Podcasts about akademiska

Christoffer håller sin fru Linda vaken om nätterna. Hon följer oroligt hans andetag - som plötsligt upphör i sömnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Christoffer Ramqvist går till doktorn får han veta att han är svårt snarksjuk. Han är 33 år när han får diagnosen grav sömnapné och får veta att han gör ungefär 50 andningsuppehåll i timmen, något som kan ge allvarliga komplikationer och skada både hjärta och hjärna. Men det finns hjälp att få. - Det är särskilt viktigt att hitta unga personer som snarkar och har sömnapné. Det är skadligare för dem än för äldre personer, säger Eva Lindberg, professor vid Uppsala universitet. Medverkande: Ludger Grote, professor och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Eva Lindberg, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Per Stål, professor i anatomi vid Umeå universitet.Patric Ilar, som blev “snarkaktivist” efter att han höll på att krocka med en grusbil på grund av ständig trötthet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReporter: Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

Hör Dag Nyholm, Överläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala, om smarta behandlingar vid Parkinsons sjukdom. Dag svarar också på frågor som ni skickat till alltomparkinson.se om bl.a. fokuserat ultraljud, frozen legs och CBD olja.Parkinsonpoddens annonsörer är AbbVie, Navamedic och Merz Therapeutics Nordics AB. Företagen har ingen påverkan på programval eller innehåll.Programledare: Anders StålhammarTekniker/bollplank: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.sewww.alltomparkinson.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Joakim jobbar som sjuksköterska Akademiska sjukhuset. Plötsligt drabbas han av en halsböld som gör att han under en dryg vecka behöver intensivvård. I veckans avsnitt samtalar vi om hur det är att gå från att vara vårdare till att bli vårdad. Sofia Lindström och Kalle Stoorhöök Waage tar nya tag med Intensivvårdspodden. God lyssning!

Har Trump någon poäng när han säger att EU gynnats av handelstullar tidigare? Och vad händer egentligen med den akademiska friheten? Dessutom några ord om Northvolt. Med Cecilia Malmström och Jesper Bengtsson.

I avsnitt 100 av Parkinsonpodden hör du Eleonor Högström som var med i 1:a avsnittet, den 14 januari 2019. Då var hon förbundsordförande i Parkinsonförbundet, och hon är den som ligger bakom att Parkinsonpodden kom igång. Hör också Håkan Widner överläkare i neurologi på Skånes universitetssjukhus i Lund, och Dag Nyholm överläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala, som båda varit med flera år i Parkinsonpodden!Parkinsonpoddens annonsörer är AbbVie, Navamedic och Merz Therapeutics Nordics AB. Företagen har ingen påverkan på programval eller innehåll.Programledare: Anders StålhammarTekniker/bollplank: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.sewww.alltomparkinson.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lisbeth stödjer sig på rullatorn på väg till affären. Kvinnan som lider av en allvarlig psykisk störning misshandlar Lisbeth till döds. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kvinnan, som vi i serien kallar ”Sara”, har tvångsvårdats på Akademiska sjukhusets slutna avdelning många gånger på grund av allvarlig psykisk störning och psykoser. Hon är dömd för ett 20-tal brott. Våld mot tjänsteman, misshandel, skadegörelse och ringa narkotikabrott.Den här decemberdagen 2023 ska hennes vän ”Kristian”, som egentligen heter något annat, skjutsa ”Sara” till Psykiatrins hus på Akademiska. Men under den korta stund som ”Kristian” kör ut bilen från garaget hinner ”Sara” misshandla 78-åriga Lisbeth till döds.Slutenvårdsplatserna inom den svenska psykiatrin minskar år för år samtidigt som fler och fler dömts till rättspsykiatrisk vård.I december 2024 föreslog t ex verksamhetsledningen på Akademiska sjukhuset att stänga en av sju avdelningar.Carina Occasus, en av fem chefsöverläkare inom Uppsalapsykiatrin, menar att inlåsning på sluten avdelning i långa perioder inte är en självklar lösning.– Vi vet att psykisk sjukdom flukturerar timme för timme. De veckor eller månader en patient är inlagd på avdelning fungerar allt lugnt och tryggt, men så fort patienten skrivs ut kan förhållandena förändras. Det kan t e x handla om att patienten tar droger eller slutar ta medicin etc. Att ha patienter inlåst i månader är inte lösningen, säger hon.Serien är gjord 2025 och är ett samarbete med Tredje Statsmakten Media AB.Att söka hjälp och stöd om du mår psykiskt dåligtReportrar: Hannah Engberg och Lydia Bandolin SörlinExekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia KottorpSlutmix: Fredrik Nilsson

Vad händer inom diabetesforskningen just nu? Vad kan vi förvänta oss av framtidens diabetesvård? Den stora konferensen EASD, European Association for the Study of Diabetes, har nyligen ägt rum och är en av de viktigaste plattformarna för hela världens diabetesforskning. Vilka var det hetaste puckarna 2024? Det snackar vi om med Jarl Hellman, överläkare vid sektionen för endokrinologi och diabetesvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala och Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning vid institutionen för medicin vid Karolinska institutet.   Det här poddavsnittet finns också inspelat som ett voddavsnitt. Kolla gärna in det på Diabeteslabbets Youtube-kanal: youtube.com/@diabeteslabbet   

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 33 kvinnor har fått livmodern bortopererad i onödan på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det efter att ha fått felaktiga svar på sina cellprover, så hur kunde så många feldiagnostiseras och hur upptäcktes felet?Sen pratar vi om att föräldrar oftare förväntar sig att få vara delaktiga i processen när deras vuxna barn söker jobb, och vissa vill rakt av dyka upp på intervjun. Det vittnar HR-chefen på en stor cafékedja om, och flera arbetsgivare som SVT pratat med känner igen fenomenet.

