Podcasts about warszawas

Waffen-SS var SS-statens militära gren som, från att ha varit en mindre styrka fungerande som livvakter åt Adolf Hitler i början av 1930-talet, vid slutet av andra världskriget hade vuxit till ett stort antal fältdivisioner med närmare 800 000 soldater.Även om Waffen-SS aldrig utgjorde mer än 10 procent av den tyska krigsmakten under andra världskriget har organisationen ändå tilldragit sig stor uppmärksamhet. Vad Waffen-SS egentligen var är inte helt enkelt att reda ut. Bilden av ett elitförband bestående av ariska män, uppfyllda av nazistisk ideologi, är missvisande.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med det på många sätt svåra ämnet om SS-statens militära gren, Waffen-SS. Svårigheten ligger i de många krigsbrott och massmord som soldater från Waffen-SS gjorde sig skyldiga till under andra världskriget. För många är Waffen-SS synonymt med ondska.Inom Nazityskland byggde Heinrich Himmler upp ett parallellsamhälle av vad han menade skulle vara en arisk elit. SS, en förkortning av Schutzstaffel, var inledningsvis ingenting annat än en samling män som skulle skydda den nazistiska organisationen och dess ledare, Adolf Hitler. Så småningom byggdes organisationen ut och fick en egen underrättelseverksamhet samt en egen vapengren, Waffen-SS. Till organisationen hörde även koncentrationslägren. SS blev på allvar den mäktigaste organisationen efter att SA tvingats till underkastelse 1934, efter en intern maktkamp inom naziströrelsen. SS organiserade och ledde Förintelsen.Waffen-SS växte avsevärt under kriget, och några av de bäst utrustade och slagkraftigaste förbanden i den tyska krigsmakten var SS-pansardivisionerna. Dock kantades deras krigföring av ständiga krigsbrott på i stort sett alla fronter där de sattes in. Andelen frivilliga och tvångsrekryterade inom Waffen-SS ökade, och vid krigets slut var ungefär 50 % av dess manskap icke-tyskar, rekryterade från Europas alla hörn – inklusive de nordiska länderna.Bild: SS-Brigadeführer Jürgen Stroop (i mitten) ser på medan bostadskvarter brinner under kampen mot det judiska upproret i Warszawas getto. Wikipedia. Public Domain.Lyssna också på Heinrich Himmlers planer för Sverige.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

14 mars. På drygt två veckor har 1,6 miljoner ukrainare flytt till Polen. Hur ska Warszawas linje visavi de ukrainska flyktingarna förstås i en europeisk migrationspolitisk kontext? Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid tankesmedjan Timbro, och Adam Cwejman, politisk chefredaktör på GP, i samtal med Paulina Neuding.

2018 fick Irland laglig abort efter 150 år av förbud. Samtidigt har Polen gått från decennier av fri abort till att ha en av de hårdaste abortlagstiftningarna i Europa. Varför gick de åt olika håll? Den katolska kyrkans makt i samhället är något som förenar EU-länderna Irland och Polen. Men på Irland förlorar kyrkan delar av sin starka ställning efter en rad skandaler som bytte av varandra på 90- och 00-talet. I Polen är den katolska kyrkan starkt integrerad i det politiska livet. Kyrkan var en viktig del i demokratisering av Polen och har ett nära samarbete med de politiska partierna. När en kvinna dör för att hon nekas abort på Irland så fylls gatorna av protester och aborträttsrörelsen tar fart. Några år senare har de hävt ett 150-årigt abortförbud och fått laglig abort fram till vecka 12. Men i Polen har den katolska kyrkan och den nationalistiska och ultrakonservativa rörelsen dragit abortförbudet så pass långt att en massrörelse väckts mot deras lagförslag. I programmet hörs: Ailbhe Smyth, aborträttsaktivist, ledare för kampanjen "Together for yes" och grundare av Women's Education, Resource and Research Centre vid University College Dublin, och Elbieta Korolczuk, docent i sociologi vid Warszawas universitet och Södertörns Högskola. Programledare Isabell Höjman Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

