Podcasts about preussen

Den 3 juli 1866 drabbade närmare 500 000 man trupper ur den preussiska armén samman med den österrikiska armén vid Köningsgrätz i nuvarande Tjeckien. Slaget var det största i Europa mellan Napoleonkrigen och första världskriget.Den preussiska 7.infanteridivisionen och 1.gardesinfanteridivisionen anföll och i princip krossade fyra österrikiska kårer i skogarna kring Shiepwald och Chlum. Det österrikiska nederlaget ledde direkt till fred och innebar att Preussen kunde bilda ett Nordtyskt förbund och ta ett stort steg mot ett enat Tyskland under Preussen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av den europeiska militärhistoriens mindre kända, men betydelsefulla krig.1864 hade Danmark besegrats genom en gemensam preussisk-österrikisk krigsinsats. Motsättningar om hur de nya områden Slesvig och Holstein skulle styras tillsammans med den grundläggande konkurrensen mellan de båda maktcentrumen i Berlin och Wien utmynnade i en direkt konflikt 1866. De nordtyska staterna anslöt på den preussiska sidan och de sydtyska staterna gjorde gemensam sak med Österrike.Den preussiska framgången berodde på den reformerade preussiska arméns slagkraft som ett resultat av skicklig ledning, taktiskt välövade trupper och nya beväpning. Den preussiska generalstabens chef Helmuth von Moltke hade inspirerad av militärteoretikern Clausewitz teori om kriget och infört nya principer för hur krigföringen skulle ledas. Fyra preussiska arméer rörde sig snabbt med järnväg mot den österrikiska huvudarmén. Österrikarna var på papperet numerärt överlägsna, men tvingades avdela en armé för att försvara sig mot ett italienskt anfall från söder. Den mångkulturella österrikiska arméns olika avdelningar var visserligen att betrakta som en yrkesarmé, men hade mycket varierande stridsvärde. Vid Königgrätz koncentrerade preussarna tre arméer och fångade den österrikiska huvudarmén under den uppgivne och passive befälhavaren Benedek.Preussarna hade underlägset artilleri, men ett nytt bakladdat tändnålsgevär som medgav en snabbare eldgivning än de äldre mynningsladdade österrikiska musköterna. De österrikiska kolonnanfallen i täta formeringar i rent napoleansk stil krossades av den intensiva preussiska eldgivningen. Trots att den österrikiska armén hann retirera i relativt god ordning valde kejsare Frans Josef att gå med på en fredsuppgörelse. Den preussiska rikskanslern Otto von Bismarck valde att så snabbt som möjligt få en fredsuppgörelse till stånd. Hans mål var inte att krossa eller förödmjuka Österrike och dess habsburgske kejsare. Han vill få fria händer att bilda ett nordtyskt förbund under ledning av Preussen. Nästa steg i enandet av Tyskland kom några år senare i samband med det Fransk-tyska kriget 1870-71. Lyssna också på Dansk-tyska kriget år 1864 – en dansk katastrof samt Fransk-tyska kriget år 1870-71 – krig som politiskt medel.Bild: Den preussiske kejsaren Wilhelm I, Bismarck och general Moltke observerar det största inringningsslaget i krigshistorien: Den 3 juli 1866 stod omkring 180 000 österrikare och 200 000 preussare mot varandra. Den preussiska arméns seger öppnade vägen för ett enande av imperiet under preussiskt ledarskap - utan Österrike. Av Georg Bleibtreu (1828–1892), Wikipedia, Public Domain.Musik: KÖNIGGRÄTZER MARSCH av Grosses Blasorchester; G. Piefke, 1952, Internet Archive, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Preußen Münster gewinnt mit 5:0 beim 1. FC Magdeburg. Einschätzungen von Stadionsprecher Kerni und Joachim Schuth.Dieser Podcast wird präsentiert von BODE - Ihrem Energieberater - Beratung, Planung, Fördermittel und Finanzdienstleistungen - alles aus einer Hand, unter www.bode.ms.

Ein Trio soll es bei Preußen Münster richten. Neuer Trainer ist U23-Coach Kieran Schulze-Marmeling. Co-Trainer ist Sören Weinfurtner. Er leitet die Jugendabteilung der Preußen. Teamchef ist Ex-Nationalspieler Christian Pander.Dieser Podcast wird präsentiert von BODE - Ihrem Energieberater - Beratung, Planung, Fördermittel und Finanzdienstleistungen - alles aus einer Hand, unter www.bode.ms.

Preußen Münster hat Trainer Sascha Hildmann entlassen. Wir sprechen darüber in diesem Podcast. Unter anderem kommt Preußen-Sportchef Ole Kittner zu Wort.Dieser Podcast wird präsentiert von BODE - Ihrem Energieberater - Beratung, Planung, Fördermittel und Finanzdienstleistungen - alles aus einer Hand, unter www.bode.ms.

Die Mennoniten haben ihre Wurzeln in der Täuferbewegung und damit Zürcher Reformation. Allerdings kam es kurz nach der Gründung der Bewegung zum Bruch, aus den Gefährten der Reformierten wurden Verfolgte. Riki Neufeld ist Pastor der Mennoniten-Gemeinde Schänzli in der Nähe von Basel. Seine Familiengeschichte ist auch ein Stück mennonitische Geschichte: Sie führt von Preussen über Russland bis nach Paraguay und ist immer wieder geprägt von Ausgrenzung und Verfolgung. Zugleich grenzen sich konservative Kolonien der Mennoniten immer wieder selbst ab. Mit Felix Reich spricht Riki Neufeld am Stammtisch deshalb auch über die Vielfalt der weltweiten Gemeinschaft der Mennoniten und die Spannung, die sie prägt: Mit der Erwachsenentaufe betont sie den Entscheid des Individuums zum Glauben und die Gewissensfreiheit, durch teilweise rigide Verhaltensvorschriften und bereits mit dem ersten, vor 500 Jahren verfassten Bekenntnis zieht sie klare Grenzen der Zugehörigkeit.

Det sägs att slaget vid Tannenberg 1410 var medeltidens största slag. Den 15:e juli det året mötte Tyska orden och deras stödtrupper en polsk-litauisk här, mellan Tannenberg (idag Stebark) och Grunwald, och en blodig uppgörelse följde.Från ett samtida perspektiv var slaget bara en i raden av konfrontationer mellan de två kontingenterna, men slagets långsiktiga konsekvenser var desto större. Slaget förebådar den Tyska ordens nedgång och fall, vilket i sig kommer att bädda för bildandet av hertigdömet Preussen, och starten på över 500 år av mytbildning.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om slaget vid Tannenberg 1410, den tyska Riddarordens sista suck.Det som gör detta slag särskilt intressant är att det är en konflikt mellan två ganska märkliga, och unika, statsbildningar. På ena sidan, den Tyska orden, eller ibland Teutoniska orden – En riddarorden med rötterna i medeltidens korståg. På andra sidan fanns polsk-litauiska alliansen, en statsbildning som i praktiken hade utvecklats från två separata kungariken till en slags tidig form av dubbelmonarki. De två parterna slogs framför allt om ett landområde i deras närhet, Samogitien.Samtidigt måste man fråga sig, hur kommer det sig att en riddarorden av det här slaget, under tidigt 1400-tal, bedriver offensiva krig mot andra kungadömen?Slaget vid Tannenberg har även en annan intressant militärhistorisk läxa i det att orsakerna till den Tyska ordens förlust här egentligen är resultatet av ett diplomatiskt spel mellan de olika prinsarna och hertigarna i området. Det var detta spel som också skulle bli början på slutet för den Tyska orden.Bild: Slaget vid Tannenberg av den polske konstnären Jan Matejkos oljemålning av daterad 1878. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Themen dieser Folge sind die Heimniederlage gegen Schalke und das kommende Auswärtsspiel in Nürnberg. Joachim und Philipp sprechen mit Preußen-Innenverteidiger Torge Paetow. Außerdem zieht Stadionsprecher Kerni sein Fazit nach dem Heimspiel gegen Schalke. In der kommenden Woche erscheint die neue PREUSSEN PRIVAT-Folge mit Torge Paetow.Dieser Podcast wird präsentiert von BODE - Ihrem Energieberater - Beratung, Planung, Fördermittel und Finanzdienstleistungen - alles aus einer Hand, unter www.bode.ms.

Am Sonntag steigt im Preußenstadion das erste Heimspiel der neuen Saison. Hannover 96 ist zu Gast an der Hammer Straße. Hier gibt es Stimmen vor der Partie.Dieser Podcast wird präsentiert von BODE - Ihrem Energieberater - Beratung, Planung, Fördermittel und Finanzdienstleistungen - alles aus einer Hand, unter www.bode.ms.

Preußen Münster spielt in der 1. Runde des DFB-Pokals gegen den VfB Stuttgart. Reaktionen gibt es in diesem Podcast.***Am Dienstag kommt der Aufsteiger-Stammtisch raus. Mit Preußen-Präsident Bernward Maasjost, Ex-Spieler Alex Langlitz und Kult-Kicker Ansgar Brinkmann.***Dieser Podcast wird präsentiert von BODE - Ihrem Energieberater - Beratung, Planung, Fördermittel und Finanzdienstleistungen - alles aus einer Hand, unter www.bode.ms.

Efter det svenska nederlaget vid Poltava tog Sveriges fiender initiativet. Tsar Peter erövrade 1710 resten av Sveriges baltiska provinser. August II återtog sitt polska välde. Och på hösten 1709 landsteg en dansk armé i Skåne. Samtidigt härjade pesten i Sverige.Under denna svåra tid stannade Karl XII i det osmanska riket ända fram till 1714. Tillbaka i Sverige blev lösningen för Karl XII att invadera Norge vid två tillfällen. Vilket skulle bli det sista den enväldige monarken gjorde.Detta är den fjärde och sista delen om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.Karl XII var bara femton år när han tillträdde som enväldig härskare över stormakten Sverige som hade många revanschlystna fiender. Kungen skulle sluta sig inom sig själv och många gånger hålla fast vid felaktiga beslut. Historien har dömt Karl XII hårt för hans besatthet att besegra August II, valet att gå mot Moskva och slutligen att han stannade i det osmanska riket i flera år efter nederlaget vid Poltava.Under tiden kungen var i Turkiet, tog ryssarna vad som återstod av det svenska östersjöväldet. Åren 1713–14 sattes en stor rysk offensiv in mot Finland och hela landet intogs. Sverige led under denna tid av dubbelkommando. Rådet i Stockholm sökte ta sitt ansvar och fattade beslut, men ofta blev dessa beslut med mycket lång fördröjning desavouerade av kungen i Turkiet.Karl XII återvände till Sverige 1714. Med nästan hälften av den totala svenska armén förgjord bestämde sig Karl sig för att attackera Norge som erbjöd oväntat starkt motstånd, medan den svenska armén hade problem med försörjningen. Under belägringen av fästningen Fredriksten vid Fredrikshald 1718 blev Karl skjuten till döds. Trots kungens död skulle kriget fortgå tre år till.I freden i Nystad erhöll Ryssland 1721 delar av Viborgs och Kexholms län, Ingermanland, Estland med öarna Ösel och Dagö samt Livland. I freden med Danmark förlorade Sverige sin tullfrihet i Öresund. Preussen erhöll Pommern söder om Peene samt öarna Usedom och Wollin, och Hannover fick Bremen och Verden.Bild: Karl XII:s likfärd (1878). Gustaf Cederström - Egen avfotografering, Mattias Blomgren, 2013-05-18 16:09:42, Public Domain.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Nationalism under stora nordiska kriget – dödsdomen mot Fredrich Sahlgård.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Epost: Laernorsknaa@gmail.com Episoden på nettstedet: ⁠https://laernorsknaa.com/113-kvener-en-nasjonal-minoritet/ ⁠⁠⁠⁠ Episode på YouTube: https://youtu.be/WSdtR8zzjz4 Støtt podkasten: Patreon: ⁠⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/laernorsknaa⁠⁠⁠⁠⁠ Donasjon (Paypal): ⁠⁠⁠⁠⁠Doner (paypal.com)⁠ I denne episoden skal vi snakke om kvener. Jeg har allerede laget flere episoder om samene som dere vet er ei urfolksgruppe i Norge. Men i Norge har vi også noe som vi kaller for nasjonale minoriteter. Dette er innvandringsgrupper som har vært så lenge i Norge og hatt en så langvarig tilknytning til Norge at de har fått en spesiell status. Mens urfolk gjerne var de første som bosatte et land eller bodd der i tusenvis av år, så har nasjonale minoriteter kanskje bodd noen tre-fire-eller-femhundre år i Norge. Dette gjør at får en litt spesiell status siden de har bodd her mye lenger enn andre innvandringsgrupper i Norge. I Norge har vi fem nasjonale minoriteter: kvener, jøder, skogfinner, romer og romanifolk. I denne episoden skal vi snakke om kvener.   Først og fremst, hvem er kvenene? Kvenene er ei gruppe finner, altså folk fra Finland, som kom til Norge for lenge siden. Disse personene fra Finland som vi kaller for kvener kom særlig til Nord-Norge fra nordlige deler av Finland. Det vil si at mange kvener har røttene sine i Nord-Finland. De første kildene på finner i Nord-Norge finner vi fra 1500-tallet. På 1500-tallet har vi skattelister som snakker om «kvener». Dette er altså grunnen til at vi snakker om kvener som ei nasjonal gruppe i Norge. Det har eksistert kvener i Norge i hvert fall i 500 år, sannsynligvis lenger.   Kvener, eller personer fra Nord-Finland, reiste til Norge i ulike perioder. Særlig på 1700-tallet var det mange kvener som reiste til Norge fra de nordlige delene av en region i Finland som heter Bottenviken. Men hvorfor kom de til Norge akkurat på denne tida? Historikere tror at det er særlig to grunner til dette og de henger sammen med hverandre. De to grunnene påvirker hverandre. Den første grunnen er Den store nordiske krigen fra 1700 til 1721 som var en stor krig der Sverige og Finland, som var en del av Sverige, kjempet mot Russland, Polen, Preussen, Hannover og Danmark-Norge. Det er den lengste og dødeligste krigen i Norden og gjorde at mange i Finland flykta til Norge.   Den andre grunnen er sultkatastrofer i Finland. Slutten av 1600-tallet og første halvdel av 1700-tallet var svært vanskelig for Finland. Denne perioden har ofte blitt kalt for Den lille istida. Hvorfor? Jo, fordi det var veldig kaldt i store deler av Europa og verden i denne perioden. Kaldere klima er spesielt vanskelig i en region som Norden der temperaturene allerede er lave. I Norge var vi heldige siden man kunne kjøpe korn fra Europa og man kunne spise og selge fisk på grunn av den lange kysten. I Finland var det derimot mye verre. Kaldere temperaturer i Finland gjorde at avlingene, altså det du dyrker, ble mindre. Folk fikk mindre mat. Det ble også mer sannsynlig at hele avlinger døde på grunn av frost, altså at det plutselig ble veldig kaldt som gjorde at plantene døde, og at folk dermed ikke hadde mat

Sport-Geschäftsführer Peter Niemeyer verlässt die Preußen zum Saisonende und geht zu Erstligist Werder Bremen. Ole Kittner, aktuell Geschäftsführer Marketing, Strategie & Kommunikation, wird Nachfolger von Peter Niemeyer. Stimmen und Einschätzungen dazu gibt es in diesem Podcast.Dieser Podcast wird präsentiert von BODE - Ihrem Energieberater - Beratung, Planung, Fördermittel und Finanzdienstleistungen - alles aus einer Hand, unter www.bode.ms.

Sabine Schmittroth und Achim Plückebaum im Gespräch mit Paul von Preussen, Spellcaster Hans-Joachim Spreng mit Tipps & Hacks zur Freude an Führung

Rysshärjningarna åren 1719 till 1721 kom länge att leva kvar i det svenska folkminnet. År 1719 stod Sverige utblottat efter 19 års krig med alla sina grannar, men de var inte beredda att ge upp sina baltiska besittningar till Ryssland och därför gick fredssamtalen trögt.För att sätta press på Sverige i förhandlingarna inledde Ryssland ett terrorkrig mot den svenska kusten. Under tre somrar kom den ryska galärflottan att föröda den svenska kusten från Norrköping i söder till Piteå i norr. Tusentals Gårdar och bruk brändes och lös egendom fördes bort.Den svenska högsjöflottan, som var en av de mäktigaste i världen, kunde inte skydda den västra rikshalvans långa kust mot hundratals grundgående ryska galärer.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Lars Ericsson Wolke vid Försvarshögskolan om Rysshärjningarna. Han har bland annat skrivit Sjöslag och rysshärjningar: kampen om Östersjön under stora nordiska kriget 1700-1721.Under det stora nordiska kriget beräknas 200 000 svenska och finska män dött i kriget. Det är upp till en tredjedel av alla män i det glest befolkade landet.De bittra sista åren av Stora nordiska kriget präglades av Rysslands ockupation av den Östra Rikshalvan, nuvarande Finland, samt Rysslands terrorkrigsföring längs den Västra rikshalvans ostkusten från Norrköping till Piteå.Den ryska amiralen Fedor Apraksins galärflotta 1719 räknade 132 galärer och ett hundratals mindre skärgårdsbåtar och 26 000 man.Den svenska högsjöflottan hade egentligen inget motmedel ryssarnas hundratals galärer som brände tusentals hemman och bruk. Det svenska försvaret koncentrerade sig på att skydda huvudstaden mot angrepp, men lämnade kusterna oskyddade.Fredssluten 1719–21 medförde svåra förluster för Sverige, som förlorade sin stormaktsställning till Ryssland. I freden i Nystad erhöll Ryssland 1721 delar av Viborgs och Kexholms län, Ingermanland, Estland med öarna Ösel och Dagö samt Livland. I freden med Danmark förlorade Sverige sin tullfrihet i Öresund. Preussen erhöll Pommern söder om Peene samt öarna Usedom och Wollin, och Hannover fick Bremen och Verden.Lyssna också på avsnitten Nationalism under Stora nordiska kriget och Den gåtfulle Karl XII:s missade möjligheter.Bild: Slaget vid Föglöfjärden, även kallat slaget vid Flisö eller slaget vid Ledsund, var ett sjöslag mellan en svensk flottenhet och rysk galärflotta under stora nordiska kriget och ägde rum 27 juli 1720 i Östersjön på Föglöfjärden i den åländska skärgården. Av Ferdinand Perrot - The Bridgeman Art Library, Object 364926, Wikipedia Public Domain Musik: March for Justice av Crosby Tencher, Soundblock Audio  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In this episode, we're joined by Paul, an avant-garde in bridging the gap between generations in the workforce. As the founder of DIGITAL8 and a former executive at Commerzbank, Paul shares his unique insights into integrating Generation Z into corporate environments. Through reverse mentoring, he showcases how young talents and seasoned executives can mutually benefit from sharing knowledge and perspectives, driving innovation and cultural transformation. An important insight for those who's looking to understand the future of work and harness the potential of Generation Z. Tune in to discover how embracing generational diversity can be a game-changer for your organization. More about Paul and DIGITAL8: https://www.linkedin.com/in/paulvonpreussen/ https://www.linkedin.com/company/digital8ai/ https://www.digital8.ai/ hyrd: https://hyrd.ai/ https://www.instagram.com/gethyrd/ https://www.linkedin.com/company/gethyrd/ https://www.facebook.com/gethyrd/ https://twitter.com/gethyrd CHECK OUT OUR OTHER PODCAST!!! get hyrd Podcast: https://www.youtube.com/@gethyrd https://open.spotify.com/show/2OHMNxXljWpKs1hU5eDqm2 https://podcasts.apple.com/us/podcast/get-hyrd/id1621089768 https://music.amazon.de/podcasts/d9924d00-9a8d-4882-9b27-b2f4d7fa9e2e/get-hyrd

Wir plaudern locker mit Kult-Stadionsprecher Martin "Kerni" Kehrenberg aus Ascheberg und Preußen-Fan Christian Bode. Wir sprechen unter anderem über den Aufstieg im vergangenen Jahr, die aktuelle Situation und die Zukunft bei den Preußen. Themen sind außerdem Preußen-Highlights und Anekdoten aus den vergangenen Jahren, die kommende Fußball-Europameisterschaft in Deutschland und die verstorbene Fußball-Ikone Franz Beckenbauer.Dieser Podcast wird präsentiert von BODE - Ihrem Energieberater - Beratung, Planung, Fördermittel und Finanzdienstleistungen - alles aus einer Hand, unter www.bode.ms.

