Podcasts about tangdynastin

Sidenvägarna länkade samman Romarriket med Mittens rike genom handel med siden och kryddor, samtidigt spreds idéer och religioner via handelsvägarna. Men få människor reste längs hela det 6500 km långa nätverket av vägar från Xian i Kina via Centralasien och Persien till Medelhavet.Handeln inleddes redan under andra århundradet före vår tidräkning och började tappa i betydelse på 1200-talet för att upphöra med det ottomanska imperiets uppgång i mitten på 1400-talet. Efter att européerna 1498 upptäckte sjövägen till Kina via Godahoppsudden i södra Afrika kom handeln med Kina främst bedrivas via sjövägen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson docent i historia vid Lunds universitet.Romarna blev som galna i siden och silkestyper kom att leta sig ända upp till våra breddgrader. Det finns arkeologiska fynd från 800-talet av siden gravar i Birka av sidentyg från Tang-dynastin. Kineserna lyckades behålla hemligheten kring silkestillverkning fram till runt år 550 när bysantinska agenter stal hemligheten.Men handelsvarorna på Sidenvägarna bestod av mer än siden. Här transporterades guld och kryddor som ingefära och kanel. Handelsvägens guldålder inföll under Tangdynastin på 600-800-talen. Under sina 1500 år lyckades Sidenvägarna överleva både pesten och mongolinvasionen.Begreppet Sidenvägen uppfanns av den tyske geologen och upptäcktsresanden Baron Ferdinand von Richthofen år 1877 Sedan dess har Sidenvägen använts som en metafor för europeiskt och asiatiskt kulturutbyte. Även om den till stor del var kommersiell, blev Sidenvägarna en plattform för alla typer av kreativt utbyte mellan väldigt olika folk och kulturer.Bild: Marco Polos karavan på Sidenvägen 1380. Gallica Digital Library. Public Domain. WikipediaMusik: China Spirit av Gushito, Storyblocks Audio  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sidenvägarna länkade samman Romarriket med Mittens rike genom handel med siden och kryddor, samtidigt spreds idéer och religioner via handelsvägarna. Men få människor reste längs hela det 6500 km långa nätverket av vägar från Xian i Kina via Centralasien och Persien till Medelhavet.Handeln inleddes redan under andra århundradet före vår tidräkning och började tappa i betydelse på 1200-talet för att upphöra med det ottomanska imperiets uppgång i mitten på 1400-talet. Efter att européerna 1498 upptäckte sjövägen till Kina via Godahoppsudden i södra Afrika kom handeln med Kina främst bedrivas via sjövägen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson docent i historia vid Lunds universitet.Romarna blev som galna i siden och silkestyper kom att leta sig ända upp till våra breddgrader. Det finns arkeologiska fynd från 800-talet av siden gravar i Birka av sidentyg från Tang-dynastin. Kineserna lyckades behålla hemligheten kring silkestillverkning fram till runt år 550 när bysantinska agenter stal hemligheten.Men handelsvarorna på Sidenvägarna bestod av mer än siden. Här transporterades guld och kryddor som ingefära och kanel. Handelsvägens guldålder inföll under Tangdynastin på 600-800-talen. Under sina 1500 år lyckades Sidenvägarna överleva både pesten och mongolinvasionen.Begreppet Sidenvägen uppfanns av den tyske geologen och upptäcktsresanden Baron Ferdinand von Richthofen år 1877 Sedan dess har Sidenvägen använts som en metafor för europeiskt och asiatiskt kulturutbyte. Även om den