Podcasts about moldavien

30 september. Helgens val i Moldavien blev en framgång för det EU-orienterade partiet PAS, trots ryska försök att påverka, bland annat genom röstköp. Andreas Ericson diskuterar det lilla landet i sydöstra Europa med Olof Ehrenkrona. Vad betyder valresultatet i praktiken och hur ser förutsättningarna framåt ut?

Roks: Patriarkatet bakom myndighetens studie. Ryska protester att vänta i Moldavien. Teslas aktie skjuter åter i höjden. Inget Uefa-krismöte om Israel. Sverige skickar drönarförsvar till Danmark. Och efter pedofilskandalerna: Hårdare bakgrundskontroller för skolpersonal. Programledare: Magnus Thorén.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fanny Wijk pratar om valet i Moldavien, där EU-vänliga partiet PAS fick majoritet i parlamentet. Trump lovar att något “speciellt” ska hända i Mellanöstern och ska möta Netanyahu i Vita huset. Göteborg har fått ett nytt bibliotek – till vissas glädje och andras ursinne.Linnea Rönnqvist berättar om att Ryssland attackerat Ukraina i helgen med över 600 drönare under 12 timmar. I USA Vita huset återkommande använt Pokémons slogan ”Gotta Catch 'Em All” i samband med sin kampanj mot vad man kallar illegala invandrare. Där pågick också Ryder cup i helgen, där ordväxlingar mellan spelare och publik kallats både ovärdiga och oacceptabla.Dessutom: Kaffe på kvällen, Luffar-Lasses tv-helg och varken stå eller sitta på jobbet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk pratar om valet i Moldavien, där EU-vänliga partiet PAS fick majoritet i parlamentet. Trump lovar att något “speciellt” ska hända i Mellanöstern och ska möta Netanyahu i Vita huset. Göteborg har fått ett nytt bibliotek – till vissas glädje och andras ursinne.Linnea Rönnqvist berättar om att Ryssland attackerat Ukraina i helgen med över 600 drönare under 12 timmar. I USA Vita huset återkommande använt Pokémons slogan ”Gotta Catch 'Em All” i samband med sin kampanj mot vad man kallar illegala invandrare. Där pågick också Ryder cup i helgen, där ordväxlingar mellan spelare och publik kallats både ovärdiga och oacceptabla.Dessutom: Kaffe på kvällen, Luffar-Lasses tv-helg och varken stå eller sitta på jobbet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 06:00

innehåll: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drönare över Danmark har orsakat flygstörningar, vem som ligger bakom är oklart. Misstankar om Ryssland väcker oro kring säkerheten inom EU. Hör Martin Kragh, Centrum för Östeuropastudier, Peter Bennesved, FOI och David Rasmusson, Nordenkorrespondent.Slöjden har glömts bort i beredskapsdebatten, det menar Västerbottens läns hemslöjdsförening som nu släppt ett eget beredskapshäfte. ”I slöjden har vi ett sätt att vara beredda genom att vara kapabla, kapabla människor är beredda människor”, säger Emma Ewadotter från Umeå, brodös och styrelsemedlem i föreningen. / reportage av Ida SvansboRekordstort missnöjet mot Labour - idag inleds deras årliga kongress.Partiet vann en stor majoritet i valet men efter ett år vid makten är missnöjet bland befolkningen rekordstort - och pressen på partiledaren och premiärministern Keir Starmer är hård. / reportage av Nina BennerEtt samhälle utan kontanter - krönika av Agri IsmaïlPanelen om PUT, bondgårdar och TIDÖ2.0Permanenta uppehållstillstånd – ska de omvandlas till tillfälliga?Jordbruk – Färre gårdar, större enheter – bra eller dåligt?Tidö 2.0 – Ny konservativ-liberal önskelista väcker debatt.Göran Greider Dalademokraten, Susanne Nyström, Dagens Nyheter och Mattias Svensson, SvD.timme 2:Moldavien går till val idag och EU följer det med spänning.Ett av Europas fattigaste länder ligger strategiskt till för både Ryssland och EU. Idag är det val till parlamentet och många har kallat det för ett ödesval på grund av kriget. Hör vår korrespondent Fredrik Wadström direkt på plats.Vägtrummor som tickande bomber Forskare kartlägger nu rören med AI.Skyfallet i Västernorrland där många vägar spolades bort satte ljus på hur viktigt det är att de här rören fungerar. / reportage av Magdalena MartinssonI Polen ökar motsättningarna mellan polackerna och dom många ukrainare som bor i landet. Från att med öppna armar ha tagit emot närmare två miljoner flyktingar från grannlandet när Ryssland inledde sin fullskaliga invasionen 2022, så är det nu allt fler polacker som ser problem med det stora flyktingmottagandet. / reportage av Felicia HassanFredsbudskap från ett ökenkloster i Syrien Fader Jihad Youssef från ökenklostret Mar Musa. Han är övertygad om att dialog mellan kristna och muslimer är vägen till verklig fred i Syrien. / reportage av Åsa Furuhagen20 år med bloggen - har Isabella Löwengrips Blondinbella förändrats?Bloggen blev ett företag, en plattform för påverkan och ibland kritik. Hör om offentlighetens pris, influerarens roll och bloggens framtid.Satir med Radioskugga: Rösta mot den man avskyr mestRadioskugga görs av Per Juhlin, Fritte Fritzson och Erland KarlingOm viljan att hjälpa varandra - kåseri av Augustin ErbaProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders DiamantTekniker: Nicola Pryke

Ny organisation för homo- och bisexuella väcker debatt. Hur rustat är Danmark för hybridangreppen? Sarkozy döms till fem års fängelse. Risken om ryssvännen vinner i Moldavien. Och S säger ja till fängelseplatser i Estland. Programledare: Kristian Åström.

