Podcast appearances and mentions of erik hedling

In the 1000th edition of In Our Time, Melvyn Bragg and guests discuss arguably the most celebrated film of the Swedish director Ingmar Bergman (1918-2007). It begins with an image that, once seen, stays with you for the rest of your life: the figure of Death playing chess with a Crusader on the rocky Swedish shore. The release of this film in 1957 brought Bergman fame around the world. We see Antonius Block, the Crusader, realising he can't beat Death but wanting to prolong this final game for one last act, without yet knowing what that act might be. As he goes on a journey through a plague ridden world, his meeting with a family of jesters and their baby offers him some kind of epiphany. With Jan Holmberg Director of the Ingmar Bergman Foundation, Stockholm Claire Thomson Professor of Cinema History and Director of the School of European Languages, Culture and Society at University College London And Laura Hubner Professor of Film at the University of Winchester Producer: Simon Tillotson Reading list: Alexander Ahndoril (trans. Sarah Death), The Director (Granta, 2008) Ingmar Bergman (trans. Marianne Ruuth), Images: My Life in Film (Faber and Faber, 1995) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), The Magic Lantern: An Autobiography (Viking, 1988) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), The Best Intentions (Vintage, 2018) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), Sunday's Children (Vintage, 2018) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), Private Confessions (Vintage, 2018) Stig Björkman, Torsten Manns and Jonas Sima (trans. Paul Britten Austin), Bergman on Bergman: Interviews with Ingmar Bergman (Da Capo Press, 1993) Melvyn Bragg, The Seventh Seal: BFI Film Classics (British Film Institute, 1993) Paul Duncan and Bengt Wanselius (eds.), The Ingmar Bergman Archives (Taschen/Max Ström, 2018) Erik Hedling (ed.), Ingmar Bergman: An Enduring Legacy (Lund University Press, 2021) Laura Hubner, The Films of Ingmar Bergman: Illusions of Light and Darkness (Palgrave Macmillan, 2007) Daniel Humphrey, Queer Bergman: Sexuality, Gender, and the European Art Cinema (University of Texas Press, 2013) Maaret Koskinen (ed.), Bergman Revisited: Performance, Cinema, and the Arts (Wallflower Press, 2008) Selma Lagerlöf (trans. Peter Graves), The Phantom Carriage (Norvik Press, 2011) Mariah Larsson and Anders Marklund (eds.), Swedish Film: An Introduction and Reader (Nordic Academic Press, 2010) Paisley Livingston, Ingmar Bergman and the Rituals of Art (Cornell University Press, 2019) Birgitta Steene (ed.), Focus on The Seventh Seal (Prentice Hall, 1972) Birgitta Steene, Ingmar Bergman: A Reference Guide (Amsterdam University Press, 2014)

In the 1000th edition of In Our Time, Melvyn Bragg and guests discuss arguably the most celebrated film of the Swedish director Ingmar Bergman (1918-2007). It begins with an image that, once seen, stays with you for the rest of your life: the figure of Death playing chess with a Crusader on the rocky Swedish shore. The release of this film in 1957 brought Bergman fame around the world. We see Antonius Block, the Crusader, realising he can't beat Death but wanting to prolong this final game for one last act, without yet knowing what that act might be. As he goes on a journey through a plague ridden world, his meeting with a family of jesters and their baby offers him some kind of epiphany. With Jan Holmberg Director of the Ingmar Bergman Foundation, Stockholm Claire Thomson Professor of Cinema History and Director of the School of European Languages, Culture and Society at University College London And Laura Hubner Professor of Film at the University of Winchester Producer: Simon Tillotson Reading list: Alexander Ahndoril (trans. Sarah Death), The Director (Granta, 2008) Ingmar Bergman (trans. Marianne Ruuth), Images: My Life in Film (Faber and Faber, 1995) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), The Magic Lantern: An Autobiography (Viking, 1988) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), The Best Intentions (Vintage, 2018) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), Sunday's Children (Vintage, 2018) Ingmar Bergman (trans. Joan Tate), Private Confessions (Vintage, 2018) Stig Björkman, Torsten Manns and Jonas Sima (trans. Paul Britten Austin), Bergman on Bergman: Interviews with Ingmar Bergman (Da Capo Press, 1993) Melvyn Bragg, The Seventh Seal: BFI Film Classics (British Film Institute, 1993) Paul Duncan and Bengt Wanselius (eds.), The Ingmar Bergman Archives (Taschen/Max Ström, 2018) Erik Hedling (ed.), Ingmar Bergman: An Enduring Legacy (Lund University Press, 2021) Laura Hubner, The Films of Ingmar Bergman: Illusions of Light and Darkness (Palgrave Macmillan, 2007) Daniel Humphrey, Queer Bergman: Sexuality, Gender, and the European Art Cinema (University of Texas Press, 2013) Maaret Koskinen (ed.), Bergman Revisited: Performance, Cinema, and the Arts (Wallflower Press, 2008) Selma Lagerlöf (trans. Peter Graves), The Phantom Carriage (Norvik Press, 2011) Mariah Larsson and Anders Marklund (eds.), Swedish Film: An Introduction and Reader (Nordic Academic Press, 2010) Paisley Livingston, Ingmar Bergman and the Rituals of Art (Cornell University Press, 2019) Birgitta Steene (ed.), Focus on The Seventh Seal (Prentice Hall, 1972) Birgitta Steene, Ingmar Bergman: A Reference Guide (Amsterdam University Press, 2014)

