Podcasts about kulturfr

Dags för vår nyårskrönika där det gångna året summeras på TV-fabrikens vis. Är det dags för "På Spåret " att byta programledar-duo? Vi pratar om SVT:s "Kulturfrågan Kontrapunkt", TV4:s historiska flytt och en osannolik tv-händelse i Norge som involverade ett strömavbrott och fläskpannkaka. Dessutom pratar vi om att våra nordiska grannländer bytt nyhetsstudior. En överraskning väntar i form av en fin nyårsdikt från en av SVT:s största profiler – och som grädden i ris á la Maltan bjuder vi på en riktig raritet: en fullängdsversion av signaturen till "Tur i Kärlek". Gott nytt tv-år! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alex Letic och Pelle Nilsson mot Emil Svanängen och Ella Petersson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klang och jubel Lantzkampen är tillbaka den här veckan också. Turnélivet är över, och redaktionen med Annika Lantz i spetsen är som vanligt tillbaka i radiohuset i Stockholm. Som vanligt fokuserar vi på veckans minst sorgliga nyheter i en tid som känns tuff att skoja i.Veckans avsnitt av Lantzkampen bjuder som vanligt svar på nyhetsveckans svåraste frågor. Vad är egentligen ett munvätepäron? Är Elisabeth Svantesson gift med en sjuksköterska? Och kommer verkligen läsande skolelever belönas genom att få hälla vatten på skolminister Lotta Edholm?!? Dessutom Mats Svegfors roliga bild!Veckans tävlande är precis som vanligt strålande stjärnor på mediehimlen. SVT bjuder till och skickar morgonstudioproffsen Alex Letic och Pelle Nilsson. Artistsverige ville inte vara sämre och representeras av Emil ”Loney dear” Svanängen som tillsammans med Kulturfrågan kontrapunktstjärnan Ella Petersson debuterar i Lantzkampen. Ta dig igenom helgens festligheter tillsammans med programmet som paketerar veckans nyheter i frågesportsskrud!Programledare: Annika LantzDomare: Sara Lövestam Producent: Rickard NerbeRedaktör: Anton JordåsTekniker: Christer Tjernell

Kulturfrågan är mer aktuell i samhället än på länge. Men kanske inte på dess egna meriter? I dagens Fontänbubbel diskuterar vi kulturens innebörd, betydelse och den återkommande politiska armslängden. Sverige har definierade mål med kulturen. Vi rannsakar dem, och funderar på hur definitionerna kring kulturell frihet ser ut. Är en

Berichte über den Kulturfrühling in Paris. Die Direktorin des Österreichischen Kulturforums in Paris, Marina Chrystoph, berichtet u.a. über eine Lesung von Oliver Rathkolb, eine Nacht der Literatur mit Xaver Bayer und die Ausstellung Visage(s) d'Europe mit Bildern der Fotografin Anna Breit.

Kulturfrågorna har inte direkt seglat upp som en het valfråga, men det finns ett parti som vill möblera om i kultursverige. På en kvart får du veta vilka förändringar SD vill se om de får makten, och hur sannolikt det är de förändringarna blir verklighet. Med SvD:s reporter Elisabet Andersson och kulturchef Lisa Irenius.

Thomas Stenströms nya album "Spring, baby spring" recenseras och det gör också dokumentären om Lena Nyman.

Säker utveckling, en teknik eller kulturfråga?I veckans avsnitt av CyberTalks träffar Rolf Christopher Riddersäter från Bonnier. De pratar om hur snabbt arbetet för en säkerhetsfunktion som vill vara relevant förändras.Idag behöver säkerhetsfunktionen jobba mycket närmare utvecklarna och stödja software development lifecycle på nya sätt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ebba Witt-Brattström är en litteraturvetare, professor och feminist. Jag har länge velat intervjua Ebba för jag tycker hon är en av de mest intellektuella personer inom kulturvärlden i Sverige. Hon är en klipsk person som har varit lagledare för det vinnande laget i Kulturfrågan Kontrapunkt som går på SVT. Ebba lyfter fram kvinnliga författare från historien för att visa på att kvinnan kan. Dessutom för att visa på att vi har haft många duktiga kvinnor i vår tid, trots att endast 12 procent av historiens nobelpristagare inom litteratur är kvinnor. Dessutom är Ebba en röst för tragedin i Svenska Akademien då hennes ex-man är Horace Engdahl. 

I Ljudmagasinets sommarnummer fokuserar vi på syntolkning. På Fellingsbro folkhögskola i Örebro utbildas framtidens syntolkar. Vi har besökt dem och bland annat pratat om vad som krävs av en bra syntolk och hur syntolkningens framtid ser ut. Vi har även intervjuat två representanter från Synskadades Riksförbund, som ger sin bild om var syntolkningsfrågan befinner sig i dag. Alldeles nyligen besökte Malis främsta musikexport Sverige - musikerparet Amadou & Mariam. Ljudmagasinet fick en exklusiv intervju med dem strax innan deras spelning i Göteborg. Tidningen innehåller också nyheter, tävling, Bokprat på bibblan och så reder vi ut en fråga om ortsnamn i Kulturfrågan.

Vem får egentligen ta plats på scenen? Vems berättelser får höras? Vi har pratat med Jonas Franksson, journalist, programledare, föreläsare och även skådespelare, om hans väg till scenen och om hur teaterscenen kan bli mer inkluderande. Vi tar också tempen på #Slutvillkorat, metoo-uppropet som samlar berättelser från kvinnor med funktionsvariationer. Att vara beroende av stöd och hjälp från andra skapar en extra utsatt position, menar talespersonen Denise Cresso. Nu är det valår och hon vill se att politikerna tar frågan på allvar. Vi berättar om MTM:s nya tjänst, Talboken kommer, som innebär att du kan få talböcker direkt in till din daisyspelare. Dessutom får vi en snabblektion i musikhistoria i Kulturfrågan. Detta och mycket mer kan du höra i Ljudmagasinets aprilnummer. Välkomna att lyssna!

Kapitel 10 - Bildning Och Kulturfrågor by Medborgerlig Samling

Äntligen är ett nytt Ljudmagasin ute! I det här numret får du höra den spännande historien om hur Vara konserthus blev till, du får veta mer om forskning som ska hjälpa personer med dövblindhet att kommunicera – via klädesplagg, och så får du veta mer om läget för syntolkningen i Sverige just nu. Dessutom blir det ett boksamtal med litteraturkonsulent Gunnar Südow, och en Kulturfråga som reder ut en musikalisk fundering. Detta och mycket mer får du höra i månadens nummer. Trevlig lyssning!

När TV startade sina sändningar i Sverige, intog operan redan tidigt en väsentlig plats i utbudet. Hur ser det ut idag? Som musikredaktör på SVT är vår gäst en av beslutsfattarna bakom utbudet. I säsongsavslutningen av Operahuset i P2, riktar vi blicken mot opera i svensk TV och gör några nedslag under mediets första decennier, då föreställningar visades med stor intensitet. Vi uppmärksammar exempelvis Ingvar Lidholm, som var en av de kompositörer som specialskrev opera för TV. Veckans gäst Ella Petersson är musikredaktör på SVT och syns regelbundet i Kulturstudion. Under våren har hon varit programledare för Kulturfrågan Kontrapunkt och har tidigare lett programserien Bänkad med Ella i P2.

Nu är äntligen ett nytt nummer ute och den här gången blir det gala och festival! Ljudmagasinet var nämligen på plats när Stora Ljudbokspriset nyligen delades ut. Alldeles snart är det också dags för den syntolkade filmfestivalen BLICK, och vi berättar vad du inte får missa. Dessutom får du ett spännande och viktigt reportage om ny forskning om dövblindas vardag, det blir ett klassiskt Bokprat med Gunnar och så pratar vi gerillaslöjd i Kulturfrågan. Det och mycket mer kan du höra i Ljudmagasinets marsnummer. Du vet väl att du också kan följa oss på Facebook?

Välkommen till Ljudmagasinets februarinummer! Den här här gången tittar vi närmare på det faktum att allt fler väljer att lyssna på böcker istället för att läsa dem. Vi undersöker vad det ökade ljudbokslyssnandet får för konsekvenser för litteraturen. Den nya tillgänglighetsappen Augus kommer att göra museibesöket tillgängligt för en bredare publik, vi har träffat teknikdesignern bakom den. Vår reporter har även besökt Skövde och fått veta mer om subkulturen Furry fandom. Filmrecensenten Anna Bergholtz har sett succéfilmen La la land och i Kulturfrågan reder vi ut varför Smögen egentligen heter som det gör. Det och mycket mer kan du höra om i månadens Ljudmagasin.

Nu släpper vi ett nytt nummer, mitt i höstrusket! Novembernumret har vi bland annat fyllt med en filmrecension och ett besök på en tillgänglig konstutställning. Vår filmrecensent Anna Bergholtz har nämligen varit och tittat på Flykten till framtiden, en film som tar oss tillbaka till 70-talet. Vi har också besökt utställningen Kännbart som just nu pågår på Göteborgs stadsmuseum. Det är en taktil utställning för alla sinnen där man kan ta del av samtidskonst utan att använda hörsel eller syn. Och så har vi träffat Arrangörer utan hinder, ett projekt som menar att tillgänglighet inte behöver vara så svårt. November månads Kulturfråga handlar om arkitektur, något som kan väcka starka känslor. Trevlig läsning önskar vi på redaktionen!

Kulturarbetarna kämpar i motvind i det politiskt turbulenta Spanien. P1 Kulturs reporter Lars Mogensen tar oss med på en tur bland högt och lågt. Och han börjar i en luguber lokal i Barcelona. Lyssna på ett kortare reportage ur Kulturnytt P1 längst ned i artikeln Det är poetry slam, dans och improvisationsteater på El Antic Teatre, ett stenkast från det gamla konserthuset Palau de la música i Barcelona. Estradpoeten och skådespelaren Dani Orviz gör en onomatopoteisk monolog om ekorrhjulet och en vanlig dag vid tangentbordet på jobbet. Och när vi sedan sätter oss ner för att prata då skrattar han uppgivet åt det faktum att han och kollegorna utgör något av kulturlivets trasproletariat. Dani Orviz är en del av Poesi- och teaterkollektivet Colectivo Combustión Espontánea – undergroundkultur i ett Spanien präglat av politisk förlamning, kapade kulturbudgetar, regionala spänningar mellan Madrid och Katalonien och inte minst häpnadsväckande korruptionsskandaler med kopplingar rakt in i toppskiktet av det styrande konservativa Partido Popular. Silvia Arteta, som är dansare i gruppen, hon skakar på huvudet åt det politiska läget och den förda kulturpolitiken. Även om politiken gör det svårt för kulturlivet så visst går det att göra grejor, även om det blir med usel ekonomi och på alternativa scener, säger Silvia Arteta. Danilo Facelli, poet och skådespelare tycker sig se hur makten försöker undvika de faror som kulturen kan innebär för makthavarna, och därmed så ignorerar man helt enkelt allt skapande som skulle kunna vara det minsta lilla tankeväckande. (0.30) De kulturprojekt som ges stöd är alltid de som är socialt sett harmlösa, menar Danilo Facelli. Därmed blir vartenda projekt som innehåller en smula tankeväckande material alltid betraktat med misstänksamhet. Ja, så fungerar det här landet där korrupta politiker vid makten är rädda för kulturen och därmed helt enkelt ignorerar den, säger poeten och skådespelaren Danilo Facelli. Självklart talar han i egen sak men mönstret är tydligt. Allt färre av Spaniens utbildade skådespelare och dansare kan leva på sitt yrke. Arbetslösheten i dom här grupperna är kring 50 procent och av dem som ändå försöker försörja sig som inom kulturbranschen ligger månadslönen för majoriteten bara på motsvarande ett par - tre tusen kronor i månaden. Resten jobbar som servitörer, lärarvikarier eller kanske som levande statyer på gatan. Det visar i alla fall en undersökning som tidningen El Pais redogjorde för nyligen. För Skådespelarfacket - La Unión de actores – så är de senaste årens kulturpolitik ett rött skynke. Fackets generaldirektör heter Iñaki Guevera och jag hittar honom här på ett litet kontor vid den stora avenyn Gran Via, som skär som en pulsåder genom Madrid.   Skådespelaren och fackföreningsmannen Iñaki Guevera beskriver hur hans medlemmar överlever genom helt andra påhugg, men att det är passionen för teater, film och skapande som ändå driver många att fortsätta. Mot alla odds skapas ändå mycket ny kultur, säger han och här i Madrid öppnas hela tiden nya alternativa scener och teatrar. (0.22) Det finns över 60 alternativa små scener i Madrid vilket är fantastiskt men arbetsvillkoren är förfärliga, säger Iñaki Guevera. Han och hans organisation hoppas på ett alternativ till den utslitna högerregeringen och en något mer generös kulturpolitik. Om det vore så att bara kulturarbetarna själva och vänsteroppositionen larmade om en usel kulturpolitik så vore det kanske inte så uppseendeväckande. Men när t o m den mycket konservativa morgontidningen ABC ägnar sin första sida en söndag åt en kulturpolitik i förfall, då stämmer det till eftertanke. Här är rubriken att El mundo de la cultura reclama un ministerio própio - ”Kulturvärlden kräver ett särskilt kulturdepartement” och det handlar om att högerregeringen slagit ihop kultur med diverse andra ansvarsområden och att det saknas en renodlad kulturminister som kan prioritera rätt saker. Utöver besparingar nämns ofta höjningen av kulturmomsen till 21 procent – en av de högsta i Europa – en skatt som gjort biljetter till teater och bio dyrare i en tid när publiken redan håller hårt i sina pengar. Kulturens svaghet blir också tydlig i dragkampen med finansdepartementet och en av den spanskspråkiga världens motsvarigheter till Nobelpriset - Cervantespriset – det har blivit en stötesten, där finansdepartementet blockerat de pengar som skulle gå till årets utdelning av priset. Grälet har fortsatt och det är nog en rimlig gissning att det till sist ändå blir lite prisutdelning – det finns andra lite mindre prestigefyllda utmärkelser att spara in på. Alla dessa klagovisor kan te sig lite märkliga för den som dimper ner i Madrid eller Barcelona en helg och översköljs av Pradomuséets eller Reina Sofia muséets utställningar – den som vill avnjuta Goya, Velázques eller Picassos Guernica. Den som vill se den nya Renoirutställningenpå Thyseenmuséet eller belgaren Marcel Broodthaers 60- och 70-talsverk.  en som vill se opera och höra klassisk musik på hög nivå osv. Allt detta pågår parallellt och jag frågar Iñaki Guevera varför inte en borgerlig spansk regering skulle kunna ha en öppen attityd även mot mer nyskapande och experimentell kultur – det är väl inte en kunskap eller ett engagemang som behöver färgas av en politisk vänster-högerskala? Nej men Kruxet är, säger Iñaki, att Spanien aldrig haft någon upplyst borgerlighet som t ex den franska, den brittiska eller t o m den svenska borgerligheten.  Nej den spanska högern präglas inte av något upplysningstänkande eller kulturintresse utan i stället uppfattar den kulturen som någonting hotfullt, menar Iñaki Guvera på skådespelarfacket. För att förstå kampen om kulturen i Spanien och den polariserade politiska debatten måste man komma ihåg att det också handlar om dragkampen om Katalonien där de tongivande politikerna nu driver självständighetsfrågan så radikalt att de ansvariga kommer att dras inför domstol. Kulturfrågorna handlar alltså också om nationell identitet – spansk, katalansk och för den delen baskisk och galicisk. I samband med finanskrisen kring 2009 - 2010 exploderade också det folkliga missnöjet med de etablerade partierna – högerns Partido Popular och Socialdemokraterna som under ett par decennier turats om vid makten. 15-majrörelsen och en nyväckt vänster i form av partiet Podemos svepte in med nya idéer och till synes utan korruption i ryggsäcken. Många förväntade sig friskt blod i politiken men av detta har det inte blivit så mycket. Podemos trampar vatten och har interna stridigheter och socialdemokraternas kris är så djup att de i början av oktober avsatte sin partiledare Pedro Sanchez och för närvarade saknar ledare, på samma sätt som landet saknar en permanent premiärminister. För sossarna handlar det om att välja mellan pest och kolera: släppa fram en borgerlig minoritetsregering och sedan slicka sina sår i tysthet. Eller tvinga fram en tredje omgång val och där sannolikt fortsätta sin kräftgång. Avgörandet lär ske de närmaste dagarna. Nu är vi i den lilla byn Colmenarejo norr om Madrid, där stans ungdoms-symfoniorkester repeterar under ledning av Miguel Guerra, som till vardags dirigerar Spanska radions och televisionens orkester, alltså motsvarigheten till Sveriges Radios symfoniorkester. Han brinner för musiken och ungdomarnas utveckling men häpnar inför regeringens besparingar som gjort att radiosymfonikerna nu saknar 25 av hundra musiker. Vakanserna påverkar orkesterns repertoar, säger dirigenten Miguel Guerra. Dessutom gjordes ett försök att förvandla hela orkestern till daglönearbetare som bara skulle ha betalat för den tid de repade och spelade, ingen fast anställning, utan arbetslöshet så fort säsongen var över. Tack vare ett stort stöd från publiken lyckades radio- och tevesymfonikerna undvika att bli frilansande daglönemusikanter och än så länge håller de fanan så högt det går. En annan som kämpar på är Natalia Maya och hennes unga kollegor i Ciklalab – cykellabbet, ett gäng konstnärer, designers och arkitekter som blev arbetslösa när finanskrisen bröt ut och som engagerade sig mycket i de sociala rörelser som uppstod i krisens spår. Nu samarbetar de med Greenpeace och andra i olika projekt där deras cyklar genererar elektricitet som driver konserter eller rentav lyser upp jul- och advents-belysningen i olika städer. Vi skapar uppfinningar som kommunicerar kultur och miljöengagemang via cyklar och cyklande, förklarar Natalia Maya som i sina nätverk bestämt sig – bestämt sig för att försöka ta kommandot över sina liv, jobba under rimliga former och inte de enormt långa dagar som det traditionella spanska arbetslivet kräver. Det spanska kulturlivet befinner sig förvisso under press, men också i någon sorts utveckling. Vi håller på att skapa ett bättre samhälle säger Natalia Maya. Lars Mogensen Bakgrund Snart väntas beslut i Madrid om huruvida det blir nyval i december – i så fall det tredje valet i Spanien på mindre än ett år. Eller om den styrande konservativa regeringen ska få sitta kvar i minoritet trots korruptionsskandaler med kopplingar till regeringspartiet Partido Popular. Landet befinner sig i både ekonomisk och politisk kris; ett dödläge där till exempel årets utdelning av Cervantespriset i litteratur kan vara hotat, allt på grund av besparingar i en redan hårt hyvlad kulturbudget.

Äntligen är oktobernumret av Ljudmagasinet ute! Den här gången står syntolkning i fokus. Vi bjuder nämligen på ett reportage om syntolkad barnteater och en spännande intervju med syntolkningsforskaren Jana Holsanova, som bland annat har tagit reda på vad som är svårast att syntolka. Självklart blir det också ett klassiskt Bokprat med Gunnar och i Kulturfrågan reder vi ut vad det gyllene snittet egentligen är. Detta och mycket mer hör du i månadens Ljudmagasin.

Februarinumret av Ljudmagasinet är här och det innehåller kultur i alla former. Det blir en ny filmrecension från Anna Bergholtz, tips på litteratur i Bokprat med Gunnar och i det nya inslaget Kulturfrågan kommer det att handla om musik. Projektet FUNK i 4D - Landet runt vill skapa Sveriges första helt funktionsanpassade teaterföreställning. Vi har pratat med projektledaren Johan Seige som berättar om hur idén föddes och om vad han hoppas att projektet ska leda till. Ljudmagasinet har även besökt SeBra-mässan, en mässa som vägleder dig som börjar se sämre. Trevlig läsning önskar vi på redaktionen!