Ryssland fortsätter kränka Natos luftrum, nu senast med stridsflyg över Estland, men misstänkta ryska drönare har även upptäckts över flygplatser i Danmark och Norge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också om Moldavien som går till val på söndag och som står under stark press från Ryssland. Moldavien, en tidigare sovjetrepublik med gräns till Ukraina, har lång erfarenhet av ryska påverkanskampanjer. Men denna gång varnar Moldaviens president Maia Sandu för att ”vår suveränitet, vår självständighet, vår europeiska framtid är satt under hot.”Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Fredrik Wadström, RysslandskorrespondentLubna El-Shanti, UkrainakorrespondentJakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet

När Moldavien går till val lägger Europa in en högre diplomatisk växel för att mota rysk påverkan. Men hur långt räcker luddiga EU-löften när motståndaren heter Putin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Parlamentsvalet i Moldavien beskrivs som ett val som i förlängningen kan påverka hela Europas säkerhet. Och inför valet i helgen har europeiska ledare och EU lagt in en högre diplomatisk växel, samtidigt som Ryssland trappar upp sina påverkanskampanjer i landet. Hör om den ryska desinformationen, fejkade budskap som sprids och uppgifter om hur röster köps för pengar. Valet i Moldavien äger dessutom rum i ett läge där Ryssland upprepat kränkt EU- och Nato-länders luftrum och där spänningarna mellan Rysslands och väst ökar påtagligt. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Linda Borgheden, Östeuropaansvarig på Folke Bernadotteakademien.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Moldaviens val att närma sig EU och värna sin självständighet har gjort landet till måltavla för ryska påtryckningar och hybrida hot. Ett samtal om vikten av att stödja fria och demokratiska val, och om varför det som händer i lilla Moldavien angår hela Europa – och Sverige.Medverkande: Per Olsson Fridh, generaldirektör FBA, Linda Borgheden, Östeuropaansvarig på FBA och Jenny Lindqvist, utsänd av FBA till svenska ambassaden i Moldavien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryssland bedriver ett intensivt hybridkrig mot Moldavien, och flera experter befarar att landet är en experimentverkstad där Putins metoder just nu finslipas. Kvartals Henrik Höjer rapporterar på plats. Detta är den andra av två artiklar. Den första kan du läsa här. Inläsare: Magnus Thorén

Idag predikar pastor Sergei från Moldavien och tolkas av församlingens missionär Fredrik Olsson

Ryssland ökar trycket på länder som Georgien, Moldavien, Rumänien och Armenien. Samtidigt vacklar allt fler centraleuropeiska länder i hållningen mot Putin. Professor Stefan Hedlund tecknar en dyster utveckling när Trump tillträder. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Statsvetaren och seniora forskaren Gunilla Herolf intervjuas av Magnus Thorén. Trumpismens återkomst, Rysslands krig i Ukraina och Kinas hot mot våra jobb och industrier brukar beskrivas som ödesfrågor för EU. Men enligt Gunilla Herolf är en ännu viktigare fråga hur unionen ska kunna fortsätta växa med nya medlemmar som Georgien, Moldavien och Ukraina. Varför ser hon ett växande EU som en ödesfråga för vår framtida säkerhet? Vad skulle Sverige egentligen vinna på det och hur ser hon på risken att länder som Nordmakedonien, Albanien och Serbien snarare skulle innebära mer korruption och ökat ryskt inflytande än välstånd och säkerhet?

Statsvetaren och seniora forskaren Gunilla Herolf intervjuas av Magnus Thorén. Trumpismens återkomst, Rysslands krig i Ukraina och Kinas hot mot våra jobb och industrier brukar beskrivas som ödesfrågor för EU. Men enligt Gunilla Herolf är en ännu viktigare fråga hur unionen ska kunna fortsätta växa med nya medlemmar som Georgien, Moldavien och Ukraina. Varför ser hon ett växande EU som en ödesfråga för vår framtida säkerhet? Vad skulle Sverige egentligen vinna på det och hur ser hon på risken att länder som Nordmakedonien, Albanien och Serbien snarare skulle innebära mer korruption och ökat ryskt inflytande än välstånd och säkerhet?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Därför är lojalitet mot Moskva är ett krav från Putin även från de länder som en gång tillhörde Sovjetunionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det ryska perspektivet handlar om att ett stort land ska ha ett stort inflytande. När grannländerna nu visar tecken på att vilja röra sig mot väst riktas en rad anklagelser mot Ryssland om att tvingas dem till lydnad: Europa utmålas som både slitet och dekadent, människor betalas för hur de ska rösta och skrämselpropaganda.Hör Johanna Melén, utrikesreporter på Ekot, just hemkommen från Moldavien. Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier och med på länk från Georgiens huvudstad Tbilisi har vi med vår korrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

23 oktober. Helgens folkomröstning i Moldavien innebar en knapp seger för den EU-vänliga linjen. På lördag går Georgien till ett parlamentsval som beskrivs som ett val mellan Ryssland och väst. Rasmus Canbäck, reporter på Blankspot, och Olof Ehrenkrona diskuterar med Andreas Ericson.

