POPULARITY
Stormaktskungen Karl X Gustavs (1622-60) militära framgångar formade mycket av dagens svenska gränser i kamp mot arvfienden Danmark. Han tog risker som gav utdelning i form av den mest fördelaktiga freden i Sveriges historia freden i Roskilde 1658. Trots detta har han en undanskymd plats i historieskrivning.Redan som ung visade Karl Gustav prov på en administrativ och militär kapacitet, vilket skulle komma att bli avgörande för hans framtida styre. Överviktig och slutkörd dog han i lunginflammation bara 37 år gammal.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker är docent i historia och före detta arkivråd vid Riksarkivet. Han har bland annat skrivit boken Karl X Gustav - En biografi.Karl X Gustav föddes den 8:e november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige. Han växte upp i Sverige, och hans uppfostran präglades av en gedigen utbildning där språk, historia, politik och krigiska färdigheter var centrala inslag. Han studerade en kort tid vid universitetet i Uppsala och företog en studieresa i Europa mellan 1638 och 1640. Under sin tid i Paris fick han utbildning vid den ledande riddarakademin.Vid tjugo års ålder reste han till den svenska armén i Tyskland, tjänstgjorde under Lennart Torstensson, befordrades till överste och deltog i flera sammandrabbningar, samt i krigståget mot Danmark 1643–1644. Karl X Gustav blev utnämnd till generalissimus för den svenska armén i Tyskland 1648–1650.Karl Gustav stod nära den svenska tronen som kusin till drottning Kristina, men som son till en tysk greve betraktades han i vissa kretsar som en utländsk inkräktare. Karl Gustavs föräldrar kämpade dock hårt för att ge honom en plats i tronföljden, helst genom äktenskap med drottning Kristina. Karl Gustav hoppades länge på detta giftermål, men till sist avvisade Kristina hans frieri. Trots detta utnämnde hon honom till sin efterträdare, och när hon abdikerade 1654 hyllades och kröntes Karl Gustav till kung samma dag.Karl X Gustavs regeringstid präglades av krig. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde han Sverige i krig mot Polen. Karl Gustavs huvudmål med detta krig var att förvärva tullintäkter från Polens hamnar och förhindra Ryssland från att få tillgång till Östersjön. Men kriget gick inte som planerat, och när Sverige attackerades av Danmark vände han sina vapen mot det landet istället.Efter attacken mot Danmark 1657 ledde Karl X Gustav den svenska armén i ett av de mest framgångsrika fälttågen i Sveriges historia. Han tågade över Stora Bält på isen och besegrade den danska armén. Resultatet var Roskildefreden 1658, där Danmark tvingades avträda Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Därmed regerade Karl X Gustav över ett större rike än någon annan svensk kung, före eller efter honom.Efter Roskildefreden gick Karl X Gustav åter i krig, denna gång med målet att fullständigt eliminera det danska hotet. Om han hade lyckats, skulle Norden ha varit förenat under en enda krona, som under medeltiden. Men Karl X Gustav dog plötsligt 1660, bara 37 år gammal. Hans död kan delvis tillskrivas hans ohälsosamma livsstil, men också den enorma arbetsbörda som hans ambitioner medfört.Bild: Porträtt från 1600-talet på Karl X Gustav i hjälmkrona med plym, blå mantel och kommandostav målad av David Klöcker Ehrenstrahl, Skoklosters slott, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsLyssna också på Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I augusti 1920 utkämpades slaget om Warszawa mellan en sovjetisk invasionsarmé och den polska armén under generalen Pilsudski. Utgångsläget för polackerna var inte bra. Försvaret runt den polska huvudstaden sviktade.I detta läge genomförde den polska armén en omfattade omgruppering och därefter en snabb motoffensiv. De sovjetiska arméerna krossades och ringades in 16-25 augusti 1920 i ett slag som har kallats ”undret vid Visla”. Den polska segern räddade den unga polska republiken och stoppade en eventuell sovjetiska fortsatt frammarsch mot Tyskland.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett måhända lite mindre känt krig. Som en direkt följd av första världskriget inleddes i Östeuropa ett antal militära konflikter frammanade av olika nationella strävanden. Polacker, balter, ukrainare, rumäner och så vidare försökte skapa egna nationer och vinna så stort territorium som möjligt. Samtidigt rasade inne i Ryssland ett inbördeskrig 1918-22.Polens ledare Pilsudski hade en vision om att skapa en federation av stater under polsk ledning som motsvarade det gamla Pols-Litauiska samväldet som slutade att existera 1795. Polska trupper kom under 1919 att ockupera stora områden i både dagens östra Ukraina – provinsen Galicien – och flytta gränsen mot Sovjet österut mot Minsk. Den sovjetiska motoffensiven i augusti 1920 tillintetgjorde dessa erövringar och det var först efter segern i slaget om Warszawa som den polsk-sovjetiska gränsen kunde stabiliseras i och med freden i Riga i mars 1921. Polen hade vi det laget även lagt sig till med de östra delarna av dagens Litauen i vilket Pilsudskis hemstad Vilnius ingick.För Lenin och bosjevikerna var nederlaget framför Warszawa en stor katastrof. Drömmarna om att tränga längre västerut och understödja en tysk kommunistisk revolution grusades. Vision om en världsrevolution fick ett abrupt slut i augusti 1920.Bild: Polska soldater bemannar en kulspruteställning vid försvarslinjerna nära Miłosna i byn Janki utanför Warszawa, augusti 1920, under polsk-sovjetiska kriget och striderna om Polens självständighet. Foto: okänd, Public Domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Polen wirbt in Washington um eine dauerhafte und möglichst stärkere Präsenz amerikanischer Truppen an der Nato-Ostflanke. Beim Rüstungsprogramm SAFE meldet die Regierung in Warschau eine Rekordbilanz: Verträge im Wert von rund 120 Milliarden Złoty für die heimische Rüstungsindustrie. Für Spannungen sorgt unterdessen das Verhältnis zu Kiew: Im Streit um die Ehrung der UPA durch Präsident Wolodymyr Selenskyj wird in Polen über die Aberkennung des Ordens des Weißen Adlers diskutiert. Außenminister Radosław Sikorski berät derweil in Barcelona über die Ukraine, den Nahen Osten und die transatlantische Zusammenarbeit. Im Magazin geht es um ein leiseres, aber grundlegendes Thema: Der koreanisch-deutsche Philosoph Byung-Chul Han diagnostiziert in seinem neuen Essay »Ohne Respekt« den Verfall einer zentralen sozialen Tugend. Über das Buch, das nun auch auf Polnisch vorliegt, spricht der Übersetzer und Germanist Rafał Pokrywka. Mehr dazu im Infomagazin.
