Podcasts about tidiga

Vi står inför en riktigt fullmatad racehelg med både Formel 1 i Kina och Indycar i Kalifornien. Tidiga morgnar och sena nätter, alltså. Här finns ingen tid att spilla och vi tar oss an förutsättningarna inför det som komma skall i veckans sprint. Mattias berättar vad som gör helgens Indycar-lopp så speciellt, och vi svarar på en rad lyssnarfrågor om allt som sker i Formel 1 just nu. Extra fokus blir det på det nya tekniska direktiv som FIA mycket snabbt tagit fram efter Australiens GP. Vi försöker reda ut vad som egentligen har hänt. Stort tack för era fantastiska frågor och ert engagemang! Fortsätt gärna att skriva till oss via vårt instagram-konto @racevecka så kanske vi besvarar just din fråga nästa gång. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäst Roger Nilsson En Episk Saga om KISS Uppkomst! Kliv in i en tidsmaskin och återvänd till 1972, året då legenden KISS föddes. "Let Me Know Podcast" gräver djupt i bandets turbulenta och triumfartade tidiga år, med ett skoningslöst fokus Kiss.. Följ med på en vild resa genom osäkra auditions, kaotiska replokaler och de avgörande ögonblicken som formade ett av världens största rockband. Vi dissekerar varje aspekt av KISS skapelseberättelse: de ekonomiska kriserna, de kreativa genombrotten, de vilda konserterna och den obevekliga jakten på den ultimata rock 'n' roll-drömmen. "Let Me Know Podcast" är inte bara en återberättelse – det är en detonation av nostalgi, en explosiv upptäcksfärd genom KISS unika universum. Hör om de hemliga låtarna, de vilda scenframträdandena och den revolutionerande sminkningen som chockade och charmade en hel generation.  Lyssna till berättelserna om hur fyra vilsna själar förvandlades till odödliga rockgudar! Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden... Chapters 00:00 Inledning och Resa till 1972 05:59 Möten med Lydia Chris och Andra Karaktärer 11:51 Audition och Peter Criss' Inträde 18:08 Kulturella Reflektioner och Samhällsförändringar 24:00 Avslutande Tankar och Reflektioner 29:22 Gemenskap och livssituationer 36:50 Reaktioner och missförstånd 41:58 Sökandet efter en gitarrist 46:14 Audition och bandets tidiga medlemmar 50:29 Ace Frehley och hans audition 54:51 Datum och bandets historia 59:46 Bandnamn och deras ursprung 01:04:59 Tysklands påverkan på Kissloggan 01:11:00 Konserter och tidiga uppträdanden 01:15:22 Kiss och deras musikaliska resa 01:19:51 Smink och scenuttryck 01:25:37 Recensioner och publikens reaktioner 01:31:10 Kiss och deras interaktion med publiken 01:36:00 Gene Simmons och hans eldshow 01:40:49 Engagemang i Musik och Fanskara 01:43:41 Showcase och Kontrakt 01:45:59 Kiss Management och Rocksteady Production 01:50:05 Inspelningar och Debutalbum 01:56:57 Mixning av Debutalbum 01:57:57 Testpress av Albumet 01:58:12 Exklusiva Pressningar och Värde 02:00:44 Kiss och Live Framträdanden 02:02:26 Kamerateknik och Konsertinspelningar 02:03:51 Rättigheter och Musikaliska Arkiv 02:05:34 Repetitioner och Konsertbilder 02:07:11 Tidiga Konserter och Filmer 02:09:17 Personliga Möten och Nostalgi 02:11:17 Fascination för Tidiga År 02:12:51 Kiss' Snabbväxt och Musikaliska Förändringar 02:16:18 Reflektioner över Bandets Utveckling 02:20:14 Avslutande Tankar och Framtida Samtal

I den stora berättelsen om människan intar väven en avgörande plats. Maria Küchen följer den ut i rymden, ner i jorden och in i skriften. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2021-04-06.Varje gång jag använder mina ärvda kökshanddukar föreställer jag mig min farmor och hennes tillvaro som småbrukare i ett svunnet Sverige. I början av förra seklet vävde hon handdukarna för hand. Det samtidigt lena och sträva linnet vibrerar av en tyst berättelse. De är en text som aldrig skrevs, de bär på en röst som inte hörs.Det latinska ordet textus betyder både ”text” och ”textil”. På grekiska har ordet hýfos samma tvetydighet. Det läser jag i Jesper Svenbros essäbok ”Myrstigar” från 1999, där han avsöker skrift och läsning i antikens Grekland.En hellenistisk dikt som Svenbro citerar presenterar sig själv som hýfos leptón. Det betyder både ”fin väv” och ”subtil text”. Bilden av texten som väv är med andra ord mycket gammal. Men hur är det med väven som text? Kan vävda tyger, precis som den skrivna litteraturen, påtagligt härbärgera berättelser?Jag möter väven som text i min farmors handdukar, och i poeten Burcu Sahins dikter, i hennes debutbok ”Broderier” från 2018. ”Vi ärver tunga tyger i turkos” står det, ”en symaskin / viknålar / blekta garnnystan / ryggen som sårbarhet, skydd”.Meterlånga gardiner och sidenöverkast, sjalar, lapptäcken, innehållet i linneskåpet – alla dessa textilier i Burcu Sahins poesi bär på berättelser om mödrar och döttrar, hårt arbete, flykt, migration, kärlek och sorg.I essän ”Tyst text” i tidskriften Ord och bild, fortsätter Sahin att konkret avsöka sin mors och mormors textilier som kunskapsbärare. ”Jag rörde vid tyget och trådarna. Jag betraktade stygnen” skriver hon. ”Jag förstod med tiden att även min mors och mormors handarbeten var en källa till kunskap; stygn och mönster som kunde dechiffreras. Jag började föreställa mig ett språk som gick att känna, fibrer och fingertoppar, bortom det talade och skrivna.”Textiliernas berättelse, vävens språk, är tyst text om kvinnors arbete. I andrahandsbutiker för välgörande ändamål finns ofta drivor av sådana textilier, sådan text, som säljs mycket billigt – förmödrars handarbeten ur skänkta dödsbon, kökslinne, sänglinne, grytlappar.Text, väv och minne är intimt länkade till varandra. Ibland blir detta extra påtagligt, som i den tidiga rymdfartens repminnen, rope memories.Core rope memory användes på 1960-talet i Nasas första Mars-sonder och i månfärdernas datorer. Mjukvaruprogrammet skrevs på den tekniska högskolan MIT och vävdes sedan, bokstavligen, av erfarna textilväverskor. Till minnesvävarna användes tunn koppartråd och magnetiska ringar.Det komplexa informationsflödet i datorer förmedlas binärt, med hjälp av enbart ettor och nollor. En koppartråd som träddes genom en ring i de tidiga rymdfärddatorernas minne representerade 1, en tråd som leddes förbi en ring representerade 0.Kvinnor vävde de tidiga rymdfärdernas minnen. Genom deras vävar av koppartråd och metallringar strömmade information – i blygsam mängd om man jämför med dagens datorer, men tillräckligt för att astronauter skulle kunna ta sig fyrtiotusen mil ut i rymden, ända till månen och tillbaka igen.Dessa minnesvävar av koppartråd och magneter tillhör redan det förflutna. De visas i museer och påminner om arkeologiska fynd. Tidiga textilier – tillverkade före det skrivna språket, före historien – kan se ut ungefär som ett rope memory i datorn på en tidig rymdfarkost.Arkeologiska textilfynd är inte lika vanliga som föremål av ben, lera och sten. Tyg multnar bort fortare, men kan bevaras mycket länge om omständigheterna är gynnsamma, som i torvdammen Windover pond i mellersta Floridas träskmarker.Dammen grävdes ut på 1980-talet i samband med ett bygge. Den ligger ett par hundra meter från motellet Space Shuttle Inn, i utkanten av staden Titusville nära Kennedy Space Center. Från Kennedy Space Center har NASA sedan 1960-talet sänt upp raketer med rymdfärjor, satelliter, sonder och månfarare. I Windover Pond återfanns kvarlevor av 167 ursprungliga invånare i det som långt senare skulle bli USA. Fynden var mer än sjutusen år gamla.De döda låg i fosterställning med huvudet västerut och ansiktet mot norr. De var svepta i tyg. Tretusenfemhundra år innan Egyptens pyramider byggdes, vävde dessa jägare och samlare på den amerikanska kontinenten textilier av palmblad – inte bara stora begravningssvepningar utan också mattor och väskor. Minst sju olika komplexa vävmetoder användes och det antyder att någon form av vävstol krävdes. Medan årtusendena gick, förvandlades deras textilarbeten i dammen sakta till torv.Tygerna i Windover vävdes långt före den skrivna historien, av människor som inte hade något skriftspråk. Textilierna är äldre än texten. Det är skriften som är en metafor för väven, snarare än tvärtom.Men relationen mellan text och textil är inte bara metaforisk. Den kan vara oerhört påtaglig, som i rymddatorernas repminnen och inkafolkets khipu-trådar. I sin essä berättar Sahin om khipu, ”ursprungligen ett slags skriftsystem som användes av inkabefolkningen före kolonieringen av Amerika.”En khipu”, skriver Burcu Sahin, ”bestod av färgade trådar, spunna eller flätade, av alpacka- eller lamahår. Trådarna hade numeriska värden och kodades i form av knutar i ett decimalsystem. Det sägs att när spanjorerna anlände till Amerika förstörde inkabefolkningen sina textilier för att förhindra att de hamnade i händerna på kolonisatörerna eftersom det var där de dokumenterade sin troslära och kunskap.”Den etymologiska relationen mellan textil och text finns i fler språk än grekiska och latin. Orden ”sutra” och "sutur", kirurgtråd, har samma rot i sanskrit. En sutra i den indiska klassiska litteraturen är en koncentrerad litterär form för undervisning i huvudsakligen muntliga traditioner, en skriven tråd att följa när stora mängder muntlig tradition memoreras.Den skrivna indiska sutran speglar något som egentligen primärt är muntligt. Och även i den arkaiska grekiska diktningen som Jesper Svenbro beskriver i ”Myrstigar”, är skriften egentligen sekundär. Dikten han citerar tycks av poeten själv ha uppfattats som en väv, ett spindelnät, som fångar rösten och dödar den. ”I denna metaforiska väv” skriver Svenbro, ”har rösten fastnat som en snara.”Inte bara Burcu Sahins förmödrars tyger är tysta texter, nät som har fångat och tystat en röst. Den skriva dikten i sig, är det också. Och även i de sjutusenåriga tygerna från Windover pond finns en tystnad, en tystad röst. Vilka var dessa människor? De talar inte längre, utom genom resterna av sina kroppar och textilier.Alla dessa trådar och tystnader, texter och fibrer, rymdfartens repminnen och ursprungsfolkens svepningar – de ingår i den stora texten om människan, en enorm mångskiftande väv i tid och rum. Också den här betraktelsen, den här rösten som har befriat sig själv ur den skrivna textens nät, ingår där som ett litet inslag, en av alla oräkneliga trådar.Maria Küchen, författare och kulturjournalist