Hör Gabriella Aronsson som går 10:e terminen på läkarprogrammet i Uppsala och ska göra sitt examensarbete på alla de 100-tals Frågor & Svar om Parkinsons sjukdom som finns på alltomparkinson.se. Du hör också Dag Nyholm, Professor i neurologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala och som dessutom är Gabriellas handledare.Detta avsnitt av Parkinsonpodden har möjliggjorts med stöd av Navamedic, Transcutan AB, Merz Therapeutics Nordics AB och Abbvie. Navamedic, Transcutan AB, Merz Therapeutics Nordics AB och Abbvie, har ingen påverkan på programval eller innehåll.Programledare: Anders StålhammarTekniker/bollplank: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.sewww.alltomparkinson.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den kan göra ont, förstöra hela dagen och hålla dig sittandes på toaletten timme ut och timme in. När magen inte fungerar som den ska påverkar det välbefinnandet både fysiskt och psykiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – IBS innebär att det sker en ökad signalering från mag-tarmkanalen till hjärnan från händelser i tarmen som i normalfallet inte ska skicka signaler, säger Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi och överläkare på Akademiska sjukhuset. Allt fler som arbetar med IBS-patienter har börjat intressera sig för psykologiska behandlingar, snarare än att bara fokusera på t.ex. kost och livsstil. Psykiskt välmående verkar spela en stor roll. Brjánn Ljótsson är professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet och har riktat in sin forskning på att undersöka hur exponeringsbaserad KBT kan hjälpa IBS-patienter. – Patienter som till exempel är väldigt bundna till toaletten kan få börja med ett toaschema som innebär att de bara får gå på toaletten under vissa tidpunkter under dagen, säger han. Medverkar gör: Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi, överläkare på Akademiska sjukhuset samt forskare och docent vid Karolinska Institutet, Brjánn Ljótsson, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, Rana Eizad, ST-läkare som driver Instagramkontot magdoktorn, aktuell med boken Dumma mage och Gabriel Baldanzi, doktorand som forskar om tarmfloran vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Många förbättringar sker nu inom hjärtvården. Kunskapen ökar kring behandling av 80-plussare som får hjärtinfarkt. Insikter finns även om när blodtryckssänkande behandling kan tas. Effekter av hur semaglutide (ozempic) påverkar hjärtsvikt har kommit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen avslutades den stora europeiska hjärtkonferensen, European Society of Cardiology ESC, i London med över 30 000 forskare och läkare inom hjärt-kärlsjukvård.Världunikt om behandling av äldres hjärtinfarktDär presenterades en världsunik studie, Senior-Rita. Den handlar om vilken behandling som kan ges till äldre hjärtinfarktpatienter, som inte minst gäller kvinnor. Den visade att kranskärlsröntgen och ballongvidgning inte förlänger livet, men minskar risken för nya hjärtinfarkter och nya sjukhusinläggningar, berättar Sofia Sederholm-Lawesson, kardiolog vid universitetssjukhuset i Linköping.Ta blodtryckssänkande piller när det är lättastEn annan studie om blodtryckssänkande behandling visar att det inte spelar någon roll om läkemedlet tas på kvällen eller på morgonen, bara att man kommer ihåg att ta den.Illamående och mjukare hjärta med OzempicDet hypade diabetesläkemedlet semaglutide, med bland annat Ozempic, visar sig ha effekt också på hjärtsvikt, enligt en ny metastudie, berättar Lars Lund, professor i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.Men eftersom läkemedlet kan göra att man ständigt är illamående behöver det ställas in tillsammans med läkare, konstaterar professor i kardiologi Stefan James vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han påpekar att motion och rätt kost är ett sätt att förebygga problemen och som inte ger några biverkningar. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Peter Grandin står på gården och grillar. Hans hostar en del och efter middagen får han svårt att andas. Tre timmar senare ligger han för döden på Akademiska sjukhusets nya covidavdelning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den andra vågen av covid -19 sköljer över Sverige hösten och vintern 2020. 49-åriga Peter Grandin från Storvreta läggs i respirator redan vid ambulansintaget. Hans kropp är marmorerad i gråblått och syretillförseln till hjärta och hjärna är nästan obefintlig.Nära döden-upplevelsePeter själv har en nära döden-upplevelse där han åker som på en båge av ljus medan intensivvårdsavdelningens vårdpersonal gör allt för att hålla honom vid liv.I november 2020 finns ännu inget vaccin mot det nya viruset, ingen vet riktigt hur viruset ska tacklas och vårdpersonalen arbetar 12-timmarspass med skavsår på näsan av otympliga ansiktsmasker och visir.I dokumentären följer vi Peter under hans vistelse på Akademiska sjukhusets centralintensiv under de veckor han vårdas där för covid -19. Medverkande:Peter Grandin, spolbils-chaufförAnna, Peters samboFarid de Halima, arbetskompis och vänNisse Holm, arbetskompis Viktor Hedlund, ambulanssjuksköterskaPatrik Borg, ambulanssjukvårdareAnna Welander, överläkare Akademiska sjukhusetMaja Framming, specialistsjuksköterskaDokumentären är gjort 2024.Reporter: Sofia KottorpProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor Sigvardson

