POPULARITY
Jekh programo khaj birin te shunen ke o Hans Caldaras njerij jekh krajitsko priso ando Shvedo. Lukas Buzo politichari anda Slovako thaj Diso anda Ajgara Bend. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett program där ni får höra Hans Caldaras som får ett pris. Lukas Buzo en romsk politiker från Slovakien som berättar hur det är att arbeta som politiker. Kände skådespelaren Diso från Ajgara Bend.
I delar av Europa hölls romer som slavar ända fram till mitten av 1800-talet. Det påverkar i hög grad romernas situation i Rumänien än idag. Agnes Lakatos utforskar en okänd del av Europas historia. Att svarta levde som slavar i Amerika ända fram till 1860-talet är välkänt. Slavhandeln i Nordamerika och konsekvenserna av slaveriet är ett stort forskningsfält och kunskap om slaveriet förmedlas sedan decennier under historielektioner världen över. Men kunskapen om och uppmärksamheten kring att romer levde i slaveri i Europa under 500 år är betydligt mindre. De förslavade romerna ägdes antingen av staten, av den ortodoxa kyrkan eller av adelsmän, bojarer. I områdena Valakiet och Moldavien i Rumänien var det romska slaveriet särskilt utbrett. Där förbjöds slaveriet som samhällssystem inte förrän 1856.Ändå är forskningen minimal om detta slaveri, som forskare idag, 170 år efter avskaffandet, anser är en viktig anledning till att utfattiga romer i dagens Europa tvingas till tiggeri för att överleva.I programmet får vi följa Agnes Lakatos från SR:s Radio Romano i en personlig undersökning av spåren från det romska slaveriet, från trottoarer i Malmö och Stockholm, via en internationell forskningskonferens om antiziganism på Södertörns högskola, till centrala Bukarest och bojarslottet Mogosoaia.Medverkande är bland andra forskarna Jan Selling, Solvor Lauritzen, Margareta Matache, Marius Turda och Maria Dumitru, artisten Hans Caldaras, NGO-chefen i Bukarest, Cezara David och Irina, EU-migrant från Rumänien, som ber om pengar på Stockholms gator för att kunna försörja sina söner hemma i Bukarest.Programledare: Agnes LakatosProducent: Lotta MalmstedtAnsvarig utgivare: Anne SseruwagiEtt program från 2023.
Programledarna Sophia Bergman och Sebastian Pawlowski äter frukost och pratar med gäster, idag om att bli trakasserad. Lajla Kronkvist är gäst i studion. Hon kommer från en stor släkt av resande. Hennes familj flyttade från Österlen in till Malmö för att komma undan trakasserierna på landet. Telefongäst är musikern och medborgarrättskämpen Hans Caldaras. Hans är uppvuxen i tältläger tillsammans med sin familj. Han har många erfarenheter av att bli trakasserad. Samtalen varvas med musik och poesi av Miffopoeten S.T.I.C.S.
Programledarna Sophia Bergman och Sebastian Pawlowski äter frukost och pratar med gäster, idag om att bli trakasserad. Lajla Kronkvist är gäst i studion. Hon kommer från en stor släkt av resande. Hennes familj flyttade från Österlen in till Malmö för att komma undan trakasserierna på landet. Telefongäst är musikern och medborgarrättskämpen Hans Caldaras. Hans är uppvuxen i tältläger tillsammans med sin familj. Han har många erfarenheter av att bli trakasserad. Samtalen varvas med musik och poesi av Miffopoeten S.T.I.C.S.
