Podcasts about riddarfj

Kan det vara så att vi i den upplysta samtiden när en längtan tillbaka till det förlåtande mörkret, halvskymningen, där inget går att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-02-20.Vid midsommartid i Stockholm är solens vinkel som mest 54 grader över horisonten. Sedan sjunker den för att i slutet av december inte nå högre än 8 grader. Det är som att vinkeln, under det där halvåret, går från ett hyfsat hungrigt varggap till ett snålt smil från en påstridig försäljare.Från 54 grader till 8. Vi ser ljuset försvinna. Det här är en av de erfarenheter som gör städer långt i norr till det de är. Det är också en av de saker som binder dessa städer samman. Det finns ibland en idé om att Stockholm är en stad på linjen New York – Paris – London. Att de här städerna, dessa urbana metropoler hör samman – identitetsmässigt, ekonomiskt och kulturellt.Men alla som någon gång sett mot horisonten och sett ljuset försvinna vet att Stockholm egentligen sitter ihop med Helsingfors. Det är två städer målad i ett blått försvinnande ljus. Konstnären Eugène Jansson målade detta blå Stockholm. En plats där ljuset alltid är på väg bort.Som i hans målning ”Gryning över Riddarfjärden” från 1899: Här syns en stad vid ett stort svartblått vatten. Vitt skum river upp ett virvlande tillfälligt hål av ljus. Det går att se hur kallt det är. Vid horisonten ligger staden. Några kyrktorn skjuter upp. En svag strimma rött, annars ett stort stål-blått sjok med moln som lägger sig över staden och vattnet. Små prickar av gatlyktor lyser fåfängt. Rebecka Solnit har skrivit om denna blåa färg i sin bok ”Gå vilse”. Hon kallar den längtans färg, avståndets färg. En färg som när man sträcker sig efter något men inte når riktigt fram. Det liv som levs i städer i norr levs i detta melankoliska avstånd. I boken ”Ut ur mörkret” skriver etnologen Jan Garnert att att synen på denna nordiska skymning förändras när det elektriska ljuset kommer kring sekelskiftet 1900. När man börjar kunna tända elektriska ljus inomhus, och skingra mörkret, blir skymningen mer romantisk. Med det elektriska ljusets ankomst – inomhus och på gatorna –tycks den inte lika hotfull. Nu kunde man stanna upp och betrakta dess skönhet. Det var då Eugène Jansson och Anders Zorn och andra började måla det som kallats det nordiska ljuset. Innan de klev in i det varma elektriska ljuset på gatorna, i salongerna och i hemmen.Städer i norr formas, som vegetation vid blåsiga kuster, av ljuset. Den relativt låga bebyggelsen i en stad som Stockholm är den nordliga stadens sätt att sträcka sig efter ljuset, ingen – förutom kyrkorna – har historiskt tillåtits att ta himlen i anspråk. Det horisontella ljuset ska nå fasaderna, fönstren och människorna som skyndar förbi på gatorna. Nordiska byggnader söker efter ljus. Där hus i andra – ljusare och varmare – delar av världen gärna öppnar sig uppåt mot himlen och lägger en gård i skugga vill husen i norr samla in det låga ljuset med sina fönster. Minsta lilla torparstuga skulle ha ett fönster på husets sidor. I Jan Garnerts bok framträder en mänsklig besatthet av att utplåna mörkret. Oftast av rent praktiska skäl, för att kunna läsa, arbeta, umgås också efter mörkrets inbrott. Mörkrets inbrott.Just som om mörkret bröt sig in utan att acceptera väggar och dörrar och lade sig objudet över människorna i hemmen. Det upplysta hemmet blev en motståndshandling, ett inbrottsskydd, men också ett sätt att skapa ett hem, idén om en hemkänsla, ett socialt liv efter solnedgången. När Sverige var som fattigast i mitten av 1800-talet låg i stort sett ett helt land i mörker efter solnedgången. Det är på många sätt otänkbart att föreställa sig det mörker som städer och hem var nedsänkta