Podcasts about regioner

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

Sveriges Kommuner och Regioners ordförande om vad det innebär för kommunerna när det föds färre barn, och om hur arbetsmiljön kan förbättras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Socialdemokraten Anders Henriksson är ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som är en medlems- och arbetsgivarorganisation för Sveriges alla 290 kommuner och 21 regioner. Det gör SKR till Sveriges största arbetsgivarorganisation. ”När vi samlar oss i en gemensam organisation, då blir vi väldigt kraftfulla och blir en viktig röst. Det är en röst som jag tycker att man ska ta tillvara och lyssna på”, säger Anders Henriksson (S), ordförande för SKR.SKR har de senaste åren kritiserats för att ha en otydlig roll, där kritiker bland annat lyft brist på transparens och möjlighet att utkräva ansvar. Till exempel lyder inte SKR under offentlighetsprincipen.”Om den statliga nivån vill utreda hur offentlighetsprincipen skulle kunna påverka oss och andra liknande organisationer, så är det en väg man kan titta på”, säger Anders Henriksson (S). Vems intresse har ni främst för ögonen, arbetsgivarnas eller medborgarnas?”Det är en balansgång och en utmaning. Men det som är viktigt för oss är att i den roll vi har som företrädare för SKR är vi en arbetsgivarorganisation. Det innebär att vi måste ta det ansvaret och se till helheten. Vi har väldigt bra politiska diskussioner på SKR, över partigränserna, kring arbetsgivarrollen där vi i de allra flesta fall är helt överens”, säger Anders Henriksson (S).Föds färre barnSverige står inför en demografisk förändring med en åldrande befolkning. Det föds allt färre barn samtidigt som andelen äldre över 80 år ökar. Anders Henriksson (S) menar att det här är en ganska dramatisk situation, som berör alla kommuner oavsett storlek eller var i landet de ligger. SKR tror att uppemot 800 förskolor och cirka 700 grundskolor kommer att behöva slås ihop eller läggas ner. Behovet av förskollärare väntas minska med 12 procent fram till år 2033, och behovet av grundskolelärare med 15 procent. Fackförbundet Sveriges Lärare menar att de minskade barnkullarna ger möjlighet till mindre barngrupper i förskolan och färre barn per klass i skolan. Anders Henriksson menar att kommunpolitiker står inför svåra beslut framöver. ”Balansgången är att se till att så mycket resurser som möjligt läggs på barnen, samtidigt som man inte står med halvtomma lokaler eller alltför små barngrupper. Den balansgången behöver varje kommun hantera på ett bra sätt”.Men vad tycker du? Borde kommunerna satsa på att minska barngrupperna? ”Jag tycker att det är oerhört svåra beslut och det finns inget enkelt svar”, säger Anders Henriksson (S), och fortsätter:”Vi kommer stötta och stödja kommunerna i det här omställningsarbetet, och sen om hur stora grupper man väljer att ha. Det måste man utifrån respektive kommun fastställa”, säger han.Utbredda arbetsmiljöproblem i vård och omsorgAndelen äldre blir fler de kommande åren. SKR:s prognoser visar att det inom äldreomsorgen behöver rekryteras ytterligare ungefär 120 000 undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor för att täcka det ökade behovet och pensionsavgångar. Samtidigt är arbetsmiljön dålig inom just vård och omsorg. Det märks bland annat i att sjukskrivningar på grund av stress fortsatt ligger på en hög nivå, och att undersköterskor i äldreomsorgen sjukskrivs dubbelt så ofta och har dubbelt så många sjukdagar per år som andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden.Anders Henriksson (S) tycker att arbetsmiljön är en stor utmaning för arbetsgivarna inom vård och omsorg, och att många medarbetare inte känner att de räcker till. Ett exempel på det är minutstyrningen inom hemtjänsten, som finns i en av fyra kommuner. Men det är enligt Anders Henriksson (S) en modell som ingen tycker om.”Medarbetarna gillar det inte, brukarna tycker inte om det och vi som arbetsgivare gillar det inte heller. Så vi måste ju steg för steg lämna minutstyrningen och se till att vi hittar hälsosamma scheman, och på det sättet också förbättra arbetsmiljön”, säger han.I kvinnodominerade välfärdsyrken finns ofta en obalans mellan krav och resurser som skapar stress och en dålig arbetsmiljö.”Jag tror också att vi behöver se till så att vi är tillräckligt många i hälso- och sjukvården och i omsorgen, så att inte våra medarbetare känner en stress. Vi behöver också moderniserar våra arbetssätt och nyttja ny teknik, så att man som medarbetare känner att man har ett inflytande och är delaktig i sitt arbete. Där vet jag att vi kan göra ännu mer”, säger han. Behöver man öka personaltätheten? ”Ja, på vissa områden behöver vi öka personaltätheten. På andra områden behöver vi se till att vi klarar av att rekrytera så att vi kan behålla personaltätheten”, säger Anders Henriksson (S). Programledare: Erika Mårtensson Kommentar: Tobias Sandblad Producent: Johanna Palmström Tekniker: Leonardo Wehlander Programmet spelades in fredagen 16 januari.

Der kan være mange gode takter i åndelig oprustning, men kan kristendom bruges i krigsøjemed? Og er regionalt tv det bedste bud på åndelig oprustning? Vi tager fra det store overblik med teolog Leif Andersen til de små flækker i det midtvestjyske med tv-direktør Lone Sunesen. Vi skal vitterligt passe på med at blande tro og politik, hvis du spørger teolog Leif Andersen. Og det gør vi i denne udgave af Lyt til KLF. Det blev til en tankevækkende samtale, da vi tog begrebet åndelig oprustning med til en snak og fik gennemgået de forskellige faldgruber – samt blev mindet om, hvad kristendommen egentlig står for. Modsat fik vi en meget konkret snak med direktør Lone Sunesen om, hvordan en regional tv-station som TV Midtvest på daglig basis leverer rigtig mange af de ting, som efterlyses af politikerne, når de ønsker åndelig oprustning. I KLF-studiet kommenterer vi både de to interviews, vender TV 2s regionale tv-stationer – og så har vi både ris og ros til DRs jule- og nytårsprogram. Og der bliver ikke lagt fingre imellem! Medvirkende: KLFs generalsekretær Mikael Arendt Laursen, teolog Leif Andersen og direktør for TV Midtvest Lone Sunesen. Vært: Malene Tonnung. EKSTRAMATERIALE Hvis TV 2-regionerne fungerer, hvorfor vil man så ødelægge dem?: https://klf.dk/hvis-tv-2-regionerne-fungerer-hvorfor-vil-man-saa-oedelaegge-dem/ Podcast: Hvad vil du kæmpe for? Om bandeord, fællessang, regional tv og oprustning: https://klf.dk/hvad-vil-du-kaempe-for-om-bandeord-faellessang-regional-tv-og-oprustning/ DR sætter fokus på livets afslutning: Vi taler om at dø: https://klf.dk/dr-saetter-fokus-paa-livets-afslutning-vi-taler-om-at-doe/ Send meget gerne dine reaktioner ind her: https://klf.dk/reager/  Vil du gerne have et KLF-møde i kalenderen i din kirke eller forening? Så besøg http://book.klf.dk/ Hvis der er emner, du synes, at vi skal tage op i podcasten, er du velkommen til at sende en mail på podcast@klf.dk Hvis du har lyst til at støtte KLFs podcast og KLFs arbejde i det hele taget, kan det ske på Mobilepay: 76540. På forhånd tak for enhver gave! Hvis du ikke er medlem af KLF, er du meget velkommen: https://klf.dk/bliv-medlem/

Endnu engang er USAs præsident optimistisk om fred i Ukraine. Men det lyder lidt som et ekko af de seneste måneder, så har noget rykket sig? Regioner og lægeforeninger råber samlet op om, at der bliver uddannet for mange læger. I Chile er den næste præsident ultrakonservativ og streng i sin migrationspolitik. Valget af ham skriver sig ind i en latinamerikansk tendens. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Mikkel Gudsøe, adjungeret lektor, AU og Ph D-stipendiat i Politiske Forhandlinger, SDU. Kristian Almblad, DRs korrespondent i Sydamerika.

Vi pratar med Lisbeth Löpare Johansson som är samordnare för Nära vård på SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Omställningen till Nära vård syftar till att vården ska komma närmare patienten och bli mer personcentrerad. Detta innebär i praktiken en gedigen och långsiktig förändringsprocess av hela hälso- och sjukvårdssystemet, med ett ökat behov av samverkan mellan organisationer och yrkesområden. Denna omställning kan enligt Lisbeth snarare ses som en ”rörelse” än en vanlig organisationsförändring, vilket får konsekvenser för hur vi ser på processen och hur den kan bedrivas. Här finns mycket att lära av både erfarenheter och design av processen, för alla som arbetar med omställning, även inom andra samhällsområden. Och en fråga vi ställer oss på slutet av samtalet: Vem tar ledarskapet för ett nytt paradigm för styrning och ledning av hela system – vad kommer efter New Public Management? Vi pratar bland annat om • Vad som är komplext inom sjukvårdssystemet • Det viktiga i att föra samtal om ”varför” • Att arbeta med en riktning, utan att veta exakt hur det kommer att bli • Förutsättningar – som uthållighet över partipolitiska gränser • Svårigheten att följa upp effekter i system – och behovet av att sådana utvecklas • Att sprida goda erfarenheter – och att låta alla uppfinna hjulet • Inspirerande resultat och effekter som redan blir synliga • Samverkan som en ny praktikgemenskap • Den mänskliga intuitionens betydelse

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur fungerar löneprocesser i kommuner och regioner? Hur kan du som chef förbereda dig för lönesamtalet? Ledarnas chefsrådgivare Per Karseland och Ledarnas avtals- och branschansvarig Mardjan Dubois delar sina insikter och erfarenheter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens samtal pratar vi om utmaningar och möjligheter med AI, vikten av att höja kompetensen generellt och vikten av tillgänglig och kvalitetssäkrad data. Du får också höra om hur Sundsvalls kommun arbetar med behovsdriven utveckling av AI lösningar. Medverkande: Marcus Matteby, it-direktör Sundsvalls kommun, Markus Bylund, SKR, Christoffer Petersson, SKR Samtalsledare: Anders Nordh, SKR

Hvordan kan sundhedsvæsenet komme tættere på borgerne – både fysisk og menneskeligt? I denne episode af Ledelsesalmanakken undersøger vi, hvordan partnerskaber mellem regioner, kommuner og almene boligselskaber kan gøre en forskel i danskernes sundhed. Sammen med Bent Madsen, administrende direktør i BL, Thomas Larsen, lægefaglig koncerndirektør i Region Midtjylland, og Claus Bjørn Billehøj, partner i Mobilize, diskuterer vi konkrete løsninger, der møder de lokale behov: hvordan skaber vi et sundhedsvæsen, der møder folk dér, hvor behovet er størst? Hvordan bliver almene boligområder til fundamentet for bedre sundhedsindsatser? Og hvad kræver det at bygge partnerskaber, der gør en forskel? Lyt med, og få svarene! Månedens gæster: administrende direktør i BL, Bent Madsen, lægefaglig koncerndirektør i Region Midtjylland, Thomas Larsen og Claus Bjørn Billehøj, partner i Mobilize Strategy Consulting Vært: Ida Spannow, juniorkonsulent i Mobilize Strategy Consulting Titelmusik: "Idéer ad omveje" af Asbjørn Busk Jørgensen

År 2024 infaller En vecka fri från våld vecka 47. Veckan är ett initiativ skapat av Unizon och MÄN och stödjs av Jämställdhetsmyndigheten, Sveriges kommuner och Regioner samt länsstyrelserna. Initiativet har varit årligen återkommande och med syftet att våld går att förebygga. Under veckan genomförs kampanjer, föreläsningar och andra insatser runt om i landet och länet. I studion Robert Benckert Sara Merbom

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Man kan diskutere, om ATP var en god idé da den blev indført. Men er tiden ikke løbet fra at have en ordning, hvor danskerne tvinges til at betale til den samme pensionskasse? Og er det en kommunal opgave, at sende de ældre på velfærdsrejser til Malaga, sådan som Københavns kommune gør i en ny forsøgsordning? Vi taler også om, hvorvidt Regioner og kommuner er gudsgivne størrelser og hvorfor de i det hele taget er kommet så langt væk fra kerneopgaven og udvider den politiske portefølje med klimapolitik og charterrejser. Det og meget mere drøfter vi i denne udgave af Bag Om Nyhederne. Panelet består af vært og direktør Jes Brinchmann, forskningschef Karsten Bo Larsen, cheføkonom Mia Amalie Holstein og analysechef Otto Brøns-Petersen. Produceret og tilrettelagt af Raurel Adams. Kapitler: 00:00 Intro 01:31: Hvad skal vi med ATP? 19:53 OBS – hvorfor har vi kommuner og regioner – og hvorfor skal region Sjælland nedlægges 31:26 Hvordan går det med de ældre på arbejdsmarkedet? 42:52 Ugens Skævert & Lyspunkt Links: https://www.berlingske.dk/virksomheder/efter-flere-skraekaar-i-atp-der-er-klart-behov-for-en-grundlaeggende https://borsen.dk/nyheder/politik/k-vil-skaere-dybt-i-erhvervsstotte-jarlov-laegger-liste-frem

93 barn under 15 år har i år misstänkts för inblandning i mordplaner eller mord. Vi träffar dom som försöker hindra gängens rekryteringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från och med i år är det obligatoriskt för alla kommuner att ha en plan för hur de ska förebygga kriminalitet. Det här är ett långsiktigt och ibland väldigt otacksamt arbete. Så vad går att göra för att stoppa våldet i tid - innan en 13-åring skjuter.Våldsspiralen kom tidigt till Malmö. Det har gjort att malmöborna också jobbat länge för att förhindra rekryteringen bland unga. Vi möter barn och personal från organisationen Flamman. Dom söker upp barn i riskzonen och försöker erbjuda ett alternativ till den gemenskap gängen lockar med.Polisen lägger stor möda på att hitta de barn som hänger i gängens utkant. Och vi träffar en ung pappa som kämpar för att hans 13-åring inte ska välja gängen.Medverkande: Johannes Dontsios, Glen Sjögren och Tomas Aggebrandt vid polisen i Rosengård, sociologen och författaren Aydin Soei i Köpenhamn, kriminolog Manne Gerell vid Malmö universitet, Noah Dib, projektledare för Flamman Akademi som arbetar för att bryta nyrekryteringen till kriminalitet, Åsa Furén Thulin, chef för socialtjänstsektionen på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.Reporter: David RasmussonProgramledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Jakob Lalér.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I detta avsnitt av Samhällspassion samtalar Governos konsult Lovisa Ericsson med Krister Björkegren, Regiondirektör i Halland. I avsnittet reder vi ut vad det egentligen innebär att vara en region i framkant när det gäller datadriven utveckling och betydelsen av ledarskap och samverkan för att skapa framdrift i arbetet.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ring P1 från Göteborg om bland annat regionernas underskott, värnplikt, Försäkringskassans bedömningar och elbilar i trafiken. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vita månaden fortsätter och det förtärs högst mediokert kranvatten. Marcus har inte gjort något och Viktor går från att inte dricka något alls till en whisky, drink och öl. Nytt blandas med gammalt inom nyheterna och diskussionerna når toppar men mest dalar. Systembolaget bjuder på trevliga släpp nästa vecka (v.3). Vi ger som vanligt några tips.  Ha nu en underbar helg och lyssna gott! http://desnackaralkohol.com 

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Antisemitism i spåren av kriget. Rembrandts Batavernas trohetsed. Hundra miljoner amerikaner skuldsatta av sjukvårdsräkningar. Gängkriminalitet och förebyggande. Röst inifrån Gaza. Hur stor är risken för en eskalering i Mellanöstern? Fotbolls-VM till Saudiarabien? Norska kronan är svag. Regioner vill minska på inhyrd personal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I en ny rapport från Statskontorets får vi mer kunskap om förekomsten av korruption, vilka riskområden och riskfaktorer som finns samt hur man kan förebygga korruption i kommuner och regioner. Medverkande: Johan Mörck, utredare, Statskontoret, Cecilia Berglin, SKR Samtalsledare: Nils Munthe, SKR

Regioner i opråb: Penge er ikke hele løsningen på problemerne i psykiatrien. Brancheorganisationen Rejsearrangører i Danmark: "Du kan trygt rejse til nordsiden af Rhodos". Tidligere udenrigsminister frygter ikke ny Muhammed-krise: "Situationen er ikke så betændt". EU skal diskutere genteknikker til fremstilling af planter. Vært: Michael Robak.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Sveriges kommuner och regioner varnar för att tuffa år väntar. Var sjätte kommun beräknas gå med underskott redan i år. Vad krävs för att upprätthålla välfärden? Och har man hushållit med resurserna? Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Margareta Svensson, ekonomireporter och Annika Wallenskog, chefsekonom Sveriges Kommuner och Regioner.

Sveriges kommuner och regioner varnar för att tuffa år väntar. Var sjätte kommun beräknas gå med underskott redan i år. Vad krävs för att upprätthålla välfärden? Och har man hushållit med resurserna? Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Margareta Svensson, ekonomireporter och Annika Wallenskog, chefsekonom Sveriges Kommuner och Regioner.

Välfärdsbrottslighet i regionerna omfattar allt från oseriösa aktörer som överutnyttjar systemet till rena brott som bedrägerier eller läkemedelsrelaterad brottslighet. Vad krävs för att upptäcka denna brottslighet, vilka verktyg finns att använda och vilka verktyg som skulle behövas. Medverkande: Linnea Graaf, samordnare Region Stockholm, Akuliina Salander, regionjurist Region Västra Götaland och Christina Kiernan, samordnare, SKR  Samtalsledare: Anders Nordh, SKR  

”Det är nu vi ledare behöver kliva fram och verkligen leda våra medarbetare och verksamheter in i framtiden.” Ett samtal om vikten av kommunikation, det goda ledarskapet och behovet av att våga göra och ibland få göra fel med Palle Lundberg, VD Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. 

