Podcasts about uppst

John Eidering predikar på påskdagens gudstjänst om vad det betyder att Jesus uppstod från de döda och lever idag! 

Kristus är uppstånden - 20 april 2025 by EFS Helsingborg

Lyssna till denna påskdagens predikan av Magnus Tunehag Dagens texter:Daniel 3:19-252 Timotheosbrevet 2:8-13Markus 16:1-14

Predikan Johnny - Kristus är uppstånden

Niclas Ljung Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pastor Christian Wendesten

WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch

Yngve Stenfelt i Radio Maranata.Jesus är uppståndelsen och livet. Jesu uppståndelse är förutsättningen för vår uppståndelse.#uppståndelse #uppståndelseliv Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför försonas med en våldsverkare som rånar oss? När det gäller döden står Elisabeth Hjorth står inte på samma sida som historiens vise mäns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När jag studerade teologi cirkulerade ett skämt mellan de blivande prästerna, om en begravningsannons för någon som blivit åttiofem år. Efter de sörjandes namn i annonsen stod ett enda ord: Varför? Åttiofem år och vad hände med devisen good enough? Sedan länge förskonat från krig, svält och hög barnadödlighet överskrider medellivslängden i Sverige vissa andra länders med mer än trettio år. Samtidigt finns det många som vill förlänga livet ytterligare. Inom gerovetenskapen, eller åldersforskningen, studeras olika sätt att genom levnadsvanor och på medicinteknisk väg skjuta fram såväl åldrande som död. Att acceptera sin utmätta tid på jorden förespråkade redan Lucretius. I dikten ”Dödsfruktan är dårskap” listar han ett antal argument till dödens favör som 2000 år senare känns igen. Inklusive att det blir tråkigt att leva för länge och att jorden riskerar att bli överbefolkad om ingen dör. Myter och berättelser, från Gilgamesh till Harry Potter, understryker budskapet. Memento mori, kom ihåg att du ska dö. Godta det, annars riskerar du att förvandlas till en eländig Gollum på botten av världen. En som inte hade skrattat åt de anhörigas ”varför?” är filosofen Patrick Linden, som diskuterar den filosofiska frågan om döden som sådan. Är döden en meningsfull del av livet eller ett ont som ska bekämpas? Lindens bok Mot döden är en vidräkning med dödens alla försvarare, dit de flesta av historiens stora tänkare räknas. Sokrates, Buddha, Marcus Aurelius, alla förespråkade de att acceptera och bejaka slutet. Lindens samtida kollega Martin Hägglund hävdar att vi endast genom att erkänna döden kan känna att livet står på spel. Utan risken att förlora skulle vi inte riktigt bry oss, varken om oss själva eller dem vi älskar. Men det är precis tvärtom, menar Linden, så länge vi har något vackert att förlora har vi all anledning att frukta och motarbeta döden. Till skillnad från Linden kan jag inte föreställa mig ett globalt samförstånd kring visionen om evig ungdom. Mer realistiskt är ett cyniskt krig om resurser som redan är orättvist fördelade. Däremot sympatiserar jag med passionen, den frenesi med vilken Linden attackerar sin ärkefiende. Han vägrar försonas med döden. Trots att han vet att det betraktas som barnsligt, egoistiskt och ofilosofiskt. Jag misstänker att han tillhör dem av oss som tänker på döden varje dag och sannerligen inte behöver påminnas en extra gång. För det är något med döden som snarare får det att brinna bakom ögonen än att klokt nicka i takt med historiens vise män. Döden är ju en våldsverkare. Döden är ett rån och en skymf mot allt levande. Varför all denna kärlek, spirande omsorg, innerliga närhet till det som ändå ska ryckas bort? Det verkar inte riktigt klokt. Stjärnhimlen eller havet eller linjerna i den älskades ansikte blir väl inte vackrare för att döden finns? Min väns far är mycket sjuk. Jag möter henne under striderna om vårdbehoven, i sorgearbetet som redan pågår. Frustrationen över att alla insatser riktas mot kroppens behov fast själen fortfarande har sin längtan. Döendets brutalitet och skuggan av det förestående. Sedan kommer döden och med den sorgen som ingen egentligen kan förbereda sig på. En utomstående måste träda mycket försiktigt runt detta tomrum, av respekt för kärleken och för det oersättliga ljus som försvunnit. Att citera någon av dödens alla försvarare vore hemskt. Om inte ett enda av de stora tänkarnas råd fungerar i situationen, vad har de då för legitimitet? Författarna har ibland en mer antagonistisk relation till döden än filosoferna. Sara Lidman, till exempel, ville inte höra talas om dödens hemlighetsfulla mening eller något inneboende gott i smärtan. Det är livet samman med en levande älskad som är det goda, skriver hon. Mot alternativet måste man protestera. ”Jag har inte kunnat ta mig an något annat än döden och försvaret mot döden”, sa författaren Birgitta Trotzig i ett tal och sällade sig till dödens fiender. Ibland påstås att det finns en utbredd ”beröringsskräck inför döden” i samtiden. Det är en märklig anklagelse. Vem blir inte skräckslagen när döden snuddar vid en? Enligt Linden är de som känner sig längst från döden också de som har lättast att acceptera den. Det är naturligt att känna sig odödlig, skrev Roland Barthes, tills man en dag inte gör det. Tills man, som han själv, en dag kliver ut i gatan och blir överraskad av en tvättbil som på ett ögonblick förvandlar livet till ett farväl.Det finns författare som inte är så upproriska mot döden. Niklas Rådström skriver vackert i dödens absoluta närhet, om döden som en försynt men nitisk bibliotekarie. Också inför en sådan erfarenhet går det bara att böja sig, förundrat. En mjuk tilltro som bebor en människa som slutit fred med döden. Min väns far levde sitt hela liv i kyrkan, han var politiskt engagerad, filosofiskt bevandrad. Ändå ansåg han att döden var fullkomligt värdelös, ett oskick. Det är logiskt, säger jag till min vän. Hatet mot döden är en stor poäng med kristendomen. ”Du död, var är din seger, var är din udd?” som det försmädligt står i första Korinthierbrevet. Denna fiendskap riskerar att förlora sin radikalitet om religionen blott syftar till att terapeutiskt hantera och acceptera dödens faktum. I en tid då de svåraste erfarenheterna ska bemästras så att livet kan fortlöpa smidigt för alla har det inte blivit mindre angeläget att bespotta döden sedan den tidiga kristendomen. Tvärtom. Uppståndelse och återförening är för den som inte kan acceptera livets slutliga nederlag. Som finner tanken att bottenlöst lidande skulle uppvägas av stunder av nåd eller hela decennier av oförtjänt välmåga alltför bisarr. För döden är djupt orättvis; den slår hårdast mot den fattiga, osynliggjorda och tystade. Att tro på ett liv före döden måste innebära att bekämpa dödens orättvisa utfall. Att också tro på ett liv efter är väl inget annat än att vid maktlöshetens gräns hoppas på det oerhörda, att döden till sist blir plundrad på sitt byte. Säkert kan livet bli lättare för någon som kontemplerar dödens nödvändighet. Men att acceptera existentiell ensamhet, sin otillräcklighet eller sårbarhet är något annat än att böja sig för döden själv. Viktigare än att lära sig dö rätt är kanske att lära sig varsamhet kring förlustens erfarenhet, att inte dra sig undan eller förminska de sår som döden orsakar de levande. Min väns far godtog aldrig döden och det tröstar mig på något sätt att han höll ut i denna oförsonlighet. När vi, om Gud vill, ses på den andra sidan ska jag säga det till honom. Elisabeth Hjorthförfattare och professor i litterär gestaltningLitteraturPatrick Linden: Mot döden. En radikalt livsbejakande filosofi. Volante, 2024.