i innan ljuset blev ett elektriskt allmängods. Garnert skriver om detta ”tussmörker”, höstskymningens halvmörker, den där tiden innan mörkret helt fallit och ljuset försvunnit. Halvdagrar, skumrask. Och nästan inget som kunde skingra det.Om man levde i en tid innan elektriskt ljus var det tiden när arbetet avstannade. Det finns ett engelsk ord av samma ursprung, för detta mellanljus, twilight. Oknytt, oro, mörkrädsla. Men också lugn. När Garnert citerar källor om vad det var för liv, som levdes i detta mörker kan man – i en tid där ljuset aldrig fattas en – drabbas av lite avund över vilan som finns inbäddad i det mörka livet. I det obönhörligt mörka, i det som inte går att betvinga och stoppa. Det finska ordet kaamos, är en benämning på midvintertiden utan sol, men enligt etnologen Hanna Snellmans barndomsminnen betyder det något mer än att vara utan ljus, "det betyder också att du får sova när som helst och det finns ingenting att göra". Konsumtionssamhället förstärker ljuskulten när det elektriska ljuset kommer från sekelskiftet och framåt. I sin bok Melankolins rum skriver Karin Johannisson om den senmoderna vita melankolin. Den melankoli som tidigare varit en mörk vildhet, något utanför ljuskäglan, något bortanför människan, i skogen efter tussemörkret, blir nu en besvikelse inuti. Johannisson skriver: ”Konsumtionssamhället kan leva högt på detta klassiska melankolitema: ändlös längtan att tillfredsställa och ändlös tomhet att fylla med substitut. En avskalad vitfärg läggs över verkligheten, ett blankt ljus utan skuggor”.Ett blankt ljus utan skuggor. Kvarteren runtomkring Brunkebergstorg i Stockholm ska byggas om. Det ska bli ett nytt handels-, kontors och hotellområde. Fastighetsägaren AMF Pension vill att husen, gatorna och torgen ska bli ”en frizon mitt i city där människor kan fokusera, prestera och leverera”. Jag föreställer mig detta som en plats som specialiserat sig på upplösningen av dag och natt, ljus och mörker. Tillsammans med upplösningen mellan arbete och fritid och offentligt och privat. En gränslös stad i ljus. Det är nästan så att man vill dra ur en kontakt, öppna dörren och låta kaamos rulla in med sina obevekliga avbrott. Släppa in det ogenomträngliga mörkret som aldrig når de disciplinerade – övervakade - människorna i den moderna staden. Initiativet att på 1600-talet lysa upp Paris med gatljus kom från polisen, det var Ludvig XIV polisgeneral Gabriel Nicholas de la Reine som om med förslaget att det skulle hänga lanternor var 20 meter över gatorna. Ljuset var en ordningsmaktens förlängda arm. Peter Englund konstaterar i sin essä ”Om mörker och ljus” i boken Förflutenhetens landskap att det starka ljuset länge har förknippats med övervakning. Det skarpa nya elektriska ljuset förbannades av de som var skeptiska att det ”bara skulle skina på mord och offentliga brott, eller i sinnessjukhusets korridorer”. Ljuset som ett panoptikon som skulle visa allt, där det inte skulle gå att gömma sig. Jag har svårt att släppa Hanna Snellmans barndomsminne, kaamos, mörkret betyder att du får sova när som helst och det finns ingenting att göra.Det förlåtande mörkret, mörkret som vila och som utkikspunkt.Vad händer i sysslolöshetens mörker? Vad får man syn på? En amatörastronom gav mig en gång koordinaterna till en mörk plats utanför Stockholm. Själva utfärden dit var fin. Väl där var stjärnhimlen svidande storslagen. Men kanske var hemfärden ännu mer fascinerande. Det där ljuset som kom rusande emot en, först några enstaka lyktstolpar, sedan en hel ljus värld. Den såg annorlunda ut nu när vi bar på minnet av mörkret.Dan Hallemar, kulturskribent LitteraturJan Garnert: Ut ur mörkret. Ljusets och belysningens kulturhistoria. Historiska media, 2016.

