Podcasts about ungerske

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

i juni 1914 sker mordet på den Österrikisk-Ungerske ärkehertigen, Franz Ferdinand. Inom ungefär en månad står världen i brand. En ung student, Gavrilo Princip, medlem i den revolutionära rörelsen, Unga Bosnien, har tagit sig ut på gatorna för att genomföra dådet. Han lyckas av en tillfällighet komma så pass nära ärkehertigen att han lyckas skjuta ihjäl både honom och hans fru, Sophie av Hohenberg. Attentatet har gått till historien under namnet, Skotten i Sarajveo. ------------------------------------------------------------------- Gillar du det du hör så är jag jättetacksam ifall du lämnar en recension på iTunes eller poddens facebooksida. Detta hjälper mig att synas och växa. Vill du bidra med en swish så är numret 0706177812. På instagram heter podden "blodighistoria". Det går även bra att maila mig på blodighistoria@gmail.com --------------------------------------------------------------------- Sound effects by: Micael Koening Daniel Simon Music by Purple Planet

Ungerske cimbalom-spelaren Rudi Lakatos kom till Sverige på 50-talet. Möt hans dotter Marika Nyström och barnbarnen Maria Nyström och Sebastian Lakatos. I sista avsnittet av Birgitta Tollans programserie Romer och musik medverkar f d sångerskan Marika Nyström, sångerskan och gitarristen Maria Nyström med artistnamnet The Naima Train och tonsättaren, musikern och musikläraren Sebastian Lakatos. De är svenska ättlingar till den ungerske cimbalom-spelaren Rodolphe Rudi Lakatos, som bosatte sig i Stockholm i början av 1950-talet. Rudi Lakatos hade ett långt engagemang på nattklubben Scherazade i Paris. Där gifte han sig 1950 med dragspelerskan, sångerskan och bandledaren May Marthall som han mötte på ett tåg i Sverige! 1946 hade hon bildat de legendariska Mälartöserna, berömda bl a för Skrattvisan där de skrattar i stämmor! De två syskonen har olika förhållanden till sitt romska, ungerska musikarv. Maria Nyström, barnbarn, som har komponerat programmets version av den romska nationalsången Djelem, Djelem: -Även om jag aldrig har träffat honom så har jag skrutit om honom hela mitt liv. Sen jag gick på dagis är största grejen att jag hade en sådan musikermorfar! Så stor och bra. Man bestämmer ju inte när man får födas... Det hade varit fint att träffa honom. Morfar är en stor förebild i och med att han var stolt över sin musikalitet och verkligen bejakade den! - Jag är stolt över att så många i min släkt, även min pappa, är musiker. För mig var det helt naturligt att jag skulle bli musiker. Det var av lust, utan tvång och diciplin. Så jag har en väldigt stark koppling till morfar utan att ha träffat honom. Han dog några år innan jag föddes. -Min egen musik är påverkad av den romska, det indiska. Jag har hört inspelningar med morfar och det han spelade var väldigt mycket soul, blues, väldigt mycket känsla, nån slags djup sentimentalitet...    Sebastian Lakatos, barnbarn, har bl a tonsatt stycket Son of Gregorio som är baserat på en sats ur tonsättaren Gregorio Allegris 9-stämmiga dubbelköriga verk Miserere. Lakatos har tagit ackordstrukturen i originalverket och arrangerat det med elektroniska klanger. Sebastian Lakatos gick elektroakustiska linjen vid Musikhögskolan i Stockholm och senare filmmusik-linjen på Dramatiska Institutet. Han är även nyutbildad musiklärare: -Det musikaliska arvet från morfar och hans bakgrund har aldrig varit speciellt närvarande hos mig. I vår familj pratade vi aldrig om att ha detta musikaliska arv eller vilken kultur han kom ifrån. Men jag