Podcasts about svenska f

Nivå: B1-B2 Gäst idag är Svetlana Svensson från kanalen Svenska För dig. Här i andra delen pratar vi om hur hon fick jobb som lärare i Sverige, och hur det kan vara ett problem att inte kunna svenska svärord i skolan. Vi avslutar med vad som är viktigt för att lära sig svenska till en hög nivå. Svetlana lärde sig svenska så bra att hon nu kan jobba som lärare i svenska. Vilken inspiration! Kolla in hennes Instagram här och YouTube här. Vi talar i normalt tempo, och om du tycker det är svårt att följa med rekommenderar jag att ta hjälp av transkriptet - klicka här. 

Nivå: B1-B2 Gäst idag är Svetlana Svensson från kanalen Svenska För dig. Här i första delen pratar vi om hur hon kämpade hårt för att lära sig svenska snabbt när hon kom till Sverige, och hur det är att lära sig med sin partner. Svetlana lärde sig svenska så bra att hon nu kan jobba som lärare i svenska. Vilken inspiration! Kolla in hennes Instagram här och YouTube här. Vi talar i normalt tempo, och om du tycker det är svårt att följa med rekommenderar jag att ta hjälp av transkriptet - klicka här. 

Slaget vid Poltava den 28 juni 1709 uppfattas av många som slutet på den svenska stormaktstiden. Den svenska fältarmén krossades vid det katastrofala svenska nederlaget vid Poltava.Karl XII:s ryska fälttåg har starka kopplingar till det dagsaktuella kriget i Ukraina. Nederlaget i slaget innebar inte att den svenska fältarmén krossades, utan även slutet för en period av vad man skulle kunna kalla ukrainsk autonomi i skepnaden av Mazepas hetmannafurstendöme. Det förflutna möter det förgångna på ett påtagligt sätt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av de klassiska nederlagen i den svenska militära världshistorien.Slaget vid Poltava har intresserat och fascinerat många generationer av forskare och skribenter. Inte minst Peter Englunds skildring från 1988 har lästs av många som gripits starkt av dramatiken och brutaliteten i slaget. En hel armé gick under på bara några dagar. I själva slaget den 28 juni stupade eller tillfångatogs omkring 10 000 svenska soldater och de övriga kapitulerade några dagar senare vid Perevolotjna. Karl XII:s alla visioner om att kunna upprepa triumfen från Narva nio år tidigare krossades brutalt i Ukraina.Men slaget satte inte bara punkt för Karl XII:s försök att besegra Peter den stores ryska imperium utan med i fallet drogs även hetmannen Mazepa och drömmen om en ukrainsk autonomi. I avsnittet kopplas Karl XII:s fälttåg mot Ryssland 1708-09 till nutidens krig i Ukraina. Det finns otaliga paralleller som går att dra mellan det förflutna och nuet. Historien återupprepar sig själv. Kanske inte exakt men i ny skepnad.Den som vill fördjupa sig mer i Poltavadramtiken kan förutom att läsa Peter Englunds fantastiska bok Poltava (1988) även ta del av Peter Froms bok Katastrofen vid Poltava (2007) men även Gunnar Åselius utmärkta avsnitt i boken Svenska slagfält (2003).Lyssna också på 20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige och Den Gåtfulle Karl XII:s största misstag.Bild: Slaget vid Poltava. Målning (1727) av Pierre-Denis Martin. Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(OBS! Det här avsnittet är en slags komprimerad variant av vår senaste liveshow, men med bra ljud. Vill du lyssna på ca en timme mer med sämre ljud så finns det på Youtube och som ett separat poddavsnitt här i ditt poddflöde).I vårt mest jubilerande avsnitt hittills firar vi 200 avsnitt genom att gå igenom svenska fältherrar under stormaktstiden. Inte minst så skildras här en progression från att generaler super ihjäl sig till att de arbetar ihjäl sig.Mattis tar sig an herrarnas fria åkning-eran genom att beskriva det briljanta riksfyllot Johan Banér och den kleptomaniske kavallerisvinaren Arvid Wittenberg, samt hur dessa återkommande brände Sachsen. Per ger sig å sin sida på Carl Gustaf Rehnskiöld; dvs. den man som i praktiken grundade karolinerarmén, planerade Narva 1700, vann vid Fraustadt 1706, och brände Sachsen.Dessutom: gnäll på Fredrik I, Karl X Gustav går bananer-jingeln, hämta/lämna-problematik på 1600-talet, Banér recenserar sin underlydande, Wittenberg ser en lukrativ chans, Rehnskiölds besvikelse, klacken och mycket mer!Avsnittet börjar: 06:11 Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2002 togs en man på bar gärning när han skulle lämna över hemliga Ericsson-dokument till en rysk underrättelseofficer. Fallet fick stora konsekvenser. Numera görs hårda kontroller av personal som hanterar säkerhetsklassade uppgifter. Men rekryteringen av agenter på svenska bolag och myndigheter pågår fortfarande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Markus Küchler, it-säkerhetschef Epiroc Gösta Lemne, fd teknikchef Ericssons radioenhet Roland Sätradahl, fd kriminalinspektör Säpo Joakim Lindqvist, förbundsjurist Fackförbundet ST Johan Tell, säkerhetschef Skatteverket Runar Viksten, fd chefsrådman Stockholms tingsrätt. Daniel Stenling, fd chef kontraspionage Säpo Börje Ekholm, vd Ericsson Micael Johansson, vd Saab Stefan Widing, vd Sandvik Martin Lindqvist, vd SSAB Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Einar de Wit är inte bara en bonde med lite fler får än genomsnittet. Han har också ett vargrevir intill sin gård och har drabbats av ett större angrepp. I det här avsnittet av Lantbrukspodden berättar Einar, som också sitter i Svenska Fåravelsförbundets styrelse, för Land Lantbruks reporter Göran Berglund om varför han tror att drabbade djurägare i dag är betydligt mer öppna om vad som oroar dem.  Einar de Witt är också tydlig med vad han tycker – men att ta debatten i sociala medier är en kamp han gett upp. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