Sveriges Radio uppmärksammar Förintelsens minnesdag i en temakväll med samtal och musik tillsammans med kvällens värdar, P1 Kulturs Gunnar Bolin och P3 Historias Cecilia Düringer. Medverkande: Gunnar Bolin, journalist på Sveriges Radios kulturredaktion. Tidigare korrespondent i Tyskland. Cecilia Düringer, lärare och programledare för P3 historia. Nadine Gerson Flam, initiativtagare till föreningen Zikaron där unga föreläser i skolor om förintelsen. Bernt Hermele, journalist och författare. Programledare för podden Överlevarna. Klas Åmark, Historiker och professor emeritus. Svante Weyler, förläggare och ordförande i Svenska kommittén mot antisemitism. Susanna Christensen, överlevande Hans Caldaras, artist, föreläsare, talesperson i romska frågor Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister 2014-2018 och i övergångsregeringen. Klezmerbandet Sternfall med Nils Harning står för kvällens musik. Producenter: Thella Johnson och Anders Backlund
Hur präglar religion och tradition uppväxten? Komikern Marika Carlsson, politikern Amineh Kakabaveh, filmaren Maj Wechselmann och musikern Hans Caldaras berättar om sin barndom och sina föräldrar. Hur mycket vi än försöker kommer vi inte ifrån vår uppväxt. Familjen, föräldrarna, de traditioner, idéer och den tro de bar på, som en tung ryggsäck eller en trygghet. I dagens program möter vi fyra människor som gästat vårt program och som berättar om sin uppväxt och hur den format dom. Programledare Åsa Furuhagen
Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén har rest runt i norra delen av Irak och träffat både flyktingar, politiker och kyrkoledare. Vad har hon lärt sig? Hippiebruden som blev buddistnunna Möt Robina Courtin! Efter en katolsk uppväxt kliver hon upp på barrikaderna i London som lesbisk feminist och vänsteraktivist, men hennes andliga sökande leder henne till buddhismen. Nu flyger hon världen runt och undervisar i buddhistisk livsfilosofi, och Alexandra Sandels träffade henne när hon nyss var i Sverige. Den svenska rasismen mot romer var våldsam Sångaren och artisten Hans Caldaras är aktuell med boken I betraktarens öga. Hör honom i ett samtal om uppväxten i olika läger i Sverige, om utsatthet och förföljelse men också om värme och gemenskap. Islamiska förbundet får kritik efter att ha bjudit in antisemit. I slutet av december anordnade Islamiska förbundet en konferens i Stockholm, där en av de inbjudna föreläsarna var den egyptiske författaren och geologen Zaghloul El-Naggar. i början av januari gick Svenska kommittén mot antisemitism ut och påpekade att El-Naggar är känd för sina antisemitiska uttalanden om en judisk världskonspiration och sitt hat mot homosexuella. Islamiska förbundet har efter kritiken tagit avstånd och bett om ursäkt för inbjudan. Men hur står det till med kontrollen över vilka talare man bjuder in? Hör Islamiska förbundets ordförande, Temmam Asbai.
Vi möter artisten Hans Caldaras och författaren Majgull Axelsson. Första programmet av fem av Birgitta Tollan. Den 14 november är det premiär för den prisbelönta radioproducenten Birgitta Tollans nya serie ”Romer och musik” i P2:s Musikmagasinet. Fem program som visar den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv. -Vi möter romska artister och musiker som härstammar från romer, både svenska och från andra läder. I de fem programmen hör vi mycket vacker musik av romska musiker. Vi får fakta om romers ursprung och vandringar, om språken och om den diskriminering och de umbäranden som romer har tvingats utstå. Vi möter även författare och sakkunniga i romska frågor, säger Birgitta Tollan. Den 8 april 1971, vid den första romska världskonferensen i London, bestämdes att just detta datum, 8 april, skulle bli romernas nationaldag. -Varje program inleds med en ny version av den romska nationalsången Gelem Gelem, vilket betyder ”Jag har vandrat långa vägar”. Den är komponerad av den serbiske, romske musikern arko Jovanovi. Många artister har spelat in den. Flera internationellt kända och även mycket ”svenska” artister, som t ex Calle Jularbo, är romer och resandefolk. De första säkra nedskrivna uppgifterna om romer i Sverige är från 1512. Romer var förbjudna att invandra till Sverige mellan 1914 - 1954. De som fanns i Sverige tvingades bo i tält eller i "zigenarläger" fram till 1960-talet. De drabbades av tvångssteriliseringar och barnen tvångsomhändertogs. Rätt till skolgång och rätt till en fast bostad fick romer i Sverige först 1959. Inte förrän år 2000 blev romer en etnisk folkgrupp. Romer är alltså en av Sveriges officiella minoriteter och sedan 2005 räknas resandefolken i Sverige till romerna. I det första programmet den 14 november medverkar sångaren och författaren Hans Calderas, som 1972 var den allra första någonsin som gav ut en grammofonplatta i Sverige på språket romanes. Romané Djila är titeln. Författaren Majgull Axelsson skrev boken Jag heter inte Miriam om en romsk flicka i koncentrationsläger. Inte förrän 2012 invigdes minnesmonumentet i Berlin, över romer och sinti, efter nazisternas folkmord på närmare en miljon romer. Romska grupper Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.