till stor del var kommersiell, blev Sidenvägarna en plattform för alla typer av kreativt utbyte mellan väldigt olika folk och kulturer.Bild: Marco Polos karavan på Sidenvägen 1380. Gallica Digital Library. Public Domain. Wikipedia.Musik: China Spirit av Gushito, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Kazue Sawai, Japan, räknas som världens främsta klassiska kotospelare. Miya Masaoka, USA, är förnyaren som gett denna musik en individuell röst. Koto är en förkortning av "kami no nori koto" vilket betyder Gudarnas orakel. Under de senaste 30 åren har Kazue Sawai turnerat över hela världen i den klassiska s k Sokyoku-traditionen. Hennes like på instrumentet, tonsättare och tillika äkta make, Tadao Sawai, avled 1997. De två spelade duetter och de samarbetade med musiker och tonsättare från jazzen, världsmusiken och nutida musiken - som t ex John Cage, pianisten Aki Takahashi, avantgardisterna John Zorn i New York och Carl Stone i San Francisco.  Jag träffar Kazue Sawai strax innan en konsert i Köpenhamn. Hon är liten, har becksvart blankt hår och en skinnkjol till de höga svarta stövlarna som sträcker sig ända till knäna. En karismatisk artist med genuin STAR-quality! Jag tänker genast på den Sofia Gubajdolina jag mötte i Köpenhamn för många år sedan; i svarta skinnbyxor. Då berättar Kazue Sawai att Sofia Gubajdolina skrivit ett verk till henne för koto och symfoniorkester. Sofia och Kazue har spelat in en CD tillsammans med mästarinnan på flöjtinstrumentet sho Mayumi Miyata. Enligt traditionen spelar man koto med plektrum på tummen, pekfingret och långfingret, trots att instrumentet ursprungligen spelades med fingrarna. Kazue Sawai tycker bäst om att spela med fingrarna för då får hon fram originalljuden och vi kan höra hur det lät för över två tusen år sedan. I nyare och nutida kotomusik har musikern en större frihet och använder fingrarna alltsomoftast. På det viset skapas mer personliga tolkningar av styckena. Koto är ett mycket mer känsligt instrument än t ex violin eller cello eftersom koto tillverkas av färskt trä. Därför lever en koto i högt 40 år, sedan dör den. I Japan är luftfuktigheten mycket större än i Europa. Kazue Sawai tycker bättre om att spela i Europa eftersom koton då ger ifrån sig en starkare, mer tydlig klang tack vare den torra luften, vilken gör träet hårdare. - Det är tyvärr inte många unga japaner idag som intresserar sig för kotomusiken. Men koton är ett japanskt instrument och den japanska själen finns i instrumentet, förklarar Kazue Sawai.   Miya Masaoka är bikulturell, alltså fast förankrad i den japanska musik-traditionen genom sina föräldrar och generationerna innan. Men hon är uppvuxen och har bott med sina två barn i det urbana västerländska samhället i San Francisco och i New York. I John Cage anda preparerar Miya Masaoka ibland strängarna med föremål av metall, trä, plast  eller papper. Hon konstruerade med ett team tekniker vad hon kallar ett Koto-monster, eller en japansk Franken­stein, en mutant-Godzilla. Den ål­derdomliga heliga träkroppen av en koto blir belägrad av senso­rer kopplade till en microdator som registrerar hennes minsta rörelser och om­vand­lar dessa till ljud. Miya Masaoka är utbildad vid San Francisco State University och Mills College. Dessutom har hon studerat traditionell japansk musik hos mästaren, f d hovmusikern, Suenobu Togi, vars familj i över tusen år har spelat