2018 fick Irland laglig abort efter 150 år av förbud. Samtidigt har Polen gått från decennier av fri abort till att ha en av de hårdaste abortlagstiftningarna i Europa. Varför gick de åt olika håll? Den katolska kyrkans makt i samhället är något som förenar EU-länderna Irland och Polen. Men på Irland förlorar kyrkan delar av sin starka ställning efter en rad skandaler som bytte av varandra på 90- och 00-talet. I Polen är den katolska kyrkan starkt integrerad i det politiska livet. Kyrkan var en viktig del i demokratisering av Polen och har ett nära samarbete med de politiska partierna. När en kvinna dör för att hon nekas abort på Irland så fylls gatorna av protester och aborträttsrörelsen tar fart. Några år senare har de hävt ett 150-årigt abortförbud och fått laglig abort fram till vecka 12. Men i Polen har den katolska kyrkan och den nationalistiska och ultrakonservativa rörelsen dragit abortförbudet så pass långt att en massrörelse väckts mot deras lagförslag. I programmet hörs: Ailbhe Smyth, aborträttsaktivist, ledare för kampanjen "Together for yes" och grundare av Women's Education, Resource and Research Centre vid University College Dublin, och Elbieta Korolczuk, docent i sociologi vid Warszawas universitet och Södertörns universitet. Programledare Isabell Höjman Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