Kein Schiff ist wie das andere. Seeleute glauben oft sogar, dass jedes Schiff eine Seele hat. Aber unabhängig vom Aberglauben vergangener Jahrhunderte: unter den tausenden Schiffen auf den Weltmeeren gibt es einige, die herausragen, die legendäre Schiffe sind. Einige stellen wir ihnen in dieser Podcast-Ausgabe vor. "Full speed ahead, Sir!" - Das "Yellow Submarine" Es war im Jahr 1966 als dieses Boot vom Stapel lief, und die Erbauer des Boots waren vier junge Kerle aus Liverpool mit Namen "John, Paul, George und Ringo". Im Hamburger Hafenkonzert erzählt Susanne Hasenjäger Ihnen die Geschichte des berühmten "Yellow Sumarine" der Beatles. Ein gelbes Untersee-Boot, das es inzwischen in Fußballstadien ("Zieht den Bayern die Lederhosen aus"), in Legokästen, in die Musikgeschichte und sogar in die Sesamstraße geschafft hat. Das weltweit größte Rätsel auf See - Die "Erebus" Für Forschungsreisen in eisige Gewässer ist die „Erebus“ zunächst gar nicht vorgesehen. Sie wird als Kriegsschiff gebaut. Benannt nach dem griechischen Gott der Finsternis. Vom Schiffstyp her ist sie eine Bombarde. Weder schnell, noch wendig. 32 Meter lang ist sie, mit nur wenig Tiefgang. Der Stapellauf findet im Sommer 1826 statt. Einige Jahre ist die "Erebus" für die Marine im Mittelmeer unterwegs. Danach beginnt ihre große Zeit: Die Admiralität in England setzt auf Expeditionen in die Polargebiete. 1845 schließlich macht sich Sir John Franklin mit ihr auf die Suche nach der legendären Nordwestpassage. Doch das Schiff und seine Besatzung verschwinden auf mysteriöse Weise. Warum - das ist bis heute nicht abschließend geklärt. Für den britischen Autor und Schauspieler Michael Palin - einst Mitglied bei der britischen Komikertruppe Monty Python - ist die Geschichte der "Erebus" das „weltweit größte Rätsel auf See“. Er fand das Schiff so faszinierend, dass er ein Buch darüber geschrieben hat. "Erebus. Ein Schiff, zwei Fahrten und das weltweit größte Rätsel auf See", so heißt das Buch von Michael Palin. Es kostet 28 Euro oder 14 Euro als Taschenbuch. Das Hörbuch gelesen von Gert Heidenreich ist im Bonnevoice Hörbuchverlag erschienen. Die weiteren legendären Schiffe in diesem Podcast: - die "Bounty" - die "Völkerfreundschaft" - die "America" - die "Preussen" - die "Tina Onassis" - die "James Caird"

På 1800-talet var Japan gjennomgripande buddhistisk. Så vart nasjonen audmjuka av USA i 1868. Då bestemde japanarane seg for å gjeninnføre religionen dei hadde hatt før verdsreligionen kom, i eit patriotisk krafttak – og klarte det, på eit vis. I 1864 opplevde danskane ei liknande nasjonal audmjuking i krigen mot Preussen. Korleis ville Danmark og Norden vore i dag dersom danskane hadde gått same vegen som japanarane? Tankeeksperimentet med Danmark 1864 mest frå 1:22:20. Innspela på Blindern 10. oktober 2023.

Sjuårskriget 1756-63 utkämpades på tre kontinenter och har därför kallats det första världskriget. I Nordamerika och Indien konfronterades Storbritannien och Frankrike i en kamp om kolonier och kontroll över världshaven. I Europa slogs Fredrick den stores Preussen på liv och död mot franska, ryska och habsburgska arméer. Krigföringen på den europeiska kontinenten innebar något av en höjdpunkt för linjetaktiken och inte minst de välexercerade infanteribataljonerna och deras muskötsalvor.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om Sjuårskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser främst i Nordamerika och Europa. Konfliktens förhistoria är komplicerad och handlade om den tidens snabba skiftningar och nycker i utrikespolitiken. Preussen ställdes mot en överväldigande koalition av stater bestående av Habsburg, Frankrike, Ryssland och till och med Sverige. I botten på motsättningarna fanns Preussens uppkomst som militärmakt och seger över Habsburg under 1740-talet. På många sätt var det frågan om en maktuppgörelse inom det tyskromerska riket mellan kejsarmaktens Habsburg och utmanaren Preussen. Stöd fick Preussen endast av Storbritannien.Till konflikten på kontinenten hörde även en uppgörelse mellan Storbritannien och Frankrike om kolonier och kontroll över handelsvägar över hela jordklotet. Främst kom kriget att föras i Nordamerika och i Indien. Britterna visade sig i slutänden överlägsna och kunde med kriget slutligen etablera sig som den främsta kolonialmakten på Frankrikes bekostnad. På kontinenten kämpade preussarna mot övermakten och lyckades trots allt rida ut kriget utan att krossas. Inte minst berodde detta på deras militära förmåga och Fredrick den stores ledarskap även om segrar blandades med blodiga nederlag. Med sin taktiska förmåga och inte minst sin flexibilitet och ”sneda slagordning” vann Fredrick spektakulära segrar som vid Rossbach och Leuthen 1757 mot numerärt överlägsna arméer.Litteraturtips är två titlar ur Ospreys serie: Simon Miller Rossback och Leuthen 1757 (2002) och Daniel Marston The Seven Year´s War (2001).Bild: General Wolfes död (1771), på Abrahams slätter, nära Quebec av Benjamin West; wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kurz vor dem Pokalspiel gegen Bayern München gibt es hier jede Menge Informationen und Einschätzungen.Dieser Podcast wird präsentiert von BODE - Ihrem Energieberater - Beratung, Planung, Fördermittel und Finanzdienstleistungen - alles aus einer Hand, unter www.bode.ms.

Vid slaget vid Leipzig i oktober 1813 drabbade 400 000 soldater samman i det stora folkslaget vid Leipzig. Detta var Napoleonkrigens största slag och det största som utkämpades i Europa under de kommande 50 åren.Fyra arméer med soldater från Ryssland, Preussen, Österrike och Sverige anföll från tre håll. I norr attackerade Nordarmén under den svenske kronprinsen Karl Johan. Slaget blev ett katastrofalt franskt nederlag och ledde till Napoleons abdikation i april 1814.I denna nymixade repris tar sig Militärhistoriepodden denna gång an det som måste betraktas som Napoleonkrigens avgörande strid. Historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved tar lyssnarna med i utvecklingen från Napoleons nederlag i Ryssland 1812 till den slutliga katastrofen för den franske kejsaren vid Leipzig. Detta var det avgörande momentet i Napoleonkrigen. Waterloo-slaget två år senare bekräftade bara det som stod klart i Leipzig i oktober 1813: Napoleon och Frankrike var besegrat efter årtionden av krig.I berättelsen om slaget vid Leipzig spelar den svenske kronprinsen Karl Johan en framträdande roll. Eftersom han var före detta fransk fältmarskalk och väl förtrogen med hur Napoleon tänkte fick han ett stort inflytande över den operationsplan som ledde till inringningen av de franska styrkorna vid Leipzig. Men Karl Johan var inte nödvändigtvis populär bland alla på den allierade sidan. Han sparade slugt de svenska trupperna för att ha dem till hands för kommande insatser. Mindre delar av den svenska armén deltog aktivt i slaget inte minst det svenska beridna artilleriet under Cardell.Varför Karl Johan hade sparat de svenska trupperna blev uppenbart senare på hösten 1813. Den svenska armén marscherade norrut mot Danmark och hotade att besegra och erövra största delen av det danska kungariket. Den danske kungen tvingades i och med freden i Kiel i januari 1814 att avstå från Norge. Operationerna i Tyskland var sista gången svenska trupper deltog i ett krig på kontinenten. Karl Johans ställning som en av de allierades befälhavare var på många sätt kulmen på aktiv svensk krigspolitik i Europa.Den som vill läsa mer om slaget kan med fördel leta rätt på boken Svenska slagfält (2003) som innehåller ett kort och kärnfullt kapitel om slaget. Två böcker på engelsk som är värdefulla är Peter Hofschroers Leipzig 1813: The Battle of Nations (1993) och Frederic Nautsch Maudes The Leipzig Campagne 1813 (2013). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nachhaltigkeit, Technologien, New Work ... verschlafen CEOs den Wandel der Welt? Auf Basis eines Experiments bei der Commerzbank ist vor wenigen Jahren ein neues Unternehmen entstanden. Paul und sein Team erklären CEOs, wie sie bei aktuellen Trends am Ball bleiben!  https://www.linkedin.com/in/paulvonpreussen/  https://www.digital8.ai/  Moritz Neuhaus ist Co-Founder und CEO der Insight Consulting GmbH. Gemeinsam mit seinem Team hilft er CEOs, Gründern und Consulting-Partnern dabei, online zu Meinungsführern in ihrer Industrie zu werden.

Paul von Preussen hat den Absprung geschafft. Nach ein paar spannenden und anstrengenden Jahren unter Vorständen, hat er heute seine eigene Firma gegründet. Paul erklärt in diesem Interview, wie es dazu kam und gibt Tipps, wie ein solcher Weg gelingt. https://www.linkedin.com/in/paulvonpreussen/ https://www.digital8.ai/    Moritz Neuhaus ist Co-Founder und CEO der Insight Consulting GmbH. Gemeinsam mit seinem Team hilft er CEOs, Gründern und Consulting-Partnern dabei, online zu Meinungsführern in ihrer Industrie zu werden.   

Altersdiversität im Top-Management? Häufig sind interne Mitarbeiter:innen in den Strukturen des Unternehmens gefangen und ein frischer Blick von außen könnte hilfreich sein. Wir diskutieren in der aktuellen Episode die Bedeutung von jungen Menschen im Aufsichtsrat, den demografischen Wandel und den Generationsaustausch in Unternehmen. Für Unternehmen bilden diese Themen eine wichtige Säule zum nachhaltigen Geschäftserfolg. Dabei beleuchten wir konkrete Methoden und Erfolgsbeispiele, die zu positiven Veränderungen in Unternehmen geführt haben. In dieser Podcast-Episode sprechen wir mit Paul von Preußens. Paul ist 27 Jahre alt, Ururenkel des letzten deutschen Kaisers und sammelte in seiner beruflichen Laufbahn sowohl nationale und internationale Erfahrungen in verschiedenen Bereichen. Zuletzt war er Vorstandsassistent (Personal) bei Commerzbank in Frankfurt. Heute hat er ein eigenes Unternehmen, das Führungskräften, vor allem auf der Executive-Ebene, die Perspektive der jungen Generation - der Digital Natives näherbringt. Mit verschiedenen Formaten erklärt er ihnen die Denkweise dieser Generation und greift dabei auf ein breites Netzwerk der eigenen Company digital8 zurück. Die Top Themen und Fragen:Braucht es Altersdiviersität?Wie können Unternehmen die Bedürfnisse und Perspektiven der jungen Generation in ihre Entscheidungsprozesse einbeziehen?Was sind mögliche Maßnahmen, um Altersdiversität in Unternehmen zu fördern? Von Reverse-Mentoring bis Shadow-BoardsErfolgsgeschichten rund um Altersdiversität? Braucht es junge Menschen in Aufsichtsräten oder eine Quote in Führungspositionen?Wie kann die Versicherungsbranche ihr Image verbessern, um junge Generationen anzusprechen?Unser Gast: Paul von Preußens >> Managing Director, Founder bei digital8 Host: Julius KretzCo-Host: Herbert JanskyCo-Host: Sebastian LangrehrFolge uns auf unserer LinkedIn Unternehmensseite für weitere spannende Updates.Unsere Website: https://www.insurancemondaypodcast.de/Du möchtest Gast beim Insurance Monday Podcast sein? Schreibe uns unter info@insurancemondaypodcast.de und wir melden uns umgehend bei Dir.Vielen Dank, dass Du unseren Podcast hörst!

Der Aufstieg Preussens und Deutschland zur Weltmacht ist nur zu verstehen, wenn wir uns die Geschichte Friedrichs des Grossen II. ansehen. Geprägt durch beste Lehrer und militärisch und wissenschaftlich disziplinierte Erziehung, mündete diese intellektuelle und militärische Kraft in politische Macht und Aufstiegschancen für Leibeigene Menschen in Deutschland, durch Handwerk und Wissen. Diese Erkenntnis mündete gefördert im Geiste Friedrichs des Grossen dann auch in der Stiftung des Ordens Pour de le Merit (Für den Verdienst) der als militärischer Orden bis 1918 verliehen wurde und als wissenschaftlich künstlerische Version der bis heute verliehen wird. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/taf180/message

Die Debatte mit Ann Kristin Schenten, Joshua Kwesi Aikins, Christoph Martin Vogtherr und Guy Armel Fogang Toyem---Im Jahr 2023 spielt Preußen für die meisten von uns kaum noch eine Rolle. Die alten Schlösser und Gärten sind mehr Ausflugsziele als Orte kritischer Auseinandersetzung mit der Geschichte. Doch die koloniale Vergangenheit ist auch an Orten wie dem Schlosspark Sanssouci omnipräsent. Die Ausbeutung Schwarzer Kulturen und Menschen ist bis heute sichtbar. In den Denkmälern, in den Gemälden, in den Gärten. Nun wird diese koloniale Vergangenheit öffentlich aufgearbeitet. Die Ausstellung "Schlösser, Preussen, Kolonial - Biografien und Sammlungen im Fokus" der Stiftung Preußische Schlösser und Gärten zeigt ab Juli die Schlossanlagen und Denkmäler in ihrem kolonialen Kontext im Schloss Charlottenburg. Können wir Preußen aus einer postkolonialen Perspektive verstehen lernen? Wo stößt die koloniale Aufarbeitung an Grenzen und wie kann sie nachhaltig gelingen? Darüber diskutieren Christoph Martin Vogtherr, Generaldirektor der Stiftung Preußische Schlösser und Gärten, Guy Armel Fogang Toyem, Doktorand für Deutsche Kolonialgeschichte an der Humboldt-Universität Berlin und Joshua Kwesi Aikins, wissenschaftlicher Mitarbeiter für Entwicklungspolitik und postkoloniale Studien der Uni Kassel und Aktivist bei "Berlin Postkolonial". --- Joshua Kwesi Aikins ist wissenschaftlicher Mitarbeiter im Fachgebiet Entwicklungspolitik und postkoloniale Studien der Universität Kassel. Er hat Politikwissenschaft an der FU Berlin und der University of Ghana studiert. Seine Forschungsschwerpunkte sind das Zusammenwirken westlicher und indigener politischer Systeme in Ghana, Entwicklungspolitik aus dekolonialer Perspektive, kulturelle und politische Repräsentation der afrikanischen Diaspora, Kolonialität und Erinnerungspolitik in Deutschland sowie kritische Weißseinsforschung. Er arbeitet darüber hinaus als Trainer und Vortragender im Bereich der politischen Bildung mit einem Fokus auf die umkämpfte De/Kolonialität des öffentlichen Raums, menschenrechtsbasierter Antirassismusarbeit und Empowerment. --- Christoph Martin Vogtherr, Jahrgang 1965, studierte Kunstgeschichte, Mittelalterliche Geschichte und Klassische Archäologie in Berlin, Heidelberg und in Cambridge. 1996 wurde er an der Freien Universität Berlin mit einer Arbeit zur Gründung der Berliner Museen 1797–1835 promoviert. Bis 2018 war er Direktor der Hamburger Kunsthalle und initiierte 2017 die partizipative Ausstellung „Open Access“ und 2018 die Schau „Thomas Gainsborough. Die moderne Landschaft“. Am 1. November 2018 berief ihn der Stiftungsrat der Stiftung Preußische Schlösser und Gärten Berlin-Brandenburg als Nachfolger von Hartmut Dorgerloh zum Generaldirektor. Am 7. Februar 2019 trat Vogtherr das Amt an. Nach Lehraufträgen in Berlin, an der University of Buckingham und in Hamburg, lehrt er seit 2019 an der Technischen Universität Berlin. --- Guy Armel Fogang Toyem, kommt aus Kamerun und hat Germanistik an der Universität Yaoundé I studiert. 2017 hat er sein Masterstudium in Deutscher Gesellschaftspolitischer Geschichte absolviert. Mit einem DAAD-Stipendium promoviert er seit April 2021 an der Humboldt-Universität zu Berlin in Deutscher Kolonialgeschichte mit Schwerpunkt auf die Kolonisierung Kameruns/Togo. Er beschäftigt sich mit vergleichender Geschichtswissenschaft, Medienwissenschaft und Politikwissenschaft, Entwicklungszusammenarbeit, Kultur und Erziehung. --- Mehr Infos unter www.rbbkultur.de/derzweitegedanke --- Schreiben Sie uns gern direkt an derzweitegedanke@rbb-kultur.de

Die Preußen spielen in der ersten Runde des DFB-Pokals gegen Bayern München. Reaktionen gibt es in diesem Podcast.Dieser Podcast wird präsentiert von BODE - Ihrem Energieberater - Beratung, Planung, Fördermittel und Finanzdienstleistungen - alles aus einer Hand, unter www.bode.ms.

