Podcasts about gunl

Den svenska kungamaktens etablering i Norrland kan beskrivas som en naturlig integration av en landsdel eller en kolonisering som med tiden fick svåra konsekvenser för urbefolkningen.När Gustav Vasa etablerar kontroll över Norrland på 1500-talet behandlas samerna relativt väl – det fanns alltid en risk att samerna flyttar till Norge om skattetrycket blir för högt. När skattetrycket ökade för alla svenska undersåtar på 1600-talet, kom samerna att lida svårt av de ökade pålagorna. Samtidigt gjorde den religiösa ortodoxin det svårare för samerna att utöva sin traditionella religion.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Gunlög Fur, professor i historia vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hon har forskat om kolonialism i Nya Sverige samt Norrland.Med rasbiologin på 1800-talet började samerna att allt mer betraktas som mindervärdiga och när sedvanerätten fick ge vika för äganderätten förlorade samerna kontroll över sina marker.Bild: Olaus Magnus från Om de nordiska folken från 1555.Musik: Jojk. Sveriges Radios folkmusikinspelningar. Hälsinglands- och Härjedalsresan 1960 Dokumentatör: Matts Arnberg Radiotjänsts ursprungliga produktionsnummer: MT 60/120:3:7 Creative CommonsDetta är ett omredigerat och ommixat avsnitt som har publicerats tidigare. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In einer konzertanten Aufführung wird die Oper „Gunlöd“ von Peter Cornelius am 25. Mai im Mainzer Staatstheater Premiere feiern. Cornelius stellte vor seinem Tod nur die Dichtung und Klavierskizzen fertig, Waldemar von Baußnern ergänzte die Instrumentierung – als großer Fan des Mainzer Komponisten. Der Dirigent Hermann Bäumer erzählt in SWR Kultur, wieviel Wagner in dieser Oper steckt und wie es ist, ein Werk aus einer Partitur für Klavier zu vier Händen zu dirigieren.

Diminutivsuffix, en förminskningsform som gör betydelsen av ord mindre, finns i många språk men saknas i svenskan. Hör om vad vi gör vi istället och varför -is inte kan räknas som diminutiv. Flera europeiska språk har suffix som går att lägga i slutet av ord för att skapa mindre varianter av ursprungsordet. Tyskan har till exempel -chen och -lein och italienskan -ino och -etto med flera. Men i svenska språket finns inget diminutivsuffix. Men att svenskan saknar diminutiv håller jag inte med om, vi har prefix som vi använder som diminutiver, som till exempel pytte, mini, mikro och de uttrycker också diminutiv, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk.Språkfrågor om diminutivHur definieras diminutiv?Saknar svenskan diminutiv?Hur skapas diminutiv i olika språk?Är det en form av diminutiv att säga prateliprata eller köpeliköpa, eller vad är det för fenomen?Är -is, som i bebis, föris, hemlis och grattis ett diminutivsuffix?Har det funnits diminutivsuffix i svenskan förr?Vad finns det för personnamn som är diminutiver?Läs och lyssna mer om diminutiv och -isTjänis, knäppis och brallis; om suffixet -is i modern svenska uppsats av Gunlög Josefsson, professor vid språk och litteraturcentrum Lunds universitet från 2002. Lista från Wikipedia på hur olika språk skapar diminutivLista från Svenska akademien om namns ursprung och betydelse där det går att söka efter namn som är diminutiverKrönika Formen som gör allt gulligt av Sara Lövestam, Språktidningen. (från 2019)Språkkrönika: Mammis undrar var bebis nappis är av Karin Skagerberg, Dagens-Nyheter. (från 3 oktober 2021) Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språket frossar i språkligt ägande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen Obehöriga äga ej tillträde. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande använder -a för att markera genitiv. Veckans språkfrågorHur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga äga ej tillträde" har lyckats överleva så långt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvällspromenad (med -s). Finns det rätt och fel när det gäller foge-s?Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa säger busshållsplats i stället för busshållplats?Hur används genitivformerna dens respektive dess?Vilka regler gäller för namn som innehåller genitiv, t ex Borgholms kyrka?I vilka sammanhang används a- för att markera genitiv?Är bevarade genitivformer från fornnordiskans dagar något specifikt för en del av Sydsverige?I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel från 2009 uppgavs att a-genitiv då var på väg bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?Finns det något som skulle kunna vända trenden och rädda kvar a-genitiven?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.Programledare Jens Möller.