Den värsta branden som drabbat Stockholm var Klarabranden som utvecklades till en eldstorm och spred sig över Riddarfjärden till Södermalm. Det rådde panik i befolkningen. Var allt en olyckshändelse eller var branden anlagd? Wikipedia säger sitt om Klarabranden 1751. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finns det nånting mer befriande än en klassisk operett? Eller ta ett par kliv på en frusen Riddarfjärd, omedveten om faran? Eller att få följa OS? Eller att ha den största pungen i djungeln? Extra långt, extra kul avsnitt till er som ni kan njuta av även då vi är på sportlov nästa vecka! Mycket nöje!

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.seJonatan har haft några intensiva veckor som tabloidkändis med anledning av sin nya relation, vilket fått honom att tänka på hur man förhåller sig till det yttre ögat.Liv om att Werner Herzog är världens mest psykiskt friska personOla om hur man skulle reagera i fall alla byggnader runt Riddarfjärden förutom en bombades sönder.Skicka era frågor till stormensfragelada@underproduktion.se

I det sextioåttonde avsnittet av podcasten Fastighet & Finans lägger duon fokus på Arctic Securities nysläppta sektorrapport som pekar på att fastighetsbolagen är undervärderade. Michael lyfter sina favoriter bland bolagen. Förra veckans räntesänkning diskuteras i avsnittet liksom miljardaffärer och pågående utköp från börsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den värsta branden som drabbat Stockholm var Klarabranden som utvecklades till en eldstorm och spred sig över Riddarfjärden till Södermalm. Det rådde panik i befolkningen. Var allt en olyckshändelse eller var branden anlagd? Wikipedia säger sitt om Klarabranden 1751. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den värsta branden som drabbat Stockholm var Klarabranden som utvecklades till en eldstorm och spred sig över Riddarfjärden till Södermalm. Det rådde panik i befolkningen. Var allt en olyckshändelse eller var branden anlagd? Wikipedia säger sitt om Klarabranden 1751. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Swedish: Midsummer Magic: Elsa and Lukas' Unforgettable Celebration Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/midsummer-magic-elsa-and-lukas-unforgettable-celebration Story Transcript:Sv: Elsa och Lukas gick hand i hand genom Gamla Stan i Stockholm.En: Elsa and Lukas walked hand in hand through the Old Town in Stockholm.Sv: Solen sken, och blommor prydde alla hus och balkonger.En: The sun was shining, and flowers adorned all the houses and balconies.Sv: Det var Midsommar, och staden var fylld av glädje och musik.En: It was Midsummer, and the city was filled with joy and music.Sv: De promenerade längs de smala gränderna och stannade vid Stortorget.En: They strolled along the narrow alleys and stopped at Stortorget.Sv: En stor midsommarstång stod i mitten av torget.En: A large maypole stood in the middle of the square.Sv: Människor dansade runt den och sjöng traditionella sånger.En: People danced around it and sang traditional songs.Sv: Elsa log stort.En: Elsa smiled widely.Sv: "Jag älskar Midsommar", sade hon.En: "I love Midsummer," she said.Sv: "Det är min favoritdag på året."En: "It's my favorite day of the year."Sv: Lukas höll med.En: Lukas agreed.Sv: "Ja, det är en magisk tid.En: "Yes, it's a magical time.Sv: Vi träffas alla och firar ljuset."En: We all gather and celebrate the light."Sv: De bestämde sig för att ta en paus och satte sig på ett kafé nära torget.En: They decided to take a break and sat down at a café near the square.Sv: De beställde kaffe och kanelbullar.En: They ordered coffee and cinnamon buns.Sv: Medan de satt och åt, tittade de på människor som gick förbi.En: While they sat and ate, they watched people passing by.Sv: Några hade blommor i håret, andra bar traditionella dräkter.En: Some had flowers in their hair, others wore traditional costumes.Sv: "Kommer du ihåg när vi först träffades här?"En: "Do you remember when we first met here?"Sv: frågade Lukas.En: Lukas asked.Sv: Elsa skrattade.En: Elsa laughed.Sv: "Ja, det var också på Midsommar.En: "Yes, it was also on Midsummer.Sv: Vi dansade hela natten."En: We danced all night."Sv: De delade minnen och skrattade tillsammans.En: They shared memories and laughed together.Sv: Stämningen var varm och glad.En: The atmosphere was warm and happy.Sv: Efter fikat tog de sig till vattnet vid Riddarfjärden.En: After their fika, they headed to the water at Riddarfjärden.Sv: Där fanns båtar dekorerade med blommor och flaggor.En: There were boats decorated with flowers and flags.Sv: Folk badade och lekte.En: People were swimming and playing.Sv: Lukas tog upp en liten blombukett från sin väska.En: Lukas took a small bouquet of flowers out of his bag.Sv: "Den här är till dig," sa han och gav den till Elsa.En: "This is for you," he said and gave it to Elsa.Sv: Elsa blev rörd.En: Elsa was touched.Sv: "Tack, Lukas.En: "Thank you, Lukas.Sv: Den är vacker."En: It's beautiful."Sv: De fortsatte sin promenad och deltog i fler midsommarlekar och danser.En: They continued their walk and participated in more Midsummer games and dances.Sv: När kvällen kom, samlades alla för att tända en stor brasa.En: When evening came, everyone gathered to light a large bonfire.Sv: Elden brann starkt, och människor sjöng och dansade runt den.En: The fire burned brightly, and people sang and danced around it.Sv: Elsa och Lukas kände sig lyckliga.En: Elsa and Lukas felt happy.Sv: "Det här har varit den bästa Midsommaren någonsin," sa Elsa.En: "This has been the best Midsummer ever," Elsa said.Sv: Lukas höll med.En: Lukas agreed.Sv: "Ja, och vi kommer att minnas den här dagen för alltid."En: "Yes, and we will remember this day forever."Sv: De såg på elden tillsammans, medan natten sakta sänkte sig över Gamla Stan.En: They watched the fire together as the night slowly descended over the Old Town.Sv: Deras hjärtan var fyllda med glädje och kärlek.En: Their hearts were filled with joy and love.Sv: Midsommarens magi hade bundit dem ännu närmare varandra.En: The magic of Midsummer had brought them even closer together.Sv: Slutet.En: The end. Vocabulary Words:hand in hand: hand i handOld Town: Gamla Stanshining: skenadorned: pryddenarrow: smalaalley: grändermaypole: midsommarstångsquare: torgettraditional: traditionellafavorite: favoritdaggather: träffascelebrate: firarbreak: pauscinnamon bun: kanelbullarpassing by: gick förbicostumes: dräktermidnight: midnattmemory: minnenatmosphere: stämningenRiddarfjärden: Riddarfjärdenbouquet of flowers: blombuketttouched: rördparticipated: deltoggames: lekarbonfire: brasaburned: branndances: danserlaksa vätska: brinner starktdescended: sänkte sigjoy: glädje