tror att det faktum att han höll på med musik och var så virtuos som han var, har gjort det värdefullt att bli musiker i vår familj. -Stycket Den andra världen komponerade jag när jag började tänka på begreppet utanförskap. Jag berättar egentligen min egen historia där jag upplevt mig själv vara utanför många sociala kontexter som jag växte upp med. Redan i tidig skolålder upplevde jag mig själv som outsider. Jag hittade inte min plats bland mina jämnåriga. -Som musiklärare tycker jag det viktigast är att lära ut mångfalden i musiken. Att förstå varför en kulturs musik är så lik en annans kulturs musik. Det är ett uttryck för våra kulturers likheter och i förlängningen hur vi är som människor. Jag vill lära eleverna att låta sig inspireras av människor som har andra perspektiv. -Visst är det viktigt att lyfta fram den romska musiken men det är lika viktigt att lyfta fram modern hip hop eller rockmusik och jazzmusik genom historien som har sprungit ur kulturella förhållanden där det har funnits en medborgarrättslig kamp eller kamp för rättigheter.  -Jag vill utbilda eleverna i demokratiska värden och ha kulturella resonemang utifrån mångfalden i musik.   Marika Nyström, dotter: -Jag säger zigenarmusik. Det fanns en restaurant i Stockholm som hette Oxen Hungaria som låg på Malmskillnadsgatan. Pappa spelade där i tio säsonger med ett "zigenarkapell". Pappas bror Geza Lakatos spelade kontrabas i trion. Geza Lakatos spelade även in skivor som t ex plattan Songs In Swedish, med den lyriske tenoren Dagfin Malm. -Det var väldigt inne med den musiken just då. Det fanns en stolthet kring begreppet zigenarmusik efter kriget på 1950-talet med czardas, temperament, gulasch, eldig mystik, ja, hela kulturen runt det och det var poppis hos den tidens innefolk. -I början på 60-talet gjorde Hasse och Tage en revy som hett Gula Hund där det finns ett berömt nummer som heter Folkspillran, som handlar om "zigenare". Det är en drift med det svenska konceptet att bo i ett hyreshus, att man inte får höras, inte störa, inte finnas, och att den romska familjen måste byta namn till Smygebratt. Någonstans finns kritik där, men till det svenska! -Tage Danielsson spelar farfar i revyn och ensemblen sjunger Mustalainen Rudi Lakatos. De använder hans namn som ett exempel på zigenare, folkspillran, två gånger. Så säger Hasse Alfredsson: Tyst! Man sjunger inte, man spelar inte, man dansar inte i Sverige. Man håller sig tyst och lugn. -Det där att man sjöng Mustalainen Rudi Lakatos var jag kluven till som barn. Jag var mycket stolt över att Gula Hund sjöng detta, men samtidigt var det ihopkoppplat med nåt som var kontroversiellt. Pappa var inte svensk utan en ungersk musiker som satt på restaurant och var virtuos med den där röda västen och vita skjortan! Mamma sa alltid: "Prata inte med pappa om att han är zigenare."   -Och samtidigt: en taxichaufför berättade för mig att hon, en gång på 60-talet i restauranten på hotell Knaust i Sundsvall, hade varit gravid och mått mycket dåligt. Pappa hade då spelat speciellt för henne. "Jag glömmer det aldrig", sa taxichauffören. Där satt vi tjugo år senare i hennes taxi och jag grät, eftersom pappa just hade dött. Ja, det var pappa. Han hade förmågan att från scenen spela musik så att folk smällde av! Han var en riktig musikant!   