Podcasts about kongo kinshasa

Om hur pressen på den gröna omställningen, och upprustningen i världen, är en del av uppblossande strider i östra Kongo-Kinshasa nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senaste tiden har USA, med Trump i spetsen, trappat upp striden om de viktiga mineraler som behövs för den gröna omställningen, och i mycket av framtidens teknik. Veckans Konflikt fokuserar på ett av dom länder som är allra rikast på dessa naturtillgångar som nu hela världen vill åt - Kongo-Kinshasa. Vi följer i rebellernas spår i landets östra delar - där korrespondent Mona Ismail Jama får en exklusiv intervju med rebelledaren som nu tar över stad efter stad. Och där i bakgrunden finns smugglingen av mineraler som tenn och coltan - som till sist hamnar i våra mobiltelefoner - eller som komponenter inom försvarsindustrin.Medverkande: Olivier Milland, forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, Corneill Nangaas, ledare för rebellgruppen M23 i östra Kongo-Kinshasa, Phil Clark, professor i internationell politik vid School of Oriental and African studies i London, Emily Iona Stewart, på organisationen Global Witness, Ken Mathyssen, mineral-expert på den belgiska tankesmedja, IPIS.Reporter i Kongo-Kinshasa: Mona Ismail JamaProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Lisa Abrahamsson

Två okända sjukdomar sprids just nu i Kongo-Kinshasa. Hittills har över femtio personer dött och över sjuhundra ska ha smittats. Symtomen inkluderar feber, diarré, kräkningar och blödningar. Det är fortfarande många uppgifter som är obekräftade, men det har rapporterats om ett snabbt insjuknande där hälften av de drabbade avlidit redan inom två dygn efter att de första symtomen visat sig. Vad vi hittills vet om den nya dödliga sjukdomen? Hur ser smittspridningen ut? Och hur stor är risken för att den kommer till Sverige? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: ABC News, Sveriges Radio, Dr Rubin Tiktok. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Kalle Berg berättar om en AI-video som postats av USA:s president Donald Trump, där han framställer sin framtidsversion av Gaza med guld och pengaregn. Han drar också vad vi vet om trafikkaoset på Hisingsbron. Alice Dadgostar pratar om ett mystiskt sjukdomsutbrott i Kongo-Kinshasa. Hon berättar även att bröstaurangen (?) Hooters går mot konkurs. Alexandra Carlsson Tenitskaja är med från riksdagen och pratar om att USA i teorin skulle kunna placera kärnvapen i Sverige. Dessutom: Tidigare nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm i ännu en säkerhetsincident och SMHI utropar vår. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg berättar om en AI-video som postats av USA:s president Donald Trump, där han framställer sin framtidsversion av Gaza med guld och pengaregn. Alice Dadgostar pratar om ett mystiskt sjukdomsutbrott i Kongo-Kinshasa. Och tyvärr för den före detta nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm så har ännu en säkerhetstabbe uppdagats. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Världens största biståndsgivare har fryst sitt stöd. Människor står utan hiv-medicin, vaccin och mat. Är det här slutet för USA:s bistånd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA är med bred marginal världens största biståndsgivare. Så när Trumps administration nu vill lägga ner biståndsmyndigheten USAID får det direkt enorma konsekvenser. Vi landar i Goma i Kongo-Kinshasa - där biståndet finansierar flyktingläger, och hjälper barn hitta sina föräldrar. Har vi nått peak-aid?Medverkande: Peter Waiswa, läkare och forskare i folkhälsa på Makerere-universitetet i Kampala i Uganda, Sabayu Semikolet och Ange Asifwe, boende i flyktingläger i Goma, Kongo-Kinshasa, Oana Mihai Rädda Barnens humanitära chef i Kongo-Kinshasa, Matthew Kavanaugh, forskare och chef för Center for Global Health Policy and Politics, Georgetown University i Washington, Annika Berg, idéhistoriker vid Stockholms universitet, Nilima Gulrajani, forskare på tankesmedjan ODI i London, Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa, moderat.Reportar: Ginna Lindberg, Sara Heyman, Mona Ismail Jama, Therese Rosenvinge.Tekniker: Fabian Begnert Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Dag för dag trappas konflikten i Kongo- Kinshasa upp. Sedan rebellgruppen M23 intog miljonstaden Goma i slutet av januari har nära 3000 personer dödats, och hundratals har tvingats på flykt. Enligt M23 själva så handlar dagens attacker om att skydda tutsier i östra Kongo. Samtidigt är regionen mycket mineralrik och vissa experter menar att rebellgruppen, med Rwanda som stöd, vill plundra landet på tillgångar. Men vad handlar egentligen konflikten om? Och finns det ens en möjlig lösning? Gäst: Görrel Espelund, journalist och författare med särskilt fokus på Afrika och redaktör på utrikespolitiska institutet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: BBC, Sveriges Radio, The Times, United Nation. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Die Weltgesundheitsorganisation WHO schlägt Alarm: Erneut haben sich die Masern in einigen Ländern stärker verbreitet – auch in der Schweiz. Ein wichtiger Grund: Einige Eltern impfen ihre Kinder nicht. Die weiteren Themen: · In der Türkei soll einer der einflussreichsten Oppositionspolitiker ins Gefängnis. Die Staatsanwaltschaft sagt, Ekrem Imamoglu habe Beamte beleidigt. Deshalb solle der Präsident der grössten Stadt in der Türkei ins Gefängnis und keine öffentlichen Ämter mehr ausüben dürfen. · Die Stadt Goma im Osten von Kongo-Kinshasa ist im Ausnahmezustand. Die Infrastruktur liegt in Trümmern. Fast 3000 Menschen sind in Kämpfen gestorben. Wie lebt es sich jetzt, unter der Herrschaft der Rebellengruppe M23? Eine Einwohnerin hat für SRF Stimmen gesammelt – anonym, aus Angst vor Repressionen. · Plötzlich sind sie offenbar weg, die nordkoreanischen Soldaten. Weg von der Front in der Ukraine, wo tausende von ihnen für Russland gekämpft haben. Das melden ukrainische und amerikanische Geheimdienste. Heisst das, ihr Einsatz ist gescheitert?

Es geht um Bodenschätze, aber nicht nur. Seit Jahren ist der Osten von Kongo-Kinshasa umkämpft. Am Sonntag ist die Gewalt eskaliert. Rebellen haben die Millionenstadt Goma teilweise unter ihre Kontrolle gebracht. Was steckt hinter dem jahrelangen Konflikt? Hunderttausende Menschen sind durch die Kämpfe bereits vertrieben worden. Die Lage in der Stadt Goma ist unklar. Es gibt Berichte über Plünderungen und Vergewaltigungen. Der Angriff auf die Wirtschaftsmetropole im Osten von Kongo-Kinshasa ist nur die letzte Eskalation in einem Konflikt, der Jahrzehnte zurückreicht. Welche Interessen spielen rein? Was bräuchte es, um die Gewalt zu stoppen? Und warum unternimmt die Weltgemeinschaft bisher kaum etwas? ____________________ Habt Ihr Fragen oder Themen-Inputs? Schreibt uns gerne per Mail an newsplus@srf.ch oder sendet uns eine Sprachnachricht an 076 320 10 37. ____________________ In dieser Episode zu hören - Sarah Fluck, Afrikakorrespondentin Radio SRF ____________________ Links - https://www.srf.ch/audio ____________________ Team - Moderation: Dominik Rolli - Produktion: Martina Koch - Mitarbeit: Can Külahcigil ____________________ Das ist «News Plus»: In einer Viertelstunde die Welt besser verstehen – ein Thema, neue Perspektiven und Antworten auf eure Fragen. Unsere Korrespondenten und Expertinnen aus der Schweiz und der Welt erklären, analysieren und erzählen, was sie bewegt. «News Plus» von SRF erscheint immer von Montag bis Freitag um 16 Uhr rechtzeitig zum Feierabend.

Linnea Rönnqvist berättar om AI-jätten Nvidias jätteras på börsen, efter kinesiska ai:n Deepseeks framgång. Hon berättar också om den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholms avgång. Vikarierande programledare Alice Dadgostar pratar om läget i Kongo-Kinshasa, efter att rebellgruppen M23 intagit staden Goma. Dessutom: Knarkande råttor, förklaringen till krångliga titlar, gamla laddare kan leda till mindre försäkringspengar och bok återlämnad till biblioteket efter 56 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist berättar om AI-jätten Nvidias jätteras på börsen, efter kinesiska AI:n Deepseeks framgång. Hon berättar också om den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholms avgång. Vikarierande programledare Alice Dadgostar pratar om läget i Kongo-Kinshasa, efter att rebellgruppen M23 intagit staden Goma. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Die erneute Waffenruhe soll drei Wochen andauern. Am Sonntag ist die bisherige Waffenruhe zwischen Israel und der Hisbollah-Miliz im Libanon abgelaufen. Daraufhin ist es wieder zu Kämpfen gekommen. Im Libanon sind bei israelischem Beschuss mindestens 22 Menschen getötet worden. Die weiteren Themen: · Im zentralafrikanischen Kongo-Kinshasa eskaliert derzeit ein langjähriger Konflikt mit Ruanda. Die Kämpfe haben verheerende Auswirkungen auf die Zivilbevölkerung. · In Belarus wurde Alexander Lukaschenko erneut als Präsident wiedergewählt. Seit über 30 Jahren ist Lukaschenko an der Macht, er gilt als letzter Diktator Europas. Jetzt scheint Lukaschenko die Zeit nach ihm vorzubereiten. · Um den Smog in Bangkok einzudämmen, kann die Bevölkerung aktuell gratis den öffentlichen Verkehr nutzen. Es ist ein neues Mittel gegen ein altbekanntes Problem in der thailändischen Hauptstadt.

FN-experten Zaida Catalán tillfångatas när hon åker motorcykeltaxi med kollegan Michael Sharp på uppdrag i Kongo-Kinshasa. Men vem som ligger bakom morden förblir ett mysterium. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är i mars 2017 som Zaida Catalán, FN-kollegan Michael Sharp och deras tolk Betu Tshintela åker iväg på uppdrag till en region i centrala Kongo-Kinshasa där en dödlig konflikt brutit ut.Det är en milisgrupp, till stor del bestående av barnsoldater, och den kongolesiska militären som strider mot varandra. I området har FN-soldater upptäckt massgravar, som militären tros ligga bakom. Och på uppdrag FN, ska Zaida och Michael ta reda på mer om massakrerna.Men de kommer aldrig fram. Det sista livstecknet blir ett mystiskt samtal hem till Zaidas mamma och syster på Öland.Tidigare språkrör för miljöpartiets ungdomsförbund mördad i Kongo-KinshasaZaida Catalán blev känd i Sverige när hon var språkrör för Grön ungdom tillsammans med Gustav Fridolin. Men efter några år hoppade hon av politiken och började jobba som FN-expert.Sju år efter att Zaida och Michael mördats är det fortfarande inte helt klarlagt vem eller vilka som ligger bakom morden.Kort efter försvinnandet sprids en video där man ser Zaida och Michael ledas ut i en dunge av milismän med röda tygband runt sina huvuden. Men det är något som inte stämmer med filmen som används som bevis under rättegången där 51 män kommer dömas till döden.I P3 Dokumentär om mordet på FN-experten Zaida Catalán berättar Zaidas kompis Rusen i en unik intervju om vännernas kontakt när Zaida var i Kongo. Dessutom medverkar Zaidas mamma Maria Morseby, Michaels föräldrar, den franska journalisten Sonia Rolley som bodde på samma hotell som Michael och Zaida när de försvann, och flera experter som granskat det olösta mordet.Medverkande:Maria Morseby, Zaidas mamma.Rusen Canpolat, Zaidas vän.Michele Sharp, Michaels mamma.John Sharp, Michaels pappa.Josaphat Musamba, forskare, fd assisterande FN-expert.Sonia Rolley, journalist, en av de sista som träffade Zaida och Michael.Staffan Lindberg, journalist och författare till boken Mordet på Zaida Catalán.Richard Myrenberg, Sveriges Radios dåvarande Afrikakorrespondent.Axel Gordh Humlesjö, reporter på Uppdrag granskning.Peter Eriksson, fd biståndsminister.José Luis Díaz, talesperson FN.En dokumentär av: Alice Dadgostar.Producent: Sally Henriksson, produktionsbolaget Dist.Exekutiv producent: Rosa Fernández, Sveriges Radio.Dokumentären är producerad 2024.