De psykiatriska diagnoserna, inte minst de ökande ADHD-diagnoserna, har på sistone hamnat i fokus i samhällsdebatten. Men trots att frågan debatteras flitigt tycks det finnas en brist på kunskap om vad en psykiatrisk diagnos faktiskt är. Vad är en psykiatrisk diagnos? Behöver vi lyfta blicken och se den ökande diagnosticeringen som en del av större samhällsproblem? Och hur kommer det sig att hjärnan blivit den nya storhet som förväntas förklara allting med mysteriet människan? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Gäst är Johan Bengtsson, som är ST-läkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Det har kommit in mängder med frågor till våra experter på alltomparkinson.se under sommaren, vilket är jätteroligt. För att man ska få svar på din fråga så snabbt som möjligt, har vi gjort detta extravsnitt av Parkinsonpodden.Hör Dag Nyholm Professor i neurologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala, svara på frågor om Parkinsons sjukdom och sömnproblem, Covid och riskgrupp, om Parkinsonmediciner tillsammans med vitamintillskott, och mycket mer.Detta avsnitt av Parkinsonpodden har möjliggjorts med stöd av Navamedic, Transcutan AB, Merz Therapeutics Nordics AB och Abbvie. Navamedic, Transcutan AB,Merz Therapeutics Nordics AB och Abbvie, har ingen påverkan på programval eller innehåll.Programledare: Anders StålhammarTekniker/bollplank: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.sewww.alltomparkinson.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI dagens podd pratar jag med Johan Bengtsson som är ST-läkare i psykiatri vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare på institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Han har de senaste åren skrivit många texter där han problematiserar det rådande paradigmet inom psykiatrin. Är det rimligt att andelen med psykiatriska diagnoser ö…

När skotten träffat kroppen leder det till oförutsedda effekter. En diamantscanner hjälper oväntat vid akutvård av skottskadade i Soweto i Sydafrika. Blodbristen skapar ovanligt kreativa lösningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika kommer tusen skott- och knivskadade in under en tremånadersperiod. Sjukhuset tillhör ett av världens största.De lär sig prioritera bland skottskadadeHit kommer svensk vårdpersonal för att lära sig att ta hand om skottskadade även när resurserna är små. De får lära sig att prioritera vilka liv som kan räddas. De använder en lågdosröntgen som utvecklades i diamantindustrin. De lär sig att stoppa blödningar på ovanligt radikala sätt genom att sätta en tång på kroppspulsådern.Det händer när kulan träffar kroppenEn av de mest rutinerade traumakirurgerna är Vicky Jennings, biträdande verksamhetschef. Hon berättar vad som händer när en kula träffar kroppen. Doktor Vicky Jennings har avlidit en tid efter inspelningen, men kollegor och vänner har gett Sveriges Radio tillåtelse att använda materialet.Övriga medverkande är Devorah Wineberg, också traumakirurg på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital, 38-årige patienten Thombile, Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumaenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.Programmet sändes första gången 25 april i år.Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.ostman@sr.se

Följ med till jättesjukhuset i Sydafrika dit svenska läkare vallfärdar för att bli skottskadespecialister. På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Johannesburg opereras skottskadade dygnet runt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan.Hundratals utbildade i traumavårdTidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård.Bloggade om traumavårdenStefan Sjödin, som har jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com”Kunde föra förvånansvärt mycket”- Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder.Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled i mars efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt att vi använder inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras.Programmet sändes första gången 18 april i år.Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Svensk hälso- och sjukvård ligger långt fram i internationella jämförelser. Den enskilt största utmaningen är att många får vänta på vård, två av tio patienter får vänta längre än den vårdgaranti som finns. Hur kan regionerna lösa det här? Och hur stödjer Socialstyrelsen det arbetet? Lyssna på John Domenstam, enhetschef för produktionsstyrning region Örebro, Patrik Bodeby, verksamhetsutvecklare Akademiska sjukhuset i Uppsala och Caroline Kevin, utredare på Socialstyrelsen.

