Podcasts about ewa skoog haslum

Sveriges nya överbefälhavare om den misstänkta hybridkrigföringen på Östersjöns botten där flera kablar har skadats. Och om varför upprustningen av försvaret gått för långsamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det talas nu om undervattensarenan som en ny krigsarena. Den senaste tiden har flera undervattenskablar skadats i Östersjön. I slutet av december misstänks fartyget Eagle S ha släpat sitt ankare längs havsbotten och skadat kablar mellan Estland och Finland. Och i november rörde sig det det kinesiska fartyget Yi Peng 3 i närheten av två kabelbrott – en av kablarna som skadades löpte mellan Sverige och Litauen.”Den här typen av incidenter har blivit något vanligare de senaste åren. Jag tror inte att det är någon tillfällighet, utan vi kan inte utesluta att det är en del av en bredare ansats. Och en del av det är att skapa sårbarheter, utnyttja sårbarheter och påvisa sårbarheter. Alltså att skrämma genom att påvisa hur beroende olika länder är av energitillförsel och kommunikation genom datakablar. Så det här är en komponent som vi tills vidare måste vi betrakta som en del i tillämpningen av hybrida metoder”, säger Michael Claesson.Sverige kommer att bidra i Natos bevakning av infrastrukturen i Östersjön med marina förband, till exempel med underrättelseutbyte och fartygsförband. Överbefälhavaren håller med den förra marinchefen Ewa Skoog Haslum om att Sverige inte tillräckligt förstått vikten av att skydda infrastrukturen på havsbotten tidigare.”Det här är ett uppvaknande för stora delar av världen. Frankrike var tidigt ute med att peka på riskerna med infrastrukturen på havsbotten. Vi har ju sett de här tendenserna till kartläggningar utav olika känsliga förbindelser, kablage och pipelines tidigare. Så det är en dimension som vi hade kunnat se tidigare”, säger Michael Claesson.Försvarsmakten måste växa fortareDet pågår just nu en historisk återuppbyggnad av det svenska försvaret. I december beslutades om den nya totalförsvarsplanen som ska gälla fram till 2030 och i samband med det kom överbefälhavare Michael Claesson med en ny strategisk plan för hur Försvarsmakten ska nå målen. Han säger att det viktigaste för att kunna växa är att koordinera personal, materiel, infrastruktur och övningsverksamhet på ett sätt som gör att krigsförmåga uppstår, något som han menar att Försvarsmakten inte gjort tillräckligt bra hittills.”Vi har inte varit vana vid att växa på det sättet på många herrans år. Utan snarare tvärtom att avveckla med den typ av rationalitet som följer av det. Det vill säga att avveckla så snabbt som möjligt. Då spelar det ingen roll om det är materiel, personal eller infrastruktur, bara det går fort och att kostnaderna sjunker. Nu är det en annan logik, nu är det den operativa förmågan och den operativa effekten som måste skapas”, säger Michael Claesson.Risken för att bli offer för rysk hybridkrigföringSvenskarna bör vara mer rädda för den ryska hybridkrigföringen än att bli invaderade, har överbefälhavare Michael Claesson sagt tidigare. Att påverka det politiska samtalet är nämligen också en typ av krigföring idag. Målet för det är att skapa splittring och försvaga tilliten till myndigheter och politik. Därför är det bra att i viss mån agera mer samlat, menar Michael Claesson. Svenska politiker måste samtala på ett ansvarstagande och rimligt sätt, för att inte Sverige ska riskera att bli offer för rysk hybridkrigföring. Men de behöver för den skull inte helt sluta tycka olika – utan det handlar mer om hur det politiska samtalet förs.”Att hålla en ton, att föra en saklig debatt, att vara faktabaserad – alla de aspekterna kan ses som oändligt viktiga för att bibehålla en trovärdighet och därmed bygga förtroende i allmänhetens ögon för den politiska debatten”, säger Michael Claesson.Michael Claesson ser idag flera uttryck för att de ryska försöken att påverka våra demokratiska samhällen får effekt. Även att den tillträdande presidenten Donald Trumps rådgivare Elon Musk samtalar med den tyska partiledaren för det högernationalistiska partiet AfD på sin plattform X ser han som något som samspelar med de ryska hybridattackerna. ”Det är klart att den typen av dialog och den typen av öppningar, med de förutsättningarna att det sker obegränsat och okommenterat, att det är förstärkning av en sida och en typ av budskap. Så det är klart att det finns risker och sårbarheter i detta, som skapar öppningar för andra aktörer att sätta spinn på den typ av budskap och den typ av resonemang”, säger Michael Claesson.Gäst: Michael Claesson, överbefälhavare Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats Eriksson, politisk reporter på EkotTekniker: Johanna CarellProducent: Hedvig HolgerssonIntervjun spelades in fredagen den 10 januari.