Låtlista: 12:03 The Naima Train - Djelem Djelem 12:05 Rudi Lakatos, Folke Erbo - Delicado 12:10 Tage Danielsson, Gunnar Svensson - Farfars Tid 12:13 Tage Danielsson, Gunnar Svensson - Farfars Tid 12:13 Tage Danielsson, Gunnar Svensson - Farfars Tid 12:19 Bertil Boo, Rudi Lakatos - Var Barmhärtig (Mot Mig Älskling Grymma) 12:24 John Wilhelm Hagberg, Mälartöserna - Hi-Hi-Hi-Ha-Ha-Ha 12:26 John Wilhelm Hagberg, Mälartöserna - Hi-Hi-Hi-Ha-Ha-Ha 12:29 Bertil Boo, Rudi Lakatos - Sonja (Op 98) 12:33 The Naima Train - En Pyttenliten 12:36 Bireli Lagrene, Holzmano Lagrene, Stochelo Rosenberg, Hono Winterstein, Thomas Dutronc, Florin Niculescu, Diego Imbert - Otji Tjornyje 12:39 The Naima Train - Train In Reverse 12:41 Sebastian Lakatos - Son Of Gregorio 12:45 Lettiska Radiokören (Riga), Sigvards Klava - Miserere 12:45 Sebastian Lakatos - Son Of Gregorio 12:49 Sebastian Lakatos - Den Andra Världen 12:53 Sebastian Lakatos - Många Fördelar 12:58 Rudi Lakatos, Folke Erbo - Delicado

Ungerske cimbalom-spelaren Rudi Lakatos kom till Sverige på 50-talet. Möt hans dotter Marika Nyström och barnbarnen Maria Nyström och Sebastian Lakatos. Femte programmet av fem av Birgitta Tollan. I sista avsnittet av Birgitta Tollans programserie Romer och musik medverkar f d sångerskan Marika Nyström, sångerskan och gitarristen Maria Nyström med artistnamnet The Naima Train och tonsättaren, musikern och musikläraren Sebastian Lakatos. De är svenska ättlingar till den ungerske cimbalom-spelaren Rodolphe Rudi Lakatos, som bosatte sig i Stockholm i början av 1950-talet. Rudi Lakatos hade ett långt engagemang på nattklubben Scherazade i Paris. Där gifte han sig 1950 med dragspelerskan, sångerskan och bandledaren May Marthall som han mötte på ett tåg i Sverige! 1946 hade hon bildat de legendariska Mälartöserna, berömda bl a för Skrattvisan där de skrattar i stämmor! De två syskonen har olika förhållanden till sitt romska, ungerska musikarv.Maria Nyström, barnbarn, som har komponerat programmets version av den romska nationalsången Djelem, Djelem: -Även om jag aldrig har träffat honom så har jag skrutit om honom hela mitt liv. Sen jag gick på dagis är största grejen att jag hade en sådan musikermorfar! Så stor och bra. Man bestämmer ju inte när man får födas... Det hade varit fint att träffa honom. Morfar är en stor förebild i och med att han var stolt över sin musikalitet och verkligen bejakade den!- Jag är stolt över att så många i min släkt, även min pappa, är musiker. För mig var det helt naturligt att jag skulle bli musiker. Det var av lust, utan tvång och diciplin. Så jag har en väldigt stark koppling till morfar utan att ha träffat honom. Han dog några år innan jag föddes.-Min egen musik är påverkad av den romska, det indiska. Jag har hört inspelningar med morfar och det han spelade var väldigt mycket soul, blues, väldigt mycket känsla, nån slags djup sentimentalitet...  Sebastian Lakatos, barnbarn, har bl a tonsatt stycket Son of Gregorio som är baserat på en sats ur tonsättaren Gregorio Allegris 9-stämmiga dubbelköriga verk Miserere. Lakatos har tagit ackordstrukturen i originalverket och arrangerat det med elektroniska klanger. Sebastian Lakatos gick elektroakustiska linjen vid Musikhögskolan i Stockholm och senare filmmusik-linjen på Dramatiska Institutet. Han är även nyutbildad musiklärare:-Det musikaliska arvet från morfar och hans bakgrund har aldrig varit speciellt närvarande hos mig. I vår familj pratade vi aldrig om att ha detta musikaliska arv eller vilken kultur han kom ifrån. Men jag tror att det faktum att han höll på med musik och var så virtuos som han var, har gjort det värdefullt att bli musiker i vår familj.-Stycket Den andra världen komponerade jag när jag började tänka på begreppet utanförskap. Jag berättar egentligen min egen historia där jag upplevt mig själv vara utanför många sociala kontexter som jag växte upp med. Redan i tidig skolålder upplevde jag mig själv som outsider. Jag hittade inte min plats bland mina jämnåriga.