POPULARITY
Despite our best efforts to budget, save, invest, and be careful with our spending, a single medical emergency can present significant challenges to even the most thorough of financial plans. Given the ever rising price of healthcare and healthcare insurance, what can we do to help manage the impact of these costs on our finances? That's the conversation that Vince has on this episode of CFO at Home with Robert Hertz, retired insurance agent and crusader against medical debt. You can learn more about Robert and his mission by going to theantidebtagenda.com (05:10) Initial Avoiding and dealing with accumulated medical debt (13:50) Beyond the initial steps (14:05) Under some federal legislation, unpaid medical bills are not reported to credit bureaus (21:03) Some doctors and even some hospitals will give you a payment plan (25:12) There are a couple of things that can be done nationally to reduce medical debt Ways to contact/follow: http://www.antidebtagenda.com/ Contact the Host - vince@thecfoathome.com
When my wife was hit with a sky-high deductible after a routine procedure, it brought home the stark reality of medical debt in America. This episode, featuring the veteran insights of retired insurance broker and author Robert Hertz, shines a light on the $220 billion albatross of medical debt weighing on the shoulders of Americans - a crisis that doesn't spare even those with "good" insurance. Join us as we reveal the personal and systemic challenges of navigating healthcare costs, from unexpected emergency room charges to the pitfalls of billing errors.The healthcare system can often feel like a maze, but with Robert Hertz' expertise, we plot a course through the complexities of insurance subsidies and cost-effective medical service alternatives. We delve into the intricacies of documenting interactions with healthcare providers, the benefits of the Affordable Care Act, and the burgeoning world of telehealth and low-cost imaging centers. Our conversation is a must-listen for anyone looking to arm themselves with the knowledge to contest overcharges and make informed decisions about their healthcare coverage.Finally, our discussion takes a critical turn as we scrutinize the trustworthiness of health-sharing companies, contrasting them with the regulated, taxpayer-funded bastions of Medicare and Medicaid. By examining healthcare systems across the globe, we uncover the contrasts and lessons that can be gleaned from international models. For anyone grappling with medical bills or seeking to understand the broader healthcare landscape, this episode is packed with invaluable insights from Robert's book "Social Insurance vs Medical Darwinism" and his blog theantidetagenda.com.For Current and Previous Podcast Episodes, Show Notes, and Videos go to www.MedicalTruthPodcast.comYou can also find the Medical Truth Podcast on Facebook, Twitter, YouTube, Rumble, and Substack, as well as all the major podcast platforms such as Apple Podcast, Spotify, Google Podcast, Amazon Music, iHeart, and Podchaser
Medical debt is a pervasive problem in many countries, including the United States. In this video, Robert Hertz, a retired health insurance agent and advocate for health reform, provides valuable advice on how individuals can prevent and deal with medical debt. Hertz's passion for this cause stems from the pain he witnessed during his time as an insurance agent. He believes that there are ways to reduce the pain caused by medical debt, and he is committed to advising individuals on how to minimize and eliminate their debt. ABOUT THE GUEST Robert Hertz is a retired health insurance agent and full-time advocate for health reform. He discusses how individuals can deal with and prevent medical debt. He also proposes serious legal reforms that will reduce the scandalous medical debt that surrounds us today. Connect here: https://theantidebtagenda.com/ https://www.facebook.com/bob.hertz.77 KEY TAKEAWAYS In this video, retired health general insurance agent and health reform advocate, Bob Hertz, discusses ways individuals can deal with and prevent medical debt. He also proposes legal reforms that can reduce the medical debt crisis in the US and other parts of the world. Hertz advises individuals to ask about the cost of procedures and document what they are told. They should not pay the first bill they receive, as it may not be accurate, and they should ask if the bill has gone to their insurer. Hertz also recommends keeping open lines of communication with the provider, opening a payment plan, and seeking an advocate to help with medical bills. He stresses that the worst problems with medical debt, including lawsuits, bankruptcies, and legal issues, often result from ignoring the provider's bills and letting them sit for months. Finally, he reveals that doctors and hospitals collect less than 15% of their overdue bills, so they may be willing to accept payment plans. ABOUT THE HOST Khudania Ajay is a media coach, podcast host, and independent journalist. In his 20-plus years in the media, he has worked with renowned organizations such as CNBC (India), Reuters, and Press Trust of India (PTI). Now, he is dedicated to helping his audience succeed through his LIVE Masterclasses. Connect here: https://www.linkedin.com/in/ajaykhuda... Want Khudania Ajay to Speak at your event or host it? Write here: kajmasterclass@gmail.com ABOUT THE KAJ MASTERCLASS LIVE On this LIVE global podcast show, senior journalist Khudania Ajay brings global Masters of Money and Business to his audience so they can profit from their insights, information, and learning almost daily. The KAJ Masterclass LIVE podcast is about helping you, especially small business owners, entrepreneurs and students learn from people who have built their own brands. Join us on this exciting journey of learning and earning. Check out our channel here: / @kajmasterclass Listen on Apple Podcasts: https://apple.co/3yr7nrD Listen on other platforms: https://pod.link/thekajstudio Newsletter / Blog: https://khudania.substack.com/ Apply to be a guest on the show: kajmasterclass@gmail.com FOLLOW US ON SOCIAL Website: https://thekajmasterclass.live/ LinkedIn: https://bit.ly/3y2yKrM Twitter: https://twitter.com/kajmasterclass Facebook: https://www.facebook.com/khudania.ajay Instagram: https://www.instagram.com/thekajmaste... --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/kajmasterclass/message
Under historien har synen på döden förändrats och de döda har blivit föremål för olika maktanspråk. Kristoffer Leandoer funderar över vad vi ska med döden till, om vi ändå inte får vara ifred. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Varje morgon kör jag förbi Martyrkyrkogårdens kulle i Tirana där albanska kommunister som stupade i partisankriget mot italienare och tyskar ligger begravda. Trots att han dog fridfullt fyrtio år efter andra världskrigets slut begrovs även landets ledare Enver Hoxha där 1985 under högtidliga former. Men med kommunismens fall fråntogs Hoxha retroaktivt denna utvaldhet, han hörde inte hemma bland martyrerna längre. I april 1992 öppnades graven vid en ny offentlig ceremoni, diktatorns kvarlevor grävdes upp och flyttades till en allmän begravningsplats på andra sidan stan. Det var den värsta dagen i mitt liv, har Hoxhas son sagt om gravöppningen.Och då vet Ilir Hoxha ändå var han har sin pappa: barn och barnbarn till regimens offer letar alltjämt efter sina bortförda och försvunna anförvanter; arbetet med att spåra upp offrens kvarlevor och ge dem en riktig begravning är en viktig del i landets ännu pågående läkeprocess och bearbetning av det förflutnas trauma. Närmast profetiskt hade den albanske författaren Ismail Kadaré redan 1963 skildrat detta myckna grävande i romanen Den döda arméns general, där en melankolisk italiensk general åker runt i ett regnigt och slutet efterkrigs-Albanien med en präst och gräver upp benen efter andra världskrigets stupade italienska soldater för återtransport till hemlandet.Alla dessa kvarlevor är argument, inlägg, vältaliga påståenden eller förtiganden.Så länge vi finns till finns icke döden; när döden finns, finns icke vi. Svårare än så var det inte enligt den grekiske filosofen Epikuros, mer än så behövde man inte bekymra sig över det hinsides. Det är en tanke som mänskligheten kunnat hämta tröst ur i 2 300 år. Men i fallet Enver Hoxha och Albanien hade Epikuros tydligen inget att erbjuda.Uppenbarligen kan vi finnas även när döden finns. Uppenbarligen finns det ett liv efter döden. Åtminstone i politisk mening.Filosofen Hans Ruin kallar det att vara med de döda i en bok som heter just Being with the dead där han argumenterar för en syn på människan och det mänskliga som inte gör halt vid livets slut: varje mänskligt samfund omfattar i praktiken både levande och döda. Ruin vidgar Sokrates berömda definition av filosofi som konsten att dö: enligt Ruin är filosofi konsten att leva samman med de döda.Utifrån den franske sociologen Robert Hertz epokgörande studier i dödens riter och praktik visar Ruin hur döden i de flesta kulturer inte är ett oföränderligt tillstånd utan en process precis som livet: den döda kroppen liksom de sörjande har flera stadier att gå igenom innan skilsmässan är avslutad och de sörjande kan leva som vanligt igen.Det kanske inte alltid är lika påtagligt som i den turkiska stenåldersstaden Çatalhöyük, där invånarna sov direkt ovanpå de döda, på plattformar av lera som byggts ovanpå gravar där de döda vilade i fosterställning. Men vi är med våra döda, som Ruin säger. De är medborgare i samma samfund som vi, med rättigheter som går att kränka eller kämpa för. Och därför har också de dödas rättigheter blivit en angelägenhet i flera av den västerländska litteraturens portalverk, till exempel Antigone och Iliaden.I boken Moment of Reckoning, alltså Räkenskapens stund, hävdar den amerikanska religionshistorikern Ellen Muehlberger att döden genomgick en förändring i den kristna världen under senantiken: livet tog helt enkelt inte längre slut bara för att man dog.Fram till dess hade kristna kunnat möta döden bekymmersfritt, den var det garanterat lyckliga slutet på deras historia. Det som hände under 300400-talet var att döden flyttade från slutet av historien till mitten. Själva dödsstunden blev alltmer central i en människas biografi. Hela predikningar strukturerades som sofistikerade hörspel kring dödsögonblicket, där prästen spelar alla roller och till exempel beskriver hur rosslingarna i den döendes strupe liknar ljudet av en såg som börjat ta ner ett träd som märkts ut för att fällas. Det påminner om scenen i Det sjunde inseglet där Döden börjar såga ner trädet som skådespelaren Skat klättrat upp i: frågan är om inte Muehlberger skildrar starten på den medeltida dödsfixering som ger Bergmans film dess grundton.Döden blir nu måttet på kvaliteten hos ett människoliv. I Eusebios biografi över Konstantin, skriven direkt efter kejsarens död 337, skildrar Eusebio Konstantin som bättre och lyckosammare än både Alexander den store och perserkungen Kyros, trots att deras fälttåg var lyckosammare, deras segrar fler och deras erövringar större. Varför? Jo, för Konstantin dog bättre vid hög ålder, med ordning och reda i såväl sina egna som rikets affärer.Som pedagogisk kontrast till Konstantins och andras exemplariska frånfällen börjar tidens kristna författare samtidigt frossa i utdragna skildringar av skräck och plåga: hedningars eller dåliga kristnas dödsstunder. Döden förändras från frälsning och befrielse till rannsakan och dom, eventuellt en port till evig pina.Ingående skildrades hur själen drogs ur den livlösa kroppen med hjälp av fiskkrokar, hur de saligas himmelska städer doldes i insektssvärmar, så att pilgrimerna i det hinsides inte kunde hitta dem på egen hand, utan bara om de leddes av en Guds ängel.Fiskkrokar och insektssvärmar: det slår mig att vår fantasi ändå är bra mager, vi kan inte föreställa oss något vi inte redan sett, vi kan inte hitta på nya former utan bara lägga pussel med de gamla vanliga.Eftersom människan ska dömas enskilt måste hon kunna uppvisa giltigt prov på sin identitet även i det tillkommande, inte bara befrias från sin jordiska lekamen och uppgå i en kollektiv salighet. Det blev nödvändigt att behålla kroppen som identitetshandling, eftersom ansvar skulle utmätas. Därför lades större vikt vid kroppens vidare öden, på gravplatser och begravningar.Varför förändrades synen på döden just då? Det är lätt att räkna ut: förvandlingen av dödsstunden från lyckligt slut till domstolsförhandling ägde rum samtidigt som kristendomen blev statsbärande. Det gällde makt och realpolitik. Eftermäle, gravplatser och begravningar användes både för att demonstrera att man hade makten och för att legitimera den. Var man på fel sida politiskt, ökade risken att ens kvarlevor också skulle hamna på fel sida. Frågan om en rätt död, vem som är martyr och inte och en rätt behandling av de döda blev makthavarnas slutgiltiga sätt att både legitimera sin egen makt, och utöva den: sköter du dig inte, får du ingen plats på kyrkogården och riskerar därmed din plats i nästa värld.Jag finner allt det här grävandet i döda kroppar och deras politiska symbolvärde högst provocerande: räcker inte alla ställningstaganden som yttervärlden avtvingar en medan man lever? Om man inte får vara ifred ens när man är död, när ska man då få vara det? För egen del tänker jag hålla fast vid Epikuros: när jag dör upphör jag att vara ett bekymmer. Åtminstone för mig själv.Kristoffer Leandoer, författare
In the early twentieth century, Robert Hertz, a French anthropologist, and Cesare Lombroso, the Italian criminologist, debated the causes and consequences of left-handedness. According to Lombroso, left-handed individuals were more likely to be criminals. Hertz disagreed. For him, to restrict left-handedness was to suppress individual expression. In his book, On the Other Hand: Left Hand, Right Brain, Mental Disorder, and History (Johns Hopkins University Press, 2017), Howard I. Kushner explores the fascinating and circuitous history of left-handedness. By looking at a wide variety of scientific research, as well as the cultural meanings attached to left-handedness, Kushner breaks down the binary between nature and nurture that has characterized most explanations of what some researchers have called non-right-handedness. Ultimately Kushner argues that discrimination against left-handers can be read as a barometer for a given society’s toleration of diversity. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices
In the early twentieth century, Robert Hertz, a French anthropologist, and Cesare Lombroso, the Italian criminologist, debated the causes and consequences of left-handedness. According to Lombroso, left-handed individuals were more likely to be criminals. Hertz disagreed. For him, to restrict left-handedness was to suppress individual expression. In his book, On... Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices
In the early twentieth century, Robert Hertz, a French anthropologist, and Cesare Lombroso, the Italian criminologist, debated the causes and consequences of left-handedness. According to Lombroso, left-handed individuals were more likely to be criminals. Hertz disagreed. For him, to restrict left-handedness was to suppress individual expression. In his book, On the Other Hand: Left Hand, Right Brain, Mental Disorder, and History (Johns Hopkins University Press, 2017), Howard I. Kushner explores the fascinating and circuitous history of left-handedness. By looking at a wide variety of scientific research, as well as the cultural meanings attached to left-handedness, Kushner breaks down the binary between nature and nurture that has characterized most explanations of what some researchers have called non-right-handedness. Ultimately Kushner argues that discrimination against left-handers can be read as a barometer for a given society’s toleration of diversity. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices
In the early twentieth century, Robert Hertz, a French anthropologist, and Cesare Lombroso, the Italian criminologist, debated the causes and consequences of left-handedness. According to Lombroso, left-handed individuals were more likely to be criminals. Hertz disagreed. For him, to restrict left-handedness was to suppress individual expression. In his book, On the Other Hand: Left Hand, Right Brain, Mental Disorder, and History (Johns Hopkins University Press, 2017), Howard I. Kushner explores the fascinating and circuitous history of left-handedness. By looking at a wide variety of scientific research, as well as the cultural meanings attached to left-handedness, Kushner breaks down the binary between nature and nurture that has characterized most explanations of what some researchers have called non-right-handedness. Ultimately Kushner argues that discrimination against left-handers can be read as a barometer for a given society’s toleration of diversity. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices
In the early twentieth century, Robert Hertz, a French anthropologist, and Cesare Lombroso, the Italian criminologist, debated the causes and consequences of left-handedness. According to Lombroso, left-handed individuals were more likely to be criminals. Hertz disagreed. For him, to restrict left-handedness was to suppress individual expression. In his book, On the Other Hand: Left Hand, Right Brain, Mental Disorder, and History (Johns Hopkins University Press, 2017), Howard I. Kushner explores the fascinating and circuitous history of left-handedness. By looking at a wide variety of scientific research, as well as the cultural meanings attached to left-handedness, Kushner breaks down the binary between nature and nurture that has characterized most explanations of what some researchers have called non-right-handedness. Ultimately Kushner argues that discrimination against left-handers can be read as a barometer for a given society's toleration of diversity. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/medicine
In the early twentieth century, Robert Hertz, a French anthropologist, and Cesare Lombroso, the Italian criminologist, debated the causes and consequences of left-handedness. According to Lombroso, left-handed individuals were more likely to be criminals. Hertz disagreed. For him, to restrict left-handedness was to suppress individual expression. In his book, On the Other Hand: Left Hand, Right Brain, Mental Disorder, and History (Johns Hopkins University Press, 2017), Howard I. Kushner explores the fascinating and circuitous history of left-handedness. By looking at a wide variety of scientific research, as well as the cultural meanings attached to left-handedness, Kushner breaks down the binary between nature and nurture that has characterized most explanations of what some researchers have called non-right-handedness. Ultimately Kushner argues that discrimination against left-handers can be read as a barometer for a given society's toleration of diversity. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/psychology
https://improvisations.fr/wp-content/uploads/20171014scandale.mp3 Le petit monde des historiens a été secoué, la semaine dernière, par une polémique née de la publication, par Libération, d'un article, signé par un directeur de recherches au CNRS, qui établissait un parallèle entre les réactions de l'entourage familial de M. M., au lendemain des assassinats commis en 2012 à Toulouse, et celles de l'entourage familial de Robert Hertz, jeune normalien, juif, engagé volontaire, mort au front en 1915. Il y avait du vrai dans l'analyse de l'article qui soulignait à quel point les entourages familiaux avaient montré de l'exaltation et décrit, dans les deux cas, le geste de l'époux, frère ou fils comme un sacrifice à dimension transcendante. Et dès lors l'assassin de Toulouse a existé et que le geste qu'il a commis en 2012 a été commis, je crois que chercher à l'analyser et à le comprendre (ce qui ne signifie évidemment pas le justifier ou l'excuser) en l'englobant dans une vision plus large est fondamentalement une chose utile. Dont acte. Mais comment ne pas voir, d'un autre côté, qu'en ce cas précis, même s'il y avait de la vérité dans l'analyse publiée, ça n'est pas le souci de la vérité qui guidait notre historien. De toute évidence, en effet, en dessinant un parallèle entre ces deux figures dont l'un est un héros national et l'autre un assassin sanglant, c'est le scandale qui était recherché. Ce qui guidait, en fait, la plume de notre directeur de recherches, était la volonté de briller, de faire mouche, de se faire mousser. Il y avait incontestablement de la vérité dans ses propos mais ça n'était pas la vérité qui guidait le propos. Voilà un cas dans lequel le renoncement dont je parle depuis quelques semaines eut été adéquat : conserver l'analyse, qui était juste et pertinente, éventuellement l'utiliser plus tard dans un ouvrage à vocation universitaire, pour un public de sociologues ou d'historiens, mais se retenir de le publier dans un journal à grande diffusion car ce souhait de publication - cette sorte de démangeaison qui prend parfois d'attirer sur nous les projecteurs - était malsain. Et voilà un cas aussi où où l'on comprend, par l'exemple, ce que peut signifier l'expression : "C'est l'intention qui compte". Car en l'occurrence, même si vérité il y avait, et c'est le cas, ça n'était pas l'intention de vérité qui avait guidé la main de notre historien mais l'intention de scandale, au sens religieux et métaphysique. Faire scandale pour attirer l'attention sur soi ; faire quelque chose non pas pour elle-même mais pour se faire valoir. Le scandale mis au service de notre ego et qui, instrumentalisé par celui-ci, se moque de tout le reste, et d'abord de la morale : faire le buzz. L'avocat du diable, comme me dit parfois Katia. PS : Ce qui fait scandale, du coup, dans la polémique née ensuite sur les réseaux sociaux, est le mauvais angle d'attaque. Les historiens se sont fourvoyés en instrumentalisant leur discipline - ce dont ils ont malheureusement l'habitude - et en essayant de justifier d'un point de vue scientifique une condamnation qui ne pouvait être que morale. Le problème n'était pas que c'était du mauvais travail d'historien. Le problème est que ça n'était pas bien de l'avoir publié dans ces conditions. Il faut parfois accepter de faire de la morale et de parler au nom de la morale.
À propos du livre : "Histoire d'un sacrifice - Robert, Alice et la guerre" éditions du Seuil Mobilisé en août 1914, Robert Hertz a entretenu avec sa femme Alice une correspondance quotidienne où se lit la flamme d'un engagement sans limites. Pour se hisser à la hauteur de son idéal patriotique, Robert se porte volontaire afin de quitter sa première affectation, éloignée des combats, et rejoindre le front, où il trouve la mort quelques semaines plus tard. La guerre de ce jeune sociologue – l'élève préféré de Durkheim – n'aura duré que huit mois. Les pages de ce livre constituent une longue promenade à travers la forêt de mots fébrilement jetés sur le papier par Robert et Alice Hertz. Elles donnent à lire le pas de deux d'un sacrifice, la fabrique épistolaire d'un martyre. " Aimée, ne crois pas que je gémis et que je doute. J'irai jusqu'au bout, si long que soit le chemin ", écrit Robert fin octobre 1914. Un mois avant d'être tué encore, le serment est répété : " Nous avons fait vœu d'aller jusqu'au bout. Ce sera encore très long, très dur. " La correspondance creuse un tourbillon de " si je ne reviens pas... " Cette radicalisation intime est le cœur même du livre : il s'agit de tenter de comprendre pourquoi, à chaque fois qu'il reçoit une mise en garde, Robert passe outre et choisit de franchir un pas supplémentaire dans l'engagement sans retour. Il s'agit de prendre à bras-le-corps ce que veut dire " mourir pour des idées ". N. M. Sociologue et historien, Nicolas Mariot est directeur de recherches au CNRS. Il a notamment publié Tous unis dans la tranchée ? 1914-1918, les intellectuels rencontrent le peuple (Seuil, 2013 et " Points Histoire, 2017 ; prix Lucien Febvre 2014) et, avec Claire Zalc, Face à la persécution. 991 Juifs dans la guerre (Odile Jacob, 2010).
© 2020-2025 Ivy Podcast Discovery LLC