Bosse Bildoktorn är en person med ett unikt ordningssinne, vilket Hasse uppmärksammar när de återigen sammanstrålar i poddstudion, vilket är som vanligt Bosses garage. I detta avsnitt gnäller Bosse på dålig mobiltelefontäckning, svarar på frågor från lyssnare om digital parkeringsskiva, om Opeln som enligt bilprovningen hade modifierats och om enkelheten att bygga om en bil till rallybil på 70-talet. Hör gärna av dig till oss via mail: bosseochhasse@gmail.com 

Jan Knutsson om vad Donald Trumps agerande den senaste tiden betyder för Natosamarbetet, Europas och Ukrainas säkerhet och om den transatlantiska länken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Intervjun spelades in fredag den 28 februari kl 11, dvs före det urspårade mötet mellan Trump och Zelenskyj i Washington.Jan Knutsson är chef för Sveriges ständiga representation vid Nato i Bryssel. Fram till i somras var han kabinettssekreterare hos dåvarande utrikesminister Tobias Billström (M).Det har gått tre år sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina. Sverige har snart varit medlem i Nato i ett år, en försvarsallians som just nu skakas i sina grundvalar av USA:s nya administration. President Donald Trump har hotat sina allierade, inlett samtal med Putin över Ukrainas och Europas huvuden, sagt att Ukraina startade kriget och kallat president Zelenskyj för diktator. Hur ser Natoambassadör Jan Knutsson på situationen?”Det är klart att vi befinner oss i ett skede i internationell politik där det har uppstått en osäkerhet. Så är det naturligtvis. Men jag vill ändå peka på att från svensk sida och från många andra Natoländers sida så har vi stått fast vid stödet till Ukraina, vi har ökat stödet, inte minst de nordiska och baltiska länderna tillsammans står för en väldigt viktig insats här.”, säger Jan Knutsson.”Och för egen del är jag också försiktig med att dra för långtgående slutsatser av det som nu sker. Det sägs mycket, det skrivs mycket, men vi är fortfarande i ett tidigt skede, ett viktigt skede men ett tidigt skede av den nya administrationen och det här är någonting som vi måste engagera oss i och det gör vi också.”Vari består den här osäkerheten?”Det är klart att när man gör långtgående uttalanden så kan det ju uppstå en osäkerhet kring det säkerhetspolitiska läget, självklart. Men det är också så att det är blandade budskap och jag tar ju själv fasta på de mycket tydliga budskap som har kommit från den amerikanska administrationen, viktiga företrädare som utrikesministern och försvarsministern om att Nato fortsatt är viktigt och centralt för USA.”, säger Jan Knutsson.Diskuterar fredsbevarande styrkorSedan Trump och Putin inledde samtal om Ukraina har det spekulerats om hur ett eventuellt eldupphör skulle upprätthållas. USA har sagt att de inte kommer att ge Ukraina några säkerhetsgarantier. Sveriges regering har sagt att man inte utesluter att bidra med svenska trupper för att upprätthålla en framtida fred, andra länder har sagt samma sak. Jan Knutsson berättar att det inom Nato har inletts diskussioner om att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal, även om mycket fortfarande är oklart.”Vi är ju i ett väldigt tidigt skede i en sådan diskussion. Och vad vi också måste komma ihåg är att vi vet ännu inte hur ett fredsslut skulle se ut, för det finns många delar i det här som är av stor betydelse. Men en diskussion har ju inletts.”, säger Jan Knutsson.Gäst: Jan Knutsson, Sveriges NatoambassadörProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Jan AnderssonTekniker: Mikael SarabiProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 28 februari 2025.

