Podcasts about kunskapen

Varför tror vi inte på att vi kan lösa våra egna problem? Fredrik och Kristoffer börjar med att följa upp diskussionen om att skriva om för att förenkla saker och minska abstraktioner. Flera lyssnare har undrat: har man inte abstraktioner för att förenkla framtida förändringar och anpassningar? Riskerar man inte att fastna i ett lokalt minimum där ens lösning är alldeles för specifik för att kunna anpassas i framtiden? Fredrik undrar om vi låst in oss alldeles för mycket i ett tankesätt som landar i att vi aldrig kan veta något. Alla pratar om lösningar på problem man haft, ingen pratar om problem man haft? Vad är problemet man faktiskt löst? Och varför tror vi inte på att vi kan lösa vårt eget problem? (Och AI är motsatsen till att lära sig lösa problem.) Vi behöver mer Barry O'Reilly i branschen! Men det är en utmaning att förstå hans tankar. Sist men inte minst berättar Kristoffer hur han hittade Coolify och varför det tilltalar honom så mycket. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Mastodon-mastodonten Barry O'Reilly Kodsnsck 632 - avsnittet om att skriva om saker - skriv om när man förstår problemet Jeff Atwood Artikeln om Netscapes omskrivning och second system syndrome - av Joel Spolsky, inte Jeff Atwood Second-system syndrome Babel Platos grotta Stöd oss på Ko-fi! Helm CDK - genererar Helm-grafer Patterns Bottom-up och top-down Richard Feynmans problemlösningsalgoritm Strapi Kamal Coolify Caprover Docker swarm Docker stack Hetzner Milisav Radmanić - utvecklingschef på Hetzner Grug brained developer Forgejo Traefik Coolify cloud Reverse proxy Fastmail Cloudnet Titlar Kristoffer är med på länk Förändringsbart och förvaltningsbart Nu ska vi lösa ett generellt problem En generell transpilator Fokuserade för mycket på Platos grotta Man ser bara den perfekta stolen Mindre kapabel att hantera verkligheten Fastna i ett lokalt minimum Helt enkelt inte sant Lösa problemet här och nu Min rulle tejp En boll med tejp och legobitar Jätteabstraherade pusselbitar Rullar med tejp och legobitar Vi utgår från en lösning Kunskapen för att kunna bygga en lösning Rosenkvist till AI Plockepinn och cementblandare Lösningsorienterat Problemorienterat Kan vi glömma teknik Z för stunden? Allt jag kan se är tejp och legobitar? Deras problem är inte mitt problem Hybristoppen Tomt på bagage Se problemet med klarhet

Med utgångspunkt i Konkurrensverkets informationssatsning Varför konkurrens? samtalar vi i detta avsnitt om varför det är viktigt att företagare och yrkesverksamma inom branscher med många småföretag har kunskap om konkurrensreglerna. Vi diskuterar hur riktad information kan bidra till en sundare konkurrens och delar med oss av erfarenheter från de kommun- och näringslivsträffar vi genomförde runt om i landet under 2023 och 2024. Hur ser kännedomen egentligen ut om konkurrensens betydelse för tillväxt, innovation och välfärd? För insikterna står Konkurrensverkets medarbetare Stina Lif och Ulf Bengtsson. 

Herulerna är ett av de mest gåtfulla germanfolken, som rörde sig från Västkusten i dagens Sverige ända till Krim vid Svarta havet. De dök även upp i dagens Serbien och Tunisien.Herulerna kan under folkvandringstiden uppgått till runt 30 000 människor av ett blandat ursprung. Och det verkar som de underhållit minnet av sitt ursprung i dagens Sverige.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och författaren Jonathan Lindström som är aktuell med boken Sverige långa historia – människor, makt och gudar under 14 000 år.Germanerna var heterogena grupper med stormän, krigare, familjer, tjänare och slavar. Vi känner till många olika germanska grupper där goter, visigoter och vandaler är några av de mest kända.Folkvandringarna handlade om allt till mindre krigarföljen till hela folk och ett folk på vandring kunde ha en mycket varierad sammansättning. Men det kunde finnas en kärna av stormän, som värderade att ha en gemensam identitet och historia för sammanhållningens skull. Hade folket varit på vandring under flera generationers tid kunde de vårda minnet av sitt ursprung, som fick gälla för hela gruppen.Romarriket fungerade som katalysator för germanvandringarna på två sätt. Närheten till Roms nordgräns ledde till ekonomiska och politiska förändringar i Nordeuropa som innebar ökade sociala klyftor och oro, alltså skäl att lämna. Samtidigt lockade rikedomarna och stabiliteten i Romarriket.Den heruliska huvudgruppen historia sträcker sig över 300 år. Under flera århundranden har gruppens ledande familjer underhållit minnet av sitt skandinaviska ursprung.  Kunskapen om ett avlägset mål förklarar germanfolkens märkliga förmåga att under ett sekel befinna sig på en plats, och seklet därpå långt därifrån, utan att någon har sett dem däremellan. Förflyttningen, ofta hundratals mil, sker under relativt kort tid, i ett svep.Lyssna också på Det första Svearikets uppgång och fallBild: Germaner så som romarna såg dem – här på Marcus Aurelius-kolonnen från år 180. Bilden föreställer troligen ett germanskt rådslag. Wikipedia, Public Domain.Musik: Electra to the Baltic Sea (Full) av Giuseppe Rizzo Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jesus, den evige, inbjuder människan till en evig, gudomlig gemenskap. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hälsa är inte en individuell prestation. Stress på jobbet har ofta med det större sammanhanget att göra.För nio år sen startade vi den här podden för att samhället verkade ha fastnat i en rävsax. Sociala medier flödade över av tips och råd om personlig hälsa, men ingen pratade om hur man skapar ett friskt sammanhang. På arbetsplatser där människor blev sjuka av stress erbjöds stressföreläsningar - som om det var individens fel att den kände sig pressad och otillräcklig. Men stress och ohälsa är organisatoriska och samhälleliga problem, inte bara individens ansvar.Vi insåg att om vi ville göra något åt det här var arbetslivet en bra plats att börja. De flesta har ett jobb, och lyckas vi motverka stressen där är chanserna goda att det spiller över även på resten av livet.Dessutom visade forskning och erfarenheter att människor som mår bra, kan prestera bra. Och för att må bra behöver vi goda samarbeten, rätt resurser, handlingsutrymme och trygga ledare, som har tid att leda.Medvetenheten har ökatSedan vi startade 2016 har medvetenheten kring arbetsrelaterad hälsa ökat. Det är mer legitimt att prata om stress och ohälsa, och frågorna finns nu oftare på ledningsnivå i både privat och offentlig sektor. Kunskapen om friskfaktorer och proaktiva insatser har också förbättrats.Konkreta handlingar är mer ovanligaTrots det finns en klyfta mellan insikt och handling. Många arbetsplatser saknar förmågan att säga ”vänta lite nu”, stanna upp och reflektera: Vad är syftet med det här? Är det här hållbart?I nio år har vi lyft konkreta verktyg och inspirerat till dialog om organisatoriska förändringar som stärker hälsan långsiktigt. Resultatet är över 300 poddavsnitt som kan guida dig som vill jobba med det här i din organisation.Nu är det dags för Boel att lämna podden och fokusera på annat, men Ann-Sofie fortsätter precis som vanligt. Du som lyssnar kan förvänta dig inspiration, idéer och tips varje vecka där du lyssnar på poddar.Vår samarbetspartner Twitch Health vet att chefen är en nyckelperson för hälsa på arbetsplatsen. Men det är inte alltid så lätt för chefen själv att få till hälsa som blir av. Det blir en paradox: chefsparadoxen! De här frågorna kan hjälpa dig att hantera chefernas utsatta position.Vår samarbetspartner Effektiv Nu hjälper tjänstemän att minska stress och arbeta hjärnsmart och mer hållbart genom att förbättra den digitala kompetensen, främst i Microsoft 365 och Google G Suite. Läs mer om hur ni kan förbättra den digitala arbetsmiljön och ägna hjärnkraften åt rätt saker på Effektiv Nus hemsida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya utbildningsministern Johan Pehrson om tidösamarbetet, om vinststopp för friskolor och om varför Liberalerna inte kommer att släppa fram en regering där Sverigedemokraterna ingår efter nästa val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid Ulf Kristerssons regeringsombildning i september fick Johan Pehrson och Mats Persson byta ministerposter med varandra och Johan Pehrson blev utbildningsminister.Sedan Pehrson blev partiledare 2021 har Liberalerna svängt i sin syn på friskolor och deras vinster. Flera skärpningar är på gång. Regeringen utreder bland annat vinstförbud för friskolor under under de första åren, högre kvalitetskrav och sanktioner för skolor som bryter mot dem och en ny skolpengsnorm.Öppnar för vinststoppJohan Pehrson menar att svenska skolan dras med problem som byggts upp under decennier som resultat av kommunaliseringen, införandet av målstyrning och New public management och friskolereformen:”Och det är klart att den här cocktailen ihop blev giftig för skolan och kunskapsuppdraget och ledde till att vi gick ifrån det som en gång kanske var en skola i världsklass till att inte vara det utan snarare präglas av fallande kunskapsresultat. Och vi har elever som faktiskt riskerar att vara funktionella analfabeter när de lämnar nian. Där krävs det både återreglering, skolpengsnorm så att man får mer likvärdighet över landet och att man tar ett krafttag mot friskolornas förutsättningar att prioritera vinst framför kunskap”, säger Johan Pehrson.I en artikel i Svenska Dagbladet sade Johan Pehrson häromdagen att han inte utesluter vinststopp. I Ekots lördagsintervju upprepar han att det skulle vara ett sista alternativ, om regeringens reformer inte skulle ge resultat.Skolböcker i varje ämneJohan Pehrson vill att det ska skrivas in i skollagen att alla elever ska ha rätt till en lärobok i varje teoretiskt ämne. ”Kunskapen markeras bättre med en skolbok som man kan läsa i och lösa uppgifter i.”, säger Pehrson. Förslaget driver han som liberal men det är inte förankrat hos de andra tidöpartierna, precis som idén om vinststopp som sista utväg, som inte heller har stöd hos SD, M och KD.Kommer inte släppa fram SD i regeringLiberalerna var först emot ett regeringssamarbete med Sverigedemokraterna men när halva mandatperioden nu gått säger Johan Pehrson: ”Det går ganska bra, samarbetet, vi angriper en rad stora samhällsproblem”.Sverigedemokraterna säger att de kommer att kräva att sitta med i regeringen om tidöpartierna återigen får majoritet efter nästa val. Liberalerna har ett landsmötesbeslut om att inte samregera med Sverigedemokraterna. De kommer inte heller att släppa fram en regering där SD ingår, säger Pehrson. Vad ska de göra istället?”Det är två år kvar till valet, mycket hinner hända faktiskt. Vi arbetar för att den här regeringen ska få fortsatt stöd. Sen måste ju vi förhålla oss efter valet till vad andra partier säger. Men vi kommer inte släppa fram Sverigedemokraterna i regeringsställning.”, säger Johan Pehrson.Gäst: Johan Pehrson, partiledare för Liberalerna och utbildningsminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Ekot Producent: Maja LagercrantzTekniker: Victor UbeiraProgrammet spelades in fredag den 18 oktober 2024.

