Podcasts about konservatoriet

Anna er rapper og har aldrig følt, at der var nogen, der troede på hende. Den følelse har gjort, at Anna meget ihærdigt går efter at modbevise alle dem, der tvivlede. Derfor vil hun både spille på Roskilde Festival, på to tours næste år, skrive en bog, blive manuskriptforfatter og optages på Konservatoriet. For Anna kan godt. Reporter: Sara Fondo

Modsætninger mødes - og et musikalsk stilskifte opstår. Rapperen Yepha havde brug for en pause fra sin vanlige festrap-stil, da han i midten af 10erne hørte en sang i radioen. Nummeret lå langt fra hans normale musikalske præferencer, men der var noget over guitarlinjen og forsangerens stemme, som talte til ham. Nummeret var "Lost Sons of Boys" (https://www.youtube.com/watch?v=tU1gFRt0VnQ) med den danske indierock-gruppe Blaue Blume. Det kom til at repræsentere en ny musikalsk følelse for Yepha. Og en kreativ genstart, der senere ledte ham forbi musikkonservatoriets producerlinje. Her ville tilfældet, at han kom til at gå i klasse med Søren Buhl Lassen fra Blaue Blume - hvis sang, Yepha havde dyrket intenst et par år tidligere. Et umage musikalsk venskab opstod, og ud af det er kommet den anmelderroste EP Sidste liv (https://gaffa.dk/anmeldelse/150950/anmeldelse-genfodt-og-reflekteret-drengerov/) fra august 2021. En overraskende detour fra den festglade hip hop, Yepha er kendt for både som solist og fra gruppen UFO Yepha, og henimod et mere indiemørkt univers. Yepha tager på turné (http://jeppewahlstrom.dk/) i foråret 2022 og kan bl.a. opleves på Hotel Cecil i København 24. marts. Varighed: 6:43

En karriere i klassisk musik kan være fyldt med afslag. Det har vores gæst Marianne Thomsen Clement oplevet på egen krop. Heldigvis er der meget, man kan lære af at få en masse afslag.

Normalt står Lau Højen på scenen sammen med Carpark North. Siden 2003 har trioen udsendt seks album og en stribe singler. De tre unge efterskoledrenge, Søren Balsner, Morten Thorhauge og Lau, skulle blive et af Danmarks mest markante rockbands i 00'erne og 10'erne. De fleste, der var i nærheden af en radio i 00'erne kender ”Transparent and Glasslike” og ”Save Me From Myself”. Carpark North eksisterer stadig, men for øjeblikket forsøger Lau sig som solist. Han har bl.a. udsendt singlerne ”Stenfuglene”, ”Kun dig”, ”Hold mig tæt” og ”Køreturen/Flyveturen”. Og hvorfor så det? ”Der er nogle ting, der ikke passer i et rockband,” siger Lau blandt meget andet i denne podcast, hvor han reflekterer over sit liv, Carpark Norths karriere indtil nu og sit soloprojekt. Lyt med og hør Jan indrømme en af sin karrieres store brølere. Men hør først og fremmest Lau Højen fortælle om: - da han med en masse Dizzy Mizz Lizzy, Björk og Daft Punk i bagagen løb ind i en stormende forelskelse i højskolemiljøet. - da han og de to andre opdagede, at deres første navn Weed ikke bare betød græs som i græsplæne. - hvad der inspirerede Carpark North, da de og bl.a. Nephew, Kashmir og Spleen United skabte en ny scene i dansk rock. - han har fået ud af ”Transparent and Glasslike”, der blev skrevet, inspireret af Sting og en oplevelse, da han fik bank af nogle tilfældigt forbipasserende bøller. - det store privilegium, det er at være Carpark North. - første gang han mødte vildt ambitiøse Lukas Graham. - hvad han og bandet fik ud af at optræde i Irak, trods stor modstand mod krigen i den danske befolkning. - da opgaven som support for Jared Letos band til 30 Second To Mars blev et vendepunkt for Lau som rocksanger. - da en medstuderende fra Konservatoriet uopfordret meldte sig ind i liveversionen af Carpark North. - da han blev ”savet over” af produceren Brian Sperber. - kampen mod den forfærdelige sygdom, kræft, som Lau har gjort til en livssag, personligt og som artist. - overvejelserne om han, der er vokset op i en tryg familiebaggrund overhovedet havde ret til at byde ind med rock'n'roll. - sin absolutte, store kærlighed til sin kone, der inspirerer ham som soloartist. - da en vens erfaringer som skilsmissebarn inspirerede til en ny single. - hvordan han har brugt sin flyskræk konstruktivt

Dirigenten Christoffer Nobin har arbetat med de flesta symfoniorkestrar och operahus i Sverige. Han har också många uppdrag utomlands och är mannen bakom musiken till operan Hion om natten. Hion om natten handlar om en by i mellaneuropa där ingen får vara vaken på natten men flickan Signa vaknar och får uppleva märkliga och kusliga saker. Operan bygger på text av Henrik Ståhl med musik av Christoffer Nobin.  Det är mycket som väntar framöver för Christoffer Nobin. Under våren väntar samarbeten med bl a Norrköpings Symfoniorkester, Kungliga Filharmonikerna och Filharmonikerna i Köpenhamn, för att nämna några.  Sedan ett år är Christoffer Nobin chefsdirigent och konstnärlig ledare för Östgöta Blåsarsymfoniker i Linköping.  Kerstin Berggren träffade honom för ett musikaliskt samtal i en studio i Gamla stan i Stockholm. Christoffer Nobin har en gedigen musikalisk utbildning vid Malmö Musikhögskola och Konservatoriet i Köpenhamn. Han är utbildad klassisk sångare och spelade mycket trummor som ung i olika band. Något han fick nytta av senare i karriären. - Vad bra att du har spelat så mycket trummor, det kommer du att ha stor glädje av, sa Anders Eljas en gång till Christoffer Nobin.

Dirigenten Christoffer Nobin har arbetat med de flesta symfoniorkestrar och operahus i Sverige. Han har också många uppdrag utomlands och är mannen bakom musiken till operan Hion om natten. Hion om natten handlar om en by i mellaneuropa där ingen får vara vaken på natten men flickan Signa vaknar och får uppleva märkliga och kusliga saker. Operan bygger på text av Henrik Ståhl med musik av Christoffer Nobin.  Det är mycket som väntar framöver för Christoffer Nobin. Under våren väntar samarbeten med bl a  Norrköpings Symfoniorkester, Kungliga Filharmonikerna och Filharmonikerna i Köpenhamn, för att nämna några. Sedan ett år är Christoffer Nobin chefsdirigent och konstnärlig ledare för Östgöta Blåsarsymfoniker i Linköping. Kerstin Berggren träffade Christoffer Nobin för ett musikaliskt samtal i en studio i Gamla stan i Stockholm. Christoffer Nobin har en gedigen musikalisk utbildning vid Malmö Musikhögskola och Konservatoriet i Köpenhamn. Han är utbildad klassisk sångare och spelade mycket trummor som ung i olika band. Något han fick nytta av senare i karriären. - Vad bra att du har spelat så mycket trummor, det kommer du att ha stor glädje av, sa Anders Eljas en gång till Christoffer Nobin.

- direkte fra Konservatoriet i Esbjerg. Mozart: Obokvartet. Ludwig Thuille: Sekstet for fem blæsere og klaver. Karl Amadeus Hartmann: Lille Koncert for strygekvartet og slagtøj. Brahms: Klaverkvartet. Vært: Klaus Møller-Jørgensen.

- Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger den hyllade tonsättaren Kerstin Jeppsson i denna dokumentär av Birgitta Tollan. Kerstin Jeppsson föddes 1948 och valdes in i Föreningen Svenska Tonsättare 1977 som andra kvinna i modern tid. Hennes musik anses vara vid sidan av huvudfåran i den nya svenska musiken och som stilistisk trolös. Med sin livsbejakelse och oaffekterade egenart försöker hon skildra och tolka världen och existensen genom sin musik.Kerstin Jeppsson är mycket välutbildad. Vid Musikhögskolan i Stockholm blev hon musiklärare, sångsolist, sångpedagog och dirigent. Samtidigt studerade hon komposition för den lyrisk-romantiske expressionisten Maurice Karkoff.Hon fick diplom 1977 efter studier i komposition och dirigering vid Konservatoriet i Krakow, Polen, där hennes lärare hette Krzysztof Penderecki, Krzysztof Meyer och Jozef Radwan.Två år senare blev Kerstin Jeppsson Master of Fine Arts vid California Institute of Arts i Valencia, USA, där både Mel Powell och Morton Subotnik undervisade henne i komposition.Som om inte det vore nog så blev Kerstin Jeppsson 1976 fil kand vid Stockholms Universitet i musikvetenskap, pedagogik och socialantropologi. -Redan som barn var jag en väldigt nyfiken person, berättar Kerstin Jeppsson, som växte upp i en familj där musik var starkt förankrad. Jag målade, dansade, hittade på pjäser, byggde cirkusar och sjöng. Jag var väldigt, väldigt kreativt tröttsam och min mamma drog en lättnadens suck när jag började skolan!Alla Kerstin Jeppssons verk är väldigt personliga. Cellokonserten komponerade hon i sorgearbetet efter en nära och kär anhörigs död. - Tre sånger om livet kom till när min yngsta systers lilla barn rycktes bort. Det var så ofattbart, obegripligt och jag drabbades av stor vrede och sorg som jag kanaliserade in i komponerandet. - Kerstin Jeppsson försöker bryta hierarkien mellan de fyra stränginstrumenten i stråkkvartetterna, säger Patrik Swedrup från Talekvartetten och Kungliga filharmonikerna i Stockholm. Talekvartetten spelade in två av Jeppssons stråkkvartetter.Mezzosopranen Ingrid Tobiasson, tidigare solist under 25 år vid Kungliga Operan i Stockholm, sjöng in sviten Impossible med texter ur Göran Sonnevis diktsvit Det omöjliga tillsammans med KammarensembleN och dirigenten Joakim Unander. - Det är en av mina stoltaste inspelningar! När jag fick skivan i min hand blev jag otroligt glad. Musiken är fantastiskt, vårt samspel är superbt och Sonnevis dikter är underbara, berättar Ingrid Tobiasson. - Kerstin Jeppsson har en stor känslighet för texter, säger Marie Wärme i Wärmekvartetten, som spelade in verket Mater Mea Min moder med texter av Elisabet Hermodsson.Även poesi av Pär Lagerkvist, Karin Boye, Edith Södergran, Elsa Grave och Ulla Olin har Kerstin Jeppsson tonsatt. - Livet går inte förbi mig. Jag erfar, uppfattar och upplever väldigt mycket hos mig själv och hos andra människor och har lätt att ta del i vad andra människor berättar eller uttrycker. Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger Kerstin Jeppsson i programmet. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.Låtlista: 14:00 Katarina Dalayman, Mats Rondin, Sveriges Radios Symfoniorkester (Stockholm) - Embrio 14:03 Katarina Dalayman, Mats Rondin, Sveriges Radios Symfoniorkester (Stockholm) - Embrio 14:10 Gustaf Sjökvist - Till Dig 14:13 Jonny Axelsson - Prometheus 14:21 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:26 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:27 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:30 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:32 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:35 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:37 Tale-Kvartetten - Stråkkvartett Nr 2 14:44 Talekvartetten - StråKkvartett Nr. 3 14:47 Wärmekvartetten - Revelationes 14:50 Wärmekvartetten - Revelationes 14:51 Hanna Dahlqvist Sveriges Radios Symfoniorkester. Drigent: Johannes Gustavsson - Cellokonsert

- Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger den hyllade tonsättaren Kerstin Jeppsson i denna dokumentär av Birgitta Tollan. Kerstin Jeppsson föddes 1948 och valdes in i Föreningen Svenska Tonsättare 1977 som andra kvinna i modern tid. Hennes musik anses vara vid sidan av huvudfåran i den nya svenska musiken och som stilistisk trolös. Med sin livsbejakelse och oaffekterade egenart försöker hon skildra och tolka världen och existensen genom sin musik.Kerstin Jeppsson är mycket välutbildad. Vid Musikhögskolan i Stockholm blev hon musiklärare, sångsolist, sångpedagog och dirigent. Samtidigt studerade hon komposition för den lyrisk-romantiske expressionisten Maurice Karkoff.Hon fick diplom 1977 efter studier i komposition och dirigering vid Konservatoriet i Krakow, Polen, där hennes lärare hette Krzysztof Penderecki, Krzysztof Meyer och Jozef Radwan.Två år senare blev Kerstin Jeppsson Master of Fine Arts vid California Institute of Arts i Valencia, USA, där både Mel Powell och Morton Subotnik undervisade henne i komposition.Som om inte det vore nog så blev Kerstin Jeppsson 1976 fil kand vid Stockholms Universitet i musikvetenskap, pedagogik och socialantropologi. -Redan som barn var jag en väldigt nyfiken person, berättar Kerstin Jeppsson, som växte upp i en familj där musik var starkt förankrad. Jag målade, dansade, hittade på pjäser, byggde cirkusar och sjöng. Jag var väldigt, väldigt kreativt tröttsam och min mamma drog en lättnadens suck när jag började skolan!Alla Kerstin Jeppssons verk är väldigt personliga. Cellokonserten komponerade hon i sorgearbetet efter en nära och kär anhörigs död. - Tre sånger om livet kom till när min yngsta systers lilla barn rycktes bort. Det var så ofattbart, obegripligt och jag drabbades av stor vrede och sorg som jag kanaliserade in i komponerandet. - Kerstin Jeppsson försöker bryta hierarkien mellan de fyra stränginstrumenten i stråkkvartetterna, säger Patrik Swedrup från Talekvartetten och Kungliga filharmonikerna i Stockholm. Talekvartetten spelade in två av Jeppssons stråkkvartetter.Mezzosopranen Ingrid Tobiasson, tidigare solist under 25 år vid Kungliga Operan i Stockholm, sjöng in sviten Impossible med texter ur Göran Sonnevis diktsvit Det omöjliga tillsammans med KammarensembleN och dirigenten Joakim Unander. - Det är en av mina stoltaste inspelningar! När jag fick skivan i min hand blev jag otroligt glad. Musiken är fantastiskt, vårt samspel är superbt och Sonnevis dikter är underbara, berättar Ingrid Tobiasson.  - Kerstin Jeppsson har en stor känslighet för texter, säger Marie Wärme i Wärmekvartetten, som spelade in verket Mater Mea Min moder med texter av Elisabet Hermodsson.Även poesi av Pär Lagerkvist, Karin Boye, Edith Södergran, Elsa Grave och Ulla Olin har Kerstin Jeppsson tonsatt. - Livet går inte förbi mig. Jag erfar, uppfattar och upplever väldigt mycket hos mig själv och hos andra människor och har lätt att ta del i vad andra människor berättar eller uttrycker. Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger Kerstin Jeppsson i programmet. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.

Først i 1985 fikk musikkprofessor Hella Brock tillatelse fra myndigheten i det vaklende DDR til å reise til Norge for å studere Edvard Griegs musikk. Ti dager ble innvilget, men det ble starten på 20 år med intens lobbyvirksomhet for Edvard Grieg i Leipzig. Grieg kom til Konservatoriet i Leipzig 15 år gammel. Han ble der tre år, og kom ofte tilbake til vennen Max Abraham i Peter Verlag. Edvard og Nina Grieg hadde to rom i tredje etasje i Talstrasse 10, og der bodde de i lange perioder i musikksesongene helt til Edvard Griegs død i 1907. Her spilte også Grieg mange av sine klaverstykker for første gang, her instrumenterte han Peer Gynt-suitene, og her traff han Johannes Brahms og Peter Tsjaikovsky blant mange andre personligheter. Leipzig var Griegs andre hjem, og i dag er musikkrommet i Peter Verlag restaurert med støtte fra private sponsorer og blir brukt som samlingssted for Edvard Grieg Foreningen. Primus motor er utrettelige Hella Brock, født 1919. Hennes siste bragd er å få en stor allée i en park oppkalt etter Edvard Grieg. neste mål er en byste og en internasjonal konferanse i 2008. Programmet, som ble sendt første gang julaften 2006, starter med en vandring i Leipzigs julegater og inn i St.Nicolaykirken.