Winston Churchill (1874-1965) utnämning till marinminister 1939 måste vara världshistoriens största politiska comeback. Den möjliggjordes av att Churchill tidigt varnat för Hitler när den politiska majoriteten ville har fred till nästa vilket pris som helst.När andra världskriget bröt ut öppnade det för Churchills återkomst till politikens högsta ämbeten i Storbritannien. Kriget ökade hans livskänsla och han tog sig an arbetet som marinminister med energi och entusiasm.I reprisen av det nymixade avsnitt 44 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill, samt Erik Hedling är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet med ett särskilt intresse för Winston Churchill.Trots att han vara medansvarig för en misslyckad operation att ockupera Norge för att förhindra svensk malmexport till Tyskland blev fiaskot biljetten till premiärministerposten. Något han strävat efter sedan unga år.Churchill var den enda ledare som kunde vinna bred uppslutning och bildade i maj 1940 en samlingsregering, i vilken även liberaler och arbetarpartiet ingick. Det enda löfte Churchill kunde ge var en tid av ”blod och möda, svett och tårar”. Hans tal till nationen och världen under kriget satte tonen för det brittiska motståndet mot Hitlertyskland.Trots Winston Churchills många fel, brister och misstag under andra världskriget går det inte att bortse från hans centrala betydelse för att Storbritannien inte dukade under av trycket från den oövervinnliga tyska krigsmaskinen. När andra brittiska regeringsmedlemmar ville förhandla med Hitler vägrade Churchill att böja sig. Churchills vägran att förhandla med Hitler avgjorde krigets utgång. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Förväntningarna var höga på den unge Winston Winston Churchill (1874-1965) som föddes in den engelska högadeln. Men Winston Churchill var ett besvärligt barn som familj och släkt gärna undvek. Föräldrarna var knappast närvarande under uppväxtåren och han hade en dålig relation med fadern, den välkända politikern Randolph Churchill, som dog tidigt. I det nymixade avsnitt 28 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren, lärare och historiker som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill. Dessutom medverkar Churchill-kännaren Erik Hedling som är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet. För att förstå hur den bångstyrige och excentriske adelsman kunde bli en gestalt som världens samlades runt när hela den fria världens existens hotades av nazisterna under andra världskriget vill vi diskutera hans unga formativa år. Han vantrivdes på de public schools han skickades till redan som åttaåring och var redan som barn en självständig och upprorisk natur som vägrade att lära sig antik grekiska och latin. Trots hög intelligens hade han svårt att prestera i skolan och det var först efter flera försök han lyckades han ta sig in på militärhögskolan Sandhurst där han kom att trivas bra. Winston själv hade tidigt bestämt sig för att bli premiärminister och verkade kunna skaka av sig alla motgångar. Som ung vuxen valde Churchill att leva ett äventyrligt liv som militär och krigskorrespondent på Kuba, i Sudan och senare i boerkriget i Sydafrika. Winston Churchill, som var brittiska premiärminister under andra världskriget, är världshistoriens femte viktigaste person, om vi får tro Wikipedia som rankat historiska personer utifrån hur lång och länkade deras Wikipediasidor är. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

William Makepeace Thackeray (1811–1863) var född i Calcutta, såg som pojke Napoleon på Sankta Helena och besökte som ung Goethe i Weimar. I stort sett hela hans författarskap tillkom under en knapp tioårsperiod från mitten av 1840-talet. I hans romaner utspelar sig fiktionen som regel mot en starkt framhävd historisk bakgrund. Där tecknas människoöden invävda i och präglade av historiska omständigheter. De tre mest betydande romanerna är Barry Lyndon (1844, senare omarbetad), Fåfängans marknad (1847–1848) och Henry Esmond, Esquire (1852). Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet och kännare av brittisk historia och kultur, samtalar med Peter Luthersson.

Winston S. Churchills författarskap är nästan oöverskådligt. Han skrev uppemot 50 böcker, inte sällan omfångsrika flerbandsverk. Hans journalistik flödade ymnigt och inbringade betydande inkomster. Hans tal (alltid i skrift formulerade) är åtskilliga och stundom legendariska. Dessutom finns en enorm mängd korrespondenser, beslutsdokument och promemorior. Vid sidan av författarskapet var Churchill parlamentariker och statsman. Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Sverige och Danmark har under årens lopp varit både allierade och fiender. Hur skiljer sig ländernas historiesyn åt när man skildrar sin gemensamma historia? I tre avsnitt granskar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Rasmus Glenthøj, lektor i historia vid Syddansk Universitet i Odense, viktiga skeenden från det förflutna. Del 1: Kristian II Presentatör: Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet Producent: Martin Degrell. Tekniker: Peter Roslund. Musik: Graham Bole. I samarbete med Svensk-danska kulturfonden. Tack till Humanistlaboratoriets LARM-studio.

Sverige och Danmark har under årens lopp varit både allierade och fiender. Hur skiljer sig ländernas historiesyn åt när man skildrar sin gemensamma historia? I tre avsnitt granskar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Rasmus Glenthøj, lektor i historia vid Syddansk Universitet i Odense, viktiga skeenden från det förflutna. Del 2: Freden i Roskilde 1658 Presentatör: Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet Producent: Martin Degrell. Tekniker: Peter Roslund. Musik: Graham Bole. I samarbete med Svensk-danska kulturfonden. Tack till Humanistlaboratoriets LARM-studio.

Sverige och Danmark har under årens lopp varit både allierade och fiender. Hur skiljer sig ländernas historiesyn åt när man skildrar sin gemensamma historia? I tre avsnitt granskar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Rasmus Glenthøj, lektor i historia vid Syddansk Universitet i Odense, viktiga skeenden från det förflutna. Del 3: Kriget mellan Preussen, Österrike och Danmark 1864 Presentatör: Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet Producent: Martin Degrell. Tekniker: Peter Roslund. Musik: Graham Bole. I samarbete med Svensk-danska kulturfonden. Tack till Humanistlaboratoriets LARM-studio.