Juniornyheterna om Kuba som varit utan ström i flera dagar, om Moldavien som röstat för att gå med i EU och så träffar vi två barn som har mobilfritt hela skoldagen. Dessutom får du veta mer om en flygplats i Nya Zeeland där man bara får krama sina nära och kära hej då i max tre minuter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Donald Trump jobbar extra på McDonalds inför valet. Efter derbykaoset mellan Hammarby och Djurgården idag slutfördes matchen. Svag majoritet för EU-strävan i Moldavien. Världens länder möts om krisen för den biologiska mångfalden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mutor, cyberangrepp och anti-EU-kampanjer. Ryssland försöker påverka Moldavien att rösta nej till en framtid i EU. För Bryssel står utvidgningen österut på spel när Ukrainas granne går till val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter och tidigare Rysslandskorrespondent. Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

När Karl XII befann sig i Bender i nuvarande Moldavien skickade han iväg tre forskningsexpeditioner som skulle undersöka fornfynd i de bibliska länderna där Egypten och pyramiderna ingick.Orientalisten och prästen Michael Eneman, som varit med Karl XII vid Poltava, ingick i den andra karolinska egyptiska expedition under åren 1711-12. Eneman närmade sig pyramiderna i Giza som en praktisk vetenskapsman som mätte stenar och kröp in i pyramiderna.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet.För svenska bönder på 1600-talet var Egypten och historierna om Josef och Moses i allra högsta grad levande. I bibeln nämns aldrig pyramiderna uttryckligen, även om det talas om stora byggnader. Svenska vetenskapsmän började att intressera sig för pyramiderna redan på 1600-talet, men de utformades mer som stora ladugårdar än pyramider – ingen hade ju sett dem. Senare avbildas de både som spetsigare och ibland flackare än de är i verkligheten.Michael Enemans resa 1711-12 gick till Grekland, Konstantinopel, Israel, Arabien och Egypten där kanske Jerusalem var höjdpunkten för Eneman som skrivit två avhandlar om Kristi grav. När senare Michel Eneman återvände till Moldavien var Karl XII så intresserad att Eneman fick berätta om sin resa och sina upptäcker en timme per dag under två månader.Intresset för Egypten utmynnade också en omfattande internationell handel med mumier. Varav flera också hamnade i Sverige. Malda mumier såldes som ett universalläkemedel som kunde bota det mesta.Bild: Pyramider i Giza från 1735 av J Clark.Musik: Pyramids med Marcus Bressler, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under våren 1903 utspelar sig en pogrom i dagens Moldavien och flera judar får sätta livet till samtidigt som Nikolaj tycker att han har större problem på hemmaplan. Ingen son eller tronarvinge tycks synas till. Desperat tar Nikolaj och Alexandra sig till alla metoder de kan komma åt. Oavsett hur tokiga de än kan låta. Vilken tur för tsarparet att Alexandra fått nys om en munk som sägs ha helande krafter och kan bota kvinnlig infertilitet.Följ oss på instagram: https://www.instagram.com/nublirdethistoria/Följ oss på facebook: nu blir det historia Maila oss på zimwaypodcast (at) gmail (punkt) comKlippning av Cornelia Boberg. Musik av David Oscarsson. Lyssna på mer av Davids musik här: https://open.spotify.com/artist/4TlPapBXUu5nmWfz5Powcx Stöd Nu blir det historia! och som tack slipper du alla annonser i podden! https://plus.acast.com/s/nublirdethistoria. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt avsnitt ute! I detta avsnitt går turen till Moldavien. Trevlig lyssning!

I tredje avsnittet diskuterar Josefin, Johan, Frida och Jon bidragen från Luxemburg, Nederländerna, Moldavien, Tjeckien, Belgien och Polen som kommer tävla i Eurovision Song Contest 2024 i Malmö.

Ion Doros är född och uppvuxen i ett av Europas fattigaste länder, Moldavien. Hans pappa gästarbetade i Barcelona för att försörja familjen och på den vägen fick sonen upp ögonen för Ronaldinho, Iniesta och de andra stjärnorna.Han var en stor talang inom karate, men sadlade om och bytte sport. I GIF-podden berättar han om hur skadorna fick honom in på tränargärningen och hur vägen sedan gått via Japan och USA till Sundsvall, av alla ställen, och varför det kittlar honom så mycket. Välkommen med feedback till @GIFpodden i sociala medier!

