Podcasts about svenska f

Vi har träffat tre fårbönder som har vunnit priser i år. Ett inspirationsavsnitt, där de berättar om sina får och sina verksamheter. - Agnetha Björnsdotter Berglund och hennes företag Kullans Lycka AB fick Svenska Fåravelsförbundets utmärkelse Årets Fårföretagare 2026. Priset Årets Fårföretagare är ett entreprenörspris och Agnetha är en person som ser möjligheter i allt och som gjort något positivt av alla möjligheter som dykt upp. Hon berättar om hur hon med fåret i centrum har hon byggt upp sitt företag. - Monica Öberg har vunnit Gård & Djurhälsans utmärkelse Lammtoppen, priset uppmärksammar besättningar med hög lammöverlevnad, två år i rad. Hur lyckas man med det? - Niklas Christensson och Frida Rytterlund i Bohuslän fick Scan Sveriges utmärkelse Årets leverantör Lamm 2025, för leverans av lamm av mycket jämn och hög kvalitet. De bygger i sommar ett nytt fårstall och skalar sin lammproduktion. Välkommen till Fårpodden!

I genomsnitt sitter över 6000 personer i fängelse i Sverige. Nu tar platserna slut, och efter sommaren ska Sverige börja skicka intagna på svenska fängelser till Estland. Tanken är att det ska avlasta kriminalvården, men hur ska det gå till rent praktiskt? Vilka kommer skickas dit, och vad landar notan på? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: TV4 Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det här samtalet möter jag Joachim Sahlin för ett djupt och konkret samtal om AI i praktiken – bortom hypen. Vi pratar om hur företag faktiskt kan använda AI i vardagen, från mötestranskriberingar och offerter till Excel, PowerPoint, egna workflows och smartare beslutsstöd.Samtalet rör sig också in på större frågor: datasäkerhet, GDPR, svensk AI-suveränitet, open source, framtidens jobb och hur AI kan frigöra mer tid för mänskligare arbete. Joachim delar med sig av både konkreta exempel och reflektioner kring vad som händer när AI går från experiment till verkligt affärsvärde.Kort rättelse/förtydligande:Det som Dario Amodei uppges ha sagt på Code with Claude i maj 2026 var ungefär: Anthropic hade planerat för 10x årlig tillväxt, men under Q1 2026 såg de, annualiserat, 80x tillväxt i revenue och usage. Det rapporteras av bland annat Business Insider och återges även i flera analyser från eventet.“80x annualized” betyder inte nödvändigtvis att de faktiskt gjorde 80 gånger fler tokens under ett kvartal. Om 80x är en annualiserad tillväxttakt motsvarar det ungefär 3x på ett kvartal vid jämn compounding.Anthropic själva har däremot bekräftat att de haft compute-brist och att de därför ingått ett avtal med SpaceX för att kraftigt öka compute-kapaciteten. I deras egen post från 6 maj 2026 säger de att SpaceX-partnerskapet och andra compute-affärer gör att de kunnat höja usage limits för Claude Code och Claude API. Ars Technica rapporterade också från eventet att Amodei kopplade SpaceX-affären till högre användningsgränser för Pro- och Max-användare.00:00 AI i praktiken: från ritningar till offerter02:28 Är AI en bubbla – eller bara början?06:08 Varför företagens AI-användning exploderar08:14 Claude vs ChatGPT: enterprise, kod och kontorsarbete12:17 Excel och PowerPoint med AI – konkreta use cases18:19 Human in the loop: varför människan fortfarande behövs22:58 Mötestranskribering som ett perfekt minne24:19 Från kundmöte till offert med AI, skills och mallar28:57 Konsten att delegera till AI32:18 AI-agenter, fokus och mental belastning38:53 Datasäkerhet, GDPR och molnberoende44:35 Open source, on-prem och svensk AI-suveränitet46:36 När egna AI-workflows blir bättre än externa modeller50:07 Kommer AI ta jobben – eller frigöra oss?53:40 Mindre skärmtid, mer frihet och ett mänskligare arbetsliv55:57 Longevity, hälsa och entreprenörskap59:16 Världen om 10 år: AI, natur och framtidens arbete1:02:38 AI-overlords, säkerhet och risken med smartare system1:08:07 Vad Sverige behöver göra i AI-kapplöpningen1:13:03 Fallgropar: när företag gör för mycket med AI1:17:16 Vibecoding, egna CRM-system och onödig komplexitet1:20:34 Bygga själv eller köpa färdigt? CRM, PIM och datalager1:24:30 Små AI-verktyg som skapar stort affärsvärde1:26:14 Avslutning: följ Joakim Salin1:27:30 Outro

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trots massiv kritik går regeringen vidare med förslaget att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Varför gör regeringen det och vad tycker oppositionen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extra avsnitt varje tisdag! Lyssna nu i Sveriges Radios app.