Winston Churchill (1874-1965) utnämning till marinminister 1939 måste vara världshistoriens största politiska comeback. Den möjliggjordes av att Churchill tidigt varnat för Hitler när den politiska majoriteten ville har fred till nästa vilket pris som helst.När andra världskriget bröt ut öppnade det för Churchills återkomst till politikens högsta ämbeten i Storbritannien. Kriget ökade hans livskänsla och han tog sig an arbetet som marinminister med energi och entusiasm.Trots att han vara medansvarig för en misslyckad operation att ockupera Norge för att förhindra svensk malmexport till Tyskland blev fiaskot biljetten till premiärministerposten. Något han strävat efter sedan unga år.Churchill var den enda ledare som kunde vinna bred uppslutning och bildade i maj 1940 en samlingsregering, i vilken även liberaler och arbetarpartiet ingick. Det enda löfte Churchill kunde ge var en tid av ”blod och möda, svett och tårar”. Hans tal till nationen och världen under kriget satte tonen för det brittiska motståndet mot Hitlertyskland.Trots Winston Churchills många fel, brister och misstag under andra världskriget går det inte att bortse från hans centrala betydelse för att Storbritannien inte dukade under av trycket från den oövervinnliga tyska krigsmaskinen. När andra brittiska regeringsmedlemmar ville förhandla med Hitler vägrade Churchill att böja sig. Churchills vägran att förhandla med Hitler avgjorde krigets utgång.I avsnitt 44 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill, samt Erik Hedling är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet med ett särskilt intresse för Winston Churchill.Musik: We'll meet again med Vera Lynn, public domainSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Statsminister Stefan Löfven har ju använt ordet servettskiss om den budget vars ramar klubbades i riksdagen i går. Härstammar ordet från fackliga förhandlingar eller var kommer det ifrån? Servettskissens historia Kan det rentav vara så att statsministern har inspirerats av servettkontraktet mellan Winston Churchill och Josef Stalin när de delade upp Europa i intressesfärer 1944? Vi belyser ordet servettskiss ur språkligt och historiskt perspektiv tillsammans med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson och Churchillkännaren Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet.  Annorlunda instrument Efter Klas Möllbergs framträdande i Nordegren & Epstein där han spelade jullåtar på såg hörde lyssnaren Anita von Schéele av sig och önskade att vi bjuder in fler musiker som behärskar annorlunda instrument. I dag ringer vi upp henne så att hon kan utveckla varför hon tycker det är viktigt för kulturarvet.   Ny psykolog i radion Nye Radiopsykologen Lasse Övling kommer till studion och berättar hur han tänker kring det här att öppna terapirummet för hundratusentals lyssnare. Hur kommer han att sätta sin prägel på programmet nu när den populäre Allan Linnér slutar. Programledare: Thomas Nordegren  Bisittare: Louise Epstein Producent: Helena Huhta

Förväntningarna var höga på den unge Winston Winston Churchill (1874-1965) som föddes in den engelska högadeln. Men Winston Churchill var ett besvärligt barn som familj och släkt gärna undvek. Föräldrarna var knappast närvarande under uppväxtåren och han hade en dålig relation med fadern, den välkända politikern Randolph Churchill, som dog tidigt. För att förstå hur den bångstyrige och excentriske adelsman kunde bli en gestalt som världens samlades runt när hela den fria världens existens hotades av nazisterna under andra världskriget vill vi diskutera hans unga formativa år.Han vantrivdes på de public schools han skickades till redan som åttaåring och var redan som barn en självständig och upprorisk natur som vägrade att lära sig antik grekiska och latin. Trots hög intelligens hade han svårt att prestera i skolan och det var först efter flera försök han lyckades han ta sig in på militärhögskolan Sandhurst där han kom att trivas bra.Winston själv hade tidigt bestämt sig för att bli premiärminister och verkade kunna skaka av sig alla motgångar. Som ung vuxen valde Churchill att leva ett äventyrligt liv som militär och krigskorrespondent på Kuba, i Sudan och senare i boerkriget i Sydafrika. Winston Churchill, som var brittiska premiärminister under andra världskriget, är världshistoriens femte viktigaste person, om vi får tro Wikipedia som rankat historiska personer utifrån hur lång och länkade deras Wikipediasidor är.I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren, lärare och historiker som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill. Dessutom medverkar Churchill-kännaren Erik Hedling som är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

William Makepeace Thackeray (1811–1863) var född i Calcutta, såg som pojke Napoleon på Sankta Helena och besökte som ung Goethe i Weimar. I stort sett hela hans författarskap tillkom under en knapp tioårsperiod från mitten av 1840-talet. I hans romaner utspelar sig fiktionen som regel mot en starkt framhävd historisk bakgrund. Där tecknas människoöden invävda i och präglade av historiska omständigheter. De tre mest betydande romanerna är Barry Lyndon (1844, senare omarbetad), Fåfängans marknad (1847–1848) och Henry Esmond, Esquire (1852). Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet och kännare av brittisk historia och kultur, samtalar med Peter Luthersson.