japansk hovmusik - Gagaku - vilket betyder elegant och förfinad musik. Detta är världens äldsta orkestertradition med rötter från Tangdynastin i 600-talets Kina. Miya Masaoka är som tonsättare upptagen av nya klanger, sammanhang, och strukturer. Hon skapar sin egen musikaliska verklighet. Och hon gör det med hjälp av bågteknik hon lärt av Ardittikvartettens cellist Rohan de Saram, och med jazzens fria improvisation som ledstjärna. Traditionell japansk hovmusik - Gagaku - uttrycker vanligtvis ett slags kollektiv mystisk tradition. Att förlora sig själv, att bli ett med instrumentet har varit det traditionella förhållningssättet hos gagaku-musikens sträng, blås- och slag-verksmusiker. Miya Masaoka är förnyaren som gett denna musik en individuell röst. Så är hennes stycke Hope in the Afternoon tillägnad hennes vän David Stern som dog i AIDS. Med ett motiv från jazzmusikern Cecil Taylor. -Vi tror på att instrumentet har en själ precis som träd, stenar och luft. Om du slår an en ton på koton befriar du instrumentets själ. Därför får du aldrig slänga ett instrument även om det är gammalt och uttjänt, säger hon. Hennes stycke Unearthed/Unbound innehåller musikaliska element av den japanska tonsättaren Tadao Sawai (framliden make till kotospelaren Kazue Sawai här i programmet). Det skrevs på uppdrag av koreografen Jill Togawa och the Purple Moon Dance Project, ett japanskt danskompani som framför verk utifrån lesbiska och svarta kvinnors perspektiv.     Låtlista: Yatsuhashi Kengyo (1614-1685) Midare Kazue Sawai, koto Pure Sound of Japan Midare Kazue Sawai plays Koto Classic KYOTO RECORDS KYCH 2005   Aki Kaze no Kyoku Mitsuzaki Kengyo Kazue Sawai, koto Pure Sound of Japan Midare Kazue Sawai plays Koto Classic KYOTO RECORDS KYCH 2005   Sofia Gubajdolina Three Strangers in Paris, part I Kazue Sawai, koto Mayumi Miyata, sho Sofia Gubajdolina, piano CD-titel: Three Strangers in Paris KYOTO RECORDS KYCH 95.9.1   Yatsuhashi Kengyo (1614-1685) Rokudan Spår: 1 Tid: 1'40 Kazue Sawai, koto   Yatsuhashi Kengyo (1614-1685) Midare Spår: 2 Tid: 8'20 Kazue Sawai, koto   De två sistnämnda spåren från samma CD: CD-titel: Pure Sound of Japan Midare (Disorder) Kazue Sawai plays Koto Classic KYOTO RECORDS KYCH 2005   While I was Crossing the Bridge Yuji Takahashi Kazue Sawai, koto CD-titel: The Wind is Calling Me Outside - Kazue Sawai Plays Yuji Takahashi Kojima Recordings Inc ALCD 37.   The Wind is Calling Me Outside Yuji Takahashi Kazue Sawai, koto CD-titel: The Wind is Calling Me Outside - Kazue Sawai Plays Yuji Takahashi Kojima Recordings Inc ALCD 37   Yatsuhashi Kengyo (1614-1685) Midare Kazue Sawai, koto Pure Sound of Japan Midare Kazue Sawai plays Koto Classic KYOTO RECORDS KYCH 2005   Come Sunday Duke Ellington Miya Masaok CD "Miya Masaoka"   The Voice Miya Masaoka CD "the seance"   Hope in the Afternoon Miya Masaoka CD "Miya Masaoka"   Prelude M Masaoka, H Kaiser, D deGruttola CD "the seance"   Lifet Miya Masaoka CD "Miya Masaoka"   Unearthed/Unbound Miya Masaoka CD "Miya Masaoka"

