Podcasts about slaveriet

Efter att Sydstaterna besegrats i ett blodigt inbördeskrig mellan åren 1861 och 1865 skulle unionen återupprättas. Sydstaterna delades in ockupationszoner som styrdes av Nordstatsarmén och civila befattningshavare som tillsatts av Nordstaterna ända fram till 1877.De tidigare svarta slavarna fick betala ett högt pris för de vita sydstaternas bitterhet över att de förlorat kriget. Övergrepp var vanliga och ett lapptäcke av delstatslagar gjorde det möjligt att förvägra de svartas sina rättigheter ända fram till 1960-talet.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om följderna av det amerikanska inbördeskriget. Detta är det tredje och sista, delen i vår serie om det amerikanska inbördeskriget. Första delen hör och andra delen du här.Fortfarande idag går det att skönja konfliktlinjer från det amerikanska inbördeskriget i det amerikanska samhället. Mordet presidenten Abraham Lincoln fem dagar efter krigsslutet kom bara att öka spänningarna. Och rasismen tog knappast slut med att slaveriet avskaffades.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Bild: The Peacemakers – målning från 1868 av George P.A. Healy, Wikimedia Commons. Skildrar William Tecumseh Sherman, Ulysses S. Grant, Abraham Lincoln och David Dixon Porter under ett strategiskt samtal på ångfartyget River Queen i krigets slutskede, mars 1865.Lyssna också på Monument och statyer – historien i det offentliga rummet.Musik: Blue Devils av Raighes Factory, Storyblock Audio.  (Detta är en nymixad repris) Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Gettysburg blev en viktig vändpunkt i det amerikanska inbördeskriget. Före Gettysburg i juli 1863 var det amerikanska inbördeskriget ännu inte avgjort. Sydstatsgeneralen Robert E. Lee vilja få till ett avgörande i kriget utmynnade i slaget vid Gettysburg i Pennsylvania – och han förlorade.Det går att beskriva det amerikanska inbördeskriget som ett utnötningskrig som Sydstaterna förlorade på grund av Lees allt för offensiva krigsföring i Nordstaterna. När Nordstaterna också lyckades få kontrollen över krigsscenen i väster låg vägen öppen för att krossa Sydstaterna.Detta är det andra avsnitt av tre om det amerikanska inbördeskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med professor Martin Hårdstedt om hur det amerikanska inbördeskriget avgörs under åren 1863-65.Slaget vid Gettysburg den 1-3 juli 1863 var ett av de blodigaste under hela inbördeskriget med närmare 50 000 döda och sårade. Gettysburg är ett av de viktigaste avgörandena i kriget. Nordstatstrupperna kunde också ta kontroll över den strategiskt viktiga Mississippidalen efter att nordstatsflottan 1862 erövrat New Orleans och erövrat Vicksburg i ett belägringskrig.Senare intogs och brändes Atlanta, varifrån nordstatsarmén tågade genom Georgia. I december1864 intog man Savannah vid kusten. Sydstaternas huvudarmé blev inringad i Virginia, och den 9 april 1865 kapitulerade sydstatsgeneral Robert E. Lee.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Musik: When Johnny Comes Marching Home – framförd 1990 av USMA Band, Wikimedia Commons. Patriotisk sång om längtan efter soldaternas hemkomst, skriven 1863 av Patrick Gilmore under pseudonymet Louis Lambert. Bild: Döda unionssoldater efter slaget vid Gettysburg som anses vara den viktigaste vändpunkten i det amerikanska inbördeskriget. Fotograferat den 5 eller 6 juli, 1863, av. Timothy H. O'Sullivan, Library of Congress, Wikipedia, Public domain.Lyssna också på del ett Det amerikanska inbördeskriget – USA:s blodigaste krig.(detta är en nymixad repris) Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA lämnade inte sitt rasistiska arv när slaveriet officiellt avskaffades 1865. I Södern bytte förtrycket bara skepnad. Svarta män fängslades i stor skala för påhittade brott för att sedan hyras ut till arbetsgivare. Ku Klux Klans terror i form av lynchningar och mordbränder förhindrade svarta män från att rösta i Södern.Det offentliga rummet delades upp genom rena apartheidlagar – en segregation som, även efter medborgarrättsrörelsen på 1960-talet, har bitit sig kvar genom bostadssegregation.Detta är det andra avsnittet av två om rasismens historia i USA i podcasten Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten Martin Gelin, som bland annat har skrivit boken Den vita stormen – Rasismens historia och USA:s fall.Rasismen i USA är en central och djupt rotad del av landets historia, präglad av brutala system, kulturella stereotyper och en ideologi som syftat till att rättfärdiga ojämlikhet. Historien är fylld av exempel på våld, förtryck och systematisk exkludering, men också motstånd, kulturellt skapande och politiska framsteg som har format nationens utveckling.Efter slaveriets avskaffande fängslades svarta män för små förseelser eller påhittade brott för att sedan hyras ut till arbetsgivare. Fabriker kunde beställa fångar, som myndigheterna sedan försåg dem med.Massfängelsesystemet, som började ta form på 1970-talet, fortsätter att påverka samhället idag, där svarta amerikaner utgör en oproportionerligt stor del av fängelsepopulationen. Under 1980-talet intensifierades denna utveckling under Reaganadministrationen. Lagar som införde hårda straff för små narkotikabrott drabbade svarta samhällen oproportionerligt hårt. Detta förstärktes ytterligare av privata fängelseföretag, som ekonomiskt tjänade på denna systematiska diskriminering.En försvinnande liten andel av de svarta männen i Södern hade möjlighet att utnyttja sin rösträtt, då vita med hjälp av terror och administrativa åtgärder gjorde det omöjligt att rösta. Det var först på 1960-talet som svarta i Södern fick medborgerliga rättigheter.Det skulle dröja nästan ett sekel innan en ny våg av förändring svepte genom USA. Under 1960-talet, genom medborgarrättsrörelsen, utkämpades en ny strid för lika rättigheter. Martin Luther King Jr., Rosa Parks och andra ledde demonstrationer som utmanade de djupt rotade strukturerna av rasism. Voting Rights Act från 1965 markerade en seger – svarta amerikaner fick äntligen full tillgång till sin rösträtt.En vit backlash, där politiska och juridiska mekanismer användes för att undergräva dessa framsteg, blev snabbt en realitet. Genom strategiska reformer, såsom att försvåra röstning i svarta samhällen, förhindrades fortsatt förändring.Rasismen syns fortfarande i modern politik, särskilt inom det republikanska partiet. Genom att manipulera valkretsar och införa restriktiva vallagar har partiet funnit nya sätt att marginalisera svarta väljare.Bild: Skylt för det "färgade" väntrummet på en busstation i Durham, North Carolina, maj 1940. Jack Delano. Källa: Wikipedia. Public Domain.Musik: Feels Like Gospel Morning av Kana Kamitsubo, Storyblock Audio.Lyssna också på S:t Barthélemy – En skamfläck i Sveriges historia.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att ha undersökt hungersstrejk (Hunger), sexmissbruk (Shame) och slaveri (12 years a slave) på bioduken har regissören och konstnären Steve McQueen nu tagit sig an Andra världskriget både i festivalaktuella dramat Blitz som utspelar sig under bombningarna av London och i dokumentären Occupied city om nazisternas ockupation av Amsterdam. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat Steve McQueen som är hedersgäst på Stockholm filmfestival. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SOFIA ANDRUCHOVYTJ FÅNGAR KRIGETS UKRAINA I ROMANEN ”AMADOKA”I en säng på ett sjukhus i Kyjiv ligger en sårad soldat utan minne och historia. Hans ansikte har förstörts till oigenkännlighet... Efter en tid dyker en kvinna upp på sjukhuset. Hon heter Romana och påstår att mannen i sängen är hennes make, Bohdan. Genom att återge historierna han en gång berättade för henne försöker Romana väcka Bohdans minnen till liv. Så inleds romanen ”Amadoka 1” av Sofia Andruchovytj. Den andra delen kommer på svenska nästa år. P1 Kulturs Fredrik Wadström har träffat den hyllade författaren.ELSA OCH NATANAEL BESKOW – KÄRLEKSPARET SOM VILLE RÄDDA VÄRLDENI år är det 150 år sedan Elsa Beskow föddes och hennes fantasirika bilderböcker trycks fortfarande i nya upplagor. Vad som hunnit falla mer i glömska är hennes äktenskap och liv med dåtidens riktigt stora kändis - Natanael Beskow. ”Elsa och Natanael Beskow – en kärlekshistoria” heter en ny bok som vill ändra på det, I den berättar kulturjournalisten Annika Persson om parets envetna och gemensamma kamp för ett mer jämlikt och demokratiskt Sverige. P1 Kulturs reporter Anna Tullberg möter Annika Persson på en plats i Stockholm där Beskows strävan och idéer fortfarande genljuder - mer än hundra år senare.ESSÄ: LINDA SKUGGE OM SYLVIA PLATHS SISTA BREVVad är det som alla i Sylvia Plaths hängivna fanskara identifierar sig med? Linda Skugge som läser den amerikanske poetens sista brev och funderar över hennes paradoxala krav på full kontroll och total frihet.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

I veckans huvudavsnitt pratar vi de unga männen som nyligen dömdes för masskjutningen i Farsta centrum förra året samt tonårstrion som åtalats för en serie home invasion-skjutningar som utfördes i höstas. Vi diskuterar hur de bakomliggande orsakerna måste ta itu med samtidigt som vi konstaterar att en viss grad grova brott gör att gärningspersonerna förbrukat sin chans att få vistas i samhället.Sen snackar vi Jimmie Åkessons utspel om folkutbytet som han påstår äger rum i Sverige: en antisemitisk, rasistisk OCH islamofobisk högerextrem konspirationsteori som Åkesson nu vill göra rumsren. Glöm inte att rösta i EU-valet hörni!Vi hinner också beröra den nya dokumentärserien ”Kevin Spacey Unmasked” samt den antisemitiska myten att judar var särskilt ansvariga för den transatlantiska slavhandeln – en myt som nu också sprids i Sverige trots att den motbevisats flera gånger om.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt handlar om rasismens historia i USA och gäst är Martin Gelin, författare, journalist och Dagens Nyheters korrespondent i New York. Med utgångspunkt i Gelins bok ”Den vita stormen” samtalar vi om hur rasismen präglat USA. Gelin menar att varje gång den svarta befolkningen fått utökade politiska rättigheter så har den konservativa vita befolkningen flyttat sig längre höger ut. Vi samtalar om presidenten Thomas Jeffersons slavgods, segregationslagarna som upphörde först på 1960-talet och dagens rasistiska krafter som vill skriva om historien.Martin Gelins bok:  https://www.adlibris.com/se/bok/den-vita-stormen-rasismens-historia-och-usas-fall-9789127168831Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Ludde och Markus från Brute Force Trauma bilade ned från Mariestad till Göteborg för att snacka om starten, byte av lineup, byte av bandnamn, sociala medier, toapapper, Dråpslag, Harlequin, Wolfpack och punk. Vidare till vad som händer mellan Rusta och Willy:s, Skitsystem, första och nya EP:n, D-takt, ljusa framtidsplaner, Socialstyrelsen, Usch!, Slaveriet, Liptones, DENY, Anti Cimex, Asta Kask och Tolshock.