"Generationen, versöhnt euch wieder! - so hat das Manager Magazin unsere Arbeit zusammgefasst." - Paul von Preussen, Co-Founder von DIGITAL8  Die Generation Z erhitzt aktuell die Gemüter. Einerseits stoßen ihre Aktionen mit Essensresten in Museen und mit Kleber auf Straßen für Unmut, andererseits wird ihnen innerhalb von Unternehmen zu wenig Einsatz und Ausdauer vorgeworfen. Tatsache ist jedoch, dass die Generation der Digital Natives - wie sie auch genannt wird, mit dem massenhaften Ausscheiden der Babybommer aus dem Arbeitsmarkt massiv an Bedeutung gewinnen wird #Fachkräftemangel. Dass es zu Reibungen und Konflikten kommen kann, wenn die unterschiedlichen Prägungen und Erwartungen verschiedener Generationen aufeinandertreffen, hat wohl jeder schon mitbekommen, der in einer Organisation tätig ist, in der nicht nur eine Generation vertreten ist.  Dass es nicht bei einem Generationenfrust bleibt bzw. gar nicht erst dazu kommt, sondern echte Generationensynergie entsteht, ist das Ziel von DIGITAL8. Einem Netzwerk von inzwischen über 300 ambitionierten Digital Natives, die passgenau an Organisationen und deren Führungskräfte vermittelt werden, um die Sichtweise der jungen Generation auf Themen wie Konsum, Arbeiten, Technik und die Welt zugänglich zu machen. Die Referenzliste umfasst dabei inzwischen u. a. Volkswagen, die KfW, Union Investment, die Bertelsmann Stiftung und die Katholische Kirche. Was Paul von Preussen den Ur-ur-ur-Enkel des letzten deutschen Kaisers dazu bewogen hat, DIGITAL8 zu gründen und dafür seine Konzernkarriere in der Commerzbank aufzugeben, erzählt er in der sechsten Ausgabe unseres Kingdompreneurship Podcasts. In seiner sympathischen und ehrlichen Art gibt Paul, aber auch Einblick, wie er als Vollgas-Typ Work-Life-Family-Integration lebt, welche Rolle sein Glauben für ihn im Business spielt und warum der IT-Chef eines großen Vermögensverwalters seinen Job verloren hat. Highlights & Key-Learnings dieser Episode: - Top 3 Tipps, die jede Führungskraft umsetzen kann, für mehr Generationensynergie. - Warum jeder, der in Deutschland einen Führerschein gemacht hat, auch gründen kann. - Was du für ein gutes Fundament tun kannst, um nicht nur unternehmerisch, sondern auch privat erfolgreich zu sein und zu bleiben. - Warum Events, auf denen du keinen kennst, die besseren Bücher sind. Wenn du mehr über Paul von Preussen erfahren oder echte Generationensynergie in deiner Organisation erleben möchtest, kannst du das auf folgendem Wege tun:   Linkedin: https://www.linkedin.com/in/paulvonpreussen Webseite: https://www.digital8.ai/

Kinomatiskt blir svåra och pretentiösa igen när de ger sig i kast med kostymdrama signerat Stanley Kubrick och diskuterar en av hans lite bortglömda filmer, Barry Lyndon från 1975. Tre timmar tillsammans med 1700-tals-skitstöveln Redmond Barry som ger sig ut på en klassresa via Irland, England och Preussen. Storslaget och vackert men långtråkigt? I övrigt har Hille sett ett ännu mer bortglömt kostymdrama, nämligen Lady Oscar av Jacques Demy (inte Jonathan Demme), baserad på en manga från 70-talet om en gender fluid person under franska revolutionen. Krille tyckte Barry Lyndon var för kort och slog till med Ungerska filmen Sátántangó, ett 7 timmar och 20 minuter långt grått, regnigt och depressionsfyllt mästerverk av Béla Tarr. Under samma tid hade Felix kunnat se Stranger Than Paradise 4,8 gånger men han nöjde sig med att se den en gång, Jim Jarmusch slacker-vibeiga genombrottsfilm. För att liva upp stämningen avslutar Krille med att lista sina fem bästa dansscener i filmhistorien.

I slutet av den franska revolutionära eran stals konstverk från erövrade regioner och placerades i vad som senare blev Louvren. Thomas Steinfeld berättar om hur det påverkar vår konstsyn än idag. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Under sommaren 1794 skickades fyra franska lärda män till Belgien, Holland och de nyss erövrade områdena väster om floden Rhen. De skulle hitta och beslagta betydande konstverk och vetenskapliga objekt. Kort därefter flyttades flera dussin målningar ur den flamländska skolan till Paris, bland annat verk av Jan van Eyck och Peter Paul Rubens. Bilderna följdes av tusentals gamla manuskript från Aachen, Köln, Bonn och Koblenz, samt av stora mängder teckningar och träsnitt, antika pelare, mynt och medaljer, romerska sarkofager, historiska kanoner och sällsynta stenar. Männen var utsända av nationalkonventet, som vid denna tid utgjorde både Frankrikes parlament och regering, och de flesta av dessa objekt hamnade i Nationalbiblioteket eller i ett före detta kungaslott, som vid denna tid kallades "Musée central des arts", centrala konstmuseet, och som idag är känt under namnet Louvren.De lärde männen uppfattade sig själva varken som tjuvar eller rövare, tvärtom, de var övertygade om att de handlade inte bara för Frankrikes, utan också för mänsklighetens bästa: "Medan vi vinner över tyrannerna, skyddar vi konsterna", förklarade en av dem och fortsatte, att han såg fram emot att se dem uppvisade i franska museer. Märkligt nog motsatte sig konstkännarna i de berövade länderna för dett mesta inte detta. I stället var de förtjusta i idén att ett museum skulle ta emot alla dessa skatter. De gladde sig över att verken fick lämna kyrkorna, herresätena och privata salonger, så att alla människor kunde beskåda det bästa vad konsten hade kommit fram till. Bortrövandet av konst som krigsbyte har en lång historia, som går tillbaka till antiken. Mest hade det skett av materiella skäl, för verkens ekonomiska värde. När bildade franska revolutionärer började samla in de största konstskatterna i grannländerna hände det för första gången med blick på verkens estetiska och historiska betydelse.De franska rövartågen genom Europa fortsatte i allt större skala, när revolutionsarméerna under Napoleons ledning drog fram genom Italien, Egypten och senare till Moskva: Laokoongruppen hämtades ur Vatikanen, den väldiga farnesiska Herakles släpades ur kungens palats i Neapel, de fyra hästarna på Markuskyrkan i Venedig monterades ned och fördes bort. Senare följde egyptiska mumier, segergudinnan med vagn och hästar från "Brandenburger Tor" i Berlin och många andra konstverk. Allting plockades ner, packades i stora lådor och reste i långa processioner till Paris. Den franska huvudstaden hade, enligt revolutionspolitikernas åsikt, blivit till frihetens hemvist i världen. Där bodde ett folk, som betraktade sig som den republikanska antikens sanna arvtagare. De kunde inte föreställa sig en bättre placering för ett betydande konstverk än civilisationens centralort, och många konstkännare utanför Frankrike kunde det inte heller. Snart förenade Centralmuseet, som så småningom döptes om till "Musée Napoléon", den största konstsamlingen som någon gång funnits i världen.De lärda männen var inga dilettanter. Napoleons konstkommissarie Dominique-Vivant Denon och hans kollegor visste mer om konsten och dess förflutna än de flesta av sina likar i de utplundrade länderna. Det fanns ingen konsthistoria i dagens mening förrän långt in på 1800-talet. Det revolutionära Frankrikes konstkommissarier var vetenskapens pionjärer, de inventerade, systematiserade och centraliserade konsten. De upptäckte den medeltida tyska konsten, som dittills knappt blivit uppmärksammad. De skapade en ny form för att presentera verken, de såg till att det fanns verkstäder för restaurering, de utvecklade föreställningen att varje konstverk skulle betraktas bara för sig självt, som ett enastående dokument över människans förmåga att skapa och gestalta. Och så uppstod en jämförande konsthistoria, en förutsättning för att över huvud taget kunna bestämma stiler, epoker och individuella egenarter. Dessutom kunde tallösa konstnärer, som dittills rest till Italien för att utbilda sig, numera hitta sina modeller i det statliga museet."Beauty is bounty", "skönhet är byte", lyder ett talesätt som ofta tillskrivs Karl Marx. Bortsett ifrån att man inte hittar meningen i hans verk, ligger det mycket sanning i dessa ord: Sedan mer än tvåhundra år delar vi föreställningen om att ett museum är konstens högsta destination, och om några av kolonialmakter stulna konstskatter långt senare ska lämnas tillbaka, så flyttas de inte till kungapalatsen där de en gång rövades ifrån, utan till ett praktfullt museum. I och med det revolutionära Frankrikes konststölder förändrades föreställningen om vad konst är och hur man skall handskas med den, för all överskådlig tid. Ibland kan man läsa att Louvren var det första offentliga museet. Men så är det inte. Redan under det tidiga 1700-talet fanns det museer som var tillgängliga för offentligheten, i Basel, i Florens eller i London till exempel. Men till skillnad från alla andra museer var Centralmuseet i Paris ett företag av och för hela nationen. Det uppstod för att hysa alla konstverk som revolutionärerna hade samlat in från kyrkor och palats, både som ett tecken på segern över de gamla makterna och till skydd inför det upprörda folkets benägenhet att förstöra. Med rövartågen genom Europa och Egypten växte Centralmuseets bestånd mot det oändliga. Snart var Louvrens salar överfulla. År 1802 grundades tolv muséer i provinserna för att ta emot vad centralen inte längre kunde bärga, bland annat i Genève, Bryssel och i tyska Mainz. I den sistnämnda staden kan man fortfarande se trettio konstverk främst från renässansen som kommit från Paris, men som tappade sina rättmätiga ägare under de napoleonska krigens lopp.År 1815 slogs Napoleon för den sista och avgörande gången, i slaget vid Waterloo. Därefter började den enorma konstsamlingen i Paris upplösas, men i många fall inte direkt och inte helt - de åtta romerska pelare som en gång hade stått runt Karl den Stores grav i Aachen finns till exempel fortfarande på Louvren. I Köln mottogs de återvändande verken med en folkfest. När segergudinnan från "Brandenburger Tor" kom tillbaka till Berlin så skedde det i form av ett triumftåg, med kungen i spetsen. Men det fanns experter som den preussiske filosofen och statsmannen Wilhelm von Humboldt, som beklagade att man aldrig mer skulle se så många av de största konstverken på en plats, så som det varit i Paris. Idén om ett nationalmuseum spred sig dock från Paris till många länder: Preussen fick sitt "Altes Museum" under 1820-talet, i München skapades "Alte Pinakothek" år 1836, Sveriges Nationalmuseum öppnades år 1866, efter en femtio år lång förberedelsetid. Och koncepten lånades alltså från Paris, konströvarnas huvudstad.Thomas Steinfeld, författare och professor i kulturvetenskap

Unser Schulsystem ist ausschließlich dafür gedacht, willige Arbeitsbienen zu erzeugen. Alles, was im Leben wichtig ist, wird dort (mit Absicht) nicht gelehrt. Was wie eine Verschwörungstheorie klingt, ist harte Realität. Wusstest Du, dass unser Schulsystem im Preussen des 19. Jahrhunderts entworfen wurde – und aus welchem Grund? Wenn nicht, dann erfährst Du es in der heutigen Episode. _________________________________________ Du willst Leadership lernen? Dann komm' zu meinem Workshop: https://www.rising-king.academy/angebot/unternehmer-workshop Das einzige echte Leadership-Mentoring für Unternehmer mit Familie findest Du hier: https://rising-king.academy Und hier findest Du den Erfolgs-Blueprint für Unternehmer: https://business-gruenden.de/

Dansk-tyska kriget år 1864 eller andra slesvigska kriget blev på många sätt en katastrof för den danska nationen. Kriget reducerade Danmark ytterligare och slet bort de tyska hertigdömena som var ekonomiskt rika och befolkningstäta. Danmark hade sedan mitten av 1600-talet succesivt tappat landområde efter landområde. Efter 1814 var Danmark ett ”lilleputt”-imperium bestående av de atlantiska öarna (bland annat Island), de danska öarna och tre hertigdömen i söder. I nationalismens tidevarv skapade tanken på en tysk nation problem i hertigdömen som hade en i huvudsak tyskspråkig befolkning. Ett krig hade redan utkämpats 1848-51 då Slesvig och Holstein hade gjort uppror för att vinna självständighet från den danska kronan. Då hade den danska armén segrat och Danmark hade fått stöd av bland annat Sverige. År 1864 blossade motsättningarna upp igen, men denna gång ställdes Danmark ensamt mot upprorsarmén stödd av Preussen och Österrike. Det kunde bara gå på ett sätt. I avsnitt 38 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om det kanske största traumat i danska historia – nederlaget år 1864. Hur kunde det gå så illa? Varför utmanade Danmark de tyska staterna istället för att hitta en politisk kompromiss med sina hertigdömen? Den danska krigsmakten gick i krig 1864 med en stark tro på sig själv. Kriget skulle visa sig att det danska självförtroendet var total missbedömning. Armén tvingades omgående utrymma försvarsverken vid Daneviken i Slesvig. En försvarslinje som uppfattades som ointaglig. På detta bakslag följde den hopplösa striden vid Dybbølns skansar som den 18 april 1864 avslutades med en blodig preussisk stormning. Den udde som skansarna försvarade var det sista lilla område som danskarna höll av sina hertigdömen. De danska skansarna hade veckorna före stormningen skjutits sönder till grushögar av det moderna bakladdade och räfflande preussiska artilleriet. Vad räddade danskarna från totalt nederlag och utplåning? I dansk självförståelse skapades en myt kring 1864 som talade om att offret på slagfältet räddade nationen. I verkligheten avgjordes kriget i mindre utsträckning på slagfältet. Det var stormakterna och inte minst britterna som räddade Danmark. Preussarna och österrikarna stoppades och förlusten stannade vid en inkorporering av de tre tyska hertigdömena i det som sex år senare skulle bli det tyska kejsardömet. Kriget 1864 har en större dimension. Det var en viktig del av den tyska enandeprocessen som dirigerades av den tyske rikskanslern Otto von Bismarck och verkställdes av den skicklige generalstabschefen Helmuth von Moltke. Den som vill läsa om kriget är i huvudsak hänvisad till danskspråkig litteratur. De politiska förvecklingarna reds ut i grunden i Rasmus Glentøjs bok Sønner af de Slagne 1864 (2014). I en lite mindre skrift Den Dansk-tyske krig 1864 (1991) utgiven av Tøjhusmuseet har Johs. Nielsen beskrivit kriget på ett kortfattat och övergripande sätt. De tre största slagen under kriget finns skildrade i Danmark i krig av Hans Christian Bjerg och Ole L. Frantzén. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

über Nachhaltigkeit, Preußen und Rauchverbot

We continue our mini series on maritime disasters with HMS Gloucester a British warship lost in the spring of 1682 off the Norfolk coast. It's quite a story: here is a ship with an impressive career that takes us from her end on that sandbar in Norfolk all the way to the British presence in the Caribbean during the Cromwellian Commonwealth – a key moment in global history. Her later career was intricately linked with the troubled history of the Stuart monarchy and when she sank one of those on board was none other than James Stuart, the future James II. The wreck was recently discovered off Norfolk and to find out more Dr Sam Willis spoke with Dr Benjamin Redding - Senior Research Associate on the Gloucester Project at the University of East Anglia. Together with Professor Claire Jowitt, he is writing a cradle-to-grave history of this most historically and culturally significant seventeenth century warship.This episode continues our mini series on maritime disasters: if you haven't heard any of these so far do please check them out – we have covered so many extraordinary stories including the shocking wreck of the mighty Vasa in the seventeenth century, that magnificent ship that sank on its maiden voyage within sight of shore; the ss Waratah, a huge passenger liner that simply vanished in 1909; Preussen, the enormous and only five-masted full-rigged merchant ship ever built which sank in the English channel in 1910; the early submarine the HL Hunley which holds the record for the vessel being sunk the most times….and so much more! I should add here that we are also working on a future episode on the wreck of the Batavia – a dutch vessel which ran aground off western Australia in the summer of 1629 leading to one of the most appalling horror stories in all of history let alone all of maritime history… Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

PREUSSEN PRIVAT ist der ganz persönliche Preußen Münster Podcast.Dieser Podcast wird präsentiert von BODE - Ihrem Energieberater - Beratung, Planung, Fördermittel und Finanzdienstleistungen - alles aus einer Hand, unter www.bode.ms.

Elisabeth musste 1945 aus Schlesien fliehen. Das prägt ihren Blick auf Flucht und Migration bis heute. Flucht vor Kriegen, Armut und den Folgen der Klimaerhitzung kommt uns wieder nah - und Elisabeth erlebt, dass auch das Interesse an ihrer Geschichte stärker wird. Eine biographische Erzählung. Von Monika Buschey.