2017 utsåg Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet sex stycken hedersdoktorer. I anslutning till promotionen den 2 juni hölls ett antal föreläsningar och samtal där hedersdoktorerna stod i centrum. Allt spelades in och presenteras här som poddar. Del 6 av 6: ett samtal med Stellan Skarsgård. Stellan Skarsgård är en av Sveriges främsta skådespelare, med en bredd i sin karriär som är unik både för svenska och internationella aktörer. I sin motivering till hans hedersdoktorat skriver humanistiska fakulteten bland annat att "Skarsgård har en djupt reflekterande och genomtänkt hållning till sitt arbete som skådespelare och till sin plats i filmproduktionen, och han personifierar på ett enastående sätt den internationella prägel som genomsyrat och fortfarande kännetecknar filmkonsten och filmarbetet, både det praktiska och det vetenskapliga". Samtalet leddes av filmprofessorerna Ann-Kristin Wallengren och Erik Hedling, och ägde rum den 1 juni 2017, i aulan på LUX.

På vilket sätt kan man som forskare intressera sig för våld? Vad innebär det att "köna" våld? Hur har acceptansen för våldsskildringar i film och tv förändrats under åren – och varför? Martin Degrell i samtal med Erik Hedling, professor i filmvetenskap, Gabriella Nilsson, docent i etnologi, och Andreas Tullberg, doktor i historia. Producent Martin Degrell. Tekniker Peter Roslund. Musik Graham Bole.

Hur definierar vi ett misstag? Är misstag alltid av ondo? Hur förhåller vi oss till misstag inom akademin? Martin Degrell diskuterar med Johanna Gustafsson Lundberg, lektor i etik och teologi, Erik Hedling, professor i filmvetenskap, och Johannes Persson, professor i teoretisk filosofi. Producent Martin Degrell. Tekniker Peter Roslund. Musik Graham Bole.

Winston S. Churchills författarskap är nästan oöverskådligt. Han skrev upp emot 50 böcker, inte sällan omfångsrika flerbandsverk. Hans journalistik flödade ymnigt och inbringade betydande inkomster. Hans tal (alltid i skrift formulerade) är åtskilliga och stundom legendariska. Dessutom finns en enorm mängd korrespondenser, beslutsdokument och promemorior. Vid sidan av författarskapet var Churchill parlamentariker och statsman. Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om det stora intresset för ny svensk film. Med Urban Björstadius. I Sverige har vi aldrig sett så mycket film som nu och ofta ser vi också just svenska filmer. Helst ser vi spänningsfilmer som Snabba Cash och Milleniumfilmerna, men också humorfilmer i buskis- och pilsnerfilmernas anda ligger oss varmt om hjärtat. I antologin Den nya svenska filmen skriver bokens redaktörer, filmprofessorerna Erik Hedling och Ann-Kristin Wallengren vid Lunds universitet, att svensk film upplever en storhetstid i termer av till exempel publiksiffror. Men motsvaras de kommersiella framgångarna av konstnärliga framgångar? Dagens Vetenskapsradion Forum tar tempen på svensk film för att ta reda på hur den egentligen mår. Programledare är Urban Björstadius.

Vetenskapsradion Forum, P1 måndag 25 februari kl 13.20, tisdag 26 februari kl 19.03 och söndag 2 mars kl 19.35 I år fyller Svenska Dragspelares Riksförbund 40 år, och dragspelet har gått från att ha varit ett av våra populäraste och folkkäraste instrument till att ett tag ses som ett utrotningshotat fenomen. Vi hör musiketnologen Stefan Bohman som länge har intresserat sig för instrumentet som så många så länge har haft så mycket åsikter om.När man tänker på dragspel så ligger begreppet musikant nära till hands, men vad är det egentligen för skillnad mellan en musiker och en musikant? Musikvetaren Patrik Sandgren från Lunds universitet reder ut begreppen.Dessutom handlar det om filmer från Civilförsvaret, hembygdsfilmer och semesterresor filmade med super 8 kamera. Det är exempel på filmer som beskrivs och analyseras i den nya boken ”Välfärdsbilder - Svensk film utanför biograferna”. Den här typen av film kan nämligen säga mycket om hur dagens Sverige har växt fram och hur samhället sett ut och formats. Erik Hedling är professor i litteraturkunskap med inriktning på film och medier vid Lunds universitet och en av redaktörerna för boken, och han förklarar vad de menar med film utanför biograferna.Programledare är Urban Björstadius.