Vi har fått ett samhälle där ingen längre vill vara den vuxna i rummet. Barnens rätt att ta plats och leva ut varje impuls går före andras rätt till lugn. Är detta unikt svenskt? Det undrar Anna i veckans brev till Anna-Karin Wyndhamn, som svarar henne här. Inläsare: Staffan Dopping

Förstår inte ryska drönare. Därför subventioneras inte fetmamedicin. Så mår det svenska musikundret. Och högerdebattör är inte längre höger. Programledare: Staffan Dopping.

EU:s största tullreform på decennier är på väg och den kommer att förändra hur svenska företag hanterar import, e-handel och ansvar i leveranskedjan. Målet är enklare administration och rättvisare konkurrens, men förändringarna innebär också nya krav på företagen. I detta avsnitt gästas vi av Stefan Björkencrona från Tullverket för att reda ut vad reformen betyder i praktiken.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi går igenom veckan som varit! Womens Champions Cup, Womens Super League och den svenska försäsongen. Trevlig lyssning!! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utvecklingen i USA skakar om. Politiker talar om en ny världsordning. Men vad betyder det som händer, i världens viktigaste ekonomi, för svenska företag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett mer oberäkneligt USA har skakat om världen och politiskt har det lett till flera kriser. President Donald Trumps uppmärksammade tal i Davos förra veckan lindrade oron för militärt hot mot Grönland och för nya tullar mot Europa.Men utvecklingen i USA påverkar svenska företag.”Det vi ser i USA just nu är inte stabila förutsättningar och det påverkar både viljan att investera och våra handelsflöden”, säger Svenskt näringslivs vd Jan-Olof Jacke.EU blickar mot andra i ställetDe europeiska och amerikanska ekonomierna är sammanflätade på många sätt. Till exempel USA är ett av Sveriges viktigaste exportländer. Men USA nya handelspolitik med tullar och den osäkerhet som det skapar har fått ekonomer och politiker att uppmana Europa och europeiska företag att bli mindre beroende av USA.”Jag tror att det är den strategin som EU-kommissionen nu tillämpar väldigt tydligt. Med avslutade förhandlingar med Indien och undertecknat avtal med Mercosur. Jag tror att det är rätt väg att gå”, säger Per Altenberg, chefsekonom på myndigheten Kommerskollegium.Nytt handelsavtal med IndienNär relationerna med USA blir frostigare och mer ansträngda så har också blickarna riktats mot andra håll i världen. Nu senast i form av ett handelsavtal med Indien.”Det är ett stort avtal och det har möjlighet att bli ännu mycket större om det implanteras på ett sätt som gör att både företag och konsumenter kan dra nytta av varandra i och med en lägre prisbild”, säger Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Programledare: Victor JensenProducent: Olof WijnbladhGäster: Naila Saleem, Sveriges Radios Sydasienkorrespondent, och Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium

Äntligen kliver debattören, författaren och tidigare Veckans brott-polisen Nadim Ghazale in i Cirkeln! Veckans samtal sker efter att lokala SD-politiker krävt att arrangörer skulle avboka Nadim, ett drag som väckt kritik från bl.a. Svenska PEN och Svenska Författarförbundet. Vad tyder utvecklingen på, och vilka begrepp kan vi ta fram?Nyhetsmorgons Steffos syn på barnalstrande och RFSU:s nya dejtingmanual för unga killar (!) diskuteras - vad kan utläsas av tipsen och vilka saknas? Avvisning, hygien, gymkultur och mycket i veckans nya avsnitt! @_cirkelnpodcastKlippare: Mikaela ArnrothVinjett: Isak Jakobsson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stridsvagnsspår och explosioner skapar livsmiljöer för sällsynta växter och insekter. På Smålands skjutfält trivs arter som annars riskerar att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Krig i Europa och det svenska försvaret ökar sin aktivitet. Fler skott avlossas, fler granater sprängs, och stridsvagnarna dundrar fram och spränger sönder och river upp djupa sår i naturen på de svenska övningsfälten. Det här är bra för försvaret av Sverige, men naturvården gynnas också.Vi följer med biologen och insektsforskaren Niklas Johansson ut på Skillingaryds skjutfält i Småland där många sällsynta växter och djur gynnas av militärens aktivitet.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Att hitta, utveckla och behålla talanger är avgörande för framgångsrika organisationer. Men enligt entreprenören Carl Fredrik Sammeli misslyckas många företag med att frigöra medarbetarnas fulla potential. I en intervju i Kommunikationspodden delar serieentreprenören Carl Fredrik Sammeli med sig av sina erfarenheter kring talangutveckling efter att ha byggt framgångsrika kommunikationsbyråer som Prime och United Minds. – Många företag behandlar talangfrågorna väldigt traditionellt. Man utser en HR-chef och en HR-avdelning, sköter löneadministration och liknande. Men man tänker kanske inte individualiserat på talangfrågorna, säger Sammeli och tillägger att människor är olika och därför inte kan styras på samma sätt. Sammeli menar att introduktionen av nya medarbetare ofta följer en föråldrad mall. Hans eget alternativ är en tvåveckorsperiod där nyanställda arbetar med kunduppdrag på förmiddagen och genomgår introduktion på eftermiddagen – där de får ta med sig verkliga problem från kundprojekten och lösa dem tillsammans med erfarna kollegor. – Vi jobbade med riktiga klientprojekt på förmiddagen och på eftermiddagen jobbade vi med att utveckla dig och lära dig kulturen. Det viktiga är hur vi jobbar här, vad som sitter i väggarna och hur vi tänker, berättar Sammeli. Enligt Sammeli presterar verksamheter med chefer som är aktiva i den operativa verksamheten oftast bättre än de med "högspecialiserade ledare som bara leder". – De duktigaste cheferna ska vara med på kundmötena. De ska vara ute och träffa och behovsinventera och förstå. Det är där hela slaget står, säger han och tillägger att framgångsrika entreprenörer som Steve Jobs och Elon Musk kännetecknas av sitt engagemang i verksamheten. Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden med Carl Fredrik Sammeli som handlar om talanger här

Försvarsmaktens gamla Hercuelsplan har varit i tjänst i 60 år, men istället för nya amerikanska plan väljer man nu brasilianska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges sex Herculesplan ska fasas ut men till att börja med kommer de flyga parallellt med fyra moderna plan som Sverige köper från Embraer i Brasilien.De nya planen kan ta större last, har toaletter ombord och kan flyga mycket snabbare och högre, men det finns saker som de inte kommer kunna göra till att börja med.Hercules är ett flygplan som lämpar sig väldigt bra för krigssituationer och att starta och landa på korta sträckor på alla möjliga underlag. ”Där kommer det att dröja innan vi är framme med våra nya flygplan, men vi kommer att komma dit.”, säger Per Carlemalm, som är flygchef på Hercules-skvadronen.Medverkande:Claes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareKalle Glas, ProducentPer Carlemalm, Hercules-pilot och skvadronchef Skaraborgs flygflotiljMartin Lundmark, Lektor FörsvarshögskolanLjudkällor: SR, The Guardian, SVT, Försvarsmakten

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Avsnitt 289. Svenska förlags och strömningstjänsters etablering i Polen är, hittills, en framgångssaga. Men den är samtidigt unik. Förläggaren är dubbel inför situationen, kommer den politiska utvecklingen att bli ett hot mot svenska investeringar? Vi ställde oss frågan hur långt AI påverkat innehållet i svenska ljudbokstjänster och fann att det, just nu, i huvudsak handlade om titlar på engelska och att det ännu inte är särskilt utvecklat. Men journalisten tolkade siffrorna som att ingen av tjänsterna egentligen har någon större kontroll på vad som händer. Till det är siffrorna alltför olika. Trots det en intressant avstämning. Hur hanterar svenska förlag författare som vill vara med på Bokmässan? Förr var det en oreglerad hantering med mycket känslor inblandade på alla håll. I dag är det en tydligt reglerad hantering där de flesta förstår förlagens regler för vilka som får komma och vilka som inte får komma till Bokmässan på förlagens bekostnad. Så om det inte vore för dessa ”löshästar” så vore inget större problem. Eller? I början på hösten slutade Bokmässans vd Frida Edman efter åtta år som chef. Vi fångade henne på det nya jobbet på Stadsteatern i Göteborg för att få henne att dela med sig av sina erfarenheter.   00 25         Svensk förlagsoffensiv i Polen 09 49         AI-märkta ljudböcker börjar dyka upp i ljudbokstjänsterna 13 28         Förlagens författarpolicy på Bokmässan 20 28         Frida Edman summerar sina år på Bokmässan