I veckans avsnitt gästas vi av Johan Sjöberg för att prata om stora säkerhetsutmaningar för svenska företag. Johan Sjöberg är säkerhets- och försvarspolitisk rådgivare vid svenskt näringsliv samt ansvarig för Näringslivets säkerhetsdelegation (NSD). 

Banken Havilland i Luxemburg, som tidigare var del av isländska banken Kaupthing som stod i centrum av finanskrisen på ön 2008, tappar sin banklicens efter upprepade problem att efterfölja penningtvättslagarna. Men vad har banken egentligen för relation till Ghadaffi och Prince Andrew?Svenska företag lobbar i EU och får bidrag därifrån. Ericsson får 406 miljoner kronor i bidrag och lägger 8-9 miljoner kronor på lobbying. Northvolt får 363 miljoner och så vidare...Slutligen talar vi om spekulationen med japanska valutan som troligen ledde till enorma börsras på framförallt japanska börsen men även världen över. Vad är Yen Carry Trade?Donera månadsvis: www.underorion.se/stottaSwish: 123 696 24 43För att skriva lyssnarbrev, ställa frågor eller annat så använd kontaktformuläret på: https://underorion.se/about/Hjälp podcasten genom att donera månadsvis, swisha eller skicka krypto!Donationer ger oss möjligheten att kunna fortsätta utan reklam och utan annan finansiering som gör oss mindre oberoende.Donera månadsvis via https://www.underorion.se/stottaSwisha till: 123 696 24 43Bitcoinbc1qemxd23jleknkg9jcrlvve300whfd9a3zt3mzyyAvsnittet spelades in 30 juli 2024.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans podcast bjuder på många skratt och missförstånd och avslöjar hur svårt Frasse har för att uttala det svenska språket. Hans fobi för att prata svenska offentligt var gnistan som startade denna podcast. Den här veckan försöker Christer hjälpa honom att förbättra uttalet med sin skånska.  Vi tackar Frasses elever som bidrog med en lista med svåra ord som Frasse har svårt med i vardagen. Till slut kom vi fram till att den spanska brytningen är här för att stanna. Ni kan gärna ge oss förslag på saker vi kan ta upp i vår podd genom att maila oss till: stridhhosfrasse@gmail.com

Avsnitt 234. Historien går igen när en frilansande översättare för Albert Bonniers förlag nyligen blev lurad av en manustjuv. Förläggaren Johanna Haegerström ger oss bakgrunden. Vi är vana vid att stipendiegivare i bokbranschen gör lite pr eller någon sorts väsen av sig. Så inte Kerstin Ekman och Börje Frelin som skapat ett stipendium i nivå med de största aktörerna i Sverige. Kort och konsist och med en hel del elegans och stil delar de ut fyra författarstipendier á 100 000,- för andra året i rad vilket vi förtjust gärna lyfter fram. Bokmässan lanserade sitt seminarieprogram i förra veckan. Vi letar fram en liten, liten detalj i det stora hela, troligen lite orättvist mot alla som arbetat fram det gedigna programmet. Men det är överraskningarna, det oväntade, som alltid fångar journalisten. Så han gör vågen för flera programpunkter med sf – författare. Lind & Co växer och växer på ett aldrig tidigare skådat sätt och förläggaren ger er en del insikter i vad som är grunden för förlagets lyckade affärer.   00 24         Manustjuvar i farten 08 42         En ödmjuk hållning 15 01         Äntligen, Ursula le Guin 21 54         Förläggaren går mot rekordår, igen

Tim har fått ett DM på Instagram om ett känsligt erbjudande. Inte nog med det, Habbazutt har gått och blivit expert på klimakteriet! Handla Sveriges fetaste poddmerch HÄR Bli Patreon till Sveriges härligaste podcast HÄR

Sverige måste omfamna AI på alla samhällsnivåer och områden. Det är budskapet i en ny nationell strategi som tagits fram av AI Sweden, Sveriges nationella AI-center. För svenska företag är budskapet tydligt: satsa genast på AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Sven Carlsson, techreporter och Martin Svensson, vd AI Sweden