Många förbättringar sker nu inom hjärtvården. Kunskapen ökar kring behandling av 80-plussare som får hjärtinfarkt. Insikter finns även om när blodtryckssänkande behandling kan tas. Effekter av hur semaglutide (ozempic) påverkar hjärtsvikt har kommit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen avslutades den stora europeiska hjärtkonferensen, European Society of Cardiology ESC, i London med över 30 000 forskare och läkare inom hjärt-kärlsjukvård.Världunikt om behandling av äldres hjärtinfarktDär presenterades en världsunik studie, Senior-Rita. Den handlar om vilken behandling som kan ges till äldre hjärtinfarktpatienter, som inte minst gäller kvinnor. Den visade att kranskärlsröntgen och ballongvidgning inte förlänger livet, men minskar risken för nya hjärtinfarkter och nya sjukhusinläggningar, berättar Sofia Sederholm-Lawesson, kardiolog vid universitetssjukhuset i Linköping.Ta blodtryckssänkande piller när det är lättastEn annan studie om blodtryckssänkande behandling visar att det inte spelar någon roll om läkemedlet tas på kvällen eller på morgonen, bara att man kommer ihåg att ta den.Illamående och mjukare hjärta med OzempicDet hypade diabetesläkemedlet semaglutide, med bland annat Ozempic, visar sig ha effekt också på hjärtsvikt, enligt en ny metastudie, berättar Lars Lund, professor i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.Men eftersom läkemedlet kan göra att man ständigt är illamående behöver det ställas in tillsammans med läkare, konstaterar professor i kardiologi Stefan James vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han påpekar att motion och rätt kost är ett sätt att förebygga problemen och som inte ger några biverkningar. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

AI har enorm potential inom effektivisering, optimering, utbildning, vård, demokratisering och hållbarhet. Men kunskapen är fortsatt låg bland svenska organisationer och myndigheter. Det menar i alla fall Göran Lindsjö - AI-profil, entreprenör och senior rådgivare inom strategiska AI-frågor, både här i Sverige och internationellt. Vi träffade Göran under AI Strategy Summit i Stockholm för att höra hans syn på möjligheter och bromsklossar. Kanske det är dags för en ny typ av AI-osande hem-pc-reform 2.0? // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Han var militär och såg ut att få en lysande karriär. Men han fick sparken på grund av att han inte höll sig till reglerna. Vissa kunskaper från den tidiga yrkesbanan hade ändå satt sig djupt - som att människor vanligen har mycket stor respekt för personer i uniform. Kunskapen började omsättas systematiskt för mer än 35 år sedan. Då, i mitten av 80-talet, började han och hans kumpaner klä ut sig - ofta till poliser - när de genomförde sina spektakulära dåd - och fick namnet Maskeradligan. Nu har den forna ligaledaren Mats Rimdal åkt fast ännu en gång - under ett annat namn. Det här är Jakten på Maskeradligans Ledare, ett avsnitt av podden Aftonbladet Krim. Reporter: Anders Johansson Producent: Marcus Ulvsand Tips & Kontakt: podcast@aftonbladet.se ––– Avsnittet är exklusivt för Aftonbladet Plus och PodMe-kunder. Gå in på kampanj.aftonbladet.se/aftonbladetkrim så kan du signa upp för Plus i två månader för 49 kronor. Sen kan du lyssna på Aftonbladets app eller sajt. Vill du testa Podme kan du göra det i 14 dagar kostnadsfritt. Gå in på podme.com och teckna PodMe-premium så får du tillgång till alla premiumpoddar, helt utan reklam

Kunskapen om den långvariga smärtans orsaker har ökat påtagligt det senaste decenniet, vilket också gör att smärta klassificeras på nya sätt. En drivande person i denna utveckling är Eva Kosek, dagens gäst i Psykologisk forskning. Hör Eva berätta om hur patienter med fibromyalgi bemöttes för inte så länge sedan, och varför hon tog strid för att förstå denna patientgrupp bättre. Kan en ny upptäckt om autoimmunitet ge en ny förståelse för vad långvarig smärta beror på?  Programledare: Mats Lekander  Musik: Karl Thunell    

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” så är Arkeologen och författaren Hans Oreheim tillbaka. Det här är det fjärde och sista samtalet i serien jag har haft nu under hösten med Hans Oreheim. Hans har under många år arbetat med olika Arkeologiska projekt både i Sverige och utomlands. Han har studerat antikens kultur, egyptologi, geovetenskap och astronomi på Göteborgs Universitet. Han har skrivit ett antal spännande böcker som handlar just om arkeologiska fynd, mystiken runt dem, och den fördolda och förbjudna kunskap som tycks vila där. Senast Hans var med så samtalade vi om Peru, Nazcalinjerna och de märkliga H-stenblocken i Puma Punka, Bolivia, bland annat. I det här 4:e och sista samtalet i min och Hans Oreheims serie, ska vi tala om ”Den fördolda Kunskapen” Den blir en lite tur tillbaka till Pyramiderna i Egypten, och hemliga tunnlar under pyramiderna. Vi ska tala om tidiga Kristna Gnostiska skrifter som upphittades i Egypten 1945. Och om Emerald Tablets / Tabula Smaragdina. – som handlar om människans historia - Var vi kommer ifrån och vart vi är på väg. Vikten av att följa ljuset och mycket annat. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du behöver ingen kunskap om dig för att vara dig själv!! Det är det de här avsnittet handlar om. KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på… Mail: info@varamedveten.se Hemsida: http://www.marikatapper.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/@MarikaTapper Facebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/marika-tapper/message

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” så är Arkeologen och författaren Hans Oreheim tillbaka. Det här är det tredje avsnittet i den här fristående serien som jag har spelat in med Hans Oreheim, och som sänds nu under hösten. Hans har under många år arbetat med olika Arkeologiska projekt både i Sverige och utomlands. Han har studerat antikens kultur, egyptologi, geovetenskap och astronomi på Göteborgs Universitet. Han har skrivit ett antal spännande böcker som handlar just om arkeologiska fynd, mystiken runt dem, och den fördold och förbjudna kunskap som tycks vila runt dem. I vårt senaste avsnitt pratade vi bland annat om Pyramiderna i Giza. I det här avsnittet ska vi bege oss till Peru och dyka ner i Hans Oreheims andra bok ”Den Förlorade Kunskapen”, Vi ska upp i Anderna, till Titicaca-sjön, till de märkliga H-stenblocken i Puma Punko, Bolivia, och även prata om Nazcalinjerna. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” så är Arkeologen och författaren Hans Oreheim tillbaka. Min tanke är att i totalt 4 avsnitt sprida under hösten, så ska jag dyka ner i Hans Oreheims böcker för att jag tycker att det han skriver om är så spännande. Jag hoppas att ni som lyssnar ska tycka det också. Hans har under många år arbetat med olika Arkeologiska projekt både i Sverige och utomlands. Han har studerat antikens kultur, egyptologi, geovetenskap och astronomi på Göteborgs Universitet. Hans har skrivit ett antal spännande böcker som handlar just om arkeologiska fynd, mystiken runt dem, forntida historia, fördold kunskap, förbjuden kunskap och tempelriddare. I förra avsnittet så talade Hans och jag just om Tempelriddarna. I det här andra avsnittet ska vi ut på ett annat spännande äventyr i den första boken som Hans skrev ”Den Förbjudna Kunskapen”. Hans ska ta oss med till Pyramiderna i Giza, Lotusblommans betydelse, tecken och mystik, Sumererna, Nefilim, Guldbrytning i Afrika, är bara några av de sakerna som vi ska prata om. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gästas av den unge entreprenören Alex Näslund och pratar investeringar och teknisk analys! När coronapandemin slog till valde många av Alex vänner att grotta ner sig i film, serier och TV-spel. Själv valde han att gå en annan väg.De senaste åren har Alex engagerat sig i och utbildat sig själv inom finansiell analys, dvs att läsa kurvor och svängningar på börsen. Vi får en rejäl genomgång av begrepp, termer och filosofier kring hur en aktie svänger och hur det går att förutsäga nästa rörelse på marknaden. Kunskapen har Alex utnyttjat för att starta ett eget bolag i branschen och fikat på att bli nästa stora aktör inom finansiell information.