Den svenska kungamaktens etablering i Norrland kan beskrivas som en naturlig integration av en landsdel eller en kolonisering som med tiden fick svåra konsekvenser för urbefolkningen.När Gustav Vasa etablerar kontroll över Norrland på 1500-talet behandlas samerna relativt väl – det fanns alltid en risk att samerna flyttar till Norge om skattetrycket blir för högt. När skattetrycket ökade för alla svenska undersåtar på 1600-talet, kom samerna att lida svårt av de ökade pålagorna. Samtidigt gjorde den religiösa ortodoxin det svårare för samerna att utöva sin traditionella religion.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Gunlög Fur, professor i historia vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hon har forskat om kolonialism i Nya Sverige samt Norrland.Med rasbiologin på 1800-talet började samerna att allt mer betraktas som mindervärdiga och när sedvanerätten fick ge vika för äganderätten förlorade samerna kontroll över sina marker.Bild: Olaus Magnus från Om de nordiska folken från 1555.Musik: Jojk. Sveriges Radios folkmusikinspelningar. Hälsinglands- och Härjedalsresan 1960 Dokumentatör: Matts Arnberg Radiotjänsts ursprungliga produktionsnummer: MT 60/120:3:7 Creative Commons See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

För att hindra ökad smittspridning av covid-19 i Sverige införs vaccinationsbevis från första december. Vad är bevisen för att de verkligen ger effekt? Runt om i Europa ökar smittspridningen av covid-19, även i länder där vaccinationsgraden är hög. Olika typer av sätt att använda covidpass eller vaccinationsbevis används.  I Sverige väntas regeringen besluta om vaccinationsbevis när över hundra personer samlas inomhus. Alternativt kan arrangörerna bli tvungna att följa restriktioner om avstånd och hur många som får visats i lokalen beroende på yta. Det är vad Folkhälsomyndigheten i onsdags begärde att regeringen ska besluta.  Men vad finns det för forskning som visar att vaccinationsbevis är effektiva? Och hur gör vårt grannland Danmark? Statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten förklarar bakgrunden till beslutet. Medverkar gör också Gunlög Rasmussen, smittskyddsläkare i Region Örebro och Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare i Region Sörmland. Sveriges Radios korrespondent i Danmark Samuel Larsson berättar om hur danskarna valt att lösa den ökade smittspridningen.   Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

En mytomspunnen tonårstjej som med sina kunskaper hjälpte en våghalsig expedition att upptäcka landet utanför amerikanernas kartor. Men som samtidigt låste upp dörren till en värld som aldrig mer skulle bli densamma. Redaktionen för detta avsnitt består av:Julia Grauers - programledare Cecilia Düringer manusbearbetning  Elina Perdahl manus och research Mårten Andersson producent Pablo Leiva Wenger scenuppläsare Julia Öjbrandt ljuddesign och slutmixMedverkar gör även Gunlög Fur, professor i historia vid Linnéuniversitetet..Vill du veta mer om Sacagawea? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Sacagawea: a biography av April SummittSacagawea of the Lewis and Clark expedition av Ella ClarkUndaunted courage: Meriwether Lewis, Thomas Jefferson and the opening of the American West av Stephen AmbroseThe journals of Lewis and Clark av Meriwether Lewis och William Clark

En mytomspunnen tonårstjej som med sina unika kunskaper hjälpte en våghalsig expedition att upptäcka landet utanför amerikanernas kartor. Men som samtidigt låste upp dörren till en värld som aldrig mer skulle bli densamma. Redaktionen för detta avsnitt består av:Julia Grauers - programledare Cecilia Düringer manusbearbetning  Elina Perdahl manus och research Mårten Andersson producent Pablo Leiva Wenger scenuppläsare Julia Öjbrandt ljuddesign och slutmixMedverkar gör även Gunlög Fur, professor i historia vid Linnéuniversitetet..Vill du veta mer om Sacagawea? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Sacagawea: a biography av April SummittSacagawea of the Lewis and Clark expedition av Ella ClarkUndaunted courage: Meriwether Lewis, Thomas Jefferson and the opening of the American West av Stephen AmbroseThe journals of Lewis and Clark av Meriwether Lewis och William Clark

Greppa fel bak, sjunga i Slaget efter 12 och förolämpa Gunlög. Det finns många sätt att göra bort sig på! Hannah, Eva och lyssnarna delar frikostigt med sig av sina pinsammaste bravader.

Det händer som vanligt väldigt mycket i USA. I veckans poddavsnitt småpratar vi om sånt som är på gång och konflikter som trappas upp - men framför allt fördjupar vi oss i ofta undangömd fråga - nämligen ursprungsbefolkningen situation runt om i USA. Sveriges mest kunniga forskare på området - Gunlög Fur - är med oss i vårt samtal och berättar bland annat varför man inte bör säga just ursprungsbefolkning. Och så har vi pratat med Ebba Blitz - tidigare svensk medieprofil och numer framgångsrik företagare inom IT-säkerhet bosatt i Florida. Ebba pratar om den stora omflyttningen som sker i USA nu och om räddningspaketens tänkbara negativa inverkan på ekonomin.