-Som musiklärare tycker jag det viktigast är att lära ut mångfalden i musiken. Att förstå varför en kulturs musik är så lik en annans kulturs musik. Det är ett uttryck för våra kulturers likheter och i förlängningen hur vi är som människor. Jag vill lära eleverna att låta sig inspireras av människor som har andra perspektiv.-Visst är det viktigt att lyfta fram den romska musiken men det är lika viktigt att lyfta fram modern hip hop eller rockmusik och jazzmusik genom historien som har sprungit ur kulturella förhållanden där det har funnits en medborgarrättslig kamp eller kamp för rättigheter. -Jag vill utbilda eleverna i demokratiska värden och ha kulturella resonemang utifrån mångfalden i musik. Marika Nyström, dotter: -Jag säger zigenarmusik. Det fanns en restaurant i Stockholm som hette Oxen Hungaria som låg på Malmskillnadsgatan. Pappa spelade där i tio säsonger med ett "zigenarkapell". Pappas bror Geza Lakatos spelade kontrabas i trion. Geza Lakatos spelade även in skivor som t ex plattan Songs In Swedish, med den lyriske tenoren Dagfin Malm.-Det var väldigt inne med den musiken just då. Det fanns en stolthet kring begreppet zigenarmusik efter kriget på 1950-talet med czardas, temperament, gulasch, eldig mystik, ja, hela kulturen runt det och det var poppis hos den tidens innefolk. -I början på 60-talet gjorde Hasse och Tage en revy som hett Gula Hund där det finns ett berömt nummer som heter Folkspillran, som handlar om "zigenare". Det är en drift med det svenska konceptet att bo i ett hyreshus, att man inte får höras, inte störa, inte finnas, och att den romska familjen måste byta namn till Smygebratt. Någonstans finns kritik där, men till det svenska!-Tage Danielsson spelar farfar i revyn och ensemblen sjunger Mustalainen Rudi Lakatos. De använder hans namn som ett exempel på zigenare, folkspillran, två gånger. Så säger Hasse Alfredsson: Tyst! Man sjunger inte, man spelar inte, man dansar inte i Sverige. Man håller sig tyst och lugn.-Det där att man sjöng Mustalainen Rudi Lakatos var jag kluven till som barn. Jag var mycket stolt över att Gula Hund sjöng detta, men samtidigt var det ihopkoppplat med nåt som var kontroversiellt. Pappa var inte svensk utan en ungersk musiker som satt på restaurant och var virtuos med den där röda västen och vita skjortan! Mamma sa alltid: "Prata inte med pappa om att han är zigenare."  -Och samtidigt: en taxichaufför berättade för mig att hon, en gång på 60-talet i restauranten på hotell Knaust i Sundsvall, hade varit gravid och mått mycket dåligt. Pappa hade då spelat speciellt för henne. "Jag glömmer det aldrig", sa taxichauffören. Där satt vi tjugo år senare i hennes taxi och jag grät, eftersom pappa just hade dött. Ja, det var pappa. Han hade förmågan att från scenen spela musik så att folk smällde av! Han var en riktig musikant!

Hur påverkar romsk folkmusik den klassiska musiken och vice versa? Hur skildrar operorna romer? Franske gitarristen Django Reinhardt spelar ett tema ur Tjajkovskijs sjätte symfoni, Pathetique.Ungerske tonsättaren Franz Liszt komponerade Ungerska Rapsodier.Violinisten och tonsättaren Sándor Déki Lakatos komponerade Hommage a Franz Liszt.Ungerske violinisten Roby Lakatos spelar Ungersk Rapsodi Nr 2 av Franz Liszt och Ave Maria, tonsatt av Ilia II, den nuvarande patriarken för kyrkan i Georgien.Tyske tonsättaren Ludwig van Beethoven komponerade ett Rondo i "zigenarstil" i G-dur, Opus 129.Tjeckiska violinisten och sångerskan Iva Bittová spelar Bela Bartoks 44 Duetter för två violiner och Obrázek milého av Leos Janáek.Ungerske pianisten Robert Lakatos improviserar en kadens i Mozarts Pianokonsert nr 21.Spanske violinisten och tonsättaren Pablo Sarasate komponerade Zigeunerweisen. Rumänske violinisten Ion Voicu spelar den vackraste versionen av Zigeunerweisen.Tjeckiske tonsättaren Antonín Dvoák komponerade Zigeunermelodien Op.55.Österrikiske tonsättaren Joseph Haydn komponerade en sats i sin Piano Trio No. 39 i "Zigenarstil".Ungerske Kálmán Balogh spelar en långsam Czárdás på cimbalom.Italienske tonsättaren Giovanni Paisiello skrev den komiska operan I zingari in fiera.Ryske tonsättaren och pianisten Sergej Rachmaninov komponerade operan Aleko. Aleko lever med romer och utvecklas i operan till en svartsjuk mördare.Franske tonsättaren George Bizets opera Carmen är en fantasi om zigenare, det vill säga romer, och den romska kulturen har ofta fått representera det mystiska, erotiska och farliga i den västerländska konsten.Italienska tonsättaren Verdis opera Trubaduren skildrar en romsk kvinna, Azucena, som stjäl ett barn och tänker bränna upp det på bål.Brittiske operakompositören Michael William Balf skrev The Bohemian Girl eller Zigenerskan. Ännu en opera där romer spelar en kriminell och moraliskt förkastlig roll.Svenske tonsättaren Gunnar de Frumerie komponerade operan Singoalla. Om Singoalla-gestalten har det skrivits att porträttet av henne förenar en naiv och oskuldsfull sensualitet med en asocial och förbjuden erotik.Låtlista: 12:03 Esperanza Fernandez, David Pena - Djelem Djelem 12:05 Roby Lakatos - Ungersk Rapsodi Nr 2 (Arr) 12:09 Sándor Déki Lakatos & His Gypsy Band - Hommage À Franz Liszt 12:11 Iva Bittová - A Fair Tale 12:14 Iva Bittová - Teasing Song 12:17 Iva Bittova, Sång. Skampa Quartet - Obrázek Milého 12:17 Quintette Du Hot Club De France, - Medlemmar, Django Reinhardt, Stephane Grappelly, Gianni Safred, Carlo Pecori, Aurelio De Carolis, Quintette Du Hot Club De France - Symfoni Nr 6 H-Moll Op 74: Sats 1, Adagio. Allegro Non Troppo (Arr) 12:20 Jevgenij Kisin - Rondo A Capriccio För Piano Op 129 G-Dur 12:24 Ion Voicu, Heinz Bongartz, Dresdner Philharmonie - Zigeunerweisen (Op 20:1) 12:28 Magdalena Kozena, Malcolm Martineau - Ciganske Melodie (Op 55): Nr 4, Kdyz Mne Stara Matka Zpivat 12:31 Ciganski Diabli - Trio För Piano, Violin & Violoncell Hv Xv:25 G-Dur: Sats 3, Rondo All'Ongarese (Arr) 12:34 Kálmán Balogh - Mezosegi Ciganytanc Es Lassu Csardas 12:37 Robert Lakatos - Piano Concerto No. 20 In D Minor 12:42 Robert Lakatos - Piano Concerto No. 20 In D Minor 12:45 Cecilia Bartoli, György Fischer - I Zingari In Fiera: Chi Vuol La Zingarella 12:48 Joan Sutherland, Richard Bonynge, London Symphony Orchestra - The Bohemian Girl: Akt 2, "I Dreamt I Dwelt In Marble Halls" 12:51 Vladimir Grisjko, Volodymyr Sirenko, Ukrainska Radions Symfoniorkester (Kiev) - Aleko: Nr 12, "Vzgljani Pod Udaljonnym Svodom" 12:53 Yuri Ahronovitch, Stockholms Filharmoniska Orkester, Lasse Bergström, Anne Sofie Von Otter, Catharina Olsson, Inger Blom, Björn Haugan, Anders (1) Andersson, Per-Arne Wahlgren, Erik Saedén, Stig Tyskl - Singoalla 12:56 Roby Lakatos Gabriel Laufer Dominique Corbiau Bryssels Chamber Orchestra - Ave Maria