Sverige måste omfamna AI på alla samhällsnivåer och områden. Det är budskapet i en ny nationell strategi som tagits fram av AI Sweden, Sveriges nationella AI-center. För svenska företag är budskapet tydligt: satsa genast på AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Sven Carlsson, techreporter och Martin Svensson, vd AI Sweden

Det är åtta månader kvar till det amerikanska presidentvalet och i morgon är det dags för den så kallade Supertisdagen. Vad betyder valet för svensk ekonomi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator, och Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Det är åtta månader kvar till det amerikanska presidentvalet och i morgon är det dags för den så kallade Supertisdagen. Vad betyder valet för svensk ekonomi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator, och Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Både Titti och Einar upplevde rovdjursangrepp på sina får under 2023. Det är en traumatisk upplevelse när det sker, oavsett om det är ett mindre eller ett större angrepp. I detta avsnitt berättar de vad som hände, vilka konsekvenser det fått och vi fokuserar mycket på det praktiska. Vad händer efter ett angrepp och hur kan man förbereda sig? Dessutom: - Alfred Akersten jobbar för länsstyrelsen som viltspårare och besiktningsman. Han berättar om hur hans jobb ser ut när det varit ett angrepp och bjuder på många handfasta råd, både om hur man kan förbereda sig och hur man hanterar situationen om man drabbas. - Gudrun Haglund-Eriksson är ordförande i Svenska Fåravelsförbundet och har även posten som rovdjuransvarig. Var står SF i rovdjursfrågan, hur ser arbetet ut, vad har uppnåtts under åren, vilka förändringar är viktigast att få till stånd och vad tror vi om framtiden? Välkomna till Fårpodden!

Det Rysslands-kopplade hackernätverket Akiras attack mot Tietoevrys datacenter i helgen har fortsatta konsekvenser. Flera svenska kommuner och regioner har fått återgå till papper och penna eller använda alternativa system, liksom en rad företag. På en kvart får du veta varför hackerattacker som den här kommer att fortsätta ske och vad hackarnas mål egentligen är. Med Henning Eklund, techreporter på SvD. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Daniel Säfström Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: SVT, SR, NBC och Dune Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En tjej med båda fötterna såväl på jorden som djupt etablerade i den svenska idrottens mylla.

Avsnitt 214. Vad händer 2024? Förläggaren har en handfull spaningar. Författaren Tony Fischier skrev om sina erfarenheter av att bli refuserad i en tråd på Facebook. En tråd som gav inblick i en oväntat amatörmässig och absurd hantering från flera svenska förlag. Förläggaren lägger till sitt perspektiv vilket synliggör en del oväntade strukturer. Förläggaren möter Ann-Marie Skarp i ett samtal om hennes nästan femtio år i förlagsbranschen.   00 27       Det här händer kanske 2024 11 02       Välkommen till ett upplysande refuseringslotteri 19 16       Samtal med Ann-Marie Skarp, Piratförlaget

Har du tänkt på hur du rör dig när du går? Och att det även kan ha betydelse för hur effektiv din löpteknik är? Välkommen till ett spännande samtal med Sofie Turse om Feldenkraismetoden, ett system av övningar med utgångspunkten att rörelse, tanke, känsla och handling hänger ihop. Övningar att ta till vid exempelvis sömnsvårigheter, stress och långvariga smärttillstånd – men också vid utövande av idrott som löpning, programledarskap, artisteri med mera. Sofie Turse är fysioterapeut, idrottslärare och auktoriserad Feldenkraispedagog. Tack för att du lyssnar!Youtubeklipp med inspiration hittar du här och här.Här kan man läsa om Feldenkraismetoden:Svenska Förbundet för Auktoriserade Feldenkraispedagogers hemsida:www.feldenkraismetoden.orgBeskrivning på fysioterapeuternas hemsida:https://www.fysioterapeuterna.se/Sektioner/Mental-halsa/Natverk/feldenkraismetoden/Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ordförande Svenska Fäktförbundet

Tove Hässler är sedan några månader vd för Svenska Försäkringsförmedlares förening, Sfm. I detta avsnitt av Risk & Försäkring-podden tar vi bland annat upp regelverk, provisionsförbud, konsolidering och branschens digitalisering. Trevlig lyssning!