“Disease X” - så kallas den okända smittan som just nu sprider sig i Kongo-Kinshasa. 31 personer har bekräftats döda och över 400 ska vara smittade. Sjukdomen sprids i en avlägsen och fattig region i sydvästra Kongo-Kinshasa, och det som sticker ut lite extra är att mer än hälften av de smittade är barn under fem år, och kvinnor. Samtidigt som epidemiologiska experter befinner sig på plats i Kongo-Kingshaa för att utreda sjukdomen har oron för smittan spridit sig till flera länder i Asien. I Thailand har myndigheterna infört stärkt övervakning på flygplatser och gränsövergångar, och likaså i Hongkong. Vad är det egentligen för sjukdom vi har att göra med? Finns det några planer på särskilda åtgärder i Sverige? Och hur allvarlig är situationen? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Firstpost, Bloomberg. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Sverige står inför en ny gruvboom. Runt om i landet finns mineraler som är viktiga i kampen mot klimatkrisen. Men motståndet är starkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU har bestämt att fler så kallade kritiska råvaror ska plockas upp ur marken här i Europa. Sverige kan få en viktig roll i den här gröna omställningen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.”Vi kan också bli en maktfaktor i hela EU. Om vi sitter på de kritiska mineralerna och metallerna som alla andra länder just idag är beroende av Kina för. Men som de istället skulle kunna vara beroende av Sverige för.”Det finns många argument för att Sverige borde satsa mer på att bli ett attraktivt gruvland. Men på flera håll i landet växer nu också motståndet mot nya gruvor. I Oviken i Jämtland har ett australiensiskt bolag planerar för en vanadingruva. Ortsbefolkningen oroar sig för att vattnet i Storsjön - som bland annat försörjer Östersund med dricksvatten, ska bli otjänlig.Men om mineralerna behövs för att vi ska kunna behålla vår nuvarande levnadsstil, vad är då alternativet? Vi besöker en stad i Kongo som ofta beskrivs som världens kobolt-huvudstad.Medverkande: Karen Hanghoj, geolog och chef för British Geological Survey, Svemins höstmöte, Hans Selbach statsgeolog på SGU, Sveriges geologiska undersökning i Malå, Ebba Busch, energi- och näringsminister, kristdemokrat, Jon Erik Johansson, boende i byn Önsta, Anna Norlén, boende i Oviken, Therese Kärngard, socialdemokratiskt kommunalråd i Bergs kommun, Ulla Salomonsson, boende i Oviken, Anders Björk som har en bondgård nära det planerade gruvbygget i Oviken, Mattias Lundgren, som arbetar i den nyöppnade guldgruvan i Fäbodtjärn i Lycksele, Fredrik Bergsten, vd på gruvföretaget Botnia Exploration, Virginie och Dauphine som bor i gruvstaden Kolwezi i Kongo-Kinshasa, Mats Taaveniku, kommunalråd för socialdemokraterna i Kiruna.Reportrar: Björn Djurberg och frilansjournalisten Denise Maheho och Esfar Ahmad, research.Tekniker: Alma SegeholmProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducenter: Ulrika Bergqvist och Björn Djurbergulrika.bergqvist@sr.se, bjorn.djurberg@sr.se

Nordmark Pod får besök av artisten och låtskrivaren MohombiDet samtalas om och att; Oh Na Na, dag in dag ut, år in år ut, Mohombi feber i Finland, mkt att berätta, Kongo-Kinshasa, 11-åring till Sverige, nytt äventyr, musiken inom mig, mina första fans, bomber över Kongofloden, Stockholm, Husby centrum, Evert Taube, trillar in på jobbet helt förstörd, Los Angeles, min budget rasade, Marrakech, socialt arbete, hoppas publiken känner det jag känner, inte så kul längre, vara ok med att det är lite dystert och att resetta mitt sätt att se på musiken och det som är äkta för mig.Mäktigt Produktion av NordmarkEditering av NordmarkMix av Nordmark

Det går inte att blåsa faran över för apviruset – mpox. Det fortsätter att spridas i Kongo–Kinshasa och några grannländer där. Nu är utmaningen att stoppa smittspridningen i de drabbade länderna så att viruset inte kommer hit. Det var i augusti som ett fall upptäcktes i Sverige. Mpox sprids i första hand genom sexuella kontakter och inom familjen. För att få bukt med viruset måste diagnostiken bli bättre, så att forskarna får koll på hur många som är smittade. Det finns vacciner, men inte i den omfattning som behövs för att stoppa smittspridningen.

Den sexuellt överförbara sjukdomen mpox 1b verkar inte vara så dödlig som man först befarat. Men den verkar nu drabba barn. I Kongo-Kinshasa har också sjukvårdspersonal fått skador på sina ögon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion är det enda nordiska media som fått en exklusiv intervju med Placide Mbala Kingebeni. Han är läkare, virolog och forskningschef på det stora biomedicinska institutet L'Institut National de Recherche Biomédicale INRB i Kongo-Kinshasa. Med största sannolikhet är han den läkare som vårdat flest patienter med mpox, cirka 500. - Det här berör oss alla. Vi kan inte vara säkra om vi inte bryr oss om vad som händer, säger han till Vetenskapsradion.I mitten av augusti utlystes internationellt hälsonödläge pga av den sexuellt överförbara sjukdomen mpox. En smittad upptäcktes i Sverige, som sedan länge har skrivits ut från sjukhuset. Men det rådde stora oklarheter hur dödlig den aktuella varianten var, och vilka som kan drabbas? Forskaren och läkaren Placide Mbala Kingebeni som mött hundratals mpox-patienter ger både glädjande och besvärande besked i Vetenskapsradion.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Die ersten Impfdosen gegen die Affenpocken, wie es neu heisst Mpox, sind in Kongo-Kinshasa angekommen. Dank Spenden aus der EU. Die Verteilung der Impfdosen ist eine Herausforderung. Aber nicht die einzige. Ausserdem: Die Schweizer Wirtschaft ist zwischen April und Juni leicht überdurchschnittlich gewachsen, um ein halbes Prozent gegenüber dem Vorquartal. Kein Spitzenwert, aber solide, vor allem im europäischen Vergleich. Kritische Stimmen monieren, die Zuwanderung sei Schuld am schwachen Wachstum. Derweil warnen Ökonomen davor, sie zu bremsen.

Die ersten Impfdosen gegen die Affenpocken, wie es neu heisst Mpox, sind angekommen. Dank Spenden aus der EU. Die Verteilung der Impfdosen ist eine Herausforderung. Aber nicht die einzige. Weitere Themen: - Wie viel Zuwanderung braucht die Schweiz? - Österreich als «Insel der Seligen»? - Die Bauern und die Frage der Biodiversität - Tagesgespräch: Schwingerkönig Stucki zu seiner neuen Rolle

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En person i Sverige upptäckes med mpox för en vecka sen. Vad har hänt sedan dess och vad vet forskarna egentligen om den nya varianten? Det är inte längre bara via sexuella kontakter smittan sprids. Kan det också ske genom droppar i luften? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det första fallet hos människor av mpox, det som tidigare kallades apkoppor, upptäcktes 22 augusti 1970 i dåvarande Zaire. Sedan dess har flera mindre utbrott skett under åren i landet som nu kallas Kongo-Kinshasa. Men det senaste utbrottet är större än tidigare, och med en ny undervariant som kan vara dödligare och verkar smitta lättare. Den nya varianten kallas mpox klad 1b.Utbrottet av den nya varianten har främst skett i de östra delarna av Kongo-Kinshasa, ett område med stora guldfyndigheter. Där har stridigheter på nytt uppstått mellan gerillan som kallas M23 och den kongolesiska armén. Både stridigheterna och samhällsstrukturen i guldgrävartrakterna ser ut att bidra till att smittor kan spridas.Redan på 70-och 80-talet drabbade smittan främst barn. Under 00-och 10-talet såg forskarna att det som då kallades apkoppor klad 1 främst drabbade personer mellan 10 och 21 år. Hur ser läget ut nu på den afrikanska kontinenten med utbrottet av klad 1b? Mpox har under året också upptäckts i flera länder på den afrikanska kontinenten som tidigare aldrig har varit drabbade. Det handlar om Burundi, Rwanda, Uganda och Kenya. Och nu rapporteras också fall från flera håll i världen.Hur ser svenska experter på risken för spridning i världen och Sverige och bör de svenska rekommendationerna för vaccinering uppdateras?Medverkande: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien i Göteborg; Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och och ordförande i den grupp hos Världshälsoorganisationen WHO som leder arbetet med att fördela vacciner; Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Die Idylle trügt: Auf Wiesen grasen Kühe, in der Ferne liegt ein glitzernder See, dahinter kleine Berge. Diese Landschaft liegt im Osten von Kongo-Kinshasa und wird auch die «kleine Schweiz» genannt. Doch hinter den Hügeln lauern die Rebellen. Gast: Samuel Misteli, Afrika-Korrespondent Host: Antonia Moser Produzent: Sebastian Panholzer Postproduktion: Nadine Landert Weitere Informationen zum Thema: https://www.nzz.ch/international/kongo-wie-der-krieg-ein-hotel-in-der-kleinen-schweiz-bedroht-ld.1771059 Informiere dich kurz, kompakt und fokussiert über das Weltgeschehen mit unserem täglichen Newsletter, dem «NZZ Briefing». Jetzt kostenlos registrieren und abonnieren unter go.nzz.ch/briefing

Medien sprechen von einem «Megaevent» und meinen damit die Präsidentschaftswahlen in Kongo-Kinshasa. Es ist das flächenmässig zweitgrösste Land auf dem afrikanischen Kontinent mit rund 100 Millionen Menschen. Das macht nur schon die Organisation der Wahl zu einer riesigen Herausforderung. * Die USA sollen künftig Zugang zu 15 Militärstützpunkten und Übungsgebieten in Finnland haben. Die beiden Länder haben ein entsprechendes Abkommen unterschrieben. Russland reagierte prompt und werde rund um St. Petersburg bestimmte Militäreinheiten stationieren. * Afghaninnen in der Schweiz: Umstritten ist, ob afghanische Frauen grundsätzlich den Geflüchtetenstatus bekommen sollen. Dieser ermöglicht etwas mehr Freiheit als der Status «vorläufig aufgenommen». * Das Jahr 2023 ist bald zu Ende und ein humorvoller Jahresrückblick ist im Museum für Kommunikation in Bern zu sehen. Die Ausstellung «Gezeichnet» zeigt eine Auswahl der besten Schweizer Pressezeichnungen. * In der Schweiz wurde am 20. Dezember 2019 zum ersten Mal ein Kernkraftwerk vom Netz genommen: Seither wird die Anlage in Mühleberg im Kanton Bern Stück für Stück zerlegt und abtransportiert – eine Mammutaufgabe.