Benjamins tolkning av min Human Design karta gav mig nya insikter om min unika design, särskilt kring mina odefinierade centra som har triggat mig att prestera och bevisa mitt värde under mitt liv. Vi pratar också om min 4/1-profil, som visar att jag, trots att jag inte alltid behöver tävla, ändå har en naturlig förmåga att vara duktig och skapa stabilitet genom att bygga djupa, långvariga relationer och nätverk. I detta avsnitt delar vi en djup personlig dialog om hur Human Design kan leda oss till en större förståelse för oss själva och vårt autentiska jag. Benjamin berättar även om sin egen resa in i Human Design och hur det förändrade hans liv när han förstod hur han kunde leva mer i linje med sin sanna energi. Vi spelade in samtalet under en stark Vattumannaenergi, en tid för frihet och nytänkande, vilket kändes perfekt för detta ämne. Om du är ny inom Human Design vill jag även tipsa om mina tidigare avsnitt med Klas Nygren från Human Design Stockholm, där vi går igenom grunderna (i avsnitt 116 och 126). Här kan du ta fram din egen karta plus en massa annat: https://www.jovianarchive.com/get_your_chart Benjamin Erikssons kontaktuppgifter: Instagram: eriksssonbenjamin Gå gärna in på linktree i hans instagram profil WhatsApp: +46 76 266 41 19

