Podcasts about tornetr

LYSSNA PÅ HELA AVSNITTET HÄR: Snettinatbakat.se Vi drog till Gävle för att träffa den kavel som vi menar har härdat Börje Salming, nämligen hans bror Stygge Stigge. Vi frågor hur det är att ge sig ut på ett blåsigt Torneträsk, hur det var den där tragiska dagen när de små brödernas liv förändrades för alltid och om de någonsin bad varandra om ursäkt efter deras ökända slagsmål.

Just out of town, extending from the southwestern shore of Torneträsk Lake, is Abisko National Park. Surrounded by mountains, it shelters lemmings and reindeer, plus the Lapp orchid. The King's Trail begins in the park and leads to Hemavan, in the south. The Aurora Sky Station, on Mount Nuolja, is an observation center for the Northern Lights.

Anna Carlsson är ultralöparen som väckte uppmärksamhet världen över när hon 2020 vann damklassen och blev totaltrea i Quarantine Backyard Ultra, där deltagarna sprang 6,7 km varje timme. Alla deltagare var uppkopplade via webbkamera och på så sätt kunde världen också förundras över Annas ”bakgård”: sjön Torneträsks is. Sedan dess har det hunnit bli många lopp, men efter SM-guldet i 24-timmars ultralöpning tog det stopp. Anna drabbades av akut njursvikt och vägen tillbaka blev inte som hon hade tänkt sig. Vårt samtal handlar mycket om då allt kraschade, varför det hände och Annas lärdomar från den tuffa erfarenheten. Tack för att du lyssnar!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad gör växterna i midvinterns Abisko? Vi sänder direkt från en brygga vid Torneträsk. Dessutom om en återställd skogsälv och massor av skogslämlar. För ett halvår sedan var vår reporter Ingrid Engstedt Edfast i Abisko för att berätta om hur djur och växter klarar att leva i midnattssolens land. Nu är hon tillbaka på samma brygga vid Torneträsk, med den motsatta frågan: Hur klarar djur och växter vinterns påfrestningar och frånvaron av ljus?Hittills har väldigt lite varit känt om växternas aktivitet under vintern, men det är nu föremål för ny forskning som leds av Ellen Dorrepaal, växtekolog vid Umeå universitet. Hon medverkar i programmet, tillsammans med Rebekka Gullvåg, doktorand i växtekologi vid Umeå universitet och Lo Fischer, föreståndare för naturum i Abisko.Vi stannar kvar i fjällvärlden genom att ringa upp Martin Green på Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. I måndags kom en ny rapport om hur det går för Sveriges fåglar - och trenden ser faktiskt positiv ut för många av fjällfåglarna.Hur bygger man natur? Det vet Anders Persson från Länsstyrelsen i Gävleborg. Vi följer med honom i arbetet med att återställa skogsälven Voxnan så som den såg ut och fungerade innan flottningens tid. I somras hittade Clemens Ludvigsson massor av döda skogslämlar i Härjedalen. Varför var det så? Vi ber gnagarexperten Frauke Ecke förklara.Allting har ett pris. Eller, hur funkar det här med prissättning i naturen? Lisa Henkow funderar i veckans kråkvinkel.Programledare är Joacim Lindwall.

Avsnitt 25 är ute och Klara är tydligen lika gammal som podden. Hon börjar dessutom podden med att delge sin åldersnoja kring att hon börjat pensionsspara och misstagits för en lärare. Alex agerar denna vecka mäklare. Han försöker bland annat sälja Torneträsk, hela Karlskoga och en hästgård till Klara, som tyvärr är onödigt negativ till detta. Klara tror istället att hon leder parlamentet och har satt ihop ett nyhetsquiz som i stort sett bara består av segways. Det bjuds självklart också på trauman som denna vecka verkar bestå av temat "it's a brandlarm" då Klara oroar sig över hur hon ska rädda sina växter från elden och Alex har stött på en hysterisk tant som vill ta hissen. Tack för att ni lyssnar! alexforklarar@gmail.com @_alex_lundqvist_ @klara.lemurell