Klassisk musik och romer. Hur påverkar romsk folkmusik den klassiska musiken och vice versa? Hur skildrar operorna romer? Fjärde programmet av fem av Birgitta Tollan. Franske gitarristen Django Reinhardt spelar ett tema ur Tjajkovskijs sjätte symfoni, Pathetique. Ungerske tonsättaren Franz Liszt komponerade Ungerska Rapsodier. Violinisten och tonsättaren Sándor Déki Lakatos komponerade Hommage a Franz Liszt. Ungerske violinisten Roby Lakatos spelar Ungersk Rapsodi Nr 2 av Franz Liszt och Ave Maria, tonsatt av Ilia II, den nuvarande patriarken för kyrkan i Georgien. Tyske tonsättaren Ludwig van Beethoven komponerade ett Rondo i "zigenarstil" i G-dur, Opus 129. Tjeckiska violinisten och sångerskan Iva Bittová spelar Bela Bartoks 44 Duetter för två violiner och Obrázek milého av Leos Janáek. Ungerske pianisten Robert Lakatos improviserar en kadens i Mozarts Pianokonsert nr 21. Spanske violinisten och tonsättaren Pablo Sarasate komponerade Zigeunerweisen. Rumänske violinisten Ion Voicu spelar den vackraste versionen av Zigeunerweisen. Tjeckiske tonsättaren Antonín Dvoák komponerade Zigeunermelodien Op.55. Österrikiske tonsättaren Joseph Haydn komponerade en sats i sin Piano Trio No. 39 i "Zigenarstil". Ungerske Kálmán Balogh spelar en långsam Czárdás på cimbalom. Italienske tonsättaren Giovanni Paisiello skrev den komiska operan I zingari in fiera. Ryske tonsättaren och pianisten Sergej Rachmaninov komponerade operan Aleko. Aleko lever med romer och utvecklas i operan till en svartsjuk mördare. Franske tonsättaren George Bizets opera Carmen är en fantasi om zigenare, det vill säga romer, och den romska kulturen har ofta fått representera det mystiska, erotiska och farliga i den västerländska konsten. Italienska tonsättaren Verdis opera Trubaduren skildrar en romsk kvinna, Azucena, som stjäl ett barn och tänker bränna upp det på bål. Brittiske operakompositören Michael William Balf skrev The Bohemian Girl eller Zigenerskan. Ännu en opera där romer spelar en kriminell och moraliskt förkastlig roll. Svenske tonsättaren Gunnar de Frumerie komponerade operan Singoalla. Om Singoalla-gestalten har det skrivits att ”porträttet av henne förenar en naiv och oskuldsfull sensualitet med en asocial och förbjuden erotik”.

Möt tre internationellt hyllade musiker: violinisten Roby Lakatos, sångerskan och violinisten Iva Bittová och accordeonisten Lelo Nika. Lelo Nika bor i Malmö. Legendariske jazzpianisten Joe Zawinul, själv rom, kallade Lelo Nika en av världens främsta på sitt instrument, accordeon. Lelo Nika söker nya vägar i nutida klassisk musik som komplement till den traditionella, romska folkmusiken, som han spelat sedan barnsben. Under uppväxten i Helsingør i Danmark blev han kallad zigenare och mobbad av både lärare och skolkamrater. Han bad sin far om att få komma till familjens hemland Serbien. Där gick han i rumänsk skola och fick lektioner av sin stora förebild på dragspelet, Branimir Djoki. Sångerskan och violinisten Iva Bittová bor i New York. Hon är musikalisk sökare och ofta ensam med sin röst och sin violin. Hon medverkar i den rosade BBC-filmen till 60-årsminnet av Förintelsen Holocaust: A Music Memorial Film som spelades in i Auschwitz där hon tolkar sången Devleha, vilket betyder Adjö. Texten handlar om en mor som säger farväl till sin man och sina barn, vilka alla mördades i Auschwitz. Iva Bittová rör sig lika obehindrat på små obskyra avantgardscener som i Carnegie Hall i New York. Hennes musik är sofistikerad och stollig, nutida och nostalgisk. Under 40 år har hon komponerat, sjungit och spelat fiol. Tätt ihop. Iva Bittovás halvsyster är sångerskan Ida Kellarová. Ungerske virtuosen Roby Lakatos bor i Bryssel. Han är sjunde generationen violinister i den berömda Lakatosdynastin, en släkt ungerska romer som härstammar från violinisten János Bihari (17641827). Roby Lakatos blandar