Fluent Fiction - Swedish: Chasing Winds: A Winter Adventure in Stockholm Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/chasing-winds-a-winter-adventure-in-stockholm Story Transcript:Sv: Erik och Ingrid skrattade.En: Erik and Ingrid laughed.Sv: Snöflingorna föll mjukt runt dem i Stockholms friska vinterluft.En: The snowflakes fell softly around them in the fresh winter air of Stockholm.Sv: De stod mitt i den vackra Kungsträdgården.En: They stood in the middle of the beautiful Kungsträdgården.Sv: Plötsligt, grep en ilsket vind Ingrids röda hatt från hennes huvud.En: Suddenly, a gust of wind angrily grabbed Ingrid's red hat from her head.Sv: Den flög iväg i luften.En: It flew off into the air.Sv: Erik sprang genast efter.En: Erik immediately ran after it.Sv: Han jagade hatten igenom Gamla stan.En: He chased the hat through Gamla stan.Sv: Han kunde nästan nå den när det blåste in på en liten gata.En: He almost caught it when it blew into a small street.Sv: Där nickade hatten som en hövding in i en trång gränd.En: There, the hat nodded like a chieftain into a narrow alley.Sv: Erik följde efter, andfådd och kall.En: Erik followed, breathless and cold.Sv: Hatten svävade högre, upp till slottet på Norrmalm.En: The hat floated higher, up to the castle on Norrmalm.Sv: Erik klättrade uppför snöiga trappor, blick fixerad på hatten.En: Erik climbed up snowy stairs, his gaze fixed on the hat.Sv: Det var tufft, men han gav inte upp.En: It was tough, but he didn't give up.Sv: Han tänkte på Ingrid, om hennes leende och på hur mycket hatten betydde för henne.En: He thought of Ingrid, her smile, and how much the hat meant to her.Sv: Hatten störtade ner mot vattnet i närheten av Riddarfjärden.En: The hat plunged down towards the water near Riddarfjärden.Sv: Erik hoppade modigt in, vattnet var kallt och isigt.En: Erik bravely jumped in, the water was cold and icy.Sv: Men han lyckades få tag på hatten.En: But he managed to grab the hat.Sv: Han såg sig omkring, han var vilse.En: He looked around, he was lost.Sv: Men Erik mindes vägen tillbaka och började gå mot Kungsträdgården igen.En: But Erik remembered the way back and started walking towards Kungsträdgården again.Sv: Hatten var nu säkert inom hans grepp.En: The hat was now safely in his grip.Sv: Äntligen, efter att ha gått igenom Drottninggatan och Sveavägen, var han tillbaka.En: Finally, after going through Drottninggatan and Sveavägen, he was back.Sv: Ingrid väntade där, orolig och frusen.En: Ingrid was waiting there, worried and frozen.Sv: Erik gav henne hennes hatt.En: Erik gave her the hat.Sv: "Hur fick du tillbaka den?En: "How did you get it back?"Sv: " frågade Ingrid, förvånad och lättad.En: Ingrid asked, surprised and relieved.Sv: Erik log.En: Erik smiled.Sv: "Jag kan göra allt för dig, även jagar vindar.En: "I can do anything for you, even chasing winds."Sv: "Hon log tillbaka, hjärtat varmt trots kylan.En: She smiled back, her heart warm despite the cold.Sv: Hatthändelsen blev ett minne, ett äventyr de alltid skulle skratta åt.En: The hat incident became a memory, an adventure they would always laugh about.Sv: Men för Erik var det bevis.En: But for Erik, it was proof.Sv: Han visste nu att han skulle göra allt för Ingrid, och det var allt som räknades.En: He now knew that he would do anything for Ingrid, and that was all that mattered.Sv: Det var en lycklig dag, en dag av erbjudanden och löften, av mod och uthållighet.En: It was a happy day, a day of offers and promises, of courage and perseverance. Vocabulary Words:Erik: ErikIngrid: Ingridlaughed: skrattadesnowflakes: snöflingorfell: föllsoftly: mjuktaround: runtthem: demfresh: friskwinter: vinterair: luftStockholm: Stockholmstood: stodmiddle: mittbeautiful: vackraKungsträdgården: Kungsträdgårdengust: vindangrily: ilsketgrabbed: grepIngrid's: Ingridsred: rödahat: hatthead: huvudflew: flögoff: iväginto: inimmediately: genastran: sprangafter: efterchased: jagade