Östtyskland skapade den högsta levnadsstandarden i hela östblocket, där arbetslöshet inte existerade. Bostäder var allmänt tillgängliga och relativt billiga. Riklig och tillgänglig barnomsorg möjliggjorde att kvinnor kunde förvärvsarbeta i en högre utsträckning än i något annat land i världen.Samtidigt kunde östtyskarna via västtysk TV jämföra sin verklighet med vardagen i Västtyskland. Säkerhetspolisen Stasis ögon och öron förstörde dessutom familjer och vänskapsband genom sitt intrång i det privata livet.Detta är det andra av två avsnitt om Östtysklands historia, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson, med utgångspunkt i boken DDR bortom muren – Östtyskland 1949–90 av historikern Katja Hoyer.Östtyskland existerade som stat i 41 år, och många vanliga människor kom att acceptera DDR eftersom de hade upplevt något mycket värre under nazitiden och kriget. Det fanns också en känsla av tillhörighet och en viss stolthet över det som byggts upp efter kriget. Jämlikheten mellan könen utvecklades dessutom snabbare i Östtyskland än i Västtyskland.I DDR styrde SED (Tysklands socialistiska enhetsparti), men valen och flerpartisystemet var bara en fernissa. Säkerhetstjänsten Stasis 100 000 anställda övervakade befolkningen med hjälp av ännu fler informatörer – människor som kunde spionera till och med på sin egen partner.Stasi använde ett omfattande nätverk av inofficiella medarbetare (IM) för att kontrollera samhället. Det gick en Stasimedarbetare på 55 vuxna medborgare, vilket visar övervakningens enorma omfattning. Denna kontroll skapade en atmosfär av misstro och rädsla i samhället.Stasi-chefen Erich Mielke fulländade konsten att bryta kritiker genom metoder som sömnbrist, isolering och andra former av psykisk och fysisk tortyr. Många tidigare nazistiska koncentrationsläger fylldes återigen med människor, denna gång med dem som ansågs hota den nya ordningen.Trots förtrycket och övervakningen utvecklade många östtyskar strategier för att hantera vardagen. De slöt sig samman och upptäckte att genom tillit, gemenskap och hjälpsamhet kunde de lättare klara av livet. Detta sociala kapital blev ett slags substitut för de demokratiska friheter som saknades.Vardagslivet i DDR var således en komplex blandning av statlig kontroll, sociala förmåner och mellanmänsklig solidaritet. Trots problemen saknar vissa östtyskar fortfarande den gemenskap och sociala trygghet som präglade denna era. Detta visar på den mångfacetterade karaktären av minnet av livet i DDR och de utmaningar som många östtyskar har mött i övergången till det återförenade Tyskland.Bildtext: Berlin den 12 augusti 1982: Trabant- och Wartburg-bilar dominerar trafiken på huvudstadens gator. Bilden visar en vy över Karl-Marx-Allee, en ikonisk gata under DDR-tiden. (CC-BY-SA 3.0)Musik: Auferstanden aus Ruinen (tyska för "Uppståndna ur ruiner") var Östtysklands nationalsång. Texten skrevs av Johannes R. Becher och musiken av Hanns Eisler. (1949, Internet Archive Public Domain Mark 1.0)Lyssna också på Berlin – Kalla krigets huvudstad.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Östtyskland, eller DDR, uppstod i ruinerna av de östra delarna av Tredje riket som en klientstat till Sovjetunionen den 7 oktober 1949 – fyra månader efter att Förbundsrepubliken Tyskland bildades. Efter krav på ökad arbetstid utbröt en folklig revolt i Östtyskland den 17 juni 1953, som slogs ner med stor brutalitet."Det måste se demokratiskt ut, men vi måste ha allt i våra händer," var Östtysklands ledare Walter Ulbrichts syn på uppbyggnaden av nya politiska institutioner.Detta är det första av två avsnitt om Östtysklands historia, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson med utgångspunkt i boken DDR bortom muren – Östtyskland 1949–90 av historikern Katja Hoyer.DDR:s politiska och ekonomiska system formades av krigsskadestånd och socialistiska ideal. Människor navigerade i vardagen mellan statlig kontroll och personliga strävanden. Ledarna Walter Ulbricht och Wilhelm Pieck upprättade en kommunistledd diktatur i den sovjetiska ockupationszonen.Visionen att bygga ett socialistiskt land slutade med 100 000 säkerhetspoliser som främst övervakade den egna befolkningen. Samtidigt kunde en viss välfärd och trygghet etableras när samhället stabiliserade sig efter de hårda åren efter kriget.Det östtyska ledarskapet präglades av kampen mot nazisterna i Tyskland och deras upplevelser av den stora terrorn i Sovjetunionen på 1930-talet, då många tyska kommunister avrättades som spioner. De tyska kommunister som överlevde var helt lojala mot sina sovjetiska herrar och paranoida gentemot inre fiender.DDR:s ekonomiska system baserades på en socialistisk planekonomi. Efter andra världskriget lade Sovjetunionen beslag på befintliga industrier och tog ut skadestånd ur produktionen. Till skillnad från Västtyskland tilläts DDR inte ta emot Marshallhjälp, vilket försvårade den ekonomiska återhämtningen.Under byggandet av socialismen röstade miljontals människor i Östtyskland med fötterna och flydde till det demokratiska Västtyskland, tills Berlinmuren satte stopp för massflykten 1961. Bakom muren byggdes en gyllene bur inom Östblocket, men Östtyskland kunde aldrig mäta sig med det ekonomiska undret i Västtyskland.Livet i Östtyskland präglades av en komplex blandning av sociala förmåner, kulturella möjligheter och statlig kontroll. Medborgarna i DDR levde i en odemokratisk stat med ett omfattande kontrollsystem som skapade en psykiskt stressande tillvaro. Trots ekonomiska utmaningar fanns det aspekter av vardagslivet som många östtyskar uppskattade och som än idag väcker nostalgiska känslor hos vissa.Bildtext: Leipzig den 17 juni 1953 med folksamlingar på gatorna som demonstrerar för bättre arbets- och levnadsvillkor. (Källa: Bundesarchiv, B 285 Bild-14676, okänd fotograf, CC-BY-SA 3.0)Musik: Auferstanden aus Ruinen (tyska för "Uppståndna ur ruiner") var Östtysklands nationalsång. Texten skrevs av Johannes R. Becher och musiken av Hanns Eisler. (1949, Internet Archive Public Domain Mark 1.0)Lyssna också på Berlinmuren – kalla krigets främsta symbolKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Juniornyheterna om the Googly Eye Bandit som sätter plastögon på konstverk i staden Bend i USA. Cyklonen Chido har orsakat enorm förstörelse på den franska ögruppen Mayotte. Och så snackar vi om elever i Örebro som får vara med och bygga sin egen skolgård och om underjordiska scener i Ukraina som sprider kultur ett krigsdrabbat land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur deltar man i den mänskliga gemenskapen när man plötsligt finner sig tillhöra en annan art? Kåre Moberg får ett livsförändrande besked och känner igen sig i Solvej Balles septologi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Nyligen fick jag motta ett besked