Rysslands agerande har gjort att Sverige rustar upp sina sjöminor igen och Försvarsmakten kan nu minera svenska vatten snabbare än på länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 1990-talet har Sverige inte tillverkat några nya sjöminor och ett tag betraktades vapensystemet som mindre intressant. Men det ryska agerandet det senaste decenniet har fått sjöminan att göra comeback.– Från 2015 har vi jobbat ganska hårt med främst att återta kompetens inom det här området, säger Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.Den svenska marinen har de senaste åren ökat sin närvaro i Östersjön och de har också övat på förmågan att minera. Ombord på minröjningsfartyget HMS Koster är det tydligt varifrån hotet kommer.– Ryssland är det dimensionerande hotet och de har visat sig beredda att ta stora risker, säger Johanna Nilsson som är stridsledningsofficer ombord på HMS Koster. När det svenska försvaret har analyserat Rysslands storskaliga invasion av Ukraina konstaterar de att sjöminor kommer att vara ett relevant vapen i framtiden.– Båda sidor i den konflikten har använt sjöminor i väldigt hög grad, säger Christoffer Blohm.Finns planer om Sverige attackeras– Förhållandena som finns i Västerhavet och Östersjön lämpar sig väl för minkrigföring och för att använda sjöminor, säger Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben. Vattnen som omger Sverige har besvärlig botten vilket har både för- och nackdelar. Det är svårt att hitta en mina, men lätt att gömma en. Den svenska marinen har planerat hur de ska agera om Sverige skulle utsättas för en attack från havs.– Om ett angrepp skulle ske, så finns det ju planer för var vi kan lägga vilka minor för att nå uppnå absolut bästa effekt, säger Ewa Skoog Haslum, som är Försvarets marinchef.Medverkande:Christoffer Blohm, kapten och stabschef på amfibiebataljonen i Göteborg. Ewa Skoog Haslum, Försvarsmaktens marinchef.Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben.Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.Johanna Nilsson, stridsledningsofficer på minröjarfartyget HMS Koster.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Youtubekanalen USS PRINCETON CG-59, DW, Iltalehti, Försvarsmakten

I studion med Jon Svärdhagen har vi med Marinchefen, konteramiral Ewa Skoog Haslum. Vi snackar slaget om Havsbotten, sprängningen av Nordstream, samarbetet med SÄPO och vikten av Göteborgs hamn. Men även utmaningarna i Östersjön, det demilitariserade Åland och den nya förmågan med HMS Artemis där Marinen arbetar tillsammans FRA för underrättelseinhämtning och varningsklocka. Och såklart sjödrönare, erfarenheterna från Ukraina och Svarta havet och sänkningen av flaggskeppet Moskva. rekyl.org