Vi tar en titt på den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv. Möt bl a Hans Caldaras som 1972 var först i Sverige med att ge ut en grammofonskiva på språket romanes. Vi möter också författaren Majgull Axelsson som skrev boken "Jag heter inte Miriam" om en romsk flicka i koncentrationsläger. Inte förrän 2012 invigdes minnesmonumentet i Berlin, över romer och sinti, efter nazisternas folkmord på närmare en miljon romer. Hade vi inte haft musik, sång och dans hade vi nog inte överlevt. Kultur är en livlina, säger Hans Caldaras. Programmet inleds med en ny version av den romska nationalsången Gelem Gelem, vilket betyder Jag har vandrat långa vägar. Den är komponerad av den serbiske, romske musikern arko Jovanovi. Många artister har spelat in den. Den 8 april 1971, vid den första romska världskonferensen i London, bestämdes att just detta datum, 8 april, skulle bli romernas nationaldag. Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: - Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. - Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. - Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. - Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. - Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. - Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden. Låtlista: 12:03: Hans Caldaras, Stefan Bucur - Djelem Djelem 12:08: Rickie Lee Jones - Cycles 12:09: Carl Jularbo, Eberhardt Jularbo, Erik Frank, Olle Johnny - Livet I Finnskogarna 12:09: Elvis Presley, The Jordanaires - Jailhouse Rock 12:10: Quintette Du Hot Club De France, - Medlemmar, Django Reinhardt, Stephane Grappelly, Gianni Safred, Carlo Pecori, Aurelio De Carolis, Quintette Du Hot Club De France - I Surrender Dear 12:11: The Roby Lakatos Ensemble - Csardas (Arr) 12:14: Ferenc Snétberger, Liszt, Franz (Franz Liszt-Kammarorkestern, Budapest) - Konsert För Gitarr & Orkester 12:16: Raya (2) - Ai Dili Di 12:21: Hans Caldaras, Ziggidim - Kamav La 12:28: Hans Caldaras, Ziggidim - Duj Duj 12:32: Florea Pirvan, Taraf De Haidouks - Cintec De Superare Tiganesc 12:39: Monica Zetterlund, Bengt Arne Wallin, Hans Caldaras - The New Life 12:44: Ferenc Snétberger, Liszt, Franz (Franz Liszt-Kammarorkestern, Budapest) - Konsert För Gitarr & Orkester 12:52: Vera Bila, Kale - Te Me Pijav Laches Rosnes 12:56: Nicolae Neacsu, Taraf De Haidouks - Balada Conducatorolui
Författaren och journalisten Anna-Lisa Bäckman hör vi i dagens program. Hon tar upp något som vållat mycket debatt från städernas gator. -Nej,nej! ropar jag högt så att folk vänder sig om på gatan och tittar på mig. Jag rycker min hand åt mig och ropar åt kvinnan som gripit tag i den och kysst den. Hon har kysst den för tio kronor. Tio kronor som jag lagt i hennes burk på trottoaren. I knäböjande ställning står hon där och har bokstavligen ryckt mig till sig. Jag vill ropa ännu mera till henne. "Inte vill jag bli kysst på handen för tio kronor". " Det är en allmosa du har fått!" En fattigslant". Begriper du inte kvinna som förödmjukar dig inför mig att jag också är förödmjukad." Men inget mera blir sagt mellan oss. Jag skyndar iväg. Musiken är romernas nationalsång: "Gelem, gelem" som betyder "Jag har vandrat..." Hans Caldaras sjöng.
I helgens program så talar Sven med sina gäster om resor och resande. Han gör det från Världskulturmuseet i Göteborg där det just nu pågår en utställning om resor. Gästar honom gör Singoalla Millon, Hans Caldaras och Klas Grinell. Med på telefon finns som vanligt Carl Otto Evers.