Fluent Fiction - Swedish: Cracking the Crayfish: A Tale of Triumph and Laughter Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/cracking-the-crayfish-a-tale-of-triumph-and-laughter Story Transcript:Sv: Att resa från New York till Stockholm var alltid ett äventyr för Oliver, men denna gången var det speciellt.En: Traveling from New York to Stockholm was always an adventure for Oliver, but this time it was special.Sv: Han hade bjudits in till Sofias traditionella svenska kräftfest.En: He had been invited to Sofia's traditional Swedish crayfish party.Sv: Sofia, hans gamla vän från universitetet, var en glad och energisk kvinna, alltid redo för äventyr.En: Sofia, his old friend from university, was a cheerful and energetic woman, always ready for an adventure.Sv: Hon saknade aldrig en chans att visa honom något nytt om Sverige, och denna kräftfest skulle vara hans senaste lektion.En: She never missed a chance to show him something new about Sweden, and this crayfish party would be his latest lesson.Sv: Festen ägde rum vid Riddarfjärden, där båtar kalejdoskopiskt reflekterade stadslysens glans över vattnet.En: The party took place by Riddarfjärden, where boats kaleidoscopically reflected the glow of city lights on the water.Sv: Ljuden av skruvar som knakade och människor som skrattade svävade i luften.En: The sounds of creaking screws and people laughing filled the air.Sv: De stora träborden var belagda med allehanda delikatesser: kräftor, surdegsbröd, stark ost och väldoftande örter.En: The big wooden tables were filled with all sorts of delicacies: crayfish, sourdough bread, strong cheese, and fragrant herbs.Sv: Sofias traditionella blå-gula duk täckte bordet och skapade en festlig atmosfär.En: Sofia's traditional blue and yellow tablecloth covered the table, creating a festive atmosphere.Sv: Oliver, van vid sin enkla hamburgare, kände både fascination och rädsla för de röd-orangea varelserna på hans tallrik.En: Oliver, accustomed to his simple hamburger, felt both fascination and fear for the reddish-orange creatures on his plate.Sv: Han hade aldrig ens sett en kräfta förut, än mindre ätit en.En: He had never even seen a crayfish before, let alone eaten one.Sv: Det var en konstig och skrämmande syn, med sina skarpa klor och bandformade kroppar.En: It was a strange and frightening sight, with its sharp claws and elongated bodies.Sv: Han tittade ner på sin tallrik, tveksam, medan Sofia bredvid honom lätt bröt sönder en kräfta och poppade köttet in i munnen.En: He looked down at his plate, hesitant, while Sofia next to him effortlessly cracked open a crayfish and popped the meat into her mouth.Sv: “Du bara bryter sönder dem så här," förklarade hon entusiastiskt, visar honom hur man knäcker skalen.En: "You just break them like this," she explained enthusiastically, showing him how to crack the shells.Sv: Oliver försökte härma hennes rörelser, men för varje försök sprutade skalen åt alla håll, men köttet stannade inuti.En: Oliver tried to mimic her movements, but with each attempt, the shells splattered in all directions, while the meat stayed inside.Sv: Skratten började bygga runt honom, vänlig men märkbar, och Oliver kunde inte göra annat än att skratta.En: Laughter began to build around him, friendly but noticeable, and Oliver couldn't help but laugh too.Sv: Han var van vid staden, till att hantera en telefon, inte en kräfta.En: He was used to the city, to handling a phone, not a crayfish.Sv: Men han var här för att lära sig, här för att uppleva, och han tänkte försöka igen.En: But he was here to learn, here to experience, and he was going to try again.Sv: Medan festen pågick försökte Oliver igen och igen knäcka den envisa kräftan.En: As the party continued, Oliver relentlessly tried to crack the stubborn crayfish.Sv: Längs Bordet satt Sofia och tittade på honom med roat leende.En: Around the table, Sofia sat watching him with a amused smile.Sv: Till slut kom det magiska ögonblicket.En: Finally, the magical moment arrived.Sv: Efter ett sista tryck knäcktes skalet och ett stycke kräftkött dök upp.En: After one final push, the shell cracked and a piece of crayfish meat appeared.Sv: Det högsta jublet av hela kvällen hördes från vårt bord.En: The loudest cheer of the evening came from our table.Sv: Benägenheten i hans ansiktsuttryck och rena triumf fyllde hela festplatsen med skratt, och för en stund i denna natt var Oliver höjdpunkten.En: The expression on his face and his pure triumph filled the whole party with laughter, and for a moment on this night, Oliver was the highlight.Sv: Avslutningsvis kan vi säga att Oliver slutligen mötte sin strid med kräftan, och efter detta hade sofias kräftfest blivit ett varmt, kyld och glad minne.En: In conclusion, we can say that Oliver finally faced his battle with the crayfish, and after this, Sofia's crayfish party became a warm, chilled, and joyful memory.Sv: Han lärde sig att med rätt teknik - och några goda skratt - var till och med de mest skrämmande utmaningar hanterbara.En: He learned that with the right technique - and some good laughs - even the most intimidating challenges were manageable.Sv: Han lärde sig om kraften i vänskap och att dela skratt över en skål med kräftor.En: He learned about the power of friendship and sharing laughter over a plate of crayfish.Sv: Båda två sa adjö med löften om nya äventyr i det kommande året.En: Both of them said goodbye with promises of new adventures in the coming year.Sv: Det var hans första, men definitivt inte hans sista, kräftfest.En: It was his first, but definitely not his last, crayfish party. Vocabulary Words:Traveling: Att resaNew York: New YorkStockholm: Stockholmadventure: äventyrOliver: Oliverspecial: specielltinvited: bjudits inSofia's: Sofiastraditional: traditionellaSwedish: svenskacrayfish: kräftaparty: kräftfestold friend: gammal vänuniversity: universitetcheerful: gladenergetic: energiskwoman: kvinnaready: redolesson: lektionplace: ägde rumRiddarfjärden: Riddarfjärdenboats: båtarkaleidoscopically: kalejdoskopisktreflected: reflekteradeglow: glanscity lights: stadslyswater: vattnet