Det finns halvmaraton, maraton och ultramaraton – alltså distanser längre än maratonets 42, 195 kilometer. Och så finns tävlingsformen Backyard Ultra där handlar det om att klara av en slinga på 6,7 kilometer, en gång varje timma – timme efter timme, dag efter dag, natt efter natt. En extrem fysisk och mental påfrestning där det till slut bara återstår en löpare när alla andra har klivit av. . För några veckor sedan tog Anna Carlsson hem damsegern och blev totaltrea i Quarantine Backyard Ultra, en virtuell tävling med över 2 000 löpare från 60 länder. Samtliga deltagare skulle springa på sin ”bakgård” som till exempel kunde vara ett löpband. Men för Anna blev ”bakgården” något alldeles extra, nämligen isen på Torneträsk, Skandinaviens största fjällsjö. . Självklart får du höra alla detaljer om Annas fantastiska islöpning, men också om hennes resa mot toppskiktet inom ultralöpningen som har kantats av bulimi, depression och skadeuppehåll. Vad var det som fick henne att flytta upp till Abisko och hur kan en dag se ut på en av de vackraste platserna jag vet – och som dagens gäst avundsvärt nog kan kalla sitt hem? Ett avsnitt du inte vill missa! . Dessutom: detta avsnitts samarbetspartner Nyttoteket har ett fint erbjudande till dig som lyssnare: med MARATONPODDEN15 får du 15% rabatt på hela sortimentet till och med den 31 maj 2020. Handlar gör du på www.nyttoteket.se. Mina personliga favoriter som jag rekommenderar extra mycket är Clean Collagen Stickpack, MCT Powder och Nordic Berries. . Avsnittet presenteras i samarbete med Nyttoteket. . Följ Maratonpodden på Facebook Följ Maratonpodden på Instagram

Om dramatiken bakom Pärvie-förkastningen och om algsvampen som ligger bakom kräftpesten. Vi ger oss ut i naturen som är extra viktig för många just nu. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Morgonens fältreporter Thomas Öberg finns vid Torneträsk, Skandinaviens största fjällsjö. Tvärs över fjälldalarna här löper en tio meter hög brant - en förkastning som fått namnet Pärvie. Den bildades under stor dramatik för 10 000 år sedan, av en mycket kraftig jordbävning. Kunskapen om detta gjorde att man på 1980-talet förkastade planerna på att förvara uttjänt kärnbränsle här. Under morgonen får vi veta mer om den 15 mil långa förkastningen, och om landskapets historia runt Torneträsk. Vi får också möta Aphanomyces astaci - den lilla algsvampen vars existens haft ödesdigra konsekvenser för flodkräftan. Det är nämligen den som orsakar kräftpest. Karin Gyllenklev träffar sötvattensforskaren Lennart Edsman för att höra om hur algsvampen kom till Sverige av misstag, två gånger om. Och så gräver vi där vi står. Ungefär som Arvid Haglund i Gagnef gjorde i komposten och hittade ett riktigt vårtecken - tjocka, vita larver. Vad är det för något? Vi ringer upp biologen Moa Pettersson för att få svar. Den här våren är inte som andra. Coronautbrottet påverkar oss alla. Då kan naturen bli som en fristad att umgås i och hämta kraft ur. Flera organisationer har naturkampanjer för att uppmuntra till att ge sig ut, vuxna som barn. Vi följer med Skogsmulle ut - och efterlyser också lyssnarnas naturtips just nu. I veckans kråkvinkel hyllar Mats Ottosson Mary Oliver - naturnärvarons poet nummer ett. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Från pimpelfiske ovan isen, till dykning under den. Från att åka på fjället med skoter till att ta sig fram där med hjälp av sin egen kropp och ett par löparskor. Det här är Ute med P1:s årskrönika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Ute med P1 möter vi människan, i naturen, som på olika sätt dras till äventyret och avkopplingen utomhus. För en del är det ett intresse som gör att man kommer ut någon dag i veckan, medan det för andra har blivit både ett arbete och en livsstil. I det här programmet gör vi en resa från Jönköping i söder till Torneträsk i norr – och sammanfattar året med Ute med P1. Programledare: Linnea Luttu.