som förändrade mitt liv. Beskedet fick mig att plötsligt känna främlingskap inför andra människor. Så till den grad att jag upplevde att jag tillhörde, inte bara en annan kategori av människa, utan rentav en annan art.Som statistiker och forskare borde jag kanske söka skälen till detta utanförskap i vetenskapliga rapporter om den obotliga sjukdom som jag har drabbats av: pankreascancer med metastaser.Men det är i stället i skönlitteraturen som jag hittar en resonans till det främlingskap jag plötsligt känner.I den danska författaren Solveig Balles septologi ”Om uträkning av omfång”, har tiden fastnat i en loop. Vi följer Tara som försöker hitta en väg ut ur det fastslagna och förutbestämda, när den 18 november upprepas dag efter dag.Den första boken är ett slags klaustrofobisk ubåtsroman, men senare öppnar sig berättelsen, när det visar sig att det finns många fler som också sitter fast i den 18 november.Hur ska denna nya kategori av människor förhålla sig till personer som inte är i deras situation? Hur ska deras deltagande se ut, i den mänskliga gemenskapen och i världen i stort? Det är svårt att förändra sin situation när dagen börjar om varje morgon.Dessa ”tidsloopare” söker en samhörighet med sin omgivning, men som läsare får man en tydlig känsla av att deras värld är uppdelad i ett ”vi och dom”, och att alla andra fungerar mer eller mindre som statister.Det uppstår problem kring hur man talar om tid. Hur beskriver man längre och kortare tidsperspektiv när man inte har en morgondag?Sedan jag fick min diagnos känner jag igen mig. Tidshorisonten är inte lika snäv som för Balles ”tidsloopare”, men även för en döende – förlåt, någon med radikalt kortare förväntad livslängd – händer något med den förväntan, planering och längtan som präglar våra inre liv.Jag har försökt att plita ned listor på saker som obotligt sjuka inte kan göra, men varje gång jag skrivit ned något i stil med ”byta karriär”, ”renovera köket”, ”lära sig ett nytt språk”, så kommer jag på att det säkert finns andra i en liknande situation som mig, som mycket väl skulle kunna tänka sig att göra just dessa saker.Det som gör att vi obotligt sjuka känner oss som främlingar handlar nog mer om det bemötande vi får. Det stela och tveksamma uttrycket och det försiktiga undrandet om vad som kan sägas och inte sägas. Det gör att jag undviker att hälsa på flyktiga bekanta. Den enkla frågan ”hur är läget?”, kan ju endast besvaras med en lögn om man inte vill skapa stel och deprimerande stämning.Även om det kan verka obetydligt, så styr det på vilket sätt jag deltar i gemenskapen med andra.För att människor ska kunna interagera som jämbördiga moraliska varelser, behöver vi känna en tillhörighet till den universella mänskliga gemenskapen, skriver filosofen Jürgen Habermas i sin studie ”Den mänskliga naturens framtid”.I boken problematiserar Habermas genteknologin utifrån vad den kan göra med människans självförståelse som artvarelse. Det centrala temat är vad vi ställs inför när distinktionen mellan det ”framvuxna” och det ”framställda” suddas ut, och det blir möjligt, för bland annat föräldrar, att fatta irreversibla beslut om sina barns genetiska uppsättning.På ett elegant sätt guidar Habermas sin läsare fram till tämligen radikala och oväntade frågor.Hur påverkas symmetrin i våra relationer människor emellan, om några av oss har haft medprogrammerare, som har ”lekt gud” genom att fatta beslut om våra livsöden redan under fosterstadiet? Uppstår rentav en ny artspecifik kategori? Gäller de universella mänskliga rättigheterna för denna nya människokategori?På samma sätt som Jürgen Habermas genetiskt modifierade cyborgar och Solveig Balles tidsloopare ofrivilligt har dömts till ett utanförskap, trots att de rör sig bland oss som vilka som helst, så upplever jag att vi obotligt sjuka går omkring bland andra människor som om vi vore en egen art.Det är i de små vardagliga interaktionerna som jag slås av det. Som när min röntgenläkare önskar mig god bättring, och hans svar på mitt ”vi får hoppas” blir, ”ja, det är ju själva tanken med det här stället”. Jag kan inte låta bli att tänka att ”det kanske gäller för andra, men inte för den som är obotligt sjuk”.Eller när jag köper byxor till min dotter, och de är lite långa och behöver rullas upp. ”Bra, då räcker de lite längre”, tänker jag. Men sen: ”Kommer jag att leva så pass länge att jag får uppleva att min dotter kommer behöva förlänga byxorna?”.Jag och min fru brukade glatt utbrista ”så kul vi kommer ha det” när vi såg ett äldre par gå hem från teatern, eller bara från ett enkelt restaurangbesök. Nu ser jag med avund på sjuttioplussare och önskar innerligt att jag ska få uppleva åtminstone ett decennium till.Den här önskan att få bli gammal gör en del i Balles romansvit särskilt smärtsam för mig. Efter att flera decennier passerat låter hon den åldrade Tara återvända till sin man.Som gammal kvinna besöker hon den som var hennes ungdomskärlek. För att undgå det oundvikliga främlingskap som de både skulle ha känt inför varandra, går hon till honom när han sover. Hon känner inte längre förtvivlan eller längtan, men snarare en känsla av ömhet.På samma sätt föreställer jag mig att min fru, när hon tänker tillbaka på mig och vår tid tillsammans, kommer besöka mig i sitt minne, som en äldre kvinna som besöker en man i 40-årsåldern. För en av oss har tiden kristalliserats, för den andre har den fortsatt med upplevelser, glädje, sorg, ålder, utveckling – liv.För att visa att något skaver i Taras besök hos sin man, låter Balle en fluga ta plats i scenen. Med sitt fräcka surr stör den friden och hotar att väcka maken. Trots att Tara har besökt hemmet otaliga gånger och väl känner till varje ljud och händelse som försiggår där den 18 november, så har hon lyckats missa denna fluga. Eller är det något som hon förträngt som nu kommer upp till ytan?Den fluga som jag föreställer mig kommer störa min frus minne är allt kring cancerbehandlingen som man gärna glömmer – cellgifter, sjukhusbesök, sprutor, dåliga nyheter och dystra prognoser.Men flugan kan också symbolisera ett slags hopp – det fanns trots allt något som inte var helt förutbestämt. Den 18 november var inte exakt så som Tara trodde sig veta.Jag känner ett starkt släktskap med Balles tidsloopare i deras sökande efter en väg ut, efter en morgondag som har förvägrats dem. Jag önskar att mitt sökande ska leda mig till en plats där kontrasten mellan det jag har varit, och det jag nu känner mig som, kommer minska, och att jag återigen kommer att känna en tillhörighet till den mänskliga gemenskapen. Här och nu, och förhoppningsvis under flera år framöver.Kåre Mobergutbildningsforskare och statistikerEssän producerades av Karin ArbsjöLitteraturSolvej Balle: Om uträkning av omfång. Översättare: Ninni Holmqvist. Wahlström & Widstrand, 2023–.