n värsta branden som drabbat Stockholm var Klarabranden som utvecklades till en eldstorm och spred sig över Riddarfjärden till Södermalm. Det rådde panik i befolkningen. Var allt en olyckshändelse eller var branden anlagd? Wikipedia säger sitt om Klarabranden 1751. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.HELA SERIEN:Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är ju inte rädd å ta i"Rösten – del 4: Seinabo Sey "Min röst är det bästa jag har"

Tidskoder för avsnittet:1: 0-29:07 HSB – skapelsemyten: De tidiga åren, att hitta en fiende, revolutionärt språk, trendig typografi.2: 33:20 - 1:00:40 HSB: Tillvarons totalentreprenör: Tvättmedel, Båtar och sportstugor.3: 1:00:45 - 1:29:00 HSB: Kan man tjäna pengar på bostadsrätter? Turning torso och butlersamhället.Om man cyklar över Västerbron i Stockholm – eller närmar sig Riddarholmen med båt över Riddarfjärden – och fäster blick högt upp på skärgårdsbergen som omger sjön så ska man se att där högst upp finns inte några kyrkor eller slott utan där tronar två stora bostadsområden, på Kungsklippan och Skinnarviksberget.Kvarteret Diamanten på Kungsklippan, byggt 1933, och kvarteret Marmorn, vars första delar stod klara till Stockholmsutställningen 1930. Kungsklippan och kv Marmorn. Planerade och uppförda av HSB, Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening. Det är mäktiga i sina anspråk, på varsin sida om Stockholms stadshus invigt mindre än 10 år tidigare, 1923."800 eldstäder i skyskrapor av betong", skrev DN om Kungsklippan den 11 maj 1933.Det har sagts att ingenting är så starkt som en idé vars tid har kommit. Det var HSB en gång. Så starkt för att dess idé hade kommit: Varför ska vanliga människor betala ockerhyror till fastighetsägare och hyresvärdar när de själva kan bli ägare till sina hem – tillsammans med andra?Och denna idé materialiserades, förändrades och blev någonting annat med tiden. HSB som startade som en marginell spelare, en outsider för småfolk, när bostadsrätten inte ens hade ett ordentligt lagrum. Idag verkar man i en tid då bostadsrätten är den helt dominerande marknadsformen för lägenheter i Sverige.Man börjar med att hitta en fiende i de privata fastighetsägarna, och med ett språk hämtat från den framväxande radikala arbetarrörelsen, med ord som profit och ocker, börjar man locka medlemmar som vill vända sig från egoism och in i kooperationes varma gemenskap.Det är en hundraårig resa för en kooperation som i det närmaste skulle komma att bli en stat i staten, en livets totalentreprenör.Det fanns tider när HSB inte bara byggde kooperativa bostäder utan också producerade såväl tvättmedel som båtar. Och semesterbostäder, 1929 i Årsta havsbad – "ett Saltsjöbaden för småfolket" – nio år före den första semesterlagen.Man har inte sällan i sin pragmatism gått några steg före staten.HSB började bygga miljonprogrammet innan det fanns ett miljonprogram. I bostadsbristens spår, började man i början av 1960-talet skala upp bostäderna. Grindtorp i Täby är kanske det tydligaste exemplet.När man sedan inför en concierge i Turning Torso i början av 2000-talet förebådar man möjligen det samhälle som växte fram i RUT-tjänsternas spår"?]‍ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.HELA SERIEN:Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är ju inte rädd å ta i"Rösten – del 4: Seinabo Sey "Min röst är det bästa jag har"