Vi följer upp #30, som var en grundkurs i fåravel, med mer om avel i teori och praktik. Inslag om bevarandeavel, avelsvärdering och mönstring. Men också en hel del om avel i praktiken, och hur man genom avel kan få en mer lättskött och effektiv besättning. - Allmogefåren består av tio olika raser, en elfte är på gång, och de är traditionella svenska lantrasfår från olika delar av landet. Allmogefåren bevaras i levande genbanker och målet är att bevara fåren och deras egenskaper som de är, utan att förädla. Peter Larsson som är ordförande i Föreningen Svenska Allmogefår berättar för Anna hur bevarandeavel fungerar, om allmogerasernas historia och hur det går med bevarandet av de svenska allmogefåren. - Hur gick gårdsmönstringen? Titti talar med Mattias Karlsson på Jäders-Husby gård om årets mönstring. Hur går en gårdsmönstring till, hur gör man för att hinna när det är många djur och vad ska man tänka på för att det ska fungera bra för alla inblandade. - Avelsvärdering är ett ämne som kan vara svårt att greppa. Om hur den går till, vilka egenskaper vi avelsvärerar på i Sverige och hur man kan använda resultatet för att gå framåt i aveln samtalar Titti och Victoria Gustafsson som är ordförande i Svenska Suffolkföreningen och som jobbar med både renras- och korsningsavel. - Dessutom medverkar Jonas Karlsson, avelsansvarig i Svenska Fåravelförbundet och en av våra mesta avelsnördar. Han delar med sig av erfarenheter och tankar efter många år med får och andra lantbruksdjur. Jonas strävar efter en jämn besättning där alla djur kan skötas på samma sätt och med samma resultat. Men varför gillar Jonas korta får och varför sparar han inte bara livdjur som har höga avelsvärden? Välkommen till Fårpodden! På hemsidan finns länkar och kontaktuppgifter till oss som gör Fårpodden.

Hur kommer man igång med avel som ny fårägare, vilka verktyg behöver man, hur tänker man när man väljer livdjur och hur är fåravels-Sverige organiserat? Med dessa frågor som utgångspunkt har vi gjort en Fårpodd om avel. - Titti Strömne är fårrådgivare med ett stort intresse för avel. Tillsammans med Anna går hon igenom avelns grunder, de viktigaste begreppen och framför allt vad man behöver göra för att få en sund och lönsam besättning som utvecklas åt rätt håll. - Svenska Fåravelsförbundet är erkänd avelsorgansisation för får i Sverige. Vad betyder det och hur ser avelsverksamheten ut? Jonas Karlsson och Anna Törnfelt är SFs avelsansvariga, de berättar om förbundets roll som spindeln i avelsnätet. - En framgångsrik avelsbesättning med många decenniers erfarenhet i ryggen berättar om hur de jobbar med avel. Einar fick en intervju med Årets Fårföretagare 2023 Jenny Andersson, som tillsammans med sin man Börje driver Ateljé Guldtackan och en Gotlandsfårbesättning. Häng med till Ateljé Guldtackan och Hult fårgård! Välkommen till Fårpodden!