Hör Dag Nyholm, Professor i neurologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala, om hallucinationer, blodtrycksfall, balansproblem och demens i samband med Parkinsons sjukdom.Detta avsnitt av Parkinsonpodden har möjliggjorts med stöd av Abbvie, Transcutan AB och Navamedic. Abbvie, Transcutan AB och Navamedic har ingen påverkan på programval eller innehåll.Programledare: Anders StålhammarTekniker/bollplank: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.sewww.alltomparkinson.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Häpnadsväckande, eller varför skriver han som han gör? "Mutor, riggade affärer, smutsiga offentliga upphandlingar. Men även förälskade poliser som läcker hemligheter till gängkriminella är en del av den växande svenska korruptionen. Vad är egentligen korruption? När detta missbruk av maktposition för egen vinning uppmärksammas, tenderar det att handla om människor med en moral mer elastisk än en gummisnodd och snabba cash i sikte. Men en utomordentlig journalistisk granskning som Dagens Nyheter har gjort handlar om någonting annat. Nämligen honungsfällor och polisläckor. Poliser och civilanställda utredare som förälskar sig i grovt kriminella män och börjar förse dem med sekretessbelagda uppgifter. För gangsters är givetvis upplysningar om allt från vad de är misstänkta för till var fiender eller vittnen kan tänka befinna sig fantastisk information. För polisen är det här hotet närmast att betrakta som en katastrof. En katastrof för tilliten mellan kollegor och för arbetsmoralen. På sikt är det någonting ännu värre, nämligen ett minskande och möjligen rent av förlorat förtroende för polisen och för staten. Det må låta alarmistiskt, men infiltration av det här slaget är farligt för demokratin. DN:s granskning visar att det har gjorts 514 anmälningar om misstänkta läckor sedan 2018 och att minst 30 polisanställda har sparkats eller sagt upp sig efter att ha konfronterats som säkerhetsrisker. Där finns den unga poliskvinnan som försåg sin grovt kriminelle pojkvän med information. En fiende blev grovt misshandlad, en annan är spårlöst försvunnen. Där finns kontrollanten vid gränspolisen som sålde hemliga uppgifter till kriminella gäng. Kort efter hennes slagningar på två män blev de mördade. Där finns den civilanställda kvinnliga utredaren som hade sexuella relationer med fyra gangsters och som avslöjades med att läcka. I några av fallen har de avslöjade fått jobb inom andra myndigheter där de fortsätter att handskas med sekretessbelagd information. Skäl att ta sig för pannan saknas sannerligen inte. Hur stort mörkertalet är vet vi av lätt insedda skäl inte, men att allt inte avslöjas råder det ingen tvekan om. Jag antar att det inte finns någon anledning att förvånas. Den grova brottsligheten bär inom sig viss kreativitet, den blir allt mer raffinerad, utvecklar sina arbetsmetoder, hittar nya vägar. Att snärja polisanställda känslomässigt, lura i dem att de har en framtid ihop, är bara en del i en komplex verksamhet. Till saken hör också att Sverige de senaste årtiondena har tenderat att bli mer som Europa och världen i övrigt. På gott och på ont. Den här sortens läckor har polisen i södra Europa haft problem med länge. Att Sverige inte längre är en idyll visar sig också i Transparency Internationals granskningar. Organisationen mäter varje år den upplevda utbredningen av korruption, denna brottslighet som förgiftar och som gröper ur tilltron i samhället. Den svenska utvecklingen är negativ. I år hamnade landet på en ny lägsta nivå och tappar i förhållande till de nordiska grannländerna. Faktum är att endast fyra andra länder i EU har en sämre utveckling. Visserligen sker tappet från en mycket hög position. Sverige rankas som det sjätte minst korrumperade landet i världen, men trenden är oroande. Då och då ser vi rubrikerna fladdra förbi: Verksamhetschefen på Akademiska sjukhuset i Uppsala som dömdes till fängelse för att ha tagit emot mutor från olika leverantörer, besiktningsmän som låter fordon passera mot betalning, fångar som försöker köpa information om anstalters larmsystem ... Ett uppmärksammat exempel på en annan slags korruption är den kvinnliga handläggren på en domstol som försåg sin kriminelle älskare med nyttiga hemligheter. En god nyhet är att Avdelningen för särskilda utredningar, en fristående organisation inom Polismyndigheten som utreder misstänkta brott av det här slaget, har utvecklat sin kompetens. Förmågan att bekämpa korruption, insiderverksamhet och infiltration har stärkts. Den mindre goda nyheten är att även den organiserade brottsligheten fortsätter att utveckla sina metoder." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Skotten leder till oförutsedda effekter i kroppen. En diamantscanner hjälper oväntat vid akutvård av skottskadade. Blodbristen leder till ovanliga kreativa lösningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika är ett av världens största sjukhus. Tusen skott- och knivskadade kommer in under en tremånadersperiod.De lär sig prioritera bland skottskadadeHit kommer svensk vårdpersonal för att lära sig att ta hand om skottskadade även när resurserna är små. De får lära sig att prioritera vilka liv som kan räddas. De använder en lågdosröntgen som utvecklades i diamantindustrin. De lär sig att stoppa blödningar på ovanligt radikala sätt genom att sätta en tång på kroppspulsådern.Det händer när kulan träffar kroppenEn av de mest rutinerade traumakirurgerna är Vicky Jennings, biträdande verksamhetschef. Hon berättar vad som händer när en kula träffar kroppen. Doktor Vicky Jennings har avlidit en tid efter inspelningen, men kollegor och vänner har gett Sveriges radio tillåtelse att använda materialet.Övriga medverkande är Devorah Wineberg, också traumakirurg på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital, 38-årige patienten Thombile, Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumaenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.ostman@sr.se

Svensk vårdpersonal mötte tusen kniv- och skottskadade när de utbildades vid ett av världens största sjukhus Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan.Hundratals utbildade i traumavårdTidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård.Stefan Sjödin, som jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com- Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder.Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela Cagee, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras.Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Universitet och lärosäten har alltid varit en plats för debatt och diskussion. Vad händer när opinionsyttringar förbjuds på campus (som på Chalmers) eller när studenter söker kurser för att uppsåtligen trakassera lärare och kurskamrater (som på Karlstad universitet)? Förra året beslutade regeringen att korta mandatperioden för universitetsstyrelser, och en utredning om cancelkultur på universiteten kommer inom kort. Hur påverkar allt detta den akademiska friheten – på institutionell såväl som på individuell nivå? Hur fri är egentligen akademin i Sverige? Och vilka hot och utmaningar står den inför?  De här frågorna tar sig Yttrandefrihetspodden och Kerstin Almegård an i avsnittet. Med sig i studion har hon två gäster: Åsa Wikforss som är professor i filosofi vid Stockholms universitet, författare och ledamot i Svenska Akademien, och Shirin Ahlbäck Öberg som är professor i statskunskap vid Uppsala universitet och nyligen skrivit en rapport om den akademiska friheten i Sverige.

Anna Lassi är 11 år när hon börjar få knottror och sår på näsan. De blir större och värre och till slut är näsan som ett öppet hål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anna Lassi är ett av nio syskon i ett fattigt hem i Korpilombolo, undernärd med krumma ben. Under lång tid går hon med en vit duk om näsan. Men 1928 är Anna med om ett experiment som ändrar hennes liv.Tuberkulosen skördar många livI början av 1900-talet drabbas många av tuberkulosdöden. Det finns inget botemedel mot sjukdomen. Man hoppas att näringsrik mat och vila ska stärka kroppen att klara infektionen. På Färöarna börjar en pojke, Niels Finsen, göra olika tester i solen. Han funderar på om ljuset kan vara läkande för de som fått hudtuberkulos? Långt senare kommer Anna Lassi få vård på det omtalade Finseninstitutet i Stockholm.Ett varmt tack till Lars Asklund som satte oss på spåren, och till Stockholms stadsarkiv och Regionarkiven i Stockholm, Norrbotten och Göteborg.Medverkande:Lars Asklund, har arbetat som förste arkivarie på Stockholms stadsarkiv.Helen Wallstedt, sjuksköterska som forskat om tuberkulos och verksamhetschef vid Akademiska sjukhuset Uppsala. Louise Lindström, pingstförsamlingen i Örnsköldsvik. Gerth Mattebo, pingstförsamlingen i Örnsköldsvik. Gudrun Brännlund, Umeå. Ulla Byström, Stockholm.Läkarrösten: Lars BroströmJournalisten: Thomas HeldmarkDokumentären är gjord 2024.Reporter: Cecilia OhlénProducenter: Sofia Kottorp och Ola HemströmLjudmix: Elvira Björnfot

Du har precis fått reda på att du har prostatacancer. Chock, förtvivlan och rullgardinen dras ner i ditt liv. Du börjar tänka på alla i din omgivning som har dött i cancer, och nu kanske du står på tur. ” De första orden vi läkare ger patienter som har cancer påverkar dem resten av livet”, säger Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Ola Bratt är en av de ledande auktoriteterna i Sverige inom just prostatacancer. För patienter med lågriskcancer, där så kallad aktiv monitorering väntar, kan man enligt OIa Bratt, snarare vända det till ett glatt budskap: ”Jag har goda besked, de här vävnadsproverna vi tog för två veckor sedan visar ingen cancer som behöver behandlas”, och då sjunker axlarna ner på patienten, ”men vävnadsproverna visar också att cancercellerna inte är farliga nu men vi behöver följa upp dem.” Bara de här två meningarna kan vara skillnaden mellan ett livslångt trauma och en snabb acceptans. Ola Bratt menar att läkaren bör undvika att stämpla cancer i pannan på patienter som med mycket stor sannolikhet inte ens kommer att insjukna. Patienter med mellanriskcancer ställs inför ett helt annat dilemma. Ska de ta bort sin cancer via strålning eller operation? Idag överlämnas det valet i de flesta fall till patienten, som kastar sig på datorn och via Google börjar söka egen kunskap om biverkningar och rehabilitering. Kanske mer exakt vilken behandling som påverkar potens och läckage mest. ”De här beslutet får vi läkare inte överlämna till patienten”, säger Ola Bratt. ”Det är vi som har kunskapen och beslutet ska fattas ihop med patienten.” Samtalet med Ola Bratt blir en resa in i det mesta om prostatacancer som du behöver veta: - Varför PSA är ett osäkert cancerprov? - Vilka nya blodprover är på gång att spåra prostatacancer? - Hur diagnoskedjan förändras nu när magnetröntgen införs? - Om det är dags att ta bort begreppet cancer för de som har Gleeson 6 och idag stämplas som lågriskcancer? - Varför patienter med Gleeson 7 är den svåraste gruppen att ge rätt behandling till? - Varför Ola Bratt är motståndare till oorganiserad PSA-testning (typ att gå till vårdcentralen)? - Varför Ola Bratt fortfarande inte är övertygad om att införa nationell screening i Sverige? - Varför det är motiverat med screening för bröstcancer men inte för prostatacancer? I slutet av poddsamtalet riktar sig Ola Bratt till er lyssnare med två konkreta råd som jag tror att ni har stor nytta av. Prostatacancerpodden programleds av journalisten Henrik Frenkel, med spridd prostatacancer, och Anna Bill Axelsson, överläkare och professor i urologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Akademiska sjukhuset i Uppsala har som första sjukhus i landet införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man utvärdera den nya metoden för bland annat svårbehandlade hjärnsjukdomar inom områden som psykiatri, neurokirurgi och neurologi. Inom neurologin tittar man bland annat på Parkinsons sjukdom.Hör Robert Bodén, Professor i Psykiatri, och Dag Nyholm, Professor i Neurologi, båda på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Detta avsnitt av Parkinsonpodden har möjliggjorts med stöd av Abbvie, Transcutan AB och Navamedic tidigare Sensidose. Abbvie, Transcutan AB och Navamedic har ingen påverkan på programval eller innehåll.Programledare: Anders StålhammarTekniker/bollplank: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.sewww.alltomparkinson.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Glaskonstnären Karin Westman trodde att hon hade ett brutet revben. Men det visade sig vara lungcancer. Efter traditionell behandling såg allt bra ut. Men efter drygt ett år upptäcktes att cancern hade spritt sig också till hjärnan.Ny behandling av lungcancerNu får hon ett nytt läkemedel, som kan ha bra effekt på vissa och på andra ingen alls. Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla avancerad icke-småcellig lungcancer.Under 40 års tid har forskarvärlden och läkemedelsbolagen uppfattat mutationen med den cancerdrivande genen K-ras vid icke-småcellig lungcancer som omöjlig att behandla. Orsaken var att proteinet var så stabilt och runt att inget kunde fästa på det.Knäckte koden som alla trodde var omöjligMen professorn i genetisk kemi Kevan Shokat vid California University i San Franciso i USA lyckades med det som alla andra hade uppfattat som omöjligt. Han och hans team fick en lönndörr att öppna sig och hittade därmed en ficka som var 0.000002 milimeter stor. Där kunde en läkemedelsmolekyl låsas fast och därmed stoppa celldelningen och minska tumörerna.Glad lungläkare i UppsalaKristina Lamberg, lungläkare vid lung- och allergikliniken vid Uppsala universitet, och dessutom Karin Westmans läkare, är oerhört glad över att nu ha ytterligare en behandlingsmöjlighet - den här gången med ett målsökande läkemedel mot en mutation i en vanlig typ av lungcancer. Alltså en ny behandling förutom cytostatika, immunterapi, strålning och operation.Medverkar gör Karin Westman, 73-årig glaskonstnär som fått nytt läkemedel mot icke-småcellig lungcancer, hennes läkare, Kristina Lamberg, vid lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Fransisco i Usa.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Marianne van Rooijen är sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset i Uppsala, läkare och prisvinnare av Stora kommunikatörspriset i kategorin för bästa kommunikativa ledare. Idag gästar hon Kommunikationspodden för att berätta mer om sitt ledarskap.   Marianne van Rooijen besöker Max Landergård och Caroline Thunved för att berätta om sitt ledarskap i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. - Jag är kommunikativ som person. Jag pratar ganska mycket, jag lyssnar också ganska mycket. Jag tycker om att ha en dialog och det är nog hela basen. Ledarskap är kommunikation och kommunikation är ledarskap. Hur får man med sig människor, då måste man lyssna och prata och lyssna igen. Sen försöker jag också jobba med tydliga mål och kommunicera dem hela tiden.

Intensivvårdspodden är tillbaka! Med mer energi än någonsin kommer Sofia och Kalle samtala med gäster som har starka kopplingar till intensivvården. Vecka 45 är det donationsveckan, en kampanjvecka initierad av Socialstyrelsen för att få fler att ta ställning till organ och vävnadsdonation. Vad lämpligt då att vårat nya avsnitt handlar om just donation. I vårat senaste avsnitt samtalade vi med Inez som då väntade på få fem nya organ. Väntan är nu slut och hon är nu åter i vår poddstudio och samtalar med Sofia, Kalle och Sussie Wennman som är donationsansvarig sjuksköterska på centralintensivvårdsavdelningen här på Akademiska sjukhuset. Det blir tvära kast mellan skratt och gråt men framförallt en resa ut från det djupaste mörkret till en ljus framtid.

Reimar hoppade helt över pensionen. Jag känner mig som 94-åring fullkomligt i klass med alla jag möter, säger han. Var tredje pensionär i Sverige fortsätter gå till jobbet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att jobbet känns meningsfullt, både för en själv och andra, är den viktigaste drivkraften till att arbeta efter pensionen. Forskaren Isabell Hansson vid Göteborgs universitet har under flera år följt 6 000 personer i pensionsåldern.I programmet möter vi också företagsledaren Reimar Westerlind. Han fyller snart 94 och jobbar på som vanligt. Han är omgiven av unga direktörer men vill inte trappa ned. ”Jag har ju lagrat på mig grejer som är viktigt för andra människor och då går man ju inte hem och sätter sig och tittar på TV”, säger han.Barnmorskorna Marianne Kördel och Ulrika Sabzwari håller ställningarna på Akademiska sjukhusets kvinnoklinik. Marianne är arbetsledare på förlossningen och Ulrika jobbar på gynakuten. Larm, stress och spring tog inte slut vid 65. Med sin erfarenhet bidrar de till lugn bland yngre medarbetare. När det blir akut vill man ha det äldre gardet vid sin sida.Reporter: Cecilia OhlénLjudmix: Elvira Björnfot

Stämmer det verkligen att många inom akademin lider av ”genusbaserad utsatthet”, som det påstås i en aktuell studie? Det frågar sig Södertörnprofessorn Fredrik Svenaeus, som menar att det största hotet mot den akademiska friheten i Sverige kommer från den radikala identitetspolitik som tagit över universiteten i USA. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Adam Pinthorp inför den avgörande matchen mot FC Väsby Akademiska och inför Rosa matchen den 3 september. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent. Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet. Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige. Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos. Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer. 74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna. Programmet sändes första gången 4 november 2022. Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer. Glaskonstnären Karin Westman trodde att hon hade ett brutet revben. Men det visade sig vara lungcancer. Efter en traditionell behandling såg allt bra ut. Men efter drygt ett år upptäcktes att cancern hade spridit sig också till hjärnan.Ny behandling av lungcancerNu får hon ett nytt läkemedel, som kan ha bra effekt på vissa och på andra ingen alls. Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla avancerad icke-småcellig lungcancer.Under 40 års tid har forskarvärlden och läkemedelsbolagen uppfattat mutationen med den cancerdrivande genen K-ras vid icke-småcellig lungcancer som omöjlig att behandla. Orsaken var att proteinet var så stabilt och runt att inget kunde fästa på det.Knäckte koden som alla trodde var omöjligMen professorn i genetisk kemi Kevan Shokat vid California University i San Francisco i USA lyckades med det som alla andra hade uppfattat som omöjligt. Han och hans team fick en lönndörr att öppna sig och hittade därmed en ficka som var 0.000002 millimeter stor. Där kunde en läkemedelsmolekyl låsas fast och därmed stoppa celldelningen och minska tumörerna.Glad lungläkare i UppsalaKristina Lamberg, lungläkare vid lung- och allergikliniken vid Uppsala universitet, och dessutom Karin Westmans läkare, är oerhört glad över att nu ha ytterligare en behandlingsmöjlighet - den här gången med ett målsökande läkemedel mot en mutation i en vanlig typ av lungcancer. Alltså en ny behandling förutom cytostatika, immunterapi, strålning och operation.Medverkar gör Karin Westman, 73-årig glaskonstnär som fått nytt läkemedel mot icke-småcellig lungcancer, hennes läkare, Kristina Lamberg, vid lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Francisco i Usa.Programmet sändes första gången 27 april i år.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

”Regeringarna under de senaste tre decennierna har erbjudit universiteten högre och högre frihetsgrad, men universiteten själva har inte varit benägna att frimodigt ta emot denna frihet utan de försiktiga generalerna har valt att i remissrundorna retirera till tryggheten i statens famn.” Så skriver Kjell Blückert i ledartexten i det aktuella numret av tidskriften Signum. Hur är det egentligen ställt med den akademiska obundenheten? Den frågan diskuteras i det här avsnittet av Signumpodden, som också presenterar numret i övrigt som bland annat innehåller en serie texter om äktenskapet samt tre artiklar om jubilaren Blaise Pascal.

Första gången jag hörde talas om Ali Ranji var år 2012. Men det dröjde över tio år tills vi faktiskt träffades. Det var under våren förra året och sedan dess har vi haft en del spännande samtal. I alla fall enligt mig. Men nu får ni chansen att avgöra om ni känner samma sak för här kommer vårt senaste. Ali är sedan drygt ett halvår tillbaka Projektdirektör på Akademiska hus och i detta avsnitt pratar vi om projekt, hållbarhet och förändring. Mer om Hela kedjan: www.helakedjan.se

Finska forskare har upptäckt att Desulfovibrio bakterien, som vi har i tarmen, kan ha ett samband med Parkinsons sjukdom. Vad betyder den här upptäckten för forskningen om bromsmedicin eller botemedel mot Parkinsons sjukdom? Hör Dag Nyholm Professor i neurologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala .Detta avsnitt av Parkinsonpodden har möjliggjorts med stöd av AbbVie och Transcutan AB. Abbvie och Transcutan AB har ingen påverkan på programval eller innehåll.Programledare: Anders StålhammarTekniker/bollplank: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskare i Uppsala undersöker just nu hur artificiell intelligens kan göra nytta i akutsjukvården. De kan redan konstatera att AI tolkar EKG bättre än en människa. Johan Sundström, hjärtläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet, har fått ett anslag från EU på 25 miljoner kronor för att utveckla AI-användning i akutvården. Han samarbetar nu med bland annat AI-utvecklare och etiker.Vi hör också Emma Engström vid Institutet för framtidsstudier och KTH.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent och reporter: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

17 maj. Stora delar av akademin varnar för att regeringens politik hotar den akademiska friheten. Vad tänker utbildningsminister Mats Persson om det? Och vad tänker han om det system för etikprövningar som enligt många inom akademin är ett akut hot mot forskningen? Andreas Ericson intervjuar honom om det och mycket annat.

För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer. Glaskonstnären Karin Westman trodde att hon hade ett brutet revben. Men det visade sig vara lungcancer. Efter traditionell behandling såg allt bra ut. Men efter drygt ett år upptäcktes att cancern hade spritt sig också till hjärnan.Ny behandling av lungcancerNu får hon ett nytt läkemedel, som kan ha bra effekt på vissa och på andra ingen alls. Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla avancerad icke-småcellig lungcancer.Under 40 års tid har forskarvärlden och läkemedelsbolagen uppfattat mutationen med den cancerdrivande genen K-ras vid icke-småcellig lungcancer som omöjlig att behandla. Orsaken var att proteinet var så stabilt och runt att inget kunde fästa på det.Knäckte koden som alla trodde var omöjligMen professorn i genetisk kemi Kevan Shokat vid California University i San Franciso i USA lyckades med det som alla andra hade uppfattat som omöjligt. Han och hans team fick en lönndörr att öppna sig och hittade därmed en ficka som var 0.000002 milimeter stor. Där kunde en läkemedelsmolekyl låsas fast och därmed stoppa celldelningen och minska tumörerna.Glad lungläkare i UppsalaKristina Lamberg, lungläkare vid lung- och allergikliniken vid Uppsala universitet, och dessutom Karin Westmans läkare, är oerhört glad över att nu ha ytterligare en behandlingsmöjlighet - den här gången med ett målsökande läkemedel mot en mutation i en vanlig typ av lungcancer. Alltså en ny behandling förutom cytostatika, immunterapi, strålning och operation.Medverkar gör Karin Westman, 73-årig glaskonstnär som fått nytt läkemedel mot icke-småcellig lungcancer, hennes läkare, Kristina Lamberg, vid lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Fransisco i Usa.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Kaspar Sinabian 77 år, fick Parkinsons sjukdom för 9 år sedan. Han går 15.000 steg stavgång varje dag. Han tar sin första L-dopa tablett klockan 15:00 på eftermiddagen, och han tränar ungdomar i boxning. Hör Kaspar Sinabian och Dag Nyholm Professor i neurologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala i Parkinsonpodden. Professor Dag Nyholm, svarar också på några lyssnarfrågor.Detta avsnitt har möjliggjorts med stöd från Transcutan AB. Transcutan AB har ingen påverkan på programval eller dess innehåll.Programledare: Anders StålhammarTekniker/bollplank: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gästas vi av Erik Florman, Hållbarhetschef på Akademiska Hus och får veta mer om deras resa mot klimatneutralitet i hela värdekedjan till år 2035. Varför gör de detta och hur ska de gå till väga för att lyckas? Det är ofta mycket snack och lite verkstad när det gäller den gröna omställningen. Därför är det extra viktigt och intressant att höra om hur Akademiska Hus inte bara säger vad de ska nå, utan visar också hur de ska ta sig dit. Vi får höra om deras klimatbudget, cirkulära affärsmodeller, definitionen av klimatneutralitet och hur de kan och ska nå hela vägen fram.   Såklart blir det även spännande diskussioner om minusutsläpp och fastighetsbolagens intresse och ansvar att främja innovation och utveckling av den nya industrin som växer fram inom Bio-CCS i Sverige just nu. Trevlig lyssning!

Utbildningsminister Mats Persson har gett Universitetskanslerämbetet (UKÄ) i uppdrag att granska hur universitet och högskolor arbetar för att skydda den akademiska friheten, inte minst mot så kallad cancelkultur. Kartläggningen ska att följas upp med nya åtgärder. Persson utesluter till exempel inte att det kan behöva inrättas en särskild ombudsman. Han förutskickar stora reformer och en omläggning av politiken med fokus på kvalitet, spetsverksamhet och minskad politisk styrning. Mats Persson samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Nio av tio svenskar säger sig vara redo att donera organ efter sin död, enligt föreningen Mer organdonation. Det är den starkaste donationsviljan i världen. Ändå ligger vi långt efter andra europeiska länder när det kommer till att möjliggöra fler transplantationer, i linje med befolkningens donationsvilja. I det här avsnittet möter vi Peter som i början av 20 års åldern plötsligt fick reda på att han var njursjuk. Och för att lära oss mer om just organdonation och transplantation, pratar vi med Bengt Von Zur-Mhülen, överläkare på transplantationsavdelningen, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Missa inte att alla avsnitt av säsong åtta finns ute redan nu, helt gratis, på podplay.se och i podplayappen. Den här veckan samarbetar vi med Anyfin, den smarta ekonomiappen. Läs mer: https://anyfin.info/dokumentäraberättelser

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent.  Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet.  Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige.  Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto  kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos.  Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer.  74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna.  Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Kriminolog, genusvetare och barnrättsexpert. Det är så debattören Nina Rung presenteras när hon ger expertråd i tv och radio – eller föreläser och skickar en faktura på 80 000 kronor till socialförvaltningen i Arboga. Men när Lapo Lappin börjar efterforska hennes meriter visar det sig att Rung bara har en kandidatexamen. Förutom att vara aktivist, vad krävs egentligen för att kallas expert i medierna? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att-göra-listan, inköpslistan, topplistan, listan kan göras lång över listor vi skriver. De kan underlätta vardagen, få stora mål att kännas överkomliga men också skapa ångest, onödig stress eller väcka ilska. Kropp & Själ denna vecka handlar om listorna som vi omger oss med, och vilken funktion de fyller i livet. Oskar har slutat skriva listor på fritiden för att särskilja ledig tid från arbetstid då allt noga spaltas upp. Åsa tycker vi kan slänga borde-listorna och fokusera på det som är viktigast och roligast. Fredrik och Kristofer älskar listor och lever på att skriva dem. För Sebastian blev listorna vägen ut ur missbruk och kriminalitet. Han kunde se sitt eget beteende och ta ansvar för det när han spaltade upp det som han tidigare varit irriterad på och rädd för. Medverkande: Oskar Henrikson, organisationspsykolog, Psykologifabriken, Åsa Alberius Munkhammar, neuropsykolog, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Fredrik Strage, musikjournalist, Kristofer Andersson, kulturjournalist och Sebastian, som driver stödboende samt är behandlingsansvarig på behandlingshem.Programledare är Stina NäslundProducent Ulrika Hjalmarson Neideman

För första gången har vi nu ett utbrott av Covid-19 på sommaren. Hur blev det så, hur allvarligt är läget och hur kan vi hantera det? Nya undervarianter av omikron tycks driva på en ökad smittspridning i Sverige. Flera regioner har återinfört smittskyddsåtgärder för att begränsa smittan, framför allt inom vården. Hur ser smittoläget ut just nu? Finns det flera saker som påverkar smittspridningen? Finns det anledning att vara orolig? Och hur kommer det sig att vi inte var beredda på detta när det verkar ha gått att förutsäga?Medverkande: Anders Lindblom, Statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten; Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och överläkare på infektionskliniken Sahlgrenska; Fredrik Sund, verksamhetschef för infektion vid Akademiska sjukhuset i Uppsala; Salim Abdool Karim, epidemiolog vid CAPRISA i Durban i Sydafrika.Programledare: Björn Gunér Producent: Michael Borgert michael.borgert@sr.se

Peter Karlsson, 57 år, hade många järn i elden och trodde det onda i bröstet var träningsvärk. Men det visade sig vara en hjärtinfarkt. Vad kan man kan göra för att inte hamna i den situationen? Hör forskare berätta om hur stress påverkar hjärtat, varför man ofta tonar ner risken att man själv drabbas av hjärtinfarkt och hur man kan få in mer återhämtning i livet.I programmet hörs Peter Karlsson, som fick hjärtinfarkt vid 55 efter långvarig stress. Fredrika Norlund, psykolog och forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Claes Held, professor i kardiologi vid Uppsala Clinical Research Centre och överläkare vid Hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset Uppsala. Åsa Grauman, forskare vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet.  Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent Jonna Westin  jonna.westin@sverigesradio.se

Sverige har lägst antal vårdplatser per hundratusen invånare i Europa. Minskat antal sjukhusplatser över tid är en internationell trend som kan förklaras av den medicinska utvecklingen men Sverige har gått mycket längre än andra länder. Till och med alldeles för långt enligt överläkaren Daniel Molin. Han ser en ohållbar situation där vården inte räcker till. Vad ger platsbristen för konsekvenser? Finns det andra aspekter att se till än att räkna platser? Hur har det kunnat bli så här och vad kan göras? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Daniel Molin, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Programledare: Amanda Hemberg Lind Kontakt: podcast@aftonbladet.se