genrerna klassisk musik, jazz och traditionell romsk musik och kallas Djävulens spelman. Roby Lakatos har spelat in en personlig version av Vivaldis "De fyra årstiderna". För 25 år sedan brukade Roby Lakatos spela på restauranter och caféer i Bryssel. En dag steg den legendariske violinisten Yehudi Menuhin in i lokalen. Resten är historia. -Det är tack vare Yehudi Menuhin att jag har fått en karriär, säger Roby Lakatos i programmet.Låtlista: 12:03 Roby Lakatos - Djelem Djelem 12:05 Iva Bittova - Fragment 1 12:07 Lelo Nika - Hora Lautareasca 12:08 Lelo Nika - Balkanska Igra 12:10 Lelo Nika, Niklas Sivelöv - Falling Leaves 12:12 Lelo Nika - Intuition (2) 12:14 Lelo Nika - Intuition (2) 12:17 Lelo Nika - Intuition (3) 12:20 Branimir Djokic - Paklena Masina 12:21 Lelo Nika - Soldans 12:22 Iva Bittova - Fragment 1 12:23 Iva Bittová - Ples Upíru/Ball Of The Vampires 12:26 Iva Bittova - Fragment 3 12:28 Iva Bittová - Zeleny Vinecek 12:32 Iva Bittova - Hladce 12:34 Iva Bittova, Taraf De Haidouks - Dido And Aeneas: Nr 38, Akt 3, "When I Am Laid In Earth" (Arr) 12:37 Iva Bittova - Devleha 12:41 Roby Lakatos Brussels Chamber Orchestra - Summer - Ii Adagio E Piano, Presto E Forte 12:43 The Roby Lakatos Ensemble - Ungersk Dans Nr 5 (Arr) 12:45 Roby Lakatos Brussels Chamber Orchestra - Autumn - I Allegro 12:50 Roby Lakatos - Nana Love 12:54 The Roby Lakatos Ensemble - L'Alouette (Arr) 12:57 Roby Lakatos Brussels Chamber Orchestra - 12 Autumn - Ii Adagio Molto

Möt tre internationellt hyllade musiker: violinisten Roby Lakatos, sångerskan och violinisten Iva Bittová och accordeonisten Lelo Nika. Tredje programmet av fem av Birgitta Tollan. Lelo Nika bor i Malmö. Legendariske jazzpianisten Joe Zawinul, själv rom, kallade Lelo Nika en av världens främsta på sitt instrument, accordeon. Lelo Nika söker nya vägar i nutida klassisk musik som komplement till den traditionella, romska folkmusiken, som han spelat sedan barnsben. Under uppväxten i Helsingør i Danmark blev han kallad zigenare och mobbad av både lärare och skolkamrater. Han bad sin far om att få komma till familjens hemland Serbien. Där gick han i rumänsk skola och fick lektioner av sin stora förebild på dragspelet, Branimir Djoki. Sångerskan och violinisten Iva Bittová bor i New York. Hon är musikalisk sökare och ofta ensam med sin röst och sin violin. Hon medverkar i den rosade BBC-filmen till 60-årsminnet av Förintelsen – Holocaust: A Music Memorial Film som spelades in i Auschwitz där hon tolkar sången Devleha, vilket betyder Adjö. Texten handlar om en mor som säger farväl till sin man och sina barn, vilka alla mördades i Auschwitz. Iva Bittová rör sig lika obehindrat på små obskyra avantgardscener som i Carnegie Hall i New York. Hennes musik är sofistikerad och stollig, nutida och nostalgisk. Under 40 år har hon komponerat, sjungit och spelat fiol. Tätt ihop. Iva Bittovás halvsyster är sångerskan Ida Kellarová. Ungerske virtuosen Roby Lakatos bor i Bryssel. Han är sjunde generationen violinister i den berömda Lakatosdynastin, en släkt ungerska romer som härstammar från violinisten János Bihari (1764–1827). Roby Lakatos blandar genrerna klassisk musik, jazz och traditionell romsk musik och kallas ”Djävulens spelman”. Roby Lakatos har spelat in en personlig version av Vivaldis "De fyra årstiderna". För 25 år sedan brukade Roby Lakatos spela på restauranter och caféer i Bryssel. En dag steg den legendariske violinisten Yehudi Menuhin in i lokalen. Resten är historia. -Det är tack vare Yehudi Menuhin att jag har fått en karriär, säger Roby Lakatos i programmet.