Ukrainska hamnstaden Odessa bombas av ryska drönare medan hotet ökar i närregionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Odessa har ibland kallats Svarta havets pärla men har också en strategisk betydelse i Ukrainas försvar mot den ryska invasionen. Redan 2014 fanns det uppgifter om att Ryssland hade planer på att inta staden och när den storskaliga invasionen startade i februari 2022 var den ett uttalat ryskt mål. Hittills har staden stått emot men den utsätts regelbundet för ryska robot- och drönarattacker mot både civila mål och den kommersiellt viktiga hamnen. Nu uttalar dessutom ryska politiker hot mot intilliggande Moldavien.Medverkande:Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios RysslandskorrespondentLubna El-Shanti, Svergies Radios UkrainakorrespondentJacob Hedenskog, analytiker vid Centrum för ÖsteuropastudierProgramledare Fredrik Wadström, producent Lena Bejerot

Liberalernas toppkandidat i EU-valet om stödet till Ukraina, om relationen till SD och om att hennes regeringen bryter mot de klimatlagar hon varit med och stiftat i EU-parlamentet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 2019 är Karin Karlsbro Liberalernas enda EU-parlamentariker. Att få slut på Putins krig i Ukraina är den viktigaste frågan för henne, vid sidan av klimatet. Hon vill att Ukraina så fort som möjligt blir medlem i EU. ”Ska vi få ett fredligt Europa de närmsta 10-20 åren måste vi välkomna Ukraina och Moldavien i den europeiska familjen.”, säger Karin Karlsbro.Nej till samarbete med SD – och ECRInför riksdagsvalet 2022 tog Karin Karlsbro tydlig ställning mot att Liberalerna skulle samarbeta med Sverigedemokraterna. I och med Tidöavtalet ingår ändå Liberalerna i ett nära samarbete med Sverigedemokraterna. Idag säger Karin Karlsbro att det är bra att Liberalerna sitter i regeringen eftersom Sverigedemokraterna annars hade fått större inflytande, men att de fortsatt står långt ifrån varandra.”Det är en fråga som jag varit orolig för, om vi tar de frågorna som vi talar om nu, Europasamarbetet, klimatpolitiken, demokratifrågorna så vill ju Liberalerna ha ett starkt Europasamarbete för att stoppa Putin. Sverigedemokraterna vill ha ett svagt Europasamarbete, till och med att Sverige lämnar. Det skulle göra det ännu svårare att stoppa Putin.”Inför Europavalet den 9 juni ser den partigrupp i parlamentet som Sverigedemokraterna tillhör, ECR, ut att växa medan den liberala partigruppen Renew ser ut att få färre mandat. Karin Karlsbro säger bestämt nej till att samarbeta med ECR under nästa mandatperiod. ”Att organisera ett samarbete med ytterhögern i Europaparlamentet är inte aktuellt. Det står inte på kartan”, säger Karin Karlsbro.Ökande utsläpp i SverigeKarin Karlsbro sitter i parlamentets miljöutskott och handelsutskott och har bland annat arbetat med att ta fram klimattullar för varor som importeras till EU. Samtidigt som hon i parlamentet drivit på för EU:s klimatpaket Fit for 55 så har hennes regering i Sverige drivit en klimatpolitik som leder till ökade klimatutsläpp och till att Sverige inte når klimatmålen. Hur ser Karin Karlsbro på det?”Jag tycker inte att det är ok att man inte lever upp till EU:s krav, men det här ägnar vi ganska stor del av vår tid åt att analysera, vad som händer, tex när Tyskland avvecklar kärnkraften så gör det stor skillnad, och det gör att det blir svårare för oss att nå Europas klimatmål. Varje land som inte lever upp till sina åtaganden försvårar ju för det gemensamma åtagandet.”, säger Karin Karlsbro.Vill ha fler gruvor i EuropaI december röstade EU-parlamentet ja den så kallade kritiska råmaterialakten, som ska säkerställa EU:s försörjning av viktiga råmaterial, det handlar om 34 mineraler och metaller som är särskilt viktiga för den gröna och digitala omställningen. Bland annat ska minst tio procent av de råvarorna utvinnas inom EU senast år 2030. Karin Karlsbro röstade ja eftersom hon inte vill att EU ska vara beroendet av import av kritiska metaller från Kina och för att EU behöver ta eget ansvar för hur produktionen går till.I Sverige finns stora mineralfyndigheter i samiska områden, och nya gruvor där skulle kunna hota renskötseln. Det fanns ett tilläggsförslag till förordningen som innebar att FPIC skulle skrivas in i förordningen, en princip om att urfolk och lokalsamhällen ska ha fritt och informerat förhandssamtycke till tex en gruvetablering. En majoritet i parlamentet röstade ja till det men Karin Karlsbro röstade nej.”Just det ändringsförslaget handlade om ifall man skulle ge vetomöjlighet, och det ställer vi oss inte bakom”, säger Karin Karlsbro. När medlemsländernas regeringar sedan förhandlade om förordningen togs FPIC bort.Gäst: Karin Karlsbro (L) EU-parlamentariker och topp-kandidat till EU-parlamentetProgramledare: Ci Holmgren Kommentar: Helena Gissén, Ekots politikkommentator Tekniker: Fabian BegnertProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 1 mars

