Podcasts about Freden

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Men han ble såret for våre overtredelser og knust for våre misgjerninger. Straffen lå på ham for at vi skulle ha fred, ved hans sår har vi fått legedom." (Jes. 53, 5)Ordene her er så kjente for mange av oss, at vi liksom blir immune. For det er jo egentlig veldig rart og noen store paradokser vi leser her. Han fikk straff, vi fikk fred. Han ble såret, vi ble helbredet og gjort hel.Men nå har Jesus gjort det! Freden det er snakk om er fred med Gud. Den mistet vi på grunn av syndefallet, og det kom et skille, eller et fiendskap, mellom Gud og mennesket. Men det var ikke bare Jesus som døde på korset. Der døde også fiendskapet, forteller Bibelen (Ef. 2, 14-17). Men som med kobber-slangen i ørkenen, så blir det kun til hjelp for dem som faktisk ser opp på Ham (4. Mos. 21, 9; Joh. 3, 14-15). Og da ikke bare kaste et kjapt blikk på, men se oppmerksomt på, med forventning, med et stødig blikk som suger til seg det det ser.Når vi lever med Jesus i hverdagen, gjør vi akkurat det. Det gir fred, legedom og helhet. La oss løfte blikket, igjen, og se! Og hvis du er der at disse ordene er blitt for kjente, så trenger du kanskje å stoppe opp litt ved dem og se ekstra nøye på dem i dag. Kanskje se dem som om du ser dem for første gang. Og så kunne fryde deg i det at du har fått fred, du har fått legedom – i Jesus!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Ukraine har accepteret det amerikanske udspil til en øjeblikkelig 30-dages våbenhvile med Rusland, og det er fortsat et åbent spørgsmål, om Rusland også kommer til at acceptere det. Men et endnu mere presserende spørgsmål er, om en våbenhvileaftale kan være begyndelsen på fred i Ukraine? Det spørgsmål forsøger vi at besvare med Jyllands-Postens Ukrainekorrespondent, Emil Filtenborg, og udlandsjournalist Henrik Philip Hare. Gæster: Emil Filtenborg, Jyllands-Postens korrespondent i Ukraine, og Henrik Philip Hare, journalist på Jyllands-Posten Vært: Jacob Grosen Tilrettelæggelse og klip: Pernille Skytte Tegning: Rasmus Sand Høyer Læs Emil Filtenborgs artikel om de ukrainske soldaters manglende tro på våbenhvile her. Til dagens episode er der lånt klip fra CNN og Sky News See omnystudio.com/listener for privacy information.

I december störtades Syriens diktator Bashar al-Assad av rebellgrupper som skulle skapa fred i landet. Nu har strider blossat upp igen, mellan det nya styret och milismän som är trogna al-Assad. Vittnen berättar om godtyckligt dödande och rena avrättningar av civila, och dödssiffran ska redan ha överskridit 1000. Vad händer nu? Är hoppet om fred i Syrien ute? Susanne Dahlgren, chef för Finlands Mellanösterninstitut i Beirut, och minister Pär Stenbäck analyserar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Statsminister Jonas Gahr Støre sier dagens sikkerhetspolitiske situasjon er enda mer alvorlig enn da Russland invaderte Ukraina. Norske politikere svare med å foreslå å kutte skogvern og skatteletter til de rikeste. Men hvilke ofre kreves egentlig av Norge og Europa for å være på høyde med situasjonen. Hvordan betale for krigen å samtidig få med seg velgeren. Det skal vi snakke om i denne utgaven av MBs podcast om politikk og økonomi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om Europas länder visar sig oförmögna och tandlösa, kommer snart det ryska erbjudandet om fred att utsträckas också till oss. Tove Lifvendahl läser sin text "Kriget kan vara bättre än freden", publicerad i SvD 2025-02-16.

Ukraine kan ikke vende tilbage til sine grænser fra før 2014, og et NATO-medlemskab kommer ikke på tale. Det siger USA's forsvarsminister, Pete Hegseth, ved et møde med forsvarsministrene fra andre NATO-lande. USA vil have Zelenskyj og Putin til forhandlingsbordet, og samtidig gør amerikanerne det klart, at USA ikke kommer til at sende soldater til Ukraine, men at det bliver op til europæiske og ikke-europæiske tropper at stille sikkerhedsgaranti i Ukraine. Vi spørger i dagens udgave af P1 Debat, hvad det får af betydning for oprustningen i Danmark og resten af Europa? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Torben Ørting, formand, Folk og Sikkerhed og fhv. kontreadmiral, Phillip Kjær Luscombe, projektleder i Rasmussen Global, Georg Metz, forfatter og kommentator, Henrik Frandsen, udenrigsordfører (M), Villy Søvndal, MEP (SF) og Christel Schaldemose, MEP (S). Vært: Mathias Pedersen. Tilrettelægger: Nina Lorenz Grimstrup. Producer: Christian Graugaard.