Happy berättar om Albus Wulfric Brian Dumbledores barndom och ungdomsår. Sebbe skäller ut den sista filmen i Fantastiska vidunder trologin. Vad är grejen med Tjechovs stekpanna? Vem skriver i spegeln och vad heter en filmserie med fem filmer? Allt detta och mer i veckans avsnitt av Harry Podden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lewy Body sjukdom handlar om onormala proteinavlagringar i hjärnan som vissa av oss får. De kallas Lewy Bodies och orsakar fysiska och psykiska symptom hos en person. Tidiga symptom är utlevande drömmar, förlorat luktsinne, depression, ångest, svårt att orientera sig, hallucinationer, förvirring och sömnsvårigheter. Minnesstörningar är inte konstanta utan persone kan vara het klar stundvis. Sjukdomen är gravt underdiagnosticerad. 29 januari är LBDdagen och vi uppmärksammar det med en forskningspodd med den främsta experten inom området, Elisabet Londos, överläkare och professor vid minnesmottagningen och minneskliniken i Malmö. Intervjuar gör Johanna Hinteregger. Gillar du det vi gör? Stöd oss: Swisha 1234866208. Alzheimer Life arbetar för att öka kunskap om kognitiva sjukdomar i allmänhet och Alzheimer i synnerhet. Vi vill speciellt ge röst åt de personer som nyligen fått en kognitiv sjukdom diagnostiserad och som behöver både uppmuntran och verktyg för att få ett fungerande liv.

Språket möjliggjorde samarbete och gav upphov till något djupare – förmågan att skapa berättelser. De allra första berättelserna växte fram ur människans unika förmåga att återge och tolka händelser.Berättelser blev ett sätt att överföra kunskap från en generation till nästa, vilket gav våra förfäder ett verktyg att förstå både sin omgivning och sin plats i världen. Från de tidigaste spåren av mänskligt berättande till de episka sagor som har traderats genom muntlig tradition i årtusenden.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om berättandets betydelse för mänskligheten. Programledare Urban Lindstedt samtalar med Jonathan Lindström som är aktuell med boken Världens äldsta historia – Hjältar, gudinnor och myter under 300 000 år.Den moderna människan uppstod för cirka 300 000 år. Genom att kunna kommunicera detaljerat och förmedla känslor kunde tidiga människor samarbeta på ett helt nytt sätt jämfört med andra arter. Dessutom blev språket en viktig del i att bygga gemenskap, eftersom det möjliggjorde delandet av idéer, erfarenheter och seder – något som var avgörande för kulturens utveckling.Den första berättelsen uppstod förmodligen redan för över 100 000 år sedan, när Homo sapiens hade utvecklat ett mer komplext språk. Tidiga berättelser handlade sannolikt om den omedelbara verkligheten – jakthistorier, möten med rovdjur eller dramatiska naturfenomen. Dessa berättelser hade en praktisk funktion: att dela erfarenheter och lära andra hur man skulle bete sig i olika situationer, samt att skapa en känsla av gemenskap och identitet inom gruppen.Genom att skapa ordnade narrativ kunde våra förfäder känna sig tryggare i en annars kaotisk värld. Berättelser om farliga djur, förändringar i vädermönster och migreringar hjälpte till att förbereda och skydda mänskliga samhällen. Berättelser var ett sätt att stärka sammanhållningen inom grupper, genom att föra vidare kollektiv kunskap som var avgörande för överlevnad. Dessutom stärkte berättelserna den sociala sammanhållningen inom gruppen, vilket ökade chanserna för samarbete och överlevnad.Klimatförändringar, som perioder av torka och kyla, ställde människan inför utmaningar som krävde anpassning och uppfinningsrikedom. Dessa förändringar pressade människogrupper att migrera och att finna nya sätt att överleva. Det var under dessa tider av prövning som berättelser om hjältemod, uthållighet och andliga förklaringar till naturfenomen började ta form. Dessa berättelser gav inte bara praktisk kunskap, utan också tröst och hopp i tider av osäkerhet.Urschamanen var en figur som stod i kontakt med andevärlden och naturens krafter och kunde förmedla budskap och insikter till sin stam. Berättelserna om shamaner fungerade som en bro mellan den synliga och osynliga världen och gav tidiga människor en förklaring till oförklarliga händelser som sjukdom, död och väderfenomen. Shamanismens berättelser kan ses som en form av tidig religion som hjälpte människor att förstå sin plats i världen.Bild: Grottmålningar från den sena istiden, som de i Lascaux i Frankrike, visar exempel på forntida berättelser som inte bara återgav jakt och djurliv, utan även ritualer och andliga symboler. Wikipedia.Musik: Electra To The Baltic Sea Full av Giuseppe Rizzo, Storyblock Audio.Lyssna också på Språkens historia – från proto-indoeuropeiska till rinkebysvenska.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 06:00

I det här avsnittet av Tyréns podcast ”Framtidsvisioner” samtalar vi med Anna Olsson, avdelningschef för stadsutveckling, och Gunnar Svensson, avdelningschef för vatten och klimat på Tyréns. De berättar om värmekartor, trädbestånd, behovsanalyser, värmeöar, sårbara grupper, stråkanalyser och mycket mera. De delar också med sig av sina bästa tips till kommuner och fastighetsägare för att komma igång med värmehanteringen.

Efter andra världskrigets slut öppnade sig en helt ny teknologisk horisont, men det var inte till drönarteknikens fördel. I ett militär-tekniskt tänkande som dominerades av interkontinentala missiler, kärnvapen, jetplan och så småningom enorma ubåtar var intresset för drönare svagt.Om allt handlade om att hota motståndaren med total utplåning i ett massivt kärnvapenkrig, vad skulle man då ha drönare till? I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om drönarnas historia under kalla kriget.Under 1960-talets början hamnade dock drönartekniken allt mer i blickfånget. I och med att piloten Francis Gary Powers sköts ner över Sovjetisk luftrum under ett spaningsuppdrag (vilket blev starten för Kubakrisen), behövdes nya sätt att arbeta. Kennedyadministrationen förstod att övervakning och informationshämtning behövde skötas utan risk för politiska förvecklingar. Drönartekniken gav möjligheter för detta. Även under Vietnamkriget började nöden kräva bättre och riskfria former av informationsinhämtning.Den stora vändningen för drönarnas utveckling kom dock i samband med kriget i Libanon 1982. Under operation Mole Cricket visade det israeliska flygvapnet upp en häpnadsväckande förmåga att med hjälp av drönare reläa information och slå ut syriska luftvärnssystem utan några egna förluster. Det var inget mindre än en teknisk revolution vilket fick både öst och väst att helt och hållet lägga om sin militära planering de kommande 30 åren. Drönarna hade nu kommit för att stanna.Bild. Ett montage. IAI Scout UAV. Wikipedia CC BY-SA 3.0Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är tillbaka med ett nytt avsnitt inför FPL-säsongen 24/25 där vi går igenom våra tidiga drafts och känslan inför denna säsongen är verkligen att de fått till en mycket bättre prissättning då ingen spelare i nuläget är ägd över 60%. Våra lag skiljer sig också åt en hel del där kanske det vi har mest lika är att vi alla lagt lite mindre pengar än vanligt i backlinjen med nya bonussystemet i åtanke. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet får du veta lite mer om mig som har skapat och programleder Kinkypodden.Kanske har du också tänkt tanken någon gång, liksom: om jag fick chansen att leda ett klassiskt sommarprat i radio, hur skulle det då låta? Vad skulle jag fokusera på och vad skulle jag spela upp för musik? Jag har tänkt tanken många gånger och eftersom jag inte lär få frågan inom överskådlig framtid – eller vad vet jag, det kanske jag får – men eftersom jag inte tror att jag kommer att få frågan inom överskådlig framtid och eftersom jag är en rastlös och driftig person, så tog jag tillfället i akt och skapa mitt helt egna sommarprat här och nu!Programledare samt inspelning, ljudmix och klippning: Aurora BrännströmJingel: Andreas Hedberg med voice over av Carola Alfredsson HedbergMusik i avsnittet:”Sommarnatt” av och med Aurora Brännström (Vintage 2013)”Marilyn Monroe” av och med Aurora Brännström med text av Linda Merja Holmgren (2020)”Omars Lament” ur Five Quiet Songs av John W. Duarte. Aurora Brännström och Benny Andrén. Live från Musikkonservatoriets elevuppspel på Musikaliska i Stockholm 2003”An Epitaph” ur Five Quiet Songs av John W. Duarte. Aurora Brännström och Benny Andrén. Live från Musikkonservatoriets elevuppspel på Musikaliska i Stockholm 2003”I´m gonna sit right down and wright myself a letter” av Fred E. Ahlert och Joe Young med Aurora Brännström Trio (Clermont Avenue 2021)”Jingel till Burlesquepodden” av och med Aurora Brännström och Ludvig Lundgren (2017)”I wanna be loved by you” av Harry Ruby och Bert Kalmar med Aurora Brännström Trio (Santa Baby 2023)”Puzzle” av och med Aurora Brännström med text av Linda Merja Holmgren (2018)Stötta Kinkypodden via www.patreon.com/kinkypoddenwww.kinkypodden.se @kinkypodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Micke Dahl var bara drygt 30 år när hans älskade sambo Nina lämnade honom och deras barn efter en svår cancersjukdom. Någonstans på vägen, mitt i sorgen, fick Micke tips från en arbetskamrat om nätverket VIMIL – Vi som mist någon mitt i livet. Detta ledde till ett härligt möte som gav honom nytt hopp!

Vad har en oxe, en kittel och ett spett gemensamt? Jo, de är alla exempel på standardvärden i en ekonomi som ännu inte hade pengar. Antikens Grekland tillhörde en värld med en fungerande handel, så hur kom det sig då att mynten gjorde sin debut? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det korta glappet mellan Elvisrock och Beatlespop kom twisten och limbon och poneyn och hucklebucken och högvis med andra danser som fick sina egna instruktionssånger som oftast sjöngs av Chubby Checker och exploaterades av Thore Skogman. Skräpkulturbibliotekarien Daniel Gustavsson reder ut en del av begreppen. Brita Borg nämns och hörs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

GAIS örfil - hur resar man sig?! Holmgång på Strandvallen?! Hur scoutar man ens Malmö…? Kim Hellberg om dilemmat att vara poäng- eller identitetscynisk. Tidiga grubblerier i Elfsborg, bojkott på Tele2 och Malmös kommande generositet! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet och hur sambandet ser ut mellan hälsa och träning på olika intensiteter. Jonathan berättar om alla de utmaningar som finns med att försöka mäta fysisk aktivitet med hjälp av accelerometrar och hur tidiga algoritmer inte kunnat särskilja på träning på olika högre intensiteter. Det här kan bland annat vara en möjlig förklaring till varför man i en del studier sett så nedslående resultat när man försökt att öka på mängden fysisk aktivitet bland skolbarn genom mer skolidrott. Vi får också höra om hur valet av olika gränsvärden och indelningar när det gäller vilken data som ska tolkas som vilken intensitet kan få väldigt stor skillnad på hur vi bedömer mängden fysisk aktivitet inom en population. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack kring VAB (00:02:56) Veckans gäst Jonatan Fridolfsson (00:07:17) Stegräknare kontra accelerometrar (00:09:11) Masteruppsats kring hur man mäter steg och fysisk aktivitet rent tekniskt (00:11:47) Äldre algoritmer som skulle mäta steg missade mycket högintensiv aktivitet (00:15:25) Tidiga formler underskattade farten i stegen ännu mer hos barn än hos vuxna (00:19:46) Vi vet att de äldre algoritmerna missade fysisk aktivitet på hög intensitet (00:21:52) Doktorandstudier med fortsatt fokus på tekniken som ska mäta fysisk aktivitet (00:26:21) Korrelerar olika intensiteter av fysisk aktivitet olika mycket med olika sjukdomar? (00:30:59) Nya metoder för att försöka analysera äldre data där rådatan är förlorad (00:32:42) Tröskeln för att något ska räknas som fysisk aktivitet är låg (00:39:14) Detaljer kring hur mycket man rör sig på höga intensiteter kan troligen vara viktigt (00:43:47) Resultat kan variera väldigt mycket beroende på vilken metod som används (00:49:24) Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet (00:53:56) 3 METs för måttlig intensitet är sannolikt en för låg gräns (00:56:21) Råden anges i relativ intensitet men ändå mäter man ofta fysisk aktivitet i absolut intensitet (01:04:46) Råd med relativa intensiteter verkar gälla mer än de med absoluta värden (01:12:14) Hade det varit bäst med ett prestationsmått som rekommendation än tid med fysisk aktivitet? (01:16:13) All aktivitet räknas men måttlig eller högre intensitet verkar ge betydligt mer för hälsan (01:18:13) Förbättrad kondition verkar vara den viktigaste delen om man diskuterar fysisk aktivitet och hälsa

I det här avsnittet träffar Webforums VD David Björk, Arvid Almberg från det ledande teknikkonsultbolaget AFRY i Stockholm. Med 20 års erfarenhet delar Arvid sin expertis som specialist på att analysera och skapa bra beslutsunderlag för stora byggprojekt, med fokus på att hantera risker och osäkerheter i tidiga skeden, men även att ta hjälp av olika metoder.Arvid betonar vikten av att skapa bra beslutsunderlag i början av projektet och att faktiskt identifiera och hantera osäkerheter i investeringsprocessen. Genom att använda metoder som Monte Carlo-simulering kan man få en realistisk projektkostnadsbedömning och undvika att förlita sig på enskilda siffror som kan vara väldigt felaktiga. Arvid belyser även behovet av att analysera och bryta ner byggherrekostnader för att förstå den totala projektkostnaden bättre och undvika ineffektivitet i byggprojekt. I samtalet ger Arvid även konkreta tips på hur man kan arbeta med successivmetoden till alla som driver relativt stora byggprojekt.Detta är en lärorik dialog som adresserar både tekniska och organisatoriska aspekter av byggprojekt. Missa inte detta avsnitt där vi utforskar hur tidiga strategier och noggrann analys kan leda till bättre resultat för stora projekt. Nu kör vi igång!Vill du komma i kontakt med oss på Byggsnack?Erica Andersson: https://www.linkedin.com/in/anderssonerica/David Björk: https://www.linkedin.com/in/thebjork/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oxen och Vattumannen går igenom alla tricks som finns för att få tomaterna att mogna så TIDIGT som möjligt på säsongen. Vi pratar utvecklingstid vs rumstid, temperatur och tjuvning, gödsel och vatten, vilka tomatsorter som är AV respektive PÅ, tar tillbaka gammalt ljug och berättar när en tomat i mindre format är oersättlig i köket. Mycket nöje! Producent: Jakob AlmgrenSångfågel: Natalie Dessay

Emma behöver ta det lugnare psykiskt, Sandra behöver ta det lugnare fysiskt. Båda måste bli bättre på att lyssna på sina kroppar, innan de säger ifrån på skarpen. I dagens avsnitt pratar vi även om att lyssna på sin kropp i samband med tidig graviditet. Vilka gravidtecken kan man känna då? Illamående, dålig mage och att kaffet plötsligt smakar blä, men också mer skumma tecken som att husdjuren börjar bete sig märkligt eller att man bara känner "den där känslan". Följ gärna podden på Instagram @enmoderkakatillkaffet Emma Åslin Stårsta, mammacoach & doula (Umeå) www.helamoderskapet.se @helamoderskapet Sandra Eriksson, doula och fotograf (Östersund) www.naturkraftfoto.se @naturkraftfoto

Musik kan vara en tismarkör och säga mycket om tiden när vi ex-vis växte upp. Vilken var din första skiva som du älskade att lyssna på? Säger din favoritlåt något om dig och vad som var på modet just då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många av oss har lyssnat på musik ifrån en stenkaka, vinylskiva, kassett, CD eller kanske mp3-fil.Vilken låt och låtlista är du uppvuxen med? Vilken musikgengre fastande du för som ung?Du kanske minns den första skivan som du köpte för egna pengar.Dela med dig av din berättelse om den första skivan som du fick eller köpte själv i måndagens program.Tidiga musikminnen i Karlavagnen med Pia HerreraVilken musik var på modet när du var ung? Följde du med strömmen eller vågade du vara annorlunda?Var det Beatles eller Rolling Stones?Skulle man lyssna på Noise eller Gyllene Tider?Abba eller Stevie Wonder? Valde du mellan Britney Spears eller Beyoncé? Föredrog du kanske Latin Kings eller Leila K?Du som växte upp i ett annat land - vad lyssnade du på?Vilken skiva blev betydelsefull för dig? Berätta det i programmet på måndag.Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.Programmet startar kl 21:40. Telefonslussen öppnar kl 21:00.

Vi gjorde ett reportage när vi äntrade studion för första gången. Det låter om replokalerna. Hur stämmer man en bastrumma?

Den tidiga medeltiden ligger mer än ett millennium bakom oss, och för många nutidsmänniskor är det en svårgripbar era, men än idag finns det gott om museer och platser där vi kan komma epoken nära. Oavsett om vi håller oss till Sverige eller om vi söker oss mot kontinenten eller brittiska öarna är det lättare än vi tror att komma perioden mellan romarrikets fall och vikingatiden in på livet. I detta highlights-avsnitt rör vi oss från Hagia Sofia och Yerebatan Saray i Istanbul över de mosaikklädda kyrkorna i italienska Ravenna och de visigotiska votivkronorna i Spanien till fascinerande platser i Nordeuropa, som irländska Skellig Michael, Björketorpsmonumentet i Blekinge och bildstenshallen i Gotlands museum. Vi bekantar oss med intakta verktygslådor från södra Norrland, en Buddhaskulptur från Helgö i Mälardalen, den karolingiska klosterporten i tyska Lorsch, Sutton Hoo-fynden från England och de undersköna bokilluminationer som kan beskådas i montrar i Dublin och London.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om lämningar efter tidig medeltid och järnålder i dagens Europa, med djupdykningar om många föremål och platser.Bild: Yerebatan saray, eller Basilikacisternen, efter restaurering. Fotografi av Kurmanbek (2022). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Första NHL-veckan är förbi och firma Bjurman/Ekeliw summerar här sina intryck hittills. Vilka har sett bäst ut i hela ligan? Vilka har överraskat – såväl positivt som negativt?

- Eftersnack från Kriterielördagen med Andreas och P-A. - V86 med stor jackpot. Vi bjuder på en tänkbar spik (och en komb). - Tidiga tankar till V75 Örebro.

Utifrån de första omgångarna försöker vi räta ut de frågetecken som fanns inför säsongen. Vissa saker har klarnat medan andra är kvar i dunklet. Vi får också svar på frågan om "hur Josef mår, egentligen?". Melsungensnacket skjuts återigen på framtiden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Druid har börjat spela den ungdomliga sporten: Boule! Margret Atladottir förklarar det senaste i anklagelserna mot Russell Brand, tar oss igenom Ice Spice kontroversiella frukost och håller i quizet Borde X hoppa av Y, enligt henne. Linnea Wikblad RASAR över vår tids stora problem: produktutveckling av KLASSISKA matvaror. Babs Drougge på P3 Nyheter rapporterar om ICA-härvan och slafsigt klädda politiker. Journalisten Lena Nordlund om Jacob Dahlins hemlighet. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Här är de första av 3 ljudklippen vi kommer att lyssna på. Första klippet avslöjar ljudvågorna från det tidiga universum, en tid innan stjärnor eller galaxer, när allting var en het, ljus soppa av tät plasma. De första fyra minuterna är utan bakgrundsmusik för att ge en äkta upplevelse. Efter det kommer ett långt ljudklipp som är avsett att öppna dina sinnen medan du lyssnar tills du sakta somnar in. Tanken med klippen är att utforska om olika upplevelser kan inträffa medan man sover, när ljud från vårt universum når oss. Kanske kan detta hjälpa oss att få en djupare förståelse för universums hemligheter? Ge det ett försök och se vad som händer! Rymden verkar nästan tom enligt våra sinnen, men det betyder inte att rymden är tyst, eftersom den faktiskt är fylld med olika vågor som vi inte kan se eller höra, men som våra kraftfulla teleskop och rymdfarkoster kan uppfånga, inklusive radiovågor, mikrovågor, röntgenstrålar och många andra. Genom att omvandla den här typen av data till ljud med hjälp av en process som kallas sonifiering kan vi uppleva universum på helt nya sätt.

I detta avsnitt presenterar vi våra 3 respektive lag i ett tidigt skede. Vi både pratar om spelare vi valt och spelare som av olika anledningar just nu inte letat sig in. Såklart kan och kommer dessa lag att ändras fram och tillbaka otaliga gånger fram till deadline för GW1 och vi kommer att återkomma med hur våra lag ser ut betydligt närmare deadline också. Trevlig lyssning och glöm inte att gå med i våra ligor! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett komprimerat pilotavsnitt där guden (Carl-Oscar) är en delfin och vi delar med oss av en flopp, självklarhet och en smällkaramell inför FPL säsongen.

Avsnitt 49-Vi är tillbaka!!Tänk om teatern kunde väcka lika starka känslor som fotbollen, vi har faktiskt tröttnat lite. Men El Classico, Dramaten-Stadsteatern är ändå en höjdpunkt!Tidiga sexdrömmar, drömmar om barn och framtid, hunduppdatering,stora konsertupplevelse och tankar kring ålder och sex! Kulturtipsen haglar, det bubblar och fräser om podden, så lyssna och låt er svepas med!! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Psykolog Tobias Rasmussen har tillsammans med logoped Oscar Strömberg skrivit boken "Barn med autism - En handledarguide för grundläggande färdighetsträning", och blir intervjuad av Lars om detta! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Var börjar och slutar egentligen vårt mest omfattande organ: huden? Malena Forsare reflekterar över graviditetens förvandling, berörande närhet och vår likhet med maneter. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag hade väntat på något. Det hade börjat som en rörelse i ett skrymsle som ingen tidigare vidrört. Det hade vuxit på insidan och dag efter dag fått en tydligare kontur. På utsidan blev det synligt: jag började bukta. Snart kunde buktningens förändring märkas, genom att händerna placerades mot kroppens nya linje. Här var nu dess gräns mot världen. Den tänjdes, sträckte sig girigt mot det ljus och den luft som fanns därute, mot fåglarnas läten som studsade över de bara markerna. Och kroppen, den glömde sin blygsel, drack av det som bjöds. I skrymslet inuti vecklade något ut sig, något som inte var jag. En hud inuti huden.Om graviditet har det skrivits, tänkts och sagts mycket. Förstås i form av förtroliga berättelser som delats av kvinnor genom historien. Men också i termer av vetenskaplig kunskap inom skilda discipliner, såsom medicinen, psykologin och filosofin.Men det var inte graviditetens erfarenhet som jag hade väntat på, även om jag väntat också på den. Vad jag nu såg och erfor, var en förvandling av människans, till ytan sett, mest omfattande organ. Det var ett förlopp som gjorde mig omtumlad. Jag blev till en förstorad känselcell, en omkringvandrande amöba. Och i takt med att hudens utsträckning växte, blev dess beröring med omgivningen också större. Världens alla impulser; vindarna som slog upp när jag cyklade och måsarna som skrek om vår, översattes i förstorade sinnesintryck. Och inuti: där rörde jag och den nya varelsen vid varandra, bortom språk, utan paus. Vi var på samma gång omslutna och inneslutna: av hud.Hans Rorsmans, Alf Björnbergs och Anders Vahlquists bok ”Dermatologi Venereologi” utkom för första gången på 70-talet. Den används fortfarande på landets läkarutbildningar och tack vare sitt generösa om än groteska bildmaterial, nyttjas den som uppslagsverk på våra vårdcentraler. I den läser jag att hudytan kan beräknas ungefärligt från individens längd och vikt. En så kallad manlig medelperson har knappt två kvadratmeter hudyta. En handflata, din eller min, utgör cirka en procent.Jag märkte att saker höll på att förändras och försökte läsa på om hudens grundläggande fysiologiska betydelse. Men gick snart vilse bland papiller, kapillärer, körtlar och folliklar; i gränslandet mellan dermis och epidermis. I det relativt korta avsnittet med den kittlande kapitelrubriken ”Psyke och hud” fäste jag uppmärksamheten vid hudens förbindelse med vår mentala hälsa. Huden kan reagera på vårt psykiska tillstånd, rodna, flamma upp, inflammeras. Men vi kan också bli psykiskt instabila när huden drabbas av åkommor. Sår kan göra oss nervösa och förvärras om de rivs upp av ångestens fingrar. Inbillade insekter kan krypa över ryggen i psykosen – och samlas på burk, som när den närmare studeras visar sig innehålla hudflagor. Och jag tänkte: Var börjar och slutar egentligen detta vårt största membran? Vad är natur, och vad är människa? Hur tar sig livet därute in i livet härinne?Jag hade väntat, och så kom barnet. Jag hade föreställt mig en avsmalnad stig som ledde till en glänta; istället tornade en motorväg upp sig där huden slätades ut, eller nej: den sträcktes till oigenkännlighet. Att föda ett barn är att tvingas in i en tunnel där existensens villkor förändrar sinnena. Blicken vänds inåt. Hörseln vecklas ut. Efter värkarbetet rinner den lilla varelsen ur sin moderskropp, och liknar då andra varelsers nyfödingar, järndoftande och blå. En naken spädgris. En blind blöt häst. En manet som pumpar sig fram i vattenströmmarna.En av de vackraste och mest konkreta teorierna inom psykologin, är anknytningsteorin. Den berättar om hur vi som människor skapar band av trygghet och känsla av säkerhet, till den eller de vuxna som vårdar och bär oss när vi själva inte kan. Tillsammans med psykologen Mary Ainsworth, utvecklade den brittiske psykoanalytikern John Bowlby teorin om våra anknytningssystem. De formas genom tidiga nära relationer och fungerar senare som inre kartor, med vilka vi navigerar socialt. Som små kan vi ha varit tryggt anknutna till våra omsorgspersoner, eller otryggt anknutna om den vuxne inte funnits där. Tidiga separationer som hanteras nyckfullt eller våldsamt, kan göra oss ångestfyllda och relationellt förvirrade.John Bowlby visste av egen erfarenhet allt om detta. Hans far kirurgen fanns sällan hos sitt barn, utan ägnade sig mer åt att skära i andras kroppar. Hans mor fanns inte heller där, varför lille John växte upp omgiven av olika nannies. Så när Bowlby i sin forskning vid Tavistock-institutet i London intresserade sig för barn som tidigt skiljts från sina föräldrar, sysslade han nog samtidigt med sitt eget anknytningstrauma. Och när Världshälsoorganisationen, WHO, idag understryker vikten av närhet mellan förälder och barn under dess första skälvande timmar, finns ett direkt arv efter Bowlby. Inte bara för att han samarbetade med WHO. Utan också för att vi genom honom vet vad närheten mellan den nyfödda och dess mor betyder. För kroppens ämnesomsättning, puls och bakterieflora. För våra psykologiska regleringssystem.Alla djur är inte lika hudnära sin avkomma. Man kan fråga sig hur det känns att vara alstrande varelse då. Maneten till exempel, har inget blod, ingen hjärna och inget skelett. Den är allt det som en människa inte är. Maneter söker sig till varandra, inte två och två, utan möts i havet i slemmiga samlingar. Där förökar den sig sexuellt, genom att hanarnas sädessträngar fångas upp av honornas munnar och mognar i deras magar. Och sedan asexuellt, när larverna förvandlas till polyper som knoppar av sig, som skålar som flyter iväg.Jag hade väntat, jag väntade och kände slutligen världen på ett annorlunda sätt. Så här på avstånd undrar jag om det jag kände i själva verket är något som vi delar med alla andra djur. Är det egentligen någon skillnad på att födas som människa, och släppas iväg som polyp? Vi rör oss genom salta vatten, ofödda och hala. Vi föds, och anstränger oss allt vi kan för att hitta vår kontur, trots att vi är mjuka och blöta inuti. Vi vill bli tydliga, vi vill hitta vår gräns mot världen.Och när vi så plötsligt finner någon, i ett gathörn eller i en grönskimrande havsbassäng, närmar vi oss den andra via huden. Blinda berättelser förs över som en doft, en temperatur, och säger kanske till slut att här, lilla varelse, finns allt som krävs för att du ska bli till liv.Malena Forsare, kulturjournalist och psykolog

Svaga starter har vi blivit van med under Jaros år i ettan. Men i år kommer krisavsnittet tidigare än någonsin. I avsnitt 149 av Fotbollspodden blir det en genomgång av de knaggliga insatsen hittills och vad som krävs för en vändning.  Det blir det senaste inför söndagens ångestmöte på Centralplan. Vem ska egentligen spela var? Dessutom funderar Bäck och Bredbacka på hur säker Ward sitter på sin post. 

Om moderata reaktioner på kollega som misstänks för sexköp. Besvikelse på Friends arena när Belgien krossade Sverige i EM-kvalet i fotboll. Om att överraskas av sin egen graviditet. Tidiga bränder i Spanien. Första lönebudet i avtalsrörelsen, facken säger nej, arbetsgivarna ja.

På många håll verkar höstgrödorna se bra ut men variationen är stor både inom och mellan fält. Nu ligger ett snötäcke på många håll och det verkar som om det kyliga vädret stannar kvar ett par veckor till. Hugo Hjelm, Ingemar Gruvaeus och Knud Nissen resonerar kring tidiga kvävegivor och vad som är viktigt att tänka på för att skapa möjligheter längre fram i säsongen.

Läslusten kan variera från tid till annan. Vad fick dig att börja läsa? En bok kan ge mersmak av att man vill läsa mer av en särskild författare eller mer av en speciell gengré. Hur var det för dig? Hur uppstod läslusten på allvar? Tidiga läsupplevelser i livet kan ibland ge fina minnesvärda läsupplevelser av en bok.Fann du boken i bokhyllan i barndomshemmet, på skolbiblioteket eller i bokbussen?Växte läslusten efter en ensam sommar i sällskap av en hög serietidningar eller klassiker i en sommarstuga. Kanske var den boken en kokbok med spännande recept som gjorde att du började praktisera matlagning? Det kanske var en fotobok som inspirerade till fotografering.Om du har en läsupplevelse som satte minnesvärda spår i dig så vill vi höra den berättelsen i Karlavagnen på måndag.Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.Du kan ringa 020 – 22 10 30. Telefonslussen öppnar kl. 21.Skriv gärna till oss på våra sociala medier;Karlavagnen på Facebook.Karlavagnen på Instagram.eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seProgramledare: Pia HerreraProgrammet startar ca kl. 21:40 i P4 och i Sveriges Radio Finska.Producent: Maria RepitschAnsvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

Garantin för tidiga stödinsatser är den bestämmelse som finns i skollagen för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen i svenska och i svenska som andra språk eller i matematik. I det här avsnittet berättar Karlstad kommun om hur man har riggat stödet från skolhuvudman till skolorna och deras rektorer.  Medverkade är Anna-Karin Walkert och Anders Björklund, båda verksamhetsutvecklare i Karlstad kommun samt Jessica Ekberg, universitetsadjunkt vid Karlstad universitet. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.  

Fotbollssäsongen 2023 står för dörren och IF Elfsborgs klubbchef Stefan Andreasson intervjuas i GP:s fotbollspodd. Boråsklubben är rekordstarka ekonomiskt inför årets säsong och när affären Leo Väisänen blir klar närmar sig det egna kapitalet hundra miljoner kronor. – Vi vill helst ha högst eget kapital i Sverige, men det är ju en utmaning, säger Andreasson. Även Guliganernas supporterordförande Emelie Hultin intervjuas i podden och berättar om hajpen vad gäller säsongskort i stan. – Vi har redan nu sålt 750 seriebiljetter till privatpersoner vilket är vår topp någonsin på Elfsborgsläktaren. Då hade vi ändå en ökning med 48 procent inför 2022 jämfört med 2019 på besökare, säger Hultin. GP:s Elfsborgsexpert Joel Besseling medverkar i studion för att ge sin syn på de positiva vindar som blåser i Borås inför årets allsvenska. Plus möcke, möcke mer.

Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.Vår fascination har varit så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statyetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain.Musik: Egypt Winds - Middle Eastern Cinematic Trailer Background av Saowakhon, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utsikten präglade en gång bilden av en stad. Anna Blennow åker upp på fjället och reflekterar över betydelsen av att betrakta världen lite grann från ovan. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Linbanan upp på fjället sätter sig i sakta i rörelse. Bara en bräcklig sittkorg skiljer mig från avgrunden under mina fötter, och ovanför mitt huvud bara de tunna, knakande metallvajrarna och den oändliga rymden. Jag blundar och räknar sekunder under den tjugo minuter långa färden.Däruppe är allting annorlunda, ovanför trädgränsen, nära till molnen. Allt är så rent, den iskalla bäcken, bären på marken. En annan värld, men ändå samma. Och nu har jag ingen svindel när jag låter blicken flyga ut över djupet, ut över utsikten. Där ligger sjön som en levande, glittrande karta, där borta reser sig fjällmassiven som mäktiga vågor, och allting är nära och samtidigt obegripligt långt borta.Det var under romantiken, på 1700-talet, som bergsbestigning och alpturism för första gången blev en fluga. Dessförinnan hade höga och otillgängliga berg främst betraktats som hinder på vägen, opålitliga och oregelbundna, motsatsen till det kultiverade landskapets skönhet. Men nu skulle bergsklättrarna både förtjusas och förskräckas av den vilda naturen på tillfälligt besök i en annan värld ovanför molnen.Men utsikten hade tjänat en avgörande roll för resor och resenärer redan långt innan dess. Tänk dig till exempel att du kommer till en okänd plats, en stad, en by, i en tid då kartor och bilder och texter ännu inte var lättillgängliga och massproducerade. Hur skulle du bära dig åt för att förstå var du hamnat?Den italienske 1500-talsförfattaren Anton Francesco Doni visste på råd. Var och en som bor i en stad och känner den väl, och som ska vägleda en främling som just anlänt dit, börjar med att visa de vackraste och mest välkända landmärkena och monumenten. Sedan bör besökaren ledas till någon hög byggnad, eller kanske något litet berg i närheten. Därifrån demonstreras stadens läge, bredd och längd, de viktigaste offentliga byggnaderna, gatorna och allt annat, och genom utsikten från denna högt belägna plats kan gästen forma sig en föreställning, en idé om staden och platsen.Tidiga kartbilder över platser som Florens och Rom utgick från samma princip när de framställde städerna sedda snett uppifrån, som om betraktaren stod på en höjd och såg ut över staden: precis en sådan bild som Anton Francesco Donis besökare präglade in visuellt i sitt synminne. Hus och byggnader tecknades i miniatyr, men metoden gjorde det ofta svårt att urskilja gator och öppna platser bland alla fasader. Det var helt enkelt monumenten man skulle navigera efter snarare än vägsträckningar och infrastruktur.Det var först senare man kom att övergå mer generellt till de schematiska och skalenliga kartor vi är vana vid idag, där gator och kvarter tecknas i abstrakt kontur sedda rakt uppifrån en praktik som naturligtvis krävde en helt annan teknisk apparat för sitt genomförande.Kartan formad som en utsikt var inte bara informativ utan också vacker. De stora kartverken från 1500- och 1600-talen hängde ofta som monumentala smycken på väggen i de rikas och mäktigas bibliotek, och tjänade säkert just båda syften: att förtjusa och att undervisa betraktaren. Och inte bara det. Att äga bilden över staden, att ensam ha äganderätt och tillgång till en sådan karta, var också ett uttryck för makt.I guideböcker från 1800-talet och det tidiga 1900-talet förenades så de två huvudfunktionerna hos utsikten som fenomen: den estetiska, känsloladdade upplevelsen och den pedagogiska och praktiska aspekten. I bokförlaget Baedekers guide till Italien från 1926 uppmanas den som reser till Rom att ta sig till någon av stadens bästa utsiktspunkter, till exempel kullen Pincio i nordöstra delen av staden. Här, skriver guideboken, fängslas blicken ständigt av någonting nytt: Peterskyrkans mäktiga kupol och Vatikanens cypresser åt höger, pinjerna på Gianicolo till vänster, och däremellan noggrant uppräknade kyrktorn, kolonner och monument. Överväldigande skönhet och betryggande ordning strålade samman under betraktarens blick.Men här tydliggörs också utsiktens sociala aspekt: på Pincio samlades mot kvällen den förnäma världen i sina automobiler och vagnar, och turister, aristokrater och prelater strövade om varandra till tonerna av parkens konsertmusik med hela Rom som kuliss. Man skulle inte bara se ut över utsikten  man skulle också synas vid den.När Baedekerförlaget började publicera guideböcker till de nordiska länderna mot slutet av 1800-talet var programförklaringen nästan plågsamt tydlig. Till Sverige och Norden reser man inte för att uppleva konst och civilisation. Här finns ingenting som kan mäta sig med Europas kultur, nja, möjligen Stockholm i så fall. Nej, det är naturen som är själva målet, den vilda naturen och ensamheten långt ifrån trängsel och turistgrupper. Så när de traditionella Baedekerstjärnorna skulle delas ut - en för något sevärt, två för något exceptionellt - var det inte främst monument och byggnader som markerades. Det var naturscenerier som brusande vattenfall, strömmande forsar och framför allt utsikter. Efter den mödosamma vandringen upp på Åreskutan, Dundret eller kanske Vårdkasberget i Härnösand utlovas en underskön utsikt som belöning. Och även i städer används utsikten för att skapa såväl känslor som kunskap. Kärnan, Helsingborgs medeltida borgtorn, får ingen stjärna, men det får utsikten mot Sundet och Danmark från dess högsta topp. Uppsala slott är inte på långa vägar lika sevärt som utsikten därifrån över staden. Och den som ställer sig på Norrbro i Stockholm (en stjärna) får en både pittoresk och instruktiv vy över staden, vattnet och holmarna.Men utöver dessa två egenskaper, skönhet och användbarhet, finns det också en befriande lekfullhet i upplevelsen av en utsikt: det normala, jordbundna perspektivet är tillfälligt upphävt, skalan omkastad, högt och lågt byter plats. Är det kanske det som lockar oss allra mest, och som får oss att ofrånkomligen dras till utsiktstorn och till bergets högsta punkt, som får oss att övervinna trötthet och höjdskräck på vägen mot toppen?Där jag står uppe på fjället dit jag rest i fotspåren av Baedekers guide från 1906 är jag bara en obetydlig del av det gigantiska landskap som omger mig. Jag väger oerhört lätt jämfört med de uråldriga bergskedjornas massiva tyngd. Och samtidigt, när jag blickar mot bergen, krymper de i skala och ryms mellan tumme och pekfinger. Det är både komiskt och skrämmande på samma gång att se det stora bli litet och själv vara både mindre och större än allt.När jag tar linbanan ner för fjällsidan vågar jag öppna ögonen och kika lite försiktigt. Där ringlar sig vägen fram förbi fjällstationen, där går järnvägen, där breder sjön ut sig åt öster, och norrut är väglöst land och gränsen till Norge. För ett ögonblick råder en underbar ordning i världen, en ordning som är både skönhet och trygghet. Så sätter jag fötterna på marken: allt är åter som vanligt.Anna Blennow, latinforskare och poet LitteraturThomas Frangenberg, Chorographies of Florence. The Use of City Views and City Plans in the Sixteenth Century, Imago Mundi, Vol. 46 (1994), ss. 4164.Anton Francesco Doni, I Mondi, Venedig 1552.Baedekers Italien von den Alpen bis Neapel, 1926.Baedekers Schweden und Norwegen, 1906.Björn Billing, Utsikt från en bergstopp, ellerströms förlag 2017.

I dagens avsnitt: Sinch-rapporten De blankade bolagens revansch Veckans rapporter (RVRC, New Wave, Abcellera m.fl) Dagens kongressval USA:s ekonomi Inflationsiffran på torsdag Elpriserna Index Tack Vontobel och Pareto! https://paretosec.se/ Kika in Trade of the Week: https://track.adform.net/C/?bn=59352633 Kom ihåg att produkterna inte erbjuder något kapitalskydd och att du kan förlora din investering. Den här informationen utgör varken investeringsrådgivning eller en rekommendation för investeringsstrategier, utan är endast en annons. Den kompletta informationen om värdepapperen, särskilt vad gäller struktur och risker som är associerade med en investering, beskrivs i basprospektet och de slutliga villkoren. Dokumenten och faktabladet med basfakta för investerare publiceras på webbsidan som tillhör emittenten (Vontobel) på prospectus.vontobel.com. Värdepapper är inte enkla produkter och de kan vara svåra att förstå sig på.

Uppvärmning/uppföljning BMÅ hotar ruinera Reuters? iOS 16 och batteri Känns som att Fredriks XS också drar lite mer batteri med IOS 16 Jockes 12 mini äter batteri som popcorn med IOS 16 Jockes 27” iMac nu hos ett bättre hem. Ska Christian sälja sin? Förvånansvärt höga beg-priser på Apple TV numera. Ämnen Trocamust: Joel med flera recenserar Entangentsgenvägar – som A istället för kommando-A - vad tycker vi? Tidiga ATP – vad mycket som hände i början där Mindre kända Apple watch-träningsformer Film & TV Britbox (45kr / mån första tre månaderna) och Skyshowtime (39,50 / mån fram till 3/10) nu lanserade i Sverige. Andor. Disney+. 4 / 5 BMÅ (tre första avsnitten) (J) Killing Eve. HBO Max 4/5 BMÅ (C) Länkar Avsnitt 320 Activesync Trocamust New coke Hindenburg Hindenburg Hindenburg ATP Road work Mindre kända Apple watch-träningsformer Tangentbordsgenvägar i Gmail Britbox Star trek: strange new worlds ITV Walter presents Stage manager kommer till fler Ipads Andor Killing Eve Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-327-vi-fick-ett-mail.html

Uppvärmning/uppföljning Vi testar nya sätt och möblemang, allt för det perfekta ljudet Datormagazin Retro #6: 95% bokat. Jocke har blivit med 11” Macbook Air. Oväntat trevlig återkomst. Jocke säljer sin iMac. Köp och fynda finfin data. Spamflod från en rad nya tld:er. Jocke blockar hårt. Jocke skapar github-repo lajv! Ämnen IOS 16: Tidiga intryck? Fredrik skannar sina öron … och frilägger bilder Stickerclip - det perfekta komplementet Diffusion bee - AI-bilder som tidsfördriv, och Mac-app Film & TV Handmaids Tale säsong fem börjar denna vecka Länkar Zencastr Datormagazin retro #6 är numera i hamn! Nyhetsbrevet Uppsnappat Jockes pappas dator blev kapad - hela historien i avsnitt 323 Elvatums Macbook air När Jocke köpte tolvtummare Köp Jockes iMac Markdown med Github-smak Spamassassin Spamhaus Postfix Jockes Github-repo med blockade tld:er Octocatklistermärken Github-flavored markdown Stickerclip Diffusion bee - AI-bilder som tidsfördriv, och Mac-app DALL-E Stable diffusion Cortex pratar AI som ritar bilder Handmaid's tale, säsong fem Downstream Verge presenterar sin nya design Kollijox Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-325-vi-testar-nagot-annat-som-omvaxling.html

Välkomna till tredje delen av vår sommartrilogi om Sveriges äldre historia. Det här avsnittet handlar om bronsåldern och det alltmer långväga resandet. Och så kikar vi in i modern tid. Vår ciceron är Jonathan Lindström, arkeolog och författare som nu är aktuell med boken "Sveriges långa historia - makt, människor och gudar under 14000 år". Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Jonathan Lindström: Lina Eidenberg Adamo See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Anneli avslöjar hur hon använder Anknytningsteorin för att hjälpa par att förstå vilka de blivit som personer och vad som händer i deras relationer. Vi beskriver de olika beteenden som ger karaktär till de olika anknytningsmodellerna, vilka gör det lättare att förstå och känna igen sig och sin partner. Anneli och Bella bjuder på kunskap och konkreta tips och råd som man genast kan börja arbeta med på egen hand för att förstå anknytningens betydelse i relationen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkomna till andra delen av vår sommartrilogi om Sveriges äldre historia. I det här avsnittet får ni möta trattbägarkulturen och stridsyxingarna. Det blir också en diskussion om vilka språk de första "svenskarna" egentligen talade. Vår ciceron är Jonathan Lindström, arkeolog och författare som nu är aktuell med boken "Sveriges långa historia - makt, människor och gudar under 14000 år". Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Jonathan Lindström: Lina Eidenberg Adamo See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Välkomna till första delen av vår sommartrilogi om Sveriges äldre historia. I det här avsnittet handlar det om de första "svenskarna" som anlände efter att inlandsisen börjat smälta. Vår ciceron är Jonathan Lindström, arkeolog och författare som nu är aktuell med boken "Sveriges långa historia - makt, människor och gudar under 14000 år". Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Jonathan Lindström: Lina Eidenberg Adamo See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

För den framväxande statsmakten under stormaktstiden var instruktioner via brevkorrespondens en viktig del av maktutövningen. Tidiga postsystem med kurirer som tog brev från avsändare till mottagare var ineffektiva. Lösningen blev en förordning år 1636 som ålade bönder att befordra brev enligt ett stafettsystem där postbud tog försändelserna en viss sträcka.I reprisen av det nymixade avsnitt 70 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Magnus Linnarsson, docent i historia vid Stockholms universitet som bland annat skrivit avhandlingen Postgång på växlande villkor – Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden.I Europa hade ett postsystem växt fram redan under 1500-talet där privata entreprenörer tog hand om kungarnas postgång. Greven Franz von Taxis tecknade ett avtal med den spanska kungen Karl I, senare kejsare Karl V att organisera ett postväsende för dennes räkning. Det sträckte sig från Antwerpen till Nepal och från Madrid till Prag.1620 upprättades en postlinje mellan Hamburg och Stockholm, på så sätt länkades Sverige samman med Europa. Den svenska posten kom att skilja sig från posten i Europa. I det glest befolkade Sverige blev det billigare att ålägga bönder att vandra med breven. Sverige hade också för få köpmän som skulle kunna utnyttja posten vid sidan om staten.Rikskanslern Axel von Oxenstierna ägnade en hel del tid åt utvecklandet av den svenska postgången. Oxenstierna är också upphovsman till den förordning år 1636 som grundlägger det svenska postväsendet.I Sverige rekryterades helst läs- och skrivkunniga bönder längs postlinjerna på ett avstånd på två till tre mil. Till sin hjälp skulle postbönderna ha ett antal drängar som sprang med postsäcken till nästa postbonde. På det viset skulle posten transporteras i ett stafettsystem längs postlinjerna. Postbönderna befriades från utskrivning till det militära, dagsverken och krav på skjutsar och gästningar. Systemet knöts samman av postmästare i städerna som såg till att posten skickades vidare till nästa stad.Musik: Vivaldi: Gloria In D Major (Rv 589) – Quoniam Tu Solus Sanctus (Allegro), Storyblocks AudioBild: Träsnitt visande en postryttare som blåser i posthorn och kommer med meddelande om Westfaliska freden 1648. Träsnittet har överskriften: ”Neuer auss Münster vom 25. des Weinmonats im Jahr 1648. abgefertiger Freud- und Friedenbringender Postrreuter”. Fotografi efter original i Berlins Postmuseum. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  I Tyngre Träningssnack den här veckan så gästar professor Rikard Landberg för att berätta om hans forskning. Rikard forskar inom området ”food and health” och framför allt så har han forskat på olika biomarkörer för att via dem försöka avgöra vad människor äter för kost. Så i stället för att fråga människor vad de äter och få ganska otillförlitliga svar så försöker man hitta olika markörer i blodet som kan berätta hur mycket av olika livsmedel som en person har ätit den senaste tiden. Förutom forskningen på markörer så är Rikard även iblandad i en hel del annan forskning. Bland annat har han utfört interventionsstudier där man tittat på gluten och FODMAP, han har varit med i olika projekt där man tittat på tarmflorans inverkan på vår hälsa och om man kan göra bra mat av termiter. Framför alltså handlar dock det här avsnittet mycket om skillnaderna mellan vad forskningen idag säger och det som påstås vara fakta i dietböcker och på sociala medier. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider Hålltider 00:00:00 Gudiol har fått en lite skada i vadmuskeln 00:02:43 Ny pulsklocka med ett lite flashigt pulsband 00:05:47 Wille har blivit pappa igen!!! 00:08:36 Veckans gäst, Rikard Landberg 00:12:48 Varför kan man inte bara fråga folk vad de äter? 00:20:05 De tre huvudspåren i Rikards forskning 00:23:36 Det är epidemiologiska prover på gång som mäter exponeringen bättre 00:30:16 Nya forskningspengar för att försöka producera bättre epidemiologisk forskning 00:31:52 Tarmbakterierna och förhoppningen om mer personligt anpassade hälsoråd i framtiden 00:37:51 Hyper ligger långt före forskningen just nu 00:41:09 Viljan att börja mäta och testa saker bara för att man kan, inte för att man har nytta av det 00:43:39 Dagens kostråd inkluderar väldigt lite av de hetaste nya hypoteserna 00:45:28 Det är svårt att veta när man ska ge ett råd och kalla det för "fakta" 00:47:18 Rikards studier på IBS där man testade olika saker likt gluten och FODMAP 00:54:18 Noceboeffekten kan vara stor när man studerar saker kring kost och tarmen 00:59:07 Hade vi kunnat förbättra studier på matkänslighet genom upprepade omgångar med placebo eller aktivt ämne? 01:03:26 Det finns inga belägg för att gluten ger betydande problem i befolkningen i stort 01:06:24 Kan ett problem med IBS vara att det är en för bred diagnos som egentligen inkluderar olika grupper? 01:08:15 Framtida studie på fermenterade livsmedel 01:11:54 Tidiga studier på att få fram proteinpulver från termiter

Den svenska järnvägen band ihop ett fattigt bondeland och skapade förutsättningar för en industrialisering. Efter en succéartad utbyggnaden av järnvägen under den andra hälften av 1800-talet hotades järnvägen först av bussar och lastbilar i början av 1900-talet och senare av bilismen under 1950-talet. Men lägre priser och nya vagnar på 1980-talet har skapat en ny guldålder för svensk järnväg.Riksdagsmannen Leonard Fredrik Rääf fruktade att järnvägen skulle slå sönder hantverk och bondesamhället. Han varnade för att järnvägen ”dödar allmänhetens omdömesförmåga, kraft och välstånd”. Trots detta fick Sverige sin järnväg, men flera årtionden efter länder som Storbritannien, Tyskland och USA.Restiderna kortades från dagar till timmar när städer som Stockholm, Göteborg och Malmö knöts samman. Tåget stod för det moderna och de nya hjältarna lokförarna tjänade betydligt mer än en biträdande läkare.I de flesta industrialiserade länder kom järnvägen under första hälften av 1800-talet. I det fattiga bondelandet Sverige dröjde det ända till 1854 innan regeringen lade fram en proposition om att bygga stambanor mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Stockholm och Malmö. När städer knöts ihop med järnväg på 1860-talet växte nya städer växte upp längs stambanorna och efter några år infördes en tid för hela riket.Tidiga förslag om byggande av stambanor röstades ner i riksdagen. Det fanns en oro vad järnvägen skulle föra med sig. Riksdagsmän ifrågasatte nyttan med järnväg i ett fattigt bondeland. Men år 1854 antog riksdagen ett regeringsförslag som innebar att staten skulle bygga, äga och driva ett nät av s.k. stambanor, medan bibanor och banor av lokalt intresse skulle byggas privat.Järnvägen kom att knyta ihop landsändar på ett helt nytt sätt. När den västra stambanan invigdes den 4 november år 1864 förkortades restiden mellan Stockholm och Göteborg från tre dygn till 14 timmar. Dessutom var tåget var betydligt bekvämare än diligens och kostnaderna för att resa sträckan minskade från 40 riksdaler till 10:64 riksdaler.Före järnvägen skiljde sig tiden mellan Göteborg och Stockholm 24 minuter. Det blev Göteborgstiden som fick bli standard för tidtabellerna för hela riket, men det blev för krångligt att lästa tidtabeller med särskilda omräkningstabeller för tiden. Därför infördes in enhetlig tid in hela riket år 1879Men orter som fick stationer blomstrade medan regioner långt från järnvägar hamnade i historiens bakvatten. Järnvägens sträckning skapade samhälle som Eslöv, Hässleholm och Borlänge. Nässjö, Falköping, Katrineholm och Laxå var mötespunkter för stambanor, vilket gav stor växtkraft åt dessa orter.I reprisen av det nymixade avsnitt 53 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars-Olov Karlsson, tidigare chef för järnvägsmuseet i Ängelholm och i Gävle. Även journalisten och författaren Per J Andersson medverkar.Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia.Bild: Ludvika station omkring år 1860, public domain, Järnvägsmuseet i Gävle. Smedjebackens Järnväg, SmbJ, lok 2 ”Wessman.” Marnäs station senare ändrad till Ludvika See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.