Tonsättarna Xinyan Li och Zhou Long föddes båda i Kina. Förutom västerländsk konstmusik studerade de kinesisk folkmusik, poesi, kalligrafi och filosofi. De har nu musikalisk bas både i USA och i Kina. Xinyan Li har prisats som formidabel tonsättare med en sällsynt och speciell talang. Hennes musik har redan spelats i Kina, USA, Frankrike, Norge och Tyskland. Hon föddes i en liten stad i nordöstra Kina. Varje söndag i åtta år åkte Xinyan Li och hennes föräldrar tur och retur 7 timmar till en större stad där hon fick pianoundervisning. Under årens lopp åkte de tåg en sträcka lika lång som 3,5 gånger runt ekvatorn. Xinyan Li tog sin examen vid China Conservatory of Music i Beijing. I New York arbetar hon nu på sin doktorsavhandling i komposition. Xinyan Li skriver musik om kinesiska folkminoriteter, bl a folket Mosuo. Hennes stråkkvartett Dynamik Calligraphy är inspirerad av gesterna i kinesiska tecken och tonhöjder och glissandon i det kinesiska språket. Inför Havslegender för fagott blev Xinyan Li inspirerad av tonfärgerna i Pekingoperan Li Kui besöker sin mor. Hennes stycke King Chu är tonsatt för kammarorkester och den starkt utlevande mansrollen Det målade ansiktet ur klassisk pekingopera. -Min kinesiska identitet är allt; mitt hjärta, min själ och min ande, förklarar Xinyan Li.   Som den förste asiat-amerikan någonsin vann tonsättaren Zhou Long Pulitzerpriset 2011 genom sin första och nydanande opera Madame White Snake, som är baserad på en välkänd legend från hemlandet Kina. Ur motiveringen: En djupt utrycksfull opera sprungen ur en kinesisk folksaga,  där musikaliska traditioner från öst och väst blandas. Madame White Snake sjungs av sopranen Ying Huang. Hennes tjänare, den gröna ormen, sjungs av den manlige sopranen Michael Maniaci. Zhou Long började tidigt spela piano. Kulturrevolutionen satte hans pianostudier på standby och hans familj förflyttades till en statlig bondgård där han körde traktor. Året efter Mao Zedongs död 1976 öppnades portarna åter till Centrala Musikkonservatoriet i Beijing. 18 000 studenter sökte och Zhou Long var en av hundra elever som blev antagna. Han studerade komposition, musikteori och dirigering. Zhou Long reste på den kinesiska landsbygden, samlade folksånger och blev förälskad i kinesisk traditionsmusik och i instrument som den tvåsträngade fiddlan Erhu och lerflöjten Shun. I operan Madame White Snake möts västerländska orkesterinstrument och dessa kinesiska instrument. Zhou Long översatte fyra poem från Tangdynastin till engelska, bl a dikter av poeterna Li Bai och Liu Zongyuan. En barnkör sjunger a capella i operan. -Detta är helt nytt inom operatraditionen, förklarar Zhou Long. Ingen tonsättare har tidigare låtit en barnkör sjunga i en fullängdsopera. Idag pendlar Zhou Long mellan Kansas City, där han är professor i komposition vid University of Missouri och Brooklyn, New York, där han har en våning tillsammans med hustrun, den framstående tonsättaren Chen Yi, även hon professor i Kansas City. Zhou Longs musik har spelats in av en mängd skivbolag. Birgitta Tollan möter Zhou Long på Russian Vodka Bar vid 52:a gatan, där alla Pulitzervinnarna samlas efter prisutdelningen på Columbiauniversitetet på övre Manhattan.   Spellista: I Love New York              Madonna   Madame White Snake Zhou Long Liveinspening, Boston, USA   Mountain Sacrifice No. 2 Xinyan Li American Composers Orchestra Liveinspelning, USA   Mo Suo's Burial Ceremony For Woodwind Quintet Xinyan Li Yating Yu m fl                   Liveinspelning, USA   King Chu Xinyan Li UMKC Orchestra. Qing Xian Liu, Painted Face. Robert Olson, conductor Liveinspelning, USA   Legend of the Sea for Xinyan Li Prof. Jeffrey Lyman, University of Michigan Liveinspelning, USA   Dynamic Calligraphy för stråkkvartett Xinyan Li Stephen Miahky, Annaliese Kowert, Fei Chen, Elinor Frey Liveinspelning, USA   Insight Xinyan Li Sofia Tegart m fl Liveinspelning, USA   konghou fantasy Zhou Long lan rao   song of the ch'in Zhou Long  ying-kvartetten   Madame White Snake Zhou Long Liveinspening, Boston, USA

Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Vi möter vi de tre tonsättarna Tebogo Monnakgotla, Ylva Nyberg Bentancor och Jonas Bohlin. I det femte programmet i serien Ord och bild blir musik möter vi tonsättarna Tebogo Monnakgotla, Ylva Nyberg Bentancor och Jonas Bohlin. Tidigare rock- och reggaemusiker Ylva Nyberg Bentancor har alltid spelat klassiskt piano. Hon studerar konstmusik och reser till Mongoliet och spelar in ljud. Utifrån dem skapar hon hörspelet Footprints.  Konkreta ljud hör jag som abstrakta ljud. Någon ropar och samtidigt klapprar hästen med hovarna. Det är musik! Jag klipper ut ett ljudcitat och gör en musikalisk gest av det, berättar hon. Mezzosopranen Malena Ernman behöver nytt material till en skivutgivning. Ylva Nyberg Bentancor tonsätter stycket Som äpplen sanningar efter en  text av poeten Johanna Ekström där vuxnas grymhet mot ett flickebarn är temat. Jag övertalar Johanna Ekström att ta bort minst fyra kylskåp i sin text. Musiken måste komma ur texten, därför är varje ord viktigt. Kylskåp kan jag inte tonsätta, förklarar Ylva Nyberg Bentancor.   Dikter som Tebogo Monnakgotla tonsätter skildrar ofta utanförskap och identitetsökande. Orkesterstycket Naissance du jour II är inspirerat av den franspråkige, madagaskiske poeten Jean-Joseph Rabearivelos dikt Dagbräckning. Självmordet blir hans utväg efter förbud att förenas med modernisterna i Paris. Arthur Rimbauds Le dormeur du val - Den sovande i dalen handlar om soldaten som ligger blek i sin gröna säng med fötterna i svärdsliljorna och till synes sover, men som har två röda hål i höger sida. Efter nu levande kinesiske poeten Li Li tonsätter Tebogo Monnakgotla Li Po under den flygande spegeln. Poemet handlar om poeten Li Po som levde i Kina under Tangdynastin på 700-talet. Både Li Li och Li Po tvingas i exil. I stycket Encontrei, Jag fann, låter Monnakgotla en baryton gestalta brasilianska poeten Oliveira Silveiras dikt om slavättlingar som berövas sin kulturella identitet. Barytonen är den, av de klassiskt skolade rösterna, som ligger närmast talrösten, förklarar Tebogo Monnakgotla. Jonas Bohlin skriver flera musikstycken där dokumentära bilder och händelser ger direkt inspiration. Som oratoriet Holoscene, där upplevelser i Arktis, och författaren Majgull Axelssons texter om klimathot och jordens undergång, triggar tonsättandet. I mediaoratoriet 7:e juli samarbetar Jonas Bohlin med författaren Torbjörn Elensky. De använder kontaktannonser, TV-tablå och nekrologer ur en dagstidning en slumpmässigt utvald dag. Stycket Psychotropes består av ett mantra med namn på olika psykofarmaka: sömnmedel, antidepressiva, lugnande. Hur det är att döda en annan människa berättar en tjetjensk barnsoldat i filmmusiken I saw it all:  I pull the trigger and release three or four shots into him. I didnt know how to think.  Jonas Bohlin vill att friktionen mellan den vackra, eteriska musiken och det fasansfulla innehållet skall hjälpa oss att reflektera.   