Ukraine kan ikke vende tilbage til sine grænser fra før 2014, og et NATO-medlemskab kommer ikke på tale. Det siger USA's forsvarsminister, Pete Hegseth, ved et møde med forsvarsministrene fra andre NATO-lande. USA vil have Zelenskyj og Putin til forhandlingsbordet, og samtidig gør amerikanerne det klart, at USA ikke kommer til at sende soldater til Ukraine, men at det bliver op til europæiske og ikke-europæiske tropper at stille sikkerhedsgaranti i Ukraine. Vi spørger i dagens udgave af P1 Debat, hvad det får af betydning for oprustningen i Danmark og resten af Europa? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Torben Ørting, formand, Folk og Sikkerhed og fhv. kontreadmiral, Phillip Kjær Luscombe, projektleder i Rasmussen Global, Georg Metz, forfatter og kommentator, Henrik Frandsen, udenrigsordfører (M), Villy Søvndal, MEP (SF) og Christel Schaldemose, MEP (S). Vært: Mathias Pedersen. Tilrettelægger: Nina Lorenz Grimstrup. Producer: Christian Graugaard.

Ukraine kan ikke vende tilbage til sine grænser fra før 2014, og et NATO-medlemskab kommer ikke på tale. Det siger USA's forsvarsminister, Pete Hegseth, ved et møde med forsvarsministrene fra andre NATO-lande. USA vil have Zelenskyj og Putin til forhandlingsbordet, og samtidig gør amerikanerne det klart, at USA ikke kommer til at sende soldater til Ukraine, men at det bliver op til europæiske og ikke-europæiske tropper at stille sikkerhedsgaranti i Ukraine. Vi spørger i dagens udgave af P1 Debat, hvad det får af betydning for oprustningen i Danmark og resten af Europa? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Torben Ørting, formand, Folk og Sikkerhed og fhv. kontreadmiral, Phillip Kjær Luscombe, projektleder i Rasmussen Global, Georg Metz, forfatter og kommentator, Henrik Frandsen, udenrigsordfører (M), Villy Søvndal, MEP (SF) og Christel Schaldemose, MEP (S). Vært: Mathias Pedersen. Tilrettelægger: Nina Lorenz Grimstrup. Producer: Christian Graugaard.

Velkommen til en prædiken fra København Vineyard. Tak fordi du lytter med. Dagens taler er Emil Rindom Nørholm. Du er altid velkommen til en af vores gudstjenester kl. 10.30 eller kl. 19.00. Eller kig forbi i løbet af ugen til en kop kaffe. Vi glæder os til at se dig.

Varför bröt västmakterna upp freden mellan Ryssland och Tyskland efter första världskriget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans andakter hålls av Albin Tanke, präst och psykoterapeut i Malmö. Temat för veckan är Att omdanas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Jag sitter och tittar på mitt tummade exemplar av filosofen Martin Bubers bok ”Jag och du” och tänker på freden. Hur fred börjar inom var och en av oss – genom hur vi ser på oss själva och hur vi möter varandra. För att ett verkligt möte ska kunna äga rum behöver det finnas ett mellanrum mellan oss. Ett mellanrum som skapar liv bortom vår kontroll. Mellanrum ger möjlighet att se annorlunda, det öppnar för respekt. Där ingen på förhand har bestämt vem vi är, eller beslutat vad mötet ska vara bra för eller vad vi ska användas till. När vi backar tillbaka lite och verkligen kan se varandra, kan liv fyllas mellan oss. Då kan vi få syn på livet i blicken på ett nytt sätt. Vi får möjlighet att söka freden i den andres blick.Text:Filipperbrevet 4:7Musik:Pianosonat nr 16 av WA Mozart, Andante med Maria João PiresProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Tarifverhanneln bi VW fangt an +++ Selenskyj will Russland to'n Freden dwingen +++ Gewarkschaft vun de Polizei: Grenzkontrollen bringt nix +++ Füerwehr löscht Grootfüer in't Bremer Ümspannwark +++ Veele Stränn mit Mikroplastik verdreckt +++ Dat Weer

Fred. Det betyr ikke fredfylt, men er frukten fra korsets to armer: Freden oppover mot Gud, som vi får gi videre til hverandre sammen med Jesus, og livet som bringer fred, det som strekker seg ut mot mennesker i tilgivelse + I dåpen fikk vi del i oppstandelseslivet, et liv i tilgivelse, et liv i fred. For å tilgi må vi også vedstå oss at vi har begått urett og selv ha mottatt Guds tilgivelse. Vi må erkjenne at urett er begått mot oss, for tilgivelse er ikke å glemme eller feie under teppet. Det er å tilgi slik Gud har tilgitt oss. Kun da kan vi strekke ut hender mot hverandre og bære den frukt som heter fred.

Na Attack mit Metz: Bunnskanzler Scholz besöcht Solingen +++ Snacken över Freden in den Nehgen Oosten: Keen Spier na vörn +++ Bahnlinie Hannover – Hamborg: Keen Plaan för Utboo +++ Touristenpunkt op Island tohoopfullen +++ Football-Bunnsliga: Sankt Pauli un Wolfsborg verleert +++ Dat Weer

Norden var i allra högsta grad indragna i andra världskriget. Alla de nordiska länderna hade en egen historia att bearbeta i efterkrigstiden. Det skulle påverka deras säkerhetspolitik under kalla kriget.Finland anfölls först av Sovjetunionen, för att senare alliera sig med Nazityskland. Ett Nazityskland som ockuperade Norge och Danmark. Sverige stödde Finland med krigsmateriel, men gjorde lite för att hjälpa Norge och Danmark.Under Lapplandskriget tvingades Finland avsluta andra världskriget med att fördriva sina forna vapenbröder Tyskland, för att uppfylla kraven i separatfreden med Sovjetunionen. Island ockuperades av britterna för att bli självständiga 1944.Detta är den femte och sista delen i serien om Norden under andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.I krigets slutskede skulle Sverige försöka tvätta bort lite av skammen med eftergiftspolitiken gentemot Nazityskland genom att hjälpa hem nordiska medborgare från tyska koncentrationläger med de så kallade vita bussarna. Man utbildade också norska polistrupper som skulle underlätta för norrmännen att ta kontroll över sitt land igen.De nordiska ländernas erfarenheter av andra världskriget ledde också till olika ställningstaganden i säkerhetspolitiken. Norge och Danmark blev medlemmar av Nato, medan Sverige behöll sin neutralitet, men ett utvecklat hemligt samarbete med Nato, och Finland tvingades för en säkerhetspolitik för lugna Sovjetunionen.Bild: Ett bränt träd och ruiner i Rovaniemi i Finska Lappland den 16 oktober 1944 efter det tyska tillbakadragandet. Foto: Kim Borg SA-Kuva, Wikipedia, Public Domain.Musik: When the lights go on again med Vera Lynn och Mantovani and his Orchestra; Seiler; Marcus; Benjemen, 1942, Internet Archive, Public Domain.Källor: Nordic narratives of the Second World War: national historiographies revisited av Stenius Henrik, Österberg Mirja, Östling Johan.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Intervju: Mimmi Freden 20240620 by Nyhemsveckan

1643-1645 äger en rad olika sammankopplade krig mellan Sverige och Danmark rum. Horns krig i Skåne, Torstenssons krig i södra Danmark och Hannibalsfejden vid den svensk-norska gränsen. De är resultaten av en svensk aggression i sin tur sprungen ur kallhamrad realpolitik. Slå ur överläge. Oavsett krigets rättfärdigande.Det fanns många sådana krig under 1600-talet. Som bekant är det ett krigiskt århundrade. När krigen hade löpt sin lina var det dags att förhandla om fred. Vad som beslutades om vid tunga bord för 375 år sedan påverkar oss faktiskt fortfarande. I Brömsebro 1645 blev Jämtland, Härjedalen och Gotland svenska landskap. Halland följde med på pant.Om kriget, om freden och om hur Axel Oxenstierna jobbade för att få de nya landskapen att bli en del av riket handlar dagens avsnitt. Ett ovanligt bra sådant!—Läslista:Englund, Peter, Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt, 2. uppl., Atlantis, Stockholm, 1994Bromé, Janrik (red.), Jämtlands och Härjedalens historia D. 2 1537-1645, Norstedt, Stockholm, 1945Ericson Wolke, Lars, Larsson, Göran & Villstrand, Nils Erik, Trettioåriga kriget: [Europa i brand 1618-1648], Historiska media, Lund, 2006Hadenius, Stig, Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar, Guide till Sveriges historia, [Ny utg.], Kunskapsförl./Norstedt, Stockholm, 2000Theland, Tord, Mildhet och saktmod [Elektronisk resurs] Den svenska konglomeratstaten och Jämtland efter freden i Brömsebro 1645, Mittuniversitetet, Diss. Sundsvall : Mittuniversitetet, 2020,Sundsvall, 2020 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1643-1645 äger en rad olika sammankopplade krig mellan Sverige och Danmark rum. Horns krig i Skåne, Torstenssons krig i södra Danmark och Hannibalsfejden vid den svensk-norska gränsen. De är resultaten av en svensk aggression i sin tur sprungen ur kallhamrad realpolitik. Slå ur överläge. Oavsett krigets rättfärdigande.Det fanns många sådana krig under 1600-talet. Som bekant är det ett krigiskt århundrade. När krigen hade löpt sin lina var det dags att förhandla om fred. Vad som beslutades om vid tunga bord för 375 år sedan påverkar oss faktiskt fortfarande. I Brömsebro 1645 blev Jämtland, Härjedalen och Gotland svenska landskap. Halland följde med på pant.Om kriget, om freden och om hur Axel Oxenstierna jobbade för att få de nya landskapen att bli en del av riket handlar dagens avsnitt. Ett ovanligt bra sådant!—Läslista:Englund, Peter, Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt, 2. uppl., Atlantis, Stockholm, 1994Bromé, Janrik (red.), Jämtlands och Härjedalens historia D. 2 1537-1645, Norstedt, Stockholm, 1945Ericson Wolke, Lars, Larsson, Göran & Villstrand, Nils Erik, Trettioåriga kriget: [Europa i brand 1618-1648], Historiska media, Lund, 2006Hadenius, Stig, Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar, Guide till Sveriges historia, [Ny utg.], Kunskapsförl./Norstedt, Stockholm, 2000Theland, Tord, Mildhet och saktmod [Elektronisk resurs] Den svenska konglomeratstaten och Jämtland efter freden i Brömsebro 1645, Mittuniversitetet, Diss. Sundsvall : Mittuniversitetet, 2020,Sundsvall, 2020 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Krig og konflikt optager mere og mere plads både i vores bevidsthed og i Danmarks finanslov. Oprustningen i fuld gang i vores del af verden. Vi åbner nedlagte våbenfabrikker, planlægger udvidelse af værnepligten og forsøger at indkøbe våbensystemer, som kan leveres så hurtigt som muligt. Alt sammen for at beskytte os selv og vores allierede mod krig. Hvordan kan oprustning bidrage til fred? Hvad siger forskningen om, hvad der skal til for at vinde freden? Og hvilke ofre kræver fred, hvis den skal vindes med andre midler end våben? Det spørger vi om i denne udgave af Verden til Forskel. Medvirkende: seniorforsker Ulrik Pram Gad & seniorforsker Mona Kanwal Sheikh Tilrettelæggelse, vært og klip: Marie Barse

Varför ska vi norrlänningar bry oss om ett val till Europaparlamentet? Det som är nu den 9 juni? Sven Tornberg är en kandidat till att åka till Bryssel och slåss för Norrland. Sven bor i Haparanda och vet vad som händer i människor när gränser stängs. Vad det är som driver honom i att driva på frågor in i framtiden. Varför EU beskylls för saker vi själva bestämt över och varför sammanhållningen inom Europa är så viktig för framtiden. Freden, klimatet, brottsligheten, öppenheten och demokrati är viktigare än någonsin. Liksom att NATO är ytterligare en faktor i hur vi ställer oss till EU. Att jobba med den fria rörligheten och utveckla den så att våra unga får ta del av olika länders förutsättningar och behov. Då kan vi också komma fram till långsiktiga lösningar i gränsöverskridande frågor. På det sättet utvecklar vi EU och säkrar freden. Sven är en engagerad tornedaling från Haparanda med en bred erfarenhet och kunskap om norra Sveriges förutsättningar och behov för att klara den gröna industrialisering som nu pågår. Han är teknikoptimist och tror att det mesta går att lösa om vi bara lyfter blicken och arbetar tillsammans utifrån de förutsättningar vi har. Naturligtvis brinner han extra för de frågor som är viktiga för Norrland, som arbetskraftsförsörjning, infrastruktursatsningar och energiförsörjning. Med studier i statsvetenskap i ryggen tog han sikte på yrkeslivet och arbetade som politisk sekreterare i riksdagskansliet. Men arbetet som gav honom många insikter i det politiska livet var inte allt och inte det som definierar Sven. Visst kunde han stannat kvar i storstan men Tornedalen lockade. Rötterna och hembygden är en stor del av Sven. Han har drivit Palogården, jobbat som vaktmästare på Kukkolaforsen, som elevassistent, som resurslärare, som fritidsledare, som kårordförande, som verksamhetschef på Coompanion Sjuhärad och på IKEA, heltidspolitiker och nu inom folkbildningen på SV. Men jobb är jobb och att brinna för sin landsända är en annan sak!

En samlet bestyrelse i Dansk Sygeplejeråd Kreds Sjælland vil afsætte den sygemeldte kredsformand i kølvandet på en rapport om grove arbejdsmiljøproblemer. Men det er i virkeligheden formanden, der er blevet mobbet, siger hun selv - og nægter at gå frivilligt. Anders Lund Madsen og det nye 1. maj-koncept i Fælledparken har skabt kontroverser i kommentarsporene. Og så kan vi se frem til en stribe bøger, som fagpolitiske aktører vil imødese med stor spænding - og nervøsitet. Værter: Kristoffer Nordskov & Gitte RedderProducer: Kristoffer NordskovGæst: Arne JuhlLydklip: Ekstra Bladet, FH Hovedstaden, DSR Sjælland 

Lita inte blint på auktoriteter och experter. Skaffa dig egen kunskap, och ifrågasätt också dina egna uppfattningar. Det sa 1700-talsfilosofen Immanuel Kant. Vad innebär det idag? Hur ska det gå till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år är det 300 år sedan filosofen Immanuel Kant föddes i tyska Königsberg, det som nu är ryska Kaliningrad. Han var en av upplysningens mest centrala tänkare och har gjort avtryck på en mängd områden: moral, kunskapsteori, metafysik och estetik. Plikt och förnuft är ord som beskriver Kants filosofi. Men vad är mest intressant idag med Kant?Vi djupdyker i tre områden som upptog Kant, idéer som i allra högsta grad är aktuella idag: kritiskt tänkande, universalism och drömmen om den eviga freden.Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet, Johan Brännmark docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Låt: There Is a Kingdom – Nick Cave & The Bad SeedsPjäs: En pjäs (än så länge utan titel) om ett fiktivt möte mellan Kant, Swedenborg och Linné av Steve Fuller sätts upp i Berlin i höst.Bok: Kant: Die Revolution des Denkens – Marcus Willaschek

Freden som hjalp Hitler til makten. Hør episoden i appen NRK Radio

När August av Sachsen är besegrad sluts Freden i Altranstädt. Det blir den sista freden som Karl XII sluter.Omslagsbild: Ett kopparstick som förevigade när Karl XII och August den starke åt en måltid inne i Alltranstädts slott den ”7. (17.) December Anno 1706”Litteratur:Svenska freder och stillestånd 1249-1814 av Sundberg, UlfSvenska folkets underbara öden “Skyddsmakt och tillflyktsort Sveriges stormaktsställning och protestanterna från de habsburgska arvländerna Peter Thaler” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Militær opprusting er inn og pasifisme er passé. Er det ingen som har trua på fred lenger? Hør episoden i appen NRK Radio

See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nordiska sjuårskriget åren 1563 till 1570 inledde på allvar kampen om Östersjön mellan Sverige och Danmark. Men det tvistades också om vilken kung som hade rätten att använda de heraldiska tecknen tre kronor.Under det nordiska sjuårskriget slogs Sverige mot Danmark, Lübeck och Polen. Det är nu som Sverige etablerar som en verklig sjökrigsmakt. Men efter freden i Stettin ville ingen minnas kriget, eftersom det bara stod två förlorare kvar: Sverige och Danmark. Freden ledde inte till några landöverträdelser även om Sverige fick behålla nya besittningar i Baltikum, samtidigt tvingades Sverige att betala ett lösen på 150 000 riksdaler för att återfå Älvsborgs fästning.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare. Hon är aktuell med boken Nordiska sjuårskriget 1563-1570Det nordiska sjuårskriget hade sin upprinnelse i maktvakuumet i Baltikum efter sammanbrottet av den Tyska ordenstaten. De grundläggande orsakerna till kriget är kampen om inflytande i Baltikum och inflytande över handeln i Östersjön. Det är det första riktigt stora kriget i Norden som satte konfliktlinjerna för århundraden fram i tiden. Danmark och Sverige slogs delvis annorlunda. När danskarna förlitade sig på utländska legoknektar så utbildades i Sverige svenska män för att slåss mot danskarna. De två viktigaste aktörerna, den svenska kungen Erik XIV och den danska kungen Fredrik II var kusiner, båda var unga och ärelystna och väldigt olika personligheter. Där Erik var intelligent och mentalt instabil var Fredrik dyslektiker och ett socialt geni.Som alltid fick civilbefolkningen i städer och på landsbygden betala ett högt pris i form av härjade städer och nedbrända gårdar. Bara i Småland, Väster- och Östergötland blev mer än 7 000 gårdar och flertalet städer förhärjade. På den dansk–norska sidan var förödelsen minst lika stor.Om du gillade detta avsnitt så måste du lyssna på avsnitt 13 Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten och När landsknektarna förändrade krigets villkor.Bild: Älvsborg intas av Fredrik II av Danmark den 4 september 1563. Kopparstick.Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License.  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cowboybukser skal vejes, så der kan betales afgift af de klimabelastende tekstiler. Det er ét af flere forslag, som de radikale er spillet ud med i et ny "ambitiøs, grøn afgiftsreform" med fokus på at nedsætte klimabelastningen. Vi har den radikale leder Martin Lidegaard med i studiet for at uddybe de radikale forslag. Der lyder ny kritik af de konservatives profil blandt andet fra Berlingskes redaktør Tom Jensen, der ellers mener, at tiden faktisk kalder på et stærkt konservativt svar, idet han peger på det kulturopgør, der foregår mellem kræfter, som kræver en opløsning af eksisterende normer og værdier og dem, der ønsker at værne om grundlæggende værdier og normer. Men de konservative vil ikke indtage denne plads, mener Jensen. Vi tager debatten med ham og parties politiske ordfører Mette Abildgaard. Henrik Dahl udtrykker nu en skarp kritik af Moderaternes udenrigspolitik, hvor man ifølge LA-politikeren skal til at "handle med diktaturstater" mv. Dahl ser Moderaterne som partiet, der artikulerer den politisk-økonomiske elite (PØE)'s verdensforståelse. En verdensforståelse, der har taget fejl i årtier og i øvrigt også årsag til, at den vestlige verden tabte freden efter den kolde krig på gulvet. Debat mellem Henrik Dahl og Moderaternes gruppeformand Henrik Frandsen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Skånska kriget utkämpades huvudsakligen i Skåne och på Östersjön mot Danmark, och det började som en kontinental konflikt där Sverige var allierat med Frankrike. Kriget startade 1674 med en svensk offensiv mot Brandenburg i norra Tyskland. Danmark förklarade krig mot Sverige den 2 september 1675 och blev en av de huvudsakliga motståndarna i kriget.Sverige stod inför många utmaningar under kriget. Den svenska militärmakten, som var inriktad på offensiva krig långt borta från beväringarnas hemtrakter, befann sig nu i ett defensivt krig på hemmaplan. Dessutom skrev man ut alla möjliga män, vilket ledde till omfattande deserteringar från den svenska armén. Krigsskådeplatserna var ofta i skogsbygder, vilket gjorde det enkelt för beväringarna att desertera och återvända hem.Efter kriget befann sig Sverige djupt skuldsatt och Skåne behövde återuppbyggas från grunden. För att undvika nya impopulära utskrivningar och för att klara av ett defensivt krig på hemmaplan genomförde Sverige indelningsverket och reduktionen under 1680-talet. Dessa åtgärder frigjorde ekonomiska resurser som användes för att upprusta armén och förstärka gränserna.Skånska kriget, även om det slutade med en status quo, förändrade militärorganisationen från grunden och ledde till betydande reformer för att stärka Sveriges militära ställning. Freden i Lund, som bekräftade freden i Fontainebleau, avslutade kriget mellan Sverige och Danmark 1679. Efter kriget genomförde Sverige en period av fredlig utveckling och diplomati för att stärka sin position i regionen.Litteratur som använts:Svenska krig 1521-1814 av Ulf SundbergSveriges stormaktstid av Dick HarrisonStormaktens undergång av Dick HarrisonOmslagsbild: Målning visar en episod under slaget där Karl XI, jämte Rutger von Ascheberg och Erik Dahlbergh, spränger igenom de danska linjerna, dit de förirrat sig. Oljemålning från 1696 av Johann Philip Lemke. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frida Stranne är en av Sveriges ledande USA-experter med 20 års forskningsbakgrund med särskild inriktning på amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Hon är lektor vid Högskolan i Halmstad, föreläsare, statsvetare, författare och återkommande analytiker och krönikör i TV, radio och tidningar. Trita Parsi var rådgivare till president Barack Obama och var även medlem av Joe Bidens utrikepolitiska team under valet 2020. Trita är också f.d. assistant professor på John Hopkins University i USA, vice president för Quincy Institute, författare och återkommande gäst/krönikör i medier som #CNN, #BBC & New York Times. Frida och Trita är aktuella med boken Illusionen om den amerikanska freden som beskriver hur USA:s interventioner och störtande av diktaturer och demokratiskt valda ledare runtom hela världen, i frihetens namn, har haft negativa effekter på demokratiska processer. Både på hemma- och bortaplan. Författarna vill nyansera den enkelriktade och enfaldiga debatt som uppstått i Sverige och lyfta den breda debatt som finns i USA för alla som vill skapa sig en större bild av hur vi ska förstå det globala säkerhetsläget och utmaningarna framåt. Av de över 250 militära operationer USA genomfört sedan 1950-talet har bara ett fåtal lett till fungerande demokrati. De allra flesta har i stället lett till instabilitet och kaos. Och sedan starten av War On Terror 2002 har världen och Europa blivit alltmer illiberalt och auktoritärt. Vad spelar allt detta för roll för oss i lilla Sverige? Varför svänger opinionen i USA och hur krigströtta är amerikaner idag? Nu när en ny era av upp- och kapprustning är på gång. Vi pratar om the American Grand Strategy, Öppna dörrens politik, Eisenhowers militärindustriella komplex, den liberala ordningen, interventionismen, ekonomins koppling till säkerhetspolitik, den neokonservativa rörelsen, hökarna bakom krigen och kostnaden för alla krig. Ett riktigt intressant och givande samtal om fred, frihet, geopolitik och…. Jon Stewart(?!) med Frida Stranne och Trita Parsi. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ LÄNKAR FRÅN AVSNITTET: Dwight D Eisenhowers farewell speech om Military Industrial Complex https://www.c-span.org/video/?15026-1/president-dwight-eisenhower-farewell-address New York Times Military Industrial Complex: https://www.youtube.com/watch?v=9QXjBVC233s General Wesley Clarke om seven nations in five years: https://www.youtube.com/watch?v=TY2DKzastu8 Democracy Now Military Coups on demcratic leaders https://www.democracynow.org/2018/3/12/100_years_of_us_interference_regime https://www.democracynow.org/2018/3/12/as_ex_cia_head_admits_to https://www.democracynow.org/2018/3/14/extended_interview_stephen_kinzer_on_america Jon Stewart intervju med Hillary Clinton & Condoleezza Rice: https://www.youtube.com/watch?v=xutIA4HzGqA Jon Stewart intervju med vice försvarsminister Kathleen Hicks: https://www.c-span.org/video/?527213-1/comedianjon-stewart-deputy-defense-secretary-human-impact-military-service Jon Stewart searching for Allies: https://www.youtube.com/watch?v=NgDgVqDAdb0 Bill Clintons utrikesminister om Irakisk regimskifte: https://www.youtube.com/watch?v=pSjR9SJVobI

Ring P1 från Göteborg om bland annat det svenska fredsarbetet, telefonbedrägerier och rotavdrag. Programledare: Emma Engström, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Tre år efter skilsmässan mellan EU och Storbritannien är bodelningen nu klar, men långt ifrån accepterad. Hör om gränser som utmanar den sköra freden och om hur Storbritannien mår efter Brexit. Det har gått 25 år sedan Långfredagsavtalet på Irland som satte punkt för den blodiga konflikten mellan protestantiska unionister, som vill tillhöra Storbritannien, och katolska nationalister, som vill tillhöra Irland. Men – som USA:s president Joe Biden underströk när han besökte landet inför årsdagen – ett slut på konflikten var inte en självklarhet. Fredsavtalet vilade till viss del på att Storbritannien och Irland tillhörde samma union, vilket Brexit har satt stopp för. Hör om gränsdragningskonflikten som petar i gamla sår och Windsor-ramverket som klubbats formellt men fortsätter att lamslå det nordirländska, regionala styret.Så mår Storbritannien efter BrexitTre år efter det formella utträdet ur EU står Storbritannien inför stora utmaningar på hemmaplan, med skenande priser och ökad fattigdom. Hur mår Storbritannien efter skilsmässan och hur mycket av de nuvarande problemen kan skyllas på Brexit? Hör också om det grannlaga arbete som återstår när EU-avtrycket ska tvättas bort ur det brittiska rättssystemet.Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator och Nicholas Aylott, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Anna RoxvallTekniker: Adam Alvin

När Woodrow Wilson reste till Paris 1919 var det för att skapa en rättvis fred och en ny världsordning. Han fick Nobels fredspris för drömmen om en värld utan krig, men freden blev ett misslyckande. Historikern Dick Harrison berättar om hur ett av historiens värsta krig ledde fram till historiens kanske sämsta fred. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att lyssna måste du bli patron Postgatan – utvandrarnas väg genom Göteborg. (Mer info och anmälan om du klickar på länken) Början till slutet för det svenska stormaktsriket är freden i Köpenhamn då Sverige förlorar Trondheim och Bornholm Instagram: @kungarochkrigTwitter: @kungarochkrigFacebook: Kungar och krig Litteratur:Svenska freder och stillestånd 1249 - 1814 av Ulf Sundberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bli gärna patron Den mest framgångsrika freden i svensk historia - Roskildefreden 1658.Instagram: @kungarochkrigTwitter: @kungarochkrigFacebook: Kungar och krigLitteratur:Svenska freder och stillestånd 1249 - 1814 av Ulf Sundberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Indeholder reklame for The Talks. Det var en ganske almindelig morgen hjemme hos to pensionister i Nordsjælland. Manden var i færd med at træne nede i kælderen, mens hans hustru drak te og læste avis i sengen. Freden blev dog brudt, da det helt uventet ringede på døren. Bagefter handler det om en ung kvinde, der gik en tur ned i vaskekælderen efter aftensmaden for at stryge og lægge tøj sammen. Lidt senere begyndte hendes mand at undre sig over, hvorfor hun endnu ikke var kommet op igen. Assisterende klip: Anders Eske Assisterende research: Ninna Andreasen Musik: Bensound.com Sag 1: 00:03:52 Sag 2: 00:35:41 Obs: Episoden indeholder omtale af selvmord. Hvis du, eller nogen du kender, har tanker om selvmord, har de lokale psykiatriske skadestuer døgnåbent på telefonen. Livslinjen har åbent mellem fra klokken 11 til 05 på telefon 70 201 201.

Dags att prata om freden efter Karl X Gustavs ryska krig - freden i Kardis 1661.Men du måste vara patron för att lyssnaInstagram: @kungarochkrigTwitter: @kungarochkrigFacebook: Kungar och krigLitteratur:Svenska freder och stillestånd 1249 - 1814 av Ulf Sundberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dags att prata om freden efter Karl X Gustavs polska krig - freden i Oliva 1660. Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig   Litteratur: Svenska freder och stillestånd 1249 - 1814 av Ulf Sundberg

Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om bakgrunden till den danska kungssången, 1600-talsparalleller till dagens Tidöavtal och vrakfynd och Nya Sveriges tillkomst!Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är osäkert exakt när och vem som grundade Kalmar, men staden blev under medeltiden ett skyltfönster för Sverige samt en tummelplats för toppmöten och krig. Den praktfulla staden beskrivs som en mindre upplaga av städer som Lübeck eller Brügge.Kalmars historia utmärker sig från de första notiserna om Kalmarsund under vikingatiden till 1600-talet då den svenska regimen bestämde att staden skulle rivas och flyttas till Kvarnholmen.I den nymixade reprisen av avsnitt 83 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Kalmar – Den begravda staden på Historiska Media.I skrifter omnämns Kalmar som en borg på 1100-talet och framträder som stad runt år 1200. Kalmars äldsta stadssigill som härrör från mitten av 1200-talet är Nordens äldsta bevarade. I mitten av 1300-talet var borgen i Kalmar rikets starkaste fästning. Vilket var nödvändigt då staden utsattes för otaliga anfall och belägringar.Nya arkeologiska utgrävningar i Kalmar visar att staden är äldre än vad man tidigare trott. Bilden av den gamla nordiska metropolen har förändrats i grunden. Kalmar växte fram i mitten på 1100-talet eller kanske ännu tidigare.Medeltida svenska städer var små med några hundra invånare. Förutom Kalmar med sina 3000 invånare, Stockholm och Visby med runt 6000 invånare vardera. Men Kalmar var ett skyltfönster och det var hit man kom när man skulle till Sverige. En prålig stad som skulle ta andan av besökarna – ett mikrokosmos är av statustänkande.Stadens strategiska läge i Östersjön gjorde Kalmar en viktig mötesplats för den nordiska politiken under medeltiden. Det var ingen slump att Kalmarunionen hette Kalmarunionen. Den formaliserades vid unionsmötet år 1397 i staden.Men Kalmar var också en handelsstad som dominerades av rika handelsmän med tysk härkomst. Att Kalmar var en viktig handelsplats blir tydligt med att staden, vid sidan om Visby, Viborg och Stockholm, fick en ringmur år 1300.Kalmarkriget 1611 blev början på slutet på stadens storhetstid. Staden förstördes och efter en eldsvåda 1647 flyttades Kalmar till Kvarnholmen. Med freden i Roskilde 1658 förlorade Kalmar sin gynnade position som gränsstad till Danmark. Bara stagnation återstod.Musik: Dance of the long night av Dorian Kelly, Storyblocks AudioBild: Kalmar slott, fotograf Urban Lindstedt Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I tider av krig och upprustning frågar vi oss i Filosofiska rummet: Vad är fred? Räcker det med att våldet upphör? När fred krockar med rättvisa vad väger tyngst? Det har föreslagits att Ukraina ska avstå landområden i utbyte mot fred med Ryssland. Många skulle slippa dö i ett förödande krig, men många ukrainare skulle förlora sin frihet och angriparen skulle belönas. Våld föder våld, och bara förhandlingar kan få slut på krig, säger pacifister. Är sanktioner och diplomati moraliskt bättre än militära insatser? När ett nytt krig i Europa är ett faktum och Sverige är på väg in i Nato förändrar det även vårt tänkande om krig och fred? Medverkande i samtalet är historikern och författaren Peter Englund, filosofen Magnus Jiborn och Lisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

En för svensk del tämligen framgångsrik fred är den i Brömsebro 1645. Förutom att slippa Öresundstullen så får svenskarna även Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel samt Halland på trettio år.   Vill du lyssna på hela avsnittet? Då måste du bli patron   Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig   Litteratur: Svenska freder och stillestånd 1249 - 1814 av Ulf Sundberg

König des Tangos wird er genannt: Astor Piazzolla. In diesem Jahr feiert die Musikwelt den argentinischen Komponisten und Bandoneon-Spieler zum 101. Geburtstag. Auch die Internationalen Fredener Musiktage haben ihre diesjährige 31. Ausgabe der Musik Lateinamerikas gewidmet. Piazzollas „Tango Operita“ steht auf dem Programm wie auch schwungvolle Sambarhythmen aus Brasilien oder die kubanischen „Sons of Buena Vista“. Ebenso ein Mix aus Kammermusikwerken lateinamerikanischer Komponisten aus Chile, Uruguay, Brasilien, Argentinien und Venezuela. Über ein schillerndes Programmspektrum spricht der Intendant der Internationalen Fredener Musiktage Utz Köster. Das musikalische Lateinamerika kommt nach Freden vom 29. Juli bis zum 7. August.

Äntligen är vi klara med det trettioåriga kriget och framme vid den Westfaliska freden 1648.   Vill du lyssna på detta avsnitt måste du bli månadsgivare   Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig Litteratur: Trettioåriga kriget - Dick Harrison

Op Platt för Freden - unter diesem Motto hat Ilka Brüggemann eine musikalische Friedenserklärung verschiedener Musikerinnen und Musiker zusammengestellt. Mit dabei: Laway, Norma, Otto Groote, Speelwark, Jan Cornelius, Helmut Debus, Godewind und andere.

Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Out of context! Freden i Brescia! Mauricio Sarri ain't no Simone Inzaghi! Omoderna José Mourinho! Risiga Poya Asbaghi! Aleksandar Mitrovic sanslösa papper! Historiens sämsta värvning Harry Maguire! Inlägget 583. Pace dök först upp på Tutto Balutto.

Out of context! Freden i Brescia! Mauricio Sarri ain't no Simone Inzaghi! Omoderna José Mourinho! Risiga Poya Asbaghi! Aleksandar Mitrovic sanslösa papper! Historiens sämsta värvning Harry Maguire! Inlägget 583. Pace dök först upp på Tutto Balutto.