Podcast appearances and mentions of kristina edstr

Avsnittet gästas av poddbekantingen Patrik Johansson. Patrik är batteriforskare och tillika professor på Chalmers och gästade även podden för fyra år sedan. I avsnittet återbesöker vi några av de teman vi pratade om då, bland annat till vilken grad batterier har förbättrats och gått ner i pris. Vi får en uppdatering kring hur det har gått med de batterikemier som Patrik lyfte fram som extra lovande förra gången, till exempel natriumjon- och fastfasbatterier — och dyker lite extra i batterikemin litiumjärnfosfat som på grund av fallande priser tar andelar i allt fler applikationer.  Om du gillar avsnittet med Patrik kan vi även rekommendera följande avsnitt: Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Olle Lundberg, Om hur perovskiter kan ta solcellers verkningsgrad till nya nivåer Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Mellan alla panelsamtal och rosémingel i årets upplaga av Almedalen satt vi ner med Nicklas Bäcker, strategichef på företaget Ingrid Capacity som bygger och äger storskaliga batterianläggningar.  Vi pratar givetvis om den boom som sker just nu kring batterier och som drivs på av höga priser på Svenska kraftnäts stödtjänstemarknader. Men vi tittar också runt krönet: vi jämför med hur batteriutvecklingen har artat sig i andra länder och resonerar kring vilka nyttor — och vilka intjäningsmöjligheter — batterier kan ha i framtidens elsystem. Om du gillade avsnittet med Nicklas kan vi även rekommendera följande avsnitt: Pontus de Maré, Om den dagliga driften av Sveriges elsystem Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Går det att bygga en fungerande datormodell av människans hjärna? Det fick en karismatisk forskare EU-kommissionen att satsa på, men projektet havererade. Vad hände sedan? Och supermaterialet grafen lovade också stort, men vad har det blivit av miljardsatsningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De kallas flaggskepp, projekten som får miljardanslag från EU och som ska skapa framtidens teknik med siktet mot högt ställda mål. Två av dem är nu avslutade, men allt har inte gått enligt plan. Först ut, för tio år sedan, gällde det forskning på det då helt nya materialet grafen och avancerad hjärnforskning. Med 1 miljard euro vardera under tio år var förväntningarna höga. Grafen skulle revolutionera tillvaron sades det, och hjärnprojektet siktade mot att bygga en realistiskt fungerande digital människohjärna. Flaggskeppen var tänkta som EU:s sätt att möta konkurrensen från USA och Asien. Med stora anslag, visionärt tänkande och internationellt samarbete ville EU-kommissionen mobilisera Europas samlade potential inom forskning och vetenskap. Framför allt ville man få forskning och industri att mötas på nya sätt och skapa kunskap och teknik som kunde bli framgångsrika avancerade produkter.Nu har de första projekten avslutats. Grafenforskningen har inte gett några stora sensationer, men ett hundratal nya produkter och fler syns vid horisonten.För hjärnforskningen däremot gick det inte som planerat. Konflikter inom projektet har lett till radikala förändringar och de ursprungliga målen fick överges. Men ytterligare två flaggskepp har kommit igång under tiden: ett för kvantteknik och det senaste för batteriforskning. Kanske lite mindre visionära, men med tydligare målinriktning.Medverkande: Patrik Johansson, professor i fysik Chalmers Göteborg; Mats Benner, professor forskningspolitik Lunds universitet; Göran Johansson, professor i fysik Chalmers; Jonas Bylander, docent i fysik Chalmers, Kristina Edström, professor i kemi Uppsala universitet; Tamara Patranika, doktorand kemi Uppsala universitet; Sten Grillner, professor neurovetenskap Karolinska institutet; Jeanette Hellgren Kotaleski, professor neurovetenskap KTH.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