Låtlista: Fanfare for the Uncommon Woman nr 1Joan Tower Marin Alsop, Colorado Symphony Orchestra Tower_ Fanfares For The Uncommon Woman, Etc _ Alsop, Et Al   Holocene Jonas Bohlin, musik. Majgull Axelsson, text. Marlena Ernman, Anita Björk m fl. Esa-Pekka Salonen, dir. Sveriges Radios Symfoniorkester. Radiokören. Inspelad av SR P2   Footprints of Mongolia f saxophone quartet & tape Ylva Nyberg Bentancor Stockholms Saxofonkvartett Privat inspelning   Som äpplen Sanningar Ylva Nyberg Bentancor, musik. Johanna Ekström, text. Malena Ernman, Chrichan Larson | Anna Lindahl | Mats Olofsson | Håkan Ehrén | Anita Agnas | Markus Leoson Naive KMH Förlaget KMHCD 012                                       Le dormeur du val (Den sovande i dalen) Tebogo Monnakgotla, musik. Arthur Rimbaud, text. Avanti (ens) - Falk Winland, Ida (sop) - Rantamäki, Jukka (dir) P2 Live Nu Rostrum 2008 i Dublin 20080728 2100 3174-08/1031   Naissance du jour II Tebogo Monnakgotla, musik. Jean Joseph Rabearivelo, text. Sveriges Radios Symfoniorkester. John Storgårds, dir. Live 12/11 2009 Sänd i P2 Live 10/1 2010   Li Po under den flygande spegeln Tebogo Monnakgotla, musik. Li Li, text. Loa Falkman. Sami Sinfonietta. Marit Strindlund, dir. Grünewaldssalen. 2004. Examenskonsert för dirigent. Marit Strindlund. Privat inspelning.   Encontrei (Jag fann) Tebogo Monnakgotla, musik. Texter: Renberg, Margareta/ Silveira, Oliveira Rasmus Ringborg, baryton. Susanne Axelsson, sopran. Musikhögskolans orkester. Jon Terje Svendsen, dir Liveinspelning Musikhögskolan, Stockholm Privat inspelning.   Holocene Jonas Bohlin, musik. Majgull Axelsson, text. Marlena Ernman, Anita Björk m fl. Esa-Pekka Salonen, dir. Sveriges Radios Symfoniorkester. Radiokören. Inspelad av SR P2   Psychotropes Jonas Bohlin, musik. Textbearbetning: Jonas Bohlin Jonas Bohlin                   Dirigent: Bo Johansson och Le Jeune Chur de Paris Uruppförande, Biennale d'art vocal, Paris Privat inspelning   I saw it all (Utdrag ur filmmusik om barnsoldat i Tjetjenien) Jonas Bohlin, musik. Textbearbetning: Torbjörn Elensky Sopran: Jeanette Bjurling. Ars Nova. Sonny Jansson, dir. PrIvat inspelning   Mediaoratoriet 7:e juli, Dödsannonser Jonas Bohlin, musik. Textbearbetning: Torbjörn Elensky/Jonas Bohlin Dirigent: Georges-Elie Octors. Sopraner: Jeanette Bjurling Carolina Bengtsdotter Ljung. Baryton: Jens Malmkvist KammarensembeN   Mediaoratoriet 7:e juli, Kontaktannonser Jonas Bohlin, musik. Textbearbetning: Torbjörn Elensky/Jonas Bohlin Dirigent: Georges-Elie Octors. Sopraner: Jeanette Bjurling Carolina Bengtsdotter Ljung. Baryton: Jens Malmkvist KammarensembeN

New York, stad med ständig Klang! Del 2 Podd. New York bär på ett omfattande musikaliskt arv och är än idag en viktig grogrund för ny musik. New York är en smältdegel där olika kulturer, attityder, avantgardister och briljanta musiker möts och skapar ny musik. Ett riktigt eldorado för en musikkanal som P2! I del 2 möter vi två tonsättare födda i Kina men verksamma i New York. Zhou Long vann Pulitzerpriset 2011 genom sin första och nydanande opera Madame White Snake. Här möts västerländska orkesterinstrument och traditionellt kinesiska. Zhou Long översatte fyra poem från Tangdynastin till engelska. En av hans kompositionselever, Xinyan Li, inspireras även hon av Pekingopera och kinesiska legender för att skriva nutida konstmusik. Xinyan Li skriver musik om kinesiska folkminoriteter och hennes stråkkvartett Dynamik Calligraphy är inspirerad av gesterna i kinesiska tecken. Manus och produktion: Birgitta Tollan.