Det här arkivavsnittet hittades inte så långt ner i valvarkivet, det är bara drygt 1,5 år gammalt från 2021. Men en riktig underhållningspärla. Eller vad sägs om fulla svenska och danska kungar som tillsammans bestämmer att det borde krigas lite mot tyskarna? Eller ungefär så i alla fall, eftersom den svenske kungen Karl XV lovade Danmark en militär allians i händelse av krig mot Preussen. Alltihop bestämdes under påverkan av kanske lite för mycket alkohol och kungen fick sedan under mer nyktra förhållanden svårt att förklara sig för sin regering. I synnerhet har finansminister Johan August Gripenstedt en viktig och sund statsmannaroll i efterspelet till detta spektakel. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 3 juli 1866 drabbade närmare 500 000 man ur den preussiska armén samman med den österrikiska armén vid Köningsgrätz i nuvarande Tjeckien. Slaget var det största i Europa mellan Napoleonkrigen och första världskriget.Den preussiska 7.infanteridivisionen och 1.gardesinfanteridivisionen anföll och i princip krossade fyra österrikiska kårer i skogarna kring Shiepwald och Chlum. Det österrikiska nederlaget ledde direkt till fred och innebar att Preussen kunde bilda ett Nordtyskt förbund och ta ett stort steg mot ett enat Tyskland under Preussen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av den europeiska militärhistoriens mindre kända, men betydelsefulla krig.1864 hade Danmark besegrats genom en gemensam preussisk-österrikisk krigsinsats. Motsättningar om hur de nya områden Slesvig och Holstein skulle styras tillsammans med den grundläggande konkurrensen mellan de båda maktcentrumen i Berlin och Wien utmynnade i en direkt konflikt 1866. De nordtyska staterna anslöt på den preussiska sidan och de sydtyska staterna gjorde gemensam sak med Österrike.Den preussiska framgången berodde på den reformerade preussiska arméns slagkraft som ett resultat av skicklig ledning, taktiskt välövade trupper och nya beväpning. Den preussiska generalstabens chef Helmuth von Moltke hade, inspirerad av militärteoretikern Clausewitz teori om kriget, infört nya principer för hur krigföringen skulle ledas. Fyra preussiska arméer rörde sig snabbt med järnväg mot den österrikiska huvudarmén. Österrikarna var på papperet numerärt överlägsna, men tvingades avdela en armé för att försvara sig mot ett italienskt anfall från söder. Den mångkulturella österrikiska arméns olika avdelningar var visserligen att betrakta som en yrkesarmé, men hade mycket varierande stridsvärde. Vid Königgrätz koncentrerade preussarna tre arméer och fångade den österrikiska huvudarmén under den uppgivne och passive befälhavaren Benedek.Preussarna hade underlägset artilleri, men ett nytt bakladdat tändnålsgevär som medgav en snabbare eldgivning än de äldre mynningsladdade österrikiska musköterna. De österrikiska kolonnanfallen i täta formeringar i rent napoleansk stil krossades av den intensiva preussiska eldgivningen. Trots att den österrikiska armén hann retirera i relativt god ordning valde kejsare Frans Josef att gå med på en fredsuppgörelse. Den preussiska rikskanslern Otto von Bismarck valde att så snabbt som möjligt få en fredsuppgörelse till stånd. Hans mål var inte att krossa eller förödmjuka Österrike och dess habsburgske kejsare. Han vill få fria händer att bilda ett nordtyskt förbund under ledning av Preussen. Nästa steg i enandet av Tyskland kom några år senare i samband med det Fransk-tyska kriget 1870-71.Lyssna också på Dansk-tyska kriget år 1864 – en dansk katastrof samt Fransk-tyska kriget år 1870-71 – krig som politiskt medel.Bild: Den preussiske kejsaren Wilhelm I, Bismarck och general Moltke observerar det största inringningsslaget i krigshistorien: Den 3 juli 1866 stod omkring 180 000 österrikare och 200 000 preussare mot varandra. Den preussiska arméns seger öppnade vägen för ett enande av imperiet under preussiskt ledarskap - utan Österrike. Av Georg Bleibtreu (1828–1892), Wikipedia, Public Domain.Musik: KÖNIGGRÄTZER MARSCH av Grosses Blasorchester; G. Piefke, 1952, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Preussen was a marvel of a ship. A steel-hulled, five-masted, ship-rigged sailing ship built in 1902 and named after the German kingdom of Prussia.Until the launch of Royal Clipper in 2000, a sail cruise liner, Preussen was the only five-masted full-rigged ship ever built and carried six square sails on each mast. Not only did she have a fascinating career at a time when the sun was setting on the great clipper ships, she also had a fascinating and abrupt end in 1910, and ended up wrecked in the English Channel near Dover. Parts of her hull can still be seen today.To find out more Dr Sam Willis spoke with Frank Scott, a retired naval aviator and qualified square rig ship-master, who commanded various square riggers ranging from 80 to 800 gross tonnes. In his long sail training career Frank served in fourteen square riggers, under seven different national flags. This podcast goes alongside an animation of the Preussen's rigging plan which can be seen on the Mariner's Mirror Pod's YouTube Channel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den franska armén led ett fullständigt nederlag mot Preussen i Fransk-tyska kriget åren 1870-71. Trots ett överlägset infanterigevär och en stor yrkesarmé blev den franska armén slagen i grunden och kejsaren Napoleon III till och med tillfångatagen vid Sedan. Hur var det möjligt och varför är kriget 1870-71 så betydelsefullt för att förstå Europas historia?Det fransk-tyska kriget är viktigt för att förstå första världskriget. Den blivande franske generalen Charles de Gaulle vallades omkring på slagfälten från 1870-71 av sin far: ”Glöm inte detta min son. Tyskarna vill komma igen och då ska vi segra”.I avsnitt 15 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett krig som gav ekon in i framtiden i stormaktspolitiken. Kriget var den sista verkligt stora militära kraftmätningen före första världskriget och det var utifrån striderna i östra Frankrike 1870 som militärer runt om i Europa utformade det militära tänkande som skulle komma att dominera 1914.Men historien om Fransk-tyska kriget aktualiserar även en annan betydelsefull fråga: vad ska styra besluten i krig – militära krav eller politiken? Kriget år 1870 var en viktig del av enandet av Tyskland. I januari 1871 utropades det tyska kejsarriket samtidigt som belägringen av Paris pågick som bäst. Bismarck, rikskanslern, ville bomba den franska staden sönder och samman, medan den militäre ledaren Moltke inte såg något värde i detta. Hur hänger det ihop? En moderat militär och en blodtörstig politiker?Bild omslag: Preussiska fältartilleriet under Franska-tyska kriget i september 1870 vid Torcy i Frankrike. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Blot et år før den svenske nationalsang 'Du gamla, du fria' blev komponeret, forsøgte en række magtfulde danske politikere i al hemmelighed at etablere en union med Sverige-Norge. Danmark var forarmet og forpint efter nederlaget til Preussen i 1864, og logikken var at man enten måtte berede sig på undergang eller søge en union med de skandinaviske naboer. Den svenske konge skulle få lov at regere over Danmark til gengæld for at beskytte danskerne mod fjenden sydfra. Men hvorfor var centrale danske politikere villige til at overgive tronen til Sverige? Og hvad lå der i idealet om ét Skandinavien? Det er nogle af spørgsmålene i denne uges Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med historielektor Rasmus Glenthøj, der er forfatter til bogen 'Union eller undergang. Kampen for et forenet Skandinavien'. Musik: Adi Zukanovic.

Bald machen die Generationen Y und Z die Mehrheit der Erwerbstätigen und Kunden aus. Paul von Preussen, Gründer des Start-Ups Digital8, bereitet Unternehmen auf die Zukunft vor – mit aussergewöhnlichen Methoden. In einem Alter, in dem andere an der Universität herumhängen, arbeitet der Ur-Ur-Urenkel von Kaiser Wilhelm II. schon als Vorstandsreferent der Commerzbank. Gelingt es ihm, die Digital Natives und die älteren Semester zusammen zu bringen? «Paul, wenn ich Dich heirate, würde ich dann eine Prinzessin?» Diese Frage ist sich Paul Wilhelm Prinz von Preussen seit der Primarschule gewohnt. Obgleich er an manchen Anlässen als «königliche Hoheit» angesprochen wird, ist ihm das vertraute «Du, Paul» am liebsten. Dabei ist er im Leben im durchaus in royalem Schnellzugstempo unterwegs.  Ein Klasse in der Schule hat er locker übersprungen. Anfang 20 geheiratet. Mitte 20 diskutiert er als Vorstandsreferent der Commerzbank bereits auf Augenhöhe mit Topmanagern. Nebenbei gründet er Digital8, die etwas andere Unternehmensberatung. «Wir haben das Coaching umgedreht. Die Jüngeren begleiten die Älteren und zeigen ihnen, was die Digitalisierung bedeutet», erklärt Paul von Preussen: «Unsere Dienste sind mittlerweile sogar in der Politik gefragt.»  Im «go talk» mit Ruedi Josuran verrät Paul von Preussen, welche Traditionen er aus Überzeugung hochhält – und welche alten Zöpfe er abschneiden will.  

In her Brighton studio, the artist, explorer, science communicator and self-professed 'child', Beatrice von Preussen, explores her obsession with "little things". Whether tadpole, snail shell, wax-worm or fossilised prehistoric crustacean, Bea explains how it is the small things that have made her dream big. Here she discusses her journey to the arctic - where she spent weeks alone during the sun-drenched midsummer, armed with pencils, paper, (an emergency rifle for polar bear repellant), and the dream of using the world's most-northerly printing press. But whether etchings of newts, or being invited by the Spanish army to explore an active volcano in the antarctic, it is the joy of story-telling that inspires her, and drives her to teach the next generation about our inspirational planet. For further information on this and other episodes, visit: https://www.treesacrowd.fm/beatrice-von-preussen/ Weekly episodes available early AND bonus content made free to forage by "Subscribtion Squirrels" on our Patreon. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Helmuth von Moltke var chef för den preussiska generalstaben från och med 1857. Han var sin tids största militära geni och var den som förde Preussen till stora segrar på slagfältet. 1870 besegrades Frankrike varmed Tyska kejsardömet grundades. Jalle och Lennart belyser von Moltkes gärning och strategin bakom segern i fransk-tyska kriget 1870. Inlägget Helmuth von Moltke och det fransk-tyska kriget 1870 – en uppvisning i modern krigföring dök först upp på Radio Svegot.

Anna berättar om när Robert Hoyt, som mördades av polisen Raymond Peterson i Detroit 1973, och legendariska Mary Jarrett Jackson som fick stopp på Peterson och blev Detroits första kvinnliga polischef. Karin berättar om seriemördaren och megaäcklet Karl Denke, som jagade samhällets mest utsatta i dåvarande Preussen i början av 1900-talet. Lyssna på Mord Mot Mord redan på onsdagar i Podplay-appen eller på podplay.se. Källor och bilder för dagens avsnitt publiceras i Facebookgruppen Mord Mot Mord Podcast. Önska fall på Instagram, skriv till @karinlondre eller @sandellanna. Mord Mot Mord är en vanlig snackig podd, fast om mord. Det är lättsamt prat i ett försök att hantera världens värsta ämne.

Junkrar, pickelhuvor och korsriddare har präglat bilden av Preussen. Landet upplöstes för 75 år sedan men Tobias Svanelid spårar landets historia och vilket Preussens arv egentligen är. Det började med krigiska korsriddare i 1200-talets Baltikum men slutade med total förintelse för 75 år sedan. Vetenskapsradion Historia tecknar Preussens brokiga historia från korsriddarnas Tyska orden, via filosofkungen Fredrik II på 1700-talet och de ökända junkrarnas och militärdisciplinens Preussen som kom att prägla Nazityskland. Historikern Johan Östling vid Lunds universitet menar att Preussen har två ansikten och att det är viktigt att känna till Preussens både demokratiska och kulturella historia och dess militäriska.Dessutom hör vi det utdöda fornpreussiska språket som kan ge ledtrådar till hur en urindoeuropeiska kan ha låtit. Språkhistorikern Jenny Larsson är expert på fornpreussiska och leder forskningsprojektet som söker de indoeuropeiska språkens äldsta rötter.Och så svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vikingarna verkligen åt flugsvamp för att bli modiga bärsärkar.

Goood morgen! ☀️Anna Pavlovna starts a longer invective about European politics in 1805, in her conversation with Prins Kuragin.Og god kaffe! ☕️..Full transcript of Chapter 1 is now available as a PDF E-book at: https://payhip.com/PracticeNorwegian!For more readings and essays, and 250+ episodes for studies at the beginner to advanced level, visit: https://patreon.com/practicenorwegian!Thanks for listening!This translation is ©2021 Practice Norwegian.Advertising Inquiries: https://redcircle.com/brandsPrivacy & Opt-Out: https://redcircle.com/privacy

Vid slaget vid Leipzig i oktober 1813 drabbade 400 000 soldater samman i det stora folkslaget vid Leipzig. Detta var Napoleonkrigens största slag och det största som utkämpades i Europa under de kommande 50 åren.Fyra arméer med soldater från Ryssland, Preussen, Österrike och Sverige anföll från tre håll. I norr attackerade Nordarmén under den svenske kronprinsen Karl Johan. Slaget blev ett katastrofalt franskt nederlag och ledde till Napoleons abdikation i april 1814.Militärhistoriepodden tar sig denna gång an det som måste betraktas som Napoleonkrigens avgörande strid. Historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved tar lyssnarna med i utvecklingen från Napoleons nederlag i Ryssland 1812 till den slutliga katastrofen för den franske kejsaren vid Leipzig. Detta var det avgörande momentet i Napoleonkrigen. Waterloo-slaget två år senare bekräftade bara det som stod klart i Leipzig i oktober 1813: Napoleon och Frankrike var besegrat efter årtionden av krig.I berättelsen om slaget vid Leipzig spelar den svenske kronprinsen Karl Johan en framträdande roll. Eftersom han var före detta fransk fältmarskalk och väl förtrogen med hur Napoleon tänkte fick han ett stort inflytande över den operationsplan som ledde till inringningen av de franska styrkorna vid Leipzig. Men Karl Johan var inte nödvändigtvis populär bland alla på den allierade sidan. Han sparade slugt de svenska trupperna för att ha dem till hands för kommande insatser. Mindre delar av den svenska armén deltog aktivt i slaget inte minst det svenska beridna artilleriet under Cardell.Varför Karl Johan hade sparat de svenska trupperna blev uppenbart senare på hösten 1813. Den svenska armén marscherade norrut mot Danmark och hotade att besegra och erövra största delen av det danska kungariket. Den danske kungen tvingades i och med freden i Kiel i januari 1814 att avstå från Norge. Operationerna i Tyskland var sista gången svenska trupper deltog i ett krig på kontinenten. Karl Johans ställning som en av de allierades befälhavare var på många sätt kulmen på aktiv svensk krigspolitik i Europa.Den som vill läsa mer om slaget kan med fördel leta rätt på boken Svenska slagfält (2003) som innehåller ett kort och kärnfullt kapitel om slaget. Två böcker på engelsk som är värdefulla är Peter Hofschroers Leipzig 1813: The Battle of Nations (1993) och Frederic Nautsch Maudes The Leipzig Campagne 1813 (2013). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

•Dokufiktion• Vorhang auf für den Deutschen Idealismus: der Realist Adolph von Menzel trifft bei der Betrachtung des preußischen Staates auf Immanuel Kant und Friedrich Hegel. // Von Tom Peuckert / Regie: Jörg Schlüter / WDR 2021 / www.wdr.de/k/hoerspiel-newsletter

•Dokufiktion• Zum Abschluss der Forderungen der Hohenzollern wird der Einfluss von 170 Jahren Preußen auf das Bild der Deutschen analysiert: Ist Preußen die Keimzelle der reaktionären Tendenzen des deutschen Imperialismus - oder hat es ungewollt die deutsche Sozialdemokratie geschaffen? // Von Tom Peuckert / Regie: Jörg Schlüter / WDR 2021 / www.wdr.de/k/hoerspiel-newsletter

•Dokufiktion• Vater und Sohn im juristischen Schauspiel: War es die Bipolarität von Friedrich Wilhelm I., die sie als erfolgreiches Duo in die Geschichte eingehen ließ - oder doch die Kriegstreiberei von Friedrich dem Großen? // Von Tom Peuckert / Regie: Jörg Schlüter / WDR 2021 / www.wdr.de/k/hoerspiel-newsletter

•Dokufiktion• Anlässlich der Restitutionsforderungen der Hohenzollern schickt der zynische Anwalt einer internationalen Großkanzlei eine Historikerin und einen Historiker auf eine Tour de Force durch die Geschichte Preußens. // Von Tom Peuckert / Regie: Jörg Schlüter / WDR 2021 / www.wdr.de/k/hoerspiel-newsletter

•3D Audio• Moderner Musterstaat oder europäisches Raubtier? Die Mächtigen haben Mythen geschaffen - als absolute Herrscher in einem staatlichen Marionettentheater oder als tolerante Förderer aufklärerischer Vernunft. Die Katastrophen und Triumphe Preußens als 360 Grad-Kopfkino. // Von Tom Peuckert / Regie: Jörg Schlüter / WDR 2021 / www.wdr.de/k/hoerspiel-newsletter

Rysshärjningarna åren 1719 till 1721 kom länge att leva kvar i det svenska folkminnet. År 1719 stod Sverige utblottat efter 19 års krig med alla sina grannar, men de var inte beredda att ge upp sina baltiska besittningar till Ryssland och därför gick fredssamtalen trögt.För att sätta press på Sverige i förhandlingarna inledde Ryssland ett terrorkrig mot den svenska kusten. Under tre somrar kom den ryska galärflottan att föröda den svenska kusten från Norrköping i söder till Piteå i norr. Tusentals Gårdar och bruk brändes och lös egendom fördes bort.Den svenska högsjöflottan, som var en av de mäktigaste i världen, kunde inte skydda den västra rikshalvans långa kust mot hundratals grundgående ryska galärer.I avsnitt 169 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Lars Ericsson Wolke vid Försvarshögskolan om Rysshärjningarna. Han har bland annat skrivit Sjöslag och rysshärjningar: kampen om Östersjön under stora nordiska kriget 1700-1721.Under det stora nordiska kriget beräknas 200 000 svenska och finska män dött i kriget. Det är upp till en tredjedel av alla män i det glest befolkade landet.De bittra sista åren av Stora nordiska kriget präglades av Rysslands ockupation av den Östra Rikshalvan, nuvarande Finland, samt Rysslands terrorkrigsföring längs den Västra rikshalvans ostkusten från Norrköping till Piteå.Den ryska amiralen Fedor Apraksins galärflotta 1719 räknade 132 galärer och ett hundratals mindre skärgårdsbåtar och 26 000 man.Den svenska högsjöflottan hade egentligen inget motmedel ryssarnas hundratals galärer som brände tusentals hemman och bruk. Det svenska försvaret koncentrerade sig på att skydda huvudstaden mot angrepp, men lämnade kusterna oskyddade.Fredssluten 1719–21 medförde svåra förluster för Sverige, som förlorade sin stormaktsställning till Ryssland. I freden i Nystad erhöll Ryssland 1721 delar av Viborgs och Kexholms län, Ingermanland, Estland med öarna Ösel och Dagö samt Livland. I freden med Danmark förlorade Sverige sin tullfrihet i Öresund. Preussen erhöll Pommern söder om Peene samt öarna Usedom och Wollin, och Hannover fick Bremen och Verden.Lyssna också på avsnitten Nationalism under Stora nordiska kriget och Den gåtfulle Karl XII:s missade möjligheter.Bild: Slaget vid Föglöfjärden, även kallat slaget vid Flisö eller slaget vid Ledsund, var ett sjöslag mellan en svensk flottenhet och rysk galärflotta under stora nordiska kriget och ägde rum 27 juli 1720 i Östersjön på Föglöfjärden i den åländska skärgården. Av Ferdinand Perrot - The Bridgeman Art Library, Object 364926, Wikipedia Public Domain Musik: March for Justice av Crosby Tencher, Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En av toppturene jeg gikk da vi besøkte Lofoten i midten av mai, var til Keiservarden, oppkalt etter den tyske keiseren og kongen av Preussen, Wilhelm II. Ikke bare startet han Lofot-turismen, men han får også æren for å ha startet det norske telekom-eventyret.Se episoden på YouTube: https://youtu.be/5MQmNhy1srIAbonner på YouTube-kanalen min her: https://YouTube.com/hpnhansenBli Bidragsnyter du også - Støtt innholdsproduksjonen til Hans-Petter med 15 kroner i måneden her: https://hanspetter.info/bidragsnyter/  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

An der Hubert-Houben-Kampfbahn hat Preussen Krefeld schon dutzende Schlachten geschlagen, den Blick in die Vergangenheit richten wollen sie bei den Rothosen aber nicht. Viel mehr erzählen uns Alexander Bobis, Trainer der 1. Mannschaft, und Sportdirektor Philipp Coumans in Folge #10 ihre Philosophie für ein Preussen 2.0 - und was man alles mithilfe von Freundschaft erreichen kann. Zudem keimt aktuell die (berechtigte) Hoffnung auf eine baldige Rückkehr auf den Platz auf. Und wir ziehen ein Fazit nach der ersten Staffel von Niederrheinbolzer 47.