USApodden Historia om Harriet Beecher Stowes roman Onkel Toms stuga 1852 släpps romanen Onkel Toms stuga av författaren Harriet Beecher Stowe. Hon ville med sin bok blottlägga slaveriets grymheter och den sägs ha spelat en central roll för det amerikanska inbördeskrigets utbrott.USApodden Historia tittar närmare på de kulturella uttryck som varit med och format bilden av den amerikanska 1800-talshistorien. Följ med när vi skärskådar Onkel Toms stuga och Jim Crow-nidbilderna.Om USApodden HistoriaUSApodden Historia är en serie specialpoddar från USApodden. Tillsammans med expertgäster blickar vi bakåt mot de händelser och personer som format USA till det land det är i dag.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Åsa Bharathi Larsson, lektor i konstvetenskap vid Södertörns högskola och Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Josef ReinholdMed ljud från: Filmen "Uncle Tom's Cabin" (Showtime) och Sveriges Radio

Tidigare i år blockerade Floridaguvernören Ron DeSantis en ny AP-kurs (typ avancerad gymnasiekurs) om afroamerikansk historia. Han hävdade bland annat att den indoktrinerade elever och saknade utbildningsvärde. Detta trots att den, under flera år, tagits fram av några av världens främsta historiker på ämnet. Sen dess är vi många som väntat på nästa steg. Nu i dagarna fick vi svaret. Veckans avsnitt av Svart historia-podden handlar om skolverket i Florida, vars nya läroplan och riktlinjer bland annat ska lära ut att förslavade i vissa fall hade nytta senare i livet av kunskaperna dom ”lärde sig” som slavar. I avsnittet pratar vi om bakgrunden, går igenom läroplanen bortom det som synts i rubrikerna, belyser hålen i skolverkets resonemang, diskuterar tidigare versioner av amerikanska slaveriursäkter och lyfter läroplanens försvarare och kritiker. Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tidigare i år blockerade Floridaguvernören Ron DeSantis en ny AP-kurs (typ avancerad gymnasiekurs) om afroamerikansk historia. Han hävdade bland annat att den indoktrinerade elever och saknade utbildningsvärde. Detta trots att den, under flera år, tagits fram av några av världens främsta historiker på ämnet. Sen dess är vi många som väntat på nästa steg. Nu i dagarna fick vi svaret. Veckans avsnitt av Svart historia-podden handlar om skolverket i Florida, vars nya läroplan och riktlinjer bland annat ska lära ut att förslavade i vissa fall hade nytta senare i livet av kunskaperna dom ”lärde sig” som slavar. I avsnittet pratar vi om bakgrunden, går igenom läroplanen bortom det som synts i rubrikerna, belyser hålen i skolverkets resonemang, diskuterar tidigare versioner av amerikanska slaveriursäkter och lyfter läroplanens försvarare och kritiker. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så kort kan det siges. Det er ingen hemmelighed, at selvom vi ikke var de største, så havde Danmark stadig sin rolle i slaveriet. Spørgsmålet kommer op, efter Holland for nyligt har sagt undskyld for det samme, og det har fået Radikale Venstres udenrigsordfører Christian Friis Bach til at tage debatten op herhjemme. Men fra den anden politiske fløj mener de, at det er noget, der er foregået for så lang tid siden, at det ikke er vores ansvar at sige undskyld. Så, skal vi sige undskyld for vores rolle i slaveriet? I programmet vender vi også, om der er for lidt fokus på VM i kvindefodbold, og om Barbie egentlig har sin plads i 2023? Medvirkende: Christian Friis Bach (Udenrigsordfører for Radikale Venstre) Marlene Harpsøe (Fungerende politisk ordfører for Danmarksdemokraterne) Amalie Bremer (Vært på Kvindefodboldpodcasten og medstifter af Kvindelandsholdets fanklub) Tonny Olausen (Chefredaktør på Kulturtid) Louise Kjeldsen (Redaktør på Kulturtid) See omnystudio.com/listener for privacy information.

Skal Danmark sige undskyld for slaveriet? Det mener Christian Friis Bach fra Radikale Venstre. Han siger, at Danmark skal følge Hollands eksempel, hvor både premierminister og konge har sagt undskyld. Men skal Danmark overhovedet undskylde for noget, som vores forfædre har gjort? Kan man arve synd? Og kan en undskyldning skabe mere ligeværd mellem lande og mennesker? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Christian Friis Bach, Udenrigsordfører, RV, Søren Espersen, MF, DD, Christina Olumeko, MF, Å, Brian Mørk, komiker, Marie-Lydie Nokouda; skuespiller OG stifter af foreningen Black to Normal og Ning de Coninck-Smith, historiker og de Conincks efterkommer. Vært: Cecilie Lange.

Skal Danmark sige undskyld for slaveriet? Det mener Christian Friis Bach fra Radikale Venstre. Han siger, at Danmark skal følge Hollands eksempel, hvor både premierminister og konge har sagt undskyld. Men skal Danmark overhovedet undskylde for noget, som vores forfædre har gjort? Kan man arve synd? Og kan en undskyldning skabe mere ligeværd mellem lande og mennesker? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Christian Friis Bach, Udenrigsordfører, RV, Søren Espersen, MF, DD, Christina Olumeko, MF, Å, Brian Mørk, komiker, Marie-Lydie Nokouda; skuespiller OG stifter af foreningen Black to Normal og Ning de Coninck-Smith, historiker og de Conincks efterkommer. Vært: Cecilie Lange.

Skal Danmark sige undskyld for slaveriet? Det mener Christian Friis Bach fra Radikale Venstre. Han siger, at Danmark skal følge Hollands eksempel, hvor både premierminister og konge har sagt undskyld. Men skal Danmark overhovedet undskylde for noget, som vores forfædre har gjort? Kan man arve synd? Og kan en undskyldning skabe mere ligeværd mellem lande og mennesker? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Christian Friis Bach, Udenrigsordfører, RV, Søren Espersen, MF, DD, Christina Olumeko, MF, Å, Brian Mørk, komiker, Marie-Lydie Nokouda; skuespiller OG stifter af foreningen Black to Normal og Ning de Coninck-Smith, historiker og de Conincks efterkommer. Vært: Cecilie Lange.

Madelene och Mattias diskuterar Dagens Nyheters granskning om de thailändska blåbärsplockarna, och hittar deprimerande många likheter med Filters reportage i ämnet tio år tidigare. Varför görs det aldrig något åt det här utnyttjandet av människor? Dessutom har Mattias vänt sig till amerikanska medier för att få läsa ordentlig journalistik om Nordstream.

Vänsternäven har typ 9 medlemmar. Katten snackade med 7 av dem på Örebro Punkfest och 5 fastnade på bild. Men, vi pratade i alla fall om hur de drog igång, Sticky, Slätta, att inte få sluta, Snutjävel, Myspace, lokalpressen, incels, texter, lyssningar och inlogg till SM. Vidare till bord på ridern, KIR, Roy, Roger & Rancid, Divan, The Sensitives, däckad domare, punk, Slaveriet, Headons, sovsäcksbytet, dålig humor och kärlek.

I delar av Europa hölls romer som slavar ända fram till mitten av 1800-talet. Det påverkar i hög grad romernas situation i Rumänien än idag. Agnes Lakatos utforskar en okänd del av Europas historia. Att svarta levde som slavar i Amerika ända fram till 1860-talet är välkänt. Slavhandeln i Nordamerika och konsekvenserna av slaveriet är ett stort forskningsfält och kunskap om slaveriet förmedlas sedan decennier under historielektioner världen över. Men kunskapen om och uppmärksamheten kring att romer levde i slaveri i Europa under 500 år är betydligt mindre. De förslavade romerna ägdes antingen av staten, av den ortodoxa kyrkan eller av adelsmän, bojarer. I områdena Valakiet och Moldavien i Rumänien var det romska slaveriet särskilt utbrett. Där förbjöds slaveriet som samhällssystem inte förrän 1856.Ändå är forskningen minimal om detta slaveri, som forskare idag, 170 år efter avskaffandet, anser är en viktig anledning till att utfattiga romer i dagens Europa tvingas till tiggeri för att överleva.I programmet får vi följa Agnes Lakatos från SR:s Radio Romano i en personlig undersökning av spåren från det romska slaveriet, från trottoarer i Malmö och Stockholm, via en internationell forskningskonferens om antiziganism på Södertörns högskola, till centrala Bukarest och bojarslottet Mogosoaia.Medverkande är bland andra forskarna Jan Selling, Solvor Lauritzen, Margareta Matache, Marius Turda och Maria Dumitru, artisten Hans Caldaras, NGO-chefen i Bukarest, Cezara David och Irina, EU-migrant från Rumänien, som ber om pengar på Stockholms gator för att kunna försörja sina söner hemma i Bukarest.Programledare: Agnes LakatosProducent: Lotta MalmstedtAnsvarig utgivare: Anne SseruwagiEtt program från 2023.

Varför är den historiska slavhandeln österut inte lika känd som den transatlantiska? Är det köp- eller säljsidan som driver handeln? Och hur utbrett är slaveriet i vårt tid? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om Stone Town i Zanzibar, afro-palestinier och kungen av Marocko. Gäst i programmet är Johan Westerholm, grävande journalist och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se.

Direktsänt aktuellt magasin.Nyckeldag i avtalsrörelsen - första förslag presenteras. Gravid utan att veta. Löparkriget del 3. Tillväxtverket om konkurser. Hur mår Kristdemokraterna? Protesterna i Frankrike. EM-kval mot Belgien. Slaveriet och Zanzibar. Kontanters relevans och framtid.