Har du läst världssensationen Sally Salminen? Vet du vilken kvinna man använde för att sälja in Strindberg i utlandet? Ann Lingebrandt reflekterar över en litteraturhistoria där kvinnor glöms bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-04-06.Vem är artonhundratalets största svenska litterära stjärna? Emilie Flygare-Carlén, förstås. Jaså, du har inte läst någonting av henne? Inte fått lära dig om henne i skolan? Nej, trots att hon var den författare som sålde flest böcker både i Sverige och utomlands är hennes litteraturhistoriska status inte den högsta.Vid artonhundratalets mitt var hon däremot på allas läppar. I England och USA närmast slogs översättarna om att få lägga vantarna på hennes senaste bok. Recensenter framhävde den snudd på manliga fastheten i hennes berättelser. När hon genomgår en ögonoperation anses det värt att skriva om i ungersk press.Att Flygare-Carlén producerade så där två romaner om året räckte inte för att mätta läsarnas hunger på svenska familjehistorier. Alltså passade en författare på att skriva egna uppföljare till hennes romaner. Förläggare drog sig inte för att prångla ut andra författares verk under hennes namn. Hon hade blivit ett varumärke. Så till den grad att när August Strindberg senare skulle marknadsföras på tjeckiska, fungerade Flygare-Carlén som draghjälp. Det här berättar litteraturprofessorn Yvonne Leffler i “Swedish women's writing on export”, en antologi som presenterar ny forskning om svensk litteratur på den internationella marknaden utifrån digitala databaser. Den väcker tankar om att historieskrivning inte är en självklar sak.De en gång så älskade och sedermera brutalt bortglömda författarna tillhör en egen kategori: de slocknade stjärnorna. De utgör ett slags skuggkanon. Skuggor som berättar om vägar som växt igen, ideal som vissnat.Att något är det mest uppmärksammade i sin tid behöver ju inte betyda att det har störst chans att överleva. Kanske är det inte så underligt att det som gick hem 1840 inte känns superhett 180 år senare. Men det kan gå betydligt snabbare än så att förpassas till glömskan. Ett exempel på det är Sally Salminen.I oktober 1936 blir hon, en småbrukardotter från Åland som emigrerat till USA för att bli hembiträde, förstasidesnyhet i New York. Hon har vunnit en svensk-finsk romanpristävling och manuset hon skrivit på under sena kvällar i sin pigkammare ska ges ut. Plötsligt vill alla ha tag i Sally Salminen: journalister, litterära agenter, filmmänniskor. Ena dagen vid diskbaljan, andra dagen ­ett litterärt stjärnskott – det är en framgångssaga som är helt oemotståndlig i depressionens USA. Det skämtas om den skrivande pigan, hennes arbetsgivare intervjuas och själv är hon så efterfrågad att hon blir gråtfärdig av trötthet.Jag hade knappt hört talas om Salminen när jag började läsa Ulrika Gustafssons högintressanta biografi ”Min ljusa stad. Sally Salminen, livet och litteraturen”, som sätter ljuset på en författare som trots sin berömmelse helt hamnat i litteraturhistoriens marginal. Det var inte bara i USA hon blev en snackis, också hemma i Norden ville alla ha tag i den nya författaren. Hon kan knappt ta ett obevakat steg och turister kommer i båtlaster till Åland och knackar på i barndomshemmet. Dagens Nyheter publicerar en skämtteckning om hur författaren måste fly till Stockholm för att komma undan de påträngande läsarna.I den mån Salminen fortfarande är känd är det för den prisvinnande debutromanen, ”Katrina”. Att den väckte uppståndelse är inte underligt. Det är en sådan där roman som omedelbart griper tag och målar upp personerna så att man tycker sig ha mött dem i levande livet. Katrina är den stolta bondflickan från Österbotten som förälskar sig i en storskrävlande sjöman och hamnar i det torftigaste rucklet på Åland. Men hon låter sig inte brytas ner. Hon är en torparnas Robinson Crusoe, som kan få äppelträd att växa på en mager berghäll och kräver att också en fattig människa ska mötas med respekt.När ”Katrina” publicerades fick den översvallande recensioner. Salminen jämfördes med Sigrid Undset och inte minst med Selma Lagerlöf. Och Lagerlöf själv uppskattade boken: ”Ingen, som läser denna bok till slut, kommer att ångra sig”, lovade hon. Redan första året kom romanen ut i femton svenska upplagor och översattes snart till ett tjugotal språk. Hon föreslogs till och med tre år i rad till Nobelpriset i litteratur.Hur kunde en så omsusad författare sedan bara glömmas bort? Var hon inget annat än ett one-hit-wonder?. Ulrika Gustafssons bok ger en nästan thrilleraktig skildring av hur en författares rykte kan sjunka redan under hennes livstid. Först får Salminens andra bok, ”Den långa våren”, ett något avvaktande mottagande. Sedan får varje nyutkommen bok lite svalare recensioner och med tiden anses författarskapet mer och mer misslyckat. Till slut börjar det till och med ryktas om att ”Katrina” inte så mycket var Salminens eget verk som ett resultat av förlagets kraftiga omarbetningar.En anledning till skepsisen kan vara att realism och folklivsskildringar inte stod särskilt högt i kurs på den finlandssvenska litteraturscenen. Här var man urban och modern, och skrev stilistiskt experimentella böcker i linje med det europeiska avantgardet. En självlärd kvinnlig proletärförfattare var en främmande fågel.Vilka mekanismer är det då som gör att vissa författare koms ihåg och andra glöms bort? Popularitet kan i sig vara något som gör att en författare skrivs ut ur litteraturhistorien. Man märker hur föraktet över försäljningsframgångarna dryper när somliga kritiker uttalar sig om Salminen. Folksmak, heter det med avsmak.Könet är också en faktor, inte minst i kombination med just popularitet. Om vi går tillbaka till artonhundratalet var det i hög grad kvinnornas århundrade. Under några decennier kunde det faktiskt vara en marknadsmässig fördel att vara kvinnlig författare. Det var i första hand de svenska kvinnliga romanförfattarna som översattes och lästes utomlands: tillsammans med Emilie Flygare-Carlén stod Fredrika Bremer och Marie Sophie Schwartz för 80 procent av den litterära exporten från Sverige. Långt innan dagens deckardrottningar skapade de en hajp kring svensk litteratur.Att Emilie Flygare-Carlén var vår främsta litterära exportvara gör henne förvisso inte automatiskt viktigare än kollegan Carl Jonas Love Almqvist, som rönte ett blygsamt intresse utomlands – litteraturhistorien är inte en bästsäljarlista. Men det är påtagligt hur många just kvinnliga författare som har knuffats ut ur litteraturens finrum. Och kunskapen om hur ansedd Flygare-Carlén var ger en klarare bild av tiden och hur historieskrivningens process ser ut. Från att ha tagits på allvar som en författare som konkurrerade med Charles Dickens och Alexandre Dumas och recenserades i högstatustidningar, fick hon stämpeln populärlitteratur. Förödande för det litterära ryktet.Fördelen med att vara bortglömd är att man kan bli återupptäckt. Att väcka något ur sin dvala har en särskild sorts magi: en blek skugga kan förvandlas till en levande klassiker. Där går Sally Salminens Katrina över fälten, biter trotsigt ihop tänderna och vägrar trots hungern förödmjuka sig. Som hon själv säger: ”här är en torparkvinna som inte böjer sig”. Jag tror inte att hon böjer sig för litteraturhistoriens glömska heller.Ann Lingebrandt, litteraturkritikerLitteraturYvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson och Birgitta Johansson Lindh (redaktör Yvonne Leffler): Swedish Women's Writing on Export. Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century, LIR skrifter, 2019Ulrika Gustafsson: Min ljusa stad. Sally Salminen, livet och litteraturen, Appell Förlag/SLS, 2019Sally Salminen: Katrina (1936), Saga Egmont, E-bok, 2019Sally Salminen: Den långa våren (1939), Saga Egmont, E-bok, 2019