Här kommer ett ovanligt saftigt avsnitt. Hur nära var det egentligen att Sverige gick in på Danmarks sida i kriget mot Preussen på 1860-talet? Ganska nära faktiskt.Den entusiastiske skandinavisten Karl XV ville gärna hjälpa sin polare Fredrik VII. Den svenska regeringen var dock inte lika pigg på projektet.I detta avsnitt tar vi oss fram till de två mötena 1863 då Sveriges, och kanske även Danmarks, öde bestäms. Vi tar också en bred omfamning om hela den skandinavistiska rörelsen samt drar rövarhistorier om de nordiska kungarna.Mycket nöje! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vor 200 Jahren starb Napoleon Bonaparte, Feldherr, Machtmensch, Schürzenjäger, Kaiser der Franzosen und kein Freund von Bescheidenheit. Der Korse brachte es innert weniger Jahre vom Artillerieoffizier bis zum Ersten Konsul und krönte sich zum Kaiser der Franzosen. Eine kontroverse Figur. Aufstieg und Fall eines Herrschers lassen sich am Beispiel von Napoleon Bonaparte (1769-1821) ideal studieren. Mit 16 wurde er Artillerieoffizier,1789 schwor er der neuen Ordnung die Treue, verliess die Armee, kehrte zurück und wurde schon mit 24 Jahren zum Brigadegeneral befördert. Feldzüge in Italien, in Ägypten, gegen Preussen, Österreich und Russland. Ein Volksheld, erfolgreicher Putschist, Diktator, der sich 1804 selbst die Kaiserkrone aufsetzte. Expansion, Siege, Niederlagen, Verbannung. Im Inland so rücksichtslos wie im Ausland - und wichtig dafür, dass die Schweiz überhaupt existiert. Weitere Themen: - Napoleonbilder in Frankreich - Napoleon – Lichtgestalt oder skrupelloser Diktator? - Napoleon – Retter der Schweiz?

Dansk-tyska kriget år 1864 eller andra slesvigska kriget blev på många sätt en katastrof för den danska nationen. Kriget reducerade Danmark ytterligare och slet bort de tyska hertigdömena som var ekonomiskt rika och befolkningstäta. Danmark hade sedan mitten av 1600-talet succesivt tappat landområde efter landområde. Efter 1814 var Danmark ett ”lilleputt”-imperium bestående av de atlantiska öarna (bland annat Island), de danska öarna och tre hertigdömen i söder. I nationalismens tidevarv skapade tanken på en tysk nation problem i hertigdömen som hade en i huvudsak tyskspråkig befolkning. Ett krig hade redan utkämpats 1848-51 då Slesvig och Holstein hade gjort uppror för att vinna självständighet från den danska kronan. Då hade den danska armén segrat och Danmark hade fått stöd av bland annat Sverige. År 1864 blossade motsättningarna upp igen, men denna gång ställdes Danmark ensamt mot upprorsarmén stödd av Preussen och Österrike. Det kunde bara gå på ett sätt. I avsnitt 38 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om det kanske största traumat i danska historia – nederlaget år 1864. Hur kunde det gå så illa? Varför utmanade Danmark de tyska staterna istället för att hitta en politisk kompromiss med sina hertigdömen? Den danska krigsmakten gick i krig 1864 med en stark tro på sig själv. Kriget skulle visa sig att det danska självförtroendet var total missbedömning. Armén tvingades omgående utrymma försvarsverken vid Daneviken i Slesvig. En försvarslinje som uppfattades som ointaglig. På detta bakslag följde den hopplösa striden vid Dybbølns skansar som den 18 april 1864 avslutades med en blodig preussisk stormning. Den udde som skansarna försvarade var det sista lilla område som danskarna höll av sina hertigdömen. De danska skansarna hade veckorna före stormningen skjutits sönder till grushögar av det moderna bakladdade och räfflande preussiska artilleriet. Vad räddade danskarna från totalt nederlag och utplåning? I dansk självförståelse skapades en myt kring 1864 som talade om att offret på slagfältet räddade nationen. I verkligheten avgjordes kriget i mindre utsträckning på slagfältet. Det var stormakterna och inte minst britterna som räddade Danmark. Preussarna och österrikarna stoppades och förlusten stannade vid en inkorporering av de tre tyska hertigdömena i det som sex år senare skulle bli det tyska kejsardömet. Kriget 1864 har en större dimension. Det var en viktig del av den tyska enandeprocessen som dirigerades av den tyske rikskanslern Otto von Bismarck och verkställdes av den skicklige generalstabschefen Helmuth von Moltke. Den som vill läsa om kriget är i huvudsak hänvisad till danskspråkig litteratur. De politiska förvecklingarna reds ut i grunden i Rasmus Glentøjs bok Sønner af de Slagne 1864 (2014). I en lite mindre skrift Den Dansk-tyske krig 1864 (1991) utgiven av Tøjhusmuseet har Johs. Nielsen beskrivit kriget på ett kortfattat och övergripande sätt. De tre största slagen under kriget finns skildrade i Danmark i krig av Hans Christian Bjerg och Ole L. Frantzén. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I 1852 blev der i London underskrevet en traktat mellem Danmark og Europas stormagter. Traktaten handlede egentlig om at slå tronfølgen til en barnløs konge fast, men endte med at få enorm indflydelse på noget helt andet! Som en del af traktaten stod bestemmelser omkring hertugdømmerne, Slesvig, Holsten og Lauenborg, også beskrevet, og dette endte med at blive så godt som den direkte årsag til krigen i 1864 og Danmarks tab af Sønderjylland og resten af hertugdømmerne!

Stellvertreter Anrufe bei Finnley, Thorstens Frau, ein Bewerbungsgespräch bei Ingo Flamingo auf Fuerte und viele Grüße an Johannes von Preussen. PS.: Carola ist ein Opfer des IT-Systems.

Wir schlendern heute durch Berlin's Mitte, gerade die Invalidenstraße herunter. Diese Durchgangsstraße hat eine Menge erlebt uns kann spannende Geschichte(n) erzählen. Wir sehen uns gründlich um und beleuchten verschiedene Gebäude und Parks an der Invalidenstraße. Gar nicht weit davon entfernt ist eines der größten und schönsten Technikmuseen Deutschlands zu finden, das Deutsche Technikmuseum Berlin. Wir geben euch einen Überblick wie dieses Museum entstanden ist, und was man darin sehen und entdecken kann.

Historisk set rimer Tyskland for mange på krig, men i virkeligheden er krigsnationen Tyskland et barn af Preussen. Et kongerige, der fra udgangspunktet det nordøstlige Tyskland og i nutidens Polen, endte med at svejse det tyske kludetæppe sammen til et tysk kejserrige. Undervejs kostede det blandt andet Danmark et par halvtyske hertugdømmer. Men var Preussen mere end stålhjelme og militær disciplin? Genau jagter svaret i Sønderjylland, Tyskland og i Chile.

...im Gespräch mit Dietrich Schulze-Marmeling In der 78. Ausgabe darf ich den bekannten Journalisten und Buchautoren Dietrich Schulze-Marmeling begrüßen. Auslöser war das Buch Preussen & Münster mit seinem Freund Hubert Dahlkamp. Ein Fussballbuch das hoffentlich wegweisend sein wird, denn die Autoren betrachten das Verhältnis der Stadt und ihrem Verein unter soziokuluturellen Aspekten. Sie beschäftigen sich ausführlich mit der Lokalpolitik und zeichnen den Weg des Vereins nach. Am Ende des Gesprächs erzählt Dietrich Schulze-Marmeling wie er zum Fussballbuch-Autoren wurde und gibt einen kleinen Einblick in den Wandel des Werkstatt Verlags. Wenn ihr den Podcast unterstützen möchtet, dann bitte hier entlang. Ein Platz auf der Tribüne ist euch sicher und ihr werdet in der Sendung namentlich erwähnt. Ihr helft mir im Gegenzug meine Kosten im Griff zu behalten und den Podcast weiter zubetreiben. Warum es ohne eure Unterstützung in diesem Rahmen absehbar nicht mehr weitergehen kann, lest ihr

In der 78. Ausgabe darf ich den bekannten Journalisten und Buchautoren Dietrich Schulze-Marmeling begrüßen. Auslöser war das Buch Preussen & Münster mit seinem Freund Hubert Dahlkamp. Ein Fussballbuch das hoffentlich wegweisend sein wird, denn die Autoren betrachten das Verhältnis der Stadt und ihrem Verein unter soziokuluturellen Aspekten. Sie beschäftigen sich ausführlich mit der Lokalpolitik und zeichnen den Weg des Vereins nach. Am Ende des Gesprächs erzählt Dietrich Schulze-Marmeling wie er zum Fussballbuch-Autoren wurde und gibt einen kleinen Einblick in den Wandel des Werkstatt Verlags.

In der 80. Ausgabe darf ich den bekannten Journalisten und Buchautoren Dietrich Schulze-Marmeling begrüßen. Auslöser war das Buch Preussen & Münster mit seinem Freund Hubert Dahlkamp. Ein Fussballbuch das hoffentlich wegweisend sein wird, denn die Autoren betrachten das Verhältnis der Stadt und ihrem Verein unter soziokuluturellen Aspekten. Sie beschäftigen sich ausführlich mit der Lokalpolitik und zeichnen den Weg des Vereins nach. Am Ende des Gesprächs erzählt Dietrich Schulze-Marmeling wie er zum Fussballbuch-Autoren wurde und gibt einen kleinen Einblick in den Wandel des Werkstatt Verlags.

Sverige och Danmark har under årens lopp varit både allierade och fiender. Hur skiljer sig ländernas historiesyn åt när man skildrar sin gemensamma historia? I tre avsnitt granskar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Rasmus Glenthøj, lektor i historia vid Syddansk Universitet i Odense, viktiga skeenden från det förflutna. Del 3: Kriget mellan Preussen, Österrike och Danmark 1864 Presentatör: Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet Producent: Martin Degrell. Tekniker: Peter Roslund. Musik: Graham Bole. I samarbete med Svensk-danska kulturfonden. Tack till Humanistlaboratoriets LARM-studio.

Vald till kung vid tre tillfällen, avsatt vid två. Landsflykt till Preussen. Kanske en av svensk historias mest osympatiska personer. Ansvarig för mer än 30 mord. Veckans avsnitt tar sig an Karl Knutsson Bonde.  Vill du stödja podden? Bli patreon Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig Litteratur som använts i detta avsnitt: Harrison, Dick (2004). Karl Knutsson: en biografi. Svenska regenter. Lund: Historiska media "Den förskräcklige Karl Knutsson Bonde" Populär Historia  Kalmarunionens tid : Från drottning Margareta till Kristian II (1997) av Lars-Olof Larsson

Kurt Edelhagen gilt als Jazz-Pionier im deutschsprachigen Raum. Er kam vor 100 Jahren am 2. Juni 1920 zur Welt.  Jazz war seine Leidenschaft, und auch die seiner Musiker. Die Zeitschrift Spiegel beschrieb Edelhaghen's Arbeit mit den Musikern als «präzise wie die Preussen». Sieben Stunden Probearbeit pro Tag waren die Normalität und sein Verschleiss an Instrumentalisten war enorm. Weit über 100 Jazzmusiker gingen durch die harte Schule des Bandleaders mit der dunklen Hornbrille. Kommerziell hielten sich Edelhagen's Platten-Erfolge in Grenzen, seine Arbeit aber verschaffte ihm höchste Anerkennung. Gepielte Titel ab 20:17 20:17 ORCHESTER KURT EDELHAGEN GLENN MILLER-PARADE: IN THE MOOD, AMERICAN PATROL, SUN VALLEY SERENADE 20:21 ORCHESTER KURT EDELHAGEN WENN ICH MUSIK HÖR', MUSS ICH TANZEN 20:24 FRANK FOLKEN MIT SEINEN JAZZ-SYMPHONIKERN WILHELMINA 20:27 UDO JÜRGENS/ORCHESTER JOHNNY KERN BONJOUR, BONSOIR, BONNE NUIT 20:29 ORCHESTER KURT EDELHAGEN ON A SLOW BOAT TO CHINA 20:34 ORCHESTER KURT EDELHAGEN TRUMPET BLUES 20:36 ORCHESTER KURT EDELHAGEN SCHÖNER GIGOLO, ARMER GIGOLO 20:40 HAZY OSTERWALD SEXTETT/KURT EDELHAGEN WIEDER MAL PASCHANGA 20:42 CATERINA VALENTE/ORCH KURT EDELHAGEN THEM THERE EYES 20:46 ORCHESTER KURT EDELHAGEN JAZZ TIME RIFF, INKL. ANSAGE 20:51 ORCHESTER KURT EDELHAGEN SWING-MEDLEY 20:57 ORCHESTER KURT EDELHAGEN CIRIBIRIBIN 20:59 ORCHESTER KURT EDELHAGEN WARUM FUHR COLUMBUS NACH AMERIKA?

Den franska armén led ett fullständigt nederlag mot Preussen i Fransk-tyska kriget åren 1870-71. Trots ett överlägset infanterigevär och en stor yrkesarmé blev den franska armén slagen i grunden och kejsaren Napoleon III till och med tillfångatagen vid Sedan. Hur var det möjligt och varför är kriget 1870-71 så betydelsefullt för att förstå Europas historia?Det fransk-tyska kriget är viktigt för att förstå första världskriget. Den blivande franske generalen Charles de Gaulle vallades omkring på slagfälten från 1870-71 av sin far: ”Glöm inte detta min son. Tyskarna vill komma igen och då ska vi segra”.I avsnitt 15 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett krig som gav ekon in i framtiden i stormaktspolitiken. Kriget var den sista verkligt stora militära kraftmätningen före första världskriget och det var utifrån striderna i östra Frankrike 1870 som militärer runt om i Europa utformade det militära tänkande som skulle komma att dominera 1914.Men historien om Fransk-tyska kriget aktualiserar även en annan betydelsefull fråga: vad ska styra besluten i krig – militära krav eller politiken? Kriget år 1870 var en viktig del av enandet av Tyskland. I januari 1871 utropades det tyska kejsarriket samtidigt som belägringen av Paris pågick som bäst. Bismarck, rikskanslern, ville bomba den franska staden sönder och samman, medan den militäre ledaren Moltke inte såg något värde i detta. Hur hänger det ihop? En moderat militär och en blodtörstig politiker?Bild omslag: Preussiska fältartilleriet under Franska-tyska kriget i september 1870 vid Torcy i Frankrike.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Er zeigt seine Krallen und steckt die Zunge raus: Der Berliner Bär zeigt sich von seiner robusten Seite. Unser Wappentier hat damit eigentlich große Ähnlichkeit mit uns Berlinern. Er ist frech – und er lässt sich nichts gefallen. Denn er hat schon einiges erlebt: 740 Jahre alt ist er inzwischen. Wieso ausgerechnet ein Bär unser Wappen ziert, obwohl hier gar keine Bären leben – das beantworten wir in dieser Folge. Außerdem fragen wir Christa Junge vom Verein „Berliner Bärenfreunde“, ob unsere Stadt wirklich nach dem Bären benannt wurde. Redaktion: medienzentrum Berlin / Anne Roggensack

1809 macht sich eine junge Frau auf die lange Reise von Danzig nach Wien, um in der Kaiserstadt ihren Verlobten zu heiraten. Sie kann nicht ahnen, dass ihre braven Begleiter ihr Nacht für Nacht nach dem Leben trachten ... Zu Gast: Sonja Pikart, Kabarettistin. Titelmusik: Tongue von Ralph Bräuer https://soundcloud.com/kedaomega/tongue Outro and other music from https://filmmusic.io "Crinoline Dreams", "Unseen Horrors" and "Heartbreaking" by Kevin MacLeod (https://incompetech.com) http://www.true-crime-story.de/dorothea-blankenfeld-1-mord-therese-antonini-joseph-antonini/ https://books.google.at/books?id=PEtZAAAAcAAJ&pg=RA1-PA57&lpg=RA1-PA57&dq=dorothea+blankenfeld&source=bl&ots=Uk2yFTRGQC&sig=ACfU3U3rpwFJ6hhQ63Dlghrn19QNs5WBDQ&hl=de&sa=X&ved=2ahUKEwiLos6Z79XnAhXlpYsKHXSVDqcQ6AEwD3oECAoQAQ#v=onepage&q=dorothea%20blankenfeld&f=false https://books.google.at/books?id=G4NfAAAAcAAJ&pg=PA259&lpg=PA259&dq=dorothea+blankenfeld&source=bl&ots=KBgn2xdgyI&sig=ACfU3U2fnipRysoPbWMlDhjUf964d_Bzdg&hl=de&sa=X&ved=2ahUKEwiLos6Z79XnAhXlpYsKHXSVDqcQ6AEwEXoECAcQAQ#v=onepage&q=dorothea%20blankenfeld&f=false

Harald Windler war Spieler des BSC Preussen. Ein Westberliner Eishockeyverein, den sein Vater gründete und der in den 80ern/90ern mal die große Nummer in Berlin. Warum und wie das alles endete und wie Harald das erlebt hat, verrät er uns im Interview. 1983 aus den sterblichen Überresten des Berliner Schlittschuhclubs und des BFC Preussen gegründet, war der BSC Preussen im West-Berlin der achtziger Jahre und in denn beginnenden neunziger Jahren das große Ding der Stadt. Während Hertha BSC in der zweiten Bundesliga im grauen Mittelmaß umher dümpelte, war der BSC Preussen der absolute ...Du möchtest deinen Podcast auch kostenlos hosten und damit Geld verdienen? Dann schaue auf www.kostenlos-hosten.de und informiere dich. Dort erhältst du alle Informationen zu unseren kostenlosen Podcast-Hosting-Angeboten. kostenlos-hosten.de ist ein Produkt der Podcastbude.Gern unterstützen wir dich bei deiner Podcast-Produktion.+++Werbung+++ Jetzt im neuen Jahr besser füttern mit biologisch artgerechtem Rohfutter von BARFER'S. Für Deinen Hund oder Deine Katze mit 10 % Rabatt mit dem Gutscheincode „PODCAST10“. https://www.barfers-wellfood.de/

Po raz kolejny naszym gościem był Adam Schuster z Krefeld. Opowiedział nam jak wyglądają juniorskie realia w Preussen i podzielił się kilkoma wyjątkowymi anegdotkami.