Music Görnings Podcaster is back like rygg och denna gången är det äntligen den kraftigt efterfrågade ursprungsbefolkningsspecial. Ett mord löses. En Veckans låt spelas. Det diskuteras olika ursprungsbefolkningar. Det hålls en jojk-workshop. Det utdelas Constructive Critique. Alla dessa ting och säkert nåt mer i avsnitt nummer tjugosju av Music Görnings Podcaster. Varsågoda och njut!

Fem mil norr om Kiruna finns Sveriges näst djupaste sjö och Skandinaviens största fjällsjö, Torneträsk. Dit åker vi för att testa fiskelyckan på isen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Torneträsk ligger isen från december till juni och under ytan simmar bland annat röding, öring, gädda och sik i det kalla vattnet. Hit åker vi för att testa fiskelyckan och njuta av den kanske lugnaste av fiskeformer: pimpelfisket, med fiskeguiden Dan Mella. Vi bakar också en annorlunda version av kanelbullar i fältugn tillsammans med utekocken Elle Nikishkova. Programledare: Linnea Luttu.

Peter Rosén bytte skrivbordet mot naturen och ligger helst gömd i en låda i skogen i väntan på djur att fotografera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att vara naturfotograf handlar om att fånga det där rätta ögonblicket. Att vara på rätt plats vid rätt tillfälle, och det kräver många timmar ute i naturen. Peter Rosén brukar resa till gränsen mellan Ryssland och Finland, där han lägger upp ett gömsle… och väntar. – Ja, vi hoppar in i en liten låda… Vi har förberett så djuren inte ska känna så mycket av vår lukt och vi sitter tysta där så de inte ska märka så mycket utav oss. Och de placerar vi på ett fint ställe, där vi tror att djuren ska dyka förbi. Och väntar vi tillräckligt länge kommer oftast djuren fram. Och då är det som att sitta i en meditativ känsla i flera dygn på raken. Som då helt plötsligt bryts av att djuret plötsligt finns där framför en och adrenalinkicken kommer då man blir totalt fokuserad på att fånga bilden på det där djuret. Det är en riktigt häftig känsla, säger Peter Rosén. Ute med P1 är i det fjärde programmet i Abisko, en by omgiven av storslagna fjälltoppar – mellan Torneträsk, skandinaviens största fjällsjö och den u-formade dalen som kallas Lapporten och i Abisko börjar Kungsleden.Harriet Hultin från Svenska överlevnadssällskapet berättar om vilket vatten som går att dricka i naturen, och så minglar vi på Vildmarksmässan i Stockholm. Programledare: Linnea Luttu.

Abisko - ett vackert namn på en av Sveriges vackraste och mest välkända nationalparker. Härifrån utgår Kungsleden, en arktisk forskningsstation ligger runt hörnet, den dramatiska Abiskojokk kastar sig utför klipporna för att landa i Torneträsk. Som inte alls är något träsk utan en stor, djup, och kall sjö. I midnattssolens sken ser man den berömda Lapporten. Alldeles intill fjällstationen ligger Nuolja, ett brant men lättillgängligt fjäll. Ljungpiparen är det första som möter besökaren med sitt klagande läte. Men i år kan man också se den mindre tilldragande fjällbjörksmätaren, som kan skada stora ytor träd. Helena Bylund forskar på denna insekt, och henne får vi träffa tillsammans med Lo Fischer som förestår Naturum i Abisko. Thomas Öberg och Lasse Willén håller i programmet.

Den är lång och djup och fryser sent. Torneträsk i Lappland. Blankisen brukar bara ligga några dagar. Då släpper många vardagen och ut med skridskorna innan isrosorna och snön växer fram. Skulle du kunna tänka dig att sova ute på ett renskinn 100 nätter mitt i vintern? Peder Karlsson har gjort just det. Inte bara en utan två vintrar i rad. Fjällradio spänner fast sig för att hämta sopsäckar. Ett ensamt och ibland riskfyllt städuppdrag på Kungsleden.

Om man springer fem kilometer samtidigt som man har kraftig influensa och är bakfull. Då kan man förnimma en känsla av hur det är att ha kroniskt trötthetssyndrom, enligt vittnesmål från en patientförening. Uppskattningsvis uppåt 40.000 svenskar är drabbade av kroniskt trötthetssyndrom. För två sedan kom forskning som pekade ut ett virus som orsak till sjukdomen, en virussmitta som kom från möss. Men som vi har rapporterat i veckan pekar alltmer forskning på att det inte stämmer. Att viruset som forskarna hittade i sina provrör i själva verket inte kom från patienterna utan från möss som på något sätt förorenat proverna. Men hur kunde det bli så fel när man tolkade provresultaten, att man från 2009 till och med hoppades att ett vaccin skulle vara nära mot det här musviruset? Frågan går till Jonas Blomberg som är professor emeritus i kliniska virologi vid Uppsala universitet och som har själv jobbat med just det här spåret. Vi hör ockaså Carl-Gerhard Gottfries professor emeritus i psykiatri. Reporter Annika Östman, uppläsare Therese Bergstedt. Jon Torkelsson rapporterar om veckans nyheter i korthet: En forskargrupp i Abisko håller på att utveckla modeller som ska kunna förutsäga hur klimatförändringarna kommer att påverka naturen ner på mycket detaljerad nivå, 50x50 meter, i området runt Torneträsk i Norrbotten. Enligt forskarna skulle det kunna hjälpa samer så att de får reda på vad som sker med renbetet på en viss fjällsida, eller om järnvägen riskerar fler laviner nedanför fjället. Är det verkligen möjligt, att göra så detaljerade förutsägelser, 50x50 meter? Professor Terry Callaghan som jobbar med projektet säger att man inte kan förutse vad som sker imorgon, men att vetenskapen måste hjälpa till med sina bästa förutsägelser. Vi har också rapporterat om ett vaccin mot prostatacancer, om en studie som visar att barn blir intelligentare ju längre de ammas och att hjärnforksning visar att storstadsmänniskor är mer stressade än lantisar. Djurförsök med katter. Det pågår djurförsök med katter vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Skara. Det är en beteendestudie som handlar om att ta reda på hur katter mår om de är trångbodda. Forskarna Jenny Loberg och Frida Lundmark tar oss med till 15 katter som lever på 15 kvadratmeter. Om drygt två år ska studien vara klar. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg. På måndag inleds en stor internationell konferens om strängteori i Uppsala. Flera hundra forskare deltar och det ska också hållas populärvetenskapliga föreläsningar. Men vad är egentligen strängteori?Ulrika, vad handlar allt det här om, vad är strängteori egentligen? --Strängteori är en rent matematisk konstruktion. Det handlar om att tillfredsställa fysikernas drivkraft att skapa en sammanhängande teori för hur världen är uppbyggd, säger Vetenskapsradions Ulrika Björkstén. Det finns idag två fysikaliska teorier som beskriver världen. Dels är det kvantmekaniken som beskriver hur materia som stolar, bord du jag och planeter är uppbyggda, hur de allra minsta beståndsdelarna,molekyler, atomer, elektroner, protoner samverkar med varandra för att bygga upp vår värld. Dels är det den allmänna relativitetsteorin som förklarar själva rummet, rymden omkring oss och mycket viktigt: tyngdkraften! Problemet är att de här två teorierna kolliderar, nere på kvantnivå. I materiens minsta beståndsdelar bryter relativitetsteorin samman, beskrivningen av själva rummet fungerar inte, tyngdkraften kollapsar, alltså rent matematiskt. Strängteorin är ett sätt att försöka väva ihop de här två grundläggande teorierna. Ungefär hälften av doktoranderna på de svenska universiteten och högskolorna får ingen lön utan tvingas leva på bidrag och stipendier. Det här systemet med oavlönade forskare har kritiserats under lång tid, men lever fortfarande kvar. Vetenskapsradions Therese Bergstedt har inlett en granskning av doktorandernas situation på de svenska universiteten och högskolorna.