Flera havsområden är tickande säkerhetsbomber och när sjöfarten i Röda havet är under attack ställs nya krav på den svenska marinen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När handelssjöfarten inte kan röra sig fritt på havet, då tycker jag faktiskt att vi blir hotat, säger Ewa Skoog Haslum, Sveriges marinchef.Nu, den här gången, är det i Röda havet som Huthirebeller attackerar handelsfartyg som de kopplar till Israel. Men marinchefen menar att man måste kunna försvara sig mot den typen av attacker även i svenska vatten.– Det skulle ju kunna ske här också. Det är svårt att inse. Men vill man påverka sjöfarten så som man gör i Röda havet så skulle man kunna göra det även här.Ewa Skoog Haslum har länge velat se en större svensk marin. Den önskan delas av Anders Hermansson som är vd på Svensk Sjöfart. Båda ser en utmaning i att den svenska kusten är lång, men marinen förhållandevis liten.– Vi i Sverige måste nu verkligen fundera om vi har tillräcklig förmåga att skydda den för Sverige så viktiga sjöfarten. Vår bedömning är att förmodligen har vi inte det i Sverige idag, säger Anders Hermansson. Marinchefen menar att det inte är Försvarsmakten själva som står för skyddet av sjöfarten, utan att det sker tillsammans med bland annat andra myndigheter. Men skulle Sverige misslyckas med skyddet blir priset högt. Sverige är beroende av sjöfart och om exporten och importen till svenska hamnar skulle blockeras av en potentiell fiende är risken stor för att den grundläggande försörjningen inte kan upprätthållas.En kamp om att bli vågornas mästareDet är inte bara i Röda havet som det just nu är oroligt. I Sydkinesiska havet är läget också spänt. Kina rustar upp sin marin rejält och gör anspråk på stora havsområden. Delar av Svarta havet är en krigszon efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Och i området kring Arktis pågår en slags kamp om vem som blir vågornas mästare när isen smält.– Ordningen på världens hav håller på att kollapsa, alltså den regelbaserade världsordningen håller på att kollapsa, och den kollapsar allra snabbast på världens hav, säger Elisabeth Braw som är forskare och säkerhetsexpert på tankesmedjan Atlantic council.Rättelse: I en tidigare version av podden sa vi att Sverige har Europas längsta kust, det ska givetvis vara Östersjöns längsta kust. Vi beklagar misstaget och har rättat till det.Medverkande:Ewa Skoog Haslum, Sveriges marinchef.Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.Elisabeth Braw, forskare och säkerhetsexpert på tankesmedjan Atlantic council.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Kalle AnderssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters

Ewa Skoog Haslum är konteramiral och marinchef. Hon menar att omvärldsläget gör att det är viktigt att Sverige går med i Nato. Det handlar om att bygga säkerhet tillsammans, säger hon.

Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det? Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare.David Rasmusson åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare Jacob Trøst och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön.Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. Paloma Vangpreecha träffar Niklas Rossbach säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten.Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar Niklas Granholm , forskningsledare vid FOI.  Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten Tobias Liebetrau vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage.Flera länder satsar nu  på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar Alexandre Marchis vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten.Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup.  Hans Liwång docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem.Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, Ewa Skoog Haslum, anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReportrar: Paloma Vangpreecha, Anja SahlbergTekniker: Joar JonssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Marinen fyller 500 år i år. Vi gästas av marinchefen Ewa Skoog Haslum för att prata om hur marinens roll ser ut i dagens säkerhetspolitiska läge. Vi djupdyker även i världens bästa tryckarlåt! Programledare: Thomas Nordegren. Bisittare: Louise Epstein. Häromdagen kom nyheten att Gary Brooker, sångare i gruppen Procol Harum har avlidit. Bandet ligger bakom jättehiten "A Whiter Shade of Pale" som har tolkats i över tusen versioner. Men vad säger texten egentligen? Varför lyfte det aldrig riktigt för bandet efter låtsuccén? Vi pratar med Edith Söderström, producent på P2 och med Joachim Retzlaff som gjort en svensk version av låttexten.Hur mår den svenska marinen idag?År 1522 köpte Gustav Vasa de första skeppen i Lübeck till vad som senare skulle bli den första svenska flottan. Hur har marinens roll förändrats sedan dess? Hur utformad är den idag? Hur såg livet ut på fartygen för 500 år sedan? Vi gästas av marinchefen konteramiral Ewa Skoog Haslum och Annasara Hammar, forskare och författare.Programledare: Thomas NordegrenBisittare: Louise EpsteinProducent: Olle Björkman

Hon är dödligt trött på att prata om att vara Sveriges första kvinnliga marinchef, men likväl är Ewa Skoog Haslum historisk. Hör henne om det, utbåtsjakt, kapprustning och kappkörning.