Sommaren 2023 blir det plötsligt fler delfiner vid en av Rysslands flottbaser. De militärt tränade djuren kan användas för att slå ut fiendens dykare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På satellitbilder syns plötsligt fler fyrkantiga objekt ligga innanför pirarna vid Sevastopols hamn. Allt pekar mot att det är flytande burar för marina däggdjur och den brittiska underrättelsetjänsten gör bedömningen att det högst troligen handlar om flasknosdelfiner.– Vi kan absolut säga att deras betydelse ökar. De verkar komma närmare den vanliga flottan, säger den oberoende försvarsanalytikern H.I. Sutton.H.I. Sutton säger att det är svårt att svara på exakt hur många delfiner Ryssland har eftersom de inte går att se på satellitbilder. Men han gissar att det handlar om sex till åtta individer i Sevastopol. Och precis som den brittiska underrättelsetjänsten tror han att de främst används för att hitta dykare.– Det är en väldigt hård militär verklighet. Delfinerna är till syvende och sist tränade att döda dykare, säger den oberoende försvarsanalytikern H.I. Sutton.Dramatisk storm på Krim – delfinerna drabbadeSenhösten 2023 drabbas Ukraina, Moldavien och södra Ryssland av en stor storm som får stora konsekvenser. Bland annat skadas ryska försvarsanordningar vid Sevastopol. Satellitbilder visar hur saker som fanns på plats innan stormen plötsligt inte längre syns till.– Burarna och anläggningarna som delfinerna sannolikt skulle ha hållits i verkar ha blivit skadade. Det är lite oklart, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i strategi vid Försvarshögskolan.Delfinernas burar verkar alltså vara borta. Men om det betyder att delfinerna plötsligt simmar i frihet – det är Joakim Paasikivi tveksam till.– Hela idén med delfinerna är ju att de ska kunna simma fritt och utföra uppgifter. Jag skulle bli förvånad om man skulle kunna använda dem ifall de rymde så fort dom blev fria, säger han.Medverkande:H.I. Sutton, oberoende försvarsanalytiker.Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i strategi på Försvarshögskolan.Erik Himmelstrand, museichef på Vaxholms fästnings museum.Per Andersson, tidigare underrättelseofficer vid Must, specialiserad på främmande undervattensverksamhet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducenter: Karin Hållsten & Jimmy HalvarssonTekniker: Bjarne JohanssonLjud från: Sveriges Radio, CNN, France24, Sevastopol NTS, OTR, Wall Street Journal samt The Telegraph.

EU står inför en ny historisk utvidgning. En big bang för att pressa undan Ryssland, men inte utan stora risker för unionen. Hör om hur Ukraina och Moldavien kan bli EU-medlemmar 2030. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU-kommissionen vill inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien och ge Georgien status som kandidatland. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort att frågan hamnat högst upp på EU:s dagordning. Och om EU:s stats- och regeringschefer samtliga röstar för förslaget på nästa toppmöte i december innebär det början på ett historiskt nytt steg för unionen. Från EU-kommissionens sida ses utvidgningen som en säkerhetspolitisk nödvändighet, där man vill integrera nya länder i öst för att säkra och stabilisera sitt närområde och pressa undan Ryssland. Utvidgning av EU ses som provokation i MoskvaI bortre änden kan det handla om en framtida union med 35 medlemsländer. Jätteutvidgningen ställer stora krav på EU och kommer att kräva reformer. Svårigheterna och osäkerhetsfaktorerna är många. Vad händer om kriget i Ukraina drar ut på tiden? Hur kan EU hantera de utbrytarregioner som finns i såväl Moldavien som Georgien och där Moskva har direkt inflytande? Klart är att Ukraina och Moldavien nu gör stora ansträngningar för att snabbt leverera enligt EU:s kravlista. Vladimir Putin å sin sida har gjort klart att en utvidgning av EU är en provokation från väst och att Ryssland inte gör skillnad på EU och Nato. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Göran von Sydow, direktör på svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Sverige besegrade Moldavien med 3-1. Matchens stora utropstecken var Jesper Karlsson. Men hur mycket kan, och ska, man egentligen ta med sig från den här matchen? Och varför är förväntningarna på Belgien-matchen både höga och låga? Med: Wilhelm Edlund, Therese Strömberg och Anel Avdic.

Det svenska landslaget är återigen samlat. En träningmatch mot Moldavien väntar – innan det är skarpt läge mot Belgien. Vi ger er en förmodad startelva, och konstaterar att det kan bli historiskt lite publik på läktarna. Vi lägger också märke till att ingen svensk spelare svarar på en viss förbundskaptensfråga. Med: Wilhelm Edlund, Anel Avdic och Noa Bachner.