Fortsatta protester i Serbien efter valet. Trump förbjuds att delta i primärvalet i Colorado. Jackie Arklöv tidsbestämt straff eller livstid? Norsk forskare om AI. EU:s medlemsländer är överens om migrationspakten. Ligor smugglar migranter på Balkan. Kronan på väg upp. Hindutempel i Göteborg. Val i krigsdrabbade Kongo-Kinshasa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Die israelische Armee hat im Gazastreifen versehentlich drei von der Hamas gefangengehaltene Geiseln getötet. Ersten Erkenntnissen zufolge hatten die Geiseln zwar eine weisse Flagge bei sich, ein Soldat habe sich aber bedroht gefühlt und das Feuer eröffnet. Während Premier Benjamin Netanjahu am Freitagabend von einer «unerträglichen Tragödie» sprach, gingen in Tel Aviv Hunderte auf die Strassen und warfen der Regierung vor, nicht genug zu tun, um die Geiseln aus dem Gazastreifen freizubekommen. Weitere Themen: (01:09) Entsetzen in Israel nach Tötung von Geiseln durch Armee (12:11) EU-Mandat: Nicht alle Dokumente sind öffentlich (17:13) Vatikan: Urteil in Prozess um Finanzskandal (22:45) Kongo-Kinshasa: eine Wahl mit Mängeln

I poddens 91:a avsnitt gästas vi av Anders Nordelöf, forskare i miljösystemanalys på Chalmers. I avsnittet fokuserar vi på Anders specialområde: miljöbedömningar av elfordon.  Anders börjar med att gå igenom den huvudsakliga metoden för att bedöma miljöpåverkan från olika produkter: livscykelanalyser. Vi får höra om hur Anders och hans kollegor går tillväga för att samla in data från till exempel tillverkningsprocessen av batterier, vilken typ av miljöpåverkan som är mest intressant i deras analyser och utmaningarna kring att följa ett teknikområde med en så pass snabb utveckling.  Med jämna mellanrum dyker det upp nyhetsartiklar om “blodsbatterier” — inte sällan med hänvisning till utvinningen av kobolt i Demokratiska republiken Kongo, eller Kongo-Kinshasa som det också kallas. Från minut 19 berättar Anders om resultaten av en studie som han genomfört tillsammans med sina kollegor Rickard Arvidsson och Mudit Chordia: Quantifying the life-cycle health impacts of a cobalt-containing lithium-ion battery. Vi får höra om problematiken kring koboltutvinning i Kongo-Kinshasa, om framställningen och hälsopåverkan från övriga processteg i batteritillverkning — och vilka slutsatser han drar från studien.  I poddens sista del, från minut 39, tar vi ett steg tillbaka och — med utgångspunkt i en annan artikel från Anders och hans kollegor, Metal Requirements for road based electromobility transition in Sweden — pratar om de utmaningar som sker i takt med att transportsektorn elektrifieras. Anders berättar om de metaller som han ser som mest kritiska i takt med att efterfrågan på komponenter såsom batterier, elmotorer, laddinfrastruktur och bränsleceller ökar. Avslutningsvis resonerar Anders kring huruvida vi håller på att ersätta ett problem, förbränning av fossila bränslen och utsläpp av koldioxid, med ett annat: utvinning av metaller och de miljöutmaningar som kommer med det. Om du gillar avsnittet med Anders kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden:  Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Björn Sandén, Om tekniska lösningar för 10 miljarder människor   

Staffan Lindberg, grävande journalist på Aftonbladet, har gjort omfattande research kring blodsmineralen kobolt som används i tillverkningen av alla batterier i det mesta såsom smartphones, datorer och elbilar. Kobolt bryts framför allt i Kongo-Kinshasa, där mer än hälften av världens kobolttillgångar finns. Där sker gruvbrytningen under extremt farliga och exploaterande förhållanden. Arbetare och barn, så unga som tre år, som jobbar i gruvorna utsätts för direkt dödliga hälsorisker och arbetar under slavliknande förhållanden. Kongo-Kinshasa har en sorglig historia med över 100 år av exploatering och kolonialisering som har resulterat i en grov korruption inom landets instabila regering som också har sålt landets värdefulla gruvtillgångar till svenska, europeiska och kinesiska bolag för småsummor. Idag finns det nästintill ingen transparens i batteritillverkningsprocessen hos de stora batteritillverkarna som vi är beroende av, såsom Tesla, Apple och svenska bolag som Volvo och Northvolt. En svag reglering av blodsbatterierna har också inneburit att kobolt ofta smugglas ut från landet för att sedan användas i batteritillverkningen utan att det går att spåra. Men koboltmineringen är inte bara ett dilemma för batteritillverkarna utan även miljörörelsen. Koboltbatterierna behövs i den gröna omställningen för att vi ska nå miljömålen. Staffan pratar om sina resor till koboltgruvorna, om hela produktionskedjan från de dödliga gruvorna till de färdiga batterierna som används för att spela in och lyssna på detta avsnitt. Staffan berättar också om sin granskning av mordet på den svenska FN-experten Zaida Catalán som dödades kallblodigt 2017 när hon utredde kongolesiska regeringens brott mot mänskliga rättigheter i landet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/JQbeQ7/blodsbatterier-en-granskning-av-kobolt-industrin-i-kongo https://www.aftonbladet.se/av/staffan-lindberg https://sverigesradio.se/avsnitt/batteriboomens-baksida-den-vilda-jakten-pa-kobolt https://www.youtube.com/watch?v=_V3bIzNX4co   OBS! Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

Muharrem Demirok blir Centerpartiets nya partiledare - extrastämma i Helsingborg, Finlands statsminister Sanna Marin i Stockholm, det ekonomiska läget, påven på besök i Kongo-Kinshasa, Sverigedemokraterna kräver rikspolischefens avgång, allt fler pantar värdesaker mot pengar, coronasiffrorna i Nya Zeeland sticker ut, nedskärning i budgeten för bekämpandet mot invasiva arter i 2023.

Vi är tillbaka med ett nytt avsnitt! Vi avhandlar det som sagts kring Swishkampanjen för att kunna värva Antonio Yakoub, pratar om nya assisterande tränaren Jonas Gradin och så slutligen det ni alla väntat på..den stora Quizkampen mellan Isak och Johan! Pallar förhandsfavoriten Isak för trycket eller kan Johan komma underifrån och skrälla? Hur många gula kort fick en viss norrman? Hur många har representerat Gefle IF från Kongo-Kinshasa? Vad är Rene Makondeles fullständiga namn? och vad kan ni om säsongen 2018? God lyssning!

Du är på okänd mark, kämpar för mänskliga rättigheter. För utsatta barn och deras mödrar. Långt borta från ditt hemland. I FNs regi. Du följer ditt hjärta. Men någonstans går någonting fel, och mitt ute i djungeln mister du ditt liv på det mest brutala vis. Allting mörkas ner. Tystas och skrivs om. Men många där ute, kämpar för att sanningen ska komma fram. I veckans avsnitt ska vi berätta för er om mordet på den svenska juristen Zaida Catalán, 2017, i Kongo-Kinshasa. Varning: Olösta Fall är en podcast som inte är för känsliga lyssnare. I detta avsnitt diskuteras mordfall, våld, krig samt sexualbrott mot minderåriga.Källor: https://olostafall.se/avsnitt-119-zaida-catalan-mordad-i-kongo-kinshasa/Musik: Rachel Seow SosaFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/olostafall/Följ oss på Facebook: https://www.facebook.com/olostafallFölj oss på TikTok: https://www.tiktok.com/@olostafallPrenumerera på vårt nyhetsbrev: https://mailchi.mp/f63f3ebe Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Die USA haben Al-Kaida-Chef Ayman al-Sahwahiri in seinem Haus in der afghanischen Hauptstadt Kabul getötet. Er hatte sich offenbar seit Monaten dort aufgehalten. Die Journalistin aus Kabul schätzt, dass Taliban den Al-Kaida-Chef verraten haben. * Die Regierung von Kongo-Kinshasa versteigert Lizenzen, um im Virunga-Nationalpark Bodenschätze zu fördern. Die Kennerin sagt, wie dieses umstrittene Geschäft genau abläuft. * Der Erdgas-Markt ist in Bewegung. Seit Russland die Ukraine angreift, stellt sich die Frage: Wie kann man russisches Erdgas ersetzen? Eine Möglichkeit wäre Gas aus Nigeria – und dazu soll nun eine Pipeline durch die Sahara gebaut werden. Ein Experte hält dies nicht für die optimale Lösung. * Das Bezahlen mit Bargeld ist in der Schweiz auf dem Rückzug, die Menschen greifen an der Kasse lieber zur Bankkarte. Opfern von häuslicher Gewalt kann das aber zum Verhängnis werden. Die Expertin erklärt, weshalb es für Betroffene gefährlich sein kann, mit der Karte zu bezahlen.

Tousin Chiza mer känd som Tusse är en svensk sångare som är född i Kongo-Kinshasa, Han vann Idol 2019 och 2021 vann han Melodifestivalen med låten "Voices". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det blå guldet. En raket på råvarubörsen som blivit en källa till konflikter i Kongo, i svenska fjällen och på djuphavsbotten. Vi reser till Northvolts batterifabrik, besöker kontroversiella gruvprojekt i Tärnaby och berättar om jättebläckfisken som nu hotas av magiska stenar. Jesper Wigardt, kommunikationschef på batteritillverkaren Northvolt, Emma Nehrenheim, miljöchef på Northvolt, Denise Maheho, korrespondent för den franska radiokanalen RFI i Kongo-Kinshasa, Lauren Armistead, expert på Amnesty som har undersökt koboltmarknaden i Kongo, Per-Erik Lindvall, europeisk styrelseordförande för gruvbolaget Talga, Hanna Råman, boende i Vittangi, Marie Persson Njajta, ledamot i Sametinget och motståndare till en planerad gruva i Rönnbäcken utanför Tärnaby, Ulf Widman, moderat ledamot i Storumans kommunstyrelse, Hans-Peter Karlsson, liberal ledamot i Storumans kommunstyrelse, Per Andersson, geokemist och chef för forskningsavdelningen på Naturhistoriska Riksmuséet, Gerard Barron, VD på The Metals Company, Helen Scales, brittisk marinbiolog och författare till den nyutkomna boken The Brilliant Abyss.

Minuter kvar till att dansgolven öppnar - hör direkt från en danskrog i Växjö. WHO ber om ursäkt för anställdas övergrepp mot kvinnor och flickor i Kongo Kinshasa. Ny studie visar att antikroppar försvinner snabbare än väntat för vaccinerade som inte har haft Covid-19. Anna-Lena är en av dem som evakuerades efter explosionen i ett bostadshus i Göteborg.

Om älskade släktingar som gav trygghet under tiden på flykt. Tusse är den första artisten som vunnit både Melodifestivalen och Idol. Den 22 maj 2021 försvarade han Sveriges färger i Eurovision song contest. Tousin Tusse Chiza kom med släktingar till Sverige som åttaåring efter att ha flytt från kriget i Kongo-Kinshasa. Han bor sedan flera år hos familjen Psilander i Tällberg i Dalarna. I juni tar han studenten i Borlänge och i höst ska han turnera och skriva nya låtar. I sitt Sommar berättar Tousin Tusse Chiza om sina älskade släktingar. - De som var min trygghet under tiden på flykt, och om hur de har tagit vara på de fantastiska möjligheter som Sverige har gett oss. Om Tousin Tusse Chiza: Sångare, 19 år. Född i Kongo-Kinshasa, bosatt i Tällberg. Debuterar som Sommarvärd. Producent: Samuel Åhman. Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

När polisen och rättssystemet är framgångsrika i sitt arbete ökar trycket på den svenska kriminalvården. Jacques Mwepu är anstaltschef på högsäkerhetsanstalten Kumla, som är Sveriges största. Nu finns här mer än 500 intagna, grovt kriminella personer. Här jobbar också över 500 anställda. Överbeläggning gör tillvaron inne på Kumlaanstalten mer riskfylld och svårjobbad. ”Vi får mer och mer svårt att ha kontroll över våra avdelningar. Intagna jobbar med otillåten påverkan på väldigt hög nivå. Våra medarbetare utsätts för trakasserier. Intagna ger sig på varandra, på ett sätt som vi inte har sett tidigare.” Nya tuffare förutsättningar försvårar vård och att öppna för en väg mot ett annat liv än det kriminella. ”Intagna som vill jobba med förändringar ges inte den möjligheten. Det där bekymrar mig.” Hur tänker Kumlaanstaltens chef kring hårdare straff? Och vilka lösningar ser han på gängkriminalitet och en mer effektiv svensk kriminalvård? Jacques Mwepu berättar också om varför han tvingades fly från Kongo-Kinshasa och om han mött rasism. Cissi Elwin ställer honom inför ett par knepiga chefsdilemma. Hur hanterar han en medarbetare som har blivit rädd för att göra sitt jobb och hur argumenterar han för att få loss mer resurser till verksamheten?

Hårt tryck på sommarens campingar. Tusse nöjd och andas ut efter Eurovision. P4 Extra-gästen Amy Deasismont hyllas för sin manusdebut. Tusentals på flykt undan vulkanutbrott i Kongo-Kinshasa. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl.