Många lärare ser undervisning om den transatlantiska slavhandeln och slaveriet som en utmaning. I det här poddavsnittet hoppas vi kunna ge stöd kring det. Hur kan lärare tänka kring rasistiska ord och begrepp i historiska källor? Och kan kunskaper om rasism i historien leda till mindre rasism idag? Vi pratar med jämlikhetskonsulten Patrick Konde och vi möter gymnasielärarna Siri och Marika. Programledare: Jenny ReichwaldEn transkriberad version av poddavsnittet finns här:https://www.levandehistoria.se/undervisningsmaterial/sverige-slaveriet-och-slavhandeln/for-larare/poddavsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Erik Gustaf Geijer (1783-1847) var historiker, poet och politiker samt en av Sveriges viktigaste liberala tänkare. På många sätt var han långt före sin tid när han under tidigt 1800-tal övergick från konservatism till liberalism och förebådade det demokratiska genombrottet. "Fram går denna lag, som förer människorna allt närmare till varandra; fram går den oupphörligt, i tvedräkt om ej i endräkt, i hat om ej i kärlek, i ondo om ej i godo; källa till elände eller sällhet, civilisationens välsignelse eller förbannelse, allt efter som var och en till densamma förhåller sig", skrev Geijer 1844. Ola Larsmo berättar om Geijer för Henrik Arnstad. Tekniker Per Juhlin. Studio: Beppo.Support this show http://supporter.acast.com/ensvensktiger. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera lyssnarfrågor har kommit in efter den senaste serien om den transatlantiska människohandeln. I veckans avsnitt besvarar jag några av dom. Det blir en episod om huruvida ”reperations” (alltså ekonomisk gottgörelse) har betalats ut till de drabbade av slaveriet, uttrycket ”40 acres and a mule” och hur förslavade från vitt skilda kulturer och regioner kunde kommunicera med varandra.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera lyssnarfrågor har kommit in efter den senaste serien om den transatlantiska människohandeln. I veckans avsnitt besvarar jag några av dom. Det blir en episod om huruvida ”reperations” (alltså ekonomisk gottgörelse) har betalats ut till de drabbade av slaveriet, uttrycket ”40 acres and a mule” och hur förslavade från vitt skilda kulturer och regioner kunde kommunicera med varandra.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I den andra och avslutande delen i serien om det transatlantiska slaveriet tittar vi närmare på slavhandelns guldålder. Vad det var som gjorde att handeln kunde bli så omfattande och intensiv. Vi ska också titta på hur slaveriet skiljde sig mellan olika platser, slå fast att hur det såg ut i USA inte var representativt för resten av Amerika, och undersöka hur slavhandeln fick rasism mot svarta att institutionaliseras. Vi ska också synliggöra hur livet var för dom som förslavades. Det är lätt hänt att man bara pratar om miljontals förslavade hit och antal döda dit, men det är viktigt att komma ihåg att det handlar om riktiga människoliv. Och det dom människorna fick utstå är bland det absolut värsta nån av oss kan tänka oss. Jag varnar därför för att det kommer att vara en del citat och scener i det här avsnittet som är väldigt råa. Men det är inte för att vi ska vältra oss i lidandet, utan för att det är viktigt att inte glömma vad offren faktiskt utsattes för och det höga priset som betalades för att dom nya nationerna i Amerika skulle växa fram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I årets första avsnitt tar vi upp skadeståndskraven som några på Barbados nyligen riktats mot stjärnskådisen Benedict Cumberbatch. Anledningen? Hans familj brukade äga ett sockerplantage på ön där nästan 300 förslavade arbetade. Nu vill deras ättlingar ha en del av that Avengers money. Sen pratar vi om Joe Biden som är mitt i en egen skandal. Det verkar som att han slarvat med hemlighetsstämplade dokument. Var det inte det som Trump nyligen hamnade i skiten för? Eller är det här annorlunda? Enjoy! Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt handlar om det transatlantiska slaveriet, vilket nog är det många tänker på när de tänker på det svarta Afrikas historia. Ändå är det ett ämne som präglas av frågetecken. Folk vet i regel att det har hänt, men inte så mycket om varför, hur det började eller hur långtgående konsekvenserna av det var. Det blir ofta även ett ensidigt fokus på USA, ungefär som att den största delen av den transatlantiska slavhandeln skulle ha skett mellan Afrika och USA. Och det är väldigt långt ifrån sanningen.De kommande två avsnitten är därför en djupdykning i det transatlantiska slaveriet. Del två kommer att handla mer om slavhandelns guldålder, hur livet var för dem som förslavades och vilka obscena mängder pengar som slavhandlarna tjänade. Nu i del ett tittar vi istället närmare på hur pengarna som portugiserna tjänade på den västafrikanska guldhandeln drev på spanjorerna att försöka hitta egna guldkällor. Men även på slaveri som fenomen och hur den transatlantiska slavhandeln först uppstod: hur Portugals utforskande av Afrika och den europeiska så kallade upptäckten av Amerika samverkade för att skapa det här otroligt sorgliga kapitlet i mänsklighetens historia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt handlar om det transatlantiska slaveriet, vilket nog är det många tänker på när de tänker på det svarta Afrikas historia. Ändå är det ett ämne som präglas av frågetecken. Folk vet i regel att det har hänt, men inte så mycket om varför, hur det började eller hur långtgående konsekvenserna av det var. Det blir ofta även ett ensidigt fokus på USA, ungefär som att den största delen av den transatlantiska slavhandeln skulle ha skett mellan Afrika och USA. Och det är väldigt långt ifrån sanningen.De kommande två avsnitten är därför en djupdykning i det transatlantiska slaveriet. Del två kommer att handla mer om slavhandelns guldålder, hur livet var för dem som förslavades och vilka obscena mängder pengar som slavhandlarna tjänade. Nu i del ett tittar vi istället närmare på hur pengarna som portugiserna tjänade på den västafrikanska guldhandeln drev på spanjorerna att försöka hitta egna guldkällor. Men även på slaveri som fenomen och hur den transatlantiska slavhandeln först uppstod: hur Portugals utforskande av Afrika och den europeiska så kallade upptäckten av Amerika samverkade för att skapa det här otroligt sorgliga kapitlet i mänsklighetens historia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren och Ledarsidorna.se:s redaktör Johan Westerholm har varit i Afrika för att utreda slaveriet. Samt, smekmånaden för den nya regeringen är över. STÖTTA DEKONSTRUKTIV KRITIK på: SWISH 0046768943737 paypal.me/ARONFLAM DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com

I måndags ställde sig den nederländska premiärministern Mark Rutte framför en mikrofon i nationalarkivet i Haag. Framför honom satt en liten inbjuden publik och lyssnade förväntansfullt. Rutte tittade ner bland sina papper innan han höjde blicken och började, Vad som följde var en 20 minuter lång tv-sänd ursäkt för Nederländernas roll i slaveriet. I det här avsnittet går jag in på bakgrunden till ursäkten, varför den dröjt så länge och vad den kan betyda för framtiden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I måndags ställde sig den nederländska premiärministern Mark Rutte framför en mikrofon i nationalarkivet i Haag. Framför honom satt en liten inbjuden publik och lyssnade förväntansfullt. Rutte tittade ner bland sina papper innan han höjde blicken och började, Vad som följde var en 20 minuter lång tv-sänd ursäkt för Nederländernas roll i slaveriet. I det här avsnittet går jag in på bakgrunden till ursäkten, varför den dröjt så länge och vad den kan betyda för framtiden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att Sydstaterna besegrats i ett blodigt inbördeskrig mellan åren 1861 och 1865 skulle unionen återupprättas. Sydstaterna delades in ockupationszoner som styrdes av Nordstatsarmén och civila befattningshavare som tillsatts av Nordstaterna ända fram till 1877.De tidigare svarta slavarna fick betala ett högt pris för de vita sydstaternas bitterhet över att de förlorat kriget. Övergrepp var vanliga och ett lapptäcke av delstatslagar gjorde det möjligt att förvägra de svartas sina rättigheter ända fram till 1960-talet.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om följderna av det amerikanska inbördeskriget. Detta är den tredje och sista, delen i vår serie om det amerikanska inbördeskriget. Första delen hittar du här och andra delen hittar du här.Fortfarande idag går det att skönja konfliktlinjer från det amerikanska inbördeskriget i det amerikanska samhället. Mordet på presidenten Abraham Lincoln fem dagar efter krigsslutet kom bara att öka spänningarna. Och rasismen tog knappast slut med att slaveriet avskaffades.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Bild: The Peacemakers – målning från 1868 av George P.A. Healy, Wikimedia Commons. Skildrar William Tecumseh Sherman, Ulysses S. Grant, Abraham Lincoln och David Dixon Porter under ett strategiskt samtal på ångfartyget River Queen i krigets slutskede, mars 1865.Lyssna också på Monument och statyer – historien i det offentliga rummet.Musik: Blue Devils av Raighes Factory, Storyblock Audio. Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Gettysburg blev en viktig vändpunkt i det amerikanska inbördeskriget. Före Gettysburg i juli 1863 var det amerikanska inbördeskriget ännu inte avgjort. Sydstatsgeneralen Robert E. Lees vilja att få till ett avgörande i kriget utmynnade i slaget vid Gettysburg i Pennsylvania – och han förlorade.Det går att beskriva det amerikanska inbördeskriget som ett utnötningskrig som Sydstaterna förlorade på grund av Lees allt för offensiva krigsföring i Nordstaterna. När Nordstaterna också lyckades få kontrollen över krigsscenen i väster låg vägen öppen för att krossa Sydstaterna.Detta är det andra avsnitt av tre om det amerikanska inbördeskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med professor Martin Hårdstedt om hur det amerikanska inbördeskriget avgörs under åren 1863-65.Slaget vid Gettysburg den 1-3 juli 1863 var ett av de blodigaste under hela inbördeskriget med närmare 50 000 döda och sårade. Gettysburg är ett av de viktigaste avgörandena i kriget. Nordstatstrupperna kunde också ta kontroll över den strategiskt viktiga Mississippidalen efter att nordstatsflottan 1862 erövrat New Orleans och Vicksburg i ett belägringskrig.Senare intogs och brändes Atlanta, varifrån nordstatsarmén tågade genom Georgia. I december 1864 intog man Savannah vid kusten. Sydstaternas huvudarmé blev inringad i Virginia, och den 9 april 1865 kapitulerade sydstatsgeneral Robert E. Lee.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Musik: When Johnny Comes Marching Home – framförd 1990 av USMA Band, Wikimedia Commons. Patriotisk sång om längtan efter soldaternas hemkomst, skriven 1863 av Patrick Gilmore under pseudonymet Louis Lambert. Bild: Döda unionssoldater efter slaget vid Gettysburg som anses vara den viktigaste vändpunkten i det amerikanska inbördeskriget. Fotograferat den 5 eller 6 juli, 1863, av. Timothy H. O'Sullivan, Library of Congress, Wikipedia, Public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett kortare avsnitt med tips på kommande spelningar och plattor samt inskickade låtar från bland annat Slaveriet, Headons och Śmierć.