Nyheterna Radio 10:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Idag pratar vi om NNR2022 och vad det kommer innebära. Tyvärr präglas processen att ta fram nya näringsrekommendationer för Norden och Baltikum av ovetenskaplighet, otransparens och en stor skopa opartiskhet.Låter det hårt?Går de igenom så kommervi få plocka bort 50-75% av mjölkbönderna och ca två tredjedelar av alla som producerar nöt, gris, får, fisk, vilt och renkött i Sverige.NNR används i Sverige av Livsmedelsverket för att ta fram de svenska kostråden. Nytt för 2022 är att de nu även ska innehålla rekommendationer utifrån den miljömässiga hållbarheten. Riktningen på de nya näringsrekommendationerna pekar åt ett tydligt håll - att minska och fasa ut produktionen och konsumtionen av animaliska livsmedel i Norden. Det här är resultatet av processer där det inte spelar någon roll om kött är lokalproducerat eller importerat. Systematiskt så tas köttproduktionens nackdelar upp samtidigt som fördelar med biologisk mångfald, jordhälsa, kolinlagring med mera ignoreras.Expertgrupperna som leder arbetet är inte offentliga, dvs vi vet inte vilka som deltar och vi vet heller inte vad dehar för kvalifikationer eller jävssituationer/intressekonflikter. Transparens inom forskningsområdet är extremt viktigt och att publicera namnen (och kvalifikationer) på de som gjort en studie efter det att studien publicerat (och i det här fallet även blivit norm i Norden och Baltikum) är otroligt märkligt.Det finns också rena faktafel där det antas att den minskade kött/mejeri produktionen skulle frigöra odlingsarealer som då kan användas till människoföda istället. Vi odlar vall till största delen som djurfoder, och det är just vall som växerbäst där. Inte grönsaker för mänsklig konsumtion.Ytterligare ett problem är att det är globala data som ligger till grund för målsättningen för den nordiska maten. Det är problematiskt eftersom matproduktionen som den ser ut i Sverige idag är ett cirkulärt system där djuren spelar stor roll för livskraftiga ekosystem.Vad säger LRF?NNR-processen måste stoppas och göras om. Den är ovetenskaplig och riskerar att skada hållbarheten i den svenska matproduktionen. Vad säger Svenska Fåravelsförbundet?Kommittén och experterna som är ansvariga för att ta fram nya nordiska näringsrekommendationer, NNR2022, som än mer ska ta hänsyn till miljömässig hållbarhet, värdesätter inte svensk matproduktion.Vad säger Stefan Hellstrand?Jag menar att vi har ett akut behov inom kommuner, regioner och lantbruksnäringen att innan beslut om dessa kostråd tas (vilket sker under senare delen av våren eller försommaren) mobilisera för att få hejd på dem. Och både Landsbygdsdepartementet och Försvarsdepartementet bör på allvar titta på detta. De nya näringsrekommendationerna saboterar alla ambitioner med en Livsmedelsstrategi 2.0 och skadar gravt vårt nationella oberoende. Detta är farligt på riktigt.Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Det tog över 90 år att bygga färdigt Karlsborgs fästning, ett av sveriges största fortifikationsprojekt genom historien. Men bara några år efter att den färdigställdes var det dags att lägga ner den. Varför? Svaret kan härledas till förändringar i synen på hur krig ska bedrivas.När fästningen äntligen blev klar hade den militära utvecklingen förändrats och den bärande principen bakom fästningen – centralförsvarsdoktrinen – hade blivit förlegad. Idag på militärhistoriepodden är temat försvarsdoktriner och vilken roll de har spelar i militärhistorien.Som företeelse kan militära doktriner sägas vara lika gamla som den mänskliga civilisationen självt. Så länge härskare har organiserat arméer för bedriva anfallskrig eller försvara sin egen mark så har det funnits ett behov av att på förhand arbeta enligt fastslagna principer. I doktriners namn har stater tömt sina kassor för att bygga fästningar, murar, experimentella sjöstridskrafter och megalomaniska skyddsrumsprojekt. Ibland har det varit lyckade tilltag men lika ofta har det visat sig vara bortkastade pengar, precis som Karlsborgs fästning.Det är dock en öppen fråga vilken roll doktriner egentligen spelar för militärhistorien sett ur ett större historiskt perspektiv. I vissa fall är det oklart vad doktriner är över huvud taget, och om de ens finns? Ytterst handlar det om vad man anser styr den militära utvecklingen. Är de inte bara ett sätt att sätta en etikett på de rådande strukturella förutsättningarna? Detta är några av de frågor som Peter Bennesved och Martin Hårdstedt tar sig an i dagens avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson är på plats i ukrainska hamnstaden Odessa. Hör honom i samtal i P1-morgon. Medverkande: Pål Jonson (M), Sveriges försvarsminister. Programledare: Elias Wahlberg

Vi har glädjen att presentera generalsekreteraren vid Svenska Försvarsutbildningsförbundet; Bo Stennabb. Tillsammans diskuterar vi Försvarsutbildarnas uppdrag bland de 18 frivilligorganisationer som finns i Sverige. Lyssna på när Bo berättar om organisationen, vilka kurser som finns tillgängliga för allmänheten, hur man blir medlem och kanske verksam i förbundet samt mycket mer. Trevlig lyssning!