Imorse läste Roger upp en artikel som fick hela MorronZoo-gänget att tappa det helt! Laila berättar om en märklig TV-upptäckt och vi hjälper en lyssnare i programpunkten "jobbigt läge" har hört av sig där hon hamnade i en jobbig sits och undrar hur man bör agera i sådant situation?

Christian Gustafsson och Jesper Hallberg är tillbaka i etern. I dag om: • IK:s PP-uppställningar • Så var kedjorna på träningen • Vi tippar första omgången • IK-Kalmar – en resumé • Frågor • Kaptensvalen • Betyg på nya matchtröjorna • Arenauppdatering inför KF på måndag • HA-lagens träningsmatcher • IK är en fortward kort – således: nytt Herman Träff-snack • Tre sorters imitationer

Hur hanterar jag att det är sån stress kring dejting, att jag måste veta direkt om personen har livspartnerpotential eller inte? Om jag är van att bedöma dejten utifrån om det uppstår omedelbar sexuell vibe, hur gör jag om jag vill välja partner på fler premisser än så?Dagens gäst Sofie tycker att det är svårt att avgöra hur lång tid som är rimligt att ge en attraktion att uppstå med någon hon dejtar. Hon har slutat välja de där spännande men otillgängliga typerna, men hur vet man då om det finns något att bygga vidare på? Läs mer om mig på www.sexinspiration.se och om Kristoffer på sexpedagogen.sePrivat coaching för singlar, par och flersammaOnlinekurser i alla möjliga sorters sexInstagram: SexinspirationBeställ min bok Buffésex Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det behövs en del träning till för att valpen ska kunna stå ordentligt. Den behöver lära sig vad balans är. Den behöver lära sig att bordet faktiskt är trevligt och positivt laddat.I det här avsnittet får du höra hur jag, Mikael Nilsson brukar träna mina egna hundar. Det är fullt av tips och trix, allt för att du ska "Vinna Mer!"

Andlighet på olika plattformar Engelska kanalen: https://www.youtube.com/@EverythingisSpirituality Youtube: https://www.youtube.com/@andlighet Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en Spotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ Andlighet, spiritualitet, sanning, ärlighet, kärlek, zen, advaita vedanta, ickedualitet, nonduality, enhet, Ramana Maharshi, Nisargadatta Maharaj, Eckart Tolle, Rumi, psykologi, Ken Wilber, flow, flöde, varande, sådanhet, upplysning, uppvaknande, moksha, teosis, nirvana, fanaa, kensho, satori, kristen mystik, Jesus, sufism, kabbalah, daoism, vetenskap, medvetandet

Boris Nielsen

Pastor Christian Wendesten

I säsongens sista avsnitt får ni höra om de två sista London-dejterna som tog både Stella och Hanna med storm. En av tjejerna har också blivit ofrivilligt exklusiv…

Isabelle som varit föräldrar ledig i ett år är nu tillbaka med en tom kalender som skall fyllas med möten. Vad händer egentligen på ett år? Uppstår det nya trender inom sälj eller lunkar allt bara på i upptrampade hjulspår? I veckans avsnitt ställer vi Isabelle mot väggen för att få svar på frågan.En annan fråga är väl om den bekräftelsesökande kicktorsken Tomas kan fokusera på ämnet då han får ett JA live i realtid?  - Välkomna!

I veckans En grej till-avsnitt träffar vi författaren och statsvetaren Barakat Ghebrehawariat som ger sin sida av uppståndelsen som inträffade under ett samtal på Kulturhuset i lördags. Vi pratar olika versioner av händelseförloppet, de skilda uppfattningarna om stämningen i rummet, partiska moderatorer, att utmålas som ”the angry black guy”, mediala narrativ och det tröttsamma i att för hundrafemtiofjärde gången behöva ha en debatt om n-ordet i Sverige.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marcus Ceder predikar om Jesus som uppstånden. Är Han levande för dig idag? Från Påskdagen, Risen Conference 2024.

***Triggervarning vikt/kost***- Ellinor är stolt över Melina som tog samtalet med Jacobs mamma angående en ADHD-incident när Jacob får en panikångestattack- Varför behövde dom akut lämna Skåne? - ‘'Du fattar fan ingenting eller hur?!'' Att renovera hus/trädgårdsarbeta med en partner som är ADHD. - Melina har fomo när barnen fick magsjuka. - Sannes son Frans blir starstruck när han får träffa både Marcus & Martinus OCH Bejnamin Ingrosso. Den enda som fattas är Justin Bieber. ”Ring Melina hon löser det!”- Tjejerna konfronterar varandra angående två situationer som uppstått senaste veckan. ”Sluta kommentera det”- Varför får Ellinor en panikångestattack av att ställa sig på vågen? Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenKlipps av Victor Ganguly@victorganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch

Finns det bevis för Jesu uppståndelse? Varifrån kom de första lärjungarnas tro på Jesu uppståndelse? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kristus är uppstånden - Rickard Thoursie - Predikan - 20240331

Uppståndelsens glädjechock - Sam Wohlin - 20240331 by Pingst Karlstad

Kristus är uppstånden - 31 mars 2024 by EFS Helsingborg

Predikan från Waldemar Sjögren on 2024-03-31

Denna påskdagsgudstjänsten predikar Magnus Lennartsson på temat som genomsyrar påsken, nämligen att Kristus är uppstånden.

