Hjälp jag har Alzheimer

Mitt i livet får Tarja Samuelson inte längre ihop bokföringen för familjeföretaget. Sakta började hon förstå att något inte stämmer. Trots att hon bara är 54 år får hon träffa en geriatriker som efter minnestest, hjärnröntgen och biomarkörer i ryggmärgsvätskan konstaterade kognitiv svikt som tyder på alzheimer. Chocken efter diagnosen var total då men nu, sex månader senare, ser Tarja annorlunda på saken. Live har tagit en annan vändning. Medverkar gör också forskare och docent Sofia Schedin Weiss, Karolinska Institutet, vars studier handlar om just framtidens diagnostik. Vad innebär det att få en diagnos idag och hur kommer det se ut framåt? Varför får så många en felaktig kognitiv diagnos idag och vad finns det för risker att ta hänsyn till i och med utvecklad diagnostik? Och varför det är viktigt med en tidig diagnos. Intervjuar gör Johanna Hinteregger, själv anhörig. Det här poddavsnittet görs med finansiella medel från biopharmabolagen Bioarctic och Eisai.

Jessica Söderfjord fick sin ”dom” när hon bara var 54 år. Nu sitter hon i poddstudion och minns ögonblicket. Hennes ögon tåras. Även Jan Marcusson, överläkare på Minnesmottagningen, Västerviks sjukhus blir berörd. Det vi talar om är de dramatiska sekunderna när läkaren efter veckor, kanske månader av utredningar, ska berätta att patienten i rummet har Alzheimer. När de kommer hem börjar Jessica googla. Inte på demens, utan på dödshjälp. ”De första tre veckorna var det bara nattsvart. Jag blev svimfärdig av tanken att jag skulle utplånas, och att allt satt i hjärnan.”

Om du får diagnosen cancer så är det inledningen till ett intensivt arbete att trösta, lindra, bromsa och bota. Sju av tio som får cancer kan botas idag. Får du Alzheimer är sjukvårdens arbete i princip avslutat och du som patient lämnas i sticket. Alla som får Alzheimer avlider av eller med sin sjukdom. Så kan man lite drastiskt beskriva den himmelsvida skillnaden mellan två av våra största folksjukdomar. Men varför är det så? Det blev ämnet för vår spännande frukost med det provokativa temat: Varför är det bättre att få cancer?

Fyra eldsjälar mottog Alzheimer Lifes stipendium 2024. Häng med på ett samtal om mod, stor kunskap och att vägra vara i sjukdomens mörker. En pilot som mitt i en lysande karriär bara 51 år gammal upptäckte att han drabbats av Alzheimer när han skulle lära sig flyga nya Airbus. Han banade vägen för alla andra drabbande berättelser när han i TV och media berättade oerhört berörande om att få Alzheimer. Mikael Hessle. En trebarnsmamma som bara 44 år gammal trodde att hon drabbats av hjärnskakning, men chockartat fick reda på att det var Alzheimer. Inte kan man väl få en sådan sjukdom så ung, tänkte hon, innan hon skrev den berörande boken Mamma, kommer du glömma oss? Ulrika Harmsen. En fysioterapeut som i brist på botemedel försöker få sina patienter med tidig kognitiv svikt att byta livsstil, jobba med hjärngympa, börja dansa, gå på gym, odla i egen trädgård, måla akvarell och äta mat som är bra för minnet. Maria Svensson Rathonyi. En undersköterska som skapar vardagsmagi med sina varma kramar, mjuka händer, nyfikenhet, empati, skratt och humor, och som bjuder in alla på sitt omsorgsboende, även i ledsamhet och sorg, att sjunga för att få kontakt med sitt tidigare jag. Susanne Ellerstrand. Det här är fyra eldsjälar som gör verklig skillnad. De är förebilder, bryter ny mark, och ökar kunskapen och minskar stigmat kring kognitiva sjukdomar. Grattis! Intervjuar gör Johanna Hinteregger och podden görs på Beppo Ljudproduktion.

Lewy Body sjukdom handlar om onormala proteinavlagringar i hjärnan som vissa av oss får. De kallas Lewy Bodies och orsakar fysiska och psykiska symptom hos en person. Tidiga symptom är utlevande drömmar, förlorat luktsinne, depression, ångest, svårt att orientera sig, hallucinationer, förvirring och sömnsvårigheter. Minnesstörningar är inte konstanta utan persone kan vara het klar stundvis. Sjukdomen är gravt underdiagnosticerad. 29 januari är LBDdagen och vi uppmärksammar det med en forskningspodd med den främsta experten inom området, Elisabet Londos, överläkare och professor vid minnesmottagningen och minneskliniken i Malmö. Intervjuar gör Johanna Hinteregger. Gillar du det vi gör? Stöd oss: Swisha 1234866208. Alzheimer Life arbetar för att öka kunskap om kognitiva sjukdomar i allmänhet och Alzheimer i synnerhet. Vi vill speciellt ge röst åt de personer som nyligen fått en kognitiv sjukdom diagnostiserad och som behöver både uppmuntran och verktyg för att få ett fungerande liv.

Överläkaren Moa Wibom vid den Kognitiva Mottagningen vid Ängelholms sjukhus räknar med en anstormning av nya patienter. De har redan 13 månaders kö. På scenen närmast kräver hon kraftigt utökade resurser till landets minnesmottagningar. Sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson förstår förväntningarna. Samtalet mellan Moa och Acko blev en spännande duell mellan en krävande läkare och en politiker som hoppas på den nya Nationella Demensstrategin som kommer inom kort. Förre statsministern Ingvar Carlsson och landshövdingen i Örebro, Lena Rådström Basstad har bägge levt sina liv i maktens korridorer. Men här på Alzheimer Lifes 5-års Jubileum är de bara två ledsna och maktlösa anhöriga. Ingvar till sin numera dementa fru Ingrid. Lena som precis fått in sin man Roger på dagverksamhet. De står på scenen och berättar naket och oerhört berörande om livet med en partner som sakta blir allt sjukare. Det här är två berättelser som alla anhöriga till någon med Alzheimers sjukdom så väl känner igen sig i. Här kommer del 2 i vår poddserie från Alzheimer Lifes 5-års Jubileum.