Ungern inleder ett nytt kapitel där Orban-eran ska städas bort. Men hur gör man upp med ett auktoritärt styre utan att själv bli likadan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Pensionärsparet Ferenc och Ferencna Kovacs i Viktor Orbans hemby i Ungern, tv-tittaren Mario Szuts, medieforskaren Veronika Kövesdi, Istvan Bereznei, online-redaktör på Ungerns Publik Service, journalisten Samuel Pereira som var anställd på statliga TVP under Lag och Rättvisas tid vid makten, Maciej Czajkowski, programledare och redaktör på Polens motsvarighet till Rapport, Sandor Lederer som driver organisationen K-monitor som kartlägger korruptionen i Ungern, juridikforskaren Beáta Bakó, Daniel Tilles, redaktör på den polska nyhetssajten Notes from Poland och Polens justitieminister, Waldemar Żurek.Reporter i Polen: Östersjökorrespondent Felicia Hassan.Programledare: Filip Kotsamboikidisfilip.kotsamboikidis@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Lisa Abrahamsson
Als scharfer Kritiker der PiS-Regierung stellte sich Adam Bodnar dem Abbau der Demokratie in Polen entgegen. Nach dem Regierungswechsel übernahm er als Justizminister die Aufgabe, einen Rechtsstaat zu reparieren, der in Trümmern lag.
Russland bleibt gefährlich: Eine russische Drohne ist in ein Wohnhaus im rumänischen Galați eingeschlagen und hat die NATO-Ostflanke in Alarm versetzt. Polen sichert sich unterdessen kurz vor Ablauf einer wichtigen EU-Frist weitere Milliarden für seine Verteidigung — über das Programm SAFE werden Dutzende Rüstungsverträge gebunden. Und in Russland verschwindet Wladimir Putin zunehmend aus der eigenen Propaganda und der Öffentlichkeit. Außerdem: Ex-Außenminister Jacek Czaputowicz fragt, ob Polen seine Sicherheit schlicht kaufen kann. Und im Magazin führt uns die fünfte Folge unserer Chopin-Reihe in den Warschauer Czapski-Palast: Hier verbringt der junge Fryderyk Chopin seine letzten Jahre in der Stadt, bevor er 1830 nach Paris aufbricht. Kamila Lutostańska spricht mit Aleksander Laskowski vom Fryderyk-Chopin-Institut über Abschied, Heimweh und Chopins erste Monate in der französischen Hauptstadt.
Polen weist die jüngsten russischen Drohungen gegen Kiew entschieden zurück. Warschau rechnet zugleich mit einer stärkeren und womöglich dauerhaften Präsenz amerikanischer Soldaten im Land. Und in Krakau hat ein Referendum den Stadtpräsidenten aus dem Amt gekippt – ein Beben mit möglichen Folgen weit über die Stadtgrenzen hinaus. Im Magazin sprechen wir zunächst mit Christa-Marija Läbe von der Deutsch-Ukrainischen Gesellschaft: Ukrainische Soldaten berichten, der Krieg sei längst auch ein Wettlauf um Material und Masse – und der Westen müsse daraus für seine eigene Verteidigung lernen. Anschließend stellt der Dokumentarist Piotr Kentnowski sein Projekt „Ostoja Pamięci" vor. Es spürt polnische Kriegsopfer auf, die in deutschen Wäldern und auf vergessenen Friedhöfen ruhen, und kämpft mit Archivarbeit und Dokumentation vor Ort gegen das Vergessen. Mehr dazu im Infomagazin.
“Sicherheitshalber” ist der Podcast zur sicherheitspolitischen Lage in Deutschland, Europa und der Welt. In Folge 108 diskutieren Thomas Wiegold, Ulrike Franke, Frank Sauer und Carlo Masala mit Nicole Koenig über die Beistandsklauseln der NATO und der EU. Wie stehen die beiden zueinander? Kann die EU die Lücke füllen, die sich durch Trump in der NATO auftut? Müssen wir in Europa vielleicht nochmal ans Reißbrett und etwas ganz Neues entwerfen? Im zweiten Teil fragen die vier Podcaster sich, ob wir wirklich schon alle notwendigen Lehren aus der Ukraine verinnerlicht haben. Ist das mit der viel besungenen “Drohnenkriegsführung” und all ihren Implikationen wirklich eingesickert - inklusive Beschaffung, Streitkräftestruktur, Training und so weiter? Abschließend dann wie immer der “Sicherheitshinweis”, der kurze Fingerzeig auf aktuelle, sicherheitspolitisch einschlägige Themen und Entwicklungen - diesmal mit den größten konventionellen Streitkräften in Europa, also denen Polens, Munition für die Ukraine, einer überraschend pragmatischen Lösung für das Funkproblem der Bundeswehr und ausnahmsweise einem Buchtipp - und dann noch einem “fachlichen” Buchtipp. EU-Beistandsklausel: 00:01:47 Drohnen und Kriegsbild: 00:43:45 Fazit: 01:16:14 Sicherheitshinweise: 01:19:10 Anlässlich der 100. regulären Folge Sicherheitspod gibt es im Shop jetzt das irre originell benannte “Sicherheitshalber 100 Folgen Shirt”: Shop: https://sicherheitshalbershop.myspreadshop.de/ Mail: mail@sicherheitspod.de Web: https://sicherheitspod.de/ Patreon: https://www.patreon.com/sicherheitspod Bitte beachten! Neues Spendenkonto: Sicherheitshalber Podcast DE81 1001 8000 0995 7654 77 FNOMDEB2 Finom Komplette Shownotes unter: https://sicherheitspod.de/2026/05/15/folge-108-artikel-ist-42-7-der-neue-5-drohnen-und-kriegsbild-der-zukunft-genug-ist-nie-genug/
Oponeo Aktie: Polens Reifen und Fahrrad E-Commerce Marktführer zum 10er KGV bei +10% Wachstum
Die NATO-Ostflanke berät heute im B9-Format mit dem ukrainischen Präsidenten Selenskyj, NATO-Generalsekretär Rutte und nordischen Partnern über Sicherheit und weitere Unterstützung für die Ukraine. Die EU stoppt ab September bestimmte Fleischimporte aus Brasilien. Und: Verlernen junge Leser den Sinn für Ironie? Im Magazinteil sprechen wir mit dem in Polen tätigen Unternehmensberater Leo Mausbach über das Mercosur-Abkommen: Polen will den Deal vor dem höchsten EU-Gericht anfechten, Berlin sieht darin dagegen vor allem eine Chance für die eigene exportorientierte Industrie. Woraus resultiert diese unterschiedliche Bewertung beiderseits der Oder? Und im Rahmen unserer Archiv-Reihe zeichnen wir den Lebensweg des letzten Anführers des Januaraufstands von 1863 nach: Romuald Traugutt. Ein Archivbeitrag aus dem Jahr 1963, entstanden zum 100. Jahrestag des Aufstands.