Denna påskdagsgudstjänsten predikar Magnus Lennartsson på temat som genomsyrar påsken, nämligen att Kristus är uppstånden.

Maratonpoddens expertpanel besvarar dina frågor om träning, kost, idrottspsykologi, skador och annat. Den här gången besvarar sjukgymnasten och forskaren Eric Hamrin Senorski en fråga om meniskbesvär. Har du en fråga du vill få svar på, skicka ett DM till Maratonpoddens Instakonto eller mejla till maratonpodden@gmail.com.Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetraFacebook: https://www.facebook.com/petra.manstromLinkedIn: https://www.linkedin.com/in/petramanstrom Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Våldsam anti-Israelprotest vid DNC i Washington DC; Bin Ladens ”Letter to America” — trendar bland amerikanska vänsterungdomar på Tik Tok; Nya trenden är att råna budbilar; Stad i Massachusetts ämnar hissa den palestinska flaggan; Domare i Michigan vägrar förbjuda Trump på valsedlarna; Rashida Talib i hemligt pro-Hamas-forum på Facebook; Judar diskrimineras av bussbolag; Tjuvar i Kalifornien promenerar kallt iväg utan minsta rädsla; NBA Washington Wizards stöder Israel; Kvinnlig reproduktionsklinik anställer manlig transgender; Miss Universe i KK; Transgender-ifierat Miss Universe går i konkurs; Flickor på flicknation på universitet i Wyoming motsätter sig transgenders men blir själva utkastade; Uppstädning och murbyggen för att skydda Xi Jinping i San Francisco; Många migranter återvänder till Latinamerika från Chicago i takt med att vintern närmar sig; Kvinnlig student på University of Pennsylvania arresteras efter att ha rivit ner pro-israeliska affischer; Sheriff i Kalifornien rosenrasande över att affärskedjan Target förbjuder dem att arrestera människor i affärerna; Inflytelserika bakom många antisemitiska kampanjer; Manlig muslimsk sjukskötare i Norge sparkas efter att ha flashat med Hamastatuering. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Varje tid och plats har sina särskilda hinder för kristen tro. Vad är det i just vår tid och i vår del av världen som står i vägen för människors möjlighet eller villighet att tro på den kristna trons centrala händelse? I denna inspelning från Apologia live den 6 september tar Stefan Gustavsson upp dessa frågor, och analyserar med avstamp i religionsvetaren David Thurfjells skrivande om uppståndelsen vilka utmaningar den kristna tron möter idag. Se inspelningen, inkl. efterföljande frågestund här. Anmäl dig till Apologias distanskurser här.

Öppen finansmarknad, det liberalkapitalistiska kreditsystemet och frihandel var framgångsreceptet för världens välfärdsutveckling under hela efterkrigstiden sedan USA och Västeuropa kommit ut ur först andra världskriget som vinnare, och därefter också dragit det längsta strået i det kalla krig som följde med Sovjet som fiende. Men med årtionden av liberal ekonomisk globalisering i ryggen tornade plötsligt ett nytt ekonomiskt landskap upp sig, och det var ett landskap av okuvligt ökande protektionism. Handelskriget hade redan fått sig några år på nacken och de multilaterala förbindelserna i världen hade försämrats avsevärt under en pandemi där de negativa aspekterna av stora globaliserade leverantörskedjor beroende av Kina blivit oomtvistliga. Det liberalkapitalistiska blocket med USA i spetsen stod nu ånyo på kant med det statsdominerade, socialistiska och protektionistiska blocket utgjort av Kina, och Europa tycktes vingla av och an däremellan när stridsyxan tagits upp. Hur skulle utvecklingen i världens näringsliv påverkas av rörelsen, där svaret på alla ekonomiska problem tycktes vara mer statlig påverkan med den nationella säkerheten som okuvlig etta i prioritetsordningen för alla, även de mest liberala länderna? Och kunde det finansmarknadsverktyg som trimmat kreditsystemet i den fria världen nyttjas som ett effektivt vapen mot utvecklingen med hjälp av en ny sorts agenter i form av förrädarfinansfirmor på jakt efter avkastning och på uppdrag av Kreml eller Peking till priset av den nationella säkerheten i USA och Europa? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Dessutom i Godmorgon världen krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service. Finns det plats för vård när fångarna blir fler?Även den här veckan har skjutningarna och sprängningarna fortsatt i Sverige - och i torsdags presenterade regeringen och Sverigedemokraterna nya detaljer kring straffskärpningar för brott som begås inom kriminella nätverk. Bland annat föreslås straffet för grovt vapenbrott att fördubblas - från minst två år till minst fyra års fängelse.Kriminalvården har beräknat att alla straffskräpningar som ingår i Tidöavtalet kommer att fördubbla antalet intagna i fängelser.Frågan är då om man kommer att kunna ge behandling till de interner som behöver det inne på anstalterna - och vad som händer med återfallen i brott.Vår reporter var med på ett möte hos KRIS - kriminellas revansch i samhället - i Södertälje.Biografernas uppståndelseBiograferna har fått kämpa dom senaste åren. Coronapandemin lamslog branschen å sedan har vi ökningen av strömningstjänster som folk fick vänja sig vid under pandemin. Så det vore inte konstigt om biobranschen skulle ha svårt att locka publik.Men på flera håll i landet verkar bion stå sig ganska bra – flera nya öppnar å biobesökandet ökar igen efter pandemiårens låga nivåer. Så vad är det egentligen som gör att bion alltid tycks klara sig, trots att det nu å tidigare siats om en annalkande "biodöd"?Svagare stöd för Erdoğan inför turkiskt valOm precis två veckor ska Turkiet välja president och parlament.Opinionsundersökningar pekar på ett rysarval och för första gången på årtionden talas det om att president Erdoğan och hans AK-parti riskerar att förlora makten.Vår korrespondent Johan-Mathias Sommarström besökte Istanbuldistriktet Kasimpasa. Ett arbetardistrikt där Erdoğan växte upp och som varit honom trogen- men där det nu syns sprickor i det annars omfattande stödet..Timme 1:Många intressenter strider om SudanSå ska färre kriminella återfalla i brottBiografernas återuppstår trots tuff konkurrensKrönika Ulrika Knutson om valborgsballonger och drinken "Pisspotta"PanelenTimme 2: Erdoğans minskade stöd inför valet - vi besöker hans hemkvarter i IstanbulPublic ServiceÄlvarnas ställning - protester på 60-talet, vad händer nu när behovet av el ökar?Film om samer tillgängliggörs på KBKänd djurklinik i Indien fortsätter att rädda fåglar i värmeböljanKåseri av Mark LevengoodProducent: Katarina von ArndtTekniker: Joakim Persson Programledare: Svjetlana Pastuhovic