Ewa Skoog Haslum har som Sveriges marinchef tagit sig till toppen i en av de mest mansdominerade organisationerna. Försvarsmakten står just nu dessutom inför en stor upprustning. Verksamheten måste kunna anpassas till mycket snabba händelseutvecklingar och samtidigt balansera ett långsiktigt perspektiv. För Ewa är ledarskapet en mycket viktig ingrediens för den tillväxt som ska ske inom försvaret. Allmänhetens förtroende för Försvarsmakten är avgörande och hon ser att hela samhället kan dra nytta av det militära ledarskapet. Hur leds en organisation som är i ständig beredskap för oväntade händelser? Hur ska marinen utvecklas framåt? Hur bygger man en sund och inkluderande kultur? Och vilket råd ger hon till andra chefer som vill lyfta kvinnor i sin organisation? Lyssna på Ewa Skoog Haslum i Miller möter ledare. Avsnittet spelades in den 19 maj 2021.

Elisabeth Braw speaks with Rear Admiral Ewa Skoog Haslum, the Swedish Navy's new commander, about the challenges of defending a country with an enormous coastline, about greyzone aggression, citizens' trust in authorities, involving youth in national security and what it's like to command a submarine-hunting flotilla.

Hon är högsta chefen för marinen i Sverige där hennes yrkeskarriär spänner både över skarpa lägen och hotbilder men också över sjösjuka och glädjen i att ha en militärmarsch uppkallad efter sig. Hur försvarar man då ett land mitt i annan strid där kampen om folks hälsa hela tiden är påtaglig? Hur skyddar man hela...

Ewa Skoog Haslum är ledare i toppen av det Svenska Försvaret. Hon är Sveriges enda kvinnliga Flottiljamiral och arbetar som vice rektor på Försvarshögskolan. Vi får veta mer om vad de framtida ledarna i Försvarsmakten får för grund i sitt ledarskap samt vilka förmågor som premieras. Hur skall man förbereda sig för en mångfaceterad framtid och att inte veta i vilken miljö man kommer behöva leda i? Hur har utbildningen för officerare förändrats över tid? Hur utbildar vi för långsiktighet och självständighet? Programledare: Beata Wickbom. Avsnittet producerades av 15kstudios.com

Ewa Skoog Haslum är ledare i toppen av det Svenska Försvaret. Hon är Sveriges enda kvinnliga Flottiljamiral och arbetar som vice rektor på Försvarshögskolan. Vi får veta mer om vad de framtida ledarna i Försvarsmakten får för grund i sitt ledarskap samt vilka förmågor som premieras. Hur skall man förbereda sig för en mångfaceterad framtid […] The post 29. Ewa Skoog Haslum – Ledarskap i en mångfacetterad framtid appeared first on HejEngagemang.

Vi får stifta bekantskap med Sveriges första kvinnliga flottiljamiral, vår nuvarande vice rektor på Försvarshögskolan Ewa Skoog Haslum. I ett samtal om slit och gnet, det viktiga i att inte alltid vara glad och hierarkiska strukturer kommer vi lite närmare ledarskapet inom Försvarsmakten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ewa Skoog Haslum, flottiljamiral och vicerektor på FHS – den första kvinnliga flaggmannen i Sverige. Mönstringsplikten i Sverige försvann i praktiken 2010 och de senaste åren har personalförsörjningen varit en stor utmaning för Försvarsmakten. Nu ska mönstringsplikten återinföras, men i en ny form. I avsnittet ”Från Counter Strike till lumpen” får Ewa Skoog Haslum berätta hur hon tror att värnplikten 2.0 kommer att skilja sig från den tidigare. Vem kan göra lumpen idag och hur påverkar digitaliseringen av samhället förutsättningarna för utbildningen? FHS vicerektor brinner för att lyfta unga löften och resonerar kring såväl försvarsvilja och mångfald på försvarsområdet.

Det här avsnittet är den första i en serie som vi gör tillsammans med Försvarsmakten där vi har en speciell frågeställning som vi tar upp lite extra mycket och försöker tränga djupare in i. Denna gång diskuterar vi vad tillit betyder för grupper och hur man som ledare skapar tillit i sin organisation. Jag fick dessutom det stora nöjet att göra detta tillsammans med vår första svenska kvinnliga amiral, Ewa Skoog Haslum, som numera också är vice rektor på Försvarshögskolan. Hon har en lång bakgrund inom det militära och har haft befattningar som Flottiljchef (för Fjärde sjöstridsflottiljen) och Fartygschef (HMS Sundsvall) som bland annat innefattat utlandsmission i Libanon. Häng med och lyssna på det!   Kontakt: eva@womenforleaders.com    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.