Passiva åskådare tar det som serveras istället för att undersöka själva.Vi talar om andlig utveckling, pakter, fjäsk och kunskaps-looparEn podd som handlar om dimensionerVi ser er! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” så har jag bjudit in Arkeologen och författaren Hans Oreheim. Hans har under många år arbetat med olika Arkeologiska projekt både i Sverige och utomlands. Han har studerat antikens kultur, egyptologi, geovetenskap och astronomi på Göteborgs Universitet. Dessutom är han också författare, och har skrivit ett antal spännande böcker som handlar just om arkeologiska fynd, mystiken runt dem, forntida historia, fördold kunskap, förbjuden kunskap och tempelriddare. Jag har hört talas om Hans Oreheim och sett fram emot att träffa honom för att dyka ner i allt detta spännande. Och om ni stannar kvar efter vårt samtal så kan ni lyssna på inledningen och uppstarten i Hans Orehiems första bok ”Den Förbjudna Kunskapen” Hans läser själv ur sin bok. Det blir en liten bonus till er lyssnare. De andra böckerna i serien heter ”Den Förlorade Kunskapen” och ”Den fördolda Kunskapen” utöver det så har Hans även skrivit en bok om "Tempelriddaren John Lionheart” Varmt välkomna till ”Så in i Själen” Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pojkar och flickor med neuropsykiatriska funktionsvariationer behandlas olika av skola, vård och föräldrar, menar överläkaren i psykiatri Lotta Borg Skoglund. Vilket kan öka risken för ytterligare problem för tjejerna. Något som Olivia med ADHD har tankar om. Pojkar får snabbare sin diagnos och sätts på medicin. Medan flickornas beteende väcker frågor om deras sociala omständigheter. Kunskapen och forskningen om vad som sen händer med här tjejerna och unga kvinnorna när de blir samhällsplacerade, har visat sig bristfällig.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Cecilia Ohlén, programledare Vetenskapsradion Forskarliv.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Ostar, charkuteri, sylt, bröd mathantverket poppar upp över hela landet. Bodil Cornell startade Eldrimner i Jämtland som haft många hantverkare som kursdeltagare. Vi besöker navet i utvecklingen. När Meny pratar med mathantverkare berättar de påfallande ofta att de gått en eller flera kurser på Eldrimner. Där, i Ås utanför Östersund i Jämtland, har de lärt sig eller vidareutbildat sig i ystning av ost, korvtillverkning, syltning, saftning, bageri och mycket mer.Allt började med att Bodil Cornell på 70-talet läste på lantbruksuniversitet och var utbytesstudent i Norge. Där forskades det på getter, getmjölk och getost. Senare letade hon upp gårdar i Sverige som gjorde getost. De fortsatte i en gammal tradition, men ibland, när det gick fel, fanns inte alltid den kunskap som behövdes. Kunskapen fanns inte ens i landet.- I Sverige var vi väldigt bra på att rationalisera, säger Bodil.I Frankrike däremot fanns experter på gårdstillverkning av ostar. De togs till Jämtland för att lära ut.1995 startades Matora (matlust på jämtländska) med kursverksamhet i ost, charkuteri, bröd och bärförädling.2001 bytte man namn till Eldrimner, efter den ständigt kokande grytan i Valhall.Intresset från andra delar av landet var så stort att Eldrimner 2005 blev nationellt resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling.Tobias Karlsson och Sofia Ågren, branschansvariga för charkuteri och mejeri på Eldrimner, visar och förklarar hur arbetet går till.- Byråkrati, regelverk och avgifter är småskalighetens största utmaningar, säger Tobias. Mathantverkarna har ofta många verksamhetsben att stå på. Djuruppfödning, slakt, förädling och kanske servering. Varje del har sin administration, sitt regelverk och sina tillstånd.- Vi har ett samhälle som är anpassat efter storskalighet, säger Sofia.Till och med Livsmedelsverket och personer som jobbar inom charkindustrin kommer på kurser på Eldrimner. För att ta del av utländska experters kunskaper om produkters hållbarhet och livsmedelssäkerhet, och möta de smaker och kvalitéer som det småskaliga ger.

Hur ska man reagera när man läser om sitt ex i metoo-artikel om våld och övergrepp? Vad var lögn och vad sanning? Och framför allt: Hur gör vi nu med kärleken? undrar författaren Tone Schunnesson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 2018-10-08.Hösten 2017 slet kvinnor sönder sina kläder för att visa världen sina sår, eftersom världen till sist verkade kunna tänka sig att lyssna. #METOO öppnade portarna till en undangömd avfallsanläggning och ut krälade monster. Priset för dem som sorterat bort sina minnen var högt: Inför öppen ridå skulle vi återvända till det vi tidigare blivit ombedda att förtränga. Det var som att kräkas upp något, nödvändigt men svårt att få luft. Obehag och befrielse i samma smärtsamma konvulsion.Kunskapen om kärlek är så bristfällig att vi inte ens har en tydlig och gemensam definition.Först reagerade jag som många människor reagerar när de ställs inför något som är på samma gång obehagligt och uppfodrande. Jag vände mig bort, kände mig nästan attackerad av den konstanta ström av vittnesmål som rann genom mina dagar. Jag vände mig bort tills jag mötte mig själv och i slutet av metoo-hösten 2017 läste jag, förundrad, en kort artikel i Aftonbladet om och om igen. Pojkvännen jag hade i slutet av mina tonår blev av flertalet kvinnor anklagad för sexuella övergrepp och våld. Jag läste texten hyperfokuserat, som om jag letade efter någon viktig men dold detalj. Trots att jag inte borde var jag förvånad. Jag hade trott att det som utspelade sig mellan oss, bara hade med oss att göra. Att vår relation var källan till kaoset, och när han gick vidare i världen blev någon annan.Vad är kärlek? Gärningsmannabilden bredvid artikeln i Aftonbladet är en skuggbild, inga drag går att urskilja. Jag har inte sett honom på många år, osäker på hur han har åldrats. Jag minns honom i badet, med fötterna som stack upp ur badskummet, den kroppen skrev jag oräkneligt antal dikter om. Jag minns hans hårfäste som kröp uppåt trots att han bara var strax över 20, till och med det tyckte jag var vackert. Aldrig var jag så förälskad. Aldrig var jag så förtvivlad. Inget av den bitterljuva smärtan går att finna här, i berättelsen om en gärningsman och hans offer.Den feministiska teoretikern och författaren bell hooks skriver i sin bok ”All about love: New visions” att försvinnande få män och kvinnor får lära sig hur man älskar. Män, menar hon, lär sig att systematiskt misstro kärlekens kraft, medan kvinnor uppmuntras att älska i de mest omöjliga situationer, även när deras kärlek inte kommer besvaras. Kunskapen om kärlek är så bristfällig att vi inte ens har en tydlig och gemensam definition.För bell hooks handlar kärlek om vilja. En vilja att utvidga sitt själv i syfte att nära sin egen eller någon annans själsliga utveckling. Love is as love does. Kärleken som viljehandling, både en avsikt och en handling som förutsätter ett val: Vi måste inte älska – vi väljer att göra det. Hon menar att kärlek består utav av ömhet, respekt, erkännande, engagemang, förtroende och ärlig kommunikation. Många viktiga relationer består utav en eller flera delar, men kärlek är det först när vi ger och tar emot samtliga.Denna tystnad är inte en privat tystnad, utan en kulturell, och vår kollektiva maskopi med patriarkatet.Så många av mina relationer, romantiska och icke-romantiska, verkar plötsligt hotade. bell hooks föreslår att människor låter bli att definiera vad kärlek är för att det bär med sig något tungt. Har jag aldrig varit älskad? Osäkerheten är både svindlande och skamlig. Inte vill jag vara en behövande kvinna som måste bli älskad, men inte heller någon som inte blir det. Ta allt ifrån mig, mitt förnuft, min självkänsla och min trygghet men ta inte min föreställning om vår kärlek. Vad var då meningen med allt? Jag bär med mig bell hooks definition som en förolämpning mot mig personligen, jag vet nämligen inte hur jag ska våga kräva allt det där av världen. Våld och kärlek kan inte samexistera, fortsätter hon, det är nästan för radikalt för mig att få grepp om. Vad är det jag letar efter, när jag lusläser Aftonbladets sakliga artikel om vittnesmålen mot min första förälskelse. Kanske någon kodad detalj som bara jag förstår, om nätterna fyllda av gråt och fylla och aggressioner och senare försoning. Så underbar den försoningen var, som ingav mig en känsla av allt inte var förgäves.Tjusningen med parrelationen är också skräcken: Det är en isolerad plats. I min mening finns det bara en plats som är än mer ensam och det är platsen mellan barn och förälder. När du är barn har du ingen annan värld att jämföra med din, så allt som sker, sker som en absolut sanning. Och jag har upplevt något liknande i samlivet med män, för ingenstans finns det egentligen utrymme att undersöka det som pågår mellan två par förälskade ögon. För ögonen som jag betraktar honom med är just det, förälskade. Jag kan finna goda förklaringar till allt hans beteende i hans historia, för det är så vi möter dem vi älskar, och hans tyngsta hemligheter är nu även mina. Jag tänker: Aldrig vill jag förråda dig.Terrence Real är en terapeut specialiserad på bland annat manlig depression och i självhjälpsboken ”How can I get through to you” undersöker han hur maskulinitet lägger sig i vägen för sann intimitet. Real menar att det inte är socialt accepterat att tala om hur det verkligen är att leva tillsammans med män. När unga flickor, och unga pojkar, blir vuxna är det som att vi avlägger vi ett löfte om att bevara deras hemligheter. Denna tystnad är inte en privat tystnad, utan en kulturell, och vår kollektiva maskopi med patriarkatet.Vad är det vi tiger om? Om ett vardagligt patriarkalt förtryck som pågår lågmält och konstant. Ibland tiger vi om mer uppseendeväckande hemligheter. Att bryta detta förtroende var det som satte metoo i rörelse. Det var det som var själva dess styrka, att vi utan förvarning lät munnen gå.Me too. Jag också. Det betyder att någon tillkommer. Att det inte bara är du här. Jag som du har blivit utskälld. Jag har likt du blivit skrämd, kontrollerad, hotad. Också jag våldtagen. Låt oss stå jämte varandra i vår sårighet. Hur kommer det sig då att jag fortfarande känner mig ensam?Nu äger jag inte ens berättelsen längre, även fast jag misstänker att den aldrig var min utan bara en jag ärvde, från någon som tyckte den passade honom bra.Den före detta artisten Kelis gav våren 2018 en lång intervju om sitt avslutade äktenskap med hiphop-ikonen Nas. Orädd berättade hon att hon blev psykiskt och fysiskt misshandlad. Samtidigt sa hon: ”Jag drack också. När han slog mig så slog jag tillbaka.” Det låter som hon klandrar offret – sig själv. Men att göra sig medansvarig är inte, tror jag, bara att ge förövaren oförtjänt förlåtelse. Det är också att hävda sin rätt över det lilla man har kvar.Lika noggrant som jag läste Aftonbladets artikel läser jag nu mig själv, söker spår av den agens som gått förlorad. Jag läser gamla mejl, och går igenom dagböcker. Innan dessa klarsynta kvinnor, som också levt nära honom, vågade kliva fram kunde jag framställa vår romans som ett möte mellan två skeppsbrutna jämlikar som hakade tag i varandra, desperat och sorgset. Jag slapp vara en platt flickfigur i en söndertjatad historia om emotionellt våldsamma, sexuellt gränslösa och alkoholdränkta olyckliga unga män. En historia som inte handlar det minsta om mig. Nu äger jag inte ens berättelsen längre, även fast jag misstänker att den aldrig var min utan bara en jag ärvde, från någon som tyckte den passade honom bra.Efter metoo är vi som ville vara ogenomträngliga och onåbara nu tvingade att bli något annat. Vad vet jag ännu inte. Efter en tid bestämmer jag mig för att radera alla gamla mail. För vad är det mest infekterade såret? Inte traumat eller skammen i att vara oälskad. Inte heller förlusten av våra lögnaktiga historieskrivningar. Det mest infekterade såret är att vi skrev till våra gärningsmän och bad dem ta oss tillbaka. Att vi skrev ”Jag älskar dig, förlåt”, och trodde att det var sant. Tone Schunnesson, författare