Polen war acht Jahre lang ein europäisches Labor des Rechtspopulismus. Martin Adam hat als ARD-Korrespondent in Warszawa miterlebt, wie die PiS-Partei Medien, Justiz und politische Kultur umbaute – und wie Donald Tusk mit einer breiten Anti-PiS-Koalition an die Macht zurückkehrte. In dieser Folge geht es um katholischen Nationalismus, Sozialpolitik, Propaganda, Smolensk, Grenzkontrollen, die Rolle der EU und den hohen Preis, den eine Demokratie zahlt, wenn Populisten erst einmal regieren. Eine Folge über Polen, aber auch über Deutschland. The post Polens Kampf gegen PiS: Was Deutschland daraus lernen kann – mit Martin Adam first appeared on Bartocast.
Premier Donald Tusk zweifelt öffentlich an der Verlässlichkeit der NATO-Beistandsgarantie — das Präsidialamt fordert nun einen Geheimdienstbericht und spricht von einer Schwächung Polens. Brüssel bereitet Sanktionen gegen mehr als 20 Personen und Organisationen vor, die an der Verschleppung und Indoktrination ukrainischer Kinder beteiligt sein sollen. Außerdem: Warum lassen sich Polen leichter für spontane Spendenaktionen gewinnen als für eine progressive Besteuerung? Und: Jakub Kukla spricht mit dem Historiker und Politikwissenschaftler Dr. Johannes von Thadden über das Polenbild in deutschen Holocaust-Debatten, über die Grenzen des Begriffs „Wiedergutmachung" — und über die Frage, was es eigentlich heißt, einander noch etwas schuldig zu sein.
Förrädarna is back! Nya deltagare, ny twist med hemlig förrädare & nya strategier! Förtjänar serien Euphoria kritiken det fått? Eller är det en slags satir som folk inte förstår? (Typ som att inte fatta DeVetDu). Ny säsong av Robinson och Lasse bär just nu programmet!Johan hyllar försäkringsbolag efter bökig process efter väskstölden.Frasse King: Svenska Fotbollförbundet får böta 90k efter burop under Polens nationalsång.. Avslutningsvis: NBA-slutspelet.
"Radom 1942" - so ist ein Foto beschriftet, das Judith Hermann findet, das ihren Großvater in SS-Uniform auf einem Motorrad zeigt. Sie macht sich auf den Weg, fährt nach Radom, in den Südwesten Polens, schaut sich den geschichtsträchtigen Ort an, geht in Archive und versucht Mosaikstein für Mosaikstein zusammenzusetzen. Vieles bleibt Mutmaßung, vieles beschreibt das dunkle Kapitel deutscher Geschichte, an dem Judith Hermanns Großvater nicht unbeteiligt gewesen sein konnte. Die vielfach mit Literaturpreisen ausgezeichnete Schriftstellerin hat sich auf eine beklemmende Spurensuche begeben. In NDR Kultur à la carte spricht sie mit Katja Weise über ihre Recherche, über Erinnerungskultur und die ernsthafte Auseinandersetzung mit Geschichte.
Trump kündigt einen US-Rückzug aus dem Iran an, doch Teheran bestreitet Verhandlungen mit Washington. Polens Außenminister Sikorski betont bei einem Besuch in Kiew, die Ukraine kämpfe auch für das Recht Europas, in Frieden zu leben. In Jordanien trifft Verteidigungsminister Kosiniak-Kamysz König Abdullah und kündigt eine vertiefte Rüstungskooperation an. In Berlin startet die Ausschreibung für ein Denkmal, das an die polnischen Opfer der deutschen Besatzung erinnern soll. Und: Die polnische Fußballnationalmannschaft verpasst nach einer dramatischen 2:3-Niederlage gegen Schweden die WM 2026. In der Presseschau: die Kontroverse um mögliche Verlegung polnischer Patriot-Batterien in den Nahen Osten und die Debatte um staatlich subventionierte Treibstoffpreise. Im Magazin erinnert Wojciech Osiński an Pater Tadeusz Kirschke, den Kaplan von Radio Free Europe. Außerdem: eine Archiv-Sendung über polnische Volksinstrumente aus dem Jahr 1961.
Ett avsnitt inspelat på vägarna. Förbi Ingessons grav, genom en rafflande fotbollsgolfduell och buskörning genom Stockholm för att hinna jaga ordet på Polens presskonferens.Kula med Arjen Robben! Kusin Henrik! Pressad tolk! Lewandowskis otäcka lugn!Dagens fråga: Kan ni hålla färjan?Offsides playoffresa görs i samarbete med Volkswagen, som stödjer fotbollen på alla nivåer – från elitlag till satsningar på barn och ungdomar. För det säger vi tack. Hitta din Volkswagen på volkswagen.se.Bli Offsidemedlem – 0 kronor första månaden!
Sverige har inte vunnit en enda kvalmatch – ändå står vi nu på hemmaplan med chansen att sno en VM-plats framför ögonen på ett rasande Polen. I det här avsnittet snackar vi Graeme Potters förvandling av landslaget, varför polackernas fair play-gnäll kan bli vår största tändvätska – och den pinsamt korkade frågan till Lukas Bergvall som fick oss att tappa hakan.Inför ödesmatchen mot Polen går vi igenom allt: Potters nya Sverige, varför hemmaplan på Strawberry Arena faktiskt betyder något, vilka spel vi älskar på kupongen – och hur en enda tv-fråga om ett korstecken blev symbolen för allt som är skevt i svensk fotbollsjournalistik. Plus: Tottenhams Tudor-fiasko, Miami Heats dunderhaveri och Nordic United-bomben.Hur gick vi från ”räkna bort Sverige” till att snacka om guld i USA igen? I podden dissekerar vi Polens försprång, svenska självförtroendet, oddsen som ljuger – och polska fans som redan gnäller om fair play-reglerna. Dessutom: Olof Lund-frågan till Bergvall, Isaks skada, Nordfeldt som ny symbolspelare och varför över 2,5 mål kan bli nyckeln till en blågul festkväll.