I vårt 97:e poddavsnitt gästas vi av Håkan Samuelsson. I tio år, från 2012 till 2022, var han vd för Volvo Cars och idag är han styrelseordförande för Polestar. Avsnittet tar avstamp i när Håkan Samuelsson efter tre decennier i lastbilsbranschen tillträder som vd för Volvo Cars, ett par år efter att företaget köpts upp av kinesiska Geely. De tio år som följer blir händelserika (och framgångsrika) år. Man går från att producera runt 400 000 bilar till knappt 700 000. Man öppnar fabriker i både Kina och USA. Och inte minst, Håkan och företaget beslutar sig för att lägga om strategin: 2025 ska hälften av de bilar som säljs vara elbilar och 2030 ska man vara ett rent elbilsföretag. I avsnittet får vi reda på hur Håkan och Volvo Cars resonerade när de valde att satsa helhjärtat på elbilar. Vi blickar även ut över den omställning som präglar den bredare bilindustrin (som Håkan jämför med hur det såg ut på 1910-talet med hundratals bilmärken bara i Detroit). Bland annat argumenterar Håkan för att biltillverkare i framtiden bör ombesörja sin egen tillgång på batterier och elmotorer. Han siar om hur kundpreferenser kommer utvecklas och går igenom hur biltillverkare kan orientera sig i en marknad som allt mer präglas av geopolitiska konflikter. Avslutningsvis ber vi Håkan titta i spåkulan: Vilket år säljs den sista bilen med förbränningsmotor? När kommer den första Polestar-bilen med Vehicle to grid-funktionalitet? Har vi fler eller färre bilar per capita 2040? Vilka räckvidder ligger bilar på då — och till vilken grad kör de sig själva? Om du gillade avsnittet med Håkan kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Anders Nordelöf, Om kobolt och miljöbedömning av elfordon

Senast kraftsystemveteranen Bo Normark gästade podden la han fram en vision över hur två nyckeltekniker — batterier och vätgasproducerande elektrolysörer — kommer förändra hur elsystemet fungerar. Tre år senare var det dags att återbesöka några av de spaningar Bo kom med då: Har vi fått fram redskapen för att integrera över 40 TWh förnybar el i elsystemet? Hur har det gått med att skala upp värdekedjan för elektrolysörer? Och ligger Sverige fortfarande hopplöst efter andra länder när det gäller att använda batterier i elsystemet? Från och med minut 30 dyker vi ner i värdekedjan för batteritillverkning i Europa som Bo har unik inblick i genom sin roll på Innoenergy där han varit med och tagit initiativ till European Battery Alliance. Bo berättar om hur bl.a. Northvolts etableringar har lett till en kedja av ytterligare investeringar i takt med att olika typer av underleverantörer etablerar sig — och där han förutspår att batteritillverkning i Sverige inom fem år kommer omsätta mer än ett av dragloken i Sveriges industrialisering: pappers- och massatillverkning. Avslutningsvis argumenterar Bo för att bl.a. pandemin, flaskhalsar i de globala transportsystemen och geopolitiska konflikter lett till starkare argument för så kallad reshoring — processen där företag tar tillbaka tillverkning till de länder där man har sitt ursprung. Vi pratar även om de utmaningar och möjligheter som uppstår för svenska och europeiska företag när värdekedjor stöps om till följd av energiomställningen. Om du gillade avsnittet med Bo kan vi tipsa om dessa tidigare avsnitt: Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Erika Ingvald, Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen

I poddens 91:a avsnitt gästas vi av Anders Nordelöf, forskare i miljösystemanalys på Chalmers. I avsnittet fokuserar vi på Anders specialområde: miljöbedömningar av elfordon.  Anders börjar med att gå igenom den huvudsakliga metoden för att bedöma miljöpåverkan från olika produkter: livscykelanalyser. Vi får höra om hur Anders och hans kollegor går tillväga för att samla in data från till exempel tillverkningsprocessen av batterier, vilken typ av miljöpåverkan som är mest intressant i deras analyser och utmaningarna kring att följa ett teknikområde med en så pass snabb utveckling.  Med jämna mellanrum dyker det upp nyhetsartiklar om “blodsbatterier” — inte sällan med hänvisning till utvinningen av kobolt i Demokratiska republiken Kongo, eller Kongo-Kinshasa som det också kallas. Från minut 19 berättar Anders om resultaten av en studie som han genomfört tillsammans med sina kollegor Rickard Arvidsson och Mudit Chordia: Quantifying the life-cycle health impacts of a cobalt-containing lithium-ion battery. Vi får höra om problematiken kring koboltutvinning i Kongo-Kinshasa, om framställningen och hälsopåverkan från övriga processteg i batteritillverkning — och vilka slutsatser han drar från studien.  I poddens sista del, från minut 39, tar vi ett steg tillbaka och — med utgångspunkt i en annan artikel från Anders och hans kollegor, Metal Requirements for road based electromobility transition in Sweden — pratar om de utmaningar som sker i takt med att transportsektorn elektrifieras. Anders berättar om de metaller som han ser som mest kritiska i takt med att efterfrågan på komponenter såsom batterier, elmotorer, laddinfrastruktur och bränsleceller ökar. Avslutningsvis resonerar Anders kring huruvida vi håller på att ersätta ett problem, förbränning av fossila bränslen och utsläpp av koldioxid, med ett annat: utvinning av metaller och de miljöutmaningar som kommer med det. Om du gillar avsnittet med Anders kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden:  Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Björn Sandén, Om tekniska lösningar för 10 miljarder människor   

Dagens gäst är Kristina Edström, en av Sverige och Europas främsta batteriforskare. Hon är bland mycket annat professor i oorganisk kemi på Uppsala universitet och koordinator för EU:s stora forskningssatsning på framtidens batterier, Battery 2030+. I avsnittet tar vi avstamp i de framsteg som skett kring batteriutveckling de senaste decennierna. Kristina svarar bland annat på vad det finns för likheter mellan läkemedelsutveckling och batteriforskning. Varför kallas moderna litiumjonbatterier för “gungstolsbatterier”? Och varför är litium, nickel, kobolt och järn populära batterimetaller? Men framförallt handlar avsnittet om vad Kristina och hennes kollegor kallar framtidens batterier; en mängd olika batterityper med syfte att dels uppnå högre energidensitet och dels för att nyttja billigare och mer miljövänliga material — och allra helst både och. Kristina argumenterar för att vi behöver så kallade solid state-batterier för att producera battericeller med en energitäthet på 450 Wh per kg (jämfört med dagens bästa litiumjonbatterier på runt 350 Wh per kg), och varför det blir svårt att komma längre än så. Hon går även igenom alternativa batterikemier och förklarar varför hon ser natriumjonbatterier som “näst på tur”.  Om du gillar avsnittet med Kristina kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Patrik Johansson, Om framtidens batterier; Dan-Eric Archer, Om batterier i elsystemet; Christian Ekberg, Om återvinning av batterier, solpaneler och kärnbränsle

I går fick vi veta att regeringen kommer att tillsätta en batterisamordnare! Men hur långt bort är verkligt hållbara batterier? Valet närmar sig, men än är det inte för sent att starta nytt parti och ställa upp. Vad krävs av den som vill hoppa in så här på sluttampen? Gäst: Anna Nyqvist, kanslichef Valmyndigheten.På nyheterna har vi i sommar hört om apkopporna som sprids    sjukdomen klassificeras av WHO som ett internationellt hot mot människors hälsa. Hur går det till när WHO ska klassificera olika sjukdomar, och varför hade WHO först svårt att komma överens om hur man ska se på apkopporna? Gäst: Ulrika Björkstén.I går fick vi veta att regeringen kommer att tillsätta en batterisamordnare. Men hur långt bort är verkligt hållbara batterier? Gäst: Kristina Edström, professor i kemi vid Uppsala universitet. Dessutom: vilken är egentligen Sveriges allra vackraste vägsträcka? Programledare: Hélène Benno Bisittare: Gunnar Bolin Producent: Ulrika Lindqvist