Huden är vårt största organ och i det här avsnittet får vi lära oss mer om vår hudhälsa tillsammans med hudforskaren Dr. Johanna Gillbro.Johannas resa som entreprenör och grundare till Skinome började redan i hennes barndom när hon drabbades av pigmentsjukdomen vitiligo, och det var även då hennes fascination för huden tog sin början. Kunskapen om huden ledde henne så småningom till hudvårdsindustrin och idag har Johanna över 15 års erfarenhet av hudvård från roller som forskningsledare och innovationschef.2019 gav hon ut boken 'Hudbibeln' som blev en bästsäljare. Idag driver hon hudvårdsföretaget Skinome som producerar färsk, aktiv och mikrobiomstärkande hudvård.Hudhälsa handlar om att må bra inifrån och ut och då är det viktigt att ha en holistisk syn på hudvård. Huden påverkas inte bara av vad du använder för hudvårdsprodukter, utan även hur du lever. Vill du veta mer om Johanna och hudhälsa rekommenderar jag dig att följa henne på Instagram @johanna_gillbroeller lyssna på hennes podcast HUDDOKTORERNA.Hoppas ni tycker om veckans avsnitt.Lyssna, Dela, och Prenumerera.Med kärlek,SofieInstagram:@sofie_kraft@staygrounded.podcast@groundedfactoryMusik: John Martin, Albin Tjernberg.Foto: Stina Caesar.Hosted on Acast.© Sofie Kraft Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var en gång ett par i en stad i Danmark som som så gärna ville ha ett barn. Åren gick och inget barn blev det förens den dagen då paret fick hjälp med spermiedonation på en ivfklinik! Graviditeten var så efterlängtad och paret lyckliga! På kliniken pratade man med paret om hur det var att få barn med en donation och läkarna informerade de blivande föräldrarna om att klokast vore att undanhålla informationen till barnet om det genetiska ursprunget. För det var på den tiden då man trodde att det var bäst för barnet. Men föräldrarna tänkte annorlunda ty deras övertygelse var att vara ärliga och öppna med sitt barn om sitt ursprung. Dessutom arbetade den blivande mamman som klinisk genetiker och hennes framtidsspaning sa henne att människor i framtiden lätt skulle kunna göra genetisk testning på sig själva. Barnet föddes och hennes historia blev en bok som föräldrarna gjorde om hur de längtat efter henne och hur hon blev till! Idag jobbar Emma själv på Cryos spermbank och hon har även skrivit en bok som heter Donorchild, the child of love. Emma finns också på  instagram där hon kallar sig Donorchild och hennes mål är att bidra till ökade kunskaper om hur det är att växa upp som donatorbarn och stärka föräldrar, barn och vuxna, i samtalet kring spermie- och äggdonation.  Här har vi Emma i studion och intervjun är en blandning av svenska och danska! De som tycker att danska är svårt så håll ut, i intervjun gör vi kontinuerligt översättning under samtalets gång! Stort tack till Emma för allt du bidrar med i sammanhang kring donation. Ett stort tack också till Gedeon Richter som bidrar till detta! Det finns ingen historia som är den andra lik i längtan efter ett barn. Varje berättelse är unik och situationen skiljer sig från par till par, precis som möjligheten att bli gravid. Kunskapen om fertilitet är generellt låg och många känner inte till hur kroppen fungerar och vilka möjligheter som finns. Det här avsnittet gör vi i samarbete med Gedeon Richter och deras initiativ Fertilitetskollen.com där både kvinnor och män kan lära sig mer om fertilitet.