Nyheterna Radio 08:00

Under mitten av 1970- och 1980-talet genomgick den svenska Försvarsmakten mer eller mindre ett stålbad av rationaliseringar och neddragningar. Samtidigt utvecklade vi ett av världens mest kompetenta multiroll stridsplan JAS Viggen. Detta plan har blivit till en symbol för Sveriges förmåga i luften under det så kallade ”andra” kalla kriget fram till Sovjets kollaps. Samtidigt vittnar det faktum att Viggen aldrig blev en kärnvapenbärare om att Sveriges ambitioner under denna period inte längre passade med vare sig plånboken eller de övriga supermakternas egna intressen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om 1970- och 1980-talets så kallade ”försvarsdoktrin” och vad den egentligen grundade sig i.Fram till 1960-talets mitt hade Sveriges försvar varit inriktat på ett periferiförsvar med syfte att mota storskaliga invasionsförsök från någon närliggande stormakt. Till detta låg en politisk inställning som syftade till neutralitet i krig och alliansfrihet i fred. Att försvara en sådan säkerhetspolitisk inställning var endast möjligt om Försvarsmakten gavs stora resurser. I själva verket kan den svenska militära styrkeuppbyggnaden sägas vila på den enorma ekonomiska expansion som Sverige genomlevde under de så kallade rekordåren. Efterkrigstidens ”neutralitetsvakt” gjordes möjlig tack vare pengarna som flödade in. Det rådde också politiskt konsensus i försvarsfrågan under socialdemokratiskt ledarskap. Den militärtekniska utvecklingen pekade under tidigt 1950-tal också i samma riktning som tidigare, bara det att planen blev snabbare och bomberna starkare.Under mitten av 1960-talet kom dock mycket av dessa grundförutsättningar att ändras. Pengarna tog slut när tillväxten bromsade in. Den politiska konsensusen som tidigare rådigt luckrades upp när Försvarsmakten äskade egna kärnvapen (1970-talets offentliga politiska debatt om kärntekniken spelade in i detta), och den tekniska utvecklingen gick nu tillbaka mot konventionella scenarion där mekanisering och kvalitativ förmågehöjning blev allt viktigare. När pengarna började ta slut kunde inte längre alla få vad de ville ha och striderna om försvaret blev åter ett faktum. Samtidigt skönjdes en ökad sovjetisk närvaro i Östersjön med nya ubåtar och i centrala Europa var man mycket oroad över en förnyad Sovjetisk konventionell styrkeuppbyggnad som tycktes överskugga allt vad NATO kunde åstadkomma. USA skulle inte heller tillåta Sverige att anskaffa kärnvapen.Men skulle ett nytt storkrig egentligen betyda en fullskalig attack mot just Sverige, eller skulle endast en mindre styrka sättas in mot Skandinavien? En svår fråga blev då vad det nya spetsflyget egentligen skulle vara? Om det inte skulle bli ett attackflyg med kärnvapenkapacitet, vad skulle det i stället bli? Skulle det understödja ett djupförsvar, eller skulle det stoppa fienden till havs? Det som kom att bli 1970-talets och 1980-talets försvarsdoktrin lämnar inga vettiga svar på de här frågorna och idag framstår det militära resonerandet under perioden i stort sett som en efterhandskonstruktion. Det svenska försvaret nedmonterades till att passa den plånbok som gavs, och de krigsscenarier man såg framför sig anpassades till vad man kunde klara av. Av de 600 JAS Viggen som man önskade sig, blev det bara 300. Det fick helt enkelt räcka.Bild: JAS Viggen 37, Wikipedia, Creative Commons.Lyssna också på Sverige och det kalla kriget : Hela världens kalla krig (del 1) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 284. Jonas Modigs yrkesliv, som utspelade sig i den svenska förlagsbranschen på hög nivå från början av 70-talet, är ett viktigt kapitel i vår berättelse om den svenska förlagshistorien. Han kom in under en turbulent tid i bokbranschen där fria priser precis införts i Sverige men där branschen inte följt med sin tid. Så Jonas Modig blev en av nydanarna och kom att sätta en stark prägel på branschen via vd - poster på Förläggareföreningen, bokklubben Månadens bok, Wahlström & Widstrand, Bonnierförlagen och till det ordförandeposten i Förläggarföreningen, branschtidningen Svensk Bokhandel och den europeiska Förläggareföreningen. Samtalet rör sig runt de stora rörelserna i branschen; bokklubbarnas framväxt, utvecklingen av självständiga boklådor, fasta och fria priser, pocketbokens tillväxt och de stora statliga kulturutredningarna. Längs vägen får vi veta en del om problemen med att ge ut nobelpristagare, om relationen mellan små och stora förlag, om vad, eller vem, som lade grunden för de svenska litterära agenternas intåg i Sverige. Plus en del om våndorna att driva ett större svenskt förlag under dessa år. Trevlig sommar så möts vi i höst!

Avsnitt 284. Jonas Modigs yrkesliv, som utspelade sig i den svenska förlagsbranschen på hög nivå från början av 70-talet, är ett viktigt kapitel i vår berättelse om den svenska förlagshistorien. Han kom in under en turbulent tid i bokbranschen där fria priser precis införts i Sverige men där branschen inte följt med sin tid. Så Jonas Modig blev en av nydanarna och kom att sätta en stark prägel på branschen via vd - poster på Förläggareföreningen, bokklubben Månadens bok, Wahlström & Widstrand, Bonnierförlagen och till det ordförandeposten i Förläggarföreningen, branschtidningen Svensk Bokhandel och den europeiska Förläggareföreningen. Samtalet rör sig runt de stora rörelserna i branschen; bokklubbarnas framväxt, utvecklingen av självständiga boklådor, fasta och fria priser, pocketbokens tillväxt och de stora statliga kulturutredningarna. Längs vägen får vi veta en del om problemen med att ge ut nobelpristagare, om relationen mellan små och stora förlag, om vad, eller vem, som lade grunden för de svenska litterära agenternas intåg i Sverige. Plus en del om våndorna av att driva ett större svenskt förlag under dessa år. Trevlig sommar så hörs vi i höst!

Avsnitt 282. När Kulturrådet nyligen gick igenom vilka aktuella böcker som skulle få kulturstöd stod Forum i en klass för sig. Men av fel orsaker. Bland de böcker som fick avslag fanns 25 titlar från Forum, samtliga böcker de sökt stöd för. Det var så klantigt att man direkt kan utgå från att det var en miss i hanteringen. Åtminstone om ni frågar oss. Simon & Schuster sa upp sitt avtal med Storytel för tre år sedan. De sa nej till det strömmade formatet och ”revenue share”. Nu återkommer de, på eget initiativ. Vi funderar på om det är tecken på en ny syn på marknaden från den, just nu, mest aktiva förlagsgruppen bland de stora internationella förlagsjättarna. Det var bara en tidsfråga men dröjde egentligen ovanligt länge. Men nu satsar Forum på ett nytt arbetssätt, helt kopierat från tv-världen, när de lånar Camilla Läckbergs namn till en storsatsning på en serie digitala böcker och lanserar dem likt en tv-serie med alla avsnitten/böckerna tillgängliga på en gång. De hänvisar till ”writers room”-konceptet som innebär att ett antal författare ”går ner i gruvan” och mejslar fram böckerna. Kanske eller kanske inte från en ”storyline” konstruerad av Camilla Läckberg. Vi brukar då och då göra små inslag från förlagets vardag. Den här gången är det en jämn lunk men med ett par intressanta detaljer som vi delar med er.   00 28         Forum gör bort sig 08 35         Amerikansk förlagsjätte kommer tillbaka till Storytel 12 46         Bokbranschen lånar arbetsmetoder från tv-världen 17 42         Allt som vanligt, nästan, i förlagets värld

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nivå: B1-B2 Gäst idag är Svetlana Svensson från kanalen Svenska För dig. Här i andra delen pratar vi om hur hon fick jobb som lärare i Sverige, och hur det kan vara ett problem att inte kunna svenska svärord i skolan. Vi avslutar med vad som är viktigt för att lära sig svenska till en hög nivå. Svetlana lärde sig svenska så bra att hon nu kan jobba som lärare i svenska. Vilken inspiration! Kolla in hennes Instagram här och YouTube här. Vi talar i normalt tempo, och om du tycker det är svårt att följa med rekommenderar jag att ta hjälp av transkriptet - klicka här. 

Nivå: B1-B2 Gäst idag är Svetlana Svensson från kanalen Svenska För dig. Här i första delen pratar vi om hur hon kämpade hårt för att lära sig svenska snabbt när hon kom till Sverige, och hur det är att lära sig med sin partner. Svetlana lärde sig svenska så bra att hon nu kan jobba som lärare i svenska. Vilken inspiration! Kolla in hennes Instagram här och YouTube här. Vi talar i normalt tempo, och om du tycker det är svårt att följa med rekommenderar jag att ta hjälp av transkriptet - klicka här. 

En ny bok visar hur staten och experter format och skapat den svenska föräldern sedan 1700-talet, skriver Edel Irén Lappin. Inläsare: Staffan Dopping

Slaget vid Poltava den 28 juni 1709 uppfattas av många som slutet på den svenska stormaktstiden. Den svenska fältarmén krossades vid det katastrofala svenska nederlaget vid Poltava.Karl XII:s ryska fälttåg har starka kopplingar till det dagsaktuella kriget i Ukraina. Nederlaget i slaget innebar inte att den svenska fältarmén krossades, utan även slutet för en period av vad man skulle kunna kalla ukrainsk autonomi i skepnaden av Mazepas hetmannafurstendöme. Det förflutna möter det förgångna på ett påtagligt sätt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av de klassiska nederlagen i den svenska militära världshistorien.Slaget vid Poltava har intresserat och fascinerat många generationer av forskare och skribenter. Inte minst Peter Englunds skildring från 1988 har lästs av många som gripits starkt av dramatiken och brutaliteten i slaget. En hel armé gick under på bara några dagar. I själva slaget den 28 juni stupade eller tillfångatogs omkring 10 000 svenska soldater och de övriga kapitulerade några dagar senare vid Perevolotjna. Karl XII:s alla visioner om att kunna upprepa triumfen från Narva nio år tidigare krossades brutalt i Ukraina.Men slaget satte inte bara punkt för Karl XII:s försök att besegra Peter den stores ryska imperium utan med i fallet drogs även hetmannen Mazepa och drömmen om en ukrainsk autonomi. I avsnittet kopplas Karl XII:s fälttåg mot Ryssland 1708-09 till nutidens krig i Ukraina. Det finns otaliga paralleller som går att dra mellan det förflutna och nuet. Historien återupprepar sig själv. Kanske inte exakt men i ny skepnad.Den som vill fördjupa sig mer i Poltavadramtiken kan förutom att läsa Peter Englunds fantastiska bok Poltava (1988) även ta del av Peter Froms bok Katastrofen vid Poltava (2007) men även Gunnar Åselius utmärkta avsnitt i boken Svenska slagfält (2003).Lyssna också på 20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige och Den Gåtfulle Karl XII:s största misstag.Bild: Slaget vid Poltava. Målning (1727) av Pierre-Denis Martin. Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(OBS! Det här avsnittet är en slags komprimerad variant av vår senaste liveshow, men med bra ljud. Vill du lyssna på ca en timme mer med sämre ljud så finns det på Youtube och som ett separat poddavsnitt här i ditt poddflöde).I vårt mest jubilerande avsnitt hittills firar vi 200 avsnitt genom att gå igenom svenska fältherrar under stormaktstiden. Inte minst så skildras här en progression från att generaler super ihjäl sig till att de arbetar ihjäl sig.Mattis tar sig an herrarnas fria åkning-eran genom att beskriva det briljanta riksfyllot Johan Banér och den kleptomaniske kavallerisvinaren Arvid Wittenberg, samt hur dessa återkommande brände Sachsen. Per ger sig å sin sida på Carl Gustaf Rehnskiöld; dvs. den man som i praktiken grundade karolinerarmén, planerade Narva 1700, vann vid Fraustadt 1706, och brände Sachsen.Dessutom: gnäll på Fredrik I, Karl X Gustav går bananer-jingeln, hämta/lämna-problematik på 1600-talet, Banér recenserar sin underlydande, Wittenberg ser en lukrativ chans, Rehnskiölds besvikelse, klacken och mycket mer!Avsnittet börjar: 06:11 Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2002 togs en man på bar gärning när han skulle lämna över hemliga Ericsson-dokument till en rysk underrättelseofficer. Fallet fick stora konsekvenser. Numera görs hårda kontroller av personal som hanterar säkerhetsklassade uppgifter. Men rekryteringen av agenter på svenska bolag och myndigheter pågår fortfarande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Markus Küchler, it-säkerhetschef Epiroc Gösta Lemne, fd teknikchef Ericssons radioenhet Roland Sätradahl, fd kriminalinspektör Säpo Joakim Lindqvist, förbundsjurist Fackförbundet ST Johan Tell, säkerhetschef Skatteverket Runar Viksten, fd chefsrådman Stockholms tingsrätt. Daniel Stenling, fd chef kontraspionage Säpo Börje Ekholm, vd Ericsson Micael Johansson, vd Saab Stefan Widing, vd Sandvik Martin Lindqvist, vd SSAB Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Einar de Wit är inte bara en bonde med lite fler får än genomsnittet. Han har också ett vargrevir intill sin gård och har drabbats av ett större angrepp. I det här avsnittet av Lantbrukspodden berättar Einar, som också sitter i Svenska Fåravelsförbundets styrelse, för Land Lantbruks reporter Göran Berglund om varför han tror att drabbade djurägare i dag är betydligt mer öppna om vad som oroar dem. Einar de Witt är också tydlig med vad han tycker – men att ta debatten i sociala medier är en kamp han gett upp. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Einar de Wit är inte bara en bonde med lite fler får än genomsnittet. Han har också ett vargrevir intill sin gård och har drabbats av ett större angrepp. I det här avsnittet av Lantbrukspodden berättar Einar, som också sitter i Svenska Fåravelsförbundets styrelse, för Land Lantbruks reporter Göran Berglund om varför han tror att drabbade djurägare i dag är betydligt mer öppna om vad som oroar dem.  Einar de Witt är också tydlig med vad han tycker – men att ta debatten i sociala medier är en kamp han gett upp. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