En sammanfattning om vad som hänt i den svenska politiken under året. Det har hänt mycket i den svenska politiken under året. Det har varit val. Sverige har fått en ny regering, och en ny statsminister. Men året började med att en partiledare avgick.I våras gick det dåligt för partiet Liberalerna. Väldigt få personer sa att de skulle rösta på partiet. I april slutade Nyamko Sabuni som partiledare för Liberalerna. Johan Pehrson tog över. Efter det började det gå bättre för partiet.Nu ska det handla om valet.Den 11 september var det val i Sverige. Det var tre val samtidigt: kommunval, regionval och riksdagsval. Folk röstade om vilka som ska styra i Sveriges kommuner och regioner och vilka som ska styra i Sveriges riksdag.Kommuner bestämmer till exempel om vård av äldre och skolor. Regioner bestämmer över sjukhus och kollektivtrafik, som till exempel bussar. Riksdagen bestämmer om nya lagar och statens pengar. Riksdagen jobbar också med EU-frågor och utrikespolitik.På valdagen fick folk stå i kö i flera timmar för att kunna rösta. Det var värst i Stockholm, Malmö och Uppsala. Köerna berodde på en ny regel som gjorde att det tog längre tid att rösta än tidigare.Jacob är en av dem som struntade i att rösta för att det var så lång kö. Då var det ju minst två timmars kö. Och då tänkte jag att nej då får det vara.Fyra dagar efter valet var alla röster räknade. Partierna till höger vann valet till riksdagen. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fick fler röster än Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Men resultatet var väldigt jämnt. Partierna till höger fick 176 platser i riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet fick 173 platser.Socialdemokraterna fick ungefär 30 procent av rösterna och blev det största partiet. Moderaterna har länge varit det näst största partiet i Sverige. Men i årets val blev Sverigedemokraterna näst störst. SD fick ungefär 20 procent av rösterna. Partiledaren Jimmie Åkesson sa att han var stolt över att SD har blivit ett stort parti. Vi är på riktigt ett stort parti idag och jag är så stolt.Moderaterna fick 19 procent av rösterna, och blev det tredje största partiet. Partiledaren Ulf Kristersson sa att han var glad över att högerpartierna fick flest röster. Jag är stolt över det förtroende som vi har fått.Samma dag sa Annie Lööf att hon kommer sluta som partiledare för Centerpartiet. Jag kommer att avgå som Centerpartiets partiledare.Annie Lööf har varit partiledare i elva år. Det är inte bestämt vem som ska bli ny partiledare än.Partierna till höger vann alltså valet till riksdagen. Men partierna till vänster tog makten i flera regioner. I till exempel region Stockholm vann Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Nu samarbetar de med Vänsterpartiet. Före valet styrde Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. De hade makten i 16 år.Det blev också ändringar i vissa kommuner. De nya Partiet Nyans, som riktar sig till invandrare, röstades in i kommunerna Botkyrka och Landskrona.Nu ska det handla om regeringens samarbete med Sverigedemokraterna.I mitten av oktober fick vi veta vilka partier som kom med i den nya regeringen. Det blev Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna kom inte med i regeringen, men de är med och bestämmer över regeringens politik. Regeringen och Sverigedemokraterna ska samarbeta nära, sa Ulf Kristersson från Moderaterna. Det kommer bli en trepartiregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Den regeringen kommer samarbeta nära med Sverigedemokraterna i riksdagen.Den nya regeringen och Sverigedemokraterna vill ändra mycket i Sveriges politik. De har kommit överens om ett avtal som kallas Tidöavtalet. Många sidor i avtalet handlar om migration och integration. Partierna har flera förslag på förändringar. De vill till exempel att det ska bli svårare att bli svensk medborgare. Ett annat förslag är att det ska bli svårare för personer som har flyttat till Sverige att ta hit sin familj. Uppehållstillstånden ska vara tidsbegränsade för de som kommer till Sverige som asylsökande, tycker partierna.Tidöavtalet har gjort många människor oroliga. En av dem är Rahman Heydari. Han kommer från Afghanistan. Han har bott i Sverige i snart sju år. Han säger att förslagen gör honom rädd. Alltså det är helt hopplöst. Och jag är verkligen jätterädd och tänker så här det kommer självklart bli mycket värre.Nu ska det handla om Sveriges nya ministrar.Den 17:e oktober valde riksdagen Ulf Kristersson till ny statsminister. Han presenterade också alla ministrar i den nya regeringen. Kristdemokraterna fick sex ministerposter och Liberalerna fick fem. De 13 andra ministrarna är moderater.Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch blev vice statsminister. Hon blev också energi- och näringsminister. Hon har ansvar för landets energi, alltså elen, och för företagen.Liberalernas partiledare Johan Pehrson blev arbetsmarknads- och integrationsminister. Han har ansvar för jobben, och för att invandrare kommer in i det svenska samhället.Moderaten Elisabeth Svantesson blev finansminister. Hon har ansvar för Sveriges ekonomi.Moderaten Tobias Billström blev utrikesminister. Han har ansvar för Sveriges utrikespolitik.Romina Pourmokhtari från Liberalerna blev Klimat- och miljöminister. Hon är 26 år och den yngsta ministern någonsin i Sverige.I slutet av året handlade politiken mycket om pengar.I november presenterade den nya regeringen sin första budget. Budgeten är regeringens plan för hur statens pengar ska användas. Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna sa att det var svårt att göra budgeten på grund av den ekonomiska krisen. Inflation, hög inflation, samtidigt som vi bedöms gå in i en lågkonjunktur. Det är svårt att bedriva ekonomisk politik då.Regeringen ska ändra på flera saker för att spara pengar. De ska till exempel ge mindre pengar till människor som behöver hjälp i fattigare länder, så kallat bistånd. Och mindre pengar ska användas till miljö- och klimatarbete.Regeringen ska använda mer pengar till försvaret och till fler platser på fängelserna. De ska även använda pengar för att sänka skatten på bensin och diesel.Före valet sa Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att de skulle sänka priset på bensin och diesel med minst fem kronor per liter. Efter valet sa regeringen att bensin kommer bli 14 öre billigare och diesel 41 öre billigare. Då blev folk arga. Många skrev i en av Sveriges största facebookgrupper Bränsleupproret. De var besvikna och skrev att de inte gillar politiker, sa gruppens talesperson Peder Blohm Bokenhielm. Det är besvikelse. Det är politikerförakt. Det är väldigt korttänkta men intensiva känslor som kommer ut.Budgeten har fått mycket kritik från forskare och miljöorganisationer. De tycker att den är dålig för klimatet och miljön. Oppositionen tycker att budgeten är dålig för jobben och vården också. Regeringen och Sverigedemokraterna lovade att göra på ett sätt före valet och nu gör de på ett annat sätt, sa socialdemokraten Mikael Damberg. Politiker i den nuvarande regeringen och Sverigedemokraterna lovade väldigt mycket innan valet och nu när man tvingas av verkligheten bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik som inte ska spä på inflationen, då får man bryta väldigt mycket löften.Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna tycker att partierna i regeringen har hållit sitt löfte. Så vi gör vad vi sa att vi skulle göra. Men allt finns ju självklart inte med i den första budgeten.I december röstade riksdagen ja till budgeten.

I et forsøk på å legitimere invasjonen av Ukraina, og holde et stort politisk teater for å feire det lille som er av seire, organsierte Russland folkeavstemninger i fire okkuperte regioner. Valget om å bli med i den russiske føderasjonen ble støttet med oppimot 99% av befolkningen, men slike tall er ikke så overbevisende som lumske Putin tror. Vi tar en nærmere kikk på Russlands kreative statsbyggingsprosess. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med en officiel ceremoni, en præsidentiel underskrift og en tale erklærede Ruslands præsident Putin for et par timer siden, at fire ukrainske regioner nu er en del af Rusland. Annekteringen var ventet, efter at den russiske besættelsesmagt tidligere på ugen gennemtvang en række såkaldte "folkeafstemninger" i de fire ukrainske regioner Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja og Kherson. Regeringen har i dag fremlagt sin længe ventede 2030-plan. Planen blev fremlagt af finansminister Nicolai Wammen - og er altså regeringens bud på, hvordan den økonomiske politik skal se ud de næste otte år. Afghanistan: Kina og andre rykker ind i tomrummet efter USA og NATO. Værter er Mette Vibe Utzon og Henrik Lerche. Erik Weir redigerer. www.dr.dk/lyd/p1/orientering

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Boris Johnsons avgångEfter massavhopp från den egna regeringen tvingades Storbritanniens premiärminister Boris Johnson till slut kasta in handduken och avgå. Vem efterträder honom och vad händer nu? Sveriges Radios korrespondent Stephanie Zakrisson i samtal med Magdalena Frennhoff Larsén, statsvetare verksam i Storbritannien.Almedalsveckan avslutades i sorgMordet på Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Regioner, satte tonen för Almedalsveckans sista dagar. Vår inrikespolitiska reporter Katarina von Arndt var på plats i Visby under veckan och pratade med besökare om deras reaktioner på dådet och också om hur den här Almedalsveckan skiljer sig från tidigare. SAS och de nationella flygbolagens historiaKrisande SAS är ännu mer illa ute efter att bolagets piloter i veckan gick ut i strejk. Men en gång i tiden var det glamoröst att flyga med SAS, och länder ville gärna ha ett flygbolag som speglade den egna kulturen.Timme ett:Almedalsveckan i år jämfört med förra valåret 2018Samtal om Boris Johnsons sista tid vid maktenAllsångssäsongen är igångSamtal om mordet på Japans tidigare premiärminister Shinzo AbeKrönika av Katarina BarrlingPanelen med Olov Abrahamsson, NSD, Bawar Ismail, GP, och Linnea Dubois, SvD.Timme två:Samtal om Putins nya offensiv i östra UkrainaJudiska församlingen i Dnipro, UkrainaSamtal efter Sveriges första match i fotbolls-EMSatir med UtkantssverigeLars Magnusson, professor i ekonomisk historia, om inflation förrSAS brottas med samma problem som andra nationella flygbolagKåseri av Lotta EriksonProgramledare: Jesper LindauProducent: Ellinor ErikssonTekniker: Hanna Melander

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Boris Johnsons avgångEfter massavhopp från den egna regeringen tvingades Storbritanniens premiärminister Boris Johnson till slut kasta in handduken och avgå. Vem efterträder honom och vad händer nu? Sveriges Radios korrespondent Stephanie Zakrisson i samtal med Magdalena Frennhoff Larsén, statsvetare verksam i Storbritannien.Almedalsveckan avslutades i sorgMordet på Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Regioner, satte tonen för Almedalsveckans sista dagar. Vår inrikespolitiska reporter Katarina von Arndt var på plats i Visby under veckan och pratade med besökare om deras reaktioner på dådet och också om hur den här Almedalsveckan skiljer sig från tidigare. SAS och de nationella flygbolagens historiaKrisande SAS är ännu mer illa ute efter att bolagets piloter i veckan gick ut i strejk. Men en gång i tiden var det glamoröst att flyga med SAS, och länder ville gärna ha ett flygbolag som speglade den egna kulturen.Timme ett:Almedalsveckan i år jämfört med förra valåret 2018Samtal om Boris Johnsons sista tid vid maktenAllsångssäsongen är igångSamtal om mordet på Japans tidigare premiärminister Shinzo AbeKrönika av Katarina BarrlingPanelen med Olov Abrahamsson, NSD, Bawar Ismail, GP, och Linnea Dubois, SvD.Timme två:Samtal om Putins nya offensiv i östra UkrainaJudiska församlingen i Dnipro, UkrainaSamtal efter Sveriges första match i fotbolls-EMSatir med UtkantssverigeLars Magnusson, professor i ekonomisk historia, om inflation förrSAS brottas med samma problem som andra nationella flygbolagKåseri av Lotta EriksonProgramledare: Jesper LindauProducent: Ellinor ErikssonTekniker: Hanna Melander

Ing-Marie Wieselgren var nationell samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner. Den 6 juli 2022 höggs hon ihjäl av en mördare i Almedalen på Gotland, mitt under pågående politikervecka. Dagen efter diskuterade vi detta i Dagens Svegot. I media hade man bland annat påstått att mördaren var "nazist", men polisen finner inga sådana motiv utan utreder i skrivande stund att det rör sig om mannen psykiska ohälsa.Deltar i programmet gör Dan Eriksson, Magnus Söderman och Björn Björkqvist.Detta är ett klipp ur Dagens Svegot. Om du vill höra hela programmet (1:21 långt), besök https://www.svegot.se/2022/07/07/sverigedemokraterna-vid-vags-ande/

I denne episoden snakker Roger og Mads om makroøkonomi. De ser stort på de temaene som omhandler markedet i disse dager. Inflasjon, renter, sentralbanker, forbrukertillit og ikke minst selskapenes inntjening blir tatt opp og dvelet med.Avslutningsvis gir de tips til ulike læringsformer som man kan ta med seg gjennom sommeren. Her nevnes alt fra podcaster og bøker til youtube og filmer.Denne podcasten skal anses som markedsføringsmateriell, og innholdet må ikke oppfattes som en investeringsanbefaling. Podcasten er kun ment til informasjonsformål og generell spareveiledning. Nordnet tar ikke ansvar for eventuelle tap som måtte oppstå ved bruk av informasjonen i denne podcasten. Les mer på Nordnet.no See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det är lätt att tro att mutor och korruption är fenomen som bara existerar i länder långt bort. Men det svenska näringslivet är långt ifrån förskonat när det gäller exempelvis svågerpolitik, jäv och kompisrekryteringar. Det menar Hayaat Ibrahim, generalsekreterare vid Institutet mot Mutor, med Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner som huvudmän. En stor del av arbetet handlar om att bistå det svenska näringslivet med kunskap och utbildning för att kunna förebygga korruption och mutor långt innan en eventuell situation uppstår. Vi träffade Hayaat under Nordic Sustainability Expo 2022 på Stockholmsmässan. Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och framtidenshallbara.se

Malin försöker lämna en nätverkskriminell man. Men hon känner sig kontrollerad och upptäcker att både han och hans nätverk kartlägger hennes liv. Nätverket han tillhör skryter också om att de kan få tag på vad de vill - lagligt eller inte. Vi berättade i förra veckan om Eva, Sara och Malin som alla tre har erfarenheter av att vara utsatt för våld av en pojkvän eller sambo som dessutom är nätverkskriminell. Alla tre har på olika sätt försökt lämna den våldsamma partnern i omgångar. För två av dem, Sara och Eva, är respektive relation avslutad men för Malin är situationen annorlunda. I veckans P3 Krim berättar kvinnorna om hur de och deras anhöriga hotades av pojkvänner och nätverk när de försökte ta sig ur relationerna. Kvinnorna berättar också om en oro över att information från myndigheter ska läcka till nätverken, till och med från polisen.Sveriges kommuner och Regioner svarar också på kritik från Eva, Sara och Malin.*Malin, Eva och Sara heter egentligen någonting annat. Deras röster är inlästa av skådespelare.Länkar för dig som är utsatt för våld i nära relation eller känner någon som är det:https://kvinnofridslinjen.se/sv/https://polisen.se/utsatt-for-brott/olika-typer-av-brott/brott-i-nara-relation/har-far-du-stod-och-hjalp/ https://www.unizonjourer.se/http://qrut.se/ https://roks.se/ Medverkande:"Malin""Eva""Sara"Mona Lillkåll Kassarp, verksamhetschef QrutSindy Niklasson, föräldrastödjare QrutJale Poljarevius, polismästare och underrättelsechef i region MittÅsa Furén-Thulin, sektionschef för socialtjänsten på Sveriges kommuner och RegionerProgramledare:Evalisa WallinViktor AhldénProducent: Linus LindahlReportrar:  Alexandra SannemalmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15

Vi behöver modiga ledare som visar att de är beredda att göra det extra för att försvara demokratin, men vi behöver också en gemensam anda av beslutsamhet där vi var och en gör det lilla vi kan. Om Ing-Marie Wieselgren:Ing-Marie Wieselgren är läkaren som blev psykiater fast hon inte tänkt det, men sedan aldrig ångrat sitt val - det finns nämligen ingen annan specialitet där man kommer så nära människor. Nu är hon mest byråkrat och jobbar med psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner, fast hon aldrig drömt om att spela roll på nationell nivå. Insikten är att man kan mer än man tror. Ing-Marie gillar kontraster och trivs lika bra i ett sammanträdesrum som i fårhagen.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

- På alla orter som drabbades i helgen så är det många gånger fler invånare som går ut och städar och ställer i ordning, som tröstar varandra. Om Ing-Marie Wieselgren:Ing-Marie Wieselgren är läkaren som blev psykiater fast hon inte tänkt det, men sedan aldrig ångrat sitt val - det finns nämligen ingen annan specialitet där man kommer så nära människor. Nu är hon mest byråkrat och jobbar med psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner, fast hon aldrig drömt om att spela roll på nationell nivå. Insikten är att man kan mer än man tror. Ing-Marie gillar kontraster och trivs lika bra i ett sammanträdesrum som i fårhagen.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

- Vi försöker trösta oss med att fråga en massa experter, för det är en slags tröst att försöka förstå och att tillsammans prata om det hemska. Morgonens Tankar för dagen sändes direkt med anledning av situationen i Ukraina.Om Ing-Marie Wieselgren:Ing-Marie Wieselgren är läkaren som blev psykiater fast hon inte tänkt det, men sedan aldrig ångrat sitt val - det finns nämligen ingen annan specialitet där man kommer så nära människor. Nu är hon mest byråkrat och jobbar med psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner, fast hon aldrig drömt om att spela roll på nationell nivå. Insikten är att man kan mer än man tror. Ing-Marie gillar kontraster och trivs lika bra i ett sammanträdesrum som i fårhagen.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Ronie Berggren kommenterar Vladimir Putins besked om att Ryssland erkänner de ukrainska utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk som självständiga stater och de sanktioner USA, EU och Storbritannien nu meddelat att de kommer att införa mot Ryssland. En intervju från 2014 spelas också med Marcel H. Van Herpen, direktör för den pro-EU och pro-atlantiska tankesmedjan Cicero Foundation i Maastricht, Nederländerna, och författare till boken "Putin's Wars: The Rise of Russia's New Imperialism". --------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Jag hoppas att det nya normala kan få vara bredare än det gamla, mer inkluderande med plats för många olika sorts hjärnor. Om Ing-Marie Wieselgren:Ing-Marie Wieselgren är läkaren som blev psykiater fast hon inte tänkt det, men sedan aldrig ångrat sitt val - det finns nämligen ingen annan specialitet där man kommer så nära människor. Nu är hon mest byråkrat och jobbar med psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner, fast hon aldrig drömt om att spela roll på nationell nivå. Insikten är att man kan mer än man tror. Ing-Marie gillar kontraster och trivs lika bra i ett sammanträdesrum som i fårhagen.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

I hemarbetets tid kan jag sakna spänningen i att springa till stationen och glädjen när man med andan i halsen hoppat på tåget. Om Ing-Marie Wieselgren:Ing-Marie Wieselgren är läkaren som blev psykiater fast hon inte tänkt det, men sedan aldrig ångrat sitt val - det finns nämligen ingen annan specialitet där man kommer så nära människor. Nu är hon mest byråkrat och jobbar med psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner, fast hon aldrig drömt om att spela roll på nationell nivå. Insikten är att man kan mer än man tror. Ing-Marie gillar kontraster och trivs lika bra i ett sammanträdesrum som i fårhagen.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Nog är mänskligheten konstig för samtidigt som vi slår ihjäl varandra gör vi allt för att rädda liv. Om Ing-Marie Wieselgren:Ing-Marie Wieselgren är läkaren som blev psykiater fast hon inte tänkt det, men sedan aldrig ångrat sitt val - det finns nämligen ingen annan specialitet där man kommer så nära människor. Nu är hon mest byråkrat och jobbar med psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner, fast hon aldrig drömt om att spela roll på nationell nivå. Insikten är att man kan mer än man tror. Ing-Marie gillar kontraster och trivs lika bra i ett sammanträdesrum som i fårhagen.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Regioner sparer over hundrede millioner på løn til strejkende sygeplejersker, men stor regning venter. Joe Biden reagerede i aftes på terrorangrebet ved Kabuls lufthavn: flere end 100 meldes dræbt - herunder 13 amerikanske soldater. Bente vil ikke bades af en mand. Værter: Kasper Harboe & Dagmar Eben Østergaard See omnystudio.com/listener for privacy information.