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.HELA SERIEN:Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är ju inte rädd å ta i"Rösten – del 4: Seinabo Sey "Min röst är det bästa jag har"

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.HELA SERIEN:Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är ju inte rädd å ta i"Rösten – del 4: Seinabo Sey "Min röst är det bästa jag har"

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.HELA SERIEN:Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är ju inte rädd å ta i"Rösten – del 4: Seinabo Sey "Min röst är det bästa jag har"

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.HELA SERIEN:Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är ju inte rädd å ta i"Rösten – del 4: Seinabo Sey "Min röst är det bästa jag har"

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.HELA SERIEN:Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är ju inte rädd å ta i"Rösten – del 4: Seinabo Sey "Min röst är det bästa jag har"

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.HELA SERIEN:Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är ju inte rädd å ta i"Rösten – del 4: Seinabo Sey "Min röst är det bästa jag har"

Följ med på en rundvandring i Stockholms stadshus vars grund är byggd på samma sätt som New Yorks skyskrapor, som har Skandinaviens största orgel och vars klockklang hörs varje dag i tolvslaget i P1. Några meter från Riddarfjärdens vatten reser sig en av Stockholms mest kända siluetter. Den som rullar in i Stockholm med tåg söderifrån ser det tegelröda tornet resa sig mot himlen, med en klockstapel i grön koppar och den förgyllda spiran med tre kronor allra högst upp.Stockholms stadshus invigdes på midsommarafton 1923, och nu firas 100-årsjubileet med bland annat träbåtsregatta, kunglig middag och massbröllop. För Stadshuset är ju inte bara ett hus för Stockholms kommunfullmäktige – här viger sig stockholmarna, här firas Nobelfesten varje år och här samlas man för minnesstunder när Sverige drabbas av ministermord eller terrorattentat.Medverkande är historikern Mats Hayen, aktuell med boken Vi som byggde Stadshuset, Katja Morander, biträdande chef för Stadshuset guider, och Svante Hådell, projektchef för Stockholms stadshus 100-årsjubileum. Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Den är långt ifrån störst, men kanske en av de större snackisarna just nu. Den lilla färjan vid namn ESTELLE som ska trafikera i Riddarfjärden i Stockholm, en eldriven färja som på sikt ska bli autonom. I veckan kom den till Stockholm. Denna veckan pratar vi också om de unika bilderna på TITANIC, om före detta AMORELLA som inlett sitt nya liv på Medelhavet och om COSTA MEDITERRANEA som fyller 20 år. Välkomna ombord!   /Christopher & Patrik

Året är 1935 när ett gäng entusiastiska vinterbadare tar ett dopp i Riddarfjärden i Stockholm. En betydligt mindre entusiastisk och väl påpälsad Sven Jerring ser till att hålla sig på land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här kylslagna Radiofyndet av Rigmor Olsson sändes första gången 2011.