WITAM Z WARSZAWY Jeg tror faktisk, at jeg sagde, at det ville være to uger i Kraków og en uge i Warszawa, men det er ikke helt som det blev. Det blev til hele 22 dage i Kraków og bare fire dage i Warszawa. Så meget var jeg vild med min tid i Kraków. Helt snydes for Polens hovedstad ville jeg ikke, så det er der, vi skal hen i denne episode. Vi kommer til at møde med en englænder, der er landet her. Jeg er interesseret i at høre hvordan og hvorfor han er landet lige her. Og få et kig på Polen og deres hovedstad med vestlige øjne. Du kan også tage med mig når jeg møder det polske sundhedsvæsen. Jeg skal på hospitalet fordi jeg kunne mærke, at mit blodtryk var mega-højt. Men vi starter tilbage i Kraków, hvor jeg er på vej mod deres lufthavn, der er opkaldt efter pave John Paul, den anden, hvor jeg sludrer med min Uber chauffør. FLYVER TIL WARSZAWA Og så afsted til Warszawa. Der er faktisk ikke så langt derop. Kun omkring 300 km, som jeg helt sikkert kunne have gjort i bus på 4-5 timer. Men LOT Polish Airlines havde en billig flyvning – kun 750 kr., så jeg besluttede mig for at spare lidt tid og anstrengelser. Jeg landede lige over middag og tog straks ind til byen, hvor jeg så ikke vidste helt præcist hvor jeg skulle gå hen. Det lykkedes mig dog at ringe min vært op, som skynder sig, at forlade sit arbejde for at komme og lukke mig ind i sin lejlighed.   6 INTERESSANTE FAKTA OM WARSZAWA The Palace of Culture and Science i Warsaw blev bygget som en gave til den polske nation fra Sovjetunionens diktator Stalin. Med sine 237 meter er det den højeste bygning i Polen, og med 165 meter er klokketårnet det højeste i Europa. Når det kommer til luftforurening, er Polen Europas Kina. Ifølge World Health har Polen 33 af de 50 mest forurenede byer i Europa. Og hovedstaden er en af dem. Men Warszawa er også en grøn by. Deres Lazienki Park er en af de største parker i Europa, og før Corona pandemien afholdes der gratis søndags-koncerter i parken fra maj til oktober. Formentlig igen i 2021. Trafikpropper er en ting i Warszawa. Det er den værste by med trafikkøer i Europa: Polakker bruger i gennemsnit 106 timer om året med at sidde fast i trafikken. Med omkring 1,8 millioner mennesker er Warszawa den 7. største hovedstad i EU. Det ældste bevis for osteproduktion er blevet fundet i udkanten af Warszawa. Det viser, at der blev produceret ost her for omkring 8.000 år siden. BLODTRYK VAR PÅ KOGEPUNKTET I et par uger har jeg følt mig som en trykkoger. Jeg har haft fornemmelsen af, at mit blodtryk pludselig var meget højt. Det ringede for mine ører, jeg havde tit hovedpine og i det hele taget følte jeg, at der var noget galt. Så jeg besøgte et apotek og fik taget et par hurtige tests, som bekræftede min mistanke. Så jeg bestemte mig for at købe min egen lille maskine og så ellers finde et hospital og få en læges vurdering – og måske noget medicin. Som dansker er vi jo dækket i mange lande med gule og blå sygesikringskort. Men jeg bor jo ikke i Danmark mere, så jeg har en privat forsikring, som dækker mig over hele kloden. Også her i Polen. Først tager de en hurtig test og så bliver jeg præsenteret for udsigten til at skulle tilbringe meget lang tid i et trist polsk venteværelse. Sygeplejersken kommer dog i tanke om en anden mulighed –lige rundt om hjørnet ligger der en anden klinik, som kan tale med mig en halv time senere. Det her er faktisk bare skadestuen. Her siger en læge, at mit blodtryk var for højt, men ikke så alarmerende, at hun ville give mig en recept på blodtrykssænkende medicin lige nu. I stedet gav hun mig lektier for: Måle mig selv tre gange om dagen og lave et skema i tre uger. Og så opsøge en anden læge, hvis det stadig er højt. Så sørg for stadig at abonnere, for at høre hvad der sker videre i denne sag.   MØDER EN ENGLÆNDER Hvis du er åben og ikke er bange for at falde i snak med folk, så kan der opstå nogle spændende oplevelser. I dette tilfælde opstod der en god hyggelig snak på sportsbaren i Kraków, hvor jeg hjalp englænderne med at synge ”It’s coming home”. Som du sikkert hørte i den seneste episode, så skete det jo ikke. VM-pokalen kom ikke hjem til England for første gang siden 1966. Faktisk tabte de også bronze-kampen – og så mod Belgien, og landede på 4. pladsen. Englænderne var skuffede, selvom dette var deres bedste resultat på landsholdsniveau i mange år. I sportsbaren mødte jeg Mark. Han er en englænder, der bor fast i Warszawa. Han var taget til Kraków for at hænge ud med venner, der havde taget turen fra England for at hygge sig, se fodbold og drikke pints. Mark og jeg faldt hurtigt i snak, og da jeg hørte han var fra Warszawa inviterede jeg mig selv til at besøge ham. Jeg skrev hans nummer ind i telefonen og hans navn… Matt. Først da jeg møder ham i sit hjem finder jeg ud af, at jeg har fået galt fat i navnet. Pinligt. Hvordan landede han her? Hvad laver han her? Og hvad tænker han om sproget, landet og dets befolkning? Lyt til episoden for at høre ham fortælle.  FREE WALKING TOUR I WARSZAWAS OLD TOWN. Også her tager jeg på en Free Walkative Tour. Jeg vil udforske den gamle bydel, som faktisk ikke er så gammel. Under Nazi-Tysklands besættelse af Polen havde de en plan om at jævne byen med jorden. Warszawa bar blevet udvalgt til at blive ødelagt og genopbygget som en del af Nazisternes ”tysk-ifisering” af Centraleuropa under deres ”Generalplan Ost”. I slutningen af 1944, gik de videre med planen, selvom det var klart at krigen var tabt og ødelæggelsen af byen ikke havde nogen militær eller koloniseringsformål. Det var udelukkende som hævn. 80-90% af Warszawas bygninger blev helt meningsløst ødelagt. Herunder en stor mængde museer, kunstgallerier, teatre, kirker, parker og historiske bygninger som f.eks. slotte og paladser. De blev revet ned, brændt og en stor del af Warszawas kulturelle arv blev stjålet. Efter krigen blev der gjort et stort arbejde med at genopbygge byen med hjælp af før-krigs-tegninger og historiske dokumenter. Warszawas gamle bydel blev genopbygget med hjælp af gamle malerier fra det 17. og 18. århundrede. Den er I dag beskyttet af UNESCO og et fantastisk eksempel på genopbygning af byens kulturarv. NEXT STOP: HVIDERUSLAND I morgen tager jeg til Minsk i Hviderusland, og det glæder jeg mig rigtig meget til. Jeg hedder Palle Bo og jeg skal videre.

Nyhetskommentator: Gunilla Lindberg Poddvärdar: Magdalena Domeradzka och Ted Bergdahl 

- Föräldralösa barn dog en masse i Warszawas getto. De var fullkomligt hjälplösa, de stod på gatan och tiggde en matbit. Dessa barn dog först. När jag såg ut från vårt fönster såg jag att människor försökte täcka över kropparna med tidningspapper och trasor. Inom kort blev det så många döda kroppar på gatorna att det inte fanns någon möjlighet att visa respekt för de döda. Men ganska snart satte de mest olycksdrabbade av alla judiska slavar igång med att varje dag gå ut i gettot, plocka ihop de döda kropparna, slänga upp de på sin kärra och forsla bort de, säger Ruth Berlinger. Foto: Cato Lein

Piotr var 2,5 år när hans familj fördrevs till Warszawas bevakade getto när Polen erövrades av Nazityskland. Han minns hungern, förnedringen och rädslan. Som 4 åring smugglades han via kloaker till andra sidan av gettot. Som barn har Piort lärt sig hur man uppför sig för att inte väcka uppmärksamheten. Piotrs föräldrar skickades till förintelsen och han berättar om rörande återträffen med sin överlevande mor efter krigets slut. Piotr berättar även om sitt liv i Sverige och kopplar till dagens klimat i Europa och resten av världen. Tekniker, text och producent: Sahar Almashta

1940 spärrade tyskarna in Warszawas judiska befolkning i ett slutet getto. En av de få som överlevde fasorna var Halina Neujahr.

Tema andra världskriget. Med risk för sitt eget liv smugglade hon ut barn från Warszawas getto under andra världskriget. Hon visste hur farligt det var, men Irena Sendler såg det som sin plikt att hjälpa människor i nöd. Avsnittet kan upplevas som skrämmande, därför kan det vara bra att yngre barn lyssnar tillsammans med en vuxen.

Tema andra världskriget. Med risk för sitt eget liv smugglade hon ut barn från Warszawas getto under andra världskriget. Hon visste hur farligt det var, men Irena Sendler såg det som sin plikt att hjälpa människor i nöd. Avsnittet kan upplevas som skrämmande, därför kan det vara bra att yngre barn lyssnar tillsammans med en vuxen.

"Min svägerska Polka födde lille Stefanek i Warszawas getto. Hon gav gift till sin lille son, sedan tog hon det själv. På sätt och vis hade de tur, för de slapp gasen. Den turen hade inte mina föräldrar", säger Janina Ludawska. Foto: Cato Lein. Inspelat den 4 december 2017.

Tipset gäller det hetaste just nu i Warszawas kafé-, restaurang- och krogvärld. Medverkande: Ted Bergdahl, Magdalena Domeradzka, Ida Kymmer och Mi Lennhag. 

85 procent av Warszawas byggnader förstördes under kriget. Hitlers order var tydliga: staden skulle utplånas. I återuppbyggnaden efter kriget var stilar och arkitektur ett ämne som berörde alla. Lika... En podcast om städer.