Stjärnforskarna Bengt Winblad och Oskar Hansson spred hopp i den här jubileumspodden när Alzheimer Life fyllde 5 år. Inte minst när nu den nya svenskutvecklade bromsmedicinen blivit godkänd i Europa. Nestorn Bengt Winblad berättar om i vilket mörker forskningen kring Alzheimer levt under de senaste 20 åren. Och nu under det senaste året spirar ett hopp med fantastiska genombrott. I den andra delen av podden står patienterna i fokus. Skådespelaren Nina Gunke och hennes man Samuel Holgersson berättar oerhört gripande om hur det är att ha Alzheimer i familjen. Ulrika Harmsen som fick Alzheimer bara 44 år gamma, berättar hur hennes vardag är som trebarnsmamma. Psykiatrikern Ullakarin Nyberg sammanfattar hur vi som människor hanterar svåra sjukdomar.

"Det slutar med mig" Vici Fagan är mamma, artist, basketproffs och socionom och har alltid behövt ta hand om sin egen mamma. Mamma Ceidy bar på en ständig oro under hennes uppväxt, drack för att dämpa den. Vici Fagan fick ofta hålla ihop det hela även oms barn. Därför blev ilskan och sorgen när hennes mamma, endast 54 år, drabbades av alzheimer stark. Hör om Vici och hennes driv att berätta vad som hände hennes mamma och varför det tar stopp med Vici Fagan. Både alkoholismen och alzheimern. Intervjuar gör Johanna Hinteregger och produktionen görs av stiftelsen Alzheimer Life på Beppo Ljudproduktion. Ge gärna stiftelsen en gåva. Swisha oss: 1234866208. Ingen gåva är för liten för att fortsätta vårt arbete.

Vet ni att vi i genomsnitt bara får femton minuter för att ställa frågor till läkaren under ett besök?  Inte konstigt kanske att så många då har frågor om några av världens mest komplexa diagnoser - de kognitiva.   Lyssna när Ingmar Skoog (professor i psykiatri, Göteborgs Universitet), Henrik Zetterberg (professor i neurokemi Göteborgs Universitet och skapare av de nya blodtesterna för säkrare diagnos av alzheimer) berättar om det senaste inom forskningen. Lyssna när Silviasjuksköterska Petra Tegman (Betaniastiftelsen) berättar om den vård och stöd man har rätt till och när Fredrik och Caroline Sjöstrand delar med sig av en vardag med alzheimer. Fredrik drabbades endast 54 år gammal. Podden görs av: Beppo Ljudproduktion och intervjuar gör Johanna Hinteregger. Samtalet är en inspelning av Alzheimer Lifes frukost på Bio Capitol i Sthlm 7 oktober 2024. Podden och frukosten gjordes med stöd från Nutricia.

Stämningen är laddad i rummet när Ulrika, som var 44 år och hade tre små barn när hon drabbades av alzheimer, ställer frågan till ansvarig minister: Varför får inte jag den hjälp jag behöver?  Lyssna på svaret och mycket mycket mer om hur det ser ut i Sverige om man drabbas av en kognitiv sjukdom och politiken bakom.  Anna Tenje (m), äldre och socialförsäkringsminister. Hennes politikområde kostar mer än hela svenska försvaret, runt 90 miljarder. Trots det talas det inte med samma engagemang om dessa frågor trots att alla känner någon som drabbas och att vi alla kommer bli äldre till slut. Det vill Anna Tenje ändra på. Men hur? Lyssna på den spännande podden där ministern frågas ut av dem det gäller, patienten själv och den som står bredvid, den anhöriga.  Till lyssnare: tack för alla frågor till Anna Tenje! Intervjuar gör Johanna Hinteregger och Ulrika Harmsen. Medverkande är Anna Tenje (m), äldre och socialförsäkringsminister. Produktionen görs på Beppo Ljudproduktion av stiftelsen Alzheimer Life. Hjälp oss att hjälpa fler. Swisha: 1234866208

Vissa möten är svårare än andra. När jag träffar Caroline, en ung alzheimerdrabbad kvinna i sina bästa år, med nyss utflugna barn och liten hund i knät slängs jag tillbaka till det mörker min mamma och jag var i första året med hennes diagnos. Möt Caroline i hennes sorg att drabbas och hur viktigt det är att ha en samtalsgrupp. Detta är del två i vår serie om att få tala om sin diagnos. Reporter: Johanna Hinteregger, Alzheimer Life.

"Vi måste få prata om det!" DEL 1. Att drabbas av alzheimer som ung. I samma lokal, vid samma tid och med samma personer möts fyra män för att tala om sin alzheimer. Det blir allt från rungade skratt till tårar. Kommer Ulf kunna bli morfar? Kan Tommy fortsätta jobba länge till och hur länge kan Johan hitta till operan? Medverkar gör: Ulf, Johan, Tommy, Mikael samt samtalsterapeut Hannele Moisio (bilden). Reporter är Johanna Hinteregger, Alzheimer Life.

Möt alzheimerdrabbade Christina och hennes man Stanley som i en nära intervju beskriver de snart fem år som Christina tagit den nya bromsmedicinen lecanemab. Christina mår bättre och hon är på samma nivå i sin kognitiva sjukdom, alzheimer, som hon var 2017. Detta är ett nära och på många sätt revolutionerande samtal med någon som har kanske längst erfarenhet av den nya bromsmedicinen mot alzheimer, lecanemab, i hela världen. Vad innebär detta skifte i alzheimervärlden? Intervjuar gör Johanna Hinteregger, Alzheimer Life. Besök www.alzheimerlife.se för mer information.

Margareta Winberg, en av socialdemokraternas ledande profiler, hemlighöll under många år att hennes man politikern Jörn Svensson drabbats av Alzheimer. Ingen utomstående fick reda på sjukdomen. Orden demens och alzheimer fick inte nämnas i deras hem. Berättelsen om maken och vänsterpolitikern Jörn Svenssons sjukdom handlar om förnekelse, skuld, skam och medberoende. ”Jag bröt mot nästan allt jag står för bara för att skydda Jörn och hans högsta önskan att hålla det hemligt.” Först nu, två år efter Jörns död, orkar Margareta Winberg berätta i vår podd Alzheimer Life om tiden som höll på att knäcka även henne. Och varför hon till slut väljer att prata om Jörns Alzheimer.

Vår hjärna väger bara några få procent av vår vikt men den behöver mest. Den kräver mer energi än något annat organ. Det är dags att tala om vad vi matar vår hjärna med. Lyssna på senaste podden som handlar om just det med Sveriges främsta experter på området. Forskning visar att runt 40 procent av risken att drabbas av en sjukdom som kan leda till demens beror på hur vi lever. Vad är viktigt om man ligger i riskzonen eller redan har fått en diagnos? Intervjuar gör Johanna Hinteregger, Alzheimer Life. Den här podcasten göra med stöd från Nutricia. Medverkande: Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, Centrum för Alzheimerforskning samt läkare och FoU chef för Tema Inflammation och Åldrande. Författare till boken Hjärnhälsa – på dina fem fingrar: Förebygg och minska risken för alzheimer och minnesproblem (2021). Hur effektivt är det att tänka på kosten för att må bättre? Jessica Samuelsson, leg. dietist, Medicinsk Doktor på Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs Universitet. Vad säger våra matvanor om oss? Kjell och Eva Ehn, patient med begynnande alzheimer och hans maka. Sophia Du Rietz, lever med Daniel som redan som 55-åring drabbades av en mycket tidig alzheimer.

Även cirkusprinsessor får alzheimer. Henry Bronetts mor Carla kunde göra volter på hästryggen och skjuta prick med pistol. Hon lagade sina berömda blåbärspannkakor till hela cirkusen. Sedan drev hon en framgångsrik skönhetssalong i Stockholm. Men hon kunde också få utbrott som skrämde de som var nära. Speciellt sina barn. Ett raseri och en oberäknelighet som fick sonen att under hela livet ha svårt att känna tillit och som gjorde honom svår att leva med. Nu är mamma Carla sedan flera år sjuk i alzheimer. Henry Bronett berättar om den svåra men fina tiden och varför han fortsätter besöka henne trots en komplicerad relation. Och hur kunde Carlas sjukdom få bröderna att sluta fred? Medverkar: Henry Bronett, Johanna Hinteregger. Producent: Erland Karling och Beppo Ljudproduktion.

För första gången på flera decennier börjar det skönjas hopp för alla med alzheimer i tidiga stadier. De nya så kallade bromsmedicinerna kan fördröja insjuknandet med kanske uppemot ett år. Samtidigt är det på väg nya diagnosmetoder som kan avslöja alzheimer med bara ett blodprov. De här upptäckterna skapar en perfekt storm för landets minnesmottagningar. Media skriver om det här mest varje dag och driver upp förväntningarna bland patienter och anhöriga. En del läkare är nu rädda för en tsunami av nya patienter som vill testa sig. Andra som redan har fått diagnosen kommer att kräva att få den nya bromsmedicinen. Men hur kommer det bli i verkligheten? Det här blev temat för Alzheimer Lifes frukost på Bio Capitol den 5 februari. Lyssna på smarta samtal om allt det nya inom forskningen kring Alzheimer. Forskaren Bengt Winblad andas mer hopp i forskningen än kanske någonsin tidigare. Läkaren Moa Wibom är rädd för att hon kommer att göra många patienter besvikna. Minnesutredaren Göran Hagman reder ut vad som är Alzheimer och vad som är vanlig åldersglömska. Patienten Anna Grönlund om hur hon byggt om sitt liv i väntan på räddningen. Leder samtalet gör Henrik Frenkel.

Frontallobsdemens är en sjukdom med olika scenarier, svår att diagnosticera och med sorglig utgång. Den är ovanlig, bara ungefär fem procent av alla med demenssjukdom har pannlobsdemens. Men det råder samtidigt ett stort mörkertal. Frontallobsdemens är den vanligaste formen av minnessjukdom för dem under 60 år. Berättelsen om drabbade Lee Holloway, en världskänd programmerare och grundare till Cloudflare, är spektakulär. Medverkande är Henrik Zetterberg, en av Sveriges främsta forskare inom kognitiva sjukdomar och biomarkörer för dessa (Göteborgs universitet) och intervjuar gör Johanna Hinteregger.

Om att vara anhörig. De bor i Örebro slott. Tjänstebostad när man är landshövding, vilket Lena Rådström Baastad är. Där samsas hennes make Rogers hemtjänst, sonens EPA-traktor med hennes - landshövdingens - bestyr. Men det är ingen saga med konstig tvist utan det handlar om att som 46-åring, mitt i sin politiska karriär, bli anhörig när hennes man Roger får alzheimer. Och att behöva ringa statsministern för att förklara läget. Medverkande: Lena Rådström Baastad och Johanna Hinteregger

Inte alzheimer men... Hallucinationer? personlighetsförändringar? Gott minne men kass rumsorientering? Stora rörelser i sömnen? Dessa symptom låter inte typiska för någon som har alzheimer. Det är för att de inte är det. Vi talar ofta om Alzheimers sjukdom. Ibland så ofta att vi missar de andra kognitiva sjukdomarna. Inte bara läkaren har svårt att sätta diagnosen men också media och samhället i övrigt delar en stor okunskap. Det är dags att tala om Lewy Kropp, Vaskulär, pannlob- och Parkinson - alla med demenssymptom. Medverkar gör: Henrik Zetterberg och Johanna Hinteregger

En av Sveriges största vetenskapskonferenser inom alzheimerforskning har ägt rum på Karolinska institutet. Det handlar om utmaningarna i och med de nya bromsmedicinerna som är på ingång. Silvialäkaren Moa Wibom sammanfattar vad det nu handlar om för utmaningar för de nya behandlingarna av tidig Alzheimers sjukdom. Det handlar om kompetens, förenkling av diagnos, förutsättningar för säker vård, att hitta rätt patienter för rätt medicin men framför allt hur ska vi möta individen i detta? Medverkande: Läkare Moa Wibom, Johanna Hinteregger intervjuar.

Kärlek kan flytta berg sägs det men den kan inte bota alzheimer. Vad händer med kärleken när frustration, trötthet och sorg blir känslor man dagligen känner? Vem blir man en sådan situation- en vårdare eller en börda? Det är mångas skräck när alzheimern är ett faktum i en relation. Vad gör man om man nyligen träffat sitt livs kärlek och så får han alzheimer? Hör Anja Dahlström och Gustav Forsbergs kärlekshistoria. Allan Linnér – allas vår radiopsykolog ger vägledning och berättar om när hans egen mor blev sjuk i alzheimer och när han själv började misstänka att han drabbats av samma sjukdom. När Edna Alsterlund och Ingemar “Ingo” Johansson träffades slog det gnistor. Det fanns bara de i hela världen. När Edna tog hand om sin man höll hon till lsut på att gå under. Hör även Janni Ahlgren vars pappa Stefan drabbades av alzheimer redan i 50-års åldern. När de såg vad lite kunskap det fanns i samhället om dessa sjukdomar beslutade de att vara med i Uppdrag granskning. Moderator: Johanna Hinteregger. Ljudtekniker: Erland Karling, Beppo Ljudproduktion

Drottning Silvia har dedikerat sitt liv till att förbättra situationen för dem som lever med demens och deras anhöriga. I den här poddintervjun gjord hösten 2020, ställde Drottning Silvia upp på ett mycket personligt samtal ,med oss på Alzheimer Life, om sjukdomen Alzheimer och hur den påverkat henne och hennes familj. Drottningens egen mamma Alice Sommerlath blev dement, och vi pratar om den oro Drottningen själv känner. Bara några månader efter vår intervju avlider Drottningens älskade bror Walther. Hon hade kunnat smyga med orsaken och säga att det var i sviterna av covid. Men Drottningen berättade frankt att det var just Alzheimer. Jag frågar om drottningens egen rädsla för att utveckla Alzheimer. Risken att utveckla Alzheimer ökar exponentiellt med åren. Har man dessutom demenssjukdom i familjen fördubblas den risken. ”Är vi inte alla rädda för det”, svarar Drottningen på min personliga fråga. Jag följer upp med att fråga vad Drottningen skulle önska om hon själv drabbades av en demenssjukdom. ” Om jag skulle bli sjuk i Alzheimer så hoppas jag att allt det arbete jag lagt ner under mer än 25 år på att utveckla kunskapen om demenssjukdomar, också kan hjälpa mig och min familj i ett sådant läge. Att de (familjen) inte blir rädda och kan stå vid min sida, och att de inkluderar mig.” Drottningen berättar sedan att om någon i kungaparet skulle drabbas av en demenssjukdom så kommer de att gå ut och berätta det öppet för svenska folket, på samma sätt som Drottning Margareta i Danmark gjorde när maken Prins Henrik drabbades. Lyssna gärna (igen) på det här unika samtalet med Drottning Silvia, som på lördag fyller 80 år. Det är personligt, spännande, varmt och öppet.

Tänk dig att du tar ett test för att se om du bär på anlag för några genetiska sjukdomar. Och när mailet kommer, mitt i stekoset från köttbullarna till barnen, ser du att du bär på en gen. Inte bara från en sida utan från både din mammas och pappas sida. Genen heter ApoE 4 och ger 90 procent risk att drabbas av en av de värsta folksjukdomarna vi har. Utan bot. Alzheimer. Vad gör du då? Det är läkaren, forskaren och författaren Anna Grönlund, 39, situation. Hör om hur hon resonerar kring hur man ska leva sitt liv när det är mycket påtagligt att det förmodligen har ett slut man inte gillar. Och hör hur hon som forskare och läkare och presumtiv patient resonerar kring livsstilsförändringar som en broms på sjukdomsförloppet. Ett roligt, spetsigt och innehållsrikt avsnitt av podden från Alzheimer Life. Medverkande: Anna Grönlund, Johanna Hinteregger. Erland Karling redigering och produktion Beppo Ljudproduktion. Bild: Olof Grönlund.

Som patient eller nära någon med tidig alzheimer kan de senaste åren ha känts som en enda lång "I väntan på Godot". Vi har här samlat en grupp som kan våra hjärnor. Vad kan vi göra redan nu för att ta hand om våra hjärnor? De har koll på hur det kommer gå till när och om vi får bromsmedicinerna till Sverige. Lyssna på Alzheimer Lifes frukostpodd (inspelad 11 september 2023 på Bio Capitol i Stockholm). Medverkande är: Mai-Lis Hellenius (KI), Linus Jönsson (KI), Hedvig Söderlund, författare till boken "När hjärnan sviker - ett liv med demens" och patienten Peter Lundberg, 60 år, om sin kamp mot klockan. Kommer han bli en av de som kommer kunna bromsa sin alzheimer och få några, något sånär, friska år till? Intervjuar på scen gör journalisten Johanna Hinteregger.

Johanna Hinteregger, Alzheimer Life, möter Kjell Ehn för att tala om att han har fått en alzheimerdiagnos som 60-åring. "Att möta Kjell Ehn, ny krönikör för Demensforum, är speciellt. När jag frågar om vad som är svårare nu med alzheimer vill han istället tala om det som är lättare nu. När jag ber om att få tala om mörkret vill han tala om ljuset. Alzheimer Life möter alzheimervärldens nya positiva kraft. Men vart tar mörka tankar vägen?" Programledare: Johanna Hinteregger, ljud: Erland Karling, Beppo Ljudproduktion. Detta är en produktion av Alzheimer Life.

När Ingvar Carlsson, nu 89 år och märkt av ischias, kommer till Alzheimer Lifes poddstudio är det för att gå in i sitt livs verkliga smärtpunkt. Sveket mot hans livspartner sedan 63 år, hans fru Ingrid som drabbats av Alzheimer. Ordet svek är hans eget. När Ingvar Carlsson kommer till punkten när han ska berätta om att han själv höll på att gå under, då brister det. Orden grötar ihop sig i halsen. Känslorna övermannar honom. Politikern är här och nu bara en ledsen make som kämpade så hårt för att vårda sin sjuka fru. Och som kom till vägs ände när han själv gick in i väggen. ”Det är så svårt…bara den som är anhörig kan förstå hur det är att stå vid sidan om”, säger Ingvar Carlsson. I det här poddsamtalet är den förre statsministern unikt öppen och känslosam, och ger en inblick i att vara anhörig till en livspartner som sakta glider in i en demenssjukdom. Vi får följa med Ingvars och Ingrids resa in i Alzheimerland. Och han deltar för att kunna hjälpa alla andra anhöriga som inte har en röst. Tipsa gärna andra om detta unika poddsamtal.

Peter Lundberg kände i hela sitt liv en längtan efter att få veta vem hans pappa var. Hans mamma var bara 17 år när Peter föddes. Inte ens på mammans dödsbädd fick han några besked. Så när Peter var 55 år blev längtan och nyfikenheten för stor. Han började söka sin okända pappa via DNA och släktforskning. Helt otroligt fick han träff och hittade en halvbror. Men Peter blev även erbjuden att söka i sitt genetiska arv via olika DNA-tester. Efter en kort tid fick han ett svar som fick hela hans tillvaro att rasa. Peters familj har den farliga genen APOE4-genen som orsakar Alzheimer. Han gick ned i svart. Hans fru började föra anteckningar för att spåra konstiga förändringar i Peters sätt att vara. Löpande dök det upp symtom, som att han glömde vem han pratat med dagen innan. Vid julens traditionella spelkvällar fattade han inte reglerna. På jobbet kom han av sig när han skulle hålla ett föredrag. Det blev bara svart. ”Då blev jag riktigt rädd. Var det dags nu”, berättar Peter i den här podden. I början av det här året fick han så svaret han inte ville ha. Bara 59 år gammal har Peter fått diagnosen Alzheimers sjukdom med tidig debut. Nu är Peters enda räddning att det kommer en ny bromsmedicin i tid. Det kan förlänga hans liv. ”Nu lever jag ett halvår i taget. Tar inga drastiska beslut, frånsett att jag prioriterar hårdare vad jag vill ägna mig åt min resterande tid i livet.” Peter är hobbymusiker och sjunger och spelar nu in musik han alltid älskat. Men hur gick med jakten på pappan, där allt började. Lyssna på podden här nedan så får ni höra hela Peters fantastiska historia.

Att själv vara drabbad av en kognitiv sjukdom eller att vårda sin partner/förälder beskrivs ofta som en helvetesresa. Så beskrivs det också i denna podd. Fyra modiga kvinnor berättar om att själv vara drabbad, att vara anhörig och att ens man drabbas vid ung ålder. Men trots det svåra finns det också rum för skratten, för värmen och för insikterna man annars aldrig hade fått. Kanske framförallt finns här stöd. Hur gör vi för att ge anhöriga och drabbade det stöd de så mycket behöver? I vårens sista Alzheimer Life frukost stod de, som annars står vid sidan av, i centrum. Lyssna! Medverkande: Ulla Karin Nyberg, Annie Reuterskiöld, Karin Hessle, Madeleine Granqvist, Lisa Lagerling. Moderator: Henrik Frenkel. Produktion: Beppo Ljudproduktion. Denna podcast sker i samarbete med det svenska biofarma-bolaget BioArctic.

Mitt i en stor intellektuell kulturfamilj slog den till. Alzheimern. När psykologen Lilian, fyrabarnsmor med ett långt yrkesliv bakom sig, (bland annat arbetat med flyktingbarn i Sverige och i världen) ska pensioneras börjar saker bli konstiga. Hon kan inte laga Solskenskakan längre, missar flyg och glömmer. Men trots att hon som yrkesperson hela livet intresserat sig för vårt psyke vill hon inte tala om det som händer. Man får inte nämna alzheimern. Åren som följer blir svåra för familjen som förlorar både en mor och en syster.

Alla talar om amerikanska donanemab, det nya läkemedlet som ger hopp till miljontals patienter världen över. Detta läkemedel som i en stor forskningsstudie ser ut att sakta ned alzheimerns framfart hos studiens deltagare med 35 procent då det kommer till minne, tänkande och möjligheten att göra vardagliga sysslor. Enligt en av Sveriges främsta forskare på kognitiva sjukdomar, Henrik Zetterberg, professor i Neurokemi på Göteborgs universitet, skulle vi kanske med dessa antikroppar kunna försena sjukdomens utbrott med flera år. Samtidigt efterlyser professor Henrik Zetterberg större intresse från politiskt håll även i Sverige för alla de patienter som kommer kunna bli hjälpta i framtiden. Det är nu sjukvården måste lägga sig i startgroparna för alla patienter med alzheimer i tidiga skeden.

Du märker att ditt minne börjar svikta. Du kommer inte ihåg vad du såg på TV kvällen innan. Du glömmer att stänga av plattan på spisen. Du går till kylen men kommer inte ihåg varför. Du parkerar din bil i ett parkeringsgarage, men glömmer bort var den står Då är det kanske dags för en minnesutredning? Men hur går den till? Och hur säkra är de? Kan man verkligen spåra Alzheimer bara genom att fråga om hur mycket klockan är? Eller är en digital utredning säkrare när man sitter hemma och slipper stressen från sjukvården?

Vad händer när man precis har fått diagnosen Alzheimer? Patienter med cancer får allt stöd direkt. De som får diagnosen Alzheimer lämnas i sticket. Men nu plötsligen händer det en massa. Nya metoder och verktyg ska göra livet lättare för patienter i tidiga skeden. I den här livepodden från Bio Capitol i slutet av januari får vi möta tre starka personligheter som oerhört konkret berättar om vad man idag kan göra för att ge patienter med färsk Alzheimer stöd och uppmuntran i deras liv. - Ulrika Harmsen fick sin diagnos Alzheimer när hon bara var 44 år. Nyligen berättade hon om sin vardag med Alzheimer i en stort uppslagen artikel i Dagens Nyheter. Nu är hon på gång att skriva en bok om sin egen sjukdom. - Wilhelmina Hoffman är chef för både Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum. Men det var först när hon själv drabbades av cancer som hon insåg hur eftersatt vården av patienter med tidig Alzheimer är. Wilhelmina har med sitt team utvecklat det nya verktyget Min pärm. - Maria Cavalli, är en av grundarna till den helt nya Alzheimerguiden, just nu den enda samlade plattformen för nydiagnostiserade svenskar att få bred information om sin sjukdom. En plats där de kan få expertråd från olika experter, men också få kraft och inspiration från andra människor som är i samma situation som de själva.

Politikern (c) och tidigare entreprenören Ehsan Nasari hade tänkt ut allt. Hans alzheimersjuka pappa skulle inte in på svenskt äldreboende. Nej då. Han tänkte sig en flytt tillbaka till hemlandet Iran för pappan och där skulle en skötare anställas och pappan skulle på gamla dar umgås med släkt och vänner. Det lät jättebra. Problemet var bara att hans pappa inte ville. Vägen till ett bra boende blev lång. Denna podd blev ett samtal, mellan Ehsan och Johanna Hinteregger på Alzheimer Life, om den starka viljan att ta hand om även när det inte längre går, kulturskillnader, om bra (och dåliga) boenden och fram- och nutidens utmaningar för vård och omsorg. Och persisk musik. Och kärlek såklart.

Alla pratar om den nya bromsmedicinen Lecanemab innan den ens går att få tag på. Åsikterna om biverkningar, processen vid nytt läkemedel, vårdetik och hälsoekonomi är många. Typ om svensk sjukvård har råd att ge 100 000 patienter per år detta nya läkemedel?I Vi ställer också frågorna: Varför är det så dyrt? Vilka patienter i Sverige kan tänkas få detta läkemedel (om det blir godkänt)? Och är det här lösningen på gåtan Alzheimer? Det och mycket mer samtalar Johanna Hinteregger på Alzheimer Life om i denna kortpodd med Henrik Zetterberg, professor i Neurokemi vid Göteborgs universitet.

Cancerläkaren Ullakarin Nyberg är van vid att lämna besked om livshotande sjukdomar. Hon är dessutom den i Sverige som förmodligen kan mest om svår depression och självmord. Men vad händer när hon själv får besked om att hon har en dödlig sjukdom och åker in i en djup depression. Och hur hanterar vi som människor att plötsligen få en diagnos som helt vänder upp och ner på våra liv. Var hittar vi kraften att kunna leva vidare med en obotlig sjukdom som t ex Alzheimer?

När journalisten Kicki Möller intervjuade Nina Gunke om hennes alzheimer, kunde hon själv inte längre bära på sin hemlighet. Hennes egen mamma har också alzheimer. Fast i deras familj har man varit tvungen att smussla. Gå på tårna och inte nämna sjukdomen. I det här poddsamtalet samtalar Kicki Möller med Johanna Hinteregger, vars mamma också har alzheimer, om den förödande tystnaden och vad den gör med en familj som bär på denna hemlighet.

I succéboken En bastu i Umbrien berättar mediemannen Tomas Bacoccoli om hur hela hans familj bröt upp från ett välordnat liv med bra jobb och stor villa på Lidingö för att vårda sin pappa Francesco på en vingård i Umbrien. På vår frukost på Bio Capitol för några veckor berättade Tomas och hans fru Elin historien bakom boken, och hur det var att satsa hela sina liv på att vårda en sjuk pappa. Det är en fantastisk historia som handlar bl a om följande: - Hur vårdar man en pappa som inte var närvarande när Tomas var liten? - Hur hanterar man en pappa som visat tecken på bipolaritet, emotionell instabilitet, hypokondri och schizofreni? - Hur får man en hel familj med tre yngre barn och anpassa sig i en liten by utanför Perugia? - Hur fick vårdaren Papis från Senegal Tomas pappa att sjunga operaarior i duschen? - Varför valde Tomas mamma Ann att efter en svår skilsmässa ändå att försonas med Francesco på hans dödsbädd? I livepodden berättar också Silviasjuksköterskan Petra Tegman om väntesorg och hur den fungerar.

Varför vilar det fortfarande ett stigma över kognitiva sjukdomar, när det idag har blivit lätt och enkelt att prata offentligt om cancersjukdomar? Eller håller fördomarna kring Alzheimer på att lättas? Alltfler som har drabbats kliver ut i media och berättar. I det här poddsamtalet från Bio Capitol deltar: Malou von Sivers ledde i 16 år sin egen talkshow Malou efter tio i TV4. Det var hos Malou många av de drabbade av Alzheimer trädde fram och berättade om sin sjukdom. Så vad har Malou själv för tankar om Alzheimer och varför stigmat fortfarande vilar tungt över denna sjukdom? Lotta Grönblad fick sin diagnos ”misstänkt Alzheimer” när hon bara var 58 år gammal, och drömmarna låg framför henne. Efter ett liv som politiker på toppnivå, skött presservice åt Göran Persson och seglat på de stora haven får nu Lotta lägga om kursen. Moa Wibom är överläkare och chef för Kognitiva mottagningen på Ängelholms Sjukhus. Hon är en stridbar debattör för alla drabbade och hur de bör bemötas av sjukvården. Moa är löpande med i TV-programmet Fråga Doktorn för att folkupplysa om Alzheimer. Anna Larsson, medicinreporter på Dagens eko, har i 20 års tid arbetat på en doktorsavhandling om medicinjournalistik. ”Jag började ställa mig frågan hur man kunde göra medicinjournalistiken mer användbar för allmänheten, och varför det så ofta blir fel i medier när det handlar om medicin”

Gåtan Alzheimer har kommit ett litet steg på väg mot sin lösning, menar professor Henrik Zetterberg vid Göteborgs Universitet. I veckan var det glädjeyra i både börs- och forskarvärlden över att det svenska läkemedelsbolaget Bioarctics bromsmedicin lecanemab ser ut att kunna ge patienter i tidig fas ytterligare 2-3 friska år. I en intervju med Johanna Hinteregger på Alzheimer Life berättar Henrik Zetterberg att det redan i höst ser ut att komma fler glada nyheter om nya bromsmediciner mot Alzheimer. Bioarctics läkemedel är den första riktigt verksamma bromsmedicinen som på allvar tycks fördröja sjukdomen, säger professor Zetterberg. Men politikerna måste vakna upp. Efterfrågan på bromsmediciner kommer att göra att landets minnesmottagningar behöver byggas ut. Eftersom bromsmedicinen ger störst effekt på patienter i tidiga stadier så gäller det att upptäcka sjukdomen tidigare än idag. Här i samtalet berättar Henrik Zetterberg om den nya bromsmedicinen och hur den kommer att påverka patienter och sjukvården.

Ibland läser man något och så vill man verkligen träffa personen i fråga. “Vi kommer ha så mycket att tala om” tänker man.. Så var det när jag läste Anna-Karin Palms bok “Jag skriver över ditt ansikte” om sin alzheimersjuka mamma. Så skriver radiojournalisten Johanna Hinteregger bakom den hyllade dokumentären "Innan mamma glömmer" inför sitt möte med den likaledes hyllade författaren Anna-Karin Palm. Boken handlar omen familj i kris när matriarken, eller drottningen, som Palm liknar sin mor vid, segnar ned bit för bit. Palm som är känd för flera kritikerrosade romaner, nu senast om Selma Lagerlöf, skriver nu för första gången självbiografiskt om sin egen mamma och familj och alzheimers sjukdom. En sjukdom som till slut gjorde att hon och modern kunde hitta en väg till varandra. Lyssna på ett ovanligt öppet samtal om vad alzheimer gör med en familj.

Livsstilen är idag den främsta bromsen mot minnesproblem och i slutändan Alzheimer och andra kognitiva sjukdomar. Samtalen bygger på boken Hjärnhälsa på dina fem fingrar av professor Miia Kivipelto. Vi kommer att prata om kost, träning, dans, musik, hjärngympa och social samvaro som bästa sättet att hålla hjärnan frisk och vital. Medverkande: - Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet. Hon kom nyligen ut med boken Hjärnhälsa på dina fem fingrar. - Susanne Åsander fick bara 59 år gammal diagnosen Alzheimer. Hon föll direkt ner i ett svart hål av förtvivlan. Men efter några veckor av chock och förtvivlan kravlade Susanne upp från mörkret och skrev ett recept för sina återstående år i livet. - Charlotta Thunborg, fysioterapeut vid Karolinska Sjukhuset fick hösten 2021 ta emot det första Alzheimer Life-stipendiet direkt ur Drottning Silvias hand. Här i samtalet ska vi prata om hennes arbete att testa nya sätt på patienter med tidig Alzheimer att hålla sig friska så länge som möjligt.

Annie Reuterskiölds mamma Eva var varm, rolig och vacker. Och så hade hon otaliga förlovningar och äktenskap bakom sig. För dottern och journalisten Annie Reuterskiöld blev det en gränslös relation livet igenom där rollerna förälder och barn suddades ut. ”Min mamma valde männen på min bekostnad. Det skadade mitt självförtroende när jag upptäckte att jag inte var viktigast för min mamma.” När mamma Eva drabbades av Alzheimer bara 62 år gammal, så blev det början till en försoningsresa som nu resulterat i den kärleksfulla boken När du dör vill jag vara nära. Den handlar om hur mammans sjukdom slipar av kantigheterna i deras relation, och hur Annie vågar på nytt närma sig sin mamma. Alzheimer blev på något sätt räddningen för dem bägge.

Hearingen i riksdagen om Alzheimer blev en berg- och dalbana mellan hopp och förtvivlan. Skådespelaren Nina Gunke berättade om hur det är att leva med sjukdomen i vardagen. Vi tog upp det här med att vara anhörig, om livet på en minnesmottagning, om den allra senaste forskningen kring diagnoser och bromsmediciner och varför ett piller med träning, kostråd och hjärngympa skulle bli världens mest effektiva läkemedel mot kognitiva sjukdomar. Hearingen beskrev också vilka skriande brister som finns inom vården av patienter med Alzheimer, typ långa köer till professionella utredningar, bristen på strategi på nationell nivå, ojämlik vård över landet och att patienterna lämnas vind för våg efter diagnos.

Jonas Brun förstår hur det ska sluta när hans mamma Catarina får diagnosen Alzheimer. Jonas är själv psykolog och jobbar extra på en minnesmottagning. Även mamma Catarina är expert. Det var just när hon slutförde en stor handbok om kognitiva sjukdomar, som de första tecknen började dyka upp. Hon och sonen Jonas satt och spelade kortspelet Casino, som de gjort så många gånger förut. Men nu missade hon givna chanser att vinna. Varför? Jonas ser och förstår. Han ser ju sådant här varje dag på sin mottagning. I sin hyllade bok Hon minns inte berättar Jonas Brun om hur livet för hans mamma, pappa och honom själv förändras på några sekunder.

Hur känns det att se sin pappa försvinna in i minnesdimmorna? Och hur hanterar man att den make man älskar plötsligen börjar hallucinera och byta personlighet? På eventet Frukost med Alzheimer Life berättade artisten Pernilla Andersson om sin alzheimersjuka pappa Kent som dog samma dag som Elvis, vilket blev namnet på Pernillas bejublade album i höstas. Med på eventet var också företagsledaren Monica Lindstedt som berörde publiken med berättelsen om hennes man Lennart som drabbats av den kognitiva sjukdomen Lewy Body. Utmärkande där är mardrömmar och hallucinationer. Professor Lars-Olof Wahlund redogjorde hoppingivande om den senaste forskningen.

Acko Ankarberg Johansson är ordförande i riksdagens socialutskott och är därmed en av landets ledande politiker inom sjukvårdsområdet. Men det var när hon själv plötsligen drabbades av en livshotande stroke och hennes pappa Curt utvecklade Alzheimer, som kognitiva sjukdomar blev en del av hennes liv och vardag. Som strokepatient bäddades hon in i trygghet och omsorg. Patienter som får Alzheimer vittnar om att de släpps vind för våg direkt efter diagnos. Nu kräver hon att kognitiva sjukdomar ska få en nationell demensstrategi. Mönstret är hämtat från cancersektorn där idag sju av tio patienter överlever sin sjukdom. I podden berättar hon om livet efter sin stroke, hennes pappas Alzheimer och varför patientens behov måste styra politiken.

Skådespelaren Nina Gunke berörde hela svenska folket när hon i höstas direktsändning i TV för första gången berättade att hon drabbats av Alzheimer. I podden Alzheimer Life med Henrik Frenkel förklarar hon nu på djupet hur det känns att leva med sjukdomen, och hur hon märker allt fler symtom i vardagen. ”Jag tycker att det går för snabbt. Det är för tidigt.” I podden berättar Nina Gunke om svårigheterna i sin vardag. Problem med siffror, bokstäver och ord. Eller att ens längre kunna skriva sin egen namnteckning. Om varför hon blir skräckslagen bara hon hör ordet Alzheimer. Och så om rädslan över att bli en belastning för maken Samuel och de två döttrarna. Och vad de bör göra när hon inte kan ta hand om sig själv. Det är ett unikt naket, öppet och modigt samtal som berör på djupet. Nina Gunke vill berätta på allvar hur det är att leva med Alzheimer. Och så har hon ett budskap till alla som lyssnar.

"Jag ryser vid tanken att vi på Bioarctic inom kanske två år kan ha den första mot Alzheimer godkända bromsmedicinen i Sverige", säger Gunilla Osswald, VD för det svenska Bioarctic i min podcast. På julafton fick Bioarctic en oväntad present. Det var den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som plötsligen meddelade att det svenska läkemedelsbolaget fått ett snabbspår till processen för ett godkännande av bromsmedicinen lecanemab. Uppemot 100 000 svenskar med tidiga former av Alzheimer kan börja hoppas på ett läkemedel som bromsar upp sjukdomen och ger patienten några ytterligare "friska år". I min poddstudio berättar Gunilla Osswald med glödande optimism om hur långt forskningen kring läkemedel mot Alzheimer har kommit. Hon går igenom i detalj hur deras bromsmedicin lecanemab fungerar i studier på patienter. Och hur lecanemab skiljer sig från Biogens läkemedel Aduhelm, som nyligen fick avslag i Europa efter ett godkännande i USA i somras. Gunilla Osswald förklarar också hur potensmedlet Viagra kan bli en del i de framtida kombinationerna av behandlingar som likt cancer kommer att krävas för att förebygga och stoppa Alzheimer. Alla ni som i åratal väntat på positiva nyheter kring sjukdomen Alzheimer, bör lyssna på mitt samtal med Gunilla Osswald..

Mediemannen Tomas Bacoccoli bröt upp med hela sina familj från villan på Lidingö för att vårda sin svårt sjuka pappa Francesco på en sliten vingård i Umbrien. Tomas bok om sin tid med pappan beskriver han i sin fascinerande bok En bastu i Umbrien. Men uppmaningen att skjuta sin pappa följde han inte. Tvärtom. Det är en häpnadsväckande och kärleksfull berättelse om att möta sin excentriska pappa när han är som mest skör. Och hur de förenas i skuggan av Alzheimer.

Professor Henrik Zetterberg är en av världens mest kända forskare inom Alzheimer. Nyligen blev han uppmärksammad och hyllad av miljardären och filantropen Bill Gates för sitt arbete med att med hjälp av biomarkörer i enkla blodtester kunna spåra tidig Alzheimer. Men samtidigt vilar mörka moln över hans egen familj. Hans pappa Dennis har en blandform av Alzheimer och vaskulär demens. Och sjukdomen finns även i tidigare led i familjen. Så ska Alzheimer även hota Henrik Zetterbergs karriär i forskningens framkant? Lyssna på det här medryckande opch pedagogiska samtalet om sjukdomen Alzheimer, om all den senaste forskningen och hur Henrik Zetterberg hanterar sina dubbla roller som stjärnforskare och berörd anhörig.