Den värsta branden som drabbat Stockholm var Klarabranden som utvecklades till en eldstorm och spred sig över Riddarfjärden till Södermalm. Det rådde panik i befolkningen. Var allt en olyckshändelse eller var branden anlagd? Wikipedia säger sitt om Klarabranden 1751. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den värsta branden som drabbat Stockholm var Klarabranden som utvecklades till en eldstorm och spred sig över Riddarfjärden till Södermalm. Det rådde panik i befolkningen. Var allt en olyckshändelse eller var branden anlagd? Wikipedia säger sitt om Klarabranden 1751. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Året är 1935 när ett gäng entusiastiska vinterbadare tar ett dopp i Riddarfjärden i Stockholm. En betydligt mindre entusiastisk och väl påpälsad Sven Jerring ser till att hålla sig på land.

en podd av joakim och niklas Swish:07067661991

Det blev inte som det var tänkt när Stockholm sökte sommar-OS 2004. Det blev aldrig någon Victoriastadion i Hammarbybacken, det blev aldrig någon kanottävling i Brunnsviken och det blev aldrig någon triathlon kring Riddarfjärden. Den svenska OS-kampanjen kämpade i ständig motvind. IOK-ledamöter blev sjösjuka i Stockholms skärgård, en bomb exploderade på Stockholm Stadion, svenska folket var emot, havsvattnet som skulle gå att dricka var visst fullt av bakterier. Men tänk om Stockholm hade fått OS, hur hade ett OS i Sverige blivit? I den här dokumentären har vi flyttat OS 2004 - och allt som hände i Aten - till Stockholm. Men vi berättar också den sanna historien, om varför det inte blev Sverige som fick OS. En dokumentär av Alexander Lundholm, 2014. Medverkande: Olof Stenhammar, "OS-amiral" för den svenska ansökan för spelen 2004.

Det blev inte som det var tänkt när Stockholm sökte sommar-OS 2004. Det blev aldrig någon Victoriastadion i Hammarbybacken, det blev aldrig någon kanottävling i Brunnsviken och det blev aldrig någon triathlon kring Riddarfjärden. Den svenska OS-kampanjen kämpade i ständig motvind. IOK-ledamöter blev sjösjuka i Stockholms skärgård, en bomb exploderade på Stockholm Stadion, svenska folket var emot, havsvattnet som skulle gå att dricka var visst fullt av bakterier. Men tänk om Stockholm hade fått OS, hur hade ett OS i Sverige blivit? I den här dokumentären har vi flyttat OS 2004 - och allt som hände i Aten - till Stockholm. Men vi berättar också den sanna historien, om varför det inte blev Sverige som fick OS. En dokumentär av Alexander Lundholm, 2014. Medverkande: Olof Stenhammar, "OS-amiral" för den svenska ansökan för spelen 2004.

Året är 1935 när ett gäng entusiastiska vinterbadare tar ett dopp i Riddarfjärden i Stockholm. En betydligt mindre entusiastisk och väl påpälsad Sven Jerring ser till att hålla sig på land.

Riddarfjärilarna är våra största fjärilar. Dags att möta de mäktiga tre: makaonfjäril, apollofjäril och mnemosynefjäril. I podden "Livet enligt Naturmorgon: Fjärilspodden" får vi lära oss mer om dagfjärilarna och deras liv. Vi går också igenom de olika dagfjärilfamiljerna som finns i Sverige. Fjärilspedagoger är Emma Tinnert och Josefin Nilsson.

Mönstereleven Lonela är spårlöst försvunnen. Samtidigt ligger delar av hennes man på Riddarfjärdens botten.

Adam Österman och Jonas Jaani VR/AR kommer att förbättra oss och förflytta oss till en verklighet med smartare lager. Adam Österman förklarar varför Augmented reality (AR) och Virtual reality (VR) om 5 år kommer att vara inbyggd i våra gadgets. Linser är nästa steg och vi kommer se "mixreality" som en naturlig del i vår vardag. Adam ger exempel på vad man kan använda det till redan idag. SEB med sina virtuella lägenhetsvisningar och Trygg Hansa med brandövning för barn.  Det gäller att lösa problem som ger nytta. Det går snabbt nu och tekniken är fortfarande ung. SEB Virtuella visningar Mer poddavsnitt om AR/VR   Adam Österman och Jonas Jaani (17:14) PRENUMERERA – podcast Effekten iPhone, Android, e-post Detta avsnitt av Effekten finns både som ljudspår och video i 360 grader. Ta tillfället och testa VR redan nu genom att sätta på dig ett par VR-glasögen eller bara navigera med muspekaren eller fingret direkt i video. Videon är inspelad vid Stockholm Waterfront en soligt dag i mars 2017. Förutom intervjun med Adam bjuds du på en fin utsikt över Stockholms Stadshuset och Riddarfjärden https://youtu.be/WZU7YxkWfYY  

Dannes idé om hur experter ska kvalitetsgranskas, Stoffes vinter på en kall båt i Riddarfjärden och huruvida man är bättre på att ta hand om sina utländska gäster i Tjeckien än i Sverige.