POPULARITY
Raymond Peroti, alias Blues, slog igenom med Samhällstjänst för 25 år sedan. Ett album som satte djupa spår i svensk hiphop. Nu firar han med jubileumskonsert. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kulturredaktionens musikreporter Tanja Ulriksson träffar Blues på Maximteatern i Stockholm för att prata om albumet, svensk hiphophistoria och rapparens relation till musikstilen idag.
Ett arkeologiskt institut hoppas kunna bidra till att lösa konstkonflikten mellan Storbritannien och Grekland och skådespelarna Ingela Olsson och Livia Millhagen berättar om sista föreställningen på anrika Maximteatern i Stockholm. Producent: Minna GrönforsProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby
I över 45 år har de levt tillsammans, uppburna och framgångsrika. Marie Göranzon 77, är fortfarande mycket aktiv medan Jan Malmsjö 87, trappar ner. Nu gör de sin kanske sista föreställning tillsammans. Om man har spelat Dödsdansen och vrålskällt i tre timmar på scenen, då har man inte haft behov av att ventilera känslor. Man vet hur trött den andra är, för man är lika trött själv. Det är sådana kvällar som jag kan komma ihåg som väldigt fina, när man går hem tillsammans. Det binder ihop en på något vis, berättar Marie Göranzon. Här berättar paret Marie Göranzon och Jan Malmsjö om livet, äktenskapet, teatern och den kanske sista föreställningen tillsammans. Marie Göranzon och Jan Malmsjö är Sveriges mest berömda skådespelarpar. Nu under våren 2020 gör de Katt på hett plåttak av Tennessee Williams, på Maximteatern. Det skiljer tio år mellan Marie och Jan. Tio år som kanske inte varit mer påtagliga än nu, både rent fysiskt men också karriärmässigt. Marie är fortfarande i rampljuset och mycket efterfrågad både på de stora scenerna och i TV- och filmproduktioner, medan Jan börjar trappa ner. Hur tänker de på framtiden där Marie fortfarande kommer att jobba efter det att Jan tagit emot sina sista applåder? Programmet är gjort 2020. Reporter: Ellen Kittel Producent: Anna Iversen Slutmix: Frida Claeson Johansson
Valerie Kyeyune Backström i samtal med Johan Hilton och Judith Kiros. I Klassikersalongen samtalar författare, litteraturkritiker och kulturskribenter om moderna klassiker och äldre pärlor. Vid en första anblick verkar de helt väsensskilda. Tennessee Williams (1911–83) är en av 1900-talets stora dramatiker, med familjerelationer i amerikansk sydstatsmiljö som främsta motiv. James Baldwin (1924–87) är medborgarrättsaktivisten som skrev romaner och essäer om diskrimineringen av svarta och homosexuella. Ändå har de mycket gemensamt: De verkade under samma tid; de hade ett komplicerat förhållande till hemlandet USA; de var bägge homosexuella och de blev med tiden nära vänner. Och just nu är intresset för dem större än på mycket länge. Tennessee Williams pjäser har börjat spelas igen. Ett exempel är Dramatens uppsättning av "Linje Lusta" 2019, ett annat "Katt på hett plåttak" som hade premiär i februari 2020 på Maximteatern i ett samarbete mellan Kulturhuset Stadsteatern och Dramaten. James Baldwins böcker har upptäckts av en ny generation. Det kommer nyutgåvor både på engelska och svenska. Hans roman "If Beale Street Could Talk" filmatiserades 2018 och hans postuma verk "Remember This House" ligger till grund för den Oscarsnominerade dokumentärfilmen "I Am Not Your Negro". Hur kommer det sig att Williams och Baldwin plötsligt ligger rätt i tiden igen? Vi bjöd in Johan Hilton och Judith Kiros för att tillsammans med Valerie Kyeyune Backström diskutera deras författarskap utifrån Williams Katt på hett plåttak och "Linje Lusta" och Baldwins "Giovannis Room" ("Giovannis rum", sv. övers. 1957); "The Fire Next Time" ("Nästa gång elden", Norstedts 2019): "Go Tell It To The Mountain" ("Gå och förkunna det på bergen", sv. övers. 1955). Valerie Kyeyune Backström är kulturjournalist och kritiker på Expressen Kultur och var tidigare chefredaktör för tidskriften Bang. För Internationell författarscen ledde hon i höstas samtalet med Jamaica Kincaid. Johan Hilton är kritiker, krönikör och scenredaktör på DN Kultur. Han har bl.a. skrivit böckerna "No Tears for Queers" (2005) och den Augustprisnominerade "Monster i garderoben". En bok om Anthony Perkins och tiden som skapade Norman Bates (2015). Tillsammans med Kristin Lundell vann han frågesportsprogrammet På spåret 2017. Judith Kiros är journalist och författare. Hon är en av medgrundarna av den tvärmediala plattformen Kontext Press, hon var programledare för Utbildningsradions program Nationen. Hösten 2019 debuterade hon som skönlitterär författare med boken O. Från 18 februari 2020 Jingel: Lucas Brar
I över 45 år har de levt tillsammans, uppburna och framgångsrika. Marie Göranzon 77, är fortfarande mycket aktiv medan Jan Malmsjö 87, trappar ner. Nu gör de sin kanske sista föreställning tillsammans. Om man har spelat Dödsdansen och vrålskällt i tre timmar på scenen, då har man inte haft behov av att ventilera känslor. Man vet hur trött den andra är, för man är lika trött själv. Det är sådana kvällar som jag kan komma ihåg som väldigt fina, när man går hem tillsammans. Det binder ihop en på något vis, berättar Marie Göranzon. Här berättar paret Marie Göranzon och Jan Malmsjö om livet, äktenskapet, teatern och den kanske sista föreställningen tillsammans. Marie Göranzon och Jan Malmsjö är Sveriges mest berömda skådespelarpar. Nu under våren 2020 gör de Katt på hett plåttak av Tennessee Williams, på Maximteatern. Det skiljer tio år mellan Marie och Jan. Tio år som kanske inte varit mer påtagliga än nu, både rent fysiskt men också karriärmässigt. Marie är fortfarande i rampljuset och mycket efterfrågad både på de stora scenerna och i TV- och filmproduktioner, medan Jan börjar trappa ner. Hur tänker de på framtiden där Marie fortfarande kommer att jobba efter det att Jan tagit emot sina sista applåder? Programmet är gjort 2020. Reporter: Ellen Kittel Producent: Anna Iversen Slutmix: Frida Claeson Johansson
Marie Göranzon, Jan Malmsjö, Livia Millhagen, Peter Andersson, Cilla Thorell - stora namn i ensemblen när Tennessee Williams klassiska pjäs från 1955 sätts upp i ett samarbete mellan Dramaten, Stadsteatern och Maximteatern. INTERVJU MED DECKARFÖRFATTAREN MARIA ADOLFSSON: "Mellan djävulen och havet" är skriven av Maria Adolfsson. Det är del tre i hennes serie om brott i det fiktiva landet Doggerland, en ögrupp i Nordsjön mellan Storbritannien och Danmark. För länge sedan fanns faktiskt en landmassa på samma plats, men för ungefär 7000 år sedan tror man att de sista delarna av Doggerland sjönk ner i havet. 2018 uppstod dock Doggerland igen i fiktiv form, tack vare författaren Maria Adolfsson. Häromveckan kom del tre i serien, "Mellan djävulen och havet". P1 Kulturs Anna Tullberg har gjort ett besök hemma hos Maria Adolfsson, som för tre år sedan sadlade om från kommunikatör till författare, vid 59 års ålder. NY BOK OM SAMISKA TVÅNGSFÖRFLYTTNINGAR Ett mörkt kapitel i svensk historia dras nu fram i ljuset i en ny bok. Det handlar om svenska statens tvångsförflyttningar av samer under 1920 och 30-talet. Boken "Herrarna satte oss hit" är skriven av journalisten och författaren Elin Anna Labba i Jokkmokk och Helene Alm träffade henne när boken släpptes på Jokkmokks marknad häromveckan. RECENSION AV ANDRZEJ TICHÝS BOK "RENHETEN" Sedan debuten med Sex liter luft 2005 har Andrzej Tichý skrivit sig fram till en position som en av svensk litteraturs mest stilsäkra dystopiker. I bok efter bok har han frambesvurit våldsamma inre och yttre sönderfall, inte sällan med trasiga miljonprogramsområden som fond. I dagarna utkommer hans sjunde bok, Renheten. Lars Hermansson har läst den. OBS-ESSÄN OM VAD SOM ÄR EN ESSÄ: Handlar denna vecka om sig själv, skulle man kunna säga. Om essän som begrepp och det essäistiska formatet. Essä betyder ju ordagrant "försök", och essän är till sin karaktär ofta en text som är lite mer öppen och sökande. Men vi börjar inte med denna genres upphovsman Michel de Montaigne som levde på 1500-talet utan med den österrikiske författaren Robert Musil, som föddes 1880 och vid sin död 1942 var utfattig och så gott som bortglömd. I dag ses han som en av de mest betydande författarna från 1900-talets första hälft. Vi ska nu få höra litteraturkritikern och översättaren Emi-Simone Zawall reflektera över Musils essäkonst eller mer korrekt över den livskonst som döljer sig i hans essäistiska skrivande. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj
Skådespelare, komiker, programledare, 49 år. Född och bosatt i Stockholm. Tidigare Sommarvärd 2009, 2018 och Vintervärd 2013. Petra Mede återupplever två äventyrliga somrar från hennes tonårstid. En i Europa och en i USA. Det börjar i Bergen i Edward Griegs hem där hon går och funderar på hur hon har mage att tänka på sitt eget eftermäle just där: Men så konstigt är det inte. Det mest essentiella kommer Grieg och jag att ha gemensamt: Det att vi en gång funnits. Vi följer med till Nice sommaren 1988. Där introduceras hon för USA:s två coolaste backpackers som inte bara är studenter, utan enligt egen utsago även filosofer och musiker, och den köttsliga kärleken får ett oväntat grepp om henne. Det blir en sommar av passion som är så stark att den kanske räcker för ett helt liv. Där finns alla ingredienser av heta känslor, dramatik. Svek och lögn. Och så var det resan till New York och äppelfarmen i Connecticut: Jag ringer inte hem till mamma och pappa en enda gång. Om Petra Mede Sveriges mesta galaprogramledare sänder direkt på nyårsafton. Har lett Eurovision Song Contest, Melodifestivalen flera gånger och Guldbaggegalan sex gånger. Aktuell under hösten som programledare för Helt sjukt i TV4 och i en av huvudrollerna i Molières Den inbillade sjuke som turnerat efter succén på Maximteatern i Stockholm. Programledde tidigare i år Stjärnornas stjärna i TV4. Medverkat i åtskilliga tv-program som Bonusfamiljen och Parlamentet. Deltagit i På spåret och varit julvärd i SVT. Utbildad dansare men skadade ryggen och var sjukskriven i flera år. Vann en amatörtävling för ståuppkomiker 2005 och karriären tog fart. Har utsetts till Årets kvinnliga komiker. Har en kandidatexamen i franska. Jag ska prata om 19-åriga filosofer och religiösa äppelfarmare. Om Grieg och Greg. Och om den där hisnande känslan som man kan få av att leva. Producent: Samuel Åhman
Marie Richardson är en folkkär och mycket hårt arbetande skådespelare, känd för många både för sina roller på Dramaten, hos Ingmar Bergman och på film och i tv senast i SVT:s serie Innan vi dör. Marie Richardson är född 1959 i Ljusdal. Hon är utbildad först på Skara skolscen, sedan på Teaterhögskolan i Stockholm eller Scenskolan, som den hette då - 1982-85. Hon kom sedan direkt till Dramaten och där har hon blivit kvar, även om hon också har också jobbat på Stockholms Stadsteater och även gjort lite privatteater; tex Dirty Dancing på China och Macbeth med Mikael Persbrandt på Maximteatern. Hon har spelat allt: klassiker både antika dramer och Shakespeare, Tjechov, Molière, men också Strindberg, Ibsen, Arthur Miller. Hon har jobbat med regissörer som Bergman, Peter Oskarson, Tommy Berggren, Mattias Andersson och nu senast med Alexander Mörck Eidem i både Swede Hollow och Häxorna på Dramaten. Hon har gjort massor med film och tv det handlar om över 50 produktioner och många har sett henne i Skärgårdsdoktorn eller filmerna med Johan Falk, men också i Bergmans Den goda viljan och Larmar och gör sig till eller nu senast i tv-serien Innan vi dör på SVT. Och hon hade en mycket omtalad roll i Stanley Kubricks film Eyes wide shut 1999. Hon har fått en Amanda i Norge deras finaste filmpris - för Telegrafisten och Silverbjörnen i Berlin för Björn Runges Om jag vänder mig om.
Stefan Larsson började som figurant hos Ingmar Bergman och blev själv en av Dramatens flitigaste regissörer. Hör honom om en konstnärs ständiga arbete med sig själv. Programledare: Anneli Dufva. Stefan Larsson är skådespelare, regissör och har dessutom varit teaterchef. Han är född 1964 i Stockholms nordvästra förorter och växte upp i Tensta. Han började med teater redan som barn och fick i mitten av 80-talet en av rollerna som figurant (statist) i Ingmar Bergmans uppsättning av Kung Lear på Dramaten tillsammans med andra då unga och okända som Mikael Persbrandt och Linus Tunström. Sen började Stefan Larsson i Sveriges mest omtalade fria grupp, Galeasen. Bland arbetskamraterna fanns Leif André, Mikael Persbrandt, Ingela Olsson alla har satt en markant prägel på svensk teater sen dess. Han medverkade i tv-serien Storstad och gjorde stora roller både på Stadsteatern i Stockholm och på Dramaten i Angels in America och Personkrets av Lars Norén. Och sedan har det blivit regi, regi, regi: Han regidebuterade 1997 med Lars Noréns Rumäner på Teater Plaza. Sedan dess har han varit en flitig regissör på Dramaten. Inte minst har han svarat för stora publiksuccéer som Fanny och Alexander, Scener ur ett äktenskap, En familj (av Tracy Letts), Richard III. Han var konstnärlig ledare för Dramatens Elverket 2002-2009, han har varit teaterchef i Danmark i ett par omgångar först i Århus 2009-2013, sedan på Betty Nansen Teatret i Köpenhamn. Just nu repeterar han Hamlet på Den Nationale Scene i Bergen. I höst har han regisserat Mikael Persbrandt som Macbeth på Maximteatern i Stockholm, han har haft nypremiär på Dramaten med Fanny och Alexander där han själv medverkar i rollen som biskopen. På Dramaten har han också gjort debut som operaregissör med Daniel Börtz Medea en uppsättning som han ursprungligen gjorde i Århus.
Han är en av våra största skådespelare både på scenen och bioduken ständigt omskriven och omtalad. I säsongens sista Söndagsintervjun möter du mannen bakom machomasken en drag-drömmande blygis. Efter alla löpsedlar om fyllor, droger och skandaler har Mikael Persbrandt fått epitetet macho stämplat i pannan, men alla som känner honom säger att han egentligen är mjuk, känslig och blyg.I Söndagsintervjun i P1 berättar Mikael Persbrandt öppet om sina personlighetsdrag och känslor, om sin pappa och den generationens män och om myten att man måste vara destruktiv för att skapa, som fanns på Dramaten.Men han pratar också om när verkligheten möter dikten; när han och Maria Bonnevie separerade både på scen i Fröken Julie och privat som kärlekspar.Och så avslöjar han ett par saker.Säsongsavslutningen av Söndagsintervjun spelades in på Maximteatern där Mikael Persbrandt just nu gör Shakespears Macbeth. KontaktMail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1
Det svåra hundrafemtioåttonde avsnittet med komikern/skådespelaren Magnus Härenstam. Vi pratade om dialekt, Brasse Brännström, Maximteatern, hälsan, Fem myror är fler än fyra elefanter, standup, cancer, att komma från ett superintellektuellt hem, Lasse Hallström, att påminna om Hasse Alfredsson och givetvis en hel del om att på något sätt bli kär i Eva Ramaeus. Avsnittet presenteras av e.on. Redaktör och redigering: Lovisa Ohlson. Distribution: Acast. (För Android här! Och i App store här!) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.