1819 tötet der Burschenschafter und Nationalist Carl Ludwig Sand den damals weltberühmten Schriftsteller August von Kotzebue brutal in dessen Haus. Der Mord gilt als erstes politisches Attentat auf deutschem Boden.

In unserer vorletzten Sommerpausen Episode hätten wir gern zwei Gäste dabei gehabt. Leider mussten wir das Interview auf einen späteren Zeitpunkt verlegen, Themen gab es dennoch genug. Zunächst Gedenken wir Hartmut Nickel, danach sprechen wir über die Abgänge Martin Buchwieser und Daniel Fischbuch. Anschließend diskutieren wir über Neuzugang Maxim Lapierre und die generelle Struktur des Eisbären Kaders für die kommenden Saison. Bevor wir eine weitere Runde Kultspieler Lotto spielen, gehen wir noch kurz auf die Situation bei den Preussen ein. Vielen Dank fürs Zuhören. Heute mit dabei: Wally, Flo und Tom

In der Eishockey-Oberliga war es in nicht wenigen Fällen (mal wieder) ein Gewürge um die Lizenz. Wir zeigen Euch am ECC Preußen Berlin exemplarisch, woran es bei den Vereinen oftmals problematisch ist. Zu Gast ist Martin Tetzlaff, ehemaliger Fanbeauftragter der Preussen und Macher des Plattsport-Podcasts. Aber wir reden nicht nur über die Preussen, sondern auch über die Probleme bei den anderen Clubs. Außerdem diskutieren wir, wie der Deutsche Eishockey Bund künftig bei der Vergabe der Spielgenehmigungen glücklicher kommuniziert. Viel Spaß beim Hören. Martins Plattsport-Podcast: https://plattsport.de/ SHN-Blog: shorthandednews.de/ SHN auf Twitter: twitter.com/shorthandednews SHN auf Facebook: facebook.com/ShorthandedNews SHN auf Instagram: instagram.com/shnpodcast

Afsnit 3 Monrad gennemtvinger en ny forfatning, der indlemmer Slesvig i det danske kongerige, og som ventet følger en krigserklæring fra Preussen. --------------------------------------------- Afsnit 4 Peter og Laust når frem til Dannevirke, hvor de møder den nye kaptajn - et kendt ansigt fra det hjemlige gods, men ikke just et glædeligt gensyn. --------------------------------------------- Dette er episode 2 ud af fire af Dårligdommernes 1864 Special serie. Vi har fået den altid altid sjove Pelle Lundberg i studiet, for at give os hans syn på hvad den her serie er og ikke er. Ole Bornedal sætter i afsnit 4 krigen i gang, men formår alligevel at gøre den til det kedeligste afsnit - slow clap. Vi er så utroligt glade for jeres opbakning, og det er udelukkende jeres fortjeneste at vi har kunnet lave serien. Selvom det har kostet os hårdt, for hold kæft en omgang lort.

Alla från vänster till höger kastar ordet "hegemoni" omkring sig. Men vad betyder det egentligen? Elin Grelsson Almestad gräver i H-ordets historia. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Liberalernas trånga ensidiga hegemoni skapar mer problem än den löser, skriver socialistiska Internationalen medan Lars Anders Johansson, i  tankesmedjan Timbros nättidning Smedjan konstaterar att den svenska likhetskulturen syns i den  modernistiska hegemoni som varit rådande inom svensk arkitektur och stadsplanering sedan slutet av 1930-talet. I riksdagen råder en nyliberal hegemoni, förklarar Rättvisepartiet Socialisterna medan Mats Blomberg skriver i tidningen Fokus om hur borgarna 1976 lyckades bryta vänsterns hegemoni. Samtliga exempel är hämtade från ett par veckor i svenska medier. Hegemoni är ordet på allas läppar. Ja, i alla fall om man ser till hur det har spridit sig under de senaste decennierna från att främst ha hört hemma i universitetsmiljöer och akademiska diskussioner till att nu florera på allt från feministiskaworkshops till ledarsidor av alla politiska färger. En sökning i mediearkivet Retriever visar hur begreppet endast omnämndes ett fåtal gånger per år i dagspressen under 1990-talet för att sedan stadigt öka. Knappt ett par decennier in på tjugohundratalet förekom begreppet med marginal över 500 gånger per år i sportsammanhang, ledartexter och kulturanalyser. Det förekommer förstås också i publikationer som inte registreras i något mediearkiv, mer ljusskygga sajter som talar om etablissemangsmedias hegemoni. Ja, detta luddiga begrepp används av alla politiska läger och i skilda syften. Men vad betyder det egentligen? 2017 utkom historikern och sociologen Perry Anderson med boken The H-word som går till botten med hegemonins idéhistoria, utifrån en liknande iakttagelse kring begreppets utbredning. I snitt ges det ut en engelskspråkig titel i månaden med ordet hegemoni i. Anderson återvänder till begreppets ursprung grekiskans hegemonia som betyder ledning eller ledarskap. Härifrån kommer den geopolitiska betydelsen av hegemoni där en eller ett flertal svagare stater underkastar sig en starkare stat frivilligt, i syfte att erhålla internationellt erkännande, beskydd eller ekonomiskt bistånd. I Grekland var det Sparta och Aten som skapade sig hegemoniska särställningar där andra stater underkastade sig dem i utbyte mot beskydd. Aristoteles beskrev systemet som att de båda hegemoniska staterna i Grekland tog sin respektive styrandeform som standard och ålade dem på andra städer, i ett fall demokrati och i ett annat fall oligarki, fram tills att det hade blivit en fast vana hos befolkningen i resten av städerna att inte ens önska jämlikhet utan endast välja mellan att regera eller att uthärda underkastelsen. Ungefär så fungerar hegemoni, oavsett i vilket sammanhang den uppstår. Det verkar de flesta vara överens om. Hegemonin döljer med andra ord de politiska dimensionerna genom att få det att framstå som objektivt Efter Grekland och Aristoteles faller begreppet mer eller mindre i glömska fram till mitten av 1800-talet, då det återkommer i diskussioner och analyser kring Preussen och kejsardömets särställning innan det landar hos revolutionärerna i Ryssland. Här handlade det inte längre om relationen mellan stater, utan om relationen mellan klasser inom en och samma stat där Lenin använde sig av hegemoni som en fokuserad social strategi; att ena alla grupper som allierade under proletariatets diktatur, inte minst den stora majoriteten bönder. Det var också genom denna definition av hegemoni som den italienska kommunistledaren Antonio Gramsci kom i kontakt med begreppet under 1920-talet. 1926 dömdes Gramsci till 20 års fängelse av Mussolini-regimen och började under fängelsevistelsen att nedteckna sina tankar om samhället, totalt 29 anteckningsböcker där han bland annat utvecklade teorin kring kulturell hegemoni. Begreppet beskriver hur en styrande klass kan dominera genom kulturen i samhället dess vanor, beteenden, upplevelser och värderingar så att den styrande klassens sätt att leva och livsåskådning blir normerande och gör att det politiska, sociala och ekonomiska tillståndet i samhället framstår som naturligt och oundvikligt. Hegemonin döljer med andra ord de politiska dimensionerna genom att få det att framstå som objektivt. Det ska dröja till 1970-talet, långt efter Gramscis död, innan fängelseskrifterna trycks och sprids i både Italien och andra länder. Den kulturella hegemonin blir från och med då ett nyckelbegrepp för att beskriva nyliberalismen, borgerlighetens makt i samhället och hur kapitalismen närmast betraktas som en naturlag. Även inom genusvetenskapen plockas begreppet upp för att beskriva så kallad hegemonisk maskulinitet. De beteenden som den hegemoniska maskuliniteten innehar ses som naturliga, vanliga och positiva, men är också en idealbild som ingen kan leva upp till. Det närmaste män kan komma är delaktighet, det vill säga man delar den hegemoniska manlighetens ideal, även om man inte kan leva upp till den fullt ut. Genom att eftersträva hegemonin och på så vis stödja idealet, åtvinner männen de fördelar som den hegemoniska maskuliniteten tilldelas. I samband med #metoo aktualiserades den analysen, kring frågeställningar hur vissa beteenden kan ursäktas och till och med legitimeras.  Likaså återkommer begreppet i den återkommande frågan om en manlighet i kris. Vad sker med den enskilda mannen när hegemonin förändras från den starka, industriarbetande familjeförsörjaren till den emotionellt tillgängliga mannen vars partner tjänar mer? Vad händer med de män som känner sig vilsna och omsprungna, eftersom hegemonin kräver någonting annat av dem nu? Så vad talar vi egentligen om idag när vi talar om hegemoni? Den hegemoniska maskuliniteten, liksom den marxistiska kulturella hegemonin är bara några av de begrepp som ordet återkommer i. Hegemoni används också för att exempelvis att kritisera journalisters påstådda mörkning om invandringens effekter eller påvisa hur så kallad etablissemangsmedia vägrar berätta om chemtrails på himlen. Det är sannolikt en naturlig följd av ett samhälle som de senaste decennierna förvandlats till ett informations- och påverkanssamhälle, där alltfler röster vill göra sig hörda, liksom ett samhälle där tilltron till auktoriteter minskat och alla kan skapa sig sina egna sanningar. Hegemoni upprätthålls, enligt Gramsci, genom att de intellektuella på olika sätt företräder den styrande klassens intressen och förklarar sakernas tillstånd för undersåtarna på ett sådant sätt att de upplever de maktförhållanden som råder som självklara och därför självmant ger sitt samtycke till att låta sig styras. En formulering som idag lika gärna kunde vara hämtad från Flashback forum eller en antivaccinationssajt. Det finns ju i själva verket också något gott i att vissa hegemonier exempelvis hur vi talar om Förintelsen eller att vaccination gynnar både individ och folkhälsa faktiskt har etablerats. Samtidigt är andra hegemonier, som tron på evig utveckling på en jord med begränsade naturresurser, fortfarande starka fastän all forskning pekar på att vi är på väg mot en klimatkatastrof. Det finns med andra ord anledning att tro att såväl Aristoteles som Gramsci vänder sig i sina gravar när de ser hegemonibegreppets slängiga användning i alla former av svensk debatt, men det är ett symtom på tiden vi lever i. Makten är mer differentierad, rösterna är fler. Hegemoniordet är idag allas och samtidigt ingens alls. Elin Grelsson Almestad, författare och skribent   Litteratur Perry Anderson: The H-word. The Peripetetia of Hegemony. Verso, 2017. Raewyn Connell: Maskuliniteter. Översättning Åsa Lindén och Nils Sjödén. Daidalos, 2008. Antonio Gramsci: Selection From the Prison notebooks. Redaktör och översättare Qouintin Hoare och Geoffrey Nowell Smith. Lawrence and Wishart, 1971. Kristoffer Holt: Mediemisstro där ytterkanterna möts. Institutet för mediestudier, 2016. Dag Thorén: Mediakriget. Lunds universitet, 2015.

Stavkirken i Vang i Valdres fikk en uventet skjebne. I 1841 skulle den rives til fordel for en ny kirke. Men takket være vår første internasjonalt kjente kunstmaler, J. C. Dahl ble den reddet. Han kjøpte kirken, men hva skulle han gjøre med den? «Først var det snakk om å sette den opp i Christiania. Det ble ikke noe av. Bergen fikk tilbudet, men heller ikke det ble noe av. Så var det planen å få den til Bogstad gård. Slik ble det heller ikke. Så havnet den altså i Karpacz i Polen. Det er litt av en historie, sier lokalhistoriker Sigfred Ingvald Hovda fra Vang i Valdres. Kong Wilhelm Fredrik IV av Preussen kjøpte kirken. Bergensfødte Dahl var professor ved Kunstakademiet i Dresden og hadde kontakt med kongen. Monarken hadde en plan om å reise den på en øy i en innsjø ved Potsdam. Men så kom grevinne Friederike Karoline von Reden av Buchwald med forslag om å gi kirken til en luthersk menighet i tyske Schlesien. Slik ble det og siden er området blitt polsk. Lokalhistoriker Hovda forklarer hvordan kirken ble pakket i kasser og fraktet over Filefjell til Lærdal. Derfra gikk ferden med seilskute til Stettin og videre på kanalene til Berlin. «Da det ble bestemt at kirken skulle til Karpacz, ble den fraktet så lagt som mulig på lektere, før det igjen var over på hest og vogn. «Ære være Dahl for at han reddet kirken, sier kunsthistoriker Leif Anker. Han er seniorrådgiver for Riksantikvaren og en av våre fremste eksperter på stavkirker. Han har skrevet bok de norske stavkirkene. Og Vang, eller nå, Wang stavkirke, er med. I dag fremstår stavkirken i all sin prakt, der den ligger øverst i kur- og vintersportsbyen Karpacz. Hvor mye som er igjen av kirken slik den var da den ble revet, er et annet spørsmål. «De fleste stavene er originale, men det er mye som er nytt fra den gang se satte opp kirken i 1842, sier Anker. «Stavkirken i Vang er den første som ble reddet. Det ble startskuddet på bevaringstanken, selv om det ble revet stavkirker i ytterligere 40 år etter at Dahl berget Vang stavkirke, legger han til. Soknepresten i den polske menigheten, Edwin Pech er stolt. Kirken hans er Karpacz største turistattraksjon med 200 000 besøkende hvert år. «Jeg har vært flere ganger i Vang i Valdres. Jeg blir grepet hver gang vi besøker stedet der kirken sto. Da banker det i hjertet, sier han. Den første kontakten mellom Karpacz og Vang kom i stand på 1960-tallet. Fra 1980 og utover har den kontakten utviklet seg. Det er gjensidige besøk og denne høsten var det et norsk-polsk par som giftet seg i kirken.

Kynikernna var en sorts grekiska punkfilosofer som enligt omgivningen levde som hundar. Men hur utvecklades kynismen till cynismen? Poeten och kritikern Lars Hermansson undersöker frågan i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Att lägra en kvinna var mer än lätt när männen låg i Flandern fast visst var det äckligt på något sätt vi var bara konfirmander Så börjar en dikt av den tyske 1900-tals poeten Gottfried Benn, i översättning av Peter Handberg, vilken skulle kunna tjäna som exempel på en kynisk livshållning. Att genomskåda ideologier och andra språkliga överbyggnader, som till exempel att sex skulle ha med kärlek att göra, och dra fördel av situationen utan att skrymta, men också utan att någon egentligen kommer till skada. Det var kanske äckligt på något sätt, det där att ligga med kvinnor medan deras män dog i skyttegravarna i första världskrigets Flandern, men vilken tonårsgrabb tackar nej till sex om det erbjuds, verkar diktjaget mena. Och vem drog egentligen nytta av vem, kan man som läsare förstås fråga. Gottfried Benn är också upphovsman till den ofta citerade raden: Dumm sein und arbeit haben, das ist Glück. Alltså Lycka, det är att vara dum och ha ett jobb, en one-liner som kanske är cynisk snarare än kynisk, eftersom den är smartare än den dumbom som nöjer sig med att jobba på och inte grubbla så mycket. Lycka är fortfarande att vara dum och ha ett jobb. Cynismen är alltid en smula von oben, menar Sven Andersson Johanssons i boken Det cyniska tillståndet, en lång essä i löst hållen dagboksform där kynismens vägran att befatta sig med strategier, godhet och framtidstänk, föreslås som reningsbad mot det cyniska tillstånd som enligt Johannsson präglar vår samtid, vars kanske mest urbota cynism är den att klimathot, fattigdom, ja hela planetens framtid ytterst skulle vara en fråga om individens konsumtion: bara vi äter klimatsmart och köper elbilar ska det nog ordna sig. De större ideologiska sammanhangen gör vi bäst i att inte ifrågasätta. Lycka är fortfarande att vara dum och ha ett jobb. Johansson ställer alltså den godartade kynismen med k mot den cyniska cynismen med c. Den distinktionen finns till inte på till exempel engelska och franska där även kynismen har c som begynnelsebokstav. För att bringa reda i det här måste vi gå tillbaka till de antika grekiska punkfilosofer som enligt omgivningen levde som hundar kynos är det grekiska ordet för hund. Det finns inga kvarlämnade skrifter av de ledande kynikerna Antisthenes och Diogenes från Sinope som var samtida med Platon, och som av anekdoter att döma var ett slags tidiga situationister eller filosofiska performanceartister, i synnerhet Diogenes som bland annat sägs ha gått omkring med en lykta tänd mitt på ljusa dagen, och som när folk frågade varför svarade: jag söker en människa. Det var också Diogenes som bad Alexander den store att flytta på sig lite eftersom han skymde solen. De första antika kynikerna tillhörde kretsen kring Sokrates och tog fasta på dennes oberoendeideal och avvisande av värdslig makt och sinnlig finess. Liksom tidigare och på en helt annan plats, Siddartha Gautama, det vill säga Buddha, och något senare och på ytterligare en annan plats, Jesus Kristus. Jesus hänvisar som bekant till en annan makt än den värdsliga, medan Siddartha och kynikerna var mer sparsmakade för att inte säga nihilistiska. Det fanns egentligen ingenting att tro på, och den här världen erbjöd ingenting annat än ett hundliv. Följaktligen ägnade sig kynikerna också åt att kopulera offentligt. Det verkar som cynismen blir en allvarligare, moralisk defekt först i början av 1900-talet.  Hur det gick till när kynikern blev cyniker varierar från kulturkrets till kulturkrets. När ordet började användas på svenska på 1700-talet syftade det framför allt enligt Svenska Akademiens ordbok på en person som citat i ord, åtbörder och dylikt afsiktligt brister i hänsyn för det passande, och som med förkärlek uppehåller sig vid det oanständiga, särskilt beträffande sexuella förhållanden; person som är grof, rå, gemen, plump, fräck, skamlös. Punkt. Men visst låter väl det som en kyniker snarare än cyniker? Cynism förknippar vi ju med personer som kallsinnigt och beräknande drar fördel av andras lidande: vapenhandlare, finanshajar, vissa politiker, inte några prutt- och fjärtprovokatörer. Det verkar som cynismen blir en allvarligare, moralisk defekt först i början av 1900-talet. Enligt Svenska Akademiens ordbok återigen beskrivs Fredrik den andre av Preussen i en text från år 1901 som citat den kalla, beräknande statsmannen, och cyniske människoföraktaren. Slut citat. Här har ordet börjat anta sina nuvarande konnotationer. Uppdelningen kyniker/cyniker är på plats. Vilket beredde väg för en av 1900-talets mest uppskattade populärkulturella gestalter: den godhjärtade cynikern, eller om man så vill den kyniske cynikern, ofta förkroppsligad i den hårdkokte deckarhjälten, underdogen som förfäktar kålsuparteorin i alla lägen men som till slut, och nästan med ett plågat uttryck i ansiktet, ändå tar parti för den svaga människan, inte sällan i gestalt av en fallen kvinna som han hjälper undan lagens långa arm och/eller rikemannens sexuella utnyttjanden. Humphrey Bogart excellerade som privatdetektiven Philip Marlowe och Sam Spade i flera filmatiseringar av Raymond Chandlers och Dashiel Hammets romaner, och förstås som Rick i Michael Curtiz filmklassiker "Casablanca". I stick my neck out for nobody, säger Rick vid två tillfällen i filmens inledning för att riktigt gnugga in i åskådaren att han minsann inte är en sådan som tror på vänskap eller andra humanistiska värden. Han skor sig på flyktingar undan nazismen som på hans kafé i Casablanca får kontakt med flyktingsmugglare och försäljare av visum och andra nödvändiga papper. En cyniker alltså. Men också en kyniker: Strasser: What is your nationality? Rick: I'm a drunkard. Vilken är er nationalitet, frågar en tysk major som besöker Ricks café. Jag är alkis, svarar Rick. Vilket gör honom till världsmedborgare, tillägger den spirituelle franske polismannen i det dåvarande franska Marocko. Men jag vet inte om ett kyniskt finger upp i världens röv gör särskilt mycket nytta heller. Det är märkligt att se om Casablanca idag när antalet människor på flykt undan krig, förföljelse och miljökatastrofer är lika många som under och efter andra världskriget. Rick visar sig mot slutet av filmen hysa en hel del humanistiska ideal bakom den hårdkokta fasaden. Precis tvärtom mot de flesta av världens regeringar alltså, som prisar mänskliga rättigheter, och alla människors lika värde, men stänger hamnar, handgripligen hindrar människor att hjälpa, och låter tusentals flyktingar dö i medelhavet. Mer cyniskt än så blir det inte. Och det är möjligt att Sven Anders Johansson har rätt när han i sin bok Det cyniska tillståndet hävdar att det inte hjälper att rapa upp de där deklarationerna längre, att det bara ökar cynismen. Men jag vet inte om ett kyniskt finger upp i världens röv gör särskilt mycket nytta heller. Då krävs det nog en knytnäve. Eller två. Lars Hermansson, poet och kritiker

Auch in den Amateurligen läuft die Saison. Wo klappt es, wo nicht. Unsere Experten analysieren alles was Ihr zur Oberliga Nord, der Regionalliga und dem Amateurhockey in NRW wissen müsst. Malziges Hörvergnügen mit einer weiteren Folge Underclass, dem Ort, wo Hockey-Wahnsinn eine Heimat hat.

Karl Marx var medförfattare till"Det kommunistiska manifestet". Torbjörn Elensky har skrivit ett manifest för en borgerlig kultursyn. Men det hindrar inte att de är överens på några avgörande punkter. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Han börjar bli till åren nu. Den mest beundrade och hatade av alla tänkare sedan Franska revolutionen. Han som av en del anses vara den brottslige ideologen bakom några av 1900-talets värsta diktaturer. Eller som vi enligt andra hela tiden måste återvända till, för att förstå vår egen tid. Alltså Karl Marx, som föddes i Preussen den 5 maj 1818 och dog i Storbritannien 1883, men vars spöke än idag fladdrar runt över kontinenterna och skräms. Det är mycket bråte man måste skaffa undan innan man kommer fram till honom själv. Kanske låter det sig inte ens göras längre. Hans historiefilosofi håller knappast för granskning. Vare sig tanken att hela historien handlar om kamp mellan klasser eller visionen av att den historiska processen skulle leda till ett klasslöst, kommunistiskt paradis om bara utvecklingen fick ha sin gång. Den där idén om grupper som står mot varandra i en historisk ödeskamp är lockande, helt enkelt för att den så tydligt åskådliggör de långa rörelserna över seklen. Det inger en känsla av trygghet att se historien som en typ av lagbunden process. Och hoppet om ett kommande paradis har vi västerlänningar inkodat i oss sedan ett par årtusenden, det finns i både judisk och kristen tradition, samt, sedan Marx dagar, i ett sekulärt kommunistiskt, även om den drömmen mest varit en mardröm, tyvärr. Men viktigare, och bestående, är Marx vilja att förstå de materiella förutsättningarna för sociala, politiska och kulturella förhållanden, liksom för historiens utveckling. Där finns, snarare än en ännu hållbar metod, en ännu hållbar inställning. Marx är genomgående realistisk, och utgår hela tiden från det väg- och mätbara. Han är heller i princip aldrig någon moralist, det är en av de goda följderna av hans syn på historien som något lagbundet: de enskilda aktörerna är vare sig hjältar eller skurkar, utan de fyller de roller historien ger dem. Borgerskapet, västerlänningarna, kolonialisterna eller alla de andra, agerade och agerar inte som de gör för att de är onda, utan för att de ekonomiska och historiska processerna får dem att agera i enlighet med sitt klassintresse. Och om bara de egendomslösa, proletärerna, inser sitt eget klassintresse kommer de att detronisera härskarna och ta makten över produktionsmedlen. det säger något om vilket extremt genomslag han fick, att man faktiskt kan kalla sig marxist, som om det var en tro man skrev under på, och inte ett av flera möjliga tankesystem, som kan hjälpa oss att förstå och förklara världen. Måste man helt hålla med eller helt vara emot Marx? Det är rätt märkligt att betrakta en tänkare på det sättet. Och det säger något om vilket extremt genomslag han fick, att man faktiskt kan kalla sig marxist, som om det var en tro man skrev under på, och inte ett av flera möjliga tankesystem, som kan hjälpa oss att förstå och förklara världen. Och för all del, vilket Marx själv ansåg vara viktigt, förändra den. I detta ligger nog en stor del av lockelsen hos Marx: viljan att förändra, att undersöka verkligheten för att påverka den. Lite motsägelsefullt är det kanske att hänvisa till historiska processer och samtidigt vilja ge filosoferna uppgiften att förändra världen. Men visst, om vi tänker oss att det faktiskt finns en dynamik mellan bas och överbyggnad, mellan de ekonomiska villkor vi lever under, som alltid går tillbaka på ägandet av produktionsmedlen, och kulturen vi lever i, så kan givetvis en riktig analys övertyga folk om att de ska förändra förhållandena så att de blir mera hållbara. Och det var kanske i viss mån vad socialdemokratin, från slutet av 1800-talet, satte sig i sinnet att göra? Och därmed omintetgjorde den också förutsättningarna för den revolution Marx förutspått, åtminstone i västra Europa. I Ryssland däremot bestämde de sig för att hoppa över några led, industrialiseringen inte minst, och göra revolution först och industrialisera landet i efterhand. Ska Marx få skulden för det? När han själv rentav tog avstånd från tanken på att en revolution skulle vara möjlig i Ryssland? Han tänkte sig den snarare i det Storbritannien där han själv levde i exil, och skrev sina viktigaste verk. Viljan att förändra världen är varje ny ungdomsgenerations dröm, sedan det tack vare Upplysningen under 1700-talet stod klart att det faktiskt går att göra revolution och störta det gamla i gruset. Sedan kan ju denna förändringsvilja ta sig mer eller mindre våldsamma uttryck, och de visioner som inspirerar nya generationer kan skilja sig lite från de tidigare. Men själva impulsen att vilja förändra, i tron att allt nytt alltid blir bättre, tycks numera vara konstant. Saken är bara den att en verklig förändring alltid måste bygga på en riktig analys. Och där har vi återigen Marx, som borde kunna fungera som förebild. Hans styrka, när han inte målar med den breda penseln, är alltså den distinkta analysen av konkreta förhållanden. Han är ingen utopist, utan kritiserar tvärtom vad han kallar de utopiska socialisterna, alltså de som gör sig visioner av drömda framtider, utan hänsyn till materiella villkor eller ens naturlagarna. Den som inte blundar för hur det faktiskt ser ut, som sätter parentes, så att säga, runt sin egen lust att moralisera en lust som tycks starkare än någonsin i vår tid av klick och likes, eftersom den moraliska indignationen väcker direkta känsloreaktioner och ger fler delningar än de kyliga analyserna kan åstadkomma mer än den som försöker påverka känslovägen. Väldigt mycket av den samtida så kallade aktivismen, både på Facebook och annat håll, ägnar sig mer åt att väcka känslor än åt att analysera. Det är, som jag uppfattar saken, precis därför alla de rörelser som blossat upp sedan sekelskiftet har misslyckats. De satsar på snabba likes, symboliska utspel, spektakel, helt enkelt, hellre än att gå ner i djupare analys, av det slag som krävs för att man ska förstå förhållandena i världen på allvar, och därmed också hur man kan gå till väga för att påverka dem, i den mån det alls är möjligt. Om Marx skulle återvända skulle han knappast göra det som marxist, Jakten på en ny Marx pågår i perioder, och den ena efter den andra utnämns faktiskt till det också alltifrån Naomi Klein till Thomas Piketty. De har bägge ägnat sig rätt djupgående analyser av samtiden, men ingen har fått den sprängkraft som Marx fick. Men det ligger väl i sakens natur: Marx var också han en skapelse av sin tid, med dess bildningsideal, dess snabba utveckling av ekonomin, industrialismen och imperialismen. En utveckling som han i princip omfattade och hyllade, för att den bidrog till att riva ner det gamla ståndssamhället, där orättvisorna var inbäddade i religiösa och vidskepliga föreställningar. Borgerskapet förvandlade allt till varor, och avslöjade därmed hela det bedrägeri som den gamla världen vilat på samt beredde vägen för den kommande revolutionen. Om Marx skulle återvända skulle han knappast göra det som marxist, däremot skulle han säkert vara trogen det han skrev redan som 25-åring, fem år före revolutionsåret 1848 och Det kommunistiska manifestet, i ett brev till en vän: Om inte konstruktionen av framtiden och den slutgiltiga utopin är vår sak, så är det så mycket säkrare vad vi för närvarande har att utföra. Jag avser den hänsynslösa kritiken av allt bestående, hänsynslös såväl däri att den inte gör halt för några slutsatser som att den inte viker undan i konflikter med de härskande makterna. Se där, ett intellektuellt föredöme som håller i alla tider. För vänstern såväl som för högern. Och för alla oss som vill ha friheten att röra oss över hela fältet, och som vet att maktmissbruket visar sitt fula tryne oaktat vilken ideologi som för närvarande råkar vara på modet. Torbjörn Elensky, författare

1945 utpekade filosofen Karl Popper tre bovar bakom hotet mot det öppna samhället: Platon, Hegel och Marx. Även om fienderna idag ser annorlunda ut bör vi lyssna på Popper, säger Göran Rosenberg. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Karl Poppers "Det öppna samhället och dess fiender" är en stridsskrift, inte tu tal om den saken, även om tegelstensformatet och den aldrig sinande mängden filosofiska djupdykningar kan ge intryck av något annat. Stridsskrifter brukar i regel vara kortare och gå mera rakt på sak. Men en stridsskrift där 125 av de 700 sidorna består av finstilta fotnoter, många av dem små miniessäer i sig själva, är naturligtvis inte vilken stridsskrift som helst, utan i ordets alla bemärkelser en av 1900-talets tyngsta. Låt heller inte fotnoterna och lärdomen avskräcka, det är också en av de mest passionerade och stridbara, med ett språk som spänner från det strikt vetenskapliga till det djupt personliga. Mera rakt på sak än bokens titel går det dessutom knappast att vara.  det totalitära Sovjetunionen [...] var ett samhälle som tycktes ha kommit för att stanna. Det öppna samhällets tre utpekade fiender, Platon, Hegel och Marx, kan för en nutida läsare tyckas en smula abstrakta eller rentav irrelevanta som fiender betraktat, men när boken publicerades 1945, och det öppna samhället med nöd och näppe just hade överlevt fascismen och nazismen, och fortfarande hotades av sovjetkommunismen, var frågan om de totalitära idéernas och de totalitära samhällenas filosofiska rötter allt annat än abstrakt och irrelevant. Och det var ingenting mindre än svaret på den frågan som Popper ansåg sig ha funnit i idéarvet från de tre filosoferna. Vad de alla tre måste ställas till svars för, menade Popper, var den för det öppna samhället fatala idén att historien styrs av obevekliga lagar och att den som känner historiens lagar bär på nyckeln till framtiden. Hos Platon var det nyckeln till en svunnen idealstat (i mångt och mycket påminnande om det asketiska Sparta). Hos Hegel var det nyckeln till en framtida idealvärld (i mångt och mycket påminnande om det protestantiska Preussen). Hos Marx var det nyckeln till det klasslösa samhället. Hos Marx var kopplingen mellan idéerna och ett faktiskt existerande samhälle dessutom alldeles tydlig, eftersom Marx öppet åberopades som den filosofiska grundvalen för den vetenskapliga socialismen, som i sin tur åberopades som den ideologiska grundvalen för det totalitära Sovjetunionen, som när boken publicerades 1945 var ett samhälle som tycktes ha kommit för att stanna. Det sovjetiska kommunistpartiet gjorde inte bara anspråk på att känna historiens lagar utan också på att känna den historiskt lagbundna vägen till det klasslösa samhället, vilket när det omsattes i totalitär politisk makt banade vägen för ett av historiens mest individundertryckande och individkontrollerande samhällen. Man kan möjligen fråga sig varför Popper valde att tala i termer av det öppna samhället och det slutna, och inte i termer av demokrati och diktatur. Men vad Popper främst ville synliggöra var skiljelinjen mellan ett öppet samhälle byggt på tillit till individens förmåga att tänka förnuftigt och handla ansvarigt, och ett slutet samhälle byggt på kollektiv tro och lydnad. För Popper var framväxten av fascismen och kommunismen ett tecken på att den moderna människan fortfarande kunde överskrida den skiljelinjen i båda riktningarna. Vi kan återgå till att bli djur, skriver han, men om vi vill förbli människor finns bara en väg att gå, vägen in i det öppna samhället, vägen in i det okända, osäkra och otrygga. Det är kort sagt inte tron på ett av historien förutbestämt öde som idag tycks få människor att kasta förnuft och ansvar överbord, utan snarare den pyrande misstron mot allt och alla Den gemensamma filosofiska boven i dramat, såsom Popper såg det, och den idé som på djupet förenade det öppna samhällets fiender, från Platon till Marx, var historicismen. Historicism har kommit att betyda olika saker i olika sammanhang, men för Popper kokade det ner till föreställningen att obevekliga lagar styr historiens gång och att den som känner lagarna kan förutbestämma framtiden. Historicistiska idéer på exempelvis samhällsvetenskapens område, hävdade Popper, hade fött ohållbara förväntningar på experters och politikers förmåga att planera och styra framtiden och legitimerat vad Popper kallade ett utopiskt samhällsbyggande, utopian social engineering, dvs samhällsreformer som var så långtgående och så omvälvande att eventuella misslyckanden inte gick att göra ogjorda. Mot det ställde han något som han kallade piecemeal social engineering, de små stegens samhällsbyggande, dvs reformer baserade på en kunskapsmässig försiktighet om framtiden som tillät att misstag kunde rättas till allteftersom.   Men historicismen var inte bara en källa till ohållbar vetenskap och övermodig samhällsplanering utan ytterst också källan till ett omänskligt samhälle. Eftersom historicismen lovade en visshet som inte var möjlig att få och en framtid som ingen kunde veta något om, så kunde den just därför, i tider av ovisshet och osäkerhet, fresta människan att ge upp sin förmåga till förnuft och ansvar för underkastelse och ödestro, och därmed ge upp den förmåga som skilde henne från andra djur. Jag läste Karl Popper för första gången i början av 1980-talet, i en tid då det fortfarande kunde skrivas böcker om den nya människa som de totalitära samhällena hade frambringat, en kuvad, osjälvständig, avindividualiserad homo sovieticus, och det fortfarande var svårt att föreställa sig Sovjetunionens sönderfall och kollapsen för den ideologi som sovjetsystemet bekände sig till och som vilade på lögnen om det planeringsbara paradiset på jorden.  Det öppna samhällets idag kanske viktigaste fiende är därmed kanske en annan -ism: nihilismen Därmed uppstår frågan hur relevant boken känns idag, när 1900-talets totalitära samhällen är borta och deras ideologier är diskrediterade och varken Hegel eller Marx är några husgudar någonstans, än mindre Platon. Den rasande uppgörelsen med dessa historicismens tre utpekade profeter ekar onekligen en smula tomt mot en samtid där det som snarast tycks hota människans frihet till förnuft och ansvar är de tusen och åter tusen falska profeter som i allsköns digitala förklädnader tränger in i våra liv och angriper vår förmåga att skilja mellan äkta och falskt och bereder marken för den historiska glömskans och den skamlösa lögnens och det blinda hatets opinioner och rörelser.  Det är kort sagt inte tron på ett av historien förutbestämt öde som idag tycks få människor att kasta förnuft och ansvar överbord, utan snarare den pyrande misstron mot allt och alla, och i förlängningen, tron på vadsomhelst och vemsomhelst. Det öppna samhällets idag kanske viktigaste fiende är därmed kanske en annan -ism: nihilismen förnekelsen av alla värden och tron på ingenting. Nihilismens historiska roll som vägröjare för auktoritära och totalitära ledare, liksom för dagens våldsradikala religiösa och nationalistiska rörelser och sekter, går knappast att överskatta. Vad som likväl gör Poppers uppgörelse med historicismen lika brännande aktuell idag som igår är att den med kraft påminner oss om att varje föreställning om att människans liv och öde styrs av lagar eller krafter som hon inte kan påverka, om de så är historiska, religiösa, biologiska, teknologiska eller ekonomiska, kan användas och har använts för att skapa den känsla av individuell maktlöshet och existentiell utsatthet som är den passiva underkastelsens och den blinda auktoritetstrons grogrund. Idag som igår. Göran Rosenberg, författare   Litteratur Karl Popper: Det öppna samhället och dess fiender. Översättning: Andrew Casson och Bo Ekström. Bokförlaget h:ström, 2017.

On the programme this week is the architect Tatiana von Preussen. Tatiana originally studied architecture at Cambridge University in the UK.  After a year out working for the architecture firm Stanton Williams, she moved to New York to attend Columbia University’s Graduate School of Architecture to complete her Masters. After graduating in 2007 she stayed … Continue reading "Tatiana von Preussen – Episode Fifteen"

Z funderar på livet och vilket avtryck han gör. 40-års kris? Lite i alla fall. Vi funderar över Sveriges VM-kval match mot Italien. Så sena är vi med att lägga upp nya avsnitt trots att de är inspelade. Nu vet ju alla hur det gick och Sverige är i VM. Det ser vi fram mot! 1753 pratar vi också om. Det fanns tydligen inte så mycket att prata om, både kalendrar, Preussen, vetenskap, synen på människan och det första 1:a världskriget gick vi igenom snabbt - och som vanligt svävade vi ut och började prata om lag som inte spelar i sina flaggfärger. Z gör ett ny test, A slarvar med inspelningen. Annars gick det bra.

Körverk tillägnat Pussy Riot. Äggen är slut, ett klimakterie-projekt för damkör. Nytt Damkapell letar fram kvinnliga tonsättare, som varken fått vår kärlek eller blivit spelade eller lyssnade till. Kvinnors musik på väg! vill undersöka hur det står till med kvinnor och konstmusik tio år efter det att P2 2006 sände den legendariska programserien Konsten att humla. Idag möter vi tre musikkvinnor som, istället för att sitta i sitt elfenbenstorn och komponera verk för evigheten, valt att samarbeta med andra konstnärer och att vara omgivna av fler personer i den kreativa processen. Multikonstnären Paula af Malmborg Ward - tonsättare, arrangör, dirigent, sångerska, pianist, sitter visserligen i ett torn och komponerar, men det är ett renoverat kokstorn vid inloppet till Göteborgs hamn där fiskmåsar, trutar och Stena Lines hornstötar delar på det akustiska utrymmet utanför fönstret. Paula af Malmborg Ward har skrivit operor, radiohörspel, orkesterverk och har tidigare fått ta emot gliringar och goda råd som manliga tonsättare slipper. - Man behöver lyfta blicken och se vad vi får för pengarna. Vad representerar de, de här extremt pengaslukande, resursslukande institutionerna som de statsunderstödda orkestrarna och operahusen är? Och det är ju faktiskt så att många av dem har anledning att skämmas av flera anledningar. Rapporter visar nämligen att döda utländska män fortsätter att dominera repertoaren på de statsunderstödda svenska musikinstitutionerna. Andelen kvinnliga tonsättare är fortfarande försvinnande liten. Paula af Malmborg Ward arbetar nu med två operor. Kärlekskriget, utifrån Ebba Witt-Brattströms punktroman Århundradets kärlekskrig, har bl a alten Anna Larsson i rollistan. Kärlekskriget får urpremiär i Vattnäs Konsertlada den 6 juli 2017 och produceras i samarbete med Västmanlands Länsteater. Dansa min Docka har som tema kvinnlig aneroxi och visar skrämmande fakta från två whistleblowers från psykvården. Librettot är skrivet av Paula af Malmborg Ward och Pernilla Holmgren Larsson. För kören YMNA, dirigerade av Johanna Thür, komponerar Paula af Malmborg Ward Äggen är slut om klimakteriet. Sångtexterna är skrivna av Lina Ekdahl. Föreställningen har premiär den 21 januari 2017 i Röda Stens konsthall i Göteborg. Till föreställningen Från Iran till Djursholm via Småland och Linköping kallas de fyras gäng PAMP utifrån sina förnamn: Pernilla Holmgren Larsson - journalist, Arghavan Agida - sångerska, författare, ambassadör för UN Women, Mirre Sennehed - DJ, projektledare, klubbarrangör, festivaldirektör och Paula af Malmborg Ward, tonsättare.   Altviolinisten Mika Persdotter Svensson pluggar sista året på masternivån på det kungliga musikkonservatoriet i Köpenhamn. Hennes examensarbete är att starta ett Damkapell i Köpenhamn och för de musikerna leta fram kvinnliga tonsättare ur både historisk tid och nutid. Damkapellet kommer att premiärspela i Konsertkyrkan i Köpenhamn den 8 mars 2017, Internationella Kvinnodagen. Damkapellet består då av en stråkorkester på 15 musiker, en cembalist och en pianist. De spelar fem kompositioner från 1100-talet fram till idag: av Hildergard av Bingen, Wilhelmina av Preussen, Elfrida Andrée, Frangis Ali Zade och Ellen Lindquist. - Det är så sorgligt att tänka på hur litet kärlek kvinnliga tonsättare har fått genom historien. De har inte alls fått samma uppmärksamhet, de har inte blivit spelade och lyssnade till. Det är ju först när musik får gå igenom andra som den kan växa och utvecklas och bli nåt större än tonsättaren själv och de noter hen skrivit på papperet. Musiken blir då en del av universum, säger Mika i programmet. Mika är frustrerad över hur få timmar som ägnades åt kvinnliga tonsättare under alla hennes utbildningar i Göteborg, Prag och Köpenhamn. Hon har spelat viola i orkestrar sedan hon var tio år. - Det finns tydliga och plågsamma maktsystem och hierarkier inom symfoniorkesterkulturen. Det handlar om vem som skall bestämma över repertoaren. Oftast väljs musik av män. Den som dirigerar musiken och bestämmer hur den skall spelas är nästan alltid en man. Det finns även hierakiska system i stämmorna. Vem bestämmer hur stämman skall spelas? Ja, det finns tydliga maktroller i hela orkestern, berättar Mika Persdotter Svensson i programmet.   Norska tonsättaren Cecilie Ore studerade piano vid Norges Musikhögskola  och i Paris och därefter komposition i Utrecht och hos Ton de Leeuw Amsterdam. Hon vann International Rostrum for Electro-Acoustic Music och är intresserad av tidsaspekter i musik. På 2000-talet har hon mer och mer arbetat med textbaserad och samhällskritisk musik. När tonsättaren Xenakis avled 2001 stod den norske poeten Paal-Helge Haugen utan tonsättare till sin skuggopera A. Cecile Ore fick ta över uppgiften efter Xenakis. Hennes verk har framförts av BBC Symphony Orchestra, Ensemble Modern, BBC Singers samt en rad norska och nordiska ensembler. Så här sa Cecilie Ore i Konsten att humla 2006:  -Det är mycket svårare att vara medelmåttig kvinnlig tonsättare än  att vara medelmåttig manlig komponist. Och det går inte alls an att vara en dålig kvinnlig tonsättare. De kvinnliga tonsättare som godkänns har en mycket hög konstnärlig nivå. Cecilie Ores opera Adam & Eve A Divine Comedy handlar om religioners våld mot kvinnor, med citat ur Bibeln och Koranen, utdrag ur Förklaringen om de mänskliga rättigheterna och poesi ur Dantes Divina Commedia. I operan, med libretto av dramaturgen Bibbi Moslet, beskrivs de sju dödssynderna: Lust, förintelse av kvinnors lust genom omskärelse. Vrede, våld mot och mord på kvinnor. Girighet - män äger 99% av världens rikedomar. Kvinnor endast 1 %. Frosseri - män frossar i sexuella övergrepp och våldtäkter. Avund - män är svartsjuka och täcker kvinnor i burka, niqab och liknande. Lättja - prostitution och trafficking, där män låter kvinnor arbeta för sig och tar profiten. Högmod/Stolthet representeras av hedersmord på kvinnor Körverket Come to the Edge är tillägnat "de modiga medlemmarna i Pussy Riot". BBC Singers framför stycket som handlar om yttrandefrihet och innehåller citat från bl a George Washington, Abraham Lincoln, Katarina av Siena, Lenny Bruce, Che Guevara, William Shakespeare, Harry Belafonte och Pussy Riot. Who do you think you are är skrivet för kvinnoröster och BBC Singers famför denna ironiska standup anti-romans om hur kvinnor blir trakasserade, hotade och mobbade på internet. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.   Musiklista: Forest food Corinne Von Dardel, Stensöta Karin Wiberg, Violin   The Flight of the Bumblebee (from The Tale of Tsar Saltan)[encore, arr JosephStirmer] Rimsky-Korsakov, Nikolai David Geringas (Cello),Yasha Nemtsov (Piano) At Klosterkirche, Traunstein As Part Of The 2013 Traunstein Summer Concerts   Selfie Mika Persdotter Svensson, Mika Persdotter Svensson   QUASI HOQUETUS(VERSION FOR VIOLA,KONTRABAS & PIANO) Sofia Gubajdulina, Ulrich Knörzer/ MartinHeinze/ Heike Gneiting NEOSPRODUCTIONS29354, NEOS   GILA ROME Sylvie Bodorova, Jitka Hosprova ARCO DIVA27907, UP 0043   RELEASE Carin Malmlöf-Forssling, Karl-Ove Mannberg/Dalecarlian Chamber Orchestra BLUEBELL006591, ABCD 069   MUGAM SAJAHI Frangiz Ali-Zade, The Xenia Ensemble FELMAY 23716, FY 7022   MUGAM SAJAHI Frangiz Ali-Zade, The Xenia Ensemble Felmay 23716, FY 7022   Vidder I. Hör Du Livets Ljud Paula Af Malmborg Ward, Erik Westbergs Vokalensemble, Daniel Saur, Slagverk STUDIO ACUSTICUM, SA12   Vidder II. Dagfågel Nattfågel Paula Af Malmborg Ward, Erik Westbergs Vokalensemble, Daniel Saur, Slagverk STUDIO ACUSTICUM, SA12   Vidder III. Dimma. Varm Paula Af Malmborg Ward, Erik Westbergs Vokalensemble, Daniel Saur, Slagverk STUDIO ACUSTICUM, SA12   Vidder III. Dimma. Varm Paula Af Malmborg Ward, Erik Westbergs Vokalensemble, Daniel Saur, Slagverk STUDIO ACUSTICUM, SA12   Interlude 1 Adam & Eve Cecilie Ore, Kathrine Winnes, Dirigent Tora Augestad, Sopran/Mezzosopran Eir Inderhaug, Sopran   Toil and Trouble Cecilie Ore, BBC Singers   Come to the Edge - for Pussy Riot Cecilie Ore, BBC Singers   Who do you think you are Cecilie Ore, Eir Inderhaug, Sopran   Adam & Eve A Divine Comedy Cecilie Ore, Bibbi Moslet Div.   Paradiso Adam & Eve A Divine Comedy Cecilie Ore, Bibbi Moslet Div.

Körverk tillägnat Pussy Riot. Äggen är slut, ett klimakterie-projekt för damkör. Nytt Damkapell letar fram kvinnliga tonsättare, som varken fått vår kärlek eller blivit spelade eller lyssnade till. Kvinnors musik på väg! vill undersöka hur det står till med kvinnor och konstmusik tio år efter det att P2 2006 sände den legendariska programserien Konsten att humla. Idag möter vi tre musikkvinnor som, istället för att sitta i sitt elfenbenstorn och komponera verk för evigheten, valt att samarbeta med andra konstnärer och att vara omgivna av fler personer i den kreativa processen. Multikonstnären Paula af Malmborg Ward - tonsättare, arrangör, dirigent, sångerska, pianist, sitter visserligen i ett torn och komponerar, men det är ett renoverat kokstorn vid inloppet till Göteborgs hamn där fiskmåsar, trutar och Stena Lines hornstötar delar på det akustiska utrymmet utanför fönstret. Paula af Malmborg Ward har skrivit operor, radiohörspel, orkesterverk och har tidigare fått ta emot gliringar och goda råd som manliga tonsättare slipper. - Man behöver lyfta blicken och se vad vi får för pengarna. Vad representerar de, de här extremt pengaslukande, resursslukande institutionerna som de statsunderstödda orkestrarna och operahusen är? Och det är ju faktiskt så att många av dem har anledning att skämmas av flera anledningar. Rapporter visar nämligen att döda utländska män fortsätter att dominera repertoaren på de statsunderstödda svenska musikinstitutionerna. Andelen kvinnliga tonsättare är fortfarande försvinnande liten. Paula af Malmborg Ward arbetar nu med två operor. Kärlekskriget, utifrån Ebba Witt-Brattströms punktroman Århundradets kärlekskrig, har bl a alten Anna Larsson i rollistan. Kärlekskriget får urpremiär i Vattnäs Konsertlada den 6 juli 2017 och produceras i samarbete med Västmanlands Länsteater. Dansa min Docka har som tema kvinnlig aneroxi och visar skrämmande fakta från två whistleblowers från psykvården. Librettot är skrivet av Paula af Malmborg Ward och Pernilla Holmgren Larsson. För kören YMNA, dirigerade av Johanna Thür, komponerar Paula af Malmborg Ward Äggen är slut om klimakteriet. Sångtexterna är skrivna av Lina Ekdahl. Föreställningen har premiär den 21 januari 2017 i Röda Stens konsthall i Göteborg. Till föreställningen Från Iran till Djursholm via Småland och Linköping kallas de fyras gäng PAMP utifrån sina förnamn: Pernilla Holmgren Larsson - journalist, Arghavan Agida - sångerska, författare, ambassadör för UN Women, Mirre Sennehed - DJ, projektledare, klubbarrangör, festivaldirektör och Paula af Malmborg Ward, tonsättare.   Altviolinisten Mika Persdotter Svensson pluggar sista året på masternivån på det kungliga musikkonservatoriet i Köpenhamn. Hennes examensarbete är att starta ett Damkapell i Köpenhamn och för de musikerna leta fram kvinnliga tonsättare ur både historisk tid och nutid. Damkapellet kommer att premiärspela i Konsertkyrkan i Köpenhamn den 8 mars 2017, Internationella Kvinnodagen. Damkapellet består då av en stråkorkester på 15 musiker, en cembalist och en pianist. De spelar fem kompositioner från 1100-talet fram till idag: av Hildergard av Bingen, Wilhelmina av Preussen, Elfrida Andrée, Frangis Ali Zade och Ellen Lindquist. - Det är så sorgligt att tänka på hur litet kärlek kvinnliga tonsättare har fått genom historien. De har inte alls fått samma uppmärksamhet, de har inte blivit spelade och lyssnade till. Det är ju först när musik får gå igenom andra som den kan växa och utvecklas och bli nåt större än tonsättaren själv och de noter hen skrivit på papperet. Musiken blir då en del av universum, säger Mika i programmet. Mika är frustrerad över hur få timmar som ägnades åt kvinnliga tonsättare under alla hennes utbildningar i Göteborg, Prag och Köpenhamn. Hon har spelat viola i orkestrar sedan hon var tio år. - Det finns tydliga och plågsamma maktsystem och hierarkier inom symfoniorkesterkulturen. Det handlar om vem som skall bestämma över repertoaren. Oftast väljs musik av män. Den som dirigerar musiken och bestämmer hur den skall spelas är nästan alltid en man. Det finns även hierakiska system i stämmorna. Vem bestämmer hur stämman skall spelas? Ja, det finns tydliga maktroller i hela orkestern, berättar Mika Persdotter Svensson i programmet.   Norska tonsättaren Cecilie Ore studerade piano vid Norges Musikhögskola  och i Paris och därefter komposition i Utrecht och hos Ton de Leeuw Amsterdam. Hon vann International Rostrum for Electro-Acoustic Music och är intresserad av tidsaspekter i musik. På 2000-talet har hon mer och mer arbetat med textbaserad och samhällskritisk musik. När tonsättaren Xenakis avled 2001 stod den norske poeten Paal-Helge Haugen utan tonsättare till sin skuggopera A. Cecile Ore fick ta över uppgiften efter Xenakis. Hennes verk har framförts av BBC Symphony Orchestra, Ensemble Modern, BBC Singers samt en rad norska och nordiska ensembler. Så här sa Cecilie Ore i Konsten att humla 2006:  -Det är mycket svårare att vara medelmåttig kvinnlig tonsättare än  att vara medelmåttig manlig komponist. Och det går inte alls an att vara en dålig kvinnlig tonsättare. De kvinnliga tonsättare som godkänns har en mycket hög konstnärlig nivå. Cecilie Ores opera Adam & Eve A Divine Comedy handlar om religioners våld mot kvinnor, med citat ur Bibeln och Koranen, utdrag ur Förklaringen om de mänskliga rättigheterna och poesi ur Dantes Divina Commedia. I operan, med libretto av dramaturgen Bibbi Moslet, beskrivs de sju dödssynderna: Lust, förintelse av kvinnors lust genom omskärelse. Vrede, våld mot och mord på kvinnor. Girighet - män äger 99% av världens rikedomar. Kvinnor endast 1 %. Frosseri - män frossar i sexuella övergrepp och våldtäkter. Avund - män är svartsjuka och täcker kvinnor i burka, niqab och liknande. Lättja - prostitution och trafficking, där män låter kvinnor arbeta för sig och tar profiten. Högmod/Stolthet representeras av hedersmord på kvinnor Körverket Come to the Edge är tillägnat "de modiga medlemmarna i Pussy Riot". BBC Singers framför stycket som handlar om yttrandefrihet och innehåller citat från bl a George Washington, Abraham Lincoln, Katarina av Siena, Lenny Bruce, Che Guevara, William Shakespeare, Harry Belafonte och Pussy Riot. Who do you think you are är skrivet för kvinnoröster och BBC Singers famför denna ironiska standup anti-romans om hur kvinnor blir trakasserade, hotade och mobbade på internet. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Historikern Mats Olsson berättar om hur de nordiska länderna utvecklats under 1000 år. Kalmarunionen, fälttåg över isar, skandinavismen och krig mot Ryssland och Preussen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I 1945 var 14-15 millioner tyskere, eller tyskættede, på flukt fra den Røde Arme. Mange ble fordrevet fra Pommern, Preussen ,Schlesien og Sudetenland - der det hadde bodd tyskere i århundrer. Områder som i dag tilhører i Polen, Russland og Tsjekkia. Hitler innlemmet disse områdene i sitt tredje Rike. Når krigslykken snudde flyktet tyskerne vestover til Tyskland, eller ble fordrevet i en brutal etnisk rensing. Mange hundre tusen omkom.

I vilket Erik dissar europeiska kvinnor och tycker medelklassen ska härdas, John pratar rasbiologi, Preussen och Peter Apelgren, och Martin berättar anekdoter utan poäng samt byter ämne.