Slaveriet har beskrivits som USA:s arvsynd. Vilken roll spelar rasismen i amerikansk politik i dag? Vi pratar också om oberoende kandidater och Trumps eventuella vittnesmål i kongressen. President Donald Trump har kallats för att vittna under ed om stormningen av kongressen 6 januari 2021. Nu är den stora frågan om han ställer upp och vad som händer om han vägrar.Slaveriets påverkan på USA 2022Det är över 150 år sedan slaveriet avskaffades men rasism är fortfarande en närvarande politisk faktor i USA. Martin Gelin berättar om sin nya bok Den vita stormen och vilken roll rasism spelar i utmaningarna för USA:s demokrati.Oberoende kandidater som sticker utEn oberoende kandidat i Utah väcker stor uppmärksamhet, men kommer han kunna utmana de vanliga partierna? Och hur kommer det sig att tvåpartisystemet är så cementerat i USA?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, USA-korrespondent och Martin Gelin, USA-korrespondent Dagens Nyheter.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Christer Tjernell

Trodde du slaveri hørte fortida til? Tro om igjen, her i Norge er det mange som jobber under slaveliknende forhold, og det kan være noen du har kjøpt tjenester av. Han som leverte pakka på døra di, som står i disken på takeaway-stedet ditt eller som pakker laksen du spiser til middag. Hør episoden i appen NRK Radio

I augusti 1781 hissas seglen på skeppet The Zong. Några månader senare slutar resan i massmord. Massakern ska sen bevaras till eftervärlden i form av ett – till ett början ganska alldagligt – försäkringsärende. En dispyt som i sin tur ska komma att påverka hela slavhandelns historia.

En succé men en omdiskuterad sådan. Per Feltzin berättar om premiären 1935, om berättelsen och om debatterna efteråt. Vi hör bland annat Summertime, It ain't necessarily so och I got plenty o'nuttin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Broadwaypremiären var 10:e oktober 1935 och dit kom Hollywoodstjärnor som Kathrine Hepburn, Leslie Howard och Joan Crawford - och operastjärnor som Kirsten Flagstad. Gershwin skrev om sin samtid, 30-talets USA, och operan utspelar sig i Charleston, South Carolina. Slaveriet är i färskt minne, bomullsplantagerna drivs inåt landet och hamnen är full av fartyg. Det är långt söderut vid den amerikanska östkusten där fukt, stormar och högvatten ofta drabbar invånarna.På Catfish row finns Bess, den vackra Bess som har problem med både män och kokain. Här finns hennes fästman Crown, en hetlevrad spelare och fixare av det mesta. Här finns Sporting Life - han handlar med både smuggelsprit och kokain. Och - här finns den handikappade tiggaren Porgy. Han är lam i båda benen och tar sig runt med hjälp av en liten vagn... och sjunger.Varför välja just den här inspelningen? Det finns snyggare, mera välsjungna och välspelade men den här har mycket mer dramatik. Det är en live-upptagning hämtad från en uppsättning som är en av de mest framgångsrika scenproduktioner någonsin. Mellan 1952 och 1956 var den på turné i USA, Europa, Sydamerika och Afrika.Porgy och Bess är en succé men en med komplikationer. På 30-talet diskuterade man om det verkligen var en opera - med så mycket jazz och en berättelse om de fattigaste människorna. De trasiga. I en opera? Gershwin själv menade att det inte fanns någon annan musik som var mer amerikansk än jazz. All annan musik härstammar från andra länder och kulturer men jazzen är amerikansk. Perfekt för att skildra just den här historien.Men, det var inte bara jazzen i "Porgy och Bess" som fick kritik, utan det blev också en diskussion om vem som har rätten att beskriva ett visst samhälle, att skriva om en grupp människor som man inte själv tillhör. Kunde verkligen judiska immigranter som tonsättaren George Gershwin och den textförfattande brodern Ira och ett vitt par från Södern gestalta svarta fattiga fiskare?Då var det vanligt med blackface - svartmålade ansikten på vita skådespelare. För att undvika det skrev Gershwin in att endast svarta sångare fick spela. Men det har också tagits för ett utpekande av de svarta. Det underströk att berättelsen var ett öde enbart för afro-amerikaner. Som inte ens kunde tala ordentlig engelska. Porgy och Bess blev operan om svarta - i stället för bara en opera om svarta. Gershwin själv avled två år efter urpremiären när man opererade en hjärntumör han hade fått. Men musiken - den spelades, precis som den spelas än idag.

Tale i Aarhus Vineyard søndag d. 23. januar af Anne Walsøe

På 1600-talet skaffade sig Sverige ett fort i Afrika, på 1700-talet en ö i Västindien. Både förvärven satte nationen i kontakt med slavhandel och slaveri. Vad innebar innehaven? Och hur bör man se på dem? Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.

Denne omgang har vi en hel kavalkade af korte historier med. Vi kan blandt andet afsløre, at en hær af lobbyister netop nu er i gang i EU. De er imod en kommende lovgivning, der blandt andet vil forbyde produkter, der er skabt af børnearbejdere eller endda deciderede slaver. Hvis du tror, at det er kun noget udenlandske virksomheder kan finde på at være imod, så kan du godt tro om igen. For Dansk Industri er også med på den vogn. Hør den historie sidst i udsendelsen. Men det er ikke det hele. Fx kan vi fortælle, at der trods et forbud er der stadig masser af Ftalater derude. De kan stadig købes, da EU-lovgivningen har åbnet for en såkaldt ”overgangsfase”. Det er der sådan ikke noget mystisk i, men der er et problem: der er ingen udløbsdato for ”overgangsfasen”. I en anden historie kan vi så fortælle, at EU nu har godkendt hele 10 GMO-afgrøder. Altså genmodificerede planter. Om det nu er en god ide, ja, det har vi kigget lidt nærmere på. Vi kan dog godt afsløre, at sagen måske ikke er så sort og hvid som mange tror. Netop i USA har man længe brugt gen-teknologi. Og det leder os hen til den næste historie, nemlig at USA er meget sure på EU. Sagen er den, at EU's strategi går direkte imod USA's planer for deres landbrug. Mens USA mener, at den generelle mangel på fødevarer burde medføre, at landbruget skal udnytte al jord den kan, og helst drives så effektivt som muligt, så går EU i en anden retning. Nemlig at afgrøderne dyrkes så miljøvenligt som muligt. Og det er ikke helt så effektivt. Hør mere om den historie i vores udsendelse.

Hjalle, Åsberg, Heavy och Mia från Mimikry snackar om tidigare och samtida band, produktiviteten, arbetet med Splitter, vinyltillverkning på gig, snart 30 år, ölet Alderland, Close-Up Båten och Augustibuller. Vidare till Malung, Peace & Love, taxi till Norge, Rock-SM, hårdrocksdrömmar, DIY, bandnamnet, hundåren, punk, beefen med Sörling, samarbeten, folkrace, Slaveriet, N:a Hospitalet och Kalle Anka-enkelt.

Franz, Bobban och John i bandet Chørnobyl snackar om en annorlunda start, Deny, Myteri, Bombangrepp, Liptones, Mähälium, Slaveriet, Bastards F.C, Affray, P3, Dark Elk, 85-95, Alexander Bard, ett öre, La Belle Époque och Alastair Reynolds. Vidare till brötvröl, Brainwasher, Nyckelharpa, Disfear, Chain of Strength, Doom, Ring Så Vevar Vi, Masken, Gerda, Anatomi-71, Bad Brains, Total Misär och Left Hand Black.

En succé men en omdiskuterad sådan. Per Feltzin berättar om premiären 1935, om berättelsen och om debatterna efteråt. Vi hör bland annat Summertime, It ain't necessarily so och I got plenty o'nuttin. Broadwaypremiären var 10:e oktober 1935 och dit kom Hollywoodstjärnor som Kathrine Hepburn, Leslie Howard och Joan Crawford - och operastjärnor som Kirsten Flagstad. Drygt tio år tidigare hade Gershwin skapat sensation med orkesterstycket Rhapsody in Blue - också det en klassiker... Efter premiären var det galafest och Gershwin själv satt vid pianot och spelade den, redan då och där, mycket uppskattade musiken. Ändå - dagen efter började diskussionerna. Men mer om det senare. Gershwin skrev om sin samtid, 30-talets USA, och operan utspelar sig i Charleston, South Carolina. Slaveriet är i färskt minne, bomullsplantagerna drivs inåt landet och hamnen är full av fartyg. Det är långt söderut vid den amerikanska östkusten där fukt, stormar och högvatten ofta drabbar invånarna. På Catfish row finns Bess, den vackra Bess som har problem med både män och kokain. Här finns hennes fästman Crown, en hetlevrad spelare och fixare av det mesta. Här finns Sporting Life - han handlar med både smuggelsprit och kokain. Och - här finns den handikappade tiggaren Porgy. Han är lam i båda benen och tar sig runt med hjälp av en liten vagn... och sjunger. Operan tar sin början i trädgården på Catfish row. Bess pojkvän Crown spelar tärning med Robbins i kvarteret, men efter ett gräl mördar Crown sin motspelare och flyr. Kvar blir Bess, men ingen vill hjälpa henne. Ingen utom Porgy. De blir ett par och för ett ögonblick verkar det som att de två ska bli lyckliga. Men Crown kommer tillbaka - och Sporting Life lockar fortfarande med sitt kokain. Porgy gör allt för att hindra Crown från att förstöra Bess liv till sist tar han till kniven, Crown dör och Porgy grips av polisen. När han sedan släpps efter några dagar, vågar ingen först säga var Bess är. När Porgy till sist förstår att hon följt med kokainhandlaren Sporting Life till New York, 160 mil därifrån, släpper han allt och sätter sig i sin lilla vagn för att långsamt ta sig dit. Varför välja just den här inspelningen? Det finns snyggare, mera välsjungna och välspelade men den här har mycket mer dramatik. Det är en live-upptagning hämtad från en uppsättning som är en av de mest framgångsrika scenproduktioner någonsin. Mellan 1952 och 1956 var den på turné i USA, Europa, Sydamerika och Afrika. Dirigenten på det här livealbumet är Alexander Smallens som gjorde New Yorkpremiären 1935. På inspelningen finns bland andra operasångaren Leontyne Price som Bess och jazzsångaren Cab Calloway som Sporting Life. Porgy och Bess är en succé men en med komplikationer. På 30-talet diskuterade man om det verkligen var en opera - med så mycket jazz och en berättelse om de fattigaste människorna. De trasiga. I en opera? Gershwin själv menade att det inte fanns någon annan musik som var mer amerikansk än jazz. All annan musik härstammar från andra länder och kulturer men jazzen är amerikansk. Perfekt för att skildra just den här historien. Operan baseras på Dubose Haywards roman "Porgy" som kom 1925, men också på den mycket framgångsrika pjäs som hans hustru Dorothy Hayward skrev två år senare. Paret bodde i Charleston, så båda deras berättelser bygger delvis på egna iakttagelser. Porgy är till exempel inspirerad av den handikappade Samuel Smalls som också tog sig fram på en liten kärra. Redan på 20-talet fick George Gerswhin romanen Porgy i sin hand och slukade den - klockan fyra på morgonen var han klar och sa efteråt att han var tvärsäker på att det här var den berättelse han hade letat efter. Han ville sammanfoga det folkliga Amerika till något som var inte var teater, inte musikal - utan en genomkomponerad opera. En "folk opera" som han kallade den. Och Heyward själv föreslog - ska du inte kalla den för något mera än Porgy, något mer operaaktigt. Det finns ju operorna Pelleas och Melisande, Samson och Delilah och Tristan och Isolde - - därav Porgy och Bess. Men, det var inte bara jazzen i "Porgy och Bess" som fick kritik, utan det blev också en diskussion om vem som har rätten att beskriva ett visst samhälle, att skriva om en grupp människor som man inte själv tillhör. Kunde verkligen judiska immigranter som tonsättaren George Gershwin och den textförfattande brodern Ira och ett vitt par från Södern gestalta svarta fattiga fiskare? Då var det vanligt med blackface - svartmålade ansikten på vita skådespelare. För att undvika det skrev Gershwin in att endast svarta sångare fick spela. Men det har också tagits för ett utpekande av de svarta. Det underströk att berättelsen var ett öde enbart för afro-amerikaner. Som inte ens kunde tala ordentlig engelska. Porgy och Bess blev operan om svarta - i stället för bara en opera om svarta. Valet av jazz som musikalisk grund till operan, menade flera, pekade också ut de negativa sidorna av en svart identitet. Gav de svarta en lågstatusstämpel. Gershwin fick kritik för att han hade skrivit en massa sånger i en opera... Självklart, sa han. Den berättelse jag ville skriva, skulle ha allvar och humor i sig och vara underhållande. Precis som Verdis operor - och Carmen. Den diskussion som fördes då är i allra högsta grad aktuell på många sätt. Gershwin själv avled två år efter urpremiären när man opererade en hjärntumör han hade fått. Men musiken - den spelades, precis som den spelas än idag.