”Bara fantasin sätter begränsningar för hur framtidens batterier ser ut och används.” Hör ett längre samtal med Kristina Edström, forskare i oorganisk kemi Uppsala universitet och koordinator för EU-projektet BATTERY 2030+, om nödvändigheten av att satsa på utvecklingen av hållbara, säkra och uppladdningsbara batterier för att nå målet med ett fossilfritt samhälle och hantera de samhällsutmaningar vi står inför. Samtalet leds av Liselott Bergman, Vinnova.

”Vi är en del av problemet idag, men vi vill vara en del av lösningen imorgon.” Sverige ska bli världens första fossilfria land, men vad krävs för att nå dit? I detta poddavsnitt fokuserar vi på tre gröna omställningar av branscher och områden som idag står för stora utsläpp. Stål utan kol, miljövänliga superbatterier och framtidens transporter står i fokus i samtalet mellan batteriprofessor Kristina Edström, Martin Pei, SSAB och Niklas Wahlberg, Volvo Group.

I Sverige har vi sedan länge ägnat oss åt storskalig energilagring i form av vattenkraften. Men nu ökar andelen vind- och solkraft i den svenska energimixen och därmed också behovet av lagring. Dessutom kan batterier bidra till mindre trängsel i elnätet. I detta avsnitt pratar vi med energilagringsexperten Bo Normark om var i systemet han tror lagring kommer att göra mest skillnad och om batterier som ny svensk framtidsnäring. Vi träffar också batteriforskaren Kristina Edström och får lära oss lite om atomslöjd.

Det är nobelmåndag igen! Och idag kommer vi avhandla inget mindre än Nobelpriset i Kemi som gick till uppfinnarna av Litiumjonbatteriet. Ett batteri? Varför fick de det priset först nu? De har vi ju använt hur länge som helst! Kristina Edström, batteriforskare vid Uppsala Universitet, förklarar varför.

Nanna, Maria, och Victor startar denna vecka efter en festlig P3 Älskar-helg! Vi snackar om Trumps tal, och Nanna undrar var alla fuckbois tagit vägen. Som sig bör är det dessutom Nobelmåndag, och denna vecka snackar vi Nobelpriset i kemi med Kristina Edström, som är batteriforskare.

Kristina Edström är professor i kemi och en av världens bästa batteriforskare. Hon leder arbetet vid Ångström Advanced Battery Centre vid Uppsala universitet och har nyligen utsetts av EU-kommissionen att koordinera EU:s stora satsning för att ta fram morgondagens batterier. Jag mötte henne i ett samtal om forskning och framsteg.

Framtiden är batteridriven, men har vi metaller så det räcker? När alla bilar ska bli elektriska växer efterfrågan på råvaror snabbt. Kommer de att räcka? Det är en självklarhet att vi måste återvinna och skapa kretslopp. Det säger Emma Nehrenheim, miljöchef på batteriföretaget Northvolt. Men även med en bra återvinning kan det bli svårt att få resurserna att räcka till. Vi vet inte hur stor efterfrågan ska bli. På Chalmers leder professor Christian Ekberg en grupp där Dr Cristian Tunsu arbetar med  att skapa återvinningsteknik för metaller som litium, kobolt och nickel. Ekberg tror att vi behöver vi hitta nya typer av batterier med andra metaller, för att kunna skapa en helt fossilfri biltrafik. I programmet hörs även batteriforskaren professor Kristina Edström, Uppsala universitet, Mikael Höök som forskar om globala energisystem vid Uppsala universitet och Martina Petranikova, assisterande professor vid Chalmers i Göteborg. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kristina Edström och Helena Berg samtalar om Batteries 2030+, som kan bli ett Flagship projekt om batterier.