Ska man vaccinera sig om man redan varit sjuk i covid-19? Vad händer om man inte tar den andra dosen? Idag får lyssnarna ställa sina frågor om vaccinet till smittskyddsläkaren Gunlög Rasmussen. Idag öppnar vi upp för lyssnarnas frågor om vaccineringen av Covid-19. Smittskyddsläkaren i Region Örebro, Gunlög Rasmussen är med i programmet för att hjälpa oss reda ut lyssnarnas funderingar. Vi gästas även av chefen för hälso- och sjukvårdssektionen, Emma Spak från Sveriges Kommuner och Regioner. Igår begravdes talkshowkungen Larry King som gjorde över 60 000 direktsända intervjuer i radio och TV. Hans princip var att aldrig läsa på om sina gäster utan att lyssna noga och ställa snälla frågor. Hur bra fungerar den metoden? Är det till och med bättre än att vara väl påläst om sina gäster? Vi ringer upp journalisten och programledaren Stina Lundberg Dabrowski. En köldknäpp är på väg in över Sverige och på måndag väntas det bli närmare -20 grader i Stockholm enligt SMHIs prognos. Kommer Louise fortfarande cykla till jobbet då? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist Research: Julius Bäckman

Grammatik har satt griller i huvudet på studenter i alla tider. I den här inspelningen från Bokmässan i Göteborg 2019 berättar Gunlög Josefsson och Katarina Lundin om klassiska stötestenar för den som vill lära sig att bemästra grammatiken. Lovisa Brännstedt leder samtalet. Lunds universitet var som vanligt på plats på Bokmässan i Göteborg i slutet av september 2019. I vår monter bjöd vi på ett späckat program bestående av ett trettiotal samtal med forskare och författare knutna till universitetet.

Grammatik har satt griller i huvudet på studenter i alla tider. I den här inspelningen från bokmässan i Göteborg 2019 berättar Gunlög Josefsson och Katarina Lundin om klassiska stötestenar för den som vill lära sig att bemästra grammatiken. Lovisa Brännstedt leder samtalet.

Den 23 mars 1638 seglade en svensk expedition in i Delawareviken på Nordamerikas östkust. Det var början på en längre svensk kolonisering av området, en av de allra tidigaste europeiska kolonierna på kontinenten. Kolonin kom att kallas Nya Sverige och varade i 17 år. Hur uppstod egentligen idén om en svensk koloni? Vilka människor bodde i Nya Älvsborg, Nya Stockholm och de andra bosättningarna? Hur harmonisk var egentligen relationen till de lokala urfolken? Vilken betydelse hade kolonin under 1800-talets massutvandring till Amerika? Och hur ska vi förhålla oss till den här historien idag? Veckans avsnitt handlar om en komplex bit svensk kolonialhistoria. Gäster i studion är Gunlög Fur och Adam Hjorthén. Gunlög Fur är professor i historia vid Linnéuniversitetet, disputerade 1993 på en avhandling om svenskarnas relationer till lenapeindianerna i Nya Sverige-kolonin och har sedan dess intresserat sig brett för kolonisation och urfolksfrågor. Adam Hjorthén är historiker vid Stockholms universitet och disputerade 2015 på avhandlingen Border-Crossing Commemorations som handlar om minnesfiranden och historiebruk kring svensk kolonisering och emigration till Nordamerika. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

I detta avsnitt av Humpodd samtalar Hans Hägerdal och Tommy Gustafsson med Gunlög Fur, professor i historia vid Linnéuniversitetet, om hennes internationellt uppmärksammade forskning om ursprungsbefolkningar under 1600-och 1700-talen.

Nu har vi läst färdigt boken! Vad tyckte vi? Var den spännande, rolig? hände det något som vi reagerade extra mycket på? Även denna gång har vi med oss Gunlög Fur som vår gäst. Lyssna direkt här på bloggen: Eller … Läs mer →

Nu har vi läst halva boken, vad tycker vi så här långt? Vi har även med oss Gunlög Fur som vår gäst och hon har mycket intressant att berätta för oss. Vi pratar en hel del om USA och hur … Läs mer →

Varför säger vi arkitektritade hus och varmblodiga hästar? Och är det inte dags för en ordbytardag i EU där alla länder lämnar tillbaka sina låneord? Det är något av det som konstnären Ernst Billgren tar upp när han agerar talkshowvärd i P1 idag. Gäster är arkitekten Gert Wingårdh, artisten Caroline af Ugglas och språkprofessorn Gunlög Josefsson. Vid sin sida har han skådespelaren Aksel Morisse.

Varför säger vi arkitektritade hus och varmblodiga hästar? Och är det inte dags för en ordbytardag i EU där alla länder lämnar tillbaka sina låneord? Det är något av det som konstnären Ernst Billgren tar upp när han agerar talkshowvärd i P1 idag. Gäster är arkitekten Gert Wingårdh, artisten Caroline af Ugglas och språkprofessorn Gunlög Josefsson. Vid sin sida har han skådespelaren Aksel Morisse.