Veckans avsnitt handlar om rädslor, oro och ångest och vad det egentligen är. Annika och Sofie delar deras egna upplevelser med oror och ångest och pratar om vilka strategier de undermedvetet har tagit till för att skydda sig från det. De delar också vilka verktyg de själva använder när oron och ångesten tar över. #MedicineWomanPodcast✦ Veckans intention: ”Jag grundar mig och ger mig själv trygghet.”✦ Vår hemsida & medlemsskap: https://hellomedicinewoman.se/✦ Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/medicinewoman.se/✦ Sofie's Instagram: https://www.instagram.com/sofiewiberg/✦ Annika's Instagram: https://www.instagram.com/annikapanotzki/✦ Gå med i vårt community på Facebook: https://www.facebook.com/groups/medicinewomanpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäst: Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. I avsnittet hörs också tidigare medverkande Patrik Svensson och Sara Parkman. DEL 9Jag v e t att det inte går att återuppstå - Författaren Patrik Svensson väckte många lyssnarreaktioner då han i vårt premiäravsnitt sa att han inte bara tror, utan vet att ingen kan uppstå från de döda. Nu svarar vi med Uppståndelse: rond 2! Vad står egentligen om uppståndelsen i bibeltexterna?Paulus och kropparna igen - det har blivit en följetong. Men snart, snart, kommer vi kanske att begripa hur aposteln Paulus och stoikerna tänkte kring ande, materia och alla olika kroppar. Vi passar även på att lyssna på ett klipp ur vårt avsnitt 2 där artisten Sara Parkman klädde vår undran i kloka, vackra ord.Tomas tvivlaren och hans eget evangelium - Lyssnaren Birgitta vill höra om Tomasevangeliet, texten som hon tycker ger en annan bild av Jesus än de fyra evangelierna i Nya Testamentet.Har vi en pastor eller en professor i studion? Thella och Lollo undrar ibland från vilket perspektiv Thomas angriper texterna. Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men)Musikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet:Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Monica Bergmark

Lägg märke till hur dina tankar bara dyker upp i ditt medvetande. Om vi hade det minsta kontroll över vilka tankar som kom eller vilka vi tänkte skulle alla göra allt de bestämde sig för, nå alla mål de har satt och säga precis det de menade. Det fungerar inte så. Att verkligen se det får mer att falla bort. Lugnet finns där. 

Fredrik Härén är en av Sveriges - och världens - mest anlitade föreläsare inom området kreativitet och innovation. Han kallar sig The Creativity Explorer och reser jorden runt för att intervjua människor om vad som gör dem kreativa och varifrån inspirationen kommer. Vi haffade Fredrik under Stockholm Creative Tech Week på Hasselbacken för ett kort samtal om hans arbete och vilka insikter han landat i efter 25 år med detta fascinerande projekt. Kan vi träna upp våra kreativa förmågor? // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och hitta julklapparna hos Heja Framtiden Förlag!

Men så hände det hemska. Morfar kom körande på stora vägen, som löpte genom byn och såg ett blodigt pälsbylte ligga i vägkanten. Om Jonas Österberg Nilsson :Jonas Österberg Nilsson är regissör, skådespelare och dramatiker. Han har bland annat skrivit och regisserat pjäsen De förlorade hjältarnas land om Andréexpeditionen. Därutöver har han varit verksam på flera stora teatrar och operahus runt om i Sverige, samt på Radioteatern. Är husregissör vid Uppsala stadsteater. Jonas utgår alltid ifrån existentiella frågor i sin konst.Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se