En gång sågs husen som magiska, idag gör vi bostadskarriär. Vad går förlorat i utvecklingen? Vincent Flink Amble-Naess funderar över frågan medan han tar oss med till en medeltida fransk bondby. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När jag sluter ögonen och tänker tillbaka, framstår mitt barndomshem som vore det beläget i en sagovärld. Jag minns den vita kakelugnen, fönstret i burspråket och det svala stengolvet i köket. Alldeles tydligt minns jag också vårt trapphus, som var mejslat i kalksten och innehöll koraller och avlånga snäckskal. När vi återvände från en middag och jag pendlade mellan sömn och vakenhet i min mammas famn, verkade fossilen nästan ha satts i rörelse, liksom burna på vågor från urtiden. Om en vuxen hade berättat för mig då, att vårt hus hade en själ som skulle överleva oss alla, hade jag betraktat det som en självklarhet. Kanske är det lätt att avfärda det som en föreställning som hör barndomen till. Men kanske ändå inte. Storinkvisitorn Jacques Fournier var under början 1300-talet biskop i den sydfranska staden Pamiers. Senare skulle han bli påve i Avignon under namnet Benedictus XII, men det låg ännu långt in i framtiden. Som ung man ledde han inkvisitionen i den lilla byn Montaillou i Occitanien. Och hans still var verkligen inkvisitorisk. Till skillnad från sina yrkesbröder tillgrep han tortyrredskapen bara i yttersta nödfall. Istället utsattes hans offer för en serie extremt detaljerade korsförhör. Utfrågningarna rörde alltifrån teologi till sexualitet, lantbruk och djurhållning. Metoden var inte olik den Sokrates hade tillämpat i sina samtal med atenarna. Fourniers syfte var att kartlägga en sekt av albigenser som utmanade den katolska läran. Det ryktades att bönderna hade övergett monoteismen, och blivit övertygade om att världen var ett slagfält mellan ljus och mörker. Genom inkvisitorns utfrågningar framträdde sakta men säkert en bild av lokalinvånarnas mycket säregna föreställningsvärldar. Inte minst deras syn på sina bostäder var av intresse.Man bör hålla i minnet att bybornas yttranden var vittnesmål som avlades inför en fientlig domstol. Av det som sades mellan skål och vägg finns nästan ingenting bevarat. Liksom senare tiders väckelserörelser var det nämligen i just hemmen som gudstjänsterna ägde rum. De troende samlades i köken, kring eldarna och på jordgolven. Där tog de varandra i händerna och viskade sina trosbekännelser om världsalltets delning mellan godhet och ondska. Det var också där de fick veta att det skulle komma en dag då slutstriden skulle stå, och de rättrogna skulle vara kallade att ta till vapen mot mörkret och mot den ogenomträngliga natten. Kanske bidrog dessa predikningar till albigensernas syn på sina hus som magiska. De byggnader som inhyser så ödesmättade förkunnelser måste trots allt upplevas som ganska speciella. Kunskapen om livet i den lilla byn har nått världen genom historikern Emanuel le Roy Laduries klassiska studie ”Montaillou. En fransk bondby”. Boken är baserad på de domstolsprotokoll som fördes av Fournier under inkvisitionstiden. Ett av dokumenten rör en kvinna vid namn Madame Garaudy. I sitt vittnesmål beskriver hon hur irrlärorna spred sig som en pest mellan husen. När idéerna väl hade fått fäste, tänkte hon sig, satte de sig bokstavligt talat i väggarna. Därefter gick de inte bort på åtminstone fyra generationer. Byborna i Montaillou talade om lojala hus, om svekfulla hus, om troende hus och om kätterska. Det var ingen metafor, eller åtminstone inte bara. Mycket tyder på att själva byggnaden ansågs vara magisk eller på något vis besjälad. I en arvstvist beskrivs familjens stuga som ”en fortsättning på den avlidne herrens person” och till och med som ”den verklige herren över de tillgångar som utgör arvet”. Därtill var det inte ovanligt att delar av familjeöverhuvudets lik inkorporerades i byggnaden. Naglar och hår petades in mellan plankorna eller blandades i det klenbruk som bildade väggarna i de förmögna familjernas bostäder.Trots att byggnaden var så viktig för byborna har forskningen visat att priset på ett nybyggt hus var extremt lågt. Anledningen torde ha varit en bristande efterfrågan. Till skillnad från på vår egen bostadsmarknad, hörde det nämligen till ovanligheterna att en människa bytte bostad. I en häpnadsväckande passage av le Roy Laduries bok beskrivs hur myndigheterna bestraffade ett hus som hade brutit mot reglerna: Inte invånarna, alltså, utan själva fastigheten. En lösmynt kvinna kikade in genom en springa i dörren till sin granne och fick där syn på den kätterska predikanten Pierre Authié som höll en hemlig mässa. Efter att hon angivit honom gjorde man omedelbart slag i saken. Huset där Authié hade predikat brändes ned till grunden. Om man inte renade platsen med eld, uppgav en av bönderna, riskerade man att irrlärorna hoppade som loppor till de intilliggande husen. Bybornas uppfattningar om sina bostäder framstår som bisarra för den moderna läsaren. Men kanske beror det delvis på att vi har blivit förhärdade. Marknadens realiteter har fått oss att betrakta våra bostäder inte i första hand som hem, utan som varor att köpa och sälja för pengar. Med tanke på urbaniseringen och befolkningsökningen, är det svårt att föreställa sig hur det skulle kunna förhålla sig annorlunda. Men det förändrar inte faktumet att det vid sidan om fördelarna – att fler människor får någonstans att bo – också kan finnas vissa nackdelar. Ett exempel är just denna instrumentella uppfattning av hemmet, en uppfattning som reflekteras i ett modeord som ”bostadskarriär”. Under arbetet med den här essän var jag en eftermiddag ute och promenerade i närheten av mitt barndomshem, i skuggan av Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Av en händelse stod ytterdörren till byggnaden öppen. Jag stannade ett ögonblick och såg in. Porten var mindre än vad jag mindes den som. Dessutom var trapphuset ostädat och taklampan flimrade på ett sätt som ingav misstankar om dålig ekonomi i föreningen. Trots dessa prosaiska inslag var det något särskilt över platsen. Kanske hade jag sovit för lite, eller också berodde det på att jag hade hoppat över frukosten, men på något sätt fick jag för mig att jag hörde hemma där och att det var nästan brottsligt att jag hade flyttat därifrån. Den där tanken skakade jag naturligtvis av mig så snart jag gick vidare. Jag är egentligen inte en vidskeplig person. Inte egentligen. Men ibland tänker jag mig ändå att det är just barnets syn på världen som en förtrollad eller magisk plats, som är den mest naturliga för oss. Kanske, tänker jag mig, kan hela vår uppväxt ses som en rekapitulering av idéhistorien.När vi är små är allting dunkelt. En eld brinner i natten och kastar långa skuggor över väggarna. Lågorna fladdrar och barnet tycker sig ana en själ bakom rörelsen. Så kommer upplysningen, solen stiger och skuggorna bleknar. Och visst ser man världen lite klarare. Men kanske blir man också bländad.Vincent Flinck Amble-Naess, frilansskribent och läkareLitteraturEmmanuel Le Roy Ladurie: Montaillou – en fransk bondby 1294–1324. Översättare: Jan Stolpe. Natur & kultur, 2019.

Vad är kunskap egentligen? Definierar vi det annorlunda i dagens samhälle än i gårdagens? I dagens Fontänbubbel försöker vi reda i ordets ursprung och betydelse och hur vi ser på begreppet idag. Hur ser förhållandet kunskap och information ut? Är kunskap något som alltid går att empiriskt bevisa? Är kunskap

Kunskapen om dyslexi är bättre än förr, men det finns saker som kan förbättras och utvecklas. Gäst: Benny Björkman, föreläsare. 