Inga Dönare har anlänt till Stockholm inför tisdagens avgörande drama på Strawberry Arena. Här är punkterna:• Så tror vi Potter formerar laget.• Polens målvakt – en klassisk galning.• Herman Johanssons BBQ-tips i Dallas.• Biljetthysteri – plåtarna räcker inte till.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Agnieszka Holland är en av Polens mest ansedda regissörer och hon är känd för filmer som till exempel Europa Europa, Mr Jones och Green border. På fredag är hon bioaktuell med Franz K. P1 Kulturs Emma Engström har träffat henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Franz K” är en mångbottnad historia som tidstypiskt berättar om delar av Franz Kafkas liv, men också om hur han i dag är ett populärkulturellt fenomen och en av Prags främsta turistattraktioner. I samtal med P1 Kulturs Emma Engström berättar Agnieszka Holland att hon har en lång och djup relation till Kafkas författarskap.
Nu kliver ståuppkomikern Hanna Lublin Niklasson upp ensam på scen, på torsdag har soloföreställningen Lite egentid premiär vad väntar publiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Komikern Hanna Lublin Niklasson har tillhört den svenska ståupp-eliten i flera år, men med vinsten i På spåret tillsammans med Kirsty Armstrong, blev hon känd för de bredare lagren. Har segern haft någon betydelse för karriären och hur är det att för första gången ha en helt egen show, hur står det till med premiärnerverna? Hanna Lublin Niklasson gästar dagens P1 Kultur.MÖTE MED FILMSKAPAREN AGNIESZKA HOLLAND – AKTUELL MED ”FRANZ K”Agnieszka Holland är en av Polens mest ansedda regissörer och hon är känd för filmer som till exempel "Europa Europa", "Mr Jones" och "Green border". Nu har hennes "Franz K" svensk premiär på fredag, en mångbottnad historia som tidstypiskt berättar om delar av hans liv, men också om hur han i dag är ett populärkulturellt fenomen och en av Prags främsta turistattraktioner. Emma Engström har träffat Agnieszka Holland, som har en lång och djup relation till Kafkas författarskap.ÖDESVAL I UNGERNOm några veckor, söndag 12 april, går ungrarna till valurnorna. Premiärminister Viktor Orbán och regeringspartiet Fidesz, som styrt landet i 16 år, kan vara på fallrepet – partiledaren Péter Magyar och hans utmanarparti Tisza ser ut att leda stort i opinionsmätningarna. Men, i dag kontrollerar Orbáns regim i stort sett all media, vilken betydelse det har för oppositionen och valutgången? P1 Kulturs Rasmus Grosin har träffat Erik Olsson på Reportrar utan gränser, nyss hemkommen från Ungern.STICKADE MASKROSOR OCH EN RENÄSSANSTRÄDGÅRD I GLAS PÅ WALDEMARSUDDEDet blommar ovanligt mycket på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm, där samlingsutställningen ”Det blommande – Konst & botanik” nyss har öppnat. I prinsens gamla bostad, som blev museum 1948, är trädgården en lika viktig del av helheten som konsten inomhus. Bland narcisser och krokus dyker stickade maskrosor och penséer upp – och inne i museet finns bland annat en renässansträdgård i glas och en en jättenäckros i silikon, men också målningar och fotografier. P1 Kulturs blombesatta reporter Nina Asarnoj har träffat några av de medverkande konstnärerna på utställningen.ESSÄ: OM PAUSANIAS GREKLANDSGUIDE FRÅN 100-TALET E.KRDet är kanske lätt att tro att guideboken är en hyggligt modern företeelse som följt i massturismens spår, men resehandböcker har en lång historia – och först var förstås de gamla grekerna! I dagens OBS berättar författaren och reseskribenten Per J Andersson om den grekiska geografen Pausanias som skrev tio guideböcker till Greklands provinser, redan under andra århundradet efter Kristus.Programledare Emma EngströmProducent Maria Götselius
Martin Adam, ehemaliger ARD-Korrespondent in Polen, im Gespräch über den Umbau des polnischen Staates durch die PIS Partei und deren Einfluss bis heute.
Präsident Nawrocki hat das EU-Verteidigungsprogramm SAFE per Veto blockiert – und damit eine hitzige Debatte in der polnischen Presse ausgelöst. Während konservativ-liberale Kommentatoren dem Präsidenten vorwerfen, die Sicherheit des Landes politischer Loyalität geopfert zu haben, sehen oppositionsnahe Medien die polnische Souveränität verteidigt. Außerdem: Einschränkungen beim Sprittourismus für deutsche Autofahrer. Im Magazinteil geht es zunächst um Tourismus: Auf der weltweit größten Tourismusmesse ITB Berlin hat Arkadiusz Łuba mit dem neuen Leiter des polnischen Fremdenverkehrsamtes in Berlin, Marcin Płachno, über Strategien zur Stärkung Polens als Reiseziel gesprochen. Abschließend blicken wir auf ein vergessenes Meisterwerk der polnischen Literatur: Zum 50. Todestag von Józef Wittlin würdigt Wojciech Osiński den Antikriegsroman „Sól ziemi" – einst für den Nobelpreis nominiert, in Polen bis heute zu wenig bekannt.