Dessutom i Godmorgon världen krönika av Katarina Barrling och kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service. Räcker vattnet?Det är torrt på många håll i världen. Och tidigare har det förutspåtts att vattenbrist kommer orsaka konflikter. Men hur är det med den saken? Godmorgon Världens Lena Bejerot har pratat med vattenanvändare och forskareGustav Vasa – nationsbildare och despotPå Nationaldagen är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. På vilket sätt gjorde han Sverige till en nation? Och var det en plan han följde, med pr-talang och ett större mått av grymhet? Reportage av Annika SelinDen eviga Nato-processenNato-utrikesministermöte i Oslo, EU+-möte i Chisniau i Moldavien och ett EU-handelsmöte med USAs utrikesminister i Luleå, den gångna veckan har på många sätt handlat om de olika konstellationerna av västvärldens samarbeten. Har dessa möten fört Sverige närmare ett Nato-medlemskap? Vi försöker reda ut med våra korrespondenter Andreas Liljeheden och Johan-Mattias SommarströmTimme ettLäget i UkrainaLeder vattenbrist till väpnade konflikter?Politisk och ekonomisk turbulens i PakistanKan djur vara spioner?Krönika: Katarina BarrlingPanelenTimme tvåGustav Vasa – nationsbildare eller despot?Hur ligger opinionen i nationalstaten Sverige?Public ServiceHur långt är det kvar till Nato?Ett år till EU-valet, men väljarna kan lite om besluten som tas därKåseri Mark LevengoodProgramledare: Sara StenholmProducent: Luise SteinbergerTekniker: Joachim Persson

EU-kommissionen presenterar sitt förslag till nytt regelverk om så kallade strategiska råvaror. Pensionsreform Frankrike. Sprängning i Hässelby. Fransk Public Service utökar väderprognoser. Kritiken ökar mot matjättarna, men också hot mot handlarna. TBE breder ut sig. Migrationsfrågan i Italien. Splittringen i Moldavien. Misstänkta Ryska spioner gripna i Polen.

Attentat mot ryskt spionplan i Belarus, kuppförsök i Moldavien, gatuprotester i Georgien. Nu sprider sig underrättelsedelen av kriget. Hör om uppgifterna att Ryssland förberedde en statskupp i Moldavien – och hur den avvärjdes. Underrättelsedelen av kriget sprider sig med destabiliseringsförsök i områden kring Ukraina. Hör också om attentat mot ett ryskt spionplan i Belarus och om gatuprotester i Georgien.Dessutom blev Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov utskrattad när han under ett besök i Indien sa att Ryssland var offer för krig. Hör om vad som ligger bakom ett sånt uttalande.Medverkande: På plats i Moldavien Ekots utsända utrikesreporter Johanna Melén. Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Analytiker på Utrikespolitiska Institutet, Stefan Ingvarsson.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Monica Bergmark

Moldavien befaras nu stå näst på Rysslands lista. Europas fattigaste land är splittrat mellan öst och väst. Så vad kommer egentligen hända med den forna sovjetrepubliken? På en kvart får du veta vad Ryssland skulle vinna på att ta kontroll över Moldavien och hur troligt det är att det sker. Med SvD:s Europakorrespondent Teresa Küchler.

Ronie Berggren samtalar med Dag Kirsebom om det ryska hotet om statskupp i Moldavien. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Just nu kraftsamlar både Ryssland och Ukraina och det kan bli avgörande vem som först blir tillräckligt stark. Ukraina väntar på fordon från väst. Ryssland samlar ihop soldater. Striderna fortsätter, men ännu har ingen sida i Rysslands invasionskrig mot Ukraina ett tydligt övertag.Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, forskare Martin Kragh och korrespondent i Moskva Maria Persson Löfgren. Hör dem om hur Ryssland nu försöker utnyttja det krypande tidsfönster som finns så länge Ukraina väntar på stridsvagnarna från väst.Samtidigt gör ryska propagandister utspel om att sikta mot Polen och Ukrainas grannland Moldavien får veta att Ryssland planerar statskupp för att destabilisera regionen ytterligare.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Adam Alwin

Stängsel och taggtråd har gått från dystopi till realitet när snart sagt hela EU har hägnats in. Hör om hur EU bytt morot till piska i migrationspolitiken och hur nästa migrationskris ska avvärjas. Fortress Europe, Fästning Europa. Efter millennieskiftet dök det 40-tals osande begreppet upp som något av ett skällsord, när europeiska liberaler anklagade högerkrafter för att vilja skärma av Europa från resten av världen. Nu är förskansningen snudd på ett faktum. Medlemsländerna har byggt sammanlagt mellan 1000-2000 kilometer stängsel längs med unionens yttre gränser. Samtidigt ökar antalet migranter som kommer till EU, inte sedan flyktingkrisåret 2016 har så många människor sökt asyl i EU som 2022 och fler väntas i år. Det brinner därmed i knutarna att ta sig an det som fler befarar kan bli en ny migrationskris och en stor fråga som fått ny aktualitet är huruvida EU ska bekosta gränsstängsel eller inte. Det här att migranter används som vapen mot EU. Det ledde till panik häromåret och en mycket hårdare hållning från EU:s sida, säger Susanne Palme om det skiftade tonläget i unionen. Hör också om den senaste dramatiska utvecklingen i Moldavien, där premiärministern avgick i fredags. Dagen innan hade Ukrainas president Zelenskyj besökt Bryssel och berättat om ryska långtgående planer på en statskupp i landet. Uppgifter som senare även bekräftats av Moldaviens president. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Heinz Wennin