Vilken roll har den andliga vården som fängelseimamer och fängelsepräster ger när straffen blir längre och fängelserna trängre? Med sin tystnadsplikt har fängelseprästerna och fängelseimamerna blivit viktiga samtalspartners och gudstjänsten en möjlighet till paus ifrån fängelselivet. Vilken roll spelar den andliga vården på fängelset och behöver Kriminalvården utöka antalet själavårdare i takt med att antalet intagna ökar?Vi besöker Österåkeranstalten och fängelsepastorn Bengt Ekelund. Hör även Abdallah Salah som jobbar som fängelseimam på flera anstalter och Viktor Sysojev, engagerad i Unga KRIS.Hör även Birgitta Winberg som är fängelsepräst och som nyligen kommit ut med boken: "Präst bakom galler" och Per Björkgren, regionchef Region Väst Kriminalvården. programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Johanna Sjövall och Tara Rezai Lindorm producent: Anders Diamant

Kina-special i Ledarpodden som gästas av Kina-kännaren Frédéric Cho. Avsnittet tar upp den inrikespolitiska utvecklingen i Kina, kraftmätningen med USA, covid-restriktionerna och andra utmaningar som drabbar västerländska bolag. Börjar kostnaderna för att stanna i Kina överväga fördelarna?

I Storbritannien pågår just nu en militär utbildning för ukrainska rekryter. Träningslägret sker på hemlig ort i norra England. Hör Ekots korrespondent på plats. Svenska försvarsmakten har skickat ett 60-tal instruktörer till den hemliga plats i Storbritannien där ukrainska rekryter nu genomgår sin utbildning. Sveriges Radios Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson har besökt träningslägret.Programledare: Mikael KulleSändes i P1-morgon 20 oktober.

Ring P1 från Luleå om bland annat SFI, digital samtalsterapi och nya byggnader med öppen planlösning. Programledare: Pekka Kenttälä, ansvarig utgivare: Karin Grönberg

Under 90- och 00-talet försvann 95 procent av den svenska armén. Nu är målet att på nytt bygga upp ett starkt försvar och på sikt höja försvarsbudgeten till 2 procent av BNP. Var behövs resurserna som mest? Hur ser framtidens försvar ut? Och vad kan vi lära av Finland och andra Östersjöstater? Det är frågor som vi pratar om veckans Hotspot. Gäster i programmet är Karlis Neretnieks, generalmajor och tidigare rektor för Försvarshögskolan, och Mikael Oscarsson, riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Medan stora delar av omvärlden gått vidare efter pandemin fortsätter Kinas sin nolltoleranspolitik. I veckans podd får vi veta hur svenska företag hanterat nedstängningar och andra covidproblem. Omfattande nedstängningar, svårigheter att resa hem eller ta in utländsk personal, återkommande masstestning som i sig innebär smittrisk. Drygt två år in i pandemin tampas både ekonomin och vanligt folk med stora covidproblem. Hur drabbar detta de hundratals svenska företag som är verksamma i landet? Hör Joakim Abeleen, Kinachef på Business Sweden och Björn Djurberg, Pekingkorrespondent i samtal med programledare Helene Benno.Producent: Kajsa BoglindTekniker: Tim Kellerman

Det svenska försvaret är bara en bråkdel av vad det en gång var. Nu har återuppbyggnaden rivstartats, men det finns många hål att täppa till från tiden då krigsrisken bedömdes vara minimal. När fattades de avgörande besluten, vad har de inneburit och var står vi nu? Programledare: Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet: Per Olsson, försvarsekonom FOI Mats Eriksson, politikreporter Ekot Marcus Pettersson, revisionsdirektör Riksrevisionen Magdalena Andersson, statsminister Bengt Gustafsson, fd överbefälhavare Mikael Odenberg, fd försvarsminister Fredrik Reinfeldt, fd statsminister Ronny Modigs, regementschef FalunTekniker: Stina Fagerbergekonomiekotextra@sverigsradio.se

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Producent: Andrea ValderramaProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Pandemin innebar en stor utmaning för många företag, men tack vare stödinsatser har de flesta trots allt klarat sig bra och mycket ser positivt ut. Men det finns flera orosmoln att hålla ögonen på. Chefsekonom Jens Magnusson talar med privat- och företagarekonomen Américo Fernández och seniorekonom Robert Bergqvist om saken.