Nyheterna Radio 12.00

The story of Tusse starts with the voyage from a refugee camp in Kongo-Kinshasa to finding a new home and family in a small town in Sweden. He also describes his voyage from an outcast to being accepted for the person that he is. Of course we also talk about his musical journey and how he was paired with the song "Voices" in spite of a maths test and a driver's test. But the question remains: Which colour nail polish will he wear in Rotterdam?Soon to be legendary: TusseCountry: SwedenSong: VoicesComposers: Joy Deb, Linnea Deb, Jimmy ''Joker'' Thörnfeldt & Anderz WrethovHost: Emil LöfströmContact: emil@schlagervannerna.seInstagram Facebookhttp//www.eurovisionlegends.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Filston Mawana kom till Malmö från Kongo Kinshasa som femåring. Han spelade gatufotboll fram tills han var nio då han började i MFF där han under sina ungdomsår vann serier, cuper, skytteligor och turneringens spelare i nästan allt han ställde upp i.Filston blev värvad av den tyska klubben Hoffenheim som 16 åring och kom med på The Guardians lista bland världens största talanger. Han var rankad som en av planetens bästa anfallare och jämfördes med spelare som Håland, Vinicius Junior och Jadon Sancho. I avsnitt får ni ta del av hela resan. Allt från Kinshasa till Malmö och Hoffenheim till Stockholm där han numera bor och spelar i Hammarby. Vi pratar detaljerat om tiden som ungdomsproffs i Tyskland, träningen med Zlatan och hur man har rätt mindset för att ta sig tillbaka från en allvarlig skada. God lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

60 Jahre nach der Unabhängigkeit von Belgien versinkt Kongo-Kinshasa in Armut und Gewalt. Welche Verantwortung trägt Belgien dafür? Und wie geht das Land mit seiner Vergangenheit als Kolonialmacht um? «Black Lives Matter!» – Dieser Protestruf schallte diesen Sommer nicht nur in den USA durch die Strassen. Die Ermordung des Afroamerikaners George Floyd löste auf der ganzen Welt Demonstrationen aus gegen Rassismus und Diskriminierung. Auch in Belgien: Zum ersten Mal in der Geschichte gebe es einen breiten, kritischen Diskurs über die eigene koloniale Vergangenheit, sagen Alexander Göbel und Michael Schneider, Autoren der Sendung und Korrespondenten der ARD in Brüssel. Die Aktivistinnen und Aktivisten fordern unter anderem, dass die Statue von König Leopold II, die vor dem belgischen Königspalast steht, aus dem öffentlichen Raum verschwinden müsse, weil dieser im Kongo für unbeschreibliche Gräueltaten verantwortlich gewesen sei. «Er hat über zehn Millionen Afrikanerinnen und Afrikaner umgebracht», sagt der 14-jährige Aktivist Noah. «Dafür darf er nicht auf einen Sockel gestellt und verehrt werden.» Deshalb hat Noah eine Petition lanciert, um die Statue zu entfernen. Mehr als 80'000 Personen haben sie unterschrieben. Und: Das belgische Parlament hat eine Wahrheits- und Versöhnungskommission einberufen. Doch es gibt auch Widerstand. Vonseiten von Historikern etwa, die finden, Denkmäler abzureissen sei der falsche Weg, sich mit der Vergangenheit auseinanderzusetzen. Und vor allem das belgische Königshaus hat kein Interesse an einer grundsätzlichen Debatte; nicht zuletzt wegen der Besitztümer im Kongo, die ihm noch immer gehören.

60 Jahre nach der Unabhängigkeit von Belgien versinkt Kongo-Kinshasa in Armut und Gewalt. Welche Verantwortung trägt Belgien dafür? Und wie geht das Land mit seiner Vergangenheit als Kolonialmacht um? «Black Lives Matter!» – Dieser Protestruf schallte diesen Sommer nicht nur in den USA durch die Strassen. Die Ermordung des Afroamerikaners George Floyd löste auf der ganzen Welt Demonstrationen aus gegen Rassismus und Diskriminierung. Auch in Belgien: Zum ersten Mal in der Geschichte gebe es einen breiten, kritischen Diskurs über die eigene koloniale Vergangenheit, sagen Alexander Göbel und Michael Schneider, Autoren der Sendung und Korrespondenten der ARD in Brüssel. Die Aktivistinnen und Aktivisten fordern unter anderem, dass die Statue von König Leopold II, die vor dem belgischen Königspalast steht, aus dem öffentlichen Raum verschwinden müsse, weil dieser im Kongo für unbeschreibliche Gräueltaten verantwortlich gewesen sei. «Er hat über zehn Millionen Afrikanerinnen und Afrikaner umgebracht», sagt der 14-jährige Aktivist Noah. «Dafür darf er nicht auf einen Sockel gestellt und verehrt werden.» Deshalb hat Noah eine Petition lanciert, um die Statue zu entfernen. Mehr als 80'000 Personen haben sie unterschrieben. Und: Das belgische Parlament hat eine Wahrheits- und Versöhnungskommission einberufen. Doch es gibt auch Widerstand. Vonseiten von Historikern etwa, die finden, Denkmäler abzureissen sei der falsche Weg, sich mit der Vergangenheit auseinanderzusetzen. Und vor allem das belgische Königshaus hat kein Interesse an einer grundsätzlichen Debatte; nicht zuletzt wegen der Besitztümer im Kongo, die ihm noch immer gehören.

Im Iran ist Nasrin Sotudeh eine Symbolfigur für Frauenrechte. Schon seit Jahren setzt sich die Anwältin für die Rechte von Frauen und Kindern ein. Dafür wird sie bedroht und angefeindet. Nun hat sie den Alternativen Nobelpreis erhalten. Einschätzungen von ARD-Journalistin Natalie Amiri. Die weiteren Themen: * Über 50 Frauen in Kongo-Kinshasa werfen Mitarbeitern internationaler Hilfsorganisationen sexuelle Ausbeutung und Übergriffe vor. Das machen «The New Humanitarian» und die Thomson Reuters Foundation diese Woche in einem Bericht publik. * Die Türkei hat seit Wochen bei den Corona-Zahlen geschummelt. Statt der wirklich Erkrankten wurden nur Patientinnen und Patienten, die Symptome zeigten, in die Statistik aufgenommen. * «Avenir Suisse» feiert dieses Jahr den 20. Geburtstag – und das auf ganz besondere Weise. Die liberale Denkfabrik hat sich ein Polit-Game ausgedacht, in dem man die Schweizer Demokratie erleben kann.

Minst 50 döda i gruvras i Kongo-Kinshasa. P4 Extra-gästen är han med effekten, nu också memoarförfattare Bengt Westerberg. Karin älskar kyla och tillbringar ett år på Antarktis. Och så P4 Nästa-vinnarna Hilde och Erik.

Skogsbolagen rasar mot SVT:s skogsdokumentär. Vi ställer oss mitt i bråket mellan Claes de Faire och Dagens Nyheter. Om journalistvisum, vars priser skjuter i höjden i Afrika. Propagandaanklagelse mot SVT:s skogsdokumentär Just nu pågår en utredning om den svenska skogspolitiken. Resultatet ska läggas fram i november och utredningen ska då bland annat ta ställning till omstridda frågor såsom äganderättens styrka och hur olika former av bevarande av skogen utformas. Mitt i det här politiskt heta läget valde SVT att sända en inköpt dokumentär med namnet När skogen tystnar. I filmen berörs, iallfall indirekt, flera av frågorna som nu ska avgöras politiskt. Men filmen den ger bara den ena sidans argument. Dokumentären har dessutom gjorts i samarbete med Världsnaturfoden: WWF en av miljörörelsens starkaste lobbygrupper. Reporter: Erik Petersson. Uppdatering: Enligt Världsnaturfonden WWF var de bilder som WWF köpte av produktionsbolaget bakom filmen När skogen tystnar, inte ett ekonomiskt stöd till filmen, utan ett gängse förfarande för inköp av naturbilder.  Mitt i bråket mellan DN och Claes de Faire En mediekrönika i Dagens Nyheter från förra veckan har rört upp ett högoktanigt bråk mellan den mediala mångsysslaren Claes de Faire och DN:s chefredaktör Peter Wolodarski. Det handlar om tidningen Mitt-i som de Faire i juni var med och sälja samtidigt som han agerade som chefredaktör. Det är rallarsvingar åt många håll, anklagelser om girighet och senfärdiga rättelser. Hot om att stämma för förtal har hängt i luften. Reporter Tonchi Percan har i veckan försökt få ordning i klassen och reda ut var det här slutligen har landat. Priser för journalistvisum i Afrika skjuter i höjden Nu ska vi till Afrika där flera länder på senare år kraftigt höjt avgifterna för utländska journalister som vill bevaka händelser på plats. Ett tillstånd för att resa in i ett land kan idag kosta tiotusen kronor, vilket gör att priserna för en reportageresa många gånger hamnar långt över vad en frilansjournalist sen kan sälja sitt reportage för. Vad betyder det här för lokalbefolkningen och demokratin? Och vilka berättelser riskerar publiken att gå miste om när utvecklingen i praktiken leder till att journalister stängs ute? Frilansjournalisten Sara Assarsson har besökt konfliktdrabbade Kongo-Kinshasa som blivit ett av de dyraste länderna på kontinenten att rapportera ifrån.

I veckan har det varit hårda ord mellan Sida och flera organisationer som arbetar med humanitärt bistånd. Men hur hjälper vi bäst? Är det genom att göra akuta insatser, eller ska vi  tänka långsiktigt? Och vem ska göra jobbet?  Är du förvirrad? Lugn, vi lotsar dig genom den humanitära djungeln! Du möter: Joakim Beijmo, biståndschef på den svenska ambassaden i Kongo-Kinshasa. Lennart Nolvall, programhandläggare på Svenska Missionsrådet. Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare utan gränser. Programledare: David Isaksson och Ylva Bergman.

In den Minen von Kongo-Kinshasa arbeiten des Öfteren Kinder. Den dortigen Kobalt-Abbau betiteln NGO deshalb als dreckiges Geschäft. Doch Tesla ist für seine Elektroautos auf das Metall angewiesen und vertraut in der Sache jetzt auf Glencore. Weitere Informationen zum Thema: https://www.nzz.ch/wirtschaft/elektromobilitaet-tesla-und-glencore-in-der-kobalt-zwickmuehle-ld.1564415 Hörerinnen und Hörer von «NZZ Akzent» lesen die NZZ online oder in gedruckter Form drei Monate lang zum Preis von einem Monat. Zum Angebot: probeabo.nzz.ch/akzent

Tidigare Kinaambassadör Anna Lindstedt frikänns. 25 år sedan folkmordet i Srebrenica. Regeringen föreslår hårdare straff för unga. Frivilliga hjälper äldre under pandemin. Biståndsråd i Kongo-Kinshasa om landets framtid. Sveriges hantering av coronaviruset kritiseras i amerikansk media. Presidentvalet i Polen avgörs. Grisar bekämpar invasiva växter.

Stor brandrisk i nästan hela landet. Bara Västerbottningarna välkomna till Danmark. Ebolautbrottet i östra Kongo-Kinshasa är över. Värmeböljan oroar lantbrukare och Sibiriens permafrost tinar. Idrottsläraren Alexander vill införa frivillig dusch efter skolgymnastiken. Programledare: Yvonne Åstrand Producent: Jenny Roosqvist Tekniker: Victor Ubeira

Barnen i Al-hol.-lägret. Rehabilitering efter covid-19. Coronakrisen i Indien. Djur under pandemin. Var ädelreformen ett misstag? Metoo och medierna. FN:s fredsbevarande styrkor i Kongo-Kinshasa.

Politikern och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni ger oss sin syn på hur vi ska förbättra Sverige! Hon kom hit som 12-åring med en pappa som var politisk flykting från Kongo-Kinshasa och en mamma som fick henne i tidig tonår. Hon kom sedan att växa upp i Kungsängen utanför Stockholm och har länge brunnit för just integration. Vi pratar om problemen i Sverige idag med ökade klyftor, hedersförtryck, våld och hennes lösningar på detta. Vi pratar om framtiden för det omstridda Januariavtalet, skolpolitik, rasism, retoriktips och Nyamkos mål att bli Sveriges statsminister. Ett väldigt intressant och tänkvärt avsitt! Tusen tack för att du lyssnar! Beställ Framgångsboken: bit.ly/2DK4cvy Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se Frilans Finans: www.frilansfinans.se

Politikern och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni ger oss sin syn på hur vi ska förbättra Sverige! Hon kom hit som 12-åring med en pappa som var politisk flykting från Kongo-Kinshasa och en mamma som fick henne i tidig tonår. Hon kom sedan att växa upp i Kungsängen utanför Stockholm och har länge brunnit för just integration. Vi pratar om problemen i Sverige idag med ökade klyftor, hedersförtryck, våld och hennes lösningar på detta. Vi pratar om framtiden för det omstridda Januariavtalet, skolpolitik, rasism, retoriktips och Nyamkos mål att bli Sveriges statsminister. Ett väldigt intressant och tänkvärt avsitt! Tusen tack för att du lyssnar! Beställ Framgångsboken: bit.ly/2DK4cvy Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se Frilans Finans: www.frilansfinans.se

Efter en massa strul förra veckan så ska vi nu vara tillbaka på banan igen. Veckans avsnitt bjuder på Peter Jihde, Laags-lista och sen är det slut. Fan så gott. Lyssna nu, du har ändå inget bättre för dig. 