Första avsnittet i ny serie om afroamerikaners kamp för medborgerliga rättigheter. Det kommer att handla om tidsperspektiv för medborgarrättskampen, afroamerikanska profiler, David Walker, Frederick Douglass, att köpa sig fri bokstavligt talat, underjordiska järnvägen, Harriet Tubman och första kvinnligt ledda krigsexpeditionen. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på: stjarnbaneret@gmail.com

Det är fasanfullt, nästan outhärdligt att läsa. Men Toni Morrisons romaner avslöjar inte bara rasismens djupa verkningar, den ger också en annan bild av vad kärlek kan vara, konstaterar Anna Remmets. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En gammal kvinna predikar i en glänta. Hon har varit slav under större delen av sitt liv och förkunnar nu för andra svarta amerikaner att de ska älska sitt eget kött, sina ögon, skinnet på sina ryggar, sina händer, sina munnar, sina halsar och sina inälvor. En tid senare skär en ung kvinna halsen av sitt eget barn. Det kanske låter märkligt, men båda dessa situationer är berättelser om kärlek. Kärleken och sexualitetens ställning i den samtida litteraturen är föremål för återkommande diskussioner. Det talas ibland om ett posterotiskt tillstånd, inte minst i svenska romaner, där avförtrollningen är norm. Så inte hos Toni Morrison. De scener jag  beskrev ovan är båda hämtade ur den amerikanska Nobelpristagarens mest berömda roman Beloved Älskade från 1987. Den skildrar slaveriets grymheter i 1800-talets USA genom huvudpersonen Sethes ögon, men kan också ses som ett svar på frågan: Hur är det är möjligt att älska i en värld som hatar en? Det är Sethe som, när hon rymt och blir upphunnen, dödar sin dotter för att rädda henne från de fasor hon själv har tvingats utstå. Morrisons sätt att skildra kärlek mellan älskare, mellan föräldrar och barn och inte minst kärleken till sig själv är ofta påfallande ocyniskt. Både den sexuella och den platoniska kärleken skildras på ett ganska högstämt, men också mycket kroppsligt sätt precis som i den gamla kvinnan Baby Suggs predikningar. När hon talar om att älska sig själv så är det inte en livsstilscoach som talar för en medelklass som tappat känslan av mening i tillvaron, hon talar till dem vars ryggar har blivit piskade, vars könsorgan har utsatts för övergrepp; människor som tvingats fungera som avelsmaskiner, och vars munnar stängts in i järnanordningar. Baby Suggs säger åt dem att älska alla sina kroppsdelar eftersom ingen annan gör det. Eftersom det rasistiska hatet i Morrisons böcker på ett mycket konkret sätt riktas mot den svarta kroppen, är det begripligt att denna kropp hamnar i centrum också för läkandet och kärleken. När Paul D och Sethe, två före detta slavar, efter många år återförenas i Älskade och han tar hennes bröst i sina händer, får det som skulle kunna vara ett klichéartat och tafatt sexuellt närmande en ny innebörd när vi senare får veta att de bröst han varsamt håller i sina händer är samma bröst som många år tidigare har tvingats in i en vit mans mun under ett groteskt övergrepp. När Paul D:s händer sluter sig kring dem känner Sethe inte så mycket upphetsning som en lättnad över att han genom att omsluta henne bär en del av den vikt som minnena av alla övergrepp och trauman tynger hennes kropp med. När kärlek i nutida litteratur inte beskrivs med en alienerad posterotisk blick skildras den ofta tvärtom som ett närmast totalt upplösande av jaget, att man lämnar sig själv. En sorts bortomkroppslig trancendens med religiösa undertoner. Hos Morrsion får vi återigen ett slags motbild. Hos henne kan kärleken vara det som gör det möjligt att man återfår sig själv, får syn på sig själv och lär känna sig själv. När slaven Sixo i Älskade talar om sin kärlek till kvinnan han ständigt smiter iväg för att träffa säger han Hon samlar ihop mig, gosse. Dom bitar som är jag, dom samlar hon ihop och ger tillbaka dom till mig i rätt ordning. Slaveriet handlar om att beröva människor deras jag, att plocka isär det för att sedan bruka bitarna som arbetsredskap och ting. Kärleken, tycks Toni Morrison vilja säga, sätter samman dessa bitar, återför jaget till sig självt. I essä- och talsamlingen The Source of Self-Regard skriver hon att medan vita kvinnor har kämpat för rätten att slippa bli mödrar om de inte vill, har svarta kvinnor sedan slaveriets dagar kämpat för att få vara mödrar: för att deras barn inte ska säljas, tas ifrån dem eller dödas. På plantagen med det ironiska namnet Sweet Home betraktas Sethe som ett avelssto och hennes barn som produkter att sälja vidare. Till och med hennes bröstmjölk berövas henne. När hon flyr tar hon sig rätten att faktiskt vara mor till sina barn. För henne är inte moderskapet ett upplösande av den egna identiteten, utan ett sätt att insistera på den egna mänskligheten. Hon tar sig rätten att vara en människa som kan älska och ge omsorg, och för det blir hon senare grymt bestraffad när slavjägarna kommer för att hämta tillbaka henne.Toni Morrison visar inte bara hur samhället straffar svarta människor som försöker skratta, älska, dansa och leva. Hon visar också vad som händer med själva kärleken när den sänks ner i en jordmån av rasism och fattigdom. I slaveriets värld blir döden den största kärlekshandling som Sethe kan erbjuda sitt barn. I romanen Sula beskrivs hur en ensamstående mor gröper ur hård avföring ur sitt barns anus för att rädda honom från en livshotande förstoppning. När hennes dotter i vuxen ålder säger att hon inte kan minnas att modern någonsin lekte med dem som små och frågar om hon verkligen älskade sina barn svarar modern att det var den kärlek hon hade, eller gavs möjlighet, att ge. När sonen många år senare kommer hem från Första Världskriget så svårt traumatiserad att han inte klarar av att leva ger modern honom samma gåva som Sethe gav sitt barn: hon dödar honom. Medan Älskade är en nästan outhärdlig skildring av slaveriets brutalitet och ofrihetens konsekvenser, måste romanen De blåaste ögonen vara en av de mest obarmhärtiga berättelser om internaliserad rasism som någonsin skrivits. Den handlar om den trasiga familjen Breedlove. De har grundligt införlivat omgivningens syn på dem som fula och mindre värda, vilket också gör den kärlek som finns och skulle kunna finnas ful. Kvar finns en tillvaro marinerad i gräl, glåpord och våld. I en scen från faderns ungdom hånglar han med en jämnårig flicka i buskarna. Då kommer ett gäng vita män och börjar håna och hota dem. De beordrar den unga mannen att göra färdigt det han påbörjat. Den lustfyllda, trevande situationen förvandlas med ens till en ful våldtäkt. Cirkeln fullbordas sedan med obönhörlig symmetri när fadern som vuxen man våldtar sin egen dotter. I hans förvridna resonemang blir det den enda kärlek någon som han förmår erbjuda någon som hon. Den vita blicken och det vita hatet har malt ner Mr Breedlove och gjort honom till det brutala odjur som det vita majoritetssamhället alltid har utgått ifrån att han är. Kärleken må vara ett av litteraturens mest utslitna motiv, men hos Toni Morrison blir kärlek en radikal form av motstånd. Ett motstånd mot en rasism som inte bara fråntar människor deras barn och deras kroppar, utan själva förmågan att älska sig själv och sina likar. Anna Remmets, skribent och redaktör Litteratur Toni Morrison: De blåaste ögonen, övers Kerstin Hallén, Trevi 1994. Sula, övers Mikael Mörling, Trevi 1980. The Source of Self-Regard: selected essays, speeches, and meditations, Alfred A. Knopf 2019. Älskade, övers Kerstin Hallén, Bonnier Pocket 2015.