I veckans avsnitt gästas vi av Johan Sjöberg för att prata om stora säkerhetsutmaningar för svenska företag. Johan Sjöberg är säkerhets- och försvarspolitisk rådgivare vid svenskt näringsliv samt ansvarig för Näringslivets säkerhetsdelegation (NSD). 

Banken Havilland i Luxemburg, som tidigare var del av isländska banken Kaupthing som stod i centrum av finanskrisen på ön 2008, tappar sin banklicens efter upprepade problem att efterfölja penningtvättslagarna. Men vad har banken egentligen för relation till Ghadaffi och Prince Andrew?Svenska företag lobbar i EU och får bidrag därifrån. Ericsson får 406 miljoner kronor i bidrag och lägger 8-9 miljoner kronor på lobbying. Northvolt får 363 miljoner och så vidare...Slutligen talar vi om spekulationen med japanska valutan som troligen ledde till enorma börsras på framförallt japanska börsen men även världen över. Vad är Yen Carry Trade?Donera månadsvis: www.underorion.se/stottaSwish: 123 696 24 43För att skriva lyssnarbrev, ställa frågor eller annat så använd kontaktformuläret på: https://underorion.se/about/Hjälp podcasten genom att donera månadsvis, swisha eller skicka krypto!Donationer ger oss möjligheten att kunna fortsätta utan reklam och utan annan finansiering som gör oss mindre oberoende.Donera månadsvis via https://www.underorion.se/stottaSwisha till: 123 696 24 43Bitcoinbc1qemxd23jleknkg9jcrlvve300whfd9a3zt3mzyyAvsnittet spelades in 30 juli 2024.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige måste omfamna AI på alla samhällsnivåer och områden. Det är budskapet i en ny nationell strategi som tagits fram av AI Sweden, Sveriges nationella AI-center. För svenska företag är budskapet tydligt: satsa genast på AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Sven Carlsson, techreporter och Martin Svensson, vd AI Sweden

Sverige måste omfamna AI på alla samhällsnivåer och områden. Det är budskapet i en ny nationell strategi som tagits fram av AI Sweden, Sveriges nationella AI-center. För svenska företag är budskapet tydligt: satsa genast på AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Sven Carlsson, techreporter och Martin Svensson, vd AI Sweden

Det är åtta månader kvar till det amerikanska presidentvalet och i morgon är det dags för den så kallade Supertisdagen. Vad betyder valet för svensk ekonomi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator, och Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Det är åtta månader kvar till det amerikanska presidentvalet och i morgon är det dags för den så kallade Supertisdagen. Vad betyder valet för svensk ekonomi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator, och Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Det Rysslands-kopplade hackernätverket Akiras attack mot Tietoevrys datacenter i helgen har fortsatta konsekvenser. Flera svenska kommuner och regioner har fått återgå till papper och penna eller använda alternativa system, liksom en rad företag. På en kvart får du veta varför hackerattacker som den här kommer att fortsätta ske och vad hackarnas mål egentligen är. Med Henning Eklund, techreporter på SvD. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Daniel Säfström Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: SVT, SR, NBC och Dune Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har du tänkt på hur du rör dig när du går? Och att det även kan ha betydelse för hur effektiv din löpteknik är? Välkommen till ett spännande samtal med Sofie Turse om Feldenkraismetoden, ett system av övningar med utgångspunkten att rörelse, tanke, känsla och handling hänger ihop. Övningar att ta till vid exempelvis sömnsvårigheter, stress och långvariga smärttillstånd – men också vid utövande av idrott som löpning, programledarskap, artisteri med mera. Sofie Turse är fysioterapeut, idrottslärare och auktoriserad Feldenkraispedagog. Tack för att du lyssnar!Youtubeklipp med inspiration hittar du här och här.Här kan man läsa om Feldenkraismetoden:Svenska Förbundet för Auktoriserade Feldenkraispedagogers hemsida:www.feldenkraismetoden.orgBeskrivning på fysioterapeuternas hemsida:https://www.fysioterapeuterna.se/Sektioner/Mental-halsa/Natverk/feldenkraismetoden/Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Det tog över 90 år att bygga färdigt Karlsborgs fästning, ett av sveriges största fortifikationsprojekt genom historien. Men bara några år efter att den färdigställdes var det dags att lägga ner den. Varför? Svaret kan härledas till förändringar i synen på hur krig ska bedrivas.När fästningen äntligen blev klar hade den militära utvecklingen förändrats och den bärande principen bakom fästningen – centralförsvarsdoktrinen – hade blivit förlegad. Idag på militärhistoriepodden är temat försvarsdoktriner och vilken roll de har spelar i militärhistorien.Som företeelse kan militära doktriner sägas vara lika gamla som den mänskliga civilisationen självt. Så länge härskare har organiserat arméer för bedriva anfallskrig eller försvara sin egen mark så har det funnits ett behov av att på förhand arbeta enligt fastslagna principer. I doktriners namn har stater tömt sina kassor för att bygga fästningar, murar, experimentella sjöstridskrafter och megalomaniska skyddsrumsprojekt. Ibland har det varit lyckade tilltag men lika ofta har det visat sig vara bortkastade pengar, precis som Karlsborgs fästning.Det är dock en öppen fråga vilken roll doktriner egentligen spelar för militärhistorien sett ur ett större historiskt perspektiv. I vissa fall är det oklart vad doktriner är över huvud taget, och om de ens finns? Ytterst handlar det om vad man anser styr den militära utvecklingen. Är de inte bara ett sätt att sätta en etikett på de rådande strukturella förutsättningarna? Detta är några av de frågor som Peter Bennesved och Martin Hårdstedt tar sig an i dagens avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilken roll har den andliga vården som fängelseimamer och fängelsepräster ger när straffen blir längre och fängelserna trängre? Med sin tystnadsplikt har fängelseprästerna och fängelseimamerna blivit viktiga samtalspartners och gudstjänsten en möjlighet till paus ifrån fängelselivet. Vilken roll spelar den andliga vården på fängelset och behöver Kriminalvården utöka antalet själavårdare i takt med att antalet intagna ökar?Vi besöker Österåkeranstalten och fängelsepastorn Bengt Ekelund. Hör även Abdallah Salah som jobbar som fängelseimam på flera anstalter och Viktor Sysojev, engagerad i Unga KRIS.Hör även Birgitta Winberg som är fängelsepräst och som nyligen kommit ut med boken: "Präst bakom galler" och Per Björkgren, regionchef Region Väst Kriminalvården. programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Johanna Sjövall och Tara Rezai Lindorm producent: Anders Diamant

Under 90- och 00-talet försvann 95 procent av den svenska armén. Nu är målet att på nytt bygga upp ett starkt försvar och på sikt höja försvarsbudgeten till 2 procent av BNP. Var behövs resurserna som mest? Hur ser framtidens försvar ut? Och vad kan vi lära av Finland och andra Östersjöstater? Det är frågor som vi pratar om veckans Hotspot. Gäster i programmet är Karlis Neretnieks, generalmajor och tidigare rektor för Försvarshögskolan, och Mikael Oscarsson, riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Medan stora delar av omvärlden gått vidare efter pandemin fortsätter Kinas sin nolltoleranspolitik. I veckans podd får vi veta hur svenska företag hanterat nedstängningar och andra covidproblem. Omfattande nedstängningar, svårigheter att resa hem eller ta in utländsk personal, återkommande masstestning som i sig innebär smittrisk. Drygt två år in i pandemin tampas både ekonomin och vanligt folk med stora covidproblem. Hur drabbar detta de hundratals svenska företag som är verksamma i landet? Hör Joakim Abeleen, Kinachef på Business Sweden och Björn Djurberg, Pekingkorrespondent i samtal med programledare Helene Benno.Producent: Kajsa BoglindTekniker: Tim Kellerman

Det svenska försvaret är bara en bråkdel av vad det en gång var. Nu har återuppbyggnaden rivstartats, men det finns många hål att täppa till från tiden då krigsrisken bedömdes vara minimal. När fattades de avgörande besluten, vad har de inneburit och var står vi nu? Programledare: Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet: Per Olsson, försvarsekonom FOI Mats Eriksson, politikreporter Ekot Marcus Pettersson, revisionsdirektör Riksrevisionen Magdalena Andersson, statsminister Bengt Gustafsson, fd överbefälhavare Mikael Odenberg, fd försvarsminister Fredrik Reinfeldt, fd statsminister Ronny Modigs, regementschef FalunTekniker: Stina Fagerbergekonomiekotextra@sverigsradio.se