Flera döda i Beni i Kongo Kinshasa. SEB kan ha utnyttjats i penningtvätt. Eskil Erlandsson i rätten om sexuellt ofredande. SR-granskning om P-appar. Klart för ny EU-kommission. Delade meningar om bostadsbyggandet. Möt kolarbetare i USA.

2017 mördades miljöpartiets stjärnskott Zaida Catalán under ett uppdrag i Kongo-Kinshasa. Som utrikesreporter på Aftonbladet fick Staffan Lindberg fallet på sitt bord och bestämde sig för att gå till botten med vad som först såg ut som en kidnappning, men … Continue reading →

Då och då kommer nyheter om att virussjukdomen ebola blossat upp. Det tionde ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa bekräftades officiellt den 1:a augusti 2018. Martina vill veta mer och har bjudit in Anna Sjöblom från Läkare Utan Gränser som själv varit i Kongo och Guinea och arbetat under ebolautbrott som sjuksköterska och medicinsk humanitär rådgivare.

Nya fall av ebola i Kongo-Kinshasa. Asap Rocky-rättegången fortsätter. Opera-sing-along på Stockholm Pride.

Efter en månad i häkte fick vi till sist höra Asap Rocky berätta om vad han menar hände vid misshandeln i Stockholm. GP:s Carl Moberg och Johan Lindqvist berättar om förhören i rättegången och stormen utanför rättsfallet. Dessutom: Regeringen vill se feministisk handelspolitik, Rwanda stänger gränserna till eboladrabbade Kongo-Kinshasa och spelskatten ger extra klirr i statskassan. Programledare: Andreas Granath

Det dödliga viruset har nått staden Goma med två miljoner invånare i östra Kongo-Kinshasa. Vad innebär det att Världshälsoorganisationen nu har utlyst ett internationellt nödläge? Smittspridningen riskerar att öka kraftigt  sedan en pastor tagit smittan till Goma. Viruset riskerar också att spridas till grannlandet Rwanda som ligger på gränsen till staden. De som har varit i kontakt med smittade personer kan erbjudas det experimentella vaccin som numera finns. Utbrottet i Kongo-Kinshasa är första gången det har kunnat användas. Men de beväpnade grupperna och det instabila politiska läget i landet försvårar arbetet. Helena Nordenstedt är läkare och forskare i global hälsa på Karolinska institutet och med erfarenheter både från Kongo-Kinshasa och tidigare ebolautbrott i Västafrika. Hon berättar vad nödläget innebär och vilken forskning som bedrivs kring ebola idag. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

I Israel pågår hätsk valkampanj, USA har knutit ännu närmre band med Israel och Trumps fredsplan bojkottas av Palestina. GP:s Jan Höglund har varit i Israel och mött de som trots starkt motstånd tror på fredlig samexistens mellan Israel och Palestina. Men kan konflikten lösas?   Dessutom: Brandattentat i Japan, Volvo ska spara två miljarder och Ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa klassas nu som internationellt nödläge.   Programledare: Maria Hansson Botin

Filosofiprofessorn Åsa Wikforss invald i Svenska Akademien. Bland EU-parlamentskandidaterna har turen kommit till Soraya Post (FI). Ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa utom kontroll. Och Claes Eriksson är dagens gäst.

Världens största demokrati går till val. Mord på miljöaktivist sprider skräck i Brasilien. Kampen mot världens stora sjukdomar går framåt. Oppositionen i Tanzania under hård press. Ny dokumentärfilm vill ge annan bild av Irak. Och så frågar vi oss hur ebolainsatsen i Kongo-Kinshasa kunde fungera bättre, samt hur framtidens matvanor bör se ut. OmVärlden Podd guidar dig genom de viktigaste globala nyheterna från veckorna som gått. Programledare: Ylva Bergman Reportrar: Louise Gårdemyr, Axel Kronholm och Mikael Färnbo.

I OmVärlden Podd sammanfattar vi några av de viktigaste nyheterna från omvärlden. I det här avsnittet handlar det om Läkare utan gränsers svåra arbete mot ebola i Kongo-Kinshasa, kritiken mot Sidas företagsnätverk, Syrienkriget som nu pågått i 8 år, ungdomar som skolstrejkar för klimatet i 70 länder, internationella kvinnodagen, Världsbankens nästa chef, med mera.

Vaccinet mot den dödliga blödarsjukdomen ebola är hundraprocentigt effektivt. Det ger nu forskare hopp om att hitta nya sätt att snabbare testa vaccin mot okända globala hälsohot. Ebolaepidemin i Västafrika skapade panik i hela världen hösten 2014. Just innan utbrottet ebbade ut våren därpå hann forskare testa ett vaccin. Till forskarnas förvåning gav vaccinet fullständigt skydd mot den dödliga sjukdomen. Det unika vaccinet öppnar nu möjligheter att kunna testa hur effektiva nya vaccin kan bli. En kunskap som kan vara viktigt inför de tusentals okända smittor som kan föras över från djur till människa. Medverkande: Ali Harandi, docent och föreståndare för vaccinlabbet, avdelningen för mikrobiologi och immunologi, Institution Biomedicin, Sahlgrenska Akademin i Göteborg, Sravya Nakka, Ogonna Obudulu, Gopinath Kasetti, alla forskare vid vaccinlabbet vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg, och Joseph Kasongo, provinssekreterare för kongolesiska Röda Korset i Nord Kivu i Kongo-Kinshasa. Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Vi får en rapport från frontlinjen i östra Ukraina där skotten hörs fortfarande. Vi minns den blodiga terrorattacken i Paris för tre år sedan. Om Rwandas satsning på att förbättra sjukvården. Hör också om den nya flyktingkrisen mellan Angola och Kongo-Kinshasa. Medverkande: Jesper Lindau, Moskvakorrespondent, Beatrice Janzon, utrikesreporter Ekot, Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent.

Just nu pågår ett utbrott av den smittsamma och dödliga sjukdomen ebola i Kongo Kinshasa. Läkemedel och vaccin är under utveckling, men är de bra nog och hinner hjälpen fram?   I dagarna kommer det att stå klart om utbrottet kan begränsas, enligt Peter Salaama, som är akutchef på WHO och ansvarig för ebolainsatsen i Kongo Kinshasa. I närheten av det område där smittan nu härjar är många rebellgrupper verksamma. Om ebola tar sig in i de krigshärjade delarna av landet kommer vårdpersonal och hjälparbetare att ha små möjligheter att följa efter. Vi hör sjuksköterskan Anneli Eriksson som är på plats i Kongo Kinshasa. Vi hör också om den forskning som kom igång redan vid utbrottet 2014, hur långt den har nått idag och vilka utsikterna är att begränsa det pågående utbrottet. Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Hur är det att vara korrespondent för en sommar? Hör två som prövat det i Berlin och Maputo. Påverkanskampanjer - något att se upp med inför valet i Sverige. Om mörkläggningen och märkliga detaljer i rättegången efter mordet på Catalan i Kongo. Medverkande: Beatrice Janzon, ekot, Luise Steinberger, sommarvikarie, Maria Ridderstedt, sommarvikarie och Sostene Kambidi, journalist i Kongo-Kinshasa.

Efter Stormen i Tshikapa – fakta och fiktion om biståndsarbetarens vardag i Kongo Patricia Bruun arbetade som journalist tills hon skolade om sig till sjuksköterska och åkte till Kongo-Kinshasa på uppdrag. Hennes bok Efter stormen i Tshikapa baserar sig på egna erfarenheter av biståndsarbetets vardag och blandar fakta och fiktion. I Förlagets podd berättar hon om hur man balanserar mellan cynism och idealism i ett av de mest oroliga områdena i världen. Vi funderar också på vad diamanter, gummi och andra råvaror har att göra med konflikterna i regionen och bekantar oss med en svensk man vars dagböcker från 1900-talets gummiterror i Kongo skapade en av de första människorättsrörelserna i modern tid.

I mördarens spår. Jakten på sanningen om Zaida Cataláns död fortsätter på plats i Kongo-Kinshasa. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett år efter att svenska Zaida Catalán och hennes kollega Michael Sharp mördades i Kongo-Kinshasa är läget landet än mer instabilt. OmVärlden Podd pratar med Maria Eriksson Baaz som bott i Kongo och forskat på landet i över 15 år.

Avsnitt 185 av Sveriges mest nyfikna fotbollspodd gästas av Ken Sema. Östersunds landslagsman talar om drömmen att få spela VM för Sverige, att en chans att nå VM i Ryssland bidrog till att han valde att stanna i allsvenskan, om när Kongo-Kinshasa hörde av sig om landslagsspel, att han siktar på La Liga och Premier League direkt, att ÖFK vill förlänga med honom, att Arsenal var skakat på Emirates vid 0-2 och att ÖFK når Champions League är inte längre något orealistiskt.Sema berättar om tränaren Graham Potters storhet, om tränarens emellanåt uppflammande ilska, om breven till spelarna på morgonen inför cupfinalen, om känslan att sänka ”sin” klubb IFK Norrköping i finalen, om hur det är att ha en ordförande som Daniel Kindberg och om betydelsen att bo in en stad med få saker som stör fokusen på fotboll.Ken Sema talar även om stödet från föräldrarna, om när IFK Norrköping dumpade honom utan att höra av sig och han skrev in sig på arbetsförmedlingen, om hur pappan ringde runt och jagade en klubb, om styrketräningen som gav honom fysiken och om relationen med Janne Andersson i dag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om FN-experten Zaida Cataláns död, och konflikten i Kongo-Kinshasa. Det här är en historia om maktkamp och mod, om hungersnöd mitt bland guld och diamanter och om hur rättvisan ändå kan segra. Morden på Zaida Catalan och hennes kollega Michael Sharp satte fokus på det våld som plötsligt blossade upp i regionen Kasaii sensommaren 2016, en region som till ytan är lika stor som Tyskland. I Kasaii finns diamantgruvor, på annat håll i Kongo finns både guld och mineralrikedomar. Ändå tillhör landets 80 miljoner invånare de fattigaste på jorden. Ulrika Bergqvist träffar Cataláns mamma Maria Morseby och systern Elisabeth Morseby som tvingats lära sig mer om landet för att förstå vilka krafter som kan ha legat bakom Zaida Cataláns död. Om vi hittar de som låg bakom mordet på Zaida och Michael kanske vi också får veta vilka som ligger bakom massgravarna i Kasaii, säger Maria Morseby. Hur hänger konflikten i Kasaii ihop med mordet på FN-experterna? Och vem tjänar på att nya konflikter blossar upp i olika delar av Kongo? Sveriges Radios Afrika-korrespondent Richard Myrenberg var med när demonstrationerna mot den sittande presidenten Josef Kabila bröt ut i december 2016. Presidenten har enligt konstitutionen inte rätt att sitta kvar vid makten. Han har förhalat ett nytt val och medborgarnas protester har lett till flera våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor runt om i landet. Hör människorättsaktivisten Fred Bauma och den lokale journalisten Sostene Kambidi som avslöjar att en politiker som kan ligga bakom konflikten i Kasaii och mordet på Catalán, verkar ha lämnat landet, trots reseförbud. Den politiska krisen har aldrig varit så nära kopplad till den humanitära krisen som nu. Läget är det värsta på flera decennier säger Ida Sawyer, chef för Human Rights Watchs arbete i Centralafrika.  I höstas deklarerade FN att den humanitära situationen i Kongo-Kinshasa nu nått samma nivå som den i Syrien, Irak och Jemen. Varje dag tvingas tusentals människor fly från sina hem, och sju miljoner av landets runt åttio miljoner invånare beräknas vara i akut behov av hjälp. I vissa byar är människorna för rädda för att ta emot mat, berättar Ulrika Blom, landsdirektör för Norska Flyktinghjälpen, i Stephanie Zakrissons reportage. Professor Georges Nzongola-Ntalaja frågar sig varför inte omvärlden gör mer för att komma åt Josef Kabila och hans regering. Sveriges utrikesminister Margot Wallström får svara på frågan om när Sverige tycker att det är lämpligt att införa riktade sanktioner mot Kabila. Och så avslutar vi med en bit ur Zaida Cataláns dagbok och den historiska domen mot en kongolesisk milisledare. Frederic Batumike var en av de personer hon utredde. I december dömdes han till livstids fängelse för brott mot mänskligheten i form av mord och organiserade våldtäkter mot 37 flickor från en by i östra Kongo-Kinshasa.  Dr Denis Mukwege som är kirurg på Panzi-sjukhuset i Bukavu, förklarar varför domen mot Batumike är historisk och hur Zaida bidrog till den. Programledare: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Producent: Ulrika Bergquist ulrika.bergquist@sverigesradio.se

I mördarens spår. Jakten på sanningen om Zaida Cataláns död fortsätter på plats i Kongo-Kinshasa.

... det är frågan. För i det här avsnittet pratar vi om Gryningspyromanen som nu är utsläppt från fängelset, och om han är en pyroman eller ej. Och så litegrann om filuren på bilden: myrkotten. Den ökände Gryningspyromanen är utsläppt ur fängelset och fem parkvakter, varav en svensk, har blivit skjutna av tjuvjägare i Kongo Kinshasa. Ett oväntat farligt yrke. Och Venezuela verkar inte hämta sig ur elkrisen som varat det senaste året, snarare tvärtom. Det, med mera, i det här avsnittet av P3 Om! 

Förundersökningen om att det förekom tvångsinjektioner av lugnande på människor när de skulle utvisas ur Sverige lades ned. Kaliber har tagit reda på vad polis och åklagare gjort - eller inte gjort. Jag är på resa, långt hemifrån, och har stannat till i vägrenen för att ringa ett samtal.Hello? Hi, this is Markus from the Swedish Radio.Jag har letat efter honom i flera veckor nu, en ung man som kan sitta på viktig information. Och nu ska vi äntligen träffas. Wait ten minutes or five minutesHan möter mig på ett litet och anonymt hotell.En försiktigt leende man i 25-årsåldern möter mig. Han leder mig igenom korridorerna i det gamla hotellet, förbi en liten tvättstuga och över gamla heltäckningsmattor till det rum där han bor.Vi sätter oss ner på en smal säng med skumgummimadrass, och jag förklarar hur jag hittat honom. Men jag aktar mig för att säga för mycket jag vill inte påverka det han ska berätta för mig.För den här mannen kan ha varit utsatt för ett brott, av personer som jobbat på uppdrag av svenska staten.Nyheter i Ekot oktober 2014:"Lugnande narkotikaklassade injektioner har getts till personer som ska utvisas.""Uppgifterna idag om att det har använts tvångsinjektioner för att lugna ner människor som utvisas från Sverige har lett till att Kriminalvården har polisanmält flera händelser."Kaliber kunde avslöja tidigare okända dokument som visade att det förekommit tvångsinjektioner av det lugnande preparatet Stesolid under utvisningar från Sverige som Kriminalvården utfört tillsammans med gränspolisen.Något som väckte starka reaktioner.I Sverige får inte myndigheter utsätta oss för påtvingade kroppsliga ingrepp, som det heter i grundlagen. Med undantag för särskilda fall av tvångsvård inom psykiatrin eller missbruksvården, så får staten inte tvinga på oss behandlingar eller mediciner.Men i sjukvårdsrapporterna från utvisningarna så kunde vi läsa om hur personer som vägrat att följa med och kanske varit bråkiga, aggressiva eller hotfulla, fått lugnande medicin mot sin vilja.Min tanke var att försöka komma överens om att han skulle vara lugn och slippa lugnas med en injektion.Slutsatsen blir att för att hans hälsotillstånd inte skall förvärras ännu mera och att hans utåtagerande ska dra med sig andra deportier så erbjuds han T [tablett] Stesolid alt inj [alternativt injektion] Stesolid. Han vägrar bådadera så jag ger honom en inj [injektion] Stesolid 5 mgInj [injektion] ges i hö [höger] lår då deporti ej är samarbetsvillig.Det visade sig helt ogörligt och han fick en inj. [injektion] Stesolid 10 mg i.m. [intramuskulärt].Åklagaren kunde inte styrka brottEfter Kalibers avslöjande så polisanmälde Kriminalvården det som hänt, och det inleddes en förundersökning. En sjuksköterska och en läkare misstänktes för misshandel, men nekade båda till brott.Också Inspektionen för vård och omsorg, IVO, anmälde injektionerna.Det gick ett år. Sen i slutet på 2015 så kom åklagaren fram till ett beslut. SVT Nyheter:Nej det blir inget åtal mot den läkare och den sjuksköterska som ska ha tvångsinjicerat personer med lugnande medel vid utvisningar.Förundersökningen lades ned. Åklagaren Lotta Karlsson sa att hon inte kunde styrka brott. Hon intervjuades i SVT Nyheter: De här personerna är nu avvisade från Sverige till länder där man har en bristfällig myndighetsstruktur. Och där det helt enkelt är svårt att få tag på personerna, säger åklagaren.Det visade sig att de inte ens hade försökt att prata med de som fått injektionerna. Jag har mer kontrollerat möjligheterna att kunna få tag i de här personerna och inte bedömt att det har varit meningsfullt då. Jag tror sannolikt inte att vi skulle kunna få något svar från de här länderna.De var inte meningsfullt att leta efter de som fått injektionerna, enligt åklagaren.Vi blev nyfikna. Hur väl hade åklagare och polis egentligen utrett det som hänt?Vi får ut den 194 sidor långa förundersökningen, och börjar läsa. Den innehåller förhör med den då misstänkta läkaren och sjuksköterskan, och vittnesmål från kriminalvårdare och polis.När vi har läst klart så har vi flera frågor som vi vill ställa till åklagaren Lotta Karlsson. Jag åker och träffar henne, på Västerorts åklagarkammare i Solna.Ovanligt ärende som var svårutrettDet var i höstas som Lotta Karlsson tog över förundersökningen från en annan åklagare, som bytt tjänst. Jag har ju inte haft något liknande ärende, det har jag ju inte. Och jag har inte hittat liknande ärenden heller när jag har sökt. Så att det var nog lite ovanligt skulle jag säga.Ärendet har varit svårutrett, även om det finns relativt bra dokumentation i form av de sjukvårdsrapporter som Kaliber avslöjade hösten 2014. Så att de här injektionerna som har getts har ju dokumenterats av den person som har gett dem. Så att jämfört med ett annat brottmål, så var det ju god dokumentation. Men det var svårt att se vilka personer, vilka enskilda personer som fått de här injektionerna.I sjukvårdsrapporterna står det tydligt att personer fått injektioner mot sin vilja. Det tyckte också inspektionen för vård och omsorg, IVO, när de gjorde sin anmälan. I förundersökningen så ser vi också att den då misstänkta sjuksköterskan i polisförhör sagt att när han gett injektioner så var det ofta mot personens vilja, efter att han blivit ombedd att agera. Ändå tyckte inte åklagaren att det höll för att väcka åtal för misshandel. En misshandel är ju ett effektbrott, man ska ha en viss följd för att det ska vara ett misshandelsbrott, antingen ska man ju få en skada eller en sjukdom eller så eller så kan de ju vara så att man kan bli försatt i vanmakt. Och vanmakt i juridisk mening då ska man ju i princip vara utom kroppslig kontroll. Alltså väldigt nära medvetslöshet, säger åklagare Lotta Karlsson.De sprutor som getts ska inte ha innehållit så höga doser av lugnande att personerna kunde bli medvetslösa, enligt de experter som polisen pratade med. Därför trodde inte åklagaren att hon kunde få till en fällande dom, trots det som stod i sjukvårdsrapporterna. Så attäven om jag tycker att formuleringarna är väldigt besvärande för de här misstänkta så tror jag inte att jag skulle kunna luta mig mot dem och få en fällande dom. För det är ändå det jag måste titta på, säger Lotta Karlsson.Inte heller att sjuksköterskan i förhör medgav att det var tvångsinjektioner räckte, enligt åklagaren. Vi pratade om att ha ett till förhör med den här personen men kom fram till att vi ändå inte skulle komma vidare i det här ärendet utan målsägandena, säger Lotta Karlsson.Vi har bedömt det som lönlöstFör att komma vidare behövde åklagaren prata med de som fått injektionerna. Men de har alltså inte ens sökt dem, eftersom de enligt Lotta Karlsson skickats till länder där de är svåra att få tag på. Även om de drabbade skulle kunna nås, så skulle polis och åklagare inte kunna genomföra förhör med dem. Det inte finns något sådant samarbete med de här länderna. Och det är ju länder med en ganska bristande myndighetsstruktur. Och vi har bedömt att vi svårligen skulle få någon kontakt med de här personerna. Vi har bedömt det som lönlöst, eller jag har bedömt det. Att vi inte skulle ha någon framgång med att få tag i de här personerna utifrån namn bara i de här länderna.Vi undrar om vi skulle kunna lyckas göra det som polisen inte gjorde få tag på de personer som fått tvångsinjektioner, och höra deras berättelser?Vi får inte veta de fullständiga namnen på de som utvisats, de har strukits över i förundersökningen. Men vi hittar ändå vissa detaljer som gör att vi kan ta reda på vilka de är. Och vi börjar leta.Snart får vi kontakt med en person som kan ha något att berätta, han varit med på en av de polisanmälda utvisningsresorna.I en kyrka i Stockholm träffar jag pastor Jean Kabuidbuidi, som 2012 utvisades till Kongo Kinshasa, men som nu är tillbaka i Sverige. Han har klara minnen från den där kvällen när han och en annan man fördes ombord på ett ambulansflygplan. Klockan var fem minuter i nio på kvällen. Jag skriker, jag ropar till Gud, för jag vet redan att om jag återvänder i Kongo det är bara döden som väntar på mig.Ombord på flygplanet fann kriminalvårdare och poliser. Men Jean lägger märke till att det också finns en annan person med på planet. Han var inte polis men han var läkare. Han hade medicin med sig. Han var med oss också där.Jean säger att han slutade att protestera. Han var rädd för vad de skulle göra med honom. Men den andre mannen som skulle utvisas, Tobias, fortsätter att göra motstånd. Han var jättestark, mer än mig. Han ville inte återvända i Kongo. Han var jättestark. Och alla poliser var runtom honom för att prata med honom. "Du måste lugna dig, du måste lugna dig".Jean säger att han inte kunde inte se vad som hände där, i den andra delen av planet.Två utvisade hittar vi i Kongo och MongolietMen det finns beskrivet i anteckningar, skrivna av mannen med mediciner, som Jean berättade om. Han är inte läkare, utan sjuksköterska. Han var anlitad av Kriminalvården för att följa med på resan. Sjuksköterskan skriver att han erbjöd honom en lugnande tablett, som han vägrade att ta emot den.Situationen omöjliggör en vettig diskussion och jag gör bedömningen att för hans egen hälsas skull använda min medicinska delegation för att i första hand få honom i ett mer lugnare/normalare tillstånd! Administrerar och ger honom 5 mg Stesolid im!Pastor Jean Kabuidbuidi som satt i den andra delen av planet såg inte vad som hände. Men han hjälper oss att få tag på ett telefonnummer till Tobias, han som vägrade sätta sig ner.Han är nu i Kongo. Men telefonlinjen är dålig, och vi har svårt att prata. Vi bestämmer att han ska skicka sin berättelse skriftligt istället, per e-post.Medan vi väntar på Tobias berättelse så letar vi vidare. För han är inte den enda som vi har lyckas identifiera. Vi letar också efter en kvinna som 2012 utvisades till Mongoliet, iförd handfängsel och midjefängsel. Med på resan var samma sjuksköterska som utvisningen till Kongo.I sjukvårdsrapporten från resan så beskriver han kvinnan som aggressiv och orolig. På Arlanda flygplats ger han henne en lugnande injektion.Vi har tagit hjälp av en journalistkollega i Mongoliet för att leta rätt på kvinnan. Och bara efter några dagar så har hon lyckats hitta henne.Vår kollega i Mongoliet Munkhzul Tsengelsaikhan gör en intervju med henne på plats i Ulan Bator. Kvinnans berättelse börjar på häktet, där hon satt i förvar inför sin utvisning. Jag satt fängslad i den anstalten i ungefär två månader, och efter två månader på gryningen fick jag lämna ett blodprov till anstaltens läkare, översätter tolken Seiko Johannesson. Och sedan kom igen de personerna med uniform, och de sa inte att jag skulle åka tillbaka till Mongoliet, utan de bara vill att jag ska följa med. Jag trodde att jag kanske skulle flyttas till någon annanstans. Men sedan hamnade vi i flygplatsen. Och jag skrek och grät och jag vädjade och jag sa: snälla, utvisa inte mig, säger kvinnan.I polisförhör så beskriver en kriminalvårdare kvinnan som aggressiv och bråkig:Hon är liten och satt till kroppsformen vilket gjorde det svårt för personalen att ha kontroll på henne. Och fick en injektion av något och kunde föras ombord på planet.Kvinnan säger att hon tvingades ta en tablett, medan två storvuxna vakter höll fast henne. Medan de två vakterna höll fast mig, plötsligt någon har injicerat med en stor spruta i min vänster lår. Och efter det kommer jag inte ihåg någonting. Och plötsligt vaknade jag av att någon kallade mig: Vakna, nu är du i Mongoliet, berättar kvinnan från Mongoliet.Berättelserna går isärI sin rapport från resan så ger sjuksköterskan en berättelse som är delvis annorlunda.Enligt honom så var kvinnan vaken stora delar av resan, men sov om vartannat. Det står inget om att kvinnan tvingades att ta en tablett. Inte heller något om att hon hölls fast när hon fick sprutan. Det som står är han först erbjöd henne att ta egen medicin, som hon hade med sig, men fick sparkar och nekande till svar. Därefter gav han henne sprutan.Vi får ett mail från Kongo. Tobias, han som vägrade sätta sig ner under utvisningen till Kongo, har skrivit.Han skriver att han kände sig behandlad som ett vilddjur, och att han hade svårt att andas när han var fastspänd mot flygplansstolen.Sjuksköterskan injicerade mig med ett läkemedel, jag vet inte vad det var, skriver han.Jag skrek mycket av smärta, de stoppade något i min mun för att få mig att bli tyst.För tydlighetens skull frågar vi om han gått med på att få sprutan. Nej, skriver han. Sjuksköterskan tvingade mig. Jag var fastspänd mot flygplansstolen, skriver han.Vi har sökt sjuksköterskan för en kommentar till berättelserna från Mongoliet och Kongo, men har inte fått något svar.Vi tar med oss förundersökningen till människorättsorganisationen Civil Rights Defenders kontor i Stockholm.Därmed så bör det också hållas någon ansvarigRobert Hårdh är jurist och chef för Civil Rights Defenders och var bland annat med och drev det uppmärksammade fallet med två egyptier som 2001 utvisades från Sverige med hjälp av amerikansk underrättelsetjänst. Han har läst igenom förundersökningen. Jag menar att det har skett en tydlig kränkning av de här människornas rättigheter. Och därmed så bör det också hållas någon ansvarig för de rättighetskränkningar som har skett. Det framgår klart och tydligt i vår grundlag och i de internationella konventioner som Sverige har antagit att man får inte ägna sig åt kroppsligt påtvingade ingrepp, säger Robert Hårdh. Åklagaren var tveksam till om hon skulle kunna få till en fällande dom för misshandel i alla fall utan vittnesmål från de som fått sprutorna. Doserna av läkemedlet Stesolid bedömdes inte vara så starka att de kunde leda till medvetslöshet. Hon har inte heller utrett ärendet som tjänstefel, eftersom hon menar att läkaren och sjuksköterskan, trots att de var inhyrda av Kriminalvården, inte ägnade sig åt myndighetsutövning. Ett resonemang som Robert Hårdh har svårt att förstå. Jag tycker att det är ett solklart fall av myndighetsutövande. Vi pratar om personer som befinner sig frihetsberövade. Men ändå så lyckas man formulera sig på ett sätt där svensk lag inte ger människor det grundlagsskydd och det skydd man har enligt internationell rätt. Utan här går människor fria från ansvar trots ganska uppenbara kränkningar av de mänskliga rättigheterna, säger Robert Hårdh.Myndighetsutövande eller inte?Ett solklart fall av myndighetsutövande, enligt Robert Hårdh. Åklagaren Lotta Karlsson håller inte med: Det är svåra gränsdragningar om det är myndighetsutövning eller inte när det gäller vård då. Men jag har gjort den bedömningen att vården inte är att bedöma som myndighetsutövning.Hur gör man den gränsdragningen? Ja, jag kan bara konstatera att jag har gjort den bedömningen. Jag nöjer mig med att svara så, säger åklagare Lotta Karlsson.Om det här inte går att komma åt straffrättsligt, vad innebär det i så fall? Ja, det skulle ju innebära att vi har ett ganska tandlöst grundlagsskydd. Om ingen kan hållas ansvarig eller bedömas ha gått något fel trots att det här har skett, ja då finns det ju en uppenbar diskrepans mellan verkligheten och grundlagsskyddade rättigheter som vi tror oss ha. Och det här måste ju förstås åtgärdas, säger Robert Hårdh.Tvångsinjektioner är en uppenbar kränkning av grundlagsstadgade och mänskliga rättigheter, enligt Robert Hårdh.Men åklagaren Lotta Karlsson menar att hon inte kunnat komma vidare i förundersökningen utan att höra de som fått injektionerna.Vi har alltså lyckats hitta två av dem, en i Kongo och en i Mongoliet. Men det är personer som åklagaren förmodligen inte hade kunnat förhöra, eftersom det inte finns något rättsligt samarbete med de länderna.Men stämmer verkligen det som åklagaren säger, att alla har utvisats från Sverige?I förundersökningen kan vi läsa om en utvisning till Libyen 2012. En man som beskrivs som orolig, hotfull och aggressiv, och som belagts med fängsel, får en spruta på Arlanda flygplats. I sjukvårdsrapporten från resan till Libyen skriver läkaren:Vid säkerhetskontrollen på Arlanda förflöt allt enligt planering, men när det var dags att gå ombord på bussarna blev en person plötsligt orolig, hotfull och aggressiv och vägrade. Han belades med fängsel och fick vid 9-tiden en inj. Stesolid 10 mg i.m.En drabbad kvar i SverigeMannen förs ombord på planet, och väl framme i Libyen så lämnar Kriminalvården och polisen lämnar över honom till libyska myndigheter. Men mannen blir inte insläppt i landet. Han får följa med tillbaka till Sverige. Det framgår både av rapporter från resan och i förhör med av kriminalvårdarna som var med.Vi lyckas ta reda på vem mannen är.Och vi ringer till gränspolisen för att höra efter vad som har hänt med honom har han nu utvisats från Sverige? Nej nej nej, gud nej, jag ser att han har gått under en uppsikt som han har skött, och vi har inte ens försökt att verkställa honom. Håkan Ejdervik är gruppchef på gränspolisen. Det är inga verkställigheter som går att köra till Libyen på grund av de stridigheter som pågår. De släpper inte ner någon, släpper inte in någon. Det finns ingen fungerande statsapparat. Så den här killen, han är kvar i Sverige. Så enkelt är svaret.En av de som fått en injektion under en utvisning är alltså kvar i Sverige. Han hade stod under uppsikt av gränspolisen fram till och med december förra året, enligt Ejdervik. Alltså under hela den period som förundersökningen pågick. Det hade räckt med ett telefonsamtal så hade utredaren kunnat hitta honom. Men ingen har ringt för att kolla. Det är ju dåligt av utredaren. De kan de ju göra väldigt enkelt gentemot oss, säger Ejdervik.Polisens utredare Ulf Malm vill inte vara med på en inspelad intervju, men säger till oss att han aldrig fick några instruktioner från åklagaren att söka efter personerna vare sig i Sverige eller utomlands. Och trots att han läst Kriminalvårdens rapporter från utvisningarna, och gjort förhör med de som var med, så registrerade han aldrig att den här mannen fick följa med tillbaka till Sverige, berättar han.Nasir vill berättaVi vet att mannen är i Sverige, men inte var han finns. Så vi skickar ett brev till Migrationsverket, som de vidarebefordrar till honom. Efter någon vecka får vi ett sms.Han vill träffas.Och det är så vi hamnar på hotellet med de gamla heltäckningsmattorna som vi hörde om i början på programmet. Ett av Migrationsverkets boenden.Det är här han bor, mannen som skulle utvisas, men som aldrig blev insläppt i Libyen. Under hela förundersökningen var han registrerad hos Migrationsverket och han har haft regelbunden kontakt med gränspolisen. Ändå har ingen hört hans berättelse.Han vill inte att vi använder hans riktiga namn, utan ber om att få bli kallad för Nasir.Vi har inte berättat för Nasir exakt varför vi vill träffa honom, eftersom vi inte vill riskera att påverka hans berättelse. Det enda vi har sagt är att vi vill prata med honom om hans utvisning från Sverige.Det här är min berättelse om när jag skulle utvisas till Libyen 2012. De hämtade mig och jag sa okej, jag ska åka.Det var på morgonen de skulle åka och på flygplatsen så fanns det flera andra libyer. Men medan de gick ombord på planet så dröjde sig Nasir kvar, berättar han, och sa att han inte ville åka.Sätt mig tillbaka i häktet istället, berättar Nasir att han sa då.Enligt kriminalvården så betedde sig Nasir aggressivt, hotfullt och spottade. Han belades med fängsel och ikläddes en så kallad spotthuva.Nasir berättar att de befann sig inomhus när det hände. Han satt på ett bord, när han blev omringad av nio eller tio personer.Han ställer sig upp och visar hur de vred om armarna, tog ett grepp över nacken och i hans ena armhåla. Han visar på mig hur någon greppade tag om hans smalben bakifrån och drog omkull honom på golvet.Jag fick injektioner, berättar han, två stycken. Han visar på sin högra och vänstra skinka.Han visar hur han satt fingrarna i halsen för att kräkas.Det var så starka injektioner.Sen visar han hur de satte på honom handfängsel och fotfängsel. Någon la ett ben över hans nacke och någon satte på honom en huva. Han drar ner sin mössa över ansiktet för att visa.Det kändes som om jag inte hade någon kraft, jag var kraftlös.Nasir berättar hur injektionen fick honom att förlora all kraft. När han fördes ombord på flygplanet, han hade svårt och gå, säger han.Enligt rapporter från resan hade han mycket riktigt fängsel på händer och fötter, och någon hade dragit en så kallad spotthuva över hans huvud.10:05 Börjar bli lite lugnare. Andas lite lugnare. Puls 86!Vi läser i en rapport från sjuksköterskan, som var med på resan.Dock säger han sig vara illamående och göra tappra försök att kräkas utan resultat!Under själva flygresan, beskriver Nasir, så var han vaken, men ändå inte, som ett djur som sover med öppna ögon. Han säger att hade svårt att röra sitt vänstra ben när han klev av planet.Det här är Nasirs berättelse. Flera detaljer stämmer med det vi kan läsa i rapporter från resan.Många gånger väldigt åtråvärt att få lugnandeMen det finns alltså också en annan version av hur det gick till när Nasir fick lugnande medicin läkarens. Det har hållits ett polisförhör med honom om resan till Libyen, och då sa han något som inte står i hans rapport från resan: att Nasir tagit emot sprutan frivilligt. Det sa han också när vi ringde upp honom hösten 2014. Jag blev ditkallad och pratade med honom och föreslog att han skulle ta en lugnande tablett. Han ville inte ha någon tablett, utan istället såhan krävde att i så fall få en spruta för att det skulle vara någonting som tog bättre. Och då fick han det. Och i och med det så upplever jag att vi var överens jag och patienten, säger läkaren.Han blev orolig hotfull och aggressiv och vägrademen i en sån situation hur lyckas man då förmå personen att ta lugnande? Han ville ju inte åka så att säga. I min erfarenhet så är det många gånger väldigt åtråvärt att få lugnande. Och då, för många människor, så upplevs en spruta som någonting som är liksom bättre, som är liksom mer än en tablett.Jag återberättar läkarens version för Nasir, som helt avfärdar den.Jag gick aldrig med på att ta någon spruta, säger han, och han erbjöd mig aldrig någon tablett.Och det var inte en injektion, utan två, säger han.Nu ringer vi upp läkaren en gång till. Jag har ingen kommentar i det här läget.Han säger att han absolut inte gav sitt medgivande till detta, det var ett stort trauma för honom. Jag harjag har gjort en redogörelse och jag har ingen ytterligare kommentar.Förundersökningen om de misstänkta tvångsinjektionerna är nedlagd. De som utvisats återvändarna, deportierna, eller deporna, som de kallas inom Kriminalvården blev aldrig hörda i förundersökningen. Åklagare och polis försökte inte ens få tag på dem.Överväger att återuppta förundersökningenMen vi har lyckats hittat tre. Tre personer som oberoende av varandra berättar om hur de fått lugnande sprutor mot sin vilja. En av dem fanns i Sverige under hela förundersökningen.När vi går igenom förundersökningen så har vi dessutom upptäckt ytterligare en brist. Polisen har missat att utreda en av de anmälda resorna, som gick till Irak. Det visar sig att han har blandat ihop den med en annan resa som också var till Irak. Utredaren skriver i ett mail det nog inte påverkar utredningen.Vi ringer upp åklagaren Lotta Karlsson, och berättar för henne att en av målsägarna fanns i Sverige under hela förundersökningen. Hon blir förvånad, och menar att hon frågade utredaren på polisen om någon målsägande fanns i Sverige när hon tog över förundersökningen, och hon fick då svaret att det inte fanns någon kvar här. Så jag utgick från att de hade kontrollerat det då när jag fick det svaret. Och sen om det är så att de har gjortom det har funnits brister i deras kontroller eller vad anledningen är till att de inte hittar den här målsäganden, det vet jag faktiskt inte, säger Lotta Karlsson.Polisens utredare, däremot, säger att han aldrig fått några instruktioner om att söka personerna i Sverige. Han minns inte att han har fått någon fråga av åklagaren, skriver han i ett mejl. Ja, min minnesbild är att jag ställde den frågan, säger Lotta Karlsson, som nu överväger att återuppta förundersökningen. Jag konstaterar bara i så fall att om det finns en målsägande i Sverige så får vi titta på det och överväga att återuppta förundersökningen. För om man har en målsägande i Sverige så kan kanske den målsäganden tillföra uppgifter som kan göra att man gör en annan bedömning, att man får ett annat bevisläge. Reporter: Markus Alfredsson och Sofia BooProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se  