Cathrin Kahlweit im Gespräch mit Franziska Davies und Gerhard MangottDAS FÜNFTE JAHR: DIE UKRAINE IM KRIEGRusslands Krieg gegen die Ukraine geht im Februar 2026 ins fünfte Jahr – und ungeachtet aller internationaler Bemühungen um einen Waffenstillstand besteht derzeit wenig Hoffnung auf ein Einlenken des Kreml. Nach wie vor beharrt Wladimir Putin ebenso darauf, dass ein Sieg mit militärischen Mitteln möglich sei, wie auf seine Maximalforderungen. Dazu gehören unter anderem eine Abtretung des gesamten Donbass, eine Verkleinerung der ukrainischen Armee sowie die Installierung einer Russland-freundlichen Regierung in Kiew.Trotz aller vorläufigen Erfolgsmeldungen der „Koalition der Willigen“ und einer vagen Einbindung der USA ist daher unklar, wie ein Schweigen der Waffen oder gar ein Wiederaufbau des in Teilen zerstörten Landes möglich sein soll. Die Osteuropa-Historikerin und Gründerin der Deutsch-Ukrainischen Gesellschaft, Franziska Davies, forscht zur modernen Geschichte der Ukraine und Russland und kennt sich daher in beiden Regionen hervorragend aus. Gleiches gilt für Gerhard Mangott, Professor für Politikwissenschaft und Experte für Sicherheitsforschung im post-sowjetischen Raum an der Universität Innsbruck. Davies und Mangott debattieren mit Osteuropa-Expertin Cathrin Kahlweit darüber, wie Russland zum Einlenken gedrängt und die Existenz der Ukraine gerettet werden kann.Franziska Davies, deutsche Osteuropa-Historikerin, Schwerpunkte: die moderne Geschichte der Ukraine, Polens und Russlands, wissenschaftliche Mitarbeiterin am Leibniz-Zentrum für Zeithistorische Forschung (ZZF) Potsdam, Mitbegründerin und Co-Präsidentin der Deutsch-Ukrainischen GesellschaftGerhard Mangott, österreichischer Politikwissenschaftler und Professor für Politikwissenschaft mit der Spezialisierung auf Internationale Beziehungen und Sicherheitsforschung im post-sowjetischen Raum an der Universität Innsbruck. Forschungsschwerpunkte: Innen- und Außenpolitik Russlands, Außenpolitik der USA, Großmächtebeziehungen, strategische Rüstungskontrolle und nukleare ProliferationCathrin Kahlweit, langjährige SZ-Korrespondentin, Publizistin und Moderatorin
Polen spricht mit Frankreich über nukleare Abschreckung. Staatspräsident Nawrocki kritisiert das EU-Verteidigungsprogramm SAFE scharf, Ex-GROM-Kommandeur General Polko hält es für absolut notwendig. Und: Kommt die Wahl von Nawrocki vor allem den radikalsten Gruppierungen zugute? Mehr dazu und zur ungewissen Zukunft des iranischen Machtgefüges im Infoteil. Außerdem: Zuletzt konnte man in der westeuropäischen Presse immer wieder euphorische Artikel über die polnische Wirtschaft. Aber wie viel Substanz steckt dahinter? Und: In welchen Bereichen hat Polen auch heute noch den meisten Nachholbedarf? Darüber sprechen wir mit Leo Mausbach, Berater im deutsch-polnischen Wirtschaftsaustausch.
Der Mann als Versorger der Familie und Beschützer der Nation, die Frau als Hüterin von Heim und Herd: Vor allem katholisch-nationalistische Parteien beschwören dieses Rollenbild. Doch der Alltag stellt polnische Männer vor neue Realitäten. Aster, Ernst-Ludwig; Schrum, Anja www.deutschlandfunk.de, Gesichter Europas
An diesem Ort in Südwesten Polens rumort es auf dem Dachboden. Man hört es auch hinterher auf der Aufnahme. Babcias Geist ist hier unterwegs – die Großmutter, die hier gewohnt und sich mit allen zerstritten hat. Es muss wohl mit der Geschichte der Gegend zusammenhängen. Von Stella Luncke und Josef Maria Schäfers www.deutschlandfunkkultur.de, Freispiel
In der Weltordnung wehen neue, stürmische Winde des Wandels. Die Wirksamkeit des NATO-Sicherheitsschirms nach Artikel 5 erweist sich angesichts dieses geopolitischen Unwetters zunehmend als fragwürdig. Staaten, die sich bisher auf die unerschütterliche euroatlantische Einheit verließen, forcieren nun den Ausbau ihrer eigenen Verteidigungsfähigkeit. Den letzten Anstoß für diese Entscheidung gab Donald Trump auf dem Weltwirtschaftsforum inWeiterlesen
Ein Auto ist immer vollgetankt. Vorräte im Keller eingelagert. Die Katzen gechipt. Die ganze Familie weiß Bescheid. "Wenn die Situation eskaliert, fahren wir nach Deutschland", sagt Anna. Wir - das sind die drei Kinder, die Katzen und das Ehepaar. Anna lebt in einem kleinen Ort im Südosten-Polens. Sie arbeitet als Dozentin an der Uni, ihr Mann ist Psychologe. Beide sind linksliberal, bodenständig, gut informiert. Seit 2014 - nach dem russischen Überfall auf die Krim - gibt es den Fluchtplan, 2022 - mit dem Überfall auf die gesamte Ukraine - wurde er noch einmal aktualisiert. "Wir wollen einfach vorbereitet sein", sagt Anna. "Vorbereitet sein" - das gilt seit drei Jahren für viele Teile der polnischen Zivilgesellschaft. Berufstätige Männer und Frauen melden sich freiwillig bei der "Territorialarmee". Nach einer Schnell-Ausbildung können sie im Krisenfall einberufen werden. Andere buchen Kurse bei privaten Anbietern, lernen Schießen und Erste-Hilfe. Derweil versucht die Armee mit einem breitangelegten Kursangebot zu mobilisieren. Studenten bietet sie (bezahlte) "Ferien bei der Armee". Mit dem neuen Programm "In Bereitschaft" sollen nun 400.000 Zivilisten "Stressbewältigung, Erste Hilfe und Überleben" trainieren...
När den ryske tsaren störtades i revolutionens kaos 1917 satt en polsk socialistledare fängslad på en tysk fästning. Bara ett år senare anlände han till Warszawa som Polens frälsare. Józef Piłsudski (1867-1935) blev arkitekten bakom återupprättandet av den polska staten 1918 – efter 123 år som en slumrande dröm.Med en bakgrund som socialist, konspiratör, fånge, gerillaledare och general blev Piłsudski både nationalhjälte och snart en diktator. Hans liv speglar både revolutionens idealism och maktens kompromisser, med ett arv som ännu formar Polens politiska landskap.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt, om Józef Piłsudskis dramatiska liv – från adelsman i sibirisk exil till marskalk av den återfödda polska republiken. Detta är första minuterna på premium-avsnittet om Pilsudski – vill du lyssna på hela avsnittet måste du bli medlem i Historia Nu Premium för 75 kr/månaden.Józef Klemens Piłsudski föddes 1867 i Zułów (Zalavas), då beläget i det ryska imperiet men historiskt en del av Storhertigdömet Litauen. Familjen tillhörde den polska lågadeln – szlachta – som bar på starka minnen av frihetskampen mot Ryssland, särskilt det blodiga nederlaget i Januariupproret 1863 där fadern deltagit. Modern Maria Billewicz, en kvinna med djup patriotisk övertygelse, kom att forma den unge Józefs hat mot den ryska överheten och kärlek till det förlorade fosterlandet.När familjens gods brann ned 1875 flyttade de till Vilnius. Där upplevde Piłsudski russifieringen av de polska territorierna. Som ung medicinstudent i Kharkiv drogs Piłsudski till radikala kretsar. År 1887 fängslades han, endast 19 år gammal, för inblandning i ett misslyckat attentat mot tsar Alexander III – samma attentat som Vladimir Lenins bror också deltog i. Han dömdes till fem års exil i östra Sibirien, där han umgicks med revolutionärer, bönder och brottslingar. Det var där hans syn på Ryssland cementerades: ett imperium och förtryckarstat som måste krossas.Efter hemkomsten engagerade han sig i den polska socialistiska rörelsen. Men för Piłsudski var socialismen främst ett medel för nationell självständighet.Piłsudski insåg tidigt att endast krig kunde återupprätta Polen. Redan före Första världskriget började han bygga upp paramilitära organisationer i Galizien, då en del av Österrike-Ungern. När kriget bröt ut 1914 ledde han sina "Strzelcy" – polska skytteföreningar – in i ryskt territorium i ett försök att tända en nationell resning.När han 1917 vägrade låta sina soldater svära trohet till den tyske kejsaren i den så kallade edskrisen, fängslades han i Magdeburg. Efter Tysklands kapitulation i november 1918 kunde Piłsudski återvända till Warszawa och utsågs till överbefälhavare, riksföreståndare och statschef. Han tog sig an uppgiften att bygga en ny stat från spillrorna av tre imperier. Det verkliga eldprovet kom under det polsk-sovjetiska kriget 1919–1921. Han marscherade mot Kiev i ett försök att bilda en federation med Ukraina, men Röda armén gick till motoffensiv och nådde Warszawas portar. I augusti 1920 ledde Piłsudski ett våghalsigt motanfall som krossade offensiven. Segern, känd som Miraklet vid Wisła, anses ha räddat Europa från kommunistisk expansion.Hans federationsdröm sveks dock vid fredsförhandlingarna. En mer nationalistisk höger föredrog en etniskt homogen stat, vilket ledde till att stora minoritetsbefolkningar inkorporerades mot sin vilja. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Polens finansminister er dagens gjest i E24-podden. Polen vokser i et tempo de fleste andre europeiske land bare kan drømme om. Hva kan Norge lære av suksessen? Og hvor kan våre to land og våre bedrifter samarbeide tettere? Med Andrzej Domański, Polens finans-og økonomiminister. Programleder Sindre Heyerdahl og produsent Erik Holm-Nyvold. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business og næringsliv. E24-podden ble i mai 2025 kåret til årets aktualitetspodkast under Medieprisene i Bergen.
US-Präsident Donald Trump will Grönland annektieren. Die Aussenminister Grossbritanniens, Frankreichs und Polens haben sich am Mittwoch dazu ausgetauscht und zeigen sich solidarisch mit der Arktisinsel. Alle Themen: (00:00) Intro und Schlagzeilen (01:38) Europäische Länder: solidarisch mit Grönland (06:04) Nachrichtenübersicht (10:48) USA beschlagnahmen russischen Öltanker (14:21) Crans-Montana: Die juristische Aufarbeitung wird dauern (19:01) Plötzlich im Fokus: Der Walliser Regierungspräsident Reynard (24:16) Warum Venezuelas Wirtschaft am Boden ist (30:22) Warum Kriege auch dem Klima schaden (35:33) Zypern: ein nicht endender Konflikt?
Efter mange timers forhandlinger natten til fredag vedtog EU nye milliardlån til Ukraine, men slet ikke på den måde, som Mette Frederiksen havde forestillet sig. Hør hvad der skete på det sidste topmøde under Danmarks formandskabVært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytikerMedvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktørHør også: Statsminister Mette Frederiksen (S), Belgiens regeringsleder Bart De Wever, Polens regeringsleder Donald Tusk, Ukraines præsident Volodymyr Zelenskyj og EU's udenrigschef Kaja KallasProducer: Camille Marie Guerry, podcastassistent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Götzke, Manfred www.deutschlandfunk.de, Europa heute
Die Ministerpräsidenten beraten am Donnerstag mit dem Bundeskanzler über eine umfassende Modernisierungsagenda. 100 einzelne Punkte sollen beschlossen werden. Unter anderem sollen Genehmigungs-, Prüf- und Aufbewahrungspflichten reduziert werden. In der Landesvertretung NRW sind die Teile der Staatsmodernisierung diskutiert worden.[07:46]Die Junge Gruppe ändert ihre Position nicht – das schwarz-rote Rentenpaket lehnt sie nach wie vor ab. Das muss aber nicht bedeuten, dass dieses Paket im Bundestag scheitern wird. Das Abstimmungsverhalten bleibt jedem Mitglied selbst überlassen.[01:24]Die deutsch-polnischen Beziehungen sind schlecht – seit Jahren schon. Vor allem auch in der polnischen Bevölkerung. Im Interview mit Helene Bubrowski sieht Adam Bodnar, Polens ehemaliger Justizminister, allerdings durchaus auch Fortschritte. Die jüngsten Regierungskonsultationen haben Deutsche und Polen einander nähergebracht.[14:04]Hier geht es zur Anmeldung für den Space.TableTable Briefings - For better informed decisions.Sie entscheiden besser, weil Sie besser informiert sind – das ist das Ziel von Table.Briefings. Wir verschaffen Ihnen mit jedem Professional Briefing, mit jeder Analyse und mit jedem Hintergrundstück einen Informationsvorsprung, am besten sogar einen Wettbewerbsvorteil. Table.Briefings bietet „Deep Journalism“, wir verbinden den Qualitätsanspruch von Leitmedien mit der Tiefenschärfe von Fachinformationen. Professional Briefings kostenlos kennenlernen: table.media/testenHier geht es zu unseren WerbepartnernImpressum: https://table.media/impressumDatenschutz: https://table.media/datenschutzerklaerungBei Interesse an Audio-Werbung in diesem Podcast melden Sie sich gerne bei Laurence Donath: laurence.donath@table.media Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sawicki, Peter www.deutschlandfunk.de, Kommentare und Themen der Woche
Polen firar att det i år är 1000 år sedan den förste polske kungen kröntes. Vi tar tempen på landet som försvunnit och återuppstått många gånger om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Boleslav den Tappre tog chansen och lät utropa sig till kung av Polen år 1025. Händelsen firas nu stort i Polen, landet som länge varit historietokigt och som idag försöker handskas med de traumatiska delarna av sin historia, då landet, vid flera tillfällen, utraderats på kartorna.Historieprofessorn Wojtek Jezierski berättar om kung Boleslav och det medeltida Polen och berättar om Polens kriser och guldåldrar.Dessutom diskuterar vi de pågående utgrävningarna av det mytiska Jomsborg, de vikingatida elitkrigarnas fäste vars rester misstänks ligga vid polska Wolin.Och så reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om hur det kommer sig att Europa kryllar av mikrostater som Andorra, Lichtenstein och San Marino.Programledare är Tobias Svanelid.
Sawicki, Peter www.deutschlandfunk.de, Europa heute
Beim Wirtschaftswachstum übertrifft Polen die meisten EU-Staaten. Das Land zählt zu den 20 größten Volkswirtschaften der Welt. Ein wichtiger Faktor für diesen Erfolg sind die Polen selbst, denn vor allem die nach 1990 Geborenen gründen eigene Firmen. Beata Bielecka, Thomas Obst, Margarete Wohlan www.deutschlandfunkkultur.de, Weltzeit
Hösten 2025 kränks Nato:s luftrum på flera sätt. Polen hotas av ryska drönare och utanför Estland möter svenska piloter ryskt stridsflyg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svaret från Nato är splittrat. Skjut ner dom, säger en av Estlands högsta militärer på frågan om vad Nato bör göra med ryska stridsflyg.När ett 20-tal ryska drönare tar sig in i Polen öppnar Nato och Polens luftförsvar eld. Vi besöker pensionärsparet som precis hann ta sig ut innan taket rasade in. En raket landade på parets hus.En vecka tidigare hade svenska förband kunnat möta de där drönarna i Polen. På flygflottiljen i Blekinge jobbar piloterna som nyss kommit hem från ett Nato-uppdrag där de haft i uppgift att skydda en hubb för transporter till krigets Ukraina - mot bland annat ryska drönare.Och när Estlands luftrum kränks får de svenska stridspiloterna möta upp och identifiera Rysslands MIG-31:or.Dagar senare svärmar mystiska drönare över Danmarks flygplatser.Medverkande: Alicja and Tomasz Wesolowski, pensionärer i Wyryki Wola i östra Polen vars tak rasade in, Tomas Ries, docent i säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan, Christian Bertilsson, förbandschef för den svenska kontingenten vid Nato-insatsen i Malbork i Polen, Johan Elofsson, chef för Blekinge flygflottilj och pilot, Aron Kalmus, vice befälhavare för de estniska marktrupperna, Kristi Raik, chef för International Centre for Defence and Security, Peter Vigo Jakobsen, forskare vid Royal Danish Defence College, Marta, egenföretagare i Wyryki Wola,Reporter i Polen och Estland: Felicia Hassan, Östersjökorrespondent.Programledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se
Från 2021. När skylten från koncentrationslägret Auschwitz försvinner blir det en världsnyhet. Spåren pekar mot en svensk känd ex-nazist. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är en kall decembermorgon 2009 när vakterna på minnesmuseet i Auschwitz upptäcker att skylten med texten Arbeit macht frei stulits. Skylten hängdes upp av nazisterna när det var ett koncentrationsläger där.Pawel Sawicki som jobbar som pressansvarig på minnesmuseet intervjuas av media från hela världen. Och Livia Fränkel som överlevt Förintelsen blir påmind om tiden när hon hölls som fånge i Auschwitz.Spaningen pekar mot svensk nynazist Samtidigt påbörjas jakten på gärningsmännen. Polsk polis sätter in antiterrorstyrkor för att lösa mysteriet. Säkerhetsbevakningen av Polens gränser förstärks och polisen Bartlomiej Morek och hans kollegor får höra att de inte får sluta jobba förrän skylten och gärningsmännen hittats.Ett intensivt spaningsarbete leder till Sverige och en känd före detta nynazist. Hans roll i stölden blir en gåta i drygt tio år.Medverkande:Bartlomiej Morek – polsk polis.Pawel Sawicki – pressansvarig på Auschwitz minnesmuseum.Livia Fränkel – överlevande från Förintelsen.Bosse Gustafsson – journalist, författare.Anders Högström – gärningsman, föreläsare.Martin Hult Ogenblad – journalist.Björn Sandin – advokat.Agnetha Hilding Qvarnström – chefsåklagare.Jan Helin – programdirektör SVT, fd chefredaktör på Aftonbladet.Niclas Sennerteg – journalist, författare.Citat från förundersökningen är inlästa av Łukasz Woiński och Arvid Adrell.Research i Polen och översättning – Morris Wikström.En dokumentär av: Anna Maria Höglund.Producent: Rosa Fernandez.Programmet publicerades första gången 2021.
Kommentiert wird die israelische Bodenoffensive in Gaza-Stadt sowie das Urteil zum tödlichen Messerangriff auf einen Polizisten in Mannheim. Zunächst geht es aber um Polens erneute Forderung nach Reparationszahlungen an Deutschland. www.deutschlandfunk.de, Presseschau
Kommentiert wird Polens erneute Forderung nach Reparationszahlungen an Deutschland. www.deutschlandfunk.de, Presseschau
Der er uger, hvor alting synes at ske på samme tid. Hvor den ene gule breaking-bjælke afløser den anden, og hvor man dårligt nok tør gå i seng af frygt for, hvad man vågner op til. Sådan en uge har vi netop lagt bag os – og det sætter naturligvis sit præg på ugens Radio Information. Natten til onsdag fløj mindst 19 russiske droner ind i polsk luftrum. NATO-fly kom på vingerne og skød fire af dem ned. I timevis var flere polske lufthavne lukket, mens resten af verden holdt vejret. Ifølge Polens premierminister, Donald Tusk, står Europa nu i en situation, der er »det tætteste, vi har været, på en væbnet konflikt siden Anden Verdenskrig«. Rune Lykkeberg udlægger perspektiverne i den russiske provokation, som følger Kremls velkendte drejebog: 'Salamimetoden'. Mathias Sindberg kommer også forbi for at tegne et portræt af podcastværten, MAGA-aktivisten og Trumps politiske ven, Charlie Kirk, der onsdag blev skuddræbt ved et debatarrangement i Utah. Hvem var den nu afdøde, kontroversielle debattør, hvordan har han været til gavn for Trump – og hvilke politiske konsekvenser risikerer hans død at få? Vi runder naturligvis også Israels angreb på Hamas' hovedkvarter i Qatar tirsdag, hvor endnu en rød linje i krigen blev overskredet. Spørgsmålet, som står tilbage, er: Hvor går grænsen for Netanyahus straffrihed? Anton Geist gør os klogere. Og endelig når vi omkring en opsigtsvækkende dom fra retten i Lyngby, der i denne uge slog fast, at det ikke i sig selv er strafbart at omtale en transkvinde som en mand. »Bravo« lød det kort efter på X fra en af de store stemmer i det trans-kritiske miljø, Harry Potters mor, stjerneforfatteren J.K. Rowling. Ida Nyegaard Espersen gør os klogere på en sag, der ikke bare handler om to uenige personer i Lyngby – men om to ideologiske bevægelser i verden, der begge insisterer på at kæmpe for kønsrettigheder.
Indflydelsesrig skikkelse i Maga-bevægelsen har mistet livet. Novo skærer 12 pct. af medarbejderstab. Polens præsident har talt med Trump. NKT efterforskes for ulovlige prisaftaler i flere lande. Faldende inflation i Danmark. Trump forsøger at pille USA's klimaindsats fra hinanden. Ørsted-aktien stiger markant efter idé fra Equinors formand. Vært: Trine Duvander (trine.duvander@borsen.dk)
Nach dem Eindringen russischer Drohnen in den polnischen Luftraum ist in Europa von einer gefährlichen Eskalation die Rede. Am Mittwochvormittag hat Polen ein Verfahren nach Artikel 4 des Nato-Vertrags ausgerufen. Was bedeutet das? Alle Themen: (00:00) Intro und Schlagzeilen (01:05) Die Reaktion der Nato auf Polens Abschuss russischer Drohnen (08:13) Nachrichtenübersicht (12:09) «Geht gegen jegliche Normen»: Israels Angriff auf Hamas-Führung (20:11) Landesweite Proteste in Frankreich (24:11) Die Machtlosigkeit der EU in der Nahostpolitik (27:36) Nationalrat: Wie soll die 13. AHV-Rente finanziert werden? (34:46) Die Schuld der Klimasünder an Hitzewellen (39:01) Zürich entscheidet über die Zukunft des Laubbläsers
Sen Trump kom till makten igen har diskussionen om läget för demokratin i USA gått varm. Detsamma gäller på flera håll i Europa där högerpopulistiska rörelser skördat framgångar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Yascha Mounk, tysk-amerikansk statsvetarprofessor, tidigare verksam vid Harvard men idag vid Johns Hopkinsuniversitetet, Nicola Canestrini, jurist Italien, Dorota Nygren, journalist som tidigare arbetat inom Polens public service radio, Jan Jönsson, liberal politiker i Stockholms stad, amerikanska Trumsupportrarna Tommy Cheney och Michael, amerikanerna Rebecca, Bill och Cheryl, som demonstrerar mot Trump.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: David Rasmusson och Johanna Sjöqvist HarlandTekniker: Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se
Karol Nawrocki war in Polen lange unbekannt, seit heute ist er Präsident. Einer, der es Ministerpräsident Tusk schwer machen könnte. Und: Wie könnten Kinder aus dem Kriegsgebiet in Gaza rauskommen und dann nach Deutschland gebracht werden? [16:21] Rohde, Stephanie
Hiroshima gedenkt der Opfer des Atombomben-Abwurfs. In Polen wird der nationalkonservative Präsident Nawrocki vereidigt. Und: Wie die Bundesregierung ihr Haushaltsproblem lösen könnte. Das ist die Lage am Mittwochmorgen. Die Artikel zum Nachlesen: Mehr Hintergründe hier: Mützenich fordert scharfe Reaktion auf Trumps Atomdrohungen Mehr Hintergründe hier: Messias gegen Hooligan Mehr Hintergründe hier: So könnte Lars Klingbeil sein Haushaltsproblem lösen+++ Alle Infos zu unseren Werbepartnern finden Sie hier. Die SPIEGEL-Gruppe ist nicht für den Inhalt dieser Seite verantwortlich. +++ Den SPIEGEL-WhatsApp-Kanal finden Sie hier. Alle SPIEGEL Podcasts finden Sie hier. Mehr Hintergründe zum Thema erhalten Sie mit SPIEGEL+. Entdecken Sie die digitale Welt des SPIEGEL, unter spiegel.de/abonnieren finden Sie das passende Angebot. Informationen zu unserer Datenschutzerklärung.
Bundespräsidentin Karin Keller-Sutter und Wirtschaftsminister Guy Parmelin haben sich am Dienstag auf den Weg in die USA gemacht. Sie wollen versuchen, die hohen Zölle gegen die Schweiz doch noch abzuwenden. Ob es zu einem direkten Kontakt mit Präsident Trump kommt, ist aber noch unklar. Alle Themen: (00:00) Intro und Schlagzeilen (01:20) Keller-Sutter und Parmelin reisen wegen Zöllen in die USA (04:02) Trump nimmt Schweizer Pharmabranche ins Visier (11:36) Nachrichtenübersicht (16:18) Polens neuer Präsident Karol Nawrocki tritt sein Amt an (23:11) Warum Trump in Texas die Wahlkreise neu ziehen lassen möchte (28:32) Afrikas Langzeitherrscher denken nicht ans Aufhören
LdN434 Bundesregierung ignoriert Gericht, Rechtsaußen neuer Präsident Polens (Kornelia Kończal, Uni Bielefeld), Wie Kommunen Akzeptanz von Windrädern steigern, Ungleichheit gefährdet Demokratie (Martyna Linartas, Autorin), Korrektur: Bundeswehr und Google-Cloud