Podcasts about Freden

This week is a tribute to togetherness that running can bring us. Ali, Andrew, and Matt celebrate the experience of heading out for a run with your mates, be it a marathon relay, a Denny's Marathon, or a Coast to Coast to Coast. We explore (literally) some of the cool places you can get to in a city on foot. We salute and welcome Freden, Auckland's new maunga-based running activity, and reveal our fondness for the ephemera collected post-race, and the memories they hold. We get sub-niche, learn that Fela Kuti's mum was tough as all get out, and pay our fondest respects to Matua Ken.  All this and more, at the DCR AidStationDirt Church Radio – Best Enjoyed Running.--- --- --- Episode Links Sign up for the DCR AidStation newsletter and never miss an episode! Join us today.Dirt Church Radio on InstagramDirt Church Radio on FacebookFurther Faster New ZealandEnjoy!Music by Andrew McDowall, Digicake

Pastor Alex Botn snakker om å vinne tilbake freden på innsiden. Opptak fra Puls Oslo 03.05.2026

Barbosa Da Cunha v. Freden, No. 25-3141 (2d Cir. Apr. 28, 2026)no mandatory detention for EWIs; Hurtado; seeking admission; INA § 235(a)(2)(B); Laken Riley Act; applicant for admission entry; canon of constitutional avoidance; plain text  Matter of Shentu, 29 I&N Dec. 595 (BIA 2026)bond; FBI Letterhead Memorandum; national security risk Matter of Orozco Becerra and Orozco Becerra, 29 I&N Dec. 600 (BIA 2026)in absentia removal order against minors; administrative closure; shall Nimaga v. Blanche, No. 20-3065 (7th Cir. Apr. 29, 2026)in absentia motion to reopen; failure to attend due to exceptional circumstances; poverty; lack of access to vehicle; ability to call court; delayed issuance of mandate Oxlaj-Perez v. Blanche, No. 25-3337 (6th Cir. Apr. 29, 2026)equitable tolling; claims processing rule; no argument required until reply; extending 30 day PFR deadline; Riley; ignorance and lack of money insufficient; diligence  Deh v. Blanche, No. 25-3659 (6th Cir. Apr. 29, 2026)flawed interpretation; due process; motion to reopen inconsistencies; credibility; Mauritania  Us v. Blanche, No. 25-3504 (6th Cir. Apr. 29, 2026)exceptional and extremely unusual hardship; Wilkison; substantial evidence review; Urias Hanan, et al. v. USCIS et al., No. 24-6193 (9th Cir. Apr. 27, 2026)marriage fraud; INA § 204(c); statutory interpretation; Mathews Test; no right to cross-examine ex-spouse; sworn statements; Ching; I-130 discovery; due process requires consideration of the evidenceCoatl-Chiquito v. Blanche, No. 25-1233 (7th Cir. Apr. 30, 2026)in absentia motion to reopen; time bar; number bar; sua sponte; Pereira; Niz-Chavez; defective NTA; removal v. deportation proceedingsUsma Acosta v. Blanche, No. 25-1045 (1st Cir. May 1, 2026)fraud and willful misrepresentation; INTERPOL Red Notice; murder; foreign criminal convictions; credibility; asylum; withholding of removal; CAT; cancellation of removal; naturalization; motion to reopenKurzban Kurzban Tetzeli and Pratt P.A.Immigration, serious injury, and business lawyers serving clients in Florida, California, and all over the world for over 40 years.eimmigration"Immigration law software you'll love to use."get.eimmigration.com/IRP Gonzales & Gonzales Immigration BondsP: (833) 409-9200immigrationbond.com  EB-5 Support"EB-5 Support is an ongoing mentorship and resource platform created specifically for immigration attorneys."Contact: info@eb-5support.comWebsite: https://eb-5support.com/Stafi"Remote staffing solutions for businesses of all sizes"Click me!Support the show

Teorier og tanker om krig er mangfoldige. Men hvad med freden? Hvilke handlinger kan føre til varig fred? Ikke-voldelig modstand virker efter alt at dømme bedre end voldelig modstand. Så måske skal vi bare smide våbnene? Medvirkende: Isabel Bramsen lektor i Freds- og konfliktstudier, Lunds Universitet og Morten Dige lektor i filosofi, Aarhus Universitet. Tilrettelægger og vært: Carsten Ortmann.

Krigen i Sudan synes ustoppelig, men på et eller andet tidspunkt må den ende - på den ene eller anden måde. Eller hvad? I dagens Syd for Sahara spørger vi, hvor freden i Sudan skal komme fra, hvad der forhindrer den, og hvordan den ville kunne se ud? Lektor i Center for Afrikastudier, Stig Jensen, er i studiet.

Bunnsdag snackt över Tankrabatt +++ Dat eerste Mal mit Top-Lüüd över Freden snacken? +++ Spahn will över Karnkraft snacken +++ Klinikum Bremen-Mitt vörsichtig: Kind storven, dat to fröh op de Welt kamen weer +++ Mehr Döpen bi de kathoolsche Kark +++ Dat Weer

Her får du en smakebit av nyeste episode av podkasten "Pop og Politikk" med Asbjørn Slettemark og Marte Heian Engdal. Joachim Trier vant den gjeve Oscar-statuetten, og havnet samtidig midt i flere av prisutdelingens mest politiske øyeblikk. Asbjørn tegner opp hva som skjedde i Hollywood. Marte er ikke imponert over overivrige politikerne som skal granske alt mellom himmel og jord i Utenriksdepartement. I denne episoden deler hun bonussporet til sin siste spalte i Aftenposten, Krig mot freden.

İran-ABD-İsrâil arasında patlak veren, üzerine kirli teopolitik hezeyanların benzini dökülerek büyütülen savaş devâm ediyor. Her savaşta olduğu gibi bu savaşın da temelde ekonomik bir boyutu var. Bunun bir tarafında ekonomisi ağır kayıplar yaşayan ABD var. Petrodolar ile beslenen ve tekmil dünyâya dayatılan, dünyâ sistemi olarak taçlanan bir ekonomi bu. Ekonomilerin can damarlarının enerji ile alâkalı olduğunu biliyoruz. Petrol ve türevlerinin hâlâ dünyâ ekonomisinde ağırlıklı bir yere sâhip olduğunu biliyoruz. Sanâyi kapitalizmi târihinde iki enerji kaynağına sâhip oldu. İlki kömürdü. Bir zamanlar kömür yatakları için patlak veren paylaşım savaşlarına âşinayız. 20. asırda petrol onun yerini aldı. Bu, elbette ki kömürün târihten silinmesine sebebiyet vermedi. Ama kömürün ekonomideki payı büyük ölçüde azaldı.

Nye kamphandlinger mellem Etiopiens føderale hær og Tigray People's Liberation Front (TPLF) i det vestlige Tigray skaber frygt for en genoptagelse af en af de blodigste krige i moderne afrikansk historie. Danmarks tidligere ambassadør i Etiopien, Mette Thygesen, er i studiet.

Vi er nok ikke de eneste, der efterhånden har vænnet os til at lade det gå ind ad det ene øre og ud igen af det andet, når der igen igen bliver talt om, at der nu måske er taget et vigtigt skridt i retning af fred i Ukraine. For den krig, som Donald Trump – før han blev præsident - lovede at afslutte på en enkelt dag, har han jo som præsident været ude af stand til at få skabt så meget som en uges våbenhvile i – i løbet af hele 2025. Men så midt imellem jul og nytår skete der pludselig noget. Igen havde den ukrainske præsident Volodymyr Zelenskyj og Donald Trump sat sig sammen. Og denne her gang havde de begge givet sig på afgørende punkter, forlød det. Men hvad er det egentlig, vi er vidner til? Og som vi kalder fredsforhandlinger. Går øvelsen lige nu i virkeligheden bare ud på ikke at være den, der påkalder sig Donald Trumps vrede? Og hvad er det så, vi venter på? Altså: hvad er det, der skal ske, for at Vladimir Putin hellere vil slutte fred end at fortsætte krigen? Det spørger vi i dagens ’Du lytter til Politiken’ Michael Jarlner, der er Politikens internationale kommentator, om.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Danmark och Sverige var rivaler som under århundraden kämpade om herraväldet i Norden. Skånska kriget bröt ut i september 1675, när Danmark tillsammans med Nederländerna förklarade krig mot Sverige. Den danska ambitionen var att återerövra Skåne, Blekinge och Halland – landskap som förlorats till Sverige vid freden i Roskilde 1658.Den 4 december 1676 utkämpades det blodigaste slaget i Sveriges historia – slaget vid Lund. Hälften av de stridande stupade, och landskapen härjades svårt. Kriget präglades av möten mellan reguljära arméer, friskyttar och snapphanar i både regelrätta slag och gerillakrigföring. De största förlorarna var som alltid civilbefolkningen.I reprisen av avsnitt 67 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Göran Larsson, tidigare chef för Malmö museer och Stadsarkivet, samt författare till två böcker om Skånska kriget.En särskilt uppmärksammad roll i krigföringen spelade snapphanarna, som stred både i militärt organiserade friskyttekompanier och i små fristående grupper. Svenskarna försökte med både amnestier och drakoniska straff bekämpa snapphanerörelsen, vars betydelse avtog markant mot krigets slut.Det avgörande för krigets utgång var dock inte de svenska militära framgångarna i Skåne, utan den förändrade maktbalansen i Europa. Det dansk-svenska kriget utgjorde en del av ett större europeiskt krig mellan Frankrike – Sveriges allierade – och en koalition bestående av Nederländerna, Spanien, den tysk-romerske kejsaren samt bland andra Brandenburg och Danmark. I augusti 1678 slöt Ludvig XIV fred med sina främsta fiender, vilket isolerade Danmark och Brandenburg. Danmark tvingades därefter sluta fred utan några vinster. Freden undertecknades i Fontainebleau och därefter i Lund, där även ett svensk-danskt förbund etablerades 1679. Därmed avgjordes Skånes framtid – som en del av Sverige.Bild: Slaget vid Lund där Karl XI längst till vänster synes för svenska trupper jaga fienden ut på fältet. I bakgrunden slätt och den brinnande byn Vallkärra. Oljemålning från 1696 av Johann Philip Lemke. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi dykker dypt ned i en fersk rapport fra NUPI, som belyser de enorme økonomiske konsekvensene av krigen i Ukraina for Europa. Gjest er Erlend Bollmann Bjørtvedt, økonom og medforfatter av rapporten, som presenterer et knusende regnestykke: En russisk delseier kan koste Europa et sted mellom 14 og 19 tusen milliarder kroner over fire år, primært drevet av en massiv flyktningstrøm på over seks millioner ukrainere og en påfølgende europeisk militær opprustning. Til sammenligning vil en ukrainsk delseier, finansiert av Europa, koste rundt halvparten – mellom 6 og 10 tusen milliarder kroner.Du kan lese mer om rapporten her: https://www.nupi.no/nyheter/to-scenarier-for-ukraina-krigen-kan-bli-dobbelt-saa-dyrt-for-europa-aa-la-russland-vinne Bjørtvedt forklarer at Europa står overfor et kritisk valg: å investere i Ukrainas forsvar nå, eller betale en langt høyere pris i fremtiden. Podkasten diskuterer metodikken bak rapporten, Ukrainas kapasitet og mangler (som ledig kapasitet i egen våpenindustri, men mangel på utstyr til fronten), Russlands egne økonomiske svakheter (sanksjoner, fallende produksjon), og Europas manglende evne til å formulere en klar strategi til tross for "hybridkrig" og tidligere store krisehåndteringer. Erlend understreker at til tross for at Russland også er svekket, er europeisk støtte avgjørende for at Ukraina skal kunne snu krigslykken og påføre Russland et militært nederlag – det eneste som ifølge gjestene kan føre til varig fred. Det handler om å unngå en situasjon hvor okkupasjon og angrepskrig lønner seg, og sikre Europas egen sikkerhet og stabilitet. Høydepunkter fra episoden: 00:00:55 Introduksjon av NUPI-rapporten og de to scenarioene00:01:30 Hvorfor en russisk seier blir kostbar for Europa (flyktningstrøm)00:02:54 Hvordan NUPI-rapporten har beregnet kostnadene (bottom-up-metode)00:06:46 Sammenligning av kostnadene: Russisk vs. Ukrainsk delseier00:07:21 Risikoen ved russisk seier utover flyktninger (press mot NATO-land)00:09:53 Ukrainas ledige kapasitet i våpenindustrien og økonomisk press00:15:30 Ukrainas mangler på fronten: utstyr, artilleri og pansrede kjøretøy00:27:02 Potensialet i frosne russiske midler00:31:06 Europas manglende strategi og historiske sammenligninger av kostnader00:40:09 Russlands økonomiske svakheter og sanksjonenes effekt00:47:50 Skepsis til fredsforhandlinger og Russlands historikkSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Rune Lykkeberg taler i denne uge med den amerikanske forfatter og fredsforskningslegende John Paul Lederach om mulighederne for fred i en verden med krig. Og om hvorfor man i fredsforskningen altid skal være åben for det usandsynlige --- Der var engang en stor tradition for fredsforskning i Danmark, men den er forsvundet, fordi vi troede, at vi havde 'civiliseret' os væk fra krigen. Nu står vi med en krig midt i Europa og mangler viden om, hvordan vi skaber fred. I vores miniserie 'Langsomme fredssamtaler' taler Rune Lykkeberg i denne uge med amerikaneren John Paul Lederach. Han er en sand legende inden for sit felt og ofte bliver kaldt 'fredsforskningens pave', ikke alene på grund af sit pavelige fornavn, John Paul, men også på grund af sin enorme indflydelse på forståelsen af, hvordan man går fra konflikt til fred og skaber nye koalitionspartnere ud af gamle fjender. John Paul Lederach er født i 1955 og har en baggrund i et religiøst kristent lokalsamfund i USA. Han har arbejdet med fredsforskning i årtier og har udviklet nogle grundlæggende principper for, hvordan man kan skabe fred. Det første, han siger, er, at kompleksiteten er en gave. Det betyder nemlig, at der er mange veje til fred. Hvis man tror, at man for at løse en konflikt, skal reducere den til nogle helt grundlæggende krav og interesser, så kommer man altså til at save den gren over, som fredens fugl skal lande på. Det andet, John Paul Lederach siger, er, at fred tager lang tid. Han vil ikke engagere sig i fredsprocesser, hvor folk ikke er villige til at investere mindst et årti. Det tredje, han siger, er, at konflikter ikke er noget negativt. Det at lave fred handler ikke om at ophæve eller fjerne konflikterne. Det handler om at transformere konflikterne. Og så forsikrer han os for det fjerde om, at det usandsynlige altid kan finde sted. Sagt med andre ord: Bare fordi det er usandsynligt, betyder det ikke, at det er umuligt. I denne samtale med Rune Lykkeberg kommer John Paul Lederach rundt om det hele – og hvis du hænger på helt til slut, kan du også få at vide, hvorfor det ikke er størrelsen på vores våben, men kvaliteten af vores relationer, der i sidste ende sætter rammerne for vores sikkerhed.