Slaveriet tillhör mänsklighetens mörkaste historia. I över hundra år har vi låtsats som att det inte längre finns. Egentligen har det bara fortsatt, oavbrutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Folk köps och säljs fortfarande som boskap och behandlas mer som verktyg än människor. Trots att antalet förslavade människor idag är större än någonsin väljer vi att blunda för det. Hur ser dagens slaveri ut? Var och med vad jobbar nutida slavar? Hur kommer vi i kontakt med dom? Vilken roll spelar dom i vår ekonomi? Och hur kunde vi någonsin få för oss att slaveriet avskaffades? P3 Dystopia undersöker slaveriets historia, nutid och framtid.

Slaveriet tillhör mänsklighetens mörkaste historia. I över hundra år har vi låtsats som att det inte längre finns. Egentligen har det bara fortsatt, oavbrutet. Folk köps och säljs fortfarande som boskap och behandlas mer som verktyg än människor. Trots att antalet förslavade människor idag är större än någonsin väljer vi att blunda för det. Hur ser dagens slaveri ut? Var och med vad jobbar nutida slavar? Hur kommer vi i kontakt med dom? Vilken roll spelar dom i vår ekonomi? Och hur kunde vi någonsin få för oss att slaveriet avskaffades? P3 Dystopia undersöker slaveriets historia, nutid och framtid.

Slaveriet tillhör mänsklighetens mörkaste historia. I över hundra år har vi låtsats som att det inte längre finns. Egentligen har det bara fortsatt, oavbrutet. Folk köps och säljs fortfarande som boskap och behandlas mer som verktyg än människor. Trots att antalet förslavade människor idag är större än någonsin väljer vi att blunda för det. Hur ser dagens slaveri ut? Var och med vad jobbar nutida slavar? Hur kommer vi i kontakt med dom? Vilken roll spelar dom i vår ekonomi? Och hur kunde vi någonsin få för oss att slaveriet avskaffades? P3 Dystopia undersöker slaveriets historia, nutid och framtid.

Allerede fra det 6. århundrede foregik der en stor og velorganiseret slavehandel fra Afrikas østkyst til den arabiske halvø. Slavehandlen til Mellemøsten fortsatte op igennem århundrederne og blev i regionen først endegyldigt forbudt ved lov i den sidste halvdel af det 20. århundrede. Lyt med og få mere indsigt i, hvordan en over tusind år gammel slavehandel kunne foregå relativt uset og tilsyneladende uden repressalier for de inkluderede.

Hur långt in i framtiden sträcker sig en historisk skuld? Kraven på ersättning får ny kraft i Black Lives Matters spår. Ska de som byggt upp sin rikedom på slaveri betala tillbaka? Hur och till vem? Medverkande: Antoinette Harrell, släktforskare från Louisiana, Deadria Farmer Paellman, amerikansk jurist och målsägande i ett uppmärksammat rättsfall i USA, Göran Collste, etikprofessor vid Linköpings universitet, Fredrik Thomasson, historiker Uppsala universitet, Kitimbwa Sabuni, ordförande Afrosvenskarnas Riksorganisation, Klas Rönnbäck, professor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, Daron Acemoglu, professor i nationalekonomi vid MIT i Boston och författare till boken Why nations fail. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Tekniker: Sandra Pettersson

Berättelsen om Knut Oscar Broady (1832-1922), svensken som emigrerade till USA, blev officer i amerikanska inbördeskriget, slogs mot slaveriet och återvände till Sverige som baptist.Med Henrik Arnstad och Ola Larsmo, vars roman om Broady utkommer september 2020 och bär titeln "Översten". Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter en svår seglats över Atlanten inser besättningen på Zong att de missat målet Jamaica. Då de vänder om börjar de dumpa slavar över bord, troligtvis för att sedan kunna kräva försäkringsersättning. Rättegången blev en milstolpe i slaveriets historia. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tobbe, Martin, Jonsson, Johan och Arvid i bandet Deny snackar om 1995, I Hate Jesus, massa medlemsbyten, nya plattan, recensioner, techno, videos, brinn-jävligt, digital munkavle, GG Allin, basgångar, Mähälium, Liptones, Slaveriet och Frost. Vidare till punk, bas, piano, Skithuspapper, Kylskåp & Rock n' Roll, Old Spice, texter, hockeybilder, trall vs. käng, Klubb Altruism, M:40, Wolfpack, Stones och Dolly Parton.

I ännu ett spännade avsnitt av aktualitets och populärkulturpodden får vi en historielektion utan dess like av allas vår kära Von Adler. Denna gången behandlar vi åren 1789-1871 vi börjar i franska revolutionen och fortsätter mot Tyskland. Joina vår discord på discord.gg/YqMa74K Ni kan kontakta oss på coffehpod@gmail.com --- Send in a voice message: https://anchor.fm/coffehpodden/message

I detta spännande avsnittet av aktualitets och populärkulturspodden Coffehpodden så pratar vi om Coffehs pumlebestyr. Om man underkastar sig naturen med paraply. Iraks försvarsminister, tillika svenskt socialfall Najah al-Shammari. och Slaveriet i Mauriterien. Joina vår discord på discord.gg/YqMa74K Ni kan kontakta oss på coffehpod@gmail.com --- Send in a voice message: https://anchor.fm/coffehpodden/message

Podden fyller ett år! Vi firar med att prata om en massa intressant: universitet som dragit nytta av slavhandeln, de xenofobiska attackerna i Sydafrika, pressfrihet i Tanzania och Mauritius - ett märkligt djur? Avslutningsvis bekantar vi oss (evigheter senare än resten av jorden) med ett nigerianskt musikaliskt stjärnskott! 

For 400 år siden kom det første slaveskipet fram til Amerika, starten på et av de mørkeste kapitlene i menneskeheten historie. Bedre blir det ikke av at vi aldri sluttet. Resultatet av slavearbeid kan godt ligge i lommen din i dag. I studio: -forsker Tina Davis -historiker Jonas Fossli Gjersjø -programleder Martin Jahr

Partiledardebatten. Slaveriet i Mauretanien. Järvaveckan inleds. Migration Afrika. Kulningskurser. Välfärdsprognos. Sprängningarna. Kvinnors och mäns röstande. Terrordom.

Yxan och Punk-Johan tar ett snack med Jenz, Bjurre, Jonsson och Loppan från bandet Slaveriet som snackar om hur allting började, Cosa Nostra, pre-proddning, Frost, stage dive-skada, fullängdaren, Deny och Asta Kasks stuntbasist. Vidare till Japan, Civil Olydnad, fryshus, punk, Angelpiss, slättas förorter, återväxten, Slakteriet, scenen, texter, Skrammel, Acid Blood, Sardo Numspa, Världen Brinner och Körsbärsfettera.

I detta avsnitt fortsätter vi vår serie om inbördeskriget. Vi kommer att prata om det blodiga tvådagarsslaget Chickamauga, om fånglägret Andersonville, Lincolns Gettysburgtal, Berliner Weisse, en förvirrad Rosecrans, Cracker line och belägringen av Chattanooga. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge oss gärna betyg på iTunes! Följ oss på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på: stjarnbaneret@gmail.com

Daniel, Mathias, Martin och Viktor från bandet Skrammel snackar om medlemsbyten, dialekten, DLK, Räserbajs, Bad Religion, Slaveriet, Rör Mig Int och tvingande trall. Vidare till Millencolin, Winamp, Sommartider, Hoppborgen, tyska recensioner, HC, Västervik, musikaliskt geni, Hoola Bandoola, punk, Björnarna, gym, Kongressen, Grå Vardag, Sista Sekunden, Ett Liv Kvar, Myspace, Fredag Den 13:e och alla mammor!

I veckans avsnitt svarar Amie och Fanna på en lyssnarfråga om internaliserad rasism. På vilket sätt har kusinerna själva upplevt att dom internaliserat rasistiska fördomar? Hur jobbar man bort sitt självhat? Och hur hjälper man sin svarta kompis som gått all Kanye och säger att det är dags att glömma slaveriet, how Sway? Avsnittet innehåller också en överraskning gällande Strip Trip!Juste en sak till. Om du älskar RASERIET - låt världen veta! Prenumerera och betygsätt på iTunes! Och bli Patreon, då får du massa feta förmåner och såklart evigt liv. Eller iaf evig kärlek från Amie och Fanna

I detta avsnitt fortsätter vi vår serie om inbördeskriget. Vi kommer att prata om att slaveriet angrips direkt, Benjamin Butler, kontraband, militär vs. politisk emancipation, Bob Dylan pärla, problemet med de lojala slavstaterna, militären som befriare, kolonisering och konfiskeringslagar. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge oss gärna betyg på iTunes! Följ oss på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på: stjarnbaneret@gmail.com

I detta avsnitt pratar vi om samhället i södern och slavägareliten. Vi kommer att prata om snuskigt rika slavägare med lyxig levnadsstil, fattiga bönder, Dixie Chicks, skuldfällor, Richmond, att sätta kvinnor på piedestal, dödsmetall och att försvara slaveriet moraliskt! Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge oss gärna betyg på iTunes! Följ oss på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på: stjarnbaneret@gmail.com

“Skeptikerens guide til Paulus”. Tema: Støttet Paulus slaveriet?– om Paulus sitt syn på slaver og samfunn Dette er del 1. Bidragsytere: Lars Dahle Førsteamanuensis ved NLA Mediehøgskolen Gimlekollen og daglig leder i Damaris Norge Bjørn Hinderaker Høgskolelektor ved NLA Mediehøgskolen Gimlekollen og medarbeider i Damaris Norge

“Skeptikerens guide til Paulus”. Tema: Støttet Paulus slaveriet?– om Paulus sitt syn på slaver og samfunn Dette er del 2. Bidragsytere: Lars Dahle Førsteamanuensis ved NLA Mediehøgskolen Gimlekollen og daglig leder i Damaris Norge Bjørn Hinderaker Høgskolelektor ved NLA Mediehøgskolen Gimlekollen og medarbeider i Damaris Norge

I detta avsnitt pratar vi om slaveriet i södern och livet för slavarna. Vi kommer att prata om slavuppror, bomullsbältet och Kung bomull, slavhandeln från Afrika, eftergifter till slavägarna i konstitutionen, triangelhandeln, blues och jazz, piskrapp och lite allmän rasism! Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge oss gärna betyg på iTunes! Följ oss på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på: stjarnbaneret@gmail.com

Denne podcast handler om slaveriet i USA. Med i studiet har vi to eksperter, Amalie Mørk og Johannes Neve. Og værterne Sebastian Michaelsen og Maya Munch.

I detta avsnitt fortsätter vi vår översiktsserie av USA:s historia. Grundlagsfäderna har samlats en het sommar i Philadelphia 1787 för att skriva landets konstitution. Det kommer bl.a. att handla om Maktdelning, James Madison, Den stora kompromissen, Slaveriet, Philadelphiaost, Roger Sherman, 76:ers, och att redigera för eftervärlden. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge oss gärna betyg på iTunes! Följ oss på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på epost: stjarnbaneret@gmail.com

"Fengselsloven av 1857" bidro til tidenes satsing på fengsler i Norge. Av de 56 fengslene som ble bygget, er det bare Fredrikshald distriktsfengsel som fortsatt, nær sagt, er i sin opprinnelige tilstand, sier Rolf B. Wegner Wegner tør være kjent som tidligere leder av fengselsvesenet i Norge. Han var også politimester i Bodø og Bergen. Wegner vokste opp i Halden. Det gamle fengselet som ligger ved torvet i Halden ble fort kort tid siden fredet av Riksantikvaren. Nå arbeider Stiftelsen Halden Fengselsmuseum for å åpne det for allmenheten som et museum. Wegner har skrevet en omfattende bok om Fredrikshald distriktsfengsel – en bok som også setteren leseren inn i det skiftet som skjedde i kriminalomsorgen på midten av 1800-tallett. Hvor fengselsstraff ikke lenger skulle være samfunnets hevn overfor forbryteren, men et redskap for å forbedre og forberede forbryteren til et liv utenfor murene. "Det var en kvinnecelle i dette fengselet. Og her satt i sin tid tjenestepiken Sofie Johannesdatter – kalt giftmordersken, forteller Wegner. Giftmorder Sofie Johannesdatter var den siste kvinnen i Norge som ble dømt til døden ved halshogging. Hun ble dømt for å ha tatt livet av tre personer med arsenikk i huset hvor hun arbeidet. Før Fredrikshald distriktsfengsel ble bygget var forbryterne plassert på Slaveriet på Fredriksten festning. I nyere tid har Halden fått verdens mest moderne fengsel. Det ligger fortsatt innenfor Haldens kommunegrense, men nærmere E6 enn det fredete Fredrikshald fengsel som nå blir museum. Sendt første gang 17/2 2018. Vi møter Jens Bakke, Rolf Ystrøm og Rolf B Wegner. Programleder Jan Henrik Ihlebæk.

Kolosserbrevet och Filemonbrevet innehåller stora ord om Jesus men också en del som vi idag kan ha svårt att förstå. Johannes Imberg berättar om hur det varit att skriva en guide till de två böckerna.

Sveriges historiska förhållande till slaveriet under 1700-talet och 1800 debatteras ofta, men det har varit ont om forskning. Vi samtalar med forskaren Fredrik Thomasson vid historiska institutionen på Uppsala universitet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mellom ti og femten millioner slaver ble i sin tid hentet til USA fra vestkysten av Afrika. Hvor mange som døde under transporten er det ingen som vet. Her får du høre om hva som skjedde for 150 år siden da amerikanerne opphevet slaveriet ved lov. Programleder: Line Alsaker

Det er 150 år siden slaveriet opphørte i USA. Mennesker har holdt slaver i alle tider, hvorfor begynte vi å se på det som negativt? Gjester Ellen Krefting, Jarle Simensen og David Mauk

Om migrantarbetarna, som är ekonomiskt nödvändiga men politiskt en alltför tacksam slagpåse. Hör reportage från Malaysia, som ska kasta ut en halv miljon papperslösa; från Moskva, där det förmenta hotet från horderna skapar hat; och från vårt eget Malmö, där livets bekvämligheter har ett osynligt, men högst mänskligt pris. I veckan inträffade den värsta kända flyktingolyckan hittills på Medelhavet. En överfull båt med 500 migranter började brinna utanför den italienska ön Lampedusa. Bara 155 överlevde. Men den här tragedin är bara det senaste exemplet på migranternas svåra situation - i Italien, i Europa, men också i resten av världen. För migranterna finns där, vare sig vi vill eller inte. Vi behöver deras arbetskraft men de är också bland de mest utsatta i vårt globala, turbulenta tidevarv. Hur världen handskas med behovet av migranter samtidigt som man gör så mycket för att bekämpa migrationen håller på att utkristalliseras till en av vår tids verkliga ödesfrågor. Veckans program ägnas åt att besöka några av dom platser där den här kampen mellan ekonomisk nödvändighet och politik opportunism blivit som mest dramatisk, och vi har valt att fokusera på de papperslösa migrantarbetarnas situation. Sveriges Radios ekonomikorrespondent Kristian Åström reste till Malaysia, ett land som byggt mycket av sitt välstånd på migranters hårda arbete, men som nyligen drog igång ett enormt projekt med målet att kasta ut en halv miljon migrantarbetare som vistas illegalt i landet: Ett annat land som kämpar med sin relation till landets många migrantarbetare är Ryssland.Den politiska hösten i huvudstaden  Moskva har utvecklats till något som liknar en kampanj mot, ofta illegala, gästarbetare från bland annat de forna Sovjetrepublikerna i Centralasien. Med folkopinionen i ryggen tävlar nu politikerna från alla läger om metoderna för att utvisa dem. Många menar att Rysslands nationalister nu fått grönt ljus för sina utomrättsliga attacker mot gästarbetarna. Samtidigt menar ekonomer och experter att Moskva inte skulle klara sig utan den här billiga arbetskraften. I själva verket är det väldigt många som tjänar på det som allt oftare kallas för Slaveriet. Konflikts nya medarbetare Johanna Melén - som fram tills nyligen var korrespondent i just Moskva - åkte tillbaka dit för att skildra stämningen mot och livsvilkoren för de papperslösa arbetarna: Men hur är då situationen i Sverige? Malmö är staden där migrantarbetarna nog märks mest i Sverige, och samtidigt stan där polisens ökända projekt Reva - Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete - först sattes i verket och först kritiserades. Samtidigt är stan känd för sin billighetskultur där det går att åka taxi, klippa sig och luncha för några tior. Frilansjournalisten Anna Lyrenäs träffade Rami som levt utan papper i Malmö i 7 år: Vi vill passa på att tacka tipsaren, forskaren Anja Franck vid Institutionen för Globala Studier på Göteborgs Universitet, som på djupet studerat framförallt burmesers situation i Malaysia å vars fältarbete också var till hjälp i vårt arbete med reportaget från Malaysia. Hör gärna av er med konkreta tips på ämnen och situationer i Sverige och i resten av världen som ni tycker att vi borde ta upp! Producent: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Programledare: Ivar Ekman     ivar.ekman@sr.se              