English: First I am going to talk a bit about myself and why I am doing this podcast. My name is Ganji and I live in Stockholm with my wife. I moved to Sweden 2 years ago from Sri Lanka. I officially started learning Swedish a few months ago through SFI (Swedish for immigrants) and I thought of sharing my journey with you. It helps me to practice Swedish alone and I hope it will help you in some way too. In this podcast, I will make a lot of mistakes. I think that is how we learn. I will read Swedish children's books and try to explain the content to you. Sometimes I will just talk about my day or some topic that I am interested in. Svenska: Först ska jag prata lite om mig själv och varför jag gör den här podden. Jag heter Ganji och bor i Stockholm med min fru. Jag flyttade till Sverige för 2 år sedan från Sri Lanka. Jag började officiellt lära mig svenska för några månader sedan genom SFI (svenska för invandrare) och jag tänkte dela min resa med er. Det hjälper mig att träna svenska ensam och jag hoppas att det kommer att hjälpa dig på något sätt också. I den här podden kommer jag att göra många misstag. Jag tror att det är så vi lär oss. Jag ska läsa svenska barnböcker och försöka förklara innehållet för dig. Ibland pratar jag bara om min dag eller något ämne som jag är intresserad av.

Eddie pratar med Katerina Janouch som tilldelades Svenska Författarpriset på Svenska bok- och mediemässan 2021. Stöd podden TANKAR FRÅN FRAMTIDEN! Swisha till Eddie: 0760078008

Fotografera amerikanska bombplan och attackdykare, dokumentera militära övningar och vara anställd som soldat på svenska försvarets stidsfotoavdelning är något som Antonia Sehlstedt jobbar med. I detta avsnittet får ni höra hur hon kom in på den banan, hur man hanterar utrustning på militära övningar, om hon varit rädd i tjänst någon gång och så mycket mer! Ni hittar mig och mina bilder på www.youtube.com/fotografmariaekblad www.instagram.com/fotografmariaekblad/ www.mariaekblad.se Om du vill få ännu mer businesstips och fototips från mig så gå med i min maillista för fotografer och fotointresserade! www.mariaekblad.se/ga-med-i-min-maillista/ och kan gå med i Fotopoddens facebookgrupp här! www.facebook.com/groups/fotopodden

Har du själv inblick i hur det är att sitta på en svensk anstalt? Eller har du som anhörig eller vän upplevt det svenska systemet utifrån? Ring in och berätta! Ring in och berätta om din erfarenhet! Dela med dig av din historia på 020-22 10 30! Du kan också maila till karlavagnen@sverigesradio.se

Vad händer om det blir en väpnad konflikt kring Östersjön? Det pratar vi om i det här avsnittet av Hotspot som handlar om storpolitik, maktbalans och framtidens försvar. Gäst i programmet är Jan Mörtberg, arméöverste (PA) och tidigare institutionschef för Försvarshögskolan.

Av misstag korsar tre svenska ingenjörer den irakiska gränsen när de jobbar i norra Kuwait, hösten 1992. De blir tillfångatagna och hamnar i ett av diktatorn Saddam Husseins ökända fängelser. Nu börjar ett storpolitiskt spel för att få dem fria. Morgonen den tredje september 1992 inspekterar tre svenska ingenjörer mobiltelefonistationer i Kuwait. De får ont om tid till att hinna tillbaka till ett möte i Kuwait city och bestämmer sig för att fråga om vägen i en närbelägen FN-postering. Vad de inte vet är att posteringen ligger på irakisk mark. De blir tagna av irakiska militärer och förs bort. Några veckor senare döms de till sju års fängelse och sätts i det beryktade Abu Ghraib-fängelset.  I Sverige jobbar UD och regeringen på att förstå hur de ska få svenskarna fria. Diktatorn Saddam Hussein som tidigare tagit västerlänningar som gisslan verkar vilja ha medicinleveranser. Men trots värdefulla leveranser blir de inte fria. Saddam Hussein har ytterligare krav. Medverkandelista  Leif Westberg, fängslad ingenjör. Stefan Wihlborg, fängslad ingenjör.  Bernt-Åke Westberg, bror till Leif Westberg. Alicila Westberg, dotter till Leif Westberg. Roger Gartoft, ambassadråd. Jonas Hafström, departementsråd i statsrådsberedningen i Carl Bildts regering. Nils Ingar Lundin, kommunikationschef Ericsson. Titti Nylander, korrespondent för Sveriges Radio. En dokumentär av Teres Hallman Producent: Erik Hedtjärn Dokumentären är publicerad 2021

I det här avsnittet tar vi upp premiären i Russian Drift Series. Är det bra drifting vi bjuds på? Vi bevakar ju inte bara toppen utan även gräsrötterna och vi pratar om årets första DriftBash på Malmby. Drift Masters European Championship har presenterat både en reviderad kalender och sin förarlista. Vi går såklart igenom båda i detalj. Som avslutning pratar vi lite om två serier i Storbritannien i år och en digital version av Drivecenter Arena i Fällfors. Avsnittet görs i samarbete med assistme.euProgramledare: Henrik Andersson, Robban Strandberg, Christer HägglundRedigering och slutmix: Robban StrandbergOmslagsfoto: Henrik AnderssonSupport till showen http://supporter.acast.com/driftpodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.