Den här veckan möter vi prästen och författaren Kent Wisti från Lund i Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Det handlar om att leva i livet på livets egna villkor. Inte på villkor som jag själv väljer eller ratar utan just på livets egna villkor.Vi lever våra liv i en vådlig balansakt mellan kärleken och döden, i en sorg över ett förlorat paradis och med en längtan och hopp efter ett tillkommande fredsrike. Den stora freden. Freden i mig själv, freden med det som omger och freden med det större- det som vi ibland uppbådar mod att ge det lite högtidliga namnet Gud.Vi måste inte leva livet på livets egna villkor. Vi har en fri vilja att leva livet efter våra egna villkor, måttstockar och agendor. Vi måste inte avstå eget till förmån för andra. Vi måste inte stanna upp och reflektera över vår plats i maskineriet. Vi måste inte höra varje nödställd människas rop. Men vi kommer likväl att dö.Livets villkor handlar också om spänningsfältet mellan gemenskap och oberoende, om tillhörighet och autonomi. Vi både söker och skyr vårt beroende av andra och av Gud. Vi både söker och skyr vår ansvarighet inför andra och inför Gud.Text:Jesaja 40: 6-8Musik:Gammal är kyrkan, Herrens hus med Anders Widmark trioProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Veckopanelen med Torbjörn Hållö, PM Nilsson och Anna Nachman under ledning av Staffan Dopping. Volodymyr Zelenskyj var närmast lyrisk över Gripenplanet på Saab i Linköping. Sämre stämning i Boden, där stålbolaget Stegra har problem. Liberalerna vill avskaffa elevinflytande, Socialdemokraterna vill ha sociala medier-förbud upp till 15 år och Moderaterna vill införa tidsobestämda straffet säkerhetsförvaring.

Veckopanelen med Torbjörn Hållö, PM Nilsson och Anna Nachman under ledning av Staffan Dopping. Volodymyr Zelenskyj var närmast lyrisk över Gripenplanet på Saab i Linköping. Sämre stämning i Boden, där stålbolaget Stegra har problem. Liberalerna vill avskaffa elevinflytande, Socialdemokraterna vill ha sociala medier-förbud upp till 15 år och Moderaterna vill införa tidsobestämda straffet säkerhetsförvaring.

Magnus Ranstorp gästar podden för ett samtal om Hamas dåtid och framtid samt utvecklingen i Mellanöstern

Veckans andakter hålls av Albin Tanke, präst och psykoterapeut i Malmö. Temat för veckan är Att omdanas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Jag sitter och tittar på mitt tummade exemplar av filosofen Martin Bubers bok ”Jag och du” och tänker på freden. Hur fred börjar inom var och en av oss – genom hur vi ser på oss själva och hur vi möter varandra. För att ett verkligt möte ska kunna äga rum behöver det finnas ett mellanrum mellan oss. Ett mellanrum som skapar liv bortom vår kontroll.Mellanrum ger möjlighet att se annorlunda, det öppnar för respekt. Där ingen på förhand har bestämt vem vi är, eller beslutat vad mötet ska vara bra för eller vad vi ska användas till. När vi backar tillbaka lite och verkligen kan se varandra, kan liv fyllas mellan oss. Då kan vi få syn på livet i blicken på ett nytt sätt. Vi får möjlighet att söka freden i den andres blick.Andakten sändes första gången 2024.Text:Filipperbrevet 4:7Musik:Pianosonat nr 16 av WA Mozart, Andante med Maria João PiresProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Samtalsserie Vilken plats har freden? by Accelerator SU

https://www.nfbpublishing.com/ Listen to us live on mytuner-radio, onlineradiobox, fmradiofree.com and streema.com (the simpleradio app)https://onlineradiobox.com/search?cs=us.pbnnetwork1&q=podcast%20business%20news%20network&c=ushttps://mytuner-radio.com/search/?q=business+news+networkhttps://www.fmradiofree.com/search?q=professional+podcast+networkhttps://streema.com/radios/search/?q=podcast+business+news+network

Det kunne næsten ikke blive værre for Ørsted. Midt i en forestående kapitalrejsning bliver et af deres amerikanske projekter sat på pause af Trump-administrationen. Av av av. Hvad får det af betydning? Og får Ørsted nogensinde en pause? Vi skal også til forsvarsmesse. En industri der virkelig boomer. Men hvilken betydning for det for forsvarsinvesteringerne, hvis der kommer fred i Ukraine? Til sidst kommer Jakob Ussing og gør status på seneste udvikling i sagen om Flüggers russiske maling. Vært: Ulrik Rosenkvist Schultz. Fast gæst: Sune Aagaard. Medvirkende: Kasper Lorenzen, investeringsdirektør hos PFA, Jakob Ussing, erhvervskorrespondent for DR og Signe Staugaard, journalist for DR.

Med udgangspunkt i Lukas 19, 5. Mosebog og 1. Korintherbrev taler Jakob om Guds fred som en gave, der kan være skjult for os – og om hvordan enheden i Gud og bønnen åbner vejen til fred i hjertet og fællesskabet.

Förra mötet mellan USA:s president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj blev ett fiasko, men i måndags var det dags för ett nytt – och den här gången var stämningen en annan. Zelenskyj hade med sig en hel delegation med europeiska ledare, däribland EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, och hoppades få med sig tydliga resultat i en väg mot fred i Ukraina. Men hur gick det egentligen? Vad fick Zelenskyj för besked? Vad kommer Trumps möte med Putin i fredags att få för konsekvenser? Och är vi närmare ett slut på kriget? Gäst: Niclas Vent, reporter på Aftonbladet med fokus på säkerhetsfrågor. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Slut på stormaktstid, karolineranda och pfalzisk dynastiSupport this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Grönlands historia, från dansk koloni till självstyre, har präglats av politisk kamp, kulturella motsättningar och sociala omvälvningar. När Donald Trump uttryckte intresse för att köpa Grönland sattes öns politiska ställning i blixtbelysning. De första inuiterna anlände för tusentals år sedan, och nordborna som bosatte sig där år 985 försvann så småningom. År 1721 grundade den danske prästen Hans Egede en ny bosättning.Nordens nationer fick sin nuvarande utformning under Napoleonkrigen i början av 1800-talet. Under 1900-talet utvecklades flera modeller för självstyre i Norden, grundade på historiska, geografiska och kulturella särdrag. Världens största ö blev en integrerad del av Danmark 1953 och fick självstyre först 1979.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Sundberg, professor emeritus i allmän statslära vid Helsingfors universitet, om Grönlands historia, dess koloniala arv och den långsamma men betydelsefulla vägen mot självstyre. Sundberg är aktuell som medredaktör för boken Governing Partially Independent Nation-Territories: Evidence from Northern Europe, tillsammans med Stefan Sjöblom.Ålands självstyre, etablerat 1921 under Nationernas Förbunds beskydd, är det äldsta och mest långtgående. Åland har ett eget parlament, ett officiellt språk (svenska) och rätt att lagstifta i de flesta inrikesfrågor. Färöarna fick självstyre 1948, och Grönland följde efter 1979. Även samerna har etablerat sameting i Norge, Sverige och Finland med kulturellt självbestämmande.Grönlands självstyre skiljer sig från Ålands och Färöarnas genom sin geografiska storlek, sina naturresurser samt befolkningens etniska och språkliga särart. Till skillnad från Åland, som är en autonom region inom Finland, har Grönland ett kolonialt förflutet som dansk besittning. Självstyrelselagen från 2009 erkänner grönländarna som ett folk med rätt till självbestämmande enligt internationell rätt. Lagen gav Grönland kontroll över sina naturresurser, vilket särskiljer ön från andra nordiska autonomier.Napoleonkrigen (1803–1815) bidrog till en omvälvning av den nordiska maktbalansen. Danmark, som ställde sig på Frankrikes sida, drabbades hårt när Storbritannien bombarderade Köpenhamn 1807 och beslagtog den danska flottan. Efter freden i Kiel 1814 tvingades Danmark att avträda Norge till Sverige, vilket markerade slutet på den dansk-norska unionen. Freden förändrade det nordiska statssystemet radikalt och inledde en ny epok av nationell omstrukturering – något som också påverkade relationerna till perifera områden som Grönland, Färöarna och Island.Danskarna införde ett handelsmonopol och kontrollerade Grönlands ekonomi och samhällsstruktur. Kristendomen och det latinska alfabetet introducerades, vilket förändrade inuiternas traditionella livsstil och världsbild. Den danska administrationen begränsade inuiternas möjligheter till självständig handel, och moderniseringen gick långsamt. Grönland förblev isolerat från omvärlden, och inuiterna hade begränsade rättigheter inom det danska kolonialsystemet.Musik: Grönlands nationalsång, Nunarput, utoqqarsuanngoravit ("Vårt land, som blev gammalt"), skrevs av Henrik Lund och tonsattes av Jonathan Petersen. Den antogs officiellt som nationalsång 1916 och används fortfarande som en symbol för Grönlands identitet och kultur. Texten hyllar landets natur, dess historia och folkets stolthet över sitt arv. Wikimedia Common. Public Domain.Lyssna på Vikingarnas episka världsresor.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Men han ble såret for våre overtredelser og knust for våre misgjerninger. Straffen lå på ham for at vi skulle ha fred, ved hans sår har vi fått legedom." (Jes. 53, 5)Ordene her er så kjente for mange av oss, at vi liksom blir immune. For det er jo egentlig veldig rart og noen store paradokser vi leser her. Han fikk straff, vi fikk fred. Han ble såret, vi ble helbredet og gjort hel.Men nå har Jesus gjort det! Freden det er snakk om er fred med Gud. Den mistet vi på grunn av syndefallet, og det kom et skille, eller et fiendskap, mellom Gud og mennesket. Men det var ikke bare Jesus som døde på korset. Der døde også fiendskapet, forteller Bibelen (Ef. 2, 14-17). Men som med kobber-slangen i ørkenen, så blir det kun til hjelp for dem som faktisk ser opp på Ham (4. Mos. 21, 9; Joh. 3, 14-15). Og da ikke bare kaste et kjapt blikk på, men se oppmerksomt på, med forventning, med et stødig blikk som suger til seg det det ser.Når vi lever med Jesus i hverdagen, gjør vi akkurat det. Det gir fred, legedom og helhet. La oss løfte blikket, igjen, og se! Og hvis du er der at disse ordene er blitt for kjente, så trenger du kanskje å stoppe opp litt ved dem og se ekstra nøye på dem i dag. Kanskje se dem som om du ser dem for første gang. Og så kunne fryde deg i det at du har fått fred, du har fått legedom – i Jesus!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Ukraine har accepteret det amerikanske udspil til en øjeblikkelig 30-dages våbenhvile med Rusland, og det er fortsat et åbent spørgsmål, om Rusland også kommer til at acceptere det. Men et endnu mere presserende spørgsmål er, om en våbenhvileaftale kan være begyndelsen på fred i Ukraine? Det spørgsmål forsøger vi at besvare med Jyllands-Postens Ukrainekorrespondent, Emil Filtenborg, og udlandsjournalist Henrik Philip Hare. Gæster: Emil Filtenborg, Jyllands-Postens korrespondent i Ukraine, og Henrik Philip Hare, journalist på Jyllands-Posten Vært: Jacob Grosen Tilrettelæggelse og klip: Pernille Skytte Tegning: Rasmus Sand Høyer Læs Emil Filtenborgs artikel om de ukrainske soldaters manglende tro på våbenhvile her. Til dagens episode er der lånt klip fra CNN og Sky News See omnystudio.com/listener for privacy information.

I december störtades Syriens diktator Bashar al-Assad av rebellgrupper som skulle skapa fred i landet. Nu har strider blossat upp igen, mellan det nya styret och milismän som är trogna al-Assad. Vittnen berättar om godtyckligt dödande och rena avrättningar av civila, och dödssiffran ska redan ha överskridit 1000. Vad händer nu? Är hoppet om fred i Syrien ute? Susanne Dahlgren, chef för Finlands Mellanösterninstitut i Beirut, och minister Pär Stenbäck analyserar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Statsminister Jonas Gahr Støre sier dagens sikkerhetspolitiske situasjon er enda mer alvorlig enn da Russland invaderte Ukraina. Norske politikere svare med å foreslå å kutte skogvern og skatteletter til de rikeste. Men hvilke ofre kreves egentlig av Norge og Europa for å være på høyde med situasjonen. Hvordan betale for krigen å samtidig få med seg velgeren. Det skal vi snakke om i denne utgaven av MBs podcast om politikk og økonomi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om Europas länder visar sig oförmögna och tandlösa, kommer snart det ryska erbjudandet om fred att utsträckas också till oss. Tove Lifvendahl läser sin text "Kriget kan vara bättre än freden", publicerad i SvD 2025-02-16.

Ukraine kan ikke vende tilbage til sine grænser fra før 2014, og et NATO-medlemskab kommer ikke på tale. Det siger USA's forsvarsminister, Pete Hegseth, ved et møde med forsvarsministrene fra andre NATO-lande. USA vil have Zelenskyj og Putin til forhandlingsbordet, og samtidig gør amerikanerne det klart, at USA ikke kommer til at sende soldater til Ukraine, men at det bliver op til europæiske og ikke-europæiske tropper at stille sikkerhedsgaranti i Ukraine. Vi spørger i dagens udgave af P1 Debat, hvad det får af betydning for oprustningen i Danmark og resten af Europa? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Torben Ørting, formand, Folk og Sikkerhed og fhv. kontreadmiral, Phillip Kjær Luscombe, projektleder i Rasmussen Global, Georg Metz, forfatter og kommentator, Henrik Frandsen, udenrigsordfører (M), Villy Søvndal, MEP (SF) og Christel Schaldemose, MEP (S). Vært: Mathias Pedersen. Tilrettelægger: Nina Lorenz Grimstrup. Producer: Christian Graugaard.

Velkommen til en prædiken fra København Vineyard. Tak fordi du lytter med. Dagens taler er Emil Rindom Nørholm. Du er altid velkommen til en af vores gudstjenester kl. 10.30 eller kl. 19.00. Eller kig forbi i løbet af ugen til en kop kaffe. Vi glæder os til at se dig.

Varför bröt västmakterna upp freden mellan Ryssland och Tyskland efter första världskriget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tarifverhanneln bi VW fangt an +++ Selenskyj will Russland to'n Freden dwingen +++ Gewarkschaft vun de Polizei: Grenzkontrollen bringt nix +++ Füerwehr löscht Grootfüer in't Bremer Ümspannwark +++ Veele Stränn mit Mikroplastik verdreckt +++ Dat Weer

Na Attack mit Metz: Bunnskanzler Scholz besöcht Solingen +++ Snacken över Freden in den Nehgen Oosten: Keen Spier na vörn +++ Bahnlinie Hannover – Hamborg: Keen Plaan för Utboo +++ Touristenpunkt op Island tohoopfullen +++ Football-Bunnsliga: Sankt Pauli un Wolfsborg verleert +++ Dat Weer

Norden var i allra högsta grad indragna i andra världskriget. Alla de nordiska länderna hade en egen historia att bearbeta i efterkrigstiden. Det skulle påverka deras säkerhetspolitik under kalla kriget.Finland anfölls först av Sovjetunionen, för att senare alliera sig med Nazityskland. Ett Nazityskland som ockuperade Norge och Danmark. Sverige stödde Finland med krigsmateriel, men gjorde lite för att hjälpa Norge och Danmark.Under Lapplandskriget tvingades Finland avsluta andra världskriget med att fördriva sina forna vapenbröder Tyskland, för att uppfylla kraven i separatfreden med Sovjetunionen. Island ockuperades av britterna för att bli självständiga 1944.Detta är den femte och sista delen i serien om Norden under andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.I krigets slutskede skulle Sverige försöka tvätta bort lite av skammen med eftergiftspolitiken gentemot Nazityskland genom att hjälpa hem nordiska medborgare från tyska koncentrationläger med de så kallade vita bussarna. Man utbildade också norska polistrupper som skulle underlätta för norrmännen att ta kontroll över sitt land igen.De nordiska ländernas erfarenheter av andra världskriget ledde också till olika ställningstaganden i säkerhetspolitiken. Norge och Danmark blev medlemmar av Nato, medan Sverige behöll sin neutralitet, men ett utvecklat hemligt samarbete med Nato, och Finland tvingades för en säkerhetspolitik för lugna Sovjetunionen.Bild: Ett bränt träd och ruiner i Rovaniemi i Finska Lappland den 16 oktober 1944 efter det tyska tillbakadragandet. Foto: Kim Borg SA-Kuva, Wikipedia, Public Domain.Musik: When the lights go on again med Vera Lynn och Mantovani and his Orchestra; Seiler; Marcus; Benjemen, 1942, Internet Archive, Public Domain.Källor: Nordic narratives of the Second World War: national historiographies revisited av Stenius Henrik, Österberg Mirja, Östling Johan.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1643-1645 äger en rad olika sammankopplade krig mellan Sverige och Danmark rum. Horns krig i Skåne, Torstenssons krig i södra Danmark och Hannibalsfejden vid den svensk-norska gränsen. De är resultaten av en svensk aggression i sin tur sprungen ur kallhamrad realpolitik. Slå ur överläge. Oavsett krigets rättfärdigande.Det fanns många sådana krig under 1600-talet. Som bekant är det ett krigiskt århundrade. När krigen hade löpt sin lina var det dags att förhandla om fred. Vad som beslutades om vid tunga bord för 375 år sedan påverkar oss faktiskt fortfarande. I Brömsebro 1645 blev Jämtland, Härjedalen och Gotland svenska landskap. Halland följde med på pant.Om kriget, om freden och om hur Axel Oxenstierna jobbade för att få de nya landskapen att bli en del av riket handlar dagens avsnitt. Ett ovanligt bra sådant!—Läslista:Englund, Peter, Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt, 2. uppl., Atlantis, Stockholm, 1994Bromé, Janrik (red.), Jämtlands och Härjedalens historia D. 2 1537-1645, Norstedt, Stockholm, 1945Ericson Wolke, Lars, Larsson, Göran & Villstrand, Nils Erik, Trettioåriga kriget: [Europa i brand 1618-1648], Historiska media, Lund, 2006Hadenius, Stig, Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar, Guide till Sveriges historia, [Ny utg.], Kunskapsförl./Norstedt, Stockholm, 2000Theland, Tord, Mildhet och saktmod [Elektronisk resurs] Den svenska konglomeratstaten och Jämtland efter freden i Brömsebro 1645, Mittuniversitetet, Diss. Sundsvall : Mittuniversitetet, 2020,Sundsvall, 2020 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1643-1645 äger en rad olika sammankopplade krig mellan Sverige och Danmark rum. Horns krig i Skåne, Torstenssons krig i södra Danmark och Hannibalsfejden vid den svensk-norska gränsen. De är resultaten av en svensk aggression i sin tur sprungen ur kallhamrad realpolitik. Slå ur överläge. Oavsett krigets rättfärdigande.Det fanns många sådana krig under 1600-talet. Som bekant är det ett krigiskt århundrade. När krigen hade löpt sin lina var det dags att förhandla om fred. Vad som beslutades om vid tunga bord för 375 år sedan påverkar oss faktiskt fortfarande. I Brömsebro 1645 blev Jämtland, Härjedalen och Gotland svenska landskap. Halland följde med på pant.Om kriget, om freden och om hur Axel Oxenstierna jobbade för att få de nya landskapen att bli en del av riket handlar dagens avsnitt. Ett ovanligt bra sådant!—Läslista:Englund, Peter, Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt, 2. uppl., Atlantis, Stockholm, 1994Bromé, Janrik (red.), Jämtlands och Härjedalens historia D. 2 1537-1645, Norstedt, Stockholm, 1945Ericson Wolke, Lars, Larsson, Göran & Villstrand, Nils Erik, Trettioåriga kriget: [Europa i brand 1618-1648], Historiska media, Lund, 2006Hadenius, Stig, Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar, Guide till Sveriges historia, [Ny utg.], Kunskapsförl./Norstedt, Stockholm, 2000Theland, Tord, Mildhet och saktmod [Elektronisk resurs] Den svenska konglomeratstaten och Jämtland efter freden i Brömsebro 1645, Mittuniversitetet, Diss. Sundsvall : Mittuniversitetet, 2020,Sundsvall, 2020 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En samlet bestyrelse i Dansk Sygeplejeråd Kreds Sjælland vil afsætte den sygemeldte kredsformand i kølvandet på en rapport om grove arbejdsmiljøproblemer. Men det er i virkeligheden formanden, der er blevet mobbet, siger hun selv - og nægter at gå frivilligt. Anders Lund Madsen og det nye 1. maj-koncept i Fælledparken har skabt kontroverser i kommentarsporene. Og så kan vi se frem til en stribe bøger, som fagpolitiske aktører vil imødese med stor spænding - og nervøsitet. Værter: Kristoffer Nordskov & Gitte RedderProducer: Kristoffer NordskovGæst: Arne JuhlLydklip: Ekstra Bladet, FH Hovedstaden, DSR Sjælland 

Lita inte blint på auktoriteter och experter. Skaffa dig egen kunskap, och ifrågasätt också dina egna uppfattningar. Det sa 1700-talsfilosofen Immanuel Kant. Vad innebär det idag? Hur ska det gå till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år är det 300 år sedan filosofen Immanuel Kant föddes i tyska Königsberg, det som nu är ryska Kaliningrad. Han var en av upplysningens mest centrala tänkare och har gjort avtryck på en mängd områden: moral, kunskapsteori, metafysik och estetik. Plikt och förnuft är ord som beskriver Kants filosofi. Men vad är mest intressant idag med Kant?Vi djupdyker i tre områden som upptog Kant, idéer som i allra högsta grad är aktuella idag: kritiskt tänkande, universalism och drömmen om den eviga freden.Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet, Johan Brännmark docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Låt: There Is a Kingdom – Nick Cave & The Bad SeedsPjäs: En pjäs (än så länge utan titel) om ett fiktivt möte mellan Kant, Swedenborg och Linné av Steve Fuller sätts upp i Berlin i höst.Bok: Kant: Die Revolution des Denkens – Marcus Willaschek

Freden som hjalp Hitler til makten. Hør episoden i appen NRK Radio

När August av Sachsen är besegrad sluts Freden i Altranstädt. Det blir den sista freden som Karl XII sluter.Omslagsbild: Ett kopparstick som förevigade när Karl XII och August den starke åt en måltid inne i Alltranstädts slott den ”7. (17.) December Anno 1706”Litteratur:Svenska freder och stillestånd 1249-1814 av Sundberg, UlfSvenska folkets underbara öden “Skyddsmakt och tillflyktsort Sveriges stormaktsställning och protestanterna från de habsburgska arvländerna Peter Thaler” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Militær opprusting er inn og pasifisme er passé. Er det ingen som har trua på fred lenger? Hør episoden i appen NRK Radio

See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nordiska sjuårskriget åren 1563 till 1570 inledde på allvar kampen om Östersjön mellan Sverige och Danmark. Men det tvistades också om vilken kung som hade rätten att använda de heraldiska tecknen tre kronor.Under det nordiska sjuårskriget slogs Sverige mot Danmark, Lübeck och Polen. Det är nu som Sverige etablerar som en verklig sjökrigsmakt. Men efter freden i Stettin ville ingen minnas kriget, eftersom det bara stod två förlorare kvar: Sverige och Danmark. Freden ledde inte till några landöverträdelser även om Sverige fick behålla nya besittningar i Baltikum, samtidigt tvingades Sverige att betala ett lösen på 150 000 riksdaler för att återfå Älvsborgs fästning.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare. Hon är aktuell med boken Nordiska sjuårskriget 1563-1570Det nordiska sjuårskriget hade sin upprinnelse i maktvakuumet i Baltikum efter sammanbrottet av den Tyska ordenstaten. De grundläggande orsakerna till kriget är kampen om inflytande i Baltikum och inflytande över handeln i Östersjön. Det är det första riktigt stora kriget i Norden som satte konfliktlinjerna för århundraden fram i tiden. Danmark och Sverige slogs delvis annorlunda. När danskarna förlitade sig på utländska legoknektar så utbildades i Sverige svenska män för att slåss mot danskarna. De två viktigaste aktörerna, den svenska kungen Erik XIV och den danska kungen Fredrik II var kusiner, båda var unga och ärelystna och väldigt olika personligheter. Där Erik var intelligent och mentalt instabil var Fredrik dyslektiker och ett socialt geni.Som alltid fick civilbefolkningen i städer och på landsbygden betala ett högt pris i form av härjade städer och nedbrända gårdar. Bara i Småland, Väster- och Östergötland blev mer än 7 000 gårdar och flertalet städer förhärjade. På den dansk–norska sidan var förödelsen minst lika stor.Om du gillade detta avsnitt så måste du lyssna på avsnitt 13 Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten och När landsknektarna förändrade krigets villkor.Bild: Älvsborg intas av Fredrik II av Danmark den 4 september 1563. Kopparstick.Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License.  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cowboybukser skal vejes, så der kan betales afgift af de klimabelastende tekstiler. Det er ét af flere forslag, som de radikale er spillet ud med i et ny "ambitiøs, grøn afgiftsreform" med fokus på at nedsætte klimabelastningen. Vi har den radikale leder Martin Lidegaard med i studiet for at uddybe de radikale forslag. Der lyder ny kritik af de konservatives profil blandt andet fra Berlingskes redaktør Tom Jensen, der ellers mener, at tiden faktisk kalder på et stærkt konservativt svar, idet han peger på det kulturopgør, der foregår mellem kræfter, som kræver en opløsning af eksisterende normer og værdier og dem, der ønsker at værne om grundlæggende værdier og normer. Men de konservative vil ikke indtage denne plads, mener Jensen. Vi tager debatten med ham og parties politiske ordfører Mette Abildgaard. Henrik Dahl udtrykker nu en skarp kritik af Moderaternes udenrigspolitik, hvor man ifølge LA-politikeren skal til at "handle med diktaturstater" mv. Dahl ser Moderaterne som partiet, der artikulerer den politisk-økonomiske elite (PØE)'s verdensforståelse. En verdensforståelse, der har taget fejl i årtier og i øvrigt også årsag til, at den vestlige verden tabte freden efter den kolde krig på gulvet. Debat mellem Henrik Dahl og Moderaternes gruppeformand Henrik Frandsen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Skånska kriget utkämpades huvudsakligen i Skåne och på Östersjön mot Danmark, och det började som en kontinental konflikt där Sverige var allierat med Frankrike. Kriget startade 1674 med en svensk offensiv mot Brandenburg i norra Tyskland. Danmark förklarade krig mot Sverige den 2 september 1675 och blev en av de huvudsakliga motståndarna i kriget.Sverige stod inför många utmaningar under kriget. Den svenska militärmakten, som var inriktad på offensiva krig långt borta från beväringarnas hemtrakter, befann sig nu i ett defensivt krig på hemmaplan. Dessutom skrev man ut alla möjliga män, vilket ledde till omfattande deserteringar från den svenska armén. Krigsskådeplatserna var ofta i skogsbygder, vilket gjorde det enkelt för beväringarna att desertera och återvända hem.Efter kriget befann sig Sverige djupt skuldsatt och Skåne behövde återuppbyggas från grunden. För att undvika nya impopulära utskrivningar och för att klara av ett defensivt krig på hemmaplan genomförde Sverige indelningsverket och reduktionen under 1680-talet. Dessa åtgärder frigjorde ekonomiska resurser som användes för att upprusta armén och förstärka gränserna.Skånska kriget, även om det slutade med en status quo, förändrade militärorganisationen från grunden och ledde till betydande reformer för att stärka Sveriges militära ställning. Freden i Lund, som bekräftade freden i Fontainebleau, avslutade kriget mellan Sverige och Danmark 1679. Efter kriget genomförde Sverige en period av fredlig utveckling och diplomati för att stärka sin position i regionen.Litteratur som använts:Svenska krig 1521-1814 av Ulf SundbergSveriges stormaktstid av Dick HarrisonStormaktens undergång av Dick HarrisonOmslagsbild: Målning visar en episod under slaget där Karl XI, jämte Rutger von Ascheberg och Erik Dahlbergh, spränger igenom de danska linjerna, dit de förirrat sig. Oljemålning från 1696 av Johann Philip Lemke. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tre år efter skilsmässan mellan EU och Storbritannien är bodelningen nu klar, men långt ifrån accepterad. Hör om gränser som utmanar den sköra freden och om hur Storbritannien mår efter Brexit. Det har gått 25 år sedan Långfredagsavtalet på Irland som satte punkt för den blodiga konflikten mellan protestantiska unionister, som vill tillhöra Storbritannien, och katolska nationalister, som vill tillhöra Irland. Men – som USA:s president Joe Biden underströk när han besökte landet inför årsdagen – ett slut på konflikten var inte en självklarhet. Fredsavtalet vilade till viss del på att Storbritannien och Irland tillhörde samma union, vilket Brexit har satt stopp för. Hör om gränsdragningskonflikten som petar i gamla sår och Windsor-ramverket som klubbats formellt men fortsätter att lamslå det nordirländska, regionala styret.Så mår Storbritannien efter BrexitTre år efter det formella utträdet ur EU står Storbritannien inför stora utmaningar på hemmaplan, med skenande priser och ökad fattigdom. Hur mår Storbritannien efter skilsmässan och hur mycket av de nuvarande problemen kan skyllas på Brexit? Hör också om det grannlaga arbete som återstår när EU-avtrycket ska tvättas bort ur det brittiska rättssystemet.Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator och Nicholas Aylott, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Anna RoxvallTekniker: Adam Alvin

Indeholder reklame for The Talks. Det var en ganske almindelig morgen hjemme hos to pensionister i Nordsjælland. Manden var i færd med at træne nede i kælderen, mens hans hustru drak te og læste avis i sengen. Freden blev dog brudt, da det helt uventet ringede på døren. Bagefter handler det om en ung kvinde, der gik en tur ned i vaskekælderen efter aftensmaden for at stryge og lægge tøj sammen. Lidt senere begyndte hendes mand at undre sig over, hvorfor hun endnu ikke var kommet op igen. Assisterende klip: Anders Eske Assisterende research: Ninna Andreasen Musik: Bensound.com Sag 1: 00:03:52 Sag 2: 00:35:41 Obs: Episoden indeholder omtale af selvmord. Hvis du, eller nogen du kender, har tanker om selvmord, har de lokale psykiatriske skadestuer døgnåbent på telefonen. Livslinjen har åbent mellem fra klokken 11 til 05 på telefon 70 201 201.