Ett robotnedslag som dödar två i Polen och en bombad kraftledning som slår ut ström i Moldavien. Hör om hur Ukrainas närmsta grannar påverkas av kriget, om oron för vintern och hur hotbilden hanteras. I Polen har Rysslands anfallskrig eldat på en enorm militär upprustning. Krigskunskap har blivit ett skolämne och elever i högstadiet ska lära sig att använda vapen. Samtidigt har Polen stöttat Ukraina med stora mängder vapen och krigsmateriel. I norr, mot Kaliningrad, byggs nu stängsel med rullad rakbladstråd längs den ryska gränsen, berättar korrespondent Samuel Larsson. EU knyter band till MoldavienI våras fanns uppgifter om att Ryssland hade konkreta planer på att utvidga kriget västerut genom ett anfall även mot Moldavien. Nu har Putins armé pressats tillbaka i Ukraina och hotbilden är inte lika akut. Men alltjämt fortsätter kriget att påverka vardagen. EU har gett Moldavien ett snabbspår till att bli kandidatland och nyligen kom också ett stödpaket som ska hjälpa Moldavien genom vintern. Tidigare har Moldavien haft ett starkt beroende av rysk gas, vilket idag gör landet såbart ur energisynpunkt. EU ser det samtidigt som strategiskt viktigt att knyta Moldavien närmre övriga Europa, då rysk påverkan i landet ses som en riskfaktor. Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Tor Sigvardsson

Ukraina och Moldavien väntas godkännas som kandidatländer i EU. Kindberg dömd till fängelse för grovt mutbrott. Tavelstriden mellan Norge och Sverige. Midsommarförberedelser i gotländska När. 50 vigslar har ogiltigförklarats. Debatt: hur förbättrar vi vården? Ingemar har spelat på midsommarfiranden i 60 år. Regeringen presenterar förslag om språkkrav för permanent uppehållstillstånd. Ett år har gått sedan polismordet i Biskopsgården. Macron håller tal till befolkningen efter historiska veckan.

Finlands president Sauli Niinistö på besök i Sverige. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov går hårt åt Sveriges och Finlands Natobesked. Ny ärkebiskop väljs i morgon. The Great replacement, det s.k. "Stora folkutbytet". Storbritannien river upp Brexitavtal. Turkiet vill inte släppa in Sverige och Finland i Nato. Timbro anklagar föräldralediga för att maxa semestern. Moldavien och de sovjetiska banden. Viktig vecka i EU:s klimatarbete. Placebo och förväntanseffekter.

Författaren Per Gunnar Evander är död. Finlands president Sauli Niinistö på besök i Sverige. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov går hårt åt Sveriges och Finlands Natobesked. Turkiet vill inte släppa in Sverige och Finland i Nato. The Great replacement, det s.k. "Stora folkutbytet". Moldavien och de sovjetiska banden. Ny ärkebiskop väljs i morgon. Placebo och förväntanseffekter.