Som släktforskare kan man ibland hitta de mest oväntade fynd i sina anor. Så var det till exempel för Anita Mellberg som häpnade när hon insåg att en av hennes rötter sträckte sig ända till Indonesien och en slavmarknad i Kina. 1766 låg det svenska ostindiska kompaniets skepp "Stockholms slott" utanför Kanton i Kina. De skulle som brukligt var, föra med sig te, porslin och kryddor hem till Sverige. Men den här gången kom skeppet att också ha med sig tre små slavpojkar. Kaptenen på skeppet hette Carl Gustav Ekeberg och beskrevs av sin samtid som en alldeles ovanligt godhjärtad människa. Hur det gick till när han och hans kollegor köpte de tre pojkarna vet ingen idag, men till Sverige kom till slut pojken som kom att bli Anita Mellbergs anfader och som här fick namnet Pehr Philander. På Anita Mellbergs köksbord i Tillberga utanför Västerås ligger handlingarna som berättar om Pehr Philanders märkliga öde. Pehr som var hennes farfars mormors morfar. 1766 låg det Svenska ostindiska kompaniets skepp Stockholms slott utanför Kanton i Kina. De skulle som brukligt var, föra med sig te, porslin och kryddor hem till Sverige. Men den här gången kom skeppet att också ha med sig 3 små indonesiska slavpojkar till Sverige. Kaptenen på skeppet hette Carl Gustav Ekeberg och beskrevs av sin samtid som en alldeles ovanligt godhjärtad människa. Han hade köpt en av de tre små pojkarna, som i Sverige fick namnet Pehr Philander. Anita Mellberg i Västerås räknar sina anor från Pehr Philander och hon har just fått klart för sig vilken dramatisk historia han har. -Kapten Ekeberg köpte den lille pojken för  1800 kopparmynt. Jag vet inte hur mycket pengar det motsvarar idag men jag skulle tro att det var en ansenlig summa pengar som kaptenen fick betala, säger hon. Kaptenen lär ha varit en väldigt godhjärtad person – och det var ju min smala lycka, annars hade jag ju inte suttit här idag! Alla de tre pojkarna var uppskattningsvis mellan sex och åtta år. Enligt historien så var det holländare som hade tagit dem till fånga och som nu skulle sälja dem.  När kapten Ekeberg dog många år senare så berättades historien om de tre pojkarna vid hans begravning. Dessa slavar voro 3:ne Malej-gossar från stranden av ön Neaz, på västra kusten av Sumatra; de hade där under fredens lugn och palmträdens skugga i sin barndoms oskyldiga joller och lekar glätt sig och sina föräldrar, tills det olyckliga ögnablick, då några försåtlige Holländare rusat fram, fjättrat och släpat dem med sig, så att i stället för det nejden av samma strand förut gav ett glättigt eko av de oskyldigas lek och dans, förbyttes detta snart till ett bedrövligt återskall från tröstlösa föräldrars suck och skrän, som kanske räcker än i denna  stund! -Det sägs att Holländarna som höll småpojkarna fångna, spikade fast deras örsnibbar i skeppskistorna för att de inte skulle kunna fly. Så vad jag förstår så hade Pehr Philander ärr i örsnibbarna i hela sitt liv efter spikarna, säger Anita Mellberg. -Det måste ha varit ruskigt alltsammans för pojkarna, funderar hon. Att inte förstå språket som talades runt omkring och så kastas ut på ett främmande skepp och till ett främmande land. Utan att veta ett dugg om vad som skulle hända. -Det var nog väldigt, väldigt svårt. De ene pojken köptes av kapten Ekeberg, de andra två av supercargörerna på skeppet, dvs de två viktigaste personerna ombord de som hade makten över vad som lastades på skeppet. Men strax efter köpet avled den ena av de två supercargörerna, Anders Gadd, och enligt reglerna som var strikt ekonomiska, skulle när någon dog, hans varor säljas för att hans efterlevande skulle få så stor vinst som möjligt. Det betydde att också den lille pojke han just köpt återigen skulle säljas på slavmarknaden. Nu blev det inte så. Besättningen på skeppet Stockholms slott gick ihop och betalade för honom så att han skulle slippa slavmarknaden en andra gång. Vad som hände med de andra två pojkarna är höljt i dunkel, men den lille pojken som köpts av kapten Ekeberg följde med hem till hans gods i Uppland, där ingen hade hört talas om Sumatra, och man talade om honom som Javanen, det vill säga, han som kommer från Java. Han fick följa med hem till Kapten Ekebergs gods Altomta gård utanför Uppsala där han hade stora odlingar. Ekeberg var den första som tog med sig levande tebuskar hem till Sverige till Carl von Linnés stora förtjusning, och dessa försökte han odla. Pehr döptes i Tensta Kyrka den 15 oktober 1769. Då hade han varit här i tre år, lärt sig svenska och en del kristendomskunskap. Dopet var pampigt, med inte mindre än 14 faddrar, och det var inte vilka faddrar som helst. Det är landshövdingen i Uppsala, det är grevar och baroner, familjen Ekeberg finns med, liksom en bruksinspektor, en kyrkoherde och därtill kvinnor som är gifta med alla dessa framstående män. -Man undrar ju varför det var så mycket prominent folk, kommenterar hon. Kanske var det för att Ekeberg var en så framstående person i sin tid, funderar hon. -Och så var det ju lite speciellt förstås att man skulle kristna en ”hedning”. Det finns ganska stora luckor i levnadsberättelsen om Johan Pehr Gustav Philander, som han fick heta vid sitt kristna dop. Man vet att han växte upp på Altomta gård, och man vet att han en period var trädgårdsdräng vid Drottningholms slott.  Han gifte sig när han var runt 20 år, med Anna Kajsa Svensdotter. Tre månader efter giftermålet föddes det första barnet, en liten dotter. Familjen flyttade runt en hel del, för att till sist hamna i Strängnästrakten, på ett litet torpställe som än idag heter Java. 1793 fick paret sitt sista barn, en flicka, som är anmoder till Anita Mellgren.  1803 dog Anna Kajsa och Pehr gifte om sig, men i februari 1811 dog också ”Javanen” Pehr Philander. Hans änka och barnen hamnade på fattighuset, och han egen begravning blev av det allra enklaste slaget. Johan Pehr Gustav Philander är begravd i en omärkt fattiggrav vid Tensta kyrka, berättar Anita Mellberg. Så trots den tämligen pampiga inledningen på livet i Sverige, så verkar det inte ha gått så bra för honom. -Nej, han står i pappren som antingen trädgårdsdräng, trädgårdsmästare ”Javan” och på slutet torpare. Anita Mellberg har inte känt till Pehr Philanders öde särskilt länge.  Hon visste att det fanns en person släktleden med det namnet, men historien om honom fick hon först när hon slängde ut en fråga på internet. -Jag hade forskat mig fram till den här Philander , men där körde jag helt fast och hittade absolut ingenting, berättar hon. Det var då jag slängde ut en fråga på ett forum. -Och svaret jag fick hade jag inte kunnat drömma om överhuvudtaget. I släkten har det aldrig nämnts någonting om detta så det kom som en total överraskning! Läs mer om Pehr Philander Historien om ”javanen” Pehr Philander hittades först av Kerstin Pettersson som tidigare var museiintendent vid Strängnäs museum. Hon höll på med en inventering om speciella ortsnamn när hon stötte på torpnamnet Java och blev nyfiken. Hon lyckades med tiden nysta upp Pehr Philanders öde. Kerstin Petterssons forskning finns tillgänglig via Altomta akademis hemsida. Klicka här för att läsa artikeln om: Läs mer om Ostindiska resor Vill du veta mer om Ostindiefararnas resor har Göteborgs universitet ett digitalt arkiv:    Läs dagboken från resan med skeppet "Stockholms Slott" 1766: Faddrarnas roll Pehr Philander inte mindre än 14 faddrar när han döptes. Och samtliga var framstående personer i dåtidens Uppland. Att ha fina faddrar var inte alls ovanligt säger historieprofessorn Tom Ericsson. - Nej det var inte alls ovanligt. Man kan se att bland de högre samhällsskikten var det vanligt att man i första hand bjöd in personer som var av samma sociala rang som en själv. - Men det förekom också bland lägre samhällsskikt att man bland faddrarna som i övrigt tillhörde samma sociala skikt som en själv bjöd in någon som stod lite högre upp på den sociala skalan. Skälet till det var två saker, dels gav personen en viss glans åt dopakten samtidigt som man inför framtiden kunde ha en viss tillit till att om något hände med barnet kunde de liten mer förnäma faddrarna bidra till exempel ekonomiskt. - Vad hade då faddrarna för ansvar? - Det är inte riktigt klart, berättar Tom Ericsson. Från början, om man går riktigt långt tillbaka. Fadderskapet går så långt tillbaka som till den kristna fornkyrkan och då skulle man som fadder ansvara för den döpta personen framförallt i religiöst avseende men också att man skulle kunna bidra ekonomiskt om något hände. Men om det verkligen var så är lite tveksamt samtidigt som det står så i äldre skrifter. - Det intressanta är att om man går till Sverige och tittat i 1686 års kyrkolag sägs ingenting om att faddrar har något ansvar. Men det finns två uttryck i kyrkolagen, dels begreppet fadder men också vittne. Med fadder sägs att det är en gammal och god sed, inget annat. Men om vittnen står att de krävs för att vara vittnen till dopakten och skriver under dokumenten att det faktiskt ägt rum ett dop. - Vem som helst fick inte vara faddrar. Till exempel måste de kunna Luthers Katekes vilket innebar att alla som inte vara lutheraner var exkluderade. Även människor som varit straffade fick inte heller uppträda som faddrar. Var det framförallt släkt och vänner som blev faddrar? - Det varierar. Ursprungligen kunde vem som helst vara fadder. På Medeltiden infördes ett förbud mot att man var släkt. Det skulle vara ett andligt släktskap, det som på latin brukar sägas cognatio spiritualis. Det innebar att de måste söka en fadder utanför släktskapet så att det inte fanns några blodsband. Efter medeltiden kan man se att det förekommer både faddrar som är släkt, men också de som inte är släkt. - Och studerar man lite närmare visar det sig att de som inte är släkt bor ofta mycket nära och kanske tillhörde den närmsta vänkretsen eller att de var yrkesbröder till pappan till barnet. Över tid blir det allt vanligare att det blir släktingar som blir faddrar till barnen, berättar Tom Ericsson. Pehr Philander hade 14 faddrar. Var det ovanligt med så många faddrar? - Ja, när det förekom är det i första hand bland de högre samhällsskikten. Det är de som har råd att bjuda in så pass mycket människor till kalaset. Ser man längre fram på 1800- talet är det tydligt att det blir färre och möter samma bild som inom den katolska världen med en gudfader och en gudmoder. Hur många faddrar var då vanligt för ett vanligt torparbarn? - Två tre på sin höjd, säger Tom Ericsson. Det var också en skillnad vilka faddrar en pojke eller flicka på 1800- talet skulle ha. En pojke- minst två manliga faddrar och en kvinnlig. Vice versa för en flicka. Om barnets föräldrar dog är det svårt att veta om faddrarna hade något ansvar för abrnet. Jag har inte sett något bevis för det i min egen forskning och inte heller i litteraturen mer än att det påstås att faddrarna var förpliktade. Lyssna även till när: En miljon européer blev slavar Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds Universitet har skrivit fyra böcker om Slaveriets historia från forntid till nutid. Han berättar att en ganska bortglömd del av vår historia är att det funnits slavar i Sverige, att det även fanns svenska slavar utomlands och att det dessutom fanns svenskar som köpte slavar och gav dem frihet här i Sverige. -När vi kommer fram till 1800- talet är det lätt att följa detta i tidningarna. Till exempel fanns det en kyrkoherde i Hudiksvall som köpte två barn i Västindien och som det i Hälsingepressen skrevs en hel del om. Slaveriet förbjöds i Sverige så sent som 1845. Det rådde någon sorts tabu att erkänna att svenskar varit slavhandlare, men ännu större tabu att vi varit slavar, säger Dick Harrison. - Det är svårt att ta till sig och erkänna är att svenskar själva varit slavar utomlands ganska långt fram i tiden.  Det finns belägg för att svenskar från 1100- talet fram till början av 1800- talet försattes i slaveri och när vi kommer till 1700- talet är källorna utförliga. I de svenska tidningarna kan man om man har tur läsa om gamla släktingar som blev förslavade. Men då gäller det att man ska ha tur, för det här är inget man var stolt över i den egna familjen och lät saken tystas ned. Men det finns fall där den förslavade kommer tillbaka och råkar ha en anledning att berätta om det, säger Dick Harrison, och tar fram ett fall som han snubblade över. - Jag råkade vara anlitad av en arabisk kulturförening i Göteborg där en medlem hade som hobby att studera svenska och marockanska relationer i förfluten tid. Han hade snubblat över en svensk sjökapten som jag började forska om för att få veta mer om honom, berättar Dick Harrison. Stockholmaren Markus Berg visade sig ha varit slav i Fez på 1700- talet. Dick Harrison grävde vidare och fann att hela hans besättning på 13 man hade blivit förslavade. De hade tagit sig från Göteborg till Dublin och skulle vidare till Neapel när de blev kapade strax utanför Mallorca av marockanska korsarer, dvs slavjägande sjörövare. Båten bogserades in i hamn och de 14 männen sattes i fängelshålor. Där fann de till sin förvåning att språket inte var något problem eftersom det redan fanns en hel last av svenskar från Kalmar där som tagits som slavar tidigare, berättar Dick Harrison. Vissa arbetades ihjäl , vissa tvingades stanna kvar och två av jungmännen tycks ha blivit utsatta för pedofeli av sultanen och blev fast i slaveriet medan Markus Berg hade tur och blev friköpt av en svensk konsul i Kadif. Dick Harrison berättar att i tacksamhet över frigivningen skrev Markus Berg ner en redogörelse som blev tryckt. Den skriften tycks ha fallit i glömska. - Alla som fanns ombord på fartygen är namngivna, det finns uppgifter om de som klarade sig och också vad som hände med deras familjemedlemmar. På vilket sätt blev hamnade då människor i slaveri? Dick Harrison säger att ett vanligt sätt var att skeppet kapades av slavjägande sjörövare. Nordafrikanska sjöfararstäder som Alger, Tripoli och Tunis styrdes av självständiga eller halvt självständiga kaparligor. - Det behövdes diplomatiska relationer med konsulaten för att skeppen skulle kunna passera.  Sammanlagt brukar man räkna med att över en miljon européer, ofta vanliga sjöfarare sattes i slaveri i Nordafrika mellan 1550 och 1840. - Hur många av de som var svenskar vet vi inte ännu, dokumenten finns men det återstår att samla ihop fakta, avslutar Dick Harrison. Lyssna till när: