Podcasts about miia kivipelto

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent. Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet. Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige. Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos. Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer. 74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna. Programmet sändes första gången 4 november 2022. Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Kan dans vara ett sätt att minska risken för demens? Den världsledande demensforskaren Miia Kivipelto berättar om den förebyggande finger-metoden. Och så pratar vi om den nya svenska medicinen mot Alzheimer – kommer sjukvården ha råd att använda den? Gäster är Miia Kivipelto, världsledande forskare inom demens, och Tobias Karlsson, ambassadör för Alzheimerfonden och känd från tv-programmet Let's dance.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och idag lever cirka 100 000 personer i Sverige med sjukdomen. Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik och har ägnat större delen av sin karriär år att forska om diagnostik och behandling av bland annat Alzheimers. I avsnittet berättar hon om forskningsläget kring livsstilsfaktorer och också om nya läkemedel. I avsnittet hör vi också Bengt Winblad svara på lyssnarfrågan om boxning leder till demens.

När Vetenskapsradion Hälsa efterlyste lyssnarfrågor om Alzheimer så strömmade frågorna in. Hör experternas svar. Lyssnarfrågorna handlar om allt från om Viagra skulle kunna ha någon effekt på Alzheimer, om Alzheimer kan skapas av infektion eller inflammation eller hur ärftligheten egentligen kan se ut för Alzheimer. Om och när minnesutredningar kring Alzheimer behövs. Frågorna handlar också om hur personer med Downssyndrom med Alzheimer bedöms.Experterna är Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet och Oskar Hansson, professor i kliniska minnesforskning vid Lunds universitet.Vetenskapsradion Hälsa som extrapodd har publicerats 10 februari 2023 men tidigare inte sänts i FMProgramledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducentLars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Ett svenskutvecklat Alzheimerläkemedel har väckt internationell uppmärksamhet, och har snabbgodkänts i USA. Men varför törs läkare inte skriva ut det till vissa patienter, om det skulle godkännas här? Kan livsstilsförändringar vara lika effektiva som läkemedel? Det var hösten 2022 som lovande resultat presenterades för Alzheimerläkemedlet lecanemab. Substansen har utvecklats av forskaren Lars Lannfelt. Det talades om genombrott, eftersom det under flera årtionden varit många bakslag för läkemedel inom Alzheimerområdet. DödsfallMen strax därefter så kom rapporter om några dödsfall, efter att studien avslutats. Ett eventuellt samband mellan läkemedlet och dödsfallen utreds, och där bolaget anser att det inte går att se ett orsakssamband. I ett av fallen har ännu inte tillräckligt mycket information kommit in. Hör om vilka patienter som läkare i Sverige tror att man inte vill använda läkemedlet för, om det blir godkänt även i EU.Ändrad livsstilLivsstilsförändringar minskar risken för tidig Alzheimer, och i mindre studier så visar det i det närmaste liknande resultat som lecanemab. Näringsdryckers effekt på Alzheimers sjukdom har också undersökts. Många lyssnarfrågor har kommit in till Vetenskapsradion Hälsa bland annat från Claes Meijer.Experter som svarar på lyssnarfrågor är Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet i Solna samt Oskar Hansson, professor i klinisk minnesforskning vid universitetet i Lund. Fler lyssnarfrågor om Alzheimer får svar i en extrapodd här från Vetenskapsradion hälsa, om Alzheimer och relation till Viagra, minnesutredningar, ärftlighet och Downs syndrom .Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent.  Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet.  Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige.  Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto  kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos.  Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer.  74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna.  Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Livsstilen är idag den främsta bromsen mot minnesproblem och i slutändan Alzheimer och andra kognitiva sjukdomar. Samtalen bygger på boken Hjärnhälsa på dina fem fingrar av professor Miia Kivipelto. Vi kommer att prata om kost, träning, dans, musik, hjärngympa och social samvaro som bästa sättet att hålla hjärnan frisk och vital. Medverkande: - Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet. Hon kom nyligen ut med boken Hjärnhälsa på dina fem fingrar. - Susanne Åsander fick bara 59 år gammal diagnosen Alzheimer. Hon föll direkt ner i ett svart hål av förtvivlan. Men efter några veckor av chock och förtvivlan kravlade Susanne upp från mörkret och skrev ett recept för sina återstående år i livet. - Charlotta Thunborg, fysioterapeut vid Karolinska Sjukhuset fick hösten 2021 ta emot det första Alzheimer Life-stipendiet direkt ur Drottning Silvias hand. Här i samtalet ska vi prata om hennes arbete att testa nya sätt på patienter med tidig Alzheimer att hålla sig friska så länge som möjligt.

Ageing for Beginners - Episode 27 Professor Miia Kivipelto special! by Douganddave

On arvioitu, että noin puolet Alzheimerin tautiin sairastuneista eivät saa diagnoosia, koska eivät osaa hakeutua tutkimuksiin tai oireita ei tunnisteta. Miten alkava muistisairaus voitaisiin diagnosoida varhaisemmassa vaiheessa? Entä voiko taudin etenemiseen vaikuttaa? Peter Nymanin luotsaaman podcastin vieraina ovat Muistiliiton toiminnanjohtaja Katariina Suomu sekä Maire Virkki, joka sairastaa alkavaa Alzheimeria. Ajankohtaista tutkimusta jaksossa valottaa geriatrian professori Miia Kivipelto.

Lori La Bey is honored to have Dr. Miia Kivipelto, the Primary Investigator of the landmark FINGER Trial, in Sweden on the show.  They discuss the FINGERs study which was the first large scale trial on multi-domain lifestyle based interventions  which can reduce the risk of cognition impairment.  Specifically they talk about the impact of a healthy diet, exercise, obesity, psycho-social engagement, sleep patterns, stress and loneliness.  The FINGER study was published in 2015 and in 2017 expanded to the World Wide FINGERS study,  where 15 countries have joined in to expand the trial.  In addition to the trial Dr Kivipelto discusses the FINGERS Brain Health Institute. Contact Information: Email:  Miia.Kivipelto@ki.se FINGERS Brain Health Institute:  www.fbhi.se World Wide FINGERS Initiative: www.alz.org/wwfingers Nordic Brain Network:  https://www.researchgate.net/lab/Nordic-Brain-Network-Miia-Kivipelto Additional Resources for Dementia & Caregiving Alzheimer's Speaks  Keynotes & Consulting Initiatives

Pitenevä elinikämme asettaa aivan uudenlaisia haasteita hyvän terveyden ja toimintakyvyn säilyttämiselle yhä vanhempana. Tästä kertoo Karoliinisen instituutin tutkimusjohtaja Miia Kivipelto. Lisäksi asiaa suunterveydestä sekä aivovaltimoaneyrysman hoidosta.

En dator som ställer diagnos och en virtuell terapeut som känner av om en person är nedstämd, det är några exempel på hur ny teknik bryter ny mark inom sjukvården. Kan du tänka dig att ha en robot i ditt hem? I ett samarbete mellan KTH och Karolinska institutet försöker forskare ta fram en robot som kan flytta hem till en person som fått demens för att snabbt kunna upptäcka om personen försämras i sin sjukdom. Artificiell intelligens och smarta datorer kommer att påverka sjukvården på många plan i framtiden. Den tekniska utveckligen väcker frågor, vems fel är det om datorn ställer fel diagnos? Är vi som patienter beredda att acceptera robotar som tar hand om oss när vi är sjuka? I Studion: Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier, Kjell Asplund, Statens medicinsk-etiska råd, Christian Smith, datavetare, Kungliga tekniska högskolan och Miia Kivipelto, professor vid Karolinska institutet.

Det är en myt att äldre generellt blir trögtänkta. Med åldern samlar våra hjärnor på sig mängder av strategier som utvecklats från ett helt livs samlande av erfarenheter. I veckans program ställer vi oss frågan hur våra hjärnor utvecklas när vi passerat 60? Blir hjärnan segare och sliten? Och hur stimulerar jag min hjärna bäst?Vilken roll spelar genetik, kost, socialt liv och musik för en hjärnans utvecklingsmöjligheter? I programmet möter vi hjärnforskaren Miia Kivipelto vid Karolinska institutet och motorcykelfantasterna i Lund Touring Team. Gäst är Bodil Jönsson, fysiker och författare, som ägnat många timmar åt hjärnan och dess kapacitet. Bakom mikrofonerna, programledaren Agneta Nordin och ständige bisittaren Karen Söderberg.Producent: Lars Mogensen, Lokatt Media.Vill du kontakta redaktionen skriv till: pyramiden@sverigesradio.se

Antalet vilda tigrar i världen har minskat med 97 procent på 100 år. Från 100 000 till 3 000, som är utspridda i bland annat Ryssland, Indien och Kambodja. Ett internationellt möte om de hotade tigrarna hölls i veckan, i Stockholm. En tanke med mötet var att den svenska rovdjursförvaltningen skulle kunna lära av arbetet i länder som Indien, där man arbetar för att bevara ett akut hotat rovdjur - tigern - som också i sin tur kan utgöra en direkt fara för människor och deras försörjning. Vetenskapsradions reporter Karin Gyllenklev var med vid mötet och berättar idag i Veckomagasinet om bevarandet av rovdjur. Veckomagasinet handlar också om: HJÄRT-LUNGRÄDDNING Mun mot mun-metoden inte längre så viktig ALZHEIMER OCH KOST Rätt mat minskar risken för Alzheimer INFLUENSA Nu startar vaccineringen Nya rön om hjärt-lungräddning Allt mer forskning tyder på att det är bra att fokusera allmänhetens livräddande insatser på fältet till bröstkompressioner, som syftar till att hålla blodcirkulationen igång även om hjärtat stannat. Andningshjälp genom mun mot mun-metoden är inte så viktig som man tidigare trott. Överlevnadschanserna kan till och med öka om man utesluter inblåsningar. Att bara ge bröstkompressioner är också det som SOS Alarm kommer att råda till i fortsättningen. Veckomagasinet träffar Sten Rupertsson, överläkare och professor i anestesiologi och intensivvård. Rätt mat minskar risken för Alzheimer Samma kost som är bra för hjärtat tycks också vara bra för hjärnan. Nu visar forskare att människor med brist på vitamin B12, som finns i bland annat lax, verkar löpa en något större risk än andra att drabbas av Alzheimers sjukdom. Veckomagasinet tar med en av forskarna, Miia Kivipelto, docent vid Karolinska institutet, till en saluhall för att spana in mat som kan hålla hjärnan i trim och ge ett långt liv. Nu startar influensavaccineringen Årets influensavaccin skyddar mot förra årets pandemivirus och mot ytterligare två influensatyper. En av dessa influensatyper, som Smittskyddsinstitutet tror att vi kommer att kunna vara särskilt känsliga för i år, är en variant av det virus som 1968 gav Hongkonginfluensan. Veckomagasinet träffar Mia Brytting vid Smittskyddsinstitutet. Redaktör Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se