Spänningen inför "Segerdagen" i Ryssland var påtaglig. Skulle Vladimir Putin förklara krig mot Ukraina? Skulle han invadera Transnistrien eller Moldavien? Oron för vad som skulle hända den nionde maj 2022 har legat i luften i flera veckor. Men inget stort hände och Ryssland firade på som om inget hade hänt och Putin höll tal till folket och pratade om hur västvärlden tvingat dem in i Ukraina för att bland annat stoppa nynazisternas framfart. Kriget i Ukraina går inte riktigt som Vladimir Putin har tänkt sig, vi vet att man från ryskt håll hoppats på ett snabbt övertagande av Ukraina och att man missbedömt motståndet fullständigt. Så vilken är Putins väg framåt? Vilka alternativ har han? Hur länge står det ryska folket ut med honom vid makten? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I Godmorgon världen denna vecka även reportage om möteskulturen efter pandemin, om Finlands snabba Natoprocess, det ryska hotet mot Moldavien, Public Service, panelen och krönika av Ulrika Knutson. Socialdemokraternas snabbeslutar i NatofråganFrågan om en svensk ansökan till militäralliansen Nato har präglat även den här veckan och hastigheten, inte minst när det gäller Socialdemokraternas beslut om ett ja eller nej till natomedlemskap, har drivits upp ytterligare.Samtidigt som såväl statsminister Magdalena Andersson som utrikesminister Ann Linde har besökt en rad världsledare i veckan pågår den socialdemokratiska interna säkerhetspolitiska dialogen för partiets förtroendevalda och andra medlemmar.En skendemokratisk process menar en del kritiska socialdemokrater, medan andra ser fram emot att komma fram till ett beslut om Sverige ska överge alliansfriheten eller inte.Mötesinflation efter pandemin - hur bra är det med hybridmöten?Pandemin har ju påverkat många delar av vår vardag och en av dem är möteskulturen. Vi har blivit tvungna att hålla möten på digitala plattformar, utan att träffas i verkligheten.Nu har många börjat komma tillbaka till sina arbeten samtidigt som vi har vant oss vid att i större utsträckning jobba hemifrån vilket skapar halvdigitala möten - så kallade hybridmöten.Den digitala möteskulturen under pandemin har dessutom gjort att vi nu lägger ännu mer tid på möten och har färre pauser mellan dem.Finland och NatofråganPå torsdag kommer Finlands president Sauli Niinistö offentliggöra sin ställning i Nato-frågan och på lördag kommer socialdemokraterna där att offentligt bestämma kurs.Men redan nu har både Nato-förespråkare och kritiker ställt in sig på att Finland kommer att ansöka om medlemskap i Nato.Det som började med en opinionssvängning efter Rysslands invasion av Ukraina har lett till en historiskt snabb process - som nu är inne på sin avgörande vecka.Timme 1:Så går kriget i Ukraina vidare - hör militärexpert Joakim PaasikiviVardagslivet i Odessa i skuggan av kriget(S) spurtar in i NatoHybridmöten präglar möteskulturen efter pandeminKrönika om Natofrågan av Ulrika KnutsonPanelenTimme 2:Finlands snabba process mot NatomedlemskapDet ryska hotet mot MoldavienSatir med Public ServiceKulturpanelen om aborter - hör Jens Liljestrand, Helena Granström och Lotta WendelGeneration 2 - Marcos och Duterte - väntas ta över i FilippinernaKåseri av Pamela Jaskoviak om tomheten efteråtProgramledare: Sara StenholmProducent: Katarina von ArndtTekniker: Jacob Gustavsson

Sen krigets början har det pratats en hel del om vad Rysslands president Vladimir Putin kan tänkas vilja göra härnäst. Vill han få tillbaka det gamla Sovjet? Vilket är nästa land på hans erövringslista? Spekulationerna och diskussionerna har gått varma på alla håll. Ganska tidigt så pekades ändå Moldavien ut som nästa mål. Moldavien tillhörde det gamla Sovjetunionen och är ett av Europas fattigaste länder med runt fyra miljoner invånare. Den senaste tiden så har det återigen börjat pratas om att en invasion av Moldavien närmar sig. Man spekulerar i att Ryssland kommer börja med att invadera Transnistrien, den lilla utbrytarregionen på gränsen mellan Moldavien och Ukraina. Hur är läget i Transnistrien och Moldavien? Vad händer om Putin invaderar? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets korrespondent på plats i Transnistrien. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ukrainakriget och livsmedelskrisen, Cold Response, hårt tryck på Migrationsverket, IPCC, senaste från kriget i Ukraina, Johan von Schreeb med team är i Moldavien, musikmanifestation till förmån för Ukraina, krigsmotstånd i Belarus, dra åt skogen på internationella skogsdagen och pensionsdebatt.

Två skadade i våldsdåd på gymnasieskola i Malmö. Flera ministermöten i EU. Livsmedelskris efter kriget i Ukraina. Krigsmotstånd i Belarus. Krigets påverkan på ekonomin. Johan von Schreeb med team är i Moldavien. Hårt tryck på Migrationsverket. Musikmanifestation till förmån för Ukraina. IPCC. Dra åt skogen på internationella skogsdagen.

När Karl XII befann sig i Bender i nuvarande Moldavien skickade han iväg tre forskningsexpeditioner som skulle undersöka fornfynd i de bibliska länderna där Egypten och pyramiderna ingick.Orientalisten och prästen Michael Eneman, som varit med Karl XII vid Poltava, ingick i den andra karolinska egyptiska expedition under åren 1711-12. Eneman närmade sig pyramiderna i Giza som en praktisk vetenskapsman som mätte stenar och kröp in i pyramiderna.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet.För svenska bönder på 1600-talet var Egypten och historierna om Josef och Moses i allra högsta grad levande. I bibeln nämns aldrig pyramiderna uttryckligen, även om det talas om stora byggnader. Svenska vetenskapsmän började att intressera sig för pyramiderna redan på 1600-talet, men de utformades mer som stora ladugårdar än pyramider – ingen hade ju sett dem. Senare avbildas de både som spetsigare och ibland flackare än de är i verkligheten.Michael Enemans resa 1711-12 gick till Grekland, Konstantinopel, Israel, Arabien och Egypten där kanske Jerusalem var höjdpunkten för Eneman som skrivit två avhandlar om Kristi grav. När senare Michel Eneman återvände till Moldavien var Karl XII så intresserad att Eneman fick berätta om sin resa och sina upptäcker en timme per dag under två månader.Intresset för Egypten utmynnade också en omfattande internationell handel med mumier. Varav flera också hamnade i Sverige. Malda mumier såldes som ett universalläkemedel som kunde bota det mesta.Bild: Pyramider i Giza från 1735 av J Clark.Musik: Pyramids med Marcus Bressler, Soundblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.