Herulerna är ett av de mest gåtfulla germanfolken, som rörde sig från Västkusten i dagens Sverige ända till Krim vid Svarta havet. De dök även upp i dagens Serbien och Tunisien.Herulerna kan under folkvandringstiden uppgått till runt 30 000 människor av ett blandat ursprung. Och det verkar som de underhållit minnet av sitt ursprung i dagens Sverige.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och författaren Jonathan Lindström som är aktuell med boken Sverige långa historia – människor, makt och gudar under 14 000 år.Germanerna var heterogena grupper med stormän, krigare, familjer, tjänare och slavar. Vi känner till många olika germanska grupper där goter, visigoter och vandaler är några av de mest kända.Folkvandringarna handlade om allt från mindre krigarföljen till hela folk och ett folk på vandring kunde ha en mycket varierad sammansättning. Men det kunde finnas en kärna av stormän, som värderade att ha en gemensam identitet och historia för sammanhållningens skull. Hade folket varit på vandring under flera generationers tid kunde de vårda minnet av sitt ursprung, som fick gälla för hela gruppen.Romarriket fungerade som katalysator för germanvandringarna på två sätt. Närheten till Roms nordgräns ledde till ekonomiska och politiska förändringar i Nordeuropa som innebar ökade sociala klyftor och oro, alltså skäl att lämna. Samtidigt lockade rikedomarna och stabiliteten i Romarriket.Den heruliska huvudgruppens historia sträcker sig över 300 år. Under flera århundraden har gruppens ledande familjer underhållit minnet av sitt skandinaviska ursprung. Kunskapen om ett avlägset mål förklarar germanfolkens märkliga förmåga att under ett sekel befinna sig på en plats, och seklet därpå långt därifrån, utan att någon har sett dem däremellan. Förflyttningen, ofta hundratals mil, sker under relativt kort tid, i ett svep.Lyssna också på Det första Svearikets uppgång och fallBild: Germaner så som romarna såg dem – här på Marcus Aurelius-kolonnen från år 180. Bilden föreställer troligen ett germanskt rådslag. Wikipedia, Public Domain.Musik: Electra to the Baltic Sea (Full) av Giuseppe RizzoKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Stenbäck har en fantastisk kunskap inom livet och är idag samtalsterapeut och coach med många strängar på sin lyra. I detta avsnitt delar Johan med sig av livserfarenheter, utmaningar och sin breda kunskap om männsikor.Från den stora passionen med dans och rörelse till att ha lärt sig bygga broar inom militären på ingenjörsnivå och att behöva visa sårbarhet som att lära sig gråta. Misslyckandet av att bli antagen till både polisen och brandkåren blev vändningen till det positiva i Johans liv. Tack vare det så jobbar Johan idag med coaching i företag och ledningsgrupper.Varm lysning =)/T&FInstagram: @johan_stenbackDetta avsnitt sponsras av www.siffror.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Handarbete är på modet och presenteras som mindfulness för en stressad samtidssjäl. Men det finns en djupare aspekt av hantverk som handlar om vad det innebär att vara människa, säger Boel Gerell. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Från 2018. En kall vind drar över ryggen och det börjar snart skymma. I ena handen håller jag tändstickan, i den andra asken med plånet. Repar en gång och ser lågan födas och dö nästan genast igen. Fumlar fram en ny sticka och repar på nytt, med käkarna sammanbitna nu. Det ska gå. Det är ingen konst att tända en eld. Människor i alla tider har gjort det, under mycket svårare omständigheter än så här. ­Mamma, tänd nu då! Bakom mig trängs barnen med grillpinnar i händerna och nyss har jag hållit en liten föreläsning för dem, om hur människor som inte hade tändstickor förr klarade sig ändå. Med fnöske och elddon och till och med ett stycke flinta. Doften av bränt i luften när man slår två stenar samman, antydan till en gnista. Och nu sitter jag alltså här med tändstickor, tidningspapper, späntved och tändvätska till hands och ändå vill det sig inte riktigt. Vad gör jag för fel? Jag har ingen aning. Tänker att vi skulle ha stekt korven hemma på spisen i stället. Kanske kört in om butiken och köpt med en burk färdig potatissallad. Men om inte. Om strömmen till spisen stängts av. Om ljuset gått i butiken och kyldisken slocknat. Hur klarar jag mig då? Vilken nytta har jag då av min kunskap om världen? hantverk fast i en vidare mening också kunnande, visdom och handlag Tänker jag rätt efter är hela min tillvaro baserad på ting och tjänster som jag ser som självklara, utan att ha en aning om hur de fungerar. Kan jag ens stöpa ett stearinljus? Kan jag snickra en stol eller väva ett tyg? Kan jag dreja och bränna en kruka och vet jag var jag ska gräva efter vatten? Nej, väldigt lite av det där kan jag och den kunskap jag trots allt har om ord och skrivande och kultur ter sig i sammanhanget som mer eller mindre värdelös när det kommer till reell överlevnad. I boken vars fornengelskt stavade titel är Cræft som i hantverk fast i en vidare mening också kunnande, visdom och handlag reflekterar den brittiske arkeologen och medeltidsforskaren Alexander Langlands över vad som gått förlorat i vår moderna tid. Metodiskt tar han sig för att återerövra kunskapen genom egna försök och tillkortakommanden. Misslyckanden som han tar med fattning för att försöka igen och utifrån befintliga material i naturen skapa alltifrån bikupor, häckar för att inhägna djur, krukor och halmtak. På köpet lär han sig inte bara hur han får arbetet gjort utan hur han får det gjort bra och hållbart. För att göra en bikupa som håller länge behövs gräs som fått växa ett tag och fått den rätta stadgan i stråna. Och för den som har det riktiga handlaget går det faktiskt att spinna ull enbart med hjälp av en stor sked av trä. Projekten han tar sig an tillåts ta tid och det som för inte så länge sedan var en nödvändighet är i dag en lyx. Att göra sig omsorgen om att föda upp får, klippa deras ull, karda och spinna och sticka en tröja när det går att köpa en likvärdig produkt för bråkdelen av insatsen i närmaste galleria. Att kunna stoltsera med hantverk och naturmaterial är en överklassmarkör om någon i ett samhälle där tid, inte resurser, fortfarande ses som den största bristvaran. Tid som kan köpas, för den som har ekonomiska förutsättningar att betala för någon annans arbete. För fortfarande finns några kvar som kan konsterna från förr. I boken Verkstäder av Cilla Ramnek får vi exempelvis träffa Erica Larsson som är fjärde generationen korgmakare i en liten källarlokal i Gamla stan i Stockholm. Passionerat berättar hon om tryggheten i att hantera redskap som hon vet varit i händerna på tidigare generationer sedan 1900-talets början. Även Ramnek grips av stunden och blir lyrisk. Det är som balsam för en stressad själ att befinna sig i dessa verkstäder skriver hon. Att på något sätt återbördas till väsentligheter och bekräftas i ambitionen att låta sig styras inifrån. Hantverk som mindfulness alltså, inte ett arbete för arbetets skull utan som terapi och förädling av den egna personligheten. En suggestivt ljussatt verkstad som ett nostalgiskt titthål i tiden och en utställning på Skansen. Man kan undra vad Ericas farfarsfar Knut Wilhelm Larsson hade tyckt om den romantiseringen när han först installerade sig i den trånga källarlokalen 1903.  Snart nog allt som familjen behövde producerade de själva Och jag tänker på min egen morfar och hur fort allting gått. Min morfar föddes år 1900 jämnt och växte upp på ett litet småbruk i utkanten av den skånska byn Stiby, nu Gärsnäs. I papperna han lämnade efter sig finns en berättelse skriven av hans fyra år äldre bror Sigurd inför dennes 67-årsdag, där han häpnade över utvecklingen han fått vara med om. Nu är det väl så skriver han: ... att alla äldre tycker att förändringarna varit stora under deras levnad, och så tycker också jag när jag blickar tillbaka på nära sju decennier. Men rent objektivt sett är det väl ändå riktigt, att förändringarna i varje fall i tekniskt och ekonomiskt hänseende varit större under de senaste femtio åren än under någon annan motsvarande period tidigare. Mycket av det som människor tidigare under långa tider drömt om och fantiserat om har under dessa årtionden flyttats in i verklighetens värld, och mycket av detta har grundligt omgestaltat livet för ett mycket stort antal människor. Året är 1963 och femtio år har gått sedan den första T-forden monterades efter löpande-bandet-principen i Highland Park, Michigan. Om ytterligare sex år ska farkosten Örnen landa på månen och Sigurd tycker sig redan ha upplevt oerhört mycket. Inför pensionen tar han sig tid att blicka bakåt och beskriver inlevelsefullt sin och morfars barndom i den kringbyggda gården på slätten. Snart nog allt som familjen behövde producerade de själva, annat bytte de sig till. För att värma upp huset användes torv som de mot en avgift bröt i en mosse vid Sankt Olof. Detaljerat beskriver Sigurd hur torvkokorna skärs i fyrkanter och läggs att torka i omgångar i solen för att så småningom forslas hem till gården med häst och vagn. Som barn får han och morfar sitta ovanpå lasset under hemfärden. Nu är deras händer sedan länge stilla Hundra år sedan, en evighet eller ett ögonblick. Avståndet till morfars tidiga 1900-tal tycks verkligen som till månen och tillbaka och ändå minns jag ju honom så väl. Minns det trygga lugnet i hans händer när han arbetade. Var sak på sin plats, en sak i taget och en självklar kunskap om funktionen av varje redskap, nödvändigheten i varje handgrepp. Precis som mormor i blixtrande snabba rörelser hanterade vävstolen en trappa upp eller repade upp garnet i en uttjänt kofta och snodde nystan, för att sticka något nytt. Nu är deras händer sedan länge stilla. Kunskapen till stor del förlorad, tilliten till den egna förmågan reducerad till fumlande fingrar vid en grillplats. Och jag borde verkligen lära mig det där, att tända en eld utomhus. Inte som balsam för själen utan för att det är något man bör kunna, som människa. Boel Gerell, författare Litteratur Alexander Langlands: Cræft, An Inquiry into the Origins and True Meaning of Traditional Crafts, W.W Norton & Company, 2017. Cilla Ramnek, Verkstäder, Natur & Kultur, 2018.

En av filosofins fäder från den grekiska antiken, vars öde nära flätades samman med en världshärskares. Men hela sitt liv dedikerade han till kunskapen och än idag ekar hans ord tydligare i våra öron än vi kanske förstår. Redaktionen för detta avsnitt består av:Cecilia Düringer programledare och manusMarie Fjellborg manusErik Laquist producentZardasht Rad scenuppläsareJulia Öjbrandt ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Charlotta Weigelt, professor i filosofi vid Södertörns högskola.Vill du veta mer om Aristoteles? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Aristoteles av Carlo Natali Aristotle his life and school av Carlo NataliAristotle av George GroteAntikens värld av Robin Lane FoxDen antika staden av Peter ConnollyDen grekiska världen av Hilding Thylander

Följ med på veckans avsnitt där vi har en ny gäst i podden. Karl tar plats i studion och berättar kring sin erfarenhet att jobba med tillgänglighetskrav och hur man får webbapplikationer med tillgängliga för allmänheten. Följ med Andreas och Karl där de även tar och diskuterar varför just kunskapen är så låg kring tillgänglighet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Första delen i en serie om klimatförändringen och vad den innebär för jorden och samhället.

Många beroendesjuka har även ett medberoende och många medberoende är det till icke-missbrukare. Kunskapen om detta är knapp hos gemene man men jag hoppas att samtalet med Per kommer att ge er många insikter och att även ni uppskattar hans rättframma, icke-dömande sätt. Per delar med sig av sin resa, från missbruk, kriminalitet och icke-tro på sig själv, till att nu ha pluggat och pluggar vidare och även jobbat som alkohol och drogterapeut själv.  Jag ber om ursäkt för ljudet, detta avsnitt spelades in under en av de varmaste dagarna i sommar så en fläkt var på som stör.  För att nå Per: @perbutenas  För att få mer kunskap om 12-stegsprogrammen https://www.aa.se/aas-tolv-steg-forsta-legatet 

Frej Hallgren har en bakgrund som tennistränare men har också varit intresserad av utbildning under många år. Idag är Frej lärare på Högskolan i Dalarna på idrottstränarprogrammet, varit utbildare inom Svenska Tennisförbundet och arbetar nu med att ta fram utbildningsmaterial för det reviderade utbildningsprogrammet för tennistränare. I det långa samtalet i dag pratar vi bland annat om: - klubbstrukturen - det nya utbildningsprogrammet - fysisk träning för juniorer under 10 år - hur man applicerar det akademiska med det praktiska på banan - hur mycket tennisens något förändrade karaktär med kortare slagdueller bör påverka hur vi tänker kring träning - varför salsa är en bra träningsform för att bli bättre på tennis www.linuspabaslinjen.com www.houseofbontin.se www.euroelite.info

Varför är det lönlöst att banta? Hur mycket påverkas vikten av vår psykiska hälsa? Vad säger ny forskning om hur vår ämnesomsättning fungerar? Varför går man inte ner i vikt av att träna? Vad tycker han om 16 Weeks of Hell-flugan? Hur påverkas vår hälsa av preventivmedel? Vilka är för- och nackdelarna med periodisk fasta? Varför blir sjukvården så provocerad när man dömer ut BMI som ett verktyg att mäta hälsa på folkhälsonivå? Och vad ska boken han skriver tillsammans med Stina Wollter handla om? Ett väldigt intressant samtal med Sveriges främsta folkhälsoinfluencer, överviktsforskaren Erik Hemmingsson. Tack för att du lyssnar!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetraFacebook: https://www.facebook.com/petra.manstrom See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Rädslan att smittas virus och bakterier är stor hos många som lever med primär immunbrist. Att isolera sig har därför varit vanligt under pandemin. I det här avsnittet berättar inspiratören Erik Ståhl, med den ovanliga sjukdomen Wiskott-Aldrich syndrom, vad som hände när han blev sjuk i covid-19 och hur han tänker kring risken att bli smittad igen. Medverkar gör också Petter Brodin, professor i immunologi och i pediatrisk immunologi, knuten till Karolinska Institutet samt Imperial College London. Han förklarar varför vissa blir svårt sjuka i covid-19 och hur personer med nedsatt immunförsvar bör behandlas. Kunskapen är ett resultat av ett globalt forskningssamarbete som pågått under två år. Tips! Läs mer om hur du med primär immunbrist ska tänka kring en tredje dos av covid-19-vaccin på PIO:s hemsida, pio.nu. Podden ”Så sjukt” är ett samarbetsprojekt mellan PIO och CSL Behring.

I ett nytt forskningsprojekt vid Linköpings Universitet vill forskarna hitta strategier och verktyg för att planera samhället för att möta omställningen till fossilfritt. Kunskapen ska integreras på samhällsplanerarprogrammen på flera lärosäten i landet, bland annat Stockholms universitet och Blekinge Tekniska Högskola. I Temapodden möter vi projektledaren, Dick Magnusson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. I avsnittet hör vi också Peter Schmitt, biträdande professor i kulturgeografi, vid Stockholms universitet. Läs mer om projektet Planerare som agenter för hållbara städer. Programledare är Per Thelaus. -- Har du tankar och idéer om podden? Mejla oss på temapodden@liu.se https://liu.se/organisation/liu/tema #temapodden -- Temapodden är en podcast från Linköpings universitet. https://liu.se/podcast

Fredrik snackar med Svante Richter och Andreas Cederström om bluffsyndrom, att vara en “riktig programmerare” och angränsande problem. Vi diskuterar saker som problemet med att jämföra sig med hela världen, samtidigt, och att jämföra sig med andra på ett bra sätt. Har du tänkt på att din chef och din chefs chef förmodligen också lider av bluffsyndrom? Att få känna att man är del av helheten och förstå vad kunder faktiskt vill ha kan hjälpa mycket. Prata med folk! Men kanske viktigast av allt: du är bra som du är, och vi är en hel yrkesgrupp och fler därtill som tidvis kämpar med självbilden på olika sätt! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @oferlund, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Svante - nås med fördel i vår Slack-kanal Andreas FOMO - fear of missing out Gatekeeping Impostor syndrome Developers! Avsnitt 11 av Deverlopers! - som Andreas gästade Madde och Sofia Tretton37 Hacker news The imposter's handbook Big O-notation - tumregler för att resonera kring prestanda The missing semester of your CS education Open-source, not open-contribution Sqlite CRUD Real user monitoring The little printf The little printf i videoform Bonuslänk The talent myth keeps people out of tech (video) Titlar Mental hälsa på arbetsplatsen Där vi spenderar 40 timmar i veckan Hjärnan blir förvirrad och trött Systemarkitektur på klassiskt vis Väldigt ärligt Min känsla av bluff Man jämför sig med helheten av alla andra Förväntningarna blir ju tokiga Kunskapen som en del av leveransen Räcka till på jobbet Oro finns överallt

På Anova i Stockholm jobbar Mats Holmberg som är endokrinolog och ägnar sina arbetsdagar bland annat åt andrologiska utredningar. Många av dessa är män som remitterats pga avvikande spermieprov, kanske utförda som en del av en fertilitetsutredning.    Kunskapen om fertilitet är generellt låg, även när det kommer till män. Många känner inte till hur kroppen fungerar och vilka möjligheter som finns.  Hos Mats försöker man ta reda på orsaker till att mannen saknar spermier och i det här avsnittet får ni en genomgång av hormoner, testiklar och vad man kan göra för att hjälpa dessa män.    Det här avsnittet gör vi i samarbete med Gedeon Richter och deras initiativ Fertilitetskollen.com där män och kvinnor kan lära sig mer om fertilitet!  

Dermatillomani och Trichotillomani är närliggande diagnoser till ocd eller relaterade tillstånd till ocd. Mia arbetar på Ångestenheten Psykiatri Nordväst i Stockholm en specialistenhet för ocd/tvångssyndrom och relaterade tillstånd. Kunskapen kändes för låg i hela landet så har hon forskat på området, Trich och Derma och psykologisk behandling. Här hittar du familjebalans.se där kan du lämna ditt namn och mejladress för att få information om bland annat OCDhjälpen för anhöriga och få ta del av lärdomar inom ocd/tvång. Berätta gärna för mig vad du vill lyssna på för ämnen och vad du tycker om #Tvångspodden! info@familjebalans.se

Den som tror att våra moderna tider lyckats göra sig kvitt det förgångna har fel. Tvärtom, hela världen håller på att förvandlas till ett museum menar Thomas Steinfeld. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Aldrig har det förflutna varit så närvarande. Det som en gång varit blir levande igen, i form av filmer eller datorspel som förmår att återskapa det försvunna med yttersta precision. Eller så bevaras det förflutna i form av innerstäder, restaurerade för att för alltid se ut som de kanske en gång gjort. Eller så spelas samma gamla låtar om och om igen, från morgon till kväll, så att även den populära musiken tycks har hamnat i en ändlös slinga av nästan samma karaktär som den klassiska musiken befinner sig i sedan mer än hundra år. Ingenstans syns dock det förflutnas övertag över närvaron lika tydligt som i museernas utveckling. Runt 150 museer lär ha funnits i Sverige under slutet av sextiotalet. Idag räknar man mer än 1500 museer, och då är många privata, men allmänt tillgängliga samlingar är inte ens upptagna i listan. Museernas historia är en berättelse om permanent utvidgning. De första skapades när några få furstliga samlingar öppnades för allmänheten, eller när en republik som Frankrike ville visa upp alla konstskatter, som befunnit sig i slott, kyrkor och kloster och som nu skulle betraktas som folkets egendom. De nya samlingarna förvarades i byggnader, som liknade husen varifrån de utställda föremålen tagits: I Paris användes ett gammalt kungasäte, nämligen Louvren, eller så byggdes det nya slott, enbart för konsten, så som i St. Petersburg eller i Stockholm, eller så uttrycktes det en näst intill religiös vördnad för konsten genom att man byggde nya museer som liknade antika tempel, så som det skedde i Berlin, i London och Madrid. Nationalmuseerna kom så småningom ur modet, men museerna blev bara fler. Så småningom upprättades liknande praktbyggnader också för samlingar utanför konsten, framför allt inom naturhistorien, inom etnologin, inom konsthantverket och senare också inom teknikhistorien. Uppkomsten av dessa samlingar var bunden till nationalstatens framfart under det sena 1800- och det tidiga 1900-talet: De dokumenterade civilisationens möjligheter och framgångar, och när de talade om människan så menade de framför allt det egna folket. Nationalmuseerna kom så småningom ur modet, men museerna blev bara fler. I byn Önneköp utanför Hörby i Skåne finns ett kannibalmuseum, i Säter utanför Skönvik i Dalarna finns ett museum över mentalvårdens historia, och i lappländska Glommersträsk finns ett museum över osålda damhattar. I Wien finns ett museum över kondomer, i kroatiska Zagreb finns ett museum över brustna relationer, och i byn Castelbosco utanför Piacenza i norra Italien finns ett "museo della merda", ett avföringens museum. Ingen har ännu lyckats göra en förteckning över alla dessa privatmuseer. Men de finns i alla länder i västvärlden, med minst flera hundra exemplar i varje stat. Eftersom de vanligtvis går tillbaka till en hobby, som någon gång spräckte vardagsrummets begränsade möjligheter, är det svårt att bestämma när samlandet började bedrivas med museologiskt allvar. Det finns dock anledning att tro att de allra flesta inte är äldre än trettio eller fyrtio år. Det må låta underligt, men det är så: Deras framfart är knuten till den moderna konstens segertåg genom världens stora museer. Målaren Wassily Kandinsky, en av den abstrakta konstens pionjärer, berömde sin äldre kollega Paul Cézanne år 1912 för hans förmåga, att "skapa en besjälad varelse av en tekopp, eller riktigare sagt, att upptäcka en varelse i denna kopp". Det dröjde inte länge innan en sådan tekopp, iklädd en bit päls, ställdes ut som ett konstverk, bredvid en flasktorkare eller en cykelsadel med racerstyre, som skulle föreställa en tjurskalle. Sådana föremål, som blir till konst för att en konstnär utnämnt dem till konst, kallas för "readymades". Med dem utvidgades antalet objekt som kunde presenteras i ett museum i det oändliga. Det behövs kanske inte mer än en vit vägg, kanske en vitrin eller en sockel, och så ett bra ljus för att vad som helst ska kunna förvandlas till ett föremål av högre betydelse. Kunskapen om strålkastarens förmåga att förvandla ett bruksföremål till ett betydelsefullt objekt förenar den moderna konstnären med människan bakom ett udda privatmuseum. Det tidiga avantgardet var en revolutionär sekt. Var än den uppträdde så möttes den av kritikernas hån och åskådarnas vrede, av oförstånd, förolämpningar och inte sällan av slagsmål. Det dröjde innan den stora publiken slöt fred med den moderna konsten, någon gång under sextio- eller sjuttiotalet, när Pontus Hultén härskade över Moderna Museet, när Andy Warhol började tillverka uppdragskonst för alla som hade råd och när Joseph Beuys lät plantera 7000 ekar för en konstutställning i den tyska provinsstaden Kassel. Till sist nådde denna utveckling också människan själv. Efter denna tid förfogade konsten inte bara över en oändlig mängd av potentiella föremål. Den spred sig också över hela samhället, i gestalt av allt fler museer, men också i form av en kulturalisering av hela samhället. Staden själv blev till ett museum, när försummade stadsdelar skulle bli levande igen, när det urbana rummet i allt större utsträckning förvandlades till scener, för konserter eller teaterföreställningar, med nya byggnader som från början uppfattades som konstverk i sig själva. Och när det nu uppstod allt fler och allt uddare privatmuseer, så blev de en del av en allmän utveckling mot mer kultur för alla. Till sist nådde denna utveckling också människan själv. Det skedde inte bara för att det blev så lätt att bygga upp ett galleri över den egna tillvaron, med hjälp av de sociala medierna och till mer eller mindre allmän beskådan. Det skedde framför allt för att folk gjorde sig själv till konstverk, var och en: Först kanske i form av en expressiv individualism, som uttryckte sig genom kläder, gester eller ovanliga preferenser, sedan också med själva kroppen som ett konstnärligt objekt och en alldeles privat konsthall. Denna utveckling innebär den systematiska bearbetningen av musklerna med perspektivet riktat mot ett skönhetsideal. Men den omfattar i synnerhet tatueringarna. Ty vad är en tatuerad kropp, om inte ett bildarkiv, där varje postering är av en sådan betydelse att den tas emot under smärtor för att sedan ledsaga bildens bärare under hela livet? Och vad är en sådan kropp om inte en utställning av en människas drömmar om sig själv och resten av världen, helst förknippad med starka minnen? Tatueringen må vara den mest intima formen av ett modernt privatmuseum. Men den är också det mest extrema och personliga uttrycket för att det förflutna aldrig förgår. Särskilt inte i vår tid. Thomas Steinfeld

Vår kunskap om och vårt engagemang i frågor på EU nivå kan utvecklas. Här samtalar vi kring hur delaktigheten kan ökas till exempel genom handslag på lokal och regional nivå. Vi får också konkreta tips på frågor som kan vara värda att lyfta för att öka engagemanget. Medverkande: Karin Flordal, SKR, Sofia Prans, Region Östergötland Programledare: Anders Nordh, SKR Tid: 29:22

Boken heter "Därför demokrati - Om kunskapen och folkstyret" och gäst är författaren och filosofen Åsa Wikforss.Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer, vilket både är en styrka och en svaghet. Och det är framförallt när desinformation och propaganda utnyttjar denna svaghet som det blir avgörande att vi blir medvetna om demokratins stora värde. I boken lyfter författarna fram kunskapens centrala betydelse för ett fungerande folkstyre. Kunskapen krävs för att vi ska kunna granska den förda politiken, uppnå våra mål, fatta välgrundade beslut och hantera oenighet. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under. I programmet pratar vi bl.a. om betydelsen av kunskap för ett fungerande folkstyre. Vi pratar om varför desinformation blivit ett ökande hot mot demokratin. Och vi pratar om vilket ansvar som ligger hos techbolag, journalister, forskare och politiker. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varje år dör ungefär 7 miljoner människor för tidigt på grund av dålig luft, enligt WHO. Nu kommer Världshälsoorganisationen med nya riktlinjer som sätter fokus på att renare luft kan rädda liv och samtidigt klimatet. Kunskapen om hur bland annat partiklar, ozon och kvävedioxid skadar hälsan har ökat de senaste åren. Det handlar om utsläpp från bland annat tillverkning, fordon och spisar. Nu vill WHO se till att kunskapen används för att faktiskt förbättra luften till både hälsans och klimatets fromma. Vi hör Stefan Åström vid IVL Svenska miljöinstitutet och Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå Universitet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Kunskapen om hur klimatet förändras är starkare än någonsin. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slås fast att det otvetydigt är människans utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser som är orsaken till att jordens medeltemperatur ökar. Samtidigt fortsätter spridningen av felaktiga teorier som ifrågasätter forskarnas slutsatser. Klimatförnekelse har de senaste åren letat sig in den politiska sfären i Sverige, och så kallat alternativa medier skriver sedan 2018 allt oftare om klimatet, enligt forskaren Martin Hultman på Chalmers. Runt sex procent av svenskarna förkastar klimatvetenskapens slutsatser och kan räknas som klimatförnekare, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varför är det så? Producent: Mona Hambraeus Reporter: Daniel Värjö Ljuddesign: Olof Sjöström Programledare: Niklas Zachrisson

Kanske kan du få känna dig lite smartare efter att ha lyssnat på Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel. Vi tar oss an boken Genen en högst privat historia. I tider när utvecklingen går oerhört snabbt inom det genetiska området med möjligheter att kartlägga genetiska sjukdomar, i viss mån behandla dem och även en teoretisk möjlighet att påverka arvsanlag hos kommande barn och barnbarn då kan det vara fint att ha en bra grund att stå på. Vi hoppas att du kan få det genom att följa med i Vetenskapsradions bokcirkel där vi pratar om gener utifrån boken Genen  en högst privat historia av Siddharta Mukherjee. Tillsammans med vetenskapshistorikern Petter Hellström och genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad-Malmgren resonerar vi den första bokcirkelomgången om allt från Platons tankar om ärftlighet på 300-talet före Kristus fram till Darwins idéer kring evolutionen och det naturliga urvalet. När menade Platon att en perfekt människa kan bli till? På vad sätt kan en text från Jesajas i Gamla testamentet ha påverkat en av de mest revolutionerande tankarna hos Darwin? Häng med i bokcirkeln. Vi tar oss tillsammans igenom den nästan 600-sidiga boken. Boken finns att låna på bibliotek, som e-bok eller kanske hos antikvariat, eftersom den gavs ut 2018. Välkommen med i Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel om Genen  en högst privat historia! Programmet sändes första gången 25 februari i år. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

När fem kvinnor mördades i april tog debatten om mäns våld mot kvinnor fart igen. Flera av kvinnorna var unga, men trots att våldet tycks peaka i sena tonåren, tas det inte på tillräckligt allvar. I en nyligen publicerad avhandling från Stockholms Universitet konstateras av sex av tio unga upplevt någon form av våld i sin relation vid minst ett tillfälle.  Vanligast är det med psykiskt våld, som hot eller trakasserier. Men även sexuellt våld är något nästan en tredjedel av alla tillfrågade upplevt. Och en av sex har upplevt fysiskt våld i sin relation. Lika många har varit offer för grovt sexuellt våld. Kunskapen om unga som använder våld i sina relationer är än så länge låg, och när svenska forskare vill undersöka ämnet visar det sig svårt att ens hitta personer att intervjua, då få samhällsinstitutioner verkar fånga upp dessa ungdomar. I programmet hörs: "Anna", med erfarenhet av våld i relation, Sibel Korkmaz, socionom och doktor i socialt arbete vid Stockholms Universitet, Zandra Kanakaris, generalsekreterare på Tusen Möjligheter, Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms Universitet. Reporter Lasse Edfast lasse@edfast.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I avsnitt 40 träffar vi Alma Landqvist och Fanny Eriksson, från Nyköpings gymnasium, som berättar om sina egna erfarenheter från skolan och varför det är så viktigt att skriva en bok om dyslexi

Alma Landqvist och Fanny Eriksson, från Nyköpings gymnasium, berättar om sina egna erfarenheter från skolan och varför det är så viktigt att skriva en bok om dyslexi

Kunskapen om fascia är en av hemligheterna bakom Andreas och AO Performance resultat på sina klienter. I detta avsnitt får du veta mer om denna fantastiskt viktiga vävnad. Andreas delar med sig hur DU ska tänka när du rör dig för att utveckla en stark kropp med hjälp av fascia. Vi svarar också på hur lång tid det kan ta för kroppen att bygga kollagen struktur (fascia) i samband med skador. Och kan man då komma tillbaka snabbare från skada med denna kunskap? Lyssna så får du veta.

Dásseárvu betyder både jämställdhet och jämlikhet på nordsamiska och är konceptet avsnittets gäst valt att jobba efter. Káren-Ann Hurri från Karesuando längst upp i norr på svenska sidan av Sápmi klev som 15-åring in på det samiska konfirmationslägret i chock. Där mötte hon ett nytt "urfolk" a.k.a. sydsamer och när chocken lagt sig insåg hon vilken mångfald det samiska folket har. Hon är från renskötselfamilj och har både en syster och två bröder och fick som barn erfara, som så många andra döttrar och flickor, att de behandlades olika inom renskötselarbetet. Idag är en av de brinnande frågorna jämställdhet inom det samiska, samisk feminism alltså och vi pratar specifikt om hur det ser ut i samebyarna, och vad Káren-Ann gör idag när hon arbetar för den här frågan. Samtalet rör sig mellan syd och nord och hon hjälper bland annat till att reda ut vad den samiska hierarkin kan ha grundat sig på. Kunskapen idag skiljer sig oerhört jämfört som tonåring och det här avsnittet ger mycket bra information och många klokheter.  Gillar du vad du hör? Skriv gärna en recension på iTunes, följ mig gärna på sociala medier (Samesystrar) och kika in hemsidan här.  En liten ordlista "Rostubor"- benämning på samebymedlemmar i Geaggánvuopmi/Könkämä sameby [*rosttuhat=korrekt nordsamisk benämning] sydisar- slang för sydsamer nordisar- slang för nordsamer gubbarna- begrepp/slang för de renskötande männen i en sameby  byar- förkortning för sameby Nästa avsnitt kommer onsdag den 23:e december, lagom till jul :)