beskriver sedan vad de olika modellerna innebär för hur man sätter sina mål och utvärderar ett projekt. Sedan går han igenom hur han strukturerar upp ett projekt och de faser eller steg han går igenom. [21:13] Vi pratar om varför Jesper hellre väljer Google Sheets och e-post istället för Slack och projekthanteringsverktyg. Jesper förklarar sedan hur han tänker kring att samordna personer och team i olika projekt. [26:03] Jesper berättar om hur han prioriterar olika insatser och aktiviteter i projekt inom digital marknadsföring. Han presenterar en modell som han kommit fram till där sökmotoroptimering är prio nummer ett. Och hur han kommit fram till den. [36:21] Vi pratar om vad det innebär att vara datadriven och hur viktigt det är att arbeta datadrivet i projekt. Jesper beskriver sedan om hur man gör avvägningen mellan data och kreativt tänkande och hur man bestämmer väg att gå. [40:23] Jesper ger sina bästa tips för att lyckas med att genomföra marknadsföringsprojekt.

Kerstin Petersson, Barnmorsk, Med dr, arbetar på avdelningen för Vård och omsorg på SKR och med Graviditetsregistret. Intervjuas i MHV-podden av samordningsbarnmorska Emma Lilliehöök. Ämnet är Graviditetsregistret i praktiken.

Vad är det du har sett fram emot denna vår, som du nu behöver planera om fullständigt? Ditt bröllop, din 50-årsfest, ett barndop? Hör av dig till Karlavagnen och berätta! Är du en av alla som planerat att gifta sig nu under våren eller försommaren? Hade ni tänkt er en stor bröllopsfest, med allting bokat och klart sedan många månader tillbaka? Vad händer nu? Genomför ni det på ett annat sätt, eller skjuter upp det på obestämd tid? Kanske har du tips till andra i samma situation? Berätta om det i Karlavagnen! Älskar du stora fester och hade planerat ett hejdundrande födelsedagskalas nu när du fyller jämnt? Vad händer nu? Digitalt firande på distans, eller något helt annat? Hade du sett fram mot något särskilt evenemang? En festival, en mässa, ett konvent? Vad gör du för att uppväga att det inte blir av? Eller tvärtom kunde du vara med på ett evenemang för att det gjordes via nätet istället? Och hur blir det med begravningar? Hur tar man farväl av någon utan att samlas? Har du erfarenheter att dela med dig av? Hör av dig till kvällens programledare Johan Signert och dela med dig av dina besvär, dina tips, din frustration och dina förhoppningar! Ring 020-22 10 30, eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se. Programmet börjar 21.40, telefonslussen öppnar klockan 21. Telefonnumret är 020-22 10 30. Du kan också mejla karlavagnen@sverigesradio.se, glöm då inte att skriva ditt telefonnummer. Självklart kan du höra av dig i sociala medier också: Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.

Det inre partiet ringer ut fastan med ett nytt ljud. Vi byter sedan genre från något demoniskt till något betydligt farligare: frihet. Därefter konstateras att en pausad verklighet kanske är verkligare än en dimmad, och att en legion inte bör ledas av centurioner. Slutligen spårar vi våra medmänniskor för den goda sakens skull. Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin Donera dina Bitcoins innan de rasar ytterligare: 3NfjGwMk1RfaianPrudsfy99mncNNGJGKp

Prisade innovationschefen om hur ledare och HR kan maxa innovationen.Lyssna på det längre originalavsnittet för att få ut mest av Ishtar Touailat och dagens ämne. Där summerar Ishtar även sina främsta tips till dagens ledare och HR-chefer och berättar om sin egen resa i karriären.Tommie Cau pratar med Ishtar Touailat. Hon är serieentreprenören, investeraren och innovationsledaren som blivit hyllad och uppmärksammad för sitt ledarskap och förmåga att driva innovation genom talangfokus, mångfald och sårbarhet. Genomförbarheten för innovation ligger inte i tekniken utan i människorna. I detta avsnitt pratar vi om utmaningarna och framgångsnycklarna för att driva innovation och att skapa kulturen och ledarskapet som möjliggör en innovativ organisation. Vi går igenom innovationsprocessen, vad innovation faktiskt handlar om, hur tekniken påverkar eller inte påverkar hur vi jobbar med innovation, och varför brist på syfte är det farligaste som finns för innovation. Framförallt diskuterar vi HRs roll att vara hjärtat av affären och innovationsprocessen och vad som krävs av HR framöver. Vi bjuder också på framgångar och misslyckanden kring innovation och ledarskap och ger många tydliga svar och viktiga tips. OM ISHTAR TOUAILAT Ishtar Touailat har jobbat med entreprenörskap och innovation hela sin karriär. Hon är tidigare chef för innovationskontoret på Stockholms Universitet och ansvarig för att kommersialisera forskares och studenters innovationer. Hon har varit global innnovationschef på Nordens största IT-bolag Tieto. Hon är vida uppmärksammad för sitt ledarskap och bl.a. utsedd till Framtidens kvinnliga ledare, Sveriges Mäktigaste Affärskvinna, Supertalang och Årets IT-kvinna. Idag är hon entreprenör, investerare, rådgivare och grundare av Futuristas. NYHETSBREV: Prenumerera på nyhetsbrevet för mer från varje avsnitt, extramaterial, källor med mera.  SAMARBETSPARTNER: EDGE - HR MADE EASYHR Talks Podden samarbetar med Edge. Som en del av HR-koncernen Wise Group hjälper nya Edge över 3 000 kunder att förenkla och effektivisera sitt strategiska och operativa HR arbete. Med nya Edge får du tillgång till mallar, dokument, checklistor, kalkyler och svar på alla frågor inom HR. Och det bästa av allt - du kommer igång direkt online och i mobilen. Börja förenkla din HR-vardag direkt genom att kolla in edgehr.se/hrtalks. Där kan du kostnadsfritt prova på deras smarta HR-produkter. HR made easy helt enkelt.

Prisade innovationschefen om hur ledare och HR kan maxa innovationen.Lyssna på det längre originalavsnittet för att få ut mest av Ishtar Touailat och dagens ämne. Där summerar Ishtar även sina främsta tips till dagens ledare och HR-chefer och berättar om sin egen resa i karriären.Tommie Cau pratar med Ishtar Touailat. Hon är serieentreprenören, investeraren och innovationsledaren som blivit hyllad och uppmärksammad för sitt ledarskap och förmåga att driva innovation genom talangfokus, mångfald och sårbarhet. Genomförbarheten för innovation ligger inte i tekniken utan i människorna. I detta avsnitt pratar vi om utmaningarna och framgångsnycklarna för att driva innovation och att skapa kulturen och ledarskapet som möjliggör en innovativ organisation. Vi går igenom innovationsprocessen, vad innovation faktiskt handlar om, hur tekniken påverkar eller inte påverkar hur vi jobbar med innovation, och varför brist på syfte är det farligaste som finns för innovation. Framförallt diskuterar vi HRs roll att vara hjärtat av affären och innovationsprocessen och vad som krävs av HR framöver. Vi bjuder också på framgångar och misslyckanden kring innovation och ledarskap och ger många tydliga svar och viktiga tips. OM ISHTAR TOUAILAT Ishtar Touailat har jobbat med entreprenörskap och innovation hela sin karriär. Hon är tidigare chef för innovationskontoret på Stockholms Universitet och ansvarig för att kommersialisera forskares och studenters innovationer. Hon har varit global innnovationschef på Nordens största IT-bolag Tieto. Hon är vida uppmärksammad för sitt ledarskap och bl.a. utsedd till Framtidens kvinnliga ledare, Sveriges Mäktigaste Affärskvinna, Supertalang och Årets IT-kvinna. Idag är hon entreprenör, investerare, rådgivare och grundare av Futuristas. NYHETSBREV: Prenumerera på nyhetsbrevet för mer från varje avsnitt, extramaterial, källor med mera.  SAMARBETSPARTNER: EDGE - HR MADE EASYHR Talks Podden samarbetar med Edge. Som en del av HR-koncernen Wise Group hjälper nya Edge över 3 000 kunder att förenkla och effektivisera sitt strategiska och operativa HR arbete. Med nya Edge får du tillgång till mallar, dokument, checklistor, kalkyler och svar på alla frågor inom HR. Och det bästa av allt - du kommer igång direkt online och i mobilen. Börja förenkla din HR-vardag direkt genom att kolla in edgehr.se/hrtalks. Där kan du kostnadsfritt prova på deras smarta HR-produkter. HR made easy helt enkelt.

Ida Ellow (tidigare Larsson) är atleten som kombinerar brandmansyrket med en framgångsrik karriär inom triathlon. Som barn och ungdom spelade hon fotboll men slutade som 18-åring. När hon flera år senare ville utbilda sig till brandman började hon träna styrka och kondition vilket till slut ledde henne in på triathlon. På bara några år tog hon sig från bröstsimmande nybörjare i en lokal sprinttävling hela vägen till toppen av prispallen i sin klass under Ironman Kalmar. Hon har kvalat och deltagit på Ironman-VM på Hawaii två gånger – och hon har inte ens hunnit fylla 30 än!Avsnittet handlar så klart mycket om Ironman Kalmar och Hawaii men även kladdkaka, lumpen, orimlig ilska, Wikipedia, prylar och att ladda om mentalt mellan tävlingar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

24 Brott till Jul är en julkalender med ett avsnitt om dagen mellan den 1:a och 24:e december. Varannan dag berättar Sofia om ett fall för Jennie, och varannan dag berättar Jennie för Sofia. Ingen av oss vet om vilket fall den andra kommer berätta om. Fallen handlar om alla möjliga sorters brott: bland annat kidnappningar, sol-och-vårare, inbrott och mord. Följ oss på Instagram! Där publiceras bilder och källförteckning för varje fall. @24brotttilljul

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 17: genomförande och globalt partnerskap. Vi kan inte lyckas själva utan vi måste samarbeta för att kunna göra världen till en bättre plats. Eva Källander berättar om hur hon har blivit självförsörjande på frukt och grönt. Anders Wijkman reflekterar över problematiken tillväxt och hållbarhet.

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 17: genomförande och globalt partnerskap. Vi kan inte lyckas själva utan vi måste samarbeta för att kunna göra världen till en bättre plats. Eva Källander berättar om hur hon har blivit självförsörjande på frukt och grönt. Anders Wijkman reflekterar över problematiken tillväxt och hållbarhet.

Genomförbarhet. Politisk teori ska, enligt vissa, vara handlingsvägledande genom att tillskriva vissa agenter rättigheter, som motsvaras av andra agenters skyldigheter. Vad är vi skyldiga att genomföra? Vad avgör vad den politik kan och ska uppnå, dvs vilka begränsningar sätter politisk teori för vad som går att göra? 

Orkanen Dorian närmar sig USA:s östkust och Greta Thunberg har genomfört sin första klimatstrejk i New York. Det och mer i dagens avsnitt av Senaste nytt. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Tjuv & Polis är en ny serie på SVT som går ut på att tio vanliga personer får utföra ett rån på femtio miljoner kronor. Tanken är att tittarna ska få en inblick i hur polisen jobbar med såna här fall. Martina ringer upp en av deltagarna i programmet för att höra mer av hur det var att genomföra rånet.

Att det bara är vi själva som sätter gränser är nog inte någon större nyhet. Det pratas och skrivs massor om just hur vi med hjälp av våra tankar, vårt mindset, kan utmana oss till nivåer vi inte trott vara möjliga. Lena och Susanne berättar om hur de, tävlingsmänniskor som de är, utmanat sig genom att sätta mål som de inte tidigare trott sig kunna uppnå. Det blir en salig blandning av skratt och allvar, de manar till eftertanke och mest av allt är det upprop till oss alla; vad tror du att inte kan fixa och vad behöver du göra för att ändra ditt mindset så att det blir möjligt?

Anders Wijkman, före detta politiker och debattör i miljöfrågor, pratar om nödvändigheten av cirkulär ekonomi och återanvändning. Susanna Elfors har startat en Facebookgrupp för tågresenärer och Peter Cedgard är "ploggare", det betyder att han kombinerar skräpplockning och löpning. I dag springer han hela vägen in i studion, med skräp och allt. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmålen 15, 16 och 17: "Ekosystem och biologisk mångfald", "Fredliga och inkluderande samhällen" samt "Genomförande och partnerskap".

Anders Wijkman, före detta politiker och debattör i miljöfrågor, pratar om nödvändigheten av cirkulär ekonomi och återanvändning. Susanna Elfors har startat en Facebookgrupp för tågresenärer och Peter Cedgard är "ploggare", det betyder att han kombinerar skräpplockning och löpning. I dag springer han hela vägen in i studion, med skräp och allt. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmålen 15, 16 och 17: "Ekosystem och biologisk mångfald", "Fredliga och inkluderande samhällen" samt "Genomförande och partnerskap".

Demokraternas första kandidatdebatt genomförd i USA, kraftig brand i villa i Arvika och så kan Expressen avslöja att om en kvinna varit otrogen och sedan blir misshandlad kan förövaren få sänkt straff For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

I maj 1919 fick kvinnor rätt att rösta i Sverige. Men varför blev vi sist i Norden? Och varför brändes så många av rörelsens brev? Här har du alla delarna i serien från FM samlade för sommarlyssning. Den 24 maj 1919, när svenska kvinnor fick rätt att rösta i riksdagsval, hade en flera decennier lång kamp nått ett centralt delmål - på vägen till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Men vad hände egentligen bakom kulisserna under dessa decennier? Vad tänkte och kände egentligen rösträttskvinnorna med sina intensiva blickar och breda hattar? Anna Tullberg och Mattias Berg har givit sig ut på jakt efter vad som visade sig vara ett slags kulturhistoriskt mysterium. Jagat försvunna gästböcker och försökt läsa fragment av brev som tycks ha ryckts ut ur elden i sista stund. Träffat experter, släktingar och vittnen. Rest bakåt i historien, ut i landet, ned i arkiven. Sin berättelse har de kallat för "Eld och glömska åt dessa rader", efter ett citat ur rösträttskvinnornas flitiga korrespondens som ofta skulle brännas av mottagaren. Vi kommer att få höra många av dessa kvinnor tala direkt till oss genom historien, med hjälp av Sveriges Radions arkiv. Berättelsen börjar i den gåtfulla Lydia Wahlströms privata arkiv på Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning. Sedan vindlar den sig vidare till Villa Skogsbrynet i Karlstad, där en av de mer okända nyckelfigurerna - Gerda Hellberg - samlade stora delar av den kvinnliga rösträttsrörelsen vid sitt matsalsbord och i en gästbok som det finns en bevarad kopia kvar av. Men själva originalet tycks vara försvunnet. Vi kommer också att besöka lägenheten där Karolina Widerström bodde. Hon som var Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Dessutom skärskådas begreppet "Den nya kvinnan", som myntas i slutet av 1800-talet när den självförsörjande kvinnan börjar ta plats i samhället. Hör vad Uppsala kvinnliga studentförening gjorde 1892 - och möt författaren Elin Wägner, som skildrade den nya kvinnan i sina romaner, och avlyssna radioarkivets allra äldsta inspelning av en kvinnoröst. Vi får även följa hur historien rör sig vidare ända in i vår tid. Vi besöker byggnaden där den legendariska kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad huserade, som våren 2019 är till salu. Och till sist bär det av till Uppsala - för att se vad som fanns längst nere i en flyttkartong. Musiken vi hör mest är ur "Tosca" av Giacomo Puccini samt "World Requiem" av John Foulds och "March of the Women" av Ethel Smythe. Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento och Mikael Cohen. För ljudmixen svarar Gardar Hansen.

Dagens avsnitt handlar om genomförandekraft. Det är ett ord som ofta kommer upp i våra diskussioner, visst är det viktigt med modeller och processer men om man inte genomför det som man planerar så blir ju inte resultatet det önskade. Motivation är en självklar del för att komma till genomförande, men hur skapar man motivation? Vi pratar om våra erfarenheter och spekulerar i vanlig ordning. Nu tar vi lite sommaruppehåll och nästa fredag är det midsommarafton

För 100 år sedan fick kvinnor rösträtt i Sverige. Men varför blev vi sist i Norden? Och vilka var egentligen rösträttskvinnorna med sina intensiva blickar? Del 3: Männen, motståndet och mysteriet. Lyssna på de tidigare delarna via länkarna längst ned i artikeln Ett hemligt rum i historien. Lösningen på mysteriet om varför vi i Sverige blev så sena med kvinnlig rösträtt. Det stora målet - som snart blev mer av ett delmål. En kulturhistorisk klenod till salu. Ett oväntat fynd i en flyttkartong. Den här tredje och sista delen av Anna Tullbergs och Mattias Bergs reportageserie om den kvinnliga rösträttens genomförande i Sverige börjar där vi slutade sist. År 1911, när målet tycktes vara så nära. Sedan kom världskrig och revolution och allting sköts än en gång på framtiden. Vi får följa förloppet fram till rösträttens genomförande i maj 1919 - men också det som hände sedan. I reportrarnas resa genom tid och rum får vi den här gången besöka lägenheten där Karolina Widerström bodde. Hon som var Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Dessutom besöker vi byggnaden där den legendariska kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad huserade, som våren 2019 är till salu. Till sist åker vi till Uppsala för att se vad som fanns längst nere i en flyttkartong. Medverkar gör Christina Florin, Charlotte Signahl, Clara Waller och Simone Falk. Uppläsare är Ana Gil de Melo Nascimento, som läser texter av Frigga Carlberg, Signe Bergman, Ann Margret Holmgren och Ellen Key. Dessutom hör vi som uppläsare Mikael Cohen och Tithi Hahn - samt radiomannen Sven Jerring i ett kort klipp. Musiken är ur "Tosca" av Giacomo Puccini, "World Requiem" av John Foulds och "March of the Women" av Ethel Smythe. För ljudmixen svarade Gardar Hansen.

I det här avsnittet pratar vi om tävling! Johan delar med sig av sin erfarenhet kring upplägg, förberedelser och tips inför tävlingsstart. Oavsett om du är rutinerad tävlingsryttare eller funderar på att anmäla dig till din första tävling finns det olika saker man kan tänka på för att underlätta, minska stress och förbereda sig på bästa sätt. Vi pratar framridning, finalridning och tips för att optimera din prestation!

För 100 år sedan fick kvinnor rösträtt i Sverige. Men varför blev vi sist i Norden? Och vilka var egentligen rösträttskvinnorna med sina intensiva blickar och breda hattar? Del 2: De nya kvinnorna. "Den vill vara konstnär och är det, om den har tålamod att vara från sig själv." Meningen är nästan den enda som går att tyda i rösträttskvinnan Lydia Wahlströms privata anteckningsbok som P1 Kulturs reportrar Anna Tullberg och Mattias Berg hittar i hennes privata arkiv på Kungliga biblioteket. Vad betyder den meningen? Att man måste lämna sig själv en stund för att våga vara något annat än det som förväntas? Vad tänkte Lydia Wahlström på när hon skrev meningen för 110 år sedan? Del 2 av den här reportageserien handlar om begreppet "Den nya kvinnan", som myntas i slutet av 1800-talet när den självförsörjande kvinnan börjar ta plats i samhället, med såväl kropp som tanke. Vem var hon? Vad ville denna nya kvinna? Några ville kunna sätta en studentmössa på huvudet och gå ut på stan. Hör vad Uppsala kvinnliga studentförening gjorde 1892. Möt författaren Elin Wägner som skildrade den nya kvinnan i sina romaner och avlyssna radioarkivets äldsta inspelning av en kvinnoröst. Medverkar gör Ingrid Pärletun, Jenny Moström och Ulrika Knutson. Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento, som läser texter av Elin Wägner, Ellen Key och Frigga Carlberg. I tre långa kulturreportage ger P1 Kulturs Anna Tullberg och Mattias Berg sin version av historien om den kvinnliga rösträttens genomförande som den 24 maj firar sin 100-årsdag. Då hade en flera decennier lång kamp nått åtminstone ett delmål, på vägen till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Våra reportrar jagar försvunna gästböcker och försöker läsa fragment av brev som tycks ha ryckts ut ur elden i sista stund. Träffar experter, släktingar och vittnen. Reser bakåt i historien, ut i landet, ned i arkiven. "Eld och glömska åt dessa rader" är ett citat ur rösträttskvinnornas flitiga korrespondens som ofta skulle brännas av mottagaren.

För 100 år sedan fick kvinnorna sin rösträtt i Sverige. Men varför blev vi sist i Norden? Och vilka var egentligen de här rösträttskvinnorna med sina intensiva blickar och breda hattar? Del 1: De brända breven. I tre långa kulturreportage ger P1 Kulturs Anna Tullberg och Mattias Berg  sin version av historien om den kvinnliga rösträttens genomförande. Den 24 maj 1919 hade en flera decennier lång kamp nått åtminstone ett delmål, på vägen till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Våra reportrar har givit sig ut på jakt efter vad som visade sig vara ett slags kulturhistoriskt mysterium. Jagat försvunna gästböcker och försökt läsa fragment av brev som tycks ha ryckts ut ur elden i sista stund. Träffat experter, släktingar och vittnen. Rest bakåt i historien, ut i landet, ned i arkiven. Sin berättelse har Anna Tullberg och Mattias Berg kallat för "Eld och glömska åt dessa rader", efter ett citat ur rösträttskvinnornas flitiga korrespondens som ofta skulle brännas av mottagaren. I den här första delen ska vi bland annat få höra om vad de hittade i den gåtfulla Lydia Wahlströms privata arkiv på Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning. Dessutom får vi följa med in i magnifika Villa Skogsbrynet i Karlstad, där en av de mer okända nyckelfigurerna samlade stora delar av den kvinnliga rösträttsrörelsen vid sitt matsalsbord. Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento.

Socialt arbete med barn och ungdomar. Upptäck samtalskoder mellan barn och föräldrar. Genomför samtal med barn och unga som förvånar föräldrarnas kunskap om deras egna barn.

Western ep 15 "Planer, och genomförande?" by Tärningen är Kastad

Hur räddar man världen? Sista avsnittet i serien om de globala målen. Vi diskuterar Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap, som framför allt handlar om det samarbete som behövs mellan länder och organisationer för att uppnå Agenda 2030 i tid. Vi pratar även om poddens framtid och vad vi kommer göra härnäst. Podcasten produceras i samarbete med Lunds FN-förening.

Alliansens stora reform inträdesjobb är troligen ogenomförbart. Och GAL-TAN-skalan legitimerar antidemokratiska åsikter. Välkomna till Arbetsvärldens podd två veckor före valet. Podden går igenom partiernas arbetsmarknadspolitik inför valet. Britta Lejon oroas över privatiseringen av Arbetsförmedlingen och vad som ska komma istället. Samuel Engblom menar att Alliansens inträdesjobb för unga och nyanlända i praktiken inte kan genomföras eftersom det tvingar lagstiftaren att göra ingrepp i samtliga kollektivavtal och därmed inskränker föreningsfriheten. Blockklyftan handlar också om fokus på förändrat LAS hos de borgerliga och på att stoppa visstider och hyvling hos de rödgröna. Britta Lejon anser att valet handlar om att de med minst möjligheter i samhället ska känna tillit till det demokratiska systemet. Samuel Engblom menar att GAL-TAN.skalan riskerar att legitimera inskränkningar av demokratin. Plötsligt blir Ungerns och Polens angrepp på rättsväsendet bara en positionering på en skala. Vi måste lära oss skilja på politiska ställningstaganden inom demokratin och på dem som hotar demokratin. Mikael Feldbaum anser att valet borde handla om hur låginflationssamhället skadar ekonomin och gör att vi investerar i redan existerande tillgångar som bostäder istället för i produktiva företag, vilket leder till bostadskrisen. Staten borde ta ett större ansvar för att säkra finansiering till hyresrätter.

Historien bakom Crearum och innovationsarbetets olika faser.  Verktyg och metoder för att generera idéer Planer och struktur Genomförande  Kommunicerar det man har gjort.  Vi pratar om vad kreativitet är och hur företag kan göra för att lyckas med sitt kreativitetsarbete. 

Vi går igenom våra egna punkter om inspiration och vad man ska göra för att få något gjort. Utmaningen: Kalla duschar

Vi går igenom våra egna punkter om inspiration och vad man ska göra för att få något gjort. Utmaningen: Kalla duschar

Henrik Westling har drömt om alpinism ända sedan han var liten. Efter att nyligen storstilat ha genomfört Sarektraversen i kanonförhållanden tillsammans med toppturskumpanen Mattias Skantz börjar verkligen hans drömmar verkligen att slå in.Till vardags är Henrik butikschef på Naturkompaniet i Östersund, men balans är viktigt i hans liv och därför blir klättring, skidåkning och alpinism alltid en hög prioritet för honom.Vi pratar om hans uppväxt, om att ockupera garaget med utrustning för insektssamling, om att drömma om alpinism redan som tolvåring och givetvis om Henriks långa projekt att bestiga alla toppar i Jämtlands län - ett projekt som resulterade i en kortfilm för Black Diamond TV. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

CSR Sweden´s podcast om Agenda2030, hållbarhetsmålen, och även kallat de globala målen. Människorättsjuristen Parul Sharma är värd under 17 tillfällen med gäster från alla samhällssektorer. 17 mål och 17 tillfällen. Vad betyder Agendan för gemene man och kvinna? Vi vill skapa förändring, men hur förändringsbenägna är vi? Vad betyder målen och delmålen för det svenska sammanhanget? Gäster: Birgitta Ohlsson, Liberalerna. Katarina Sundberg, Myndigheten för Agenda 2030.

MUSIKER, ARTIST, POET, 43 år. Född i Hjärup. Bosatt i Stockholm och Malmö. Sommarvärd och Vintervärd 2016. För att förhindra en framtida katastrof måste Emil skriva ett varningsbrev till en människa som lever om 100 000 år.  Som i en poetisk deckare försöker han förklara vår tid, vilket för honom in på ämnen som yttrandefrihet, hållbar utveckling och fred.  Emil berättar hela människans historia på ett par minuter, håller ett mellanstadieföredrag om livet och presenterar sig själv genom att lista sina 63 sämsta egenskaper.  Men framför allt är programmet och brevet en hyllning till all kärlek som trots allt frodas i vår tid. Framtidens folk får en grundlig genomgång av 2017 i form av en egenartad nyårskrönika:  Året när det spreds en massa hopp i en tid som kändes hopplös, värme i en värld som frös.   Om Emil Jensen Årets Evert Taube-pristagare har gett ut sex album och tre böcker, skriver krönikor i ETC och är kåsör i God morgon, världen och Tankar för dagen i P1.  Avslutade tidigare i år sin hyllade Sverigeturné Flyktpotatis på Cirkus i Stockholm. Hans föreställningar är en egen blandning av musik, poesi och komik. Har utnämnts till mellansnackets mästare av publik och recensenter.  Debuterade som skådespelare i Jan Troells Maria Larssons eviga ögonblick. Har vunnit EM i poetry slam, fått flera miljöpriser och Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris. Genomförde 2007 en hel turné per cykel genom Sverige och färdades då 300 mil med gitarren på ryggen.   MUSIKEN SOM SPELADES I PROGRAMMET: 1. Kraftwerk - Radioactivity 2. The Cure - Just like heaven 3. (Iron Maiden - Quest for fire) 4. Björk - Hyperballad 5. Ane Brun - I want to know what love is 6. Emil Jensen & Klara Söderberg - Radioaktivitet (Ny Version) 7. Cyndi Lauper - True Colors 8. Sigur Ros - Gobbeldigook 9. Rikard Wolff - Pojken på månen 10. Dolly Parton - I will always love you   Producent: Lena Resborn

Det är enklare att lura någon än att få denna att inse att han blev lurad från början. Många låser sitt tänkande när de nått en viss konfortzon och vad som stämmer överens med den för tillfället rådande världsbilden hos individen i fråga. Vi guidar lyssnarna igenom diverse olika fallgropar när det gäller 9/11 och har dessutom lagt in några intressanta youtubeklipp som behandlar 9/11.

Det är enklare att lura någon än att få denna att inse att han blev lurad från början. Många låser sitt tänkande när de nått en viss konfortzon och vad som stämmer överens med den för tillfället rådande världsbilden hos individen i fråga. Vi guidar lyssnarna igenom diverse olika fallgropar när det gäller 9/11 och har dessutom lagt in några intressanta youtubeklipp som behandlar 9/11.

Det är enklare att lura någon än att få denna att inse att han blev lurad från början. Många låser sitt tänkande när de nått en viss konfortzon och vad som stämmer överens med den för tillfället rådande världsbilden hos individen i fråga. Vi guidar lyssnarna igenom diverse olika fallgropar när det gäller 9/11 och har dessutom lagt in några intressanta youtubeklipp som behandlar 9/11.

MUSIKER, ARTIST, POET. Emil Jensen pratar om missförståndets möjligheter. Att vi ibland är så upptagna av att det ska bli rätt att vi glömmer bort att det kanske är bättre när det blir fel. Emil Jensen pratar i sitt Vinterprogram om missförståndets möjligheter, mänskliga rättigheter, omänskliga svårigheter och så förstås kärlekens svårmodigheter. Om Emil Jensen Musiker, artist, poet, 42 år. Född i Hjärup, bosatt i Stockholm och Malmö. Tidigare Sommarvärd 2016. Har gett ut sex album och tre böcker, skriver krönikor i tidningen ETC, är kåsör i God morgon, världen! och hörs i Tankar för dagen i P1. Aktuell med albumet Två naturliga armar och föreställningen Flyktpotatis. Hans föreställningar är en blandning av musik, poesi och komik. Har utnämnts till "mellansnackets mästare" av recensenter. Debuterade som skådespelare i Jan Troells Maria Larssons eviga ögonblick. Har vunnit EM i poetry slam, fått flera miljöpriser och Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris. Genomförde 2007 en turné på cykel genom Sverige och färdades då 300 mil med gitarren på ryggen. Producent: Lena Resborn

ARTIST, POET. Emil Jensen talar i sitt Sommarprogram om sin bortgångna syster Anna, och att det trots allt INTE var bättre förr. Emil Jensen pratar och diktar kring sitt förhållande till mellanbocken Bruse, hur vi ser på farligheter förr och nu och relationen till systern Anna, som var hans bästa vän under de trettio första åren av livet. Han berättar om hur hans eget samhällsengagemang började när Anna drog med honom för att se en film om den sydafrikanske frihetskämpen Steve Biko. Och om hur detta engagemang långt senare ledde till att han blev överfallen och fick ena korsbandet avsparkat under en sommarturné. I sitt program skildrar Emil Jensen dessutom en snedtripp på svampar när han var femton år gammal, och hur normalt och självklart det har varit att leva med en mamma som missbrukat allt från alkohol till sudoku och glasspinnar. Men allra mest är programmet en historia om syskonskap, om sorg och tröst och om hur viktigt det är att prata om och minnas de som inte längre finns.Om Emil JensenAktuell med albumet och boken Om du inte står för något faller du för allt och i höst på turné med nya föreställningen Flyktpotatis. Har utnämnts till "mellansnackets mästare" av recensenter. Hans föreställningar är en blandning av musik, poesi och komik. Har givit ut fem album och tre böcker, skriver krönikor i tidningen ETC och hörs i Tankar för dagen i P1. Debuterade som skådespelare i Jan Troells Maria Larssons eviga ögonblick.Har vunnit SM och EM i poetry slam, fått flera miljöpriser och Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris.Genomförde 2007 en turné helt på cykel genom Sverige och färdades då 300 mil med gitarren på ryggen.Producent: Lena Resborn

Regeringen säger sig vilja ta bort farliga kemikalier - men när Kaliber granskar vad som gjorts den senaste mandatperioden, hittar vi flera förslag som inte blivit verklighet och tunga myndigheter som varnar för att skyddet för hälsa och för miljö kan bli mindre. Det är maj 2014 och Sveriges miljöminister Lena Ek är på besök på förskolan Hagahuset i centrala Göteborg. – Vi leker med lego. – Ja, jag ser det. Men hon är inte här bara för att prata med barnen, utan för att prata med personalen om farliga kemikalier i vardagen och vad man kan göra för att skydda barn. – Sedan jag blev miljöminister har jag lagt väldigt mycket energi på detta att se till att vi får en bättre kemikalielagstiftning i Sverige och vi har från regeringens sida en strategi som heter Giftfri vardag – med fokus på barn. När Lena Ek var EU-parlamentariker spelade hon en viktig roll när EU fick sin kemikalielagstiftning Reach och som miljöminister har hon slagit fast att miljömålet Giftfri miljö – att vi inte ska utsättas för kemikalier som är farliga – är ett av miljöpolitikens viktigaste områden under den här mandatperioden.  Speciellt viktigt är det att skydda barnen. – Anledningen är ju att barn är särskilt känsliga och sedan så finns de i miljöer där det faktiskt är mer kemikalier än vad man tror. Men när Kaliber granskar vad regeringen har gjort under mandatperioden för att skydda barnen bättre och minska riskerna med farliga kemikalier i allas vår vardag, visar det sig att flera av de förslag som lagts fram från regeringens expertmyndighet fortfarande väntar på att bli verklighet. Vi hittar också beslut som har fått tunga myndigheter att varna för att riskerna för människors hälsa kan öka och att det kan bli svårare att uppnå målet om en Giftfri miljö. Vi ska återvända till Lena Ek och förskolan i Göteborg, men först gör vi ett besök i Kallinge, i Bleking. Här träffar jag Therese med sonen Teo som fyller ett år. Therese är i full färd med att förbereda födelsedagsfirandet. Men tårtbakandet får vänta en stund när Teo får syn på den röda plastbunken som grädden ska vispas i och vispen åker in i munnen. – Äter du på vispen? Mängder av de vardagliga saker vi omges av, plastbunken och vispen, kläder och leksaker, elektronik och byggmaterial, innehåller kemikalier av olika slag. Det finns 100 000-tals olika kemiska ämnen. Vissa vet man är farliga medan andra har visat sig vara ofarlig. Men för de flesta saknas kunskap om hur de påverkar människors hälsa eller miljön. Och det här är något Therese började fundera på när hon blev mamma. – Nu när jag fick Teo läser jag mycket om det. Det är ju i nappflaskor och i leksaker. Och kläder ska man ju tvätta innan man använder dem för att det är gifter i dem och även lakan. Så det är ju säkert inte så jätte bra.   Gör du det då? – Ja, det är ju inte så roligt om det händer något. Då ångrar man säkert det sedan. Vi ska komma tillbaka till Therese som för inte så länge sedan fick en obehaglig nyhet om kemikalier i sitt dricksvatten. Men först åker jag till Stockholms universitet för att få veta mer om vad som egentligen kan vara farligt med kemikalier. Christina Rudén är professor i tillämpad miljövetenskap. Många kemikalier bryts inte ner i naturen och de lagras i våra kroppar, säger hon. – Vi tar upp de här kemikalierna i våra kroppar, de löser sig i fettvävnaden och om de då inte bryts ner och vi fortsätter exponeras för dem kommer koncentrationen i våra kroppar att öka. Det som är obehagligt med det är att vi inte vet när vi når en koncentration som kan orsaka negativa effekter hos oss eller andra organismer. Vi har alla DDT och PCB i våra kroppar trots att det är ämnen som varit förbjudna i många år. Men även nyare kemikaler stannar kvar i naturen och i kroppen. Och de kan påverka oss på en rad olika sätt. – När det gäller människor så ser vi särskilt allvarligt på cancerframkallande egenskaper, reproduktionsstörade- och mutagena ämnen. Alltså ämnen som kan skada vårt DNA. Men de senaste 15 åren har man börjat prata om ytterligare en påverkan, nämligen att de kan störa våra hormonsystem och orsaka en lång rad problem. – Till exempel då reproduktion, alltså fertilitet och utveckling av foster. Diabetes, fetma. Nervsystemet är väldigt känsligt när det utvecklas och det styrs av hormoner så det är en annan grupp av effekter kan man säga, alltså påverkan på hjärnans utveckling och nervsystemet som kan ge effekter på minne och inlärning. Cancer förstås, hormonrelaterad cancer är ytterligare en. Enligt Christina Rudén kan hormonstörande ämnen verka i mycket lägre dos än vad man tidigare trott. De kan ha en effekt vid en viss tidpunkt under ett fosters eller ett barns utveckling, men vid andra tillfällen inte ha någon påverkan. Och effekten kan komma årtionden senare. Ett exempel skulle vara ett foster som utsätts för en hormonstörade kemikalie och som utvecklar en hormonrelaterad cancer som vuxen. Och även hormonstörade kemikalier finns överallt omkring oss. – De finns på många ställen. Plastkemikalier har diskuterats, men pesticider, alltså bekämpningsmedel har ju varit ett stort exempel där många har en hormonell verkan. Det är ingen skillnad så att säga, de finns på alla ställen där alla andra kemikalier finns. Efter intervjun sätter jag mig i bilen, tar fram en cd och stoppar i cd-spelaren, och kommer då i kontakt med en av världens mesta använda och spridda kemikalier. Den kemikalie som också blivit en symbol för debatten om hormonstörade ämnen, Bisfenol A. Det används i inredning till bilar, i cd och DVD-skivor och i elektronik. Men finns också i vanliga kassakvitton, liksom konservburkar och fram till för några år sedan i nappflaskor. Kemikalieinspektionen är den myndighet som arbetar med hälso- och miljörisker för kemikalier. Här träffar jag Erik Gravenfors, som är utredare. – Vi har utrett Bisfenol A i flera omgångar. I första utredningen så tittade vi på helheten, det vill säga i stort sett alla användningar. I de nästkommande tre utredningarna så tittade vi på kassakvitton, barnartiklar och nu senast på dricksvattenrör. Två av utredningarna har lett till att Kemikalieinspektionen föreslagit att Sverige ska förbjuda användning för Bisfenol A i kassakvitton och för renovering av vattenledningsrör, för att minska riskerna för människor. När utredningarna gjordes såg man också att det fanns en möjlighet utan att EU:s lagstiftning skulle lägga hinder i vägen, även om de flesta kemikalier och även Bisfenol A till största delen regleras av EU:s gemensamma kemikalielagstiftning Reach. – Vi ser ett behov och vi ser ett utrymme för ett nationellt förbud. Regeringen har nu tillsatt ytterligare en utredning om Bisfenol A som ska vara klar i den 31 december i år. Men några beslut om nationella förbud i kassakvitton eller vattenledningsrör har regeringen ännu inte fattat, trots att nationella förbud kan vara ett bra sätt att påverka EU, enligt Erik Gravenfors. – Det har visat sig tidigare att ett nationellt förbud kan göra att man prioriterar om frågor på EU-nivå och att frågor då hissas upp på agendan. Och att man då i ett idealt fall kan nå en EU-begränsning. Bisfenol A i nappflaskor förbjöds av EU efter att Danmark och Frankrike 2010 beslutat om nationella förbud. 2010 förbjöd Danmark också Bisfenol A i barnmatsburkar för barn under tre år. Sverige beslutade om samma förbud 2012, men då hade branschen själv fasat ut Bisfenol A i sådana förpackningar, till följd av det danska förbudet enligt Kemikalieinspektionen. Och Frankrike har nu gått vidare och från 2015 förbjuder Bisfenol A i alla förpackningar som kommer i kontakt med livsmedel. Erik Gravenfors igen. – Man ska ju lägga märke till att en del andra länder har vidtagit mer omfattande åtgärder exempelvis Frankrike som ju inför förbud mot Bisfenol A i material som har kontakt med livsmedel. Det är ju en omfattande reglering som man har beslutat om i Frankrike. Men den svenska regeringen har alltså bara förbjudit ett användningsområde för Bisfenol A under mandatperioden trots att Kemikalieinspektion föreslagit ytterligare två förbud. Och Bisfenol A är alltså bara ett av 100 000-tals ämnen vi omges av. 2010 fick Kemikalieinspektionen extra pengar och ett uppdrag att ta fram en strategi för att minska riskerna med kemikalier. Jan Hammar jobbar med den strategin. – Det innebär att vi kunnat satsa på områden vi annars inte hade kunnat satsa lika mycket på. Exempelvis få till stånd förändringar i EU-lagstiftningen, öka tillsynen för att kontrollera förbjudna kemiska ämnen i varor som leksaker, textilier och liknande. Kemikalieinspektionen har också kunnat ta fram förslag om begränsningar av farliga ämnen inom EU:s kemikalielagstiftning Reach.  – Vi har föreslagit åtgärder mot cirka 20 olika kemiska ämnen. Hur har det gått? – Det är ju en rätt lång processtid i EU-systemet så idag tror jag det är cirka en fjärdedel som det finns beslut om. I uppdaget ingick också att ta fram förslag på vad som ytterligare behöver göras. 25 av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram handlar om vad regeringen kan göra. Men när Kaliber med hjälp av Kemikalieinspektionen går igenom förslagen, ser vi att bara sex har genomförts helt och hållet. Det handlar om fortsatt stöd till utvecklingsländer och att det påbörjade arbetet inom Kemikalieinspektionen ska fortsätta även efter 2014, och så fyra utredningar, bland annat har man utrett frågan om skatt på kemikalier.  Åtta av förslagen har delvis genomförts eller påbörjats, medan 11 av de 25 förslagen har fortfarande inte blivit verklighet. Bland de förslag som ännu inte genomförts finns: Förslag på en kraftfull satsning på miljö miljötoxikologisk forskning med 15 miljoner kronor per år i sex år, inriktning att skydda barnen bättre. Förslag på att undersöka möjligheterna att begränsa farliga ämnen i byggnader och byggprodukter, något som finns i vissa andra länder i Europa. Förslag på att öka antalet mätningar om vilka kemikalier människor har i kroppen och öka övervakningen av vilka ämnen vi utsätts för. Att öka antalet mätningar om vilka kemikalier vi människor har i kroppen och vad vi utsätts för i vår närmaste omgivning, det som kallas hälsorelaterad miljöövervakning, är ett av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram till regeringen. Enligt Naturvårdsverket läggs i dag 8 miljoner kronor på sådan övervakning medan drygt 120 miljoner används till att mäta farliga ämnen i den yttre miljön som fiskar och vattendrag. Men förslaget är alltså ett av de som ännu inte blivit verklighet. Trots att det nyligen visat sig att sådana undersökningar kan ha stor betydelse för att upptäcka risker för människors hälsa. Vi återvänder till Therese och Teo i Kallinge. Där gjorde man i vintras en upptäckt som skakade kommunen. Vattnet visade vara förorenat med industrikemikalier, så kallade perfluorerade ämnen, som troligen runnit ner i vattnet från en militär brandövningsplats. För ett av ämnena, PFOS, vet man att det inte bryts ned i naturen, att det är kroniskt giftigt och stör reproduktionen. Halterna var så höga att kommunen stängde vattentäkten samma dag. – Det var konstigt eftersom man visste det ju inte själv så det kändes ju dumt eftersom man trodde att vattnet var rent och så var det inte det. Och det är vatten som du druckit hela uppväxten? – Ja, hela mitt liv. Så det känns ju inte så bra. Vad var det första du tänkte? – Jag tänkte mest på Teo eftersom han är så liten, vi var ju också små när vi drack det, men nu är det nog inte så farligt när man är vuxen. Men det är ju små barn som dricker det, och det är nog inte så bra.  Och att man överhuvudtaget upptäckte de här föroreningarna var mycket tack vare sådan hälsorelaterad miljöövervakning, som Kemikalieinspektionen vill se mer av. Efter att tester på gravida kvinnor i Uppsala visat på oväntat höga halter av perfluorerade ämnen påbörjades ett detektivarbete för att hitta orsaken och den hittades i vattnet. Senare har det visat sig att sådana här föroreningar finns på drygt 60 platser runt om i landet. Jan Hammar på Kemikalieinspektionen igen. – Det var tack vare en sådan här övervakning då som visar att det här kan vara ett mycket stort problem, så jag hoppas att det sker en ökad satsning de kommande åren då. Kaliber idag om de farliga kemikalier vi alla utsätts för och regeringen som sagt att miljömålet Giftfri miljö är ett av miljöpolitikens viktigaste områden under mandatperioden. Men flera av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram, just för att skydda människor och miljön från farliga kemikalier, har ännu inte genomförts visar vår granskning. Och när jag tittar lite närmare på vad regeringen gjort under mandatperioden hittar jag beslut som inte fått så mycket uppmärksamhet, men som har fått tunga myndigheter att varna för att riskerna för människors hälsa kan komma att öka och att det kan bli svårare att uppnå målet om en giftfri miljö. Det handlar om maten. – Jag heter Peter Bergkvist och jag är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen. Peter Bergkvist jobbar med bekämpningsmedel. Allt sedan 80-talet har Sverige arbetat med handlingsplaner för att minska användningen av bekämpningsmedel, som kan påverka oss på samma sätt som andra kemikalier. – Vi kan se tillbaks på stora framsteg. Vi har ju haft en förebyggande kemikaliepolitik där vi kan visa med riskindikatorer att vi haft framgång. Handlingsplanerna har gett effekt. De rester av bekämpningsmedel som finns i svenskodlade livsmedel är i de allra flesta fall lägre än i mat från EU eller resten av världen och ligger nästan alltid under gränsvärdena. Men i den senaste handlingsplanen, som regeringen beslutade om förra sommaren, har man dragit ner på målsättningarna om skydd för människor och miljö menar Peter Bergkvist. – Då tycker vi från Kemikalieinspektionen att man sänkt ambitionen jämfört med tidigare. Till exempel har det funnits ett mål på livsmedelssidan att vi ska minska exponeringen av rester i svenskproducerade livsmedel. Men det målet är nu borta. Målet som tidigare funnits om att minska resterna av bekämpningsmedel i svenska livsmedel är alltså borta. Peter Bergkvist pekar också på att det finns färre tvingande åtgärder och mer av frivillighet för lantbrukarna. I tidigare handlingsplaner har det också funnits vissa begränsningar eller förbud som nu inte längre finns med. – Det finns vissa användningar som vi under en lång tid begränsat eller som inte alls haft godkända i landet och som har varit väldigt värdefulla i de här handlingsplanerna, i syfte att minska risker för miljön och för oss konsumenter. De delarna är i princip borta. Nu pratar man mer om frivilliga initiativ och genom god praxis att försöka begränsa användningen, men inte genom att reglera som vi har gjort tidigare. Det handlar om stråförkortning, som används på spannmål för att stråna ska bli kortare och inte lägga sig ner, och medel för nedvissning eller ogräsbekämpning nära inpå skörd. Bägge användningsområden ger höga halter av bekämpningsmedel kvar i livsmedlet, enligt Peter Bergkvist. Och att de begränsningar och förbud som funnits i tidigare handlingsplaner inte med i den nya är något som Kemikalieinspektionen varit starkt kritisk till i sina remissvar. – Vi tycker att vi åtminstone inte ska avvika från den hållning och de målsättningar vi har haft i tidigare handlingsplaner. Sedan kan man föra en diskussion om huruvida Sverige ska gå vidare och vara mer aktiv men vi tycker att en rimlig bas är att vi åtminstone står fast vid vad vi åstadkommit tidigare. Men det gör man inte nu? – Nej det gör man inte. Man släpper på vissa delar och där är vi bekymrade som sagt. I slutet av maj beslutade regeringen också om en förordning för bekämpningsmedel. Men inte heller i den finns tvingande regleringar för stråförkortning eller nedvissning, trots att både Kemikalieinspektionen och Naturvårdverket har velat se sådana begränsningar.  En användning av de här medlen kan påverka flera miljömål negativt, framförallt målet om Giftfri miljö, skriver Naturvårdsverket i sin remiss. Och Kemikalieinspektionen pekar på att skyddet för hälsa och miljö minskar. Peter Bergkvist igen. – Det vi kan stå inför nu är att vi kommer få betydligt högre resthalter om man tillåter en del av de här användningarna som tidigare varit begränsade. Ja, halterna av bekämpningsmedel i svenskodlade livsmedel kan alltså komma att öka betydligt säger Peter Bergkvist. Det har fått Kemikalieinspektionen att ifrågasätta om Sverige lever upp till de krav som EU ställer på medlemsländerna, och som talar om att minska riskerna. – Vi ser det svårt att nå de mål som direktivet i grunden kräver av alla länder att man ska nå. Vad kan det finnas för förklaring till att Sverige har valt den här vägen? – Det har ju kommit in frågor kring konkurrenskraft i relation till vilka ambitioner man sätter upp när det gäller att begränsa riskerna och jag tror att mycket av svaren ligger väl där att man vill vara försiktig och inte riskera att man tappar när det gäller konkurrenskraft. Och Jordbruksverket som var den myndighet som tog fram förslaget till ny handlingsplan skriver också i ett brev till regeringen att de anser att konkurrensaspekten för svenskt jordbruk bör vägas in när man bedömer ambitionsnivån. Trots att regeringen säger att Giftfri miljö är ett priorierat mål under mandatperioden har man alltså fattat beslut om bekämpningsmedel som fått tunga myndigheter att varna för att det kan bli svårare att uppnå det målet, och att skyddet för människors hälsa kan minska.  Peter Bergkvist, på Kemikalieinspektionen menar att Sverige också förlorat sin tidigare pådrivande roll gentemot EU vad det gäller bekämpningsmedel. – Sverige ligger ju naturligtvis inte i täten längre vad det gäller att begränsa användningen och riskerna med bekämpningsmedel. Ligger naturligtvis inte i täten längre säger du, hur menar du då? – Vi har ju sett att flera länder är betydligt aktivare, och det är ju sammantaget väldigt bra att man strävar åt det hållet. Men vi kan inte säga att vi går före i någon mening som vi kunde säga tidigare. Tillbaka till förskolan i Göteborg. Där får jag en intervju med miljöminister Lena Ek efter att hon har pratat kemikaliepolitik med personalen. Jag börjar med att fråga om hon är nöjd med att 11 av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram fortfarande inte har genomförts, som vår granskning visar. – När jag började som miljöminister såg jag att det fanns svårigheter i arbetssättet med kemikalier, samtidigt som vi måste höja ambitionerna rejält. Det är ju därför vi har sammanfattat en del av de här förslagen, lagt till annat och presenterat en genomgripande kemikalieproposition till riksdagen som ska ge ett nytt arbetssätt i Sverige där vi är både tuffare och tydligare. I december kom Lena Ek med ett förslag till riksdagen som sammanfattade regeringens inriktning för kemikalipolitiken. I den här så kallade kemikaliepropositionen som klubbades i våras, finns flera av Kemikalieinspektionens förslag med. Att titta på möjligheten till nationella regelverk inom byggbranschen ska påbörjas till hösten och före sommaren ska man börja titta på hur forskningssatsningen ska genomföras, säger Lena Ek. Men några pengar till att öka antalet tester på vilka kemikalier vi har i kroppen, det som kallas hälsorelaterad miljöövervakning, och som var en del i att de perfluorerade ämnena i Kallinge och andra vattentäkter kunde upptäckas, det blir det inte. Den satsningen ska ske inom befintlig budget säger hon.  När vi kommer till frågan om Bisfenol A och hur det kommer sig att Frankrike och Danmark beslutat om fler nationella förbud än Sverige hänvisar Lena Ek till att länderna har valt olika strategier. – För att bryta upp det här motståndet i kommissionen mot att ha förbud mot Bisfenol A så har vi jobbat lite olika och vi hjälps åt, och så jämför vi och så växeldrar vi för att få det här på plats. Vår arbetsmetod är att försöka se till att vi har gott om forskning, att vi fokuserar på barnen först, och att vi ser till att jobba med alternativ, alltså substitution, att företag eller industrier ska kunna byta till andra ämnen. Därför att vi tror att har vi det också på plats samtidigt har vi lättare att bryta igenom med nationellt förbud. Men Kemikalieinspektionen har ju påpekat att andra länder har varit mer aktiva med nationella förbud vad det gäller Bisfenol A. – Ja, det kan ju vara lite olika om man tittar på det historiskt sett. Det som vi behövde var ju att få den här nya kemikaliepropositionen på plats och godkännande i riksdagen för ett mycket tuffare arbetssätt. När jag har talat med företrädare för oppositionen i EU-parlamentet och även Kemikalieinspektionen, så säger de att Sverige tappat en del av sin ledande roll i kemikaliefrågan inom EU. Hur ser du på det? – Det var precis därför vi behövde en helt ny kemikaliepolitik och det är ju också därför vi efter ett långt och tungt arbete lagt den stora kemikaliepropositionen. Lena Ek vill gärna tala om framtiden och att politiken nu ska bli tuffare och tydligare med den proposition hon lagt fram. Nyligen höjde hon också tonen mot EU. EU-kommissionen skulle före jul ha fattat beslut som skulle göra det möjligt att förbjuda hormonstörade ämnen, men beslutat har skjutits upp, och det har fått regeringen att besluta sig för att stämma kommissionen. När jag kommer till frågorna om bekämpningsmedel visar det sig att Lena Ek inte alls håller med om Kemikalieinspektionens kritik om att regeringen sänkt ambitionerna och minskat skyddet för hälsa och miljö. – Vi har våra handlingsplaner, de finns och de har samma tuffa målsättningar som förut och de ska nu samordnas med den EU-rättsliga lagstiftningen och det innebär att vi har en annan omgivning, en del formuleringar är annorlunda, en del hanteringssätt är annorlunda, ja, men den sammantagna målsättningen är tuffare än tidigare. Och Lena Ek säger att kombinationen av handlingsplan och förordning tillsammans gör att Sverige lever upp till de krav som EU ställer på medlemsländerna, något som Kemikalieinspektionen ifrågasatt. Vad har då konkurrensaspekten för svenskt lantbruk haft för betydelse? – I Sverige så gör vi naturligtvis också en sammanvägning, men jag tror att vi faktiskt är mera noggranna med människors hälsa. Och den sammantagna effekten av handlingsplanen och förordningen och EU-regleringen ska ge en tuffare reglering, det kommer det att göra och det kommer också att innebära att vi når våra svenska miljömål. Så blir det då de tvingande regleringar för stråförkortning och nedvissning som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket velat ha för att inte skyddet för människors hälsa och miljön ska minska, och för att det inte ska bli svårare att uppnå målet om giftfri miljö? Vi intervjuar Lena Ek innan beslutet har fattats av regeringen och hon vill inte svara förrän det är klubbat. Men när beslutet kommer visar det sig att de tvingande regleringar som myndigheterna velat se inte finns med. Lena Ek skriver i ett mejl. ”När det gäller stråförkortning och nedvissnande blir det mjuka styrmedel. Regeringen har bedömt att mjuka styrmedel är mest lämpliga för att nå målsättningarna om låg användning på dessa områden.” Nej, inga tvingande regleringar utan råd och riktlinjer till lantbrukarna. Och så ska Jordbruksverket fortsätta att på olika sätt verka för att lantbrukarna fortsätter använda förebyggande metoder, skriver Lena Ek. Vidare i mejlet står det: ”Jag vill understryka att handlingsplanen är mycket tydlig om att målsättningarna ligger fast om en låg användning av växtskyddsmedel för tillväxt­reglering och för nedvissning eller ogräsbekämpning kort före skörd. Användningen av växtskyddsmedel kommer att följas noga och om användningen skulle öka kommer regeringen vidta åtgärder.”   Ja om det händer, som Kemikalieinspektionen varnat för, att resthalterna av växtskyddsmedel i svenskodlade livsmedel kan öka betydligt, säger Lena Ek alltså att regeringen kommer att vidta åtgårder. Och hon ser heller inte att man sänkt ambitionsnivån för att man förlitar sig mindre på tvingande regleringar och mer på frivillighet från lantbrukarna, eller för att man har tagit bort målet om att resterna av bekämpningsmedel i svenska livsmedel ska minska. Sammantaget, säger hon, är ambitionsnivå för att skydda människor och miljön när det handlar om bekämpningsmedel fortfarande lika hög som tidigare.  Vi återvänder till Therese och Teo i Kallinge. Vattnet i kranen kommer numera från en annan vattentäkt och är säkert att dricka. Och hur de kemikalier som funnits kommer att påverka hälsan för de som fått dem i sig kan ingen säga idag. Therese har försökt följa nyhetsrapporteringen i tidningarna. – Där stod det ju att det inte kommer att försvinna på jätte länge och sedan att det kanske inte är så bra för barnen. De borde ju skriva lite mer om det eftersom det är aktuellt nu. Så man fattar för det är inte alla som vet kanske. Det skulle varit mer information om vilka risker det är. Reporter: Lena Pettersson lena.pettersson@sverigesradio.se Producent: Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se