Solange Olame Bayibsa är den första afrosvensken som leder en hel kommuns arbete  och hon är bara 28 år gammal. Hör om hennes dramatiska resa från Kongo-Kinshasa till makten i Upplands-Bro.

Om hur Afrikas demografi kan förändra världen. Men vart ska all den ungdomliga energin ta vägen? Hör bagaren i Dakar som vill till Europa, rwandierna som vill skapa ett nytt Silicon Valley och hör hur en skola i Hölö passar in i det nya Afrika. I slutet av århundrandet kommer nära hälften av jordens arbetsföra befolkning att vara afrikaner. Dom unga är en kraft som kan skapa ekonomisk tillväxt. Men om ungdomarna inte får en chans kan kraften förvandlas till social oro och massiv migration.Philippe Fargues, chef för the Migration Policy Center på det Europeiska Universitetet i Florens, förklarar vad en youth bulge eller ungdomspuckel är och hur den kan lyfta Afrika ur fattigdom, om de rätta förutsättningarna finns på plats. I Senegals huvudstad Dakar har ett jobb blivit det mest åtråvärda som finns. Hör bagaren El Hadji Coly som nu sparar för att ta sig till Europa i jakten på ett arbete. Men vi möter också Moustapha Ndyaie som har utvecklat ett biljettsystem för huvudstadens bussresenärer. Europa intresserar honom inte alls, han skulle inte ge sig av om han så fick en miljard. Reporter Maria Sjökvist.Om möjligheterna finns på hemmaplan finns det ingen anledning att ge sig av mot ovissheten. Rwanda tillhör de länder i Afrika som har haft en imponerande ekonomisk tillväxt det senaste decenniet och landet jobbar medvetet för att ta tillvara på de ungas energi. Ungdoms- och it-ministern Jean Philbert Nsengimena hoppas att informationsteknologin kan skapa nya jobb. Hör också entreprenörerna som vill sprida it-andan till landsbygden. Reporter är Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg.Souleyman Cisse, Moussa Coulibaly och Alpha Oumar Diallo från Guinea vet vad migrationen kostar - i form av ensamhet. Alla tre jobbar här i Sverige men ser ändå framtiden i Afrika. Och hör läraren Emmanuel Touré på Hölöskolan söder om Södertälje som frågar sig vad han kan lära av svenskarna som gav sig iväg till Amerika? Reporter Ulrika Bergqvist.I studion finns Annika Sundén, chefsekonom på biståndsmyndigheten Sida och Joe Frans tidigare riksdagsledarmot för socialdemokraterna, sedan Ordförande för Forum Syd. Idag är han entreprenör med verksamhet i ett par afrikanska länder, bland annat sitt forna hemland Ghana och Kongo-Kinshasa.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.berguist@sverigesradio.se

Afrikakorrespondent Richard Myrenberg sänder från gränsen mellan Rwanda och Kongo-Kinshasa.  Radiokorrespondenterna handlar denna vecka om afrikanska ledare som vill sitta längre vid makten än vad de egentligen får. Hur ser riskerna och spelet ut?  Hör också om den vackra, livfulla och kaotiska staden Goma i Kongo-Kinshasa och om gorillaskötaren André Bauma från östra Kongo som kanske kan få en Oscar i slutet av februari. Gäst är Maria Lange från organisationen International Alert.

Socialantropologen Anna Hedlund bodde i tre månader i hutumilisens läger i Demokratiska republiken Kongo och intervjuade både dem som deltagit i folkmordet i Rwanda och den yngre generationen som fått ärva samma världsbild. Hennes forskning handlar om att försöka förstå förövarna bättre. Under folkmordet i Rwanda dödades närmare en miljon människor, framför allt tutsier. Efter det flydde minst lika många hutuer till grannländerna, många av dem till Kongo-Kinshasa. 20 år senare lever hutumilisen fortfarande i läger där, i ett av världens mer våldsamma hörn, och för strider mot olika grupper. Många var barn eller inte ens födda när folkmordet inträffade. Andra var med. Men målet för dem alla är att komma tillbaka till Rwanda. Anna Hedlund deltog i det vanliga livet och intervjuade samtidigt flera av de boende i lägret. De direkta frågorna om våldsutövandet ställde hon inte här, utan till avhoppade gerillamedlemmar där hon kunde få andra svar. Totalt sett var hon 15 månader i Kongo, så tiden i gerillalägret var alltså en mindre del. Där handlade det mer om att försöka förstå vilken världsbild och ideologi de förmedlade till varandra, från den äldre generationen till den yngre. Allt blev till en doktorsavhandling vid Lunds universitet, som hon försvarade i somras. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Om ett FN på krigsstigen i Kongo. De blå baskrarna attackerar - och vinner snabba segrar. Är ett mer aggressivt FN framtidens melodi och är det en helt bra idé? Och varför har Sverige valt NATO-ledda operationer framför insatser under FN-flagg? Reportage från Östra Kongo, Östermalm och Märsta, och så samtal i studion om fredsoperationernas framtid. Vi börjar i östra Kongo-Kinshasa, där FN funnits på plats i över ett decennium utan att lyckas skapa fred och stabilitet. Botten nåddes i november 2012 då provinshuvudstaden Goma intogs av rebellrörelsen M23 medan FN-styrkan stod bredvid och såg på. Det blev också en vändpunkt. Med hjälp av en ny resolution skapade FN för första gången en offensiv stridsstyrka, en elitstyrka på 3 000 man som på kort tid, tillsammans med den kongolesiska armén, lyckades besegra rebellerna.   Hör reportage av Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg som besökt trakterna kring Goma i östra Kongo-Kinshasa där de värsta striderna utspelades i början på november. Hör också ett samtal om läget i Kongo och om FN:s nya roll med Maria Eriksson Baaz, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, Annika Hilding Norberg, chef för det Internationella forumet för utmaningar i fredsoperationer och Jan Gunnar Isberg, pensionerad brigadgeneral med lång erfarenhet av internationella insatser. Vi gör också en historisk tillbakablick till svenskarna som tjänstgjorde för FN i Kongo redan på 1960-talet och som hamnade i strid för första gången på nära 150 år. I Johanna Meléns reportage frågar sig Kongoveteranen Bengt Wicksén om det faktiskt finns något alternativ till FN när det gäller att skapa fred i världen medan Bror Svärd undrar om det faktiskt är FN:s uppgift att strida. Försvarsminister Karin Enström svarar på frågan varför så få svenskar i dag deltar i FN-ledda fredsuppdrag och varför Sverige i stället har valt Natoledda insatser, som de i Kosovo och Afghanistan. Och vad händer nu när Nato och USA alltmer drar sig tillbaka från världens krishärdar? Producent: Johanna Melén Programledare: Ivar Ekman

Två timmar med Godmorgon världen. Korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från krigets och vapenvilans Gaza om ett stärkt Hamas. Israelsiska militären kallade kriget Operation Molnpelare och vi berättar om hur krigen får sina namn. Katalonien får till val och den stora frågan är ökan självstyre. Från rebellstridernas Goma kommer en rapport om balkaniseringen av jättelandet Kongo Kinshasa. Po Tidholm är veckans krönikör och panelen gästas av skribenter från Dagens Arena, Expressen och Dagen. I tider av ekonomisk oro har möjlkkor blivit AP-fondernas nya mjölkko. Public Service gör satir om veckan som gått. Filmkritikern Göran Everdahl funderar över 70-talsnostalgi på film. Tre korrespondenter i tre världsdelar berättar om graden av klimat-engagemang inför FN:s klimatmöte. Vi träffar en nyss frigiven burmesisk folkledare som vill byta brandtalen mot dikter. Sist ett kåseri med Helena von Zweigbergk.

Kosmo tar i sitt sista program farväl genom att ta en tur genom tankar och platser från de två år som programmet har funnits och återvänder till begrepp som kosmopolit och antisemitism, möter dandys i Kongo-Kinshasa och romer i Paris. Det handlar om nationalism i Norge efter Utöya och så återutsänds Claes Andreassons reportage om medborgare och papperslösa vid gränsen mellan Arizona och Mexiko. Kosmo går tillbaka till sitt första program som hade temat kosmopolit och hör vad kosmopoliten, författaren och islamlkännaren Sigrid Kahle har att säga om vad som gör en äkta kosmopolitit. Ett av Kosmo många uppskattade program handlade om dandyn och ett av reportagen var gjort av frilansjournalisterna Peter Bjurbo och Marcus Hansson som hade varit i Demokratiska Republikens Kongos huvudstad Kinshasa och mött stadens dandys som där kallas Le Sapeurs. Kosmos Fredrik Wadström berättar om hur det var när han nyligen besökte Moskva och där på en källarteater ser sitt Kosmoreportage, från händelserna i Minsk december 2010, bli teater. Då hade han mött Olga Neklajeva, hustrun till poeten och presidentkandidaten Vladimir Nekljajev, som berättade om hur hennes man misshandlas svårt och senare sattes i häkte av KGB. Kosmo har i många program skildrat den politiska utvecklingen i Europa. Det har handlat om den ekonomiska krisen, de folkliga upproren och också om den växande främlingsfientligheten. När den lilla, men världsberömda, cirkusen Cirque Romanes kom tillbaka till Frankrike efter att representerat landet på världsutställningen i Shanghai, så visade det sig att flera av cirkusens rumänska musiker hade fått sina arbetstillstånd indragna. Samma sommar hade romernas situation i Europa diskuterats flitigt, inte minst efter att Frankrikes president Sarkozy hade låtit riva romska läger och beordrat massutvisningar. Anja Sahlberg var i Paris och mötte cirkusen. Gunnar Bolin åkte till Warszawa för att möte representer för det nya judiska muséet som är under byggnad. Ett museum som ska belysa Polens judiska historia. Där undrade historiken Barbara Kirchenblatt Gimblett varför han var så fixerad vid anitsemitismen. Och så var Kosmos Anneli Dufva och Karsten Thurfjell i Oslo efter Utöya och borrade ner sig frågan om den norska nationalismens natur. Den arabiska våren fällde diktator efter diktator. Kosmo hade reportage från de nordafrikanska länderna, men också från ett Damaskus innan landet befann sig i dagens tillstånd. Kosmo var också i Beirut och träffade där bland andra författaren och mångsysslaren Xena el Khalil. Och så fick Kosmos Cecilia Blomberg en intervju med den prisbelönta författaren Atiq Rahimi som är född i Afghanistan men som numera är bosatt i Frankrike. Sist vill hedra minnet av en stor radioman: Claes Andreasson. Vi återutsänder ett av de reportage som han gjorde för Kosmo. Här besöker han aktivister och teatermänniskor som alla har en relation till gränsen mellan Arizona och Mexiko, som varje dag skördar två människoliv. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl