Podcasts about myten

Når kroppen sier ifra: Stress, tilknytning og sykdommens psykobiologi“The mind and body are not separate, and we cannot treat them as such.”— Gabor MatéInnledningI en tid der psykisk og fysisk helse fortsatt behandles som separate domener, fremstår arbeidet til den kanadiske legen og forfatteren Gabor Maté som et dyptgående korrektiv. I bøkene Når kroppen sier nei og Myten om det normale tegner han opp et sammenhengende bilde av hvordan livserfaringer – spesielt barndommens emosjonelle klima – former både vår personlighet og vår sårbarhet for sykdom. Matés hovedbudskap er radikalt i sin enkelhet: Kroppen bærer historien om det vi har måttet fortrenge for å overleve følelsesmessig.Denne episoden av SinnSyn tar for seg hvordan stress, personlighet og tilknytningsstil virker sammen i utviklingen av både psykiske og somatiske lidelser, og hvordan denne forståelsen utfordrer tradisjonelle skiller i medisin og psykologi. Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv?Vil du har en praksis for selvutvikling og hjelp til å dykke ned i ditt eget indre liv?Da kan BeBalanced.ai være noe for deg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mannen, Myten, Legenden. Det er mye som er skrevet og ment om Nostradamus sine spådommer, og det går ikke et år ute at han nevnes i en rekke aviser. Var han synsk, eller var han bare en genial svindler? KonspirasjonsPodden tar en titt. Ansvarlig redaktør for denne episoden er Kristin Ward Heimdal. I serien "Gull fra arkivet" plukker Bjørn-Henning og Fredrik udiskutable høydepunkter fra Konspirasjonspoddens rikholdige katalog og sprer budskapet til gamle og nye lyttere. Alle episodene av Konspirasjonspodden hører du eksklusivt hos Podme. Episodene i serien kan inneholde invitasjoner eller referanser til eventer som allerede er avholdt. For oppdatert informasjon om Konspirasjonspodden, følg oss på Instagram: konspirasjonspodden_official/ eller hør ferske episoder her: podme.com/no/konspirasjonspodden.

Ikonofag? Författaren Patrik Svensson berättar om begäret att äta bilder och varför det inte är så udda som det låter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I en intervju i maj 2012, bara några månader innan han dog, berättade författaren och illustratören Maurice Sendak om hur han en gång fått ett brev. Brevet var från en liten pojke, kanske fyra eller fem år gammal, och innehöll en teckning. Pojken, han hette Jim, hade blivit så förtjust i Sendaks bok ”Till vildingarnas land” att han inspirerats att rita en egen bild. Pojkens mor hade skickat teckningen till Sendak.Och Maurice Sendak i sin tur blev minst lika förtjust. Rörd av gesten ritade han en egen liten teckning, av en av sina vildingar, och skickade i retur.Ett Maurice Sendak-original alltså. Bara för pojken. Något att rama in och i framtiden sälja på auktion.Några veckor senare fick Sendak ett nytt brev. Det var från pojkens mor. Hon tackade och förklarade, kanske lite förläget, att Jim hade älskat teckningen. Ja, han hade älskat teckningen så mycket att han, innan hon hann ingripa, hade stoppat den i munnen och ätit upp den.Det, förklarade Maurice Sendak, var det finaste beröm han någonsin fått. Pojken Jim hade alltså öppnat kuvertet, tagit upp teckningen, betraktat den och så instinktivt och förbehållslöst älskat den att han omedelbart stoppat den i munnen.Han såg den. Han älskade den. Han åt upp den.Varför gör man så?I boken ”Vitön” berättar Bea Uusma om hur hon vid ett tillfälle, ensam i en lässal på Kungliga biblioteket, sätter i sig en del av ett gammalt brev från Nils Strindberg. En bit papper som Nordpolenresenären en gång haft i sina händer och varsamt ritat sina tecken på. Den doftar salt och bränt. Hon försöker inte ens i efterhand förklara sin handling. Bara stoppar pappersbiten i munnen och sväljer.Varför gör man så?Vi skulle kunna kalla dem ikonofager. Pojken Jim och Bea Uusma. Det är väl egentligen inte ett ord, inte i ordböckernas värld i alla fall. Men det är den benämningen konsthistorikern Jeremie Koering använder i sin bok Iconophages. A history of ingesting images. En historik över att äta bilder.Den handlar alltså om denna besynnerliga sedvänja, att bokstavligen sätta i sig bilder. Avbildningar och representationer. Att äta upp teckningar, skulpturer, målningar, ikoner, fresker.Historien börjar i det gamla Egypten och rör sig genom antikens Grekland och det nykristna Europa, med pepparkakor och marsipangrisar som färdkost. Det är en märklig och rätt knepig historia men den som vill hitta någon slags röd tråd ser att det till stor del handlar om religion. Religiösa fresker och skulpturer som man kysst eller slickat på för att bli frisk från en åkomma, eller för att bara komma lite närmre Gud. Man har velat få i sig något heligt, velat inkorporera det i sin kropp, för att på så sätt bli ett med detta heliga. Det ser måhända märkligt ut men är inte så svårt att förstå. Jesus, för att ta ett av många gudomliga exempel, dog för våra synder, han upplät sin kropp åt oss, offrade den åt oss. Den som tar emot hans frälsning tar också på något sätt emot hans kropp, förenas med den. Kyrkans oblater. Jesu kött. Vinet som egentligen är blod. Man vill in i såret, man vill in i Jesu kropp, för att, som PO Enquist skrev, hans kärlek är fylld av blodets ljuva smak. Man vill smaka på Jesus, bokstavligen. Det är väl begripligt.Men riktigt intressant blir det kanske först när vi rör oss utanför den religiösa sfären. När någon stoppar i sig en bild enbart för att den är så oemotståndligt vacker eller sublim, när man gör det inte för att bli ett med något gudomligt, utan för att förenas med konsten själv.Det är då bildätandet blir ett uttryck för ett slags inlevelse. Ett försök att bli ett med konsten. Att uppleva den med alla sina sinnen. Att förenas med den. Sven Lindqvist skrev om det i boken ”Myten om Wu Tao-tzu”. Om hur det handlar om att låta fiktion och verklighet förenas. Konsten, hävdade han, ”är bara ett guldstoft penslat över verkligheten för att fixera den.” Därunder finns alltid en verklig människa, där finns kött och blod. Och man kan ju tänka sig att den som på riktigt vill uppleva ett konstverk, på djupet förstå det, vill komma nära detta kött och blod. Vill smaka på det, förenas med det. Man äter en bild. Man uppgår i den. Man blir konst själv. Det är ett begär som går bortom förstånd och rationalitet.”Bara riktigt små barn”, skrev Sven Lindqvist, ”brukar förstå vad det gäller.”Och barnsligheten i det hela, det instinktiva orala begäret, är också något Jeremie Koering är inne på. Den som stoppar i sig en bild anammar barnets sätt att förhålla sig till världen. Barnet som är oförmöget att kritiskt reflektera kring sina egna handlingar. Barnet som är ett offer för sina instinkter, som gör utan att tänka.Och det kan väl vara sant, men jag tänker att det kanske också handlar om ett försök att nå ett slags förhöjt medvetande. Om medvetandet, som filosofen Thomas Nagel menade, först och främst är ett tillstånd, den subjektiva upplevelsen av det som omger oss. Om medvetandet är ett slags utbyte mellan våra sinnen, ja, då är det kanske inte så konstigt om vi ibland vill uppleva världen med så många sinnen som möjligt. När vi verkligen berörs, då räcker det inte med att bara se, eller höra, man vill också lukta, känna, smaka. Man vill nå en medvetandets fullkomlighet.Ja, det är väl i alla fall en vacker tanke. Möjligen naiv. Att det handlar om ett slags värdering av de konstnärliga tingen som går bortom det monetära eller intellektuella. Att konsten tillåts utlösa rent kroppsliga behov. Som om vi behövde den för att leva.Man kan ju fundera över vad den där Maurice Sendak-teckningen som pojken Jim satte i sig hade varit värd idag. Jag efterforskar saken lite och ser att auktionsfirman Christies år 2025 sålde en enkel blyertsteckning av Sendak, på ett gulnat och delvis sönderrivet papper. Den gick för drygt sjuttontusen dollar.Jag tittar på teckningen. Den föreställer två vildingar. Den ene sitter och läser en bok. Den andre sitter bredvid med en hel boktrave framför sig, armarna höjda med en kniv och en gaffel i varje hand, tungan hungrigt utstickande ur mungipan, redo att sätta i sig hela högen.Det är en otroligt charmig bild. Väldigt typisk Maurice Sendak.Man undrar hur den smakar.Patrik Svenssonförfattare

Bliver fugle kvalt i tyggegummi? Dør en giftslange, hvis den bider sig selv? Hvordan er to grillede skrubtudser havnet i toppen af et stødhegn? Er Loch Ness-uhyret i virkeligheden bare en hvals penis? Skvatter fugle aldrig ned, når de prøver at lande på en gren? Og hvad er Johans yndlingsprotein? Værter: Biologerne Johan Olsen og Vicky Knudsen. Producer: Carsten Nielsen vildtnaturligt@dr.dk

De senaste månaderna har debatten om de så kallade tonårsutvisningarna stört den svenska regeringens tidigare aviserade "paradigmskifte". Ungdomar som vuxit upp i Sverige, gått i svensk skola och har sina familjer här har fått besked om utvisning när de fyllt 18 år. Reaktionerna har blivit starka — också långt in i väljargrupper som länge gett stöd åt en stram migrationspolitik. Men frågan handlar om mer än enskilda fall. Vad händer när den migrationspolitik som nästan hela det politiska spektrumet ställt sig bakom börjar få konkreta konsekvenser? Vad gör det med SD:s och ytterhögerns mobilisering? Och vad vad händer när fokus i debatten flyttar från stängda gränser till att alltmer handla om deportation, kontroll och frågan om vilka som ska få stanna kvar? Gäster i studion är Expos vd Daniel Poohl och Niclas Nilsson, researcher och utbildare. Programledare: Erik Glaad --- Ställ en fråga till oss! Skicka in din lyssnarfråga som ett röstmeddelande till oss: https://www.speakpipe.com/studioexpo Vill du hellre mejla så skicka din fråga till studioexpo@expo.se  Läs mer: SD trappar upp: Samordnad kampanj mot muslimer inför valet (Anders Dalsbro, 2026): https://expo.se/fordjupning/sd-trappar-upp-samordnad-kampanj-mot-muslimer-infor-valet/  Studio Expo: SD trappar upp mot muslimer inför valet (2026): https://expo.se/podcasts/sd-trappar-upp-mot-muslimer-infor-valet/  Expo guidar: Myten om folkutbytet (Frida Dunell, 2025): https://expo.se/guide/expo-guidar-myten-om-folkutbytet/  Niclas Nilsson: Ett riskfyllt vägval: SD på väg in i regeringen (2026): https://expo.se/kommentar/ett-riskfyllt-vagval-sd-pa-vag-in-i-regeringen/  Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl

Lasse Granqvist och Tommy Åström tillsammans med gästande Leif Boork, som kommer med nyutgiven biografi om sitt 50-åriga hockeyliv. ”Tjockisen från Sorunda” som blev SM-guldtränare och förbundskapten från succé i Canada Cup till sparken efter VM-fiasko. Så ser ”Boorken” på Tre Kronor då och nu. Vad kunde förbundskapten Sam Hallam ha gjort annorlunda för att undvika alla krisrubriker och stormar? Dessutom om Arsenals efterlängtade mästarjubel, Southamptons sensationella spionskandal och allsvenskt kaos i Göteborg. Missa inte Sporthusets VM-kickoff på Clarion Hotel Sign 1 juni. Biljetter kan bokas via sporthusetpodcast.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter år av växande inflytande står Sverigedemokraterna inför nästa steg – att bli ett regeringsparti. Vad innebär det i praktiken? Vad händer när ett parti som byggt sin styrka på att stå utanför systemet kliver in i det? Och hur påverkar det både politiken och själva synen på makt? Gäst i studion är Niclas Nilsson, researcher och utbildare på Expo. Programledare: Erik Glaad   Ställ en fråga till oss! Skicka in din lyssnarfråga som ett röstmeddelande till oss: https://www.speakpipe.com/studioexpo Vill du hellre mejla så skicka din fråga till studioexpo@expo.se    Läs mer: Niclas Nilsson: Ett riskfyllt vägval: SD på väg in i regeringen (2026): https://expo.se/kommentar/ett-riskfyllt-vagval-sd-pa-vag-in-i-regeringen/  Morgan Finnsiö: Hepatica: brunt bistånd och blå dunster (2026): https://expo.se/kommentar/hepatica-brunt-bistand-och-bla-dunster/  Studio Expo: Det blågula samarbetet (2026): https://expo.se/podcasts/det-blagula-samarbetet/  Expo guidar: Myten om folkutbytet (Frida Dunell, 2026): https://expo.se/guide/expo-guidar-myten-om-folkutbytet/ Expo wiki: Sverigedemokraterna: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/sverigedemokraterna-sd/  Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl

I det här avsnittet möter vi Veronica, en minst sagt driven och nytänkande entreprenör från Luleå som utmanar vad det innebär att driva salong. På en yta av 400 kvm huserar idag 12 frisörer, där lojaliteten ristats in i huden för alltid. Vi pratar om varför hon tycker att det är en myt att frisörer inte kan tjäna pengar, att anpassa utbudet, att anställa med magkänsla och om Veronicas starka vision att skapa en arbetsplats där frisörerna vill stanna hela vägen till pension. Ett toppavsnitt för dig som vill utvecklas, tänka nytt och se möjligheterna – välkomna! Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.

Earl Sweatshirt är en av det senaste decenniets främsta tillverkare av textmässigt dunkel lofihiphop. En stil som både gett honom en lojal beundrarskara och stött bort publik som hyllade honom när han var en del av Odd Future Wolf Gang Kill Them All. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Earl har gått från tanklös tonårsrappare till introspektiv och visionär artist med långa utdragna verser, en refränglöshet som slingrar sig kring den vanställda takten, och ett experimentellt ljud som kollapsar i offbeatmeditationer.Det handlar om en märklig resa för både Sweatshirt och hans fans. Fans som ropade ”Free EARL” efter att han 16 år gammal skickats iväg till ett internat för problemungdomar på Samoa i Polynesien i södra Stilla Havet. Det första halvåret visste ingen vart han tagit vägen. Myten om rapmessias som abrupt ryckets bort när karriären höll på att explodera växte. Som om Nas plötsligt försvunnit efter ”snuffin Jesus”-raderna. Earl Sweatshirt blev stjärna i sin frånvaro, och fick lära sig att leva med konsekvenserna.I avsnittet möter Mats Nileskär även Tyler the Creator, Syd Bennett och The Heatmakerz.

Trumps ultimatum på Iran ledde till en vapenvila på 14 dagar och en återöppning av Hormuzsundet. Det utlöste ett formidabelt rally som lyfte börsen rejält, vi bjöds på största uppgången under en enskild dag sedan 10 april ifjol då börsen studsade upp efter tullkraschen på nyheten om att Trump då pausade tullarna i 90 dagar.Dessutom diskuterar vi varför USA:s oljeoberoende kommer med en stor asterisk och Victor bjuder på lite spaningar från Spanien dår han varit och förlustat sig. I vanlig ordning kikar vi även in de bolag som stigit mest senaste veckan.Trevlig lyssning, Nicklas & VictorDe pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Myten om den illsinte sjefskokken har blitt sin egen kunstform gjennom blant annet Gordon Ramsay. Det er dette restaurantgjestene vil ha! Men når går det for langt? Og er det i det hele tatt mulig å drive 3-stjerners restaurant uten Saurons vrede? I kjølvannet av Noma-skandalen snakker Kulturredaktør Bernhard Ellefsen, bokansvarlig Arne Borge og Morgenbladets in-house foodie Karima Furuseth om fine dinings fremtid. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Röda armén gick till motoffensiv 1943 var det inte längre samma armé som fallit sönder under krigets första år. Den hade reformerats, industrialiserats – och hårdnat. Segern över Nazityskland var ingen plötslig triumf, utan resultatet av enorma materiella resurser, organisatorisk anpassning och ett system där människoliv ofta behandlades som förbrukningsvaror.Röda arméns seger har ofta framställts som en triumf för det sovjetiska systemet och Josef Stalins strategiska snille. Men segern byggde på offer i en nästan ofattbar skala – och på ett statssystem där individen ofta underordnades målet. Bakom propagandans fasad döljer sig en verklighet av enorma förluster, brutala ledningsmetoder och en avgörande – men länge nedtonad – hjälp från väst via Lend-Lease.I detta andra av två avsnitt om Röda armén i podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med militärhistorikern och författaren Anders Frankson om Röda arméns väg från nederlag till seger – och vad den kostade. Frankson är aktuell med boken Myten om den oövervinnliga Röda armén (Stevali Fakta, 2025).Kulmen kom i Berlin våren 1945. Striderna i och kring staden blev intensiva och kostsamma, och när en sovjetisk fana hissades över riksdagshuset blev bilden en symbol för segern – och för den enorma mänskliga kostnaden.Röda arméns strategi vilade i hög grad på numerär och uthållighet. Sovjetunionen kunde mobilisera enormt, och förluster accepterades i en skala som saknade motstycke i europeisk krigföring. De sammanlagda sovjetiska krigsförlusterna (militära och civila) anges ofta till omkring 26–27 miljoner döda, även om exakta tal är omstridda.Den materiella styrkan byggdes inte minst genom industrins omställning. När Tyskland anföll 1941 evakuerades människor och fabriker österut i en logistisk jätteoperation. Produktionen fortsatte därefter i nya industriområden i inlandet, vilket lade grunden för en växande sovjetisk överlägsenhet i stridsvagnar, artilleri och ammunition från 1943 och framåt.Efter katastroferna 1941–1942 började den sovjetiska krigföringen gradvis anta en mer operativt mogen form. Röda armén planerade i större skala, kombinerade truppslag bättre och utvecklade offensiver som syftade till att bryta igenom, rulla upp och slå mot djupet i den tyska fronten.Till detta kom Lend-Lease – hjälpen som länge tonades ned i sovjetisk historieskrivning. Via USA:s stödprogram fick Sovjetunionen bland annat över 400 000 jeepar och lastbilar, tusentals pansarfordon (inklusive stridsvagnar) samt stora mängder flygplan, livsmedel och bränsleprodukter. Särskilt lastbilarna var avgörande för logistiken: de gjorde det lättare att hålla tempot i offensiver, flytta artilleri och försörja förband långt fram.Den militära effektiviteten hade ett högt pris. Utbildningen av värnpliktiga kunde vara kort, och disciplinen upprätthölls delvis genom terror. Stalins order nr 227 (”Inte ett steg tillbaka!”) från den 28 juli 1942 formaliserade spärrförband bakom linjerna och strafförband som skickades till särskilt farliga uppdrag. Systemet bidrog till att minska reträtter – men gjorde också kriget ännu brutalare för de egna soldaterna.Krigets brutalitet fortsatte efter frontens tystnad. Sovjetiska soldater som överlevt tysk fångenskap möttes ofta av misstänksamhet vid hemkomsten. Att ha blivit tillfångatagen kunde betraktas som skam – i värsta fall som potentiellt förräderi – och många hamnade i filtreringsläger och senare i arbetsläger.Bildtext: Sovjetiska soldater hissar den röda fanan över riksdagshuset i Berlin den 2 maj 1945. Fotografiet, känt som Raising a Flag over the Reichstag, togs av Jevgenij Chaldej och publicerades den 13 maj 1945 i tidskriften Ogoniok (nr 19), på titelsidan (inte omslaget). Wikipdia. Public Domain.Musik: Red Army 25th Anniversary Song, framförd av Röda arméns kör under ledning av A. V. Alexandrov.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Röda armén grundades i januari 1918, mitt under revolutionens efterdyningar och det ryska inbördeskriget. Syftet var att försvara bolsjevikernas maktövertagande och slå ner såväl interna som externa fiender. För att hantera misstron mot gamla officerare infördes systemet med politiska kommissarier – politruker.Det innebar att militära befälhavare övervakades politiskt och i praktiken kunde få beslut ifrågasatta eller stoppade om de ansågs ideologiskt felaktiga. Det bidrog till en kultur där lojalitet ofta vägde tyngre än kompetens – och där rädslan för att fatta egna beslut kunde bli förlamande när krisen kom.I detta första av två avsnitt om Röda armén i podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med militärhistorikern och författaren Anders Frankson om Röda arméns väg från nederlag till seger – och vad det kostade. Frankson är aktuell med boken Myten om den oövervinnliga Röda armén (Stevali, 2025).Röda armén formades tidigt som ett politiskt projekt. Under inbördeskriget och de första åren därefter kombinerades revolutionär övertygelse med hård pragmatism: tsararméns officerare rekryterades i stor skala som ”militära specialister”, samtidigt som partiet säkrade kontrollen genom kommissariesystemet. Det skapade i praktiken ett dubbelkommando – ett militärt och ett politiskt.När Josef Stalin genomförde de stora utrensningarna under 1930-talet drabbades officerarkåren hårt. Tusentals arresterades, avrättades eller försvann in i lägersystemet. Följden blev en självstympning: erfaren ledning försvann, misstänksamheten blev norm och befordringar kunde avgöras mer av politisk pålitlighet än av militär skicklighet. När Tyskland anföll 1941 stod Röda armén därför svagare i sin ledningsstruktur än siffrorna på pappret antydde.Vinterkriget mot Finland 1939–1940 blev en varningsklocka. Trots att Sovjetunionen till slut tvingade fram eftergifter visade striderna tydligt brister i samordning, en farlig underskattning av motståndaren och en taktisk stelhet som kostade dyrt. Det var ett test som Röda armén till sist ”vann” – men knappt, och till ett mycket högt pris.Bildtext: Röda armén paraderar i Moskva, 1922. Bilden visar en infanteriparad ur Röda armén i Moskva framför Lev Trotskij, under de första åren efter den ryska revolutionen. Parader som denna användes för att demonstrera den nya sovjetstatens militära styrka och politiska sammanhållning. Källa: Agence de presse Meurisse, Bibliothèque nationale de France. Wikipedia, Public domain.Musik: Red Army 25th Anniversary Song, framförd av Röda arméns kör under ledning av A. V. Alexandrov – kompositören bakom melodin till Sovjetunionens nationalsång (antagen 1944).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Er USAs dager som imperium talte, eller ser vi snarere et mer ekspansivt USA? I sin nye bok Imperiet faller. Syv rikers sammenbrudd og hva man kan lære av dem viser Torkel Brekke hvorfor imperier gang på gang bryter sammen, og hva historien kan lære oss om dagens storpolitikk. Myten om at imperiene forsvant etter første verdenskrig kan ha gjort oss blinde for hvordan makt faktisk organiseres i verden. Hvorfor vil imperier fortsatt være viktige, selv i en verden med 195 nasjonalstater? Og kan det til og med være en fordel å tilhøre et imperium?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Saknas det verkligen kompetens i techbranschen?Eller handlar det om något helt annat – som rädsla och makt?I det här avsnittet möter jag Binette Seck, entreprenör och investerare, och Elin Eriksson från Women in Tech Sweden i ett samtal om varför kvinnor fortfarande är underrepresenterade i tech – trots att branschen skriker efter kompetens.Vi pratar om:• Varför jämställdhet är en maktfråga, inte en snällhetsfråga• Hur rädsla påverkar rekrytering och ledarskap• Myten om att “det inte finns kvinnor”• Vad företag faktiskt kan göra – konkret – för att öppna dörrar på riktigt• Varför det inte räcker att släppa in någon en gångTech är inte längre en bransch. Det är infrastrukturen för hela vårt samhälle.Frågan är vilka som får vara med och bygga den.Ett avsnitt om ansvar, mod och representation – och om varför framtidens innovation kräver fler perspektiv än de vi är vana vid.Kom i kontakt med Binette: https://www.linkedin.com/in/binette-seck-2046939/Kom i kontakt med Elin: https://www.linkedin.com/in/erikssonelin/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finns det tiotusentals nedgrävda dragspel i Dalarna? Rasmus Persson har grävt fram svaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 – Gästen hör du i Sveriges Radios app.Enligt myten, ska det finnas tusentals dragspel ligger nergrävda under en parkeringsplats i Älvdalen. Är det verkligen sant? Om så är fallet – varför hamnade de där? Och går de att gräva upp? Rasmus Persson står bakom den nya SVT-dokumentären om precis den här gamla myten och kommer till studion för att reda ut de lösa trådarna.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Vi svarer på lytterspørsmål om trening og helse: korsrygg etter tunge utfall, bygge en solid treningsbase og teste progresjon i praksis. Kreatin for voksne og barn, styrketrening for barn, kosthold og hydrering – og hvordan holde motivasjon og balanse i hverdagen. .

Få har startet like mange diskusjoner det siste året som Martin Bech Holte. Boka Landet som ble for riktble en sensasjon da den kom tidlig i 2025, og skapte en større debatt om offentlig sløsing og ineffektivt byråkrati. Boka sparket oppover mot både politikere og forskningsfeltet, og talte imot den brede konsensus om vekst-landet Norge. Siden da har den blitt holdt frem som en av årets viktigste bøker, men den har også blitt møtt med motstand fra politikere og fagfolk.I oppfølgeren Alternativt statsbudsjett bygger Bech Holte ut de sentrale argumentene i Landet som ble for rikt og legger frem noen forslag til håndfaste løsninger som skal sikre Norge en økonomisk bærekraftig fremtid. Med et klart språk tilgjengeliggjør og forklarer Bech Holte avgjørende problemstillinger for samfunnsøkonomien og dagens Norge. Hvordan skal velferdsstaten klare seg uten oljefondet i ryggen? Hvem skal staten tjene, og hva slags Norge vil vi ha?Martin Bech Holte er samfunnsøkonom og tidligere bedriftsleder, blant annet for McKinsey & Co. Norge, og har vært direktør i Aker. Med Landet som ble for rikt og Alternativt statsbudsjett har han etablert seg som en sentral figur i den offentlige debatten om forholdene mellom stat, borger og næringsliv.En som har lest Bech Holte med interesse, er økonomihistoriker og ansvarlig redaktør i Minerva, Nils August Andresen. Nå møtes de til samtale om den økonomiske hengemyra – og veien ut av den. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Axel von Fersen räknas som en av Sveriges mest omtalade och mytomspunna personer genom tiderna. Grevens liv fortsätter att fascinera oss än idag. Han var äventyrare, romantiker och var mitt i Europas absoluta maktcentrum, där hans stod mycket nära den franska drottningen Marie-Antionette. Hans lojalitet till monarkin skulle göra honom både älskad och hatad under en period då Europa stod inför stora förändringar. Berättelsen om Axel von Fersen är fyllt med action, romans och tragedi och det hemska mordet på honom skulle vara slutet på en era. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jakob er taget på skiferie, så Esben har inviteret professor Ove Kaj Pedersen i studiet for at finde ud af, hvilken verden, vi egentlig befinder os på den anden side af Grønlandskrisen. De taler om vold og ulighed i det amerikanske samfund, myten om den liberale verdensorden og om de hårde politiske prioriteringer mellem velfærd og forsvar, der venter i fremtiden. Ugens emner i #dkpol: Virkelighedens USA (02:08): Ove fortæller om oplevelsen af at bo i USA i 70'erne, og hvordan landet faktisk kan se ud, når man kommer ud af storbyerne.Trumps vej til magten (10:16): Esben og Ove diskuterer hvad Trump har gjort rigtigt, hvordan demokraterne har trådt forkert, og hvilke muligheder Europa har for at spænde ben for Trump.Myten om den liberale verdensorden (36:08): Ove har tidligere kaldt den liberale verdensorden for en myte. En opfattelse som også blev italesat af Canadas premierminister, Mike Carney, i denne uge. Esben spørg Ove, om Danmark kan blive ved med at være et velfærdssamfund i den nye verdensorden.Vært: Esben Schjørring, politisk redaktør på AltingetGæst: Ove Kaj Pedersen, Professor emeritusProducer: Kristian Vestergaard, podcastassistentFå Altinget Privat resten af livet – med 30 % rabat: Altinget.dk/podcasttilbud Et abonnement til dig, som følger politik med personliginteresse og ønsker grundig politisk journalistik uden skjulte dagsordener. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Hur ska jag sluta reta mig på hur min kille äter?” & Magnus kritik-skräck och Marits hopplösa sida & ”Min man vägrar delta när barnen ska få veta om skilsmässan” & Myten om ”mitt livs kärlek” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

MR-dagarna på Kistamässan sägs vara Nordens största forum för mänskliga rättigheter.På scenen sitter fem panelister och frågas ut av aktivisten Rashid Musa – temat är ”Myten om den farliga muslimske mannen” och arrangör är den bidragsfinansierade föreningen MÄN.Kvartals Christer El-Mochantaf gick dit för att lyssna. Inläsare: Staffan Dopping

Myten! Ikonen! Norrlands stolthet! Ja, ÄNTLIGEN gästar denna oefterhärmliga artist podden! * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Det finns en myt om att Sverige är eller har varit socialistiskt. Många tror också att det räcker att rösta fram "bra politiker" för att komma tillbaka till efterkrigstidens känsla av att livet successivt blir bättre. Jennifer från Revolutionära kommunistiska partiets politiska ledning går igenom både vilka reformer den svenska arbetarrörelsen har vunnit under kapitalismens glansdagar och vilka begränsningar som är inneboende i reformismen som princip.

Myten om ett fredligt Sverige är det allt färre som tror på. Ändå är det långt ifrån allmänt känt hur Sverige i praktiken utvecklades till ett imperialistiskt land. Emil från Revolutionära kommunistiska partiet reder ut frågan under RKP:s studiehelg Kommunism & Revolution 2025. ● Artikel: Sverige i världskrigen – att tälja guld på bomber, del ett – https://marxist.se/sverige-i-varldskrigen-att-talja-guld-pa-bomber/ ● Artikel: Sverige i världskrigen – att tälja guld på bomber, del två – https://marxist.se/sverige-i-varldskrigen-att-talja-guld-pa-bomber-del-tva/ ● Artikel: Svenska imperialismens intåg i Baltikum – https://marxist.se/svenska-imperialismens-intag-i-baltikum/ ● Artikel: Den svenska imperialismens uppkomst – https://marxist.se/den-svenska-imperialismens-uppkomst/ ● Bok: Imperialismen som kapitalismens högsta stadium av V.I Lenin – https://xn--rdoktober-07a.se/shop/product/lenin---imperialismen-stormklockan ✔ Gå med i RKP: https://www.marxist.se/medlem ✔ För mer information: https://www.marxist.se ✔ Prenumerera på tidningen Revolution: https://www.marxist.se/prenumerera ✔ Köp marxistiska böcker: https://www.rödoktober.se RKP på sociala medier: ► Följ på Facebook: / rkpimt ► Följ på Instagram: / rkp_rki ► Följ på Twitter: / rkp_imt ► Följ på TikTok: / rkp_imt Följ oss på YouTube för fler videor med marxistiska analyser av klasskampen idag, marxistisk teori, revolutionernas och arbetarklassens historia och mycket annat. Glöm inte att klicka i ringklockan för att få en notis när det kommer nya klipp.

I ti år har vi talt om generationsledelse – altså boomere, X’ere, millennials og Z’ere – men det er pseudovidenskab og direkte skadeligt. Det mener ledelsesrådgiver Christian Qvick, der netop har udgivet en ny bog, som tager et opgør med generationsteorien. For ham nærmer generationslitteraturen sig pseudovidenskab. Ikke alene mangler teorierne solid evidens; de risikerer også at skabe diskrimination, fastlåse mennesker i stereotype kasser og fjerne blikket fra det, der faktisk betyder noget i moderne ledelse. Det fortæller Christian Qvick mere om i denne episode af Ledelse med Louise Orbesen. Gæst i denne uge: Christian Qvick, ledelsesrådgiver og stifter af Profundia. Vært: Louise Orbesen, ledelsesekspert. Podcastredaktør: Kasper Søegaard.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Carl Gustaf Emil Mannerheim (1867–1951) var tsarofficer, överbefälhavare, president och nationalhjälte – men också en omstridd symbolgestalt i Finlands moderna historia. Hans liv och eftermäle har gett upphov Nordens mest långlivade och komplexa personkulter.Från inbördeskrigets vita seger till dagens identitetspolitiska debatter har Mannerheim betytt olika saker för olika generationer. I takt med att det finländska samhället förändrats har även bilden av marskalken formats om – från upphöjd landsfader till historisk projektionsyta för både dyrkan och kritik.I detta avsnitt av podden historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Tuomas Tepora, författare till boken Mannerheim – Hjälte och antihjälte, om hur personkulten kring Gustaf Mannerheim vuxit fram, förändrats och utmanats i det moderna Finland.Under det blodiga inbördeskriget 1918 trädde Mannerheim fram som de vitas överbefälhavare. Han hyllades på den vita sidan som nationens räddare och symbolen för ett fritt och självständigt Finland. Samtidigt väckte hans namn avsky bland många på vänstersidan, där han förknippades med hårda efterkrigsåtgärder och brutalitet i fånglägren. Redan här växte en myt kring honom – en hjälte för vissa, en bödel för andra.Personkulten kring Mannerheim fick sin början i detta polariserade skede, då statsmakten och konservativa grupper började upphöja Mannerheim till något större än bara en militär ledare: en symbol för ordning, nation och seger. Samtidigt föddes också de första motbilderna – inom arbetarrörelsen, bland intellektuella och inom den växande vänstern.På 1930‑talet förändrades tonen. Trots Mannerheims tidiga kopplingar till högerextrema rörelser såsom Lapporörelsen började en ny nationell konsensus växa fram. Socialdemokrater och borgerliga kunde enas om Mannerheim som försvarare av nationens oberoende, särskilt i takt med att hoten från Sovjetunionen växte.Han blev en överideologisk gestalt, som förenade minnet av inbördeskriget med den pågående kampen för självständighet. Statyprojekt, födelsedagsfiranden och skolundervisning stärkte bilden av honom som nationens skyddshelgon. Myten blev också ett verktyg för att överbrygga tidigare inre motsättningar.Tuomas Tepora skriver ”Före hans död hade det på 1920–1930-talet byggts upp en personkult kring honom som flirtade med auktoritärism. Efter hans död kunde myten om honom inte kontrolleras på samma sätt som tidigare och den började få nya betydelser och syften.”I ett öppet samhälle som Finland präglas personkulten inte av enhetlighet utan av mångfald och motsättningar. Mannerheim har varit både hjälte och antihjälte, visionär och relik, kosmopolit och nationalist. Just därför fortsätter hans gestalt att fascinera – som ett prisma genom vilket Finland ser sig självt.När Mannerheim dog i januari 1951 blev hans begravning en av de mest storslagna ceremonierna i Finlands historia. Tusentals människor kantade Helsingfors gator, radiokanaler tystnade och kyrkklockor ringde över hela landet. Den kollektiva sorgen blev ett uttryck för respekt – men också för ett slags nationellt bokslut över det krigstida Finland.Bild: Carl Gustaf Emil Mannerheim fotograferad på sin 75-årsdag år 1942 i ett sällsynt färgfotografi. Foto: Helmut Laxin, källa: heninen.net/miekka. Bilden är i public domain enligt Finlands upphovsrättslag §49a, eftersom det har gått över 50 år sedan bilden togs och den inte klassas som ett fotografiskt verk.Musik Finlandia av Sibelius, Wikimedia Commons. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I fjor ble 750-årsjublieet for Magnus Lagabøtes landslov markert, blant annet med en film på stortinget og mange arrangementer. Ble Norge en rettsstat i 1274? Var Magnus Lagabøte den som sørget for lov og orden i Norge? Eller fnnes røttene til det moderne Norge snarere før Landsloven?Gjest: Professor i middelalderhistorie og forfatter av boken Myten om den gode kongen, Hans Jacob Orning. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Strax före jul 1975 attackeras OPEC:s högkvarter av terrorister. Över 60 ministrar, delegater och tjänstemän tas som gisslan och tre personer dödas. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Inne på oljeorganisationen OPEC:s högkvarter i Wien pågår ett stort internationellt möte om världens oljepriser, när sex beväpnade terrorister tar sig in i byggnaden.Gisslandramat i Wien kommer att pågå i flera dagar och människor kommer att skjutas till döds inne i byggnaden.Terrordådet mot OPEC blir en världsnyhetTerroristerna kräver ett flygplan och fri lejd ut ur landet. De kräver också att en sju sidor lång kommuniké ska läsas upp i österrikisk radio, varannan timme. Ändå är det ingen som riktigt förstår vad terroristerna vill.Vem ligger egentligen bakom dådet?Efter gisslandramat går gruppens ledare, den välklädda och mytomspunna terroristen Ilich Ramírez Sánchez, mer känd som Carlos eller Schakalen, under jorden. Myten om honom växer, och får med åren enorma proportioner. Han påstås ha kvinnor över hela världen, beskrivs som en jetset-terrorist och som världens farligaste man. Men vem är han egentligen? Och varför lyckas ingen fånga honom?Medverkande:Sylvia Smetiprach, dåvarande sekreterare på OPEC.”Miguel”, Carlos studiekamrat och vän.Dan Hansén, docent vid Försvarshögskolan.Anton Gatnar, journalist i Wien.Susanna Ericson Wallstén, författare.Jan Mosander, dåvarande journalist på Expressen.Wolfgang Mayer König, förhandlare.Achmed Khammas, festdeltagare i Damaskus.Ilich Ramírez Sánchez eller Carlos, Schakalen, dömd terrorist. En dokumentär av: Eric Ericson och Susanna Ericson Wallstén.Producent: Rosa Fernández.Dokumentären producerades 2025.

Vi er tilbage, in real time – og A Seat At The Table fylder otte år! I dette afsnit støver vi podcasten af i en kommende lille serie, hvor vi fejrer rejsen, der startede med 4 mikrofoner og en idé, der voksede til et fællesskab og en kulturinstitution. Vi ser tilbage på alt, vi har lært – og introducerer Tidskapsel i 8 kapitler, hvor vi genbesøger hvert år siden begyndelsen. En hyldest til forandring, fællesskab og sorte kvinders stemmer.Glæd jer til samtaler om, hvad det betyder at blive ved på vores egne præmisser, og at vokse uden at glemme, hvor vi kommer fra. Myten om kroppen, der fornyer sig hvert syvende år, bliver vores billede på transformationen: vi er stadig de samme, men også helt nye.Hvert afsnit er et tilbageblik på et år fra den allerførste optagelse i 2017 til samtaler om traumer, kærlighed, modstand og forandring. Vi deler anekdoter, grin, tårer og de øjeblikke, hvor vi mærkede, hvorfor vi begyndte, og slutter serien med hvor vi er i dag!We ain't goin' no where!Rigtig god lyttelyst og tillykke til os

Författaren Katrine Kielos gästar med livsregler (som format oss i generationer!) och vänder upp och ner på gamla sanningar om pengar, arbete och kvinnor. Ett samtal om vad vi tror på - och vad det faktiskt kostar oss. Bonus: Boktips och bylivet 2.0! Dessutom: Cissans nya metod, du kommer att vilja testa den OMGÅENDE… Livsreglerna med Johanna Swanberg, Cecilia Blankens och Ebba Kleberg von Sydow - ditt sällskap, varje söndag!Klippning: Christoffer Örtegren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vuxna drack inte mjölk det svenska bondesamhället – tvärtom ansågs det slösaktigt att dricka mjölken istället för att göra ost eller smör. Detta skulle förändras under 1900-talet när mjölkpropaganda fick oss att förknippa mjölken med modernitet och hälsa.En kraftfull, statligt stödd mjölkpropaganda som påverkade allt från skolbespisningar till mejeributikernas utbud förändrade vår relation till mjölken. Bakom denna framgångsrika kampanj låg en föreställning om mjölken som något unikt svenskt – en oskuldsfull och naturlig dryck som kunde bidra till att bygga ett starkare folk. På 1950-talet drack svensken i snitt 220 liter mjölk om året.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Håkan Jönsson, etnolog och författare till boken Mjölk – en kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi.Mjölken kom att bära moderna värden som hygien, rationalitet och framsteg, samtidigt som den förknippades med barndom, nation och trygghet. Men detta var ingen slump. Genom ett samspel mellan industri, politik och medicinsk expertis lyckades mejerinäringen positionera mjölken som något mer än bara föda – den blev en ideologisk dryck.Ända in på 1900-talet betraktades färsk mjölk med viss misstänksamhet – som något omoraliskt och slösaktigt i ett bondesamhälle där grädde och smör var mer värdefulla. Först med industrialiseringens framsteg, såsom pastörisering och urban distribution, började färsk mjölk säljas i större skala till stadsbor. När den medicinska forskningen samtidigt började lyfta fram mjölkens innehåll av vitaminer, mineraler och protein, blev drycken en naturlig bundsförvant i kampen mot undernäring – särskilt bland barn och arbetarklass.En avgörande aktör i denna utveckling var Föreningen Mjölkpropagandan, grundad 1923. Föreningen bedrev omfattande informations- och reklamverksamhet i form av broschyrer, filmer, skollektioner, mjölkveckor och inte minst de populära mjölkbarerna. På Stockholmsutställningen 1930 lanserades mjölkbarerna som en del av en ny funktionalistisk och modern livsstil. Mjölken blev där en symbol för det rationella samhället – homogeniserad, standardiserad och förpackad i fyrkantiga kartonger.Mjölkens symbolik användes också i formandet av en svensk identitet. Den ansågs vara ursvensk, till skillnad från kontinentala drycker som vin eller kaffe. Reklam och undervisning genomsyrades av budskap om mjölkens naturlighet och dess koppling till ett sunt nordiskt ideal. Den var en dryck som kunde ena både högern och vänstern: för bonderörelsen var den en ekonomisk livlina, för socialdemokratin ett redskap för att förbättra folkhälsan.Mjölkens politiska laddning fick också mer problematiska uttryck. Under 1930-talet användes den i rasideologiska sammanhang för att illustrera skillnader mellan det "rena" nordiska och det "exotiska" andra. Ett känt exempel är en barnteckning från 1934 där en vit flicka dricker mjölk medan en svart pojke dricker kaffe – med budskapet att den svenska flickan gör det rätta valet.Bild: Mjölkbar vid Svandammen i Uppsala under firandet av Barnens dag år 1934. Barn och vuxna samlade i ett somrigt utomhusmiljö, arrangerat av Barnens Dags Riksförbund. Fotografi av Paul Sandberg. Digitalt Museum. Identifikationsnummer: PS05839. Licens: Public Domain).Musik: Kaffe utan grädde är en sång av Gösta Jonsson utgiven av Mjölkcentralen på 78-varvare 1938. Sången betraktades som reklam och bannlystes därför i Sveriges Radio. Youtube. Public Domain.Lyssna också på Propagandans heliga uppdrag.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historierna om Minotauros och labyrinten, om Herakles tolv stordåd, om Kirke och Medea har vi hört när vi var unga, och de har lämnat outplånliga avtryck i vårt medvetande. Grekisk mytologi har inspirerat människor i tre millennier – och mer därtill – och mycket av den ingår fortfarande i allmänbildningen. Disney gör filmer om den, nya romaner skrivs, och myterna står sig fortsatt starka inom barnboksfloran.Men hur uppstod dessa berättelser? Har de sina rötter i verkliga personer och händelser? Kan vi se Minotauros‑sagan som en spegling av konflikten mellan det minoiska Kreta och de helladiska städerna i södra Grekland? Var Herakles en historisk person eller en sagofigur från sten‑ eller bronsålder? Har Atlantis funnits, eller är Platons redogörelse en moraliserande skröna? Fanns kung Midas och kung Krösus – de två rikaste monarkerna i antikens Greklands kollektiva minne – över huvud taget? Och hur förklarar vi de märkliga europeiska djuren i myterna – lejon och elefanter – har de någonsin existerat i Medelhavsområdet under antiken?I sommarreprisen av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om grekiska myter och sagor.Bild: Theseus och Minotauros. A‑sida från en attisk amfora med svartfigur, ca 540 f.Kr. Wikipedia, public domain.Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från september 2024. Könshormonerna styr menscykeln, och mixen av bakterier i slidan ändrar sig beroende på var en person befinner sig i sin menscykel. Ibland har man otur och dåliga bakterier tar över och leder till problem. Luisa Hugerth vid Uppsala universitet berättar hur forskning om de bakterier som bor i kroppen kan hjälpa oss att lindra besvär i underlivet.Medverkande: Luisa Hugerth, biträdande universitetslektor på Uppsala universitetReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProgramledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vi har sett det før: På toppen av mye makt sitter ofte horrible mennesker, og noen mener at Diddy er intet unntak. Når man krydrer med en vennekrets bestående av de største stjernene i verden, er det klart at det oppstår teorier. Konspirasjonspodden tar en titt. Ansvarlig redaktør for denne episoden er Kristin Ward Heimdal. I serien "Gull fra arkivet" plukker Bjørn-Henning og Fredrik udiskutable høydepunkter fra Konspirasjonspoddens rikholdige katalog og sprer budskapet til gamle og nye lyttere. Alle episodene av Konspirasjonspodden hører du eksklusivt hos Podme. Episodene i serien kan inneholde invitasjoner eller referanser til eventer som allerede er avholdt. For oppdatert informasjon om Konspirasjonspodden, følg oss på Instagram: konspirasjonspodden_official/ eller hør ferske episoder her: podme.com/no/konspirasjonspodden. Hør alle episodene fra Konspirasjonspodden eksklusivt hos Podme. Prøv gratis på podme.com.

När svenska och danska arméer kämpade om kontrollen över Skåne på 1600-talet uppstod en mångfacetterad folklig krigarrörelse, i regel riktad mot Sverige, som kommit att förknippas med termen "snapphanar". Enligt gängse uppfattning utgjorde snapphanarna en dansksinnad motståndsrörelse som kämpade för landskapets frihet från svenskt förtryck. Verkligheten var dock betydligt mer komplicerad.De historiska snapphanarna var ingen enhetlig grupp, utan bestod av människor som endast hade det gemensamt att de betraktades som kriminella och väpnade upprorsmakare av den svenska krigsmakten. Många var lösdrivare och banditer som rövade och stal från alla – även från den skånska civilbefolkningen – och utnyttjade kriget för att berika sig själva. Andra var fattiga bönder som tvingades ut i skog och mark för att överleva, vilket ofta ledde dem in i laglöshet. Ytterligare andra var friskyttar, formellt rekryterade till Danmarks väpnade styrkor, och kan därmed snarare betraktas som gerillasoldater.Därtill fanns upproriska bönder som grep till vapen mot en överhet som av många upplevdes som hotfull och tyrannisk. Alla dessa grupper kom långt senare att sammanföras under benämningen "snapphanar" och utsattes under 1800- och 1900-talet för en romantiserad historiebeskrivning.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om snapphanarna – några av de mest mytomspunna allmogekrigarna i nordisk historia.Bildtext: Statyn "Snapphanen" av Axel Ebbe (1934) visar Lille Mads, en av de mest kända snapphanarna. Verket står i Hembygdsparken i Hässleholm och symboliserar den danskvänliga motståndsrörelsen i 1600-talets Skåne. Bildkälla: Wikimedia Commons – Axel Ebbe "Snapphanen" Licens: Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens gäst är Johan Tralau, som är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Samtalet äger rum mitt i Uppsalas akademiska hjärta, samma miljö som i Tralaus deckare Höken sjunger om död (Polaris 2023) och Ormens öga (Polaris 2025), där han förvandlar universitetet till en plats som känns både hemtam och olycksbådande. Vi börjar med mordet vid fontänen nedanför Uppsala slott, där doktoranden Kim Nyman dränks en stilla vårnatt, och talar om det mystiska “Ulvaförbundet” – ett hemligt sällskap med dunkla motiv och uråldriga traditioner. Vad är det med universitetets historia och akademiska prestige som gör det så lämpligt för intriger, våld och myter? Och varför fascineras medierna så gärna av dessa hemlighetsfulla kretsar?Vi fördjupar oss också i Tralaus idéhistoriska verk – från Myten om tidens början (Ellerströms 2024), där han utforskar hur världen enligt myterna startar med Kronos kastrationshugg mot Uranos, till böckerna Monstret i mig (2015), Havets väldiga ryggar: offret och de flytande bildernas gåta (Ellerströms 2018) Draksådd: den grekiska tragedin som politiskt tänkande (2010). Varför uppstår världen så ofta genom brutala våldshandlingar i antika skapelseberättelser, från Greklands Uranos till nordiska Ymir och indiska Purusha? Och varför fortsätter monstren att fascinera och skrämma oss – vad avslöjar dessa gränsvarelser egentligen om människans dolda längtan efter det förbjudna och kaotiska?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Simon Stark, tidigare Gustavsson, är tillbaka som gäst hos Wille och Jacob i Tyngre Träningssnack. Förra gången Simon var med så fokuserade vi på hans personliga idrottsbedrift där han cyklade igenom Sverige utan att äta någonting. Denna gång är han istället med oss i form av expert på energiintag och vätskebalans under långvarig konditionsidrott. Förutom sina egna äventyr så har Simon också hjälpt många andra konditionidrottare på mer eller mindre extrema utmaningar i olika typer av klimat. Utöver det så är Simon också en av personerna bakom varumärket Umara som tillverkar olika typer av tillskott för uthållighetsidrottare. I det här avsnittet diskuterar vi både hur man kan tänka kring energiintaget och saltintaget vid olika typer av uthållighetsprov. Allt ifrån 3 timmar i saker som varar i flera dagar. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introssnack om fest, regn och handboll i dåligt väder (00:07:51) Simon Gustavsson är tillbaka under namner Simon Stark (00:15:13) Framgången för Simons företag Umara sedan han senast var med som gäst (00:20:48) Den stora frågan - finns det någon nytta med elektrolyter i sportdryck? (00:27:59) När börjar det bli relevant att fundera kring innehållet i en sportdryck? (00:31:27) Att du tappar vätska innebär inte nödvändigtvis att du blir dehydrerad (00:35:12) Myten att det är automatiskt dåligt om kroppsvikten minskar med över 2 procent (00:36:42) Salt innebär ingen nackdel om du har lite av det i en dryck (00:42:11) Rimliga mängder salt man kan ha i drycken (00:44:37) När det blir riktigt långa tävlingar eller träningar över 4 plus timmar (00:51:48) Finns det någon poäng i att fylla på med salt innan ett lopp? (00:56:54) Vilka kan tåla 90 gram kolhydrater i timmen? (01:02:46) Tim Noakes är fortfarande igång (01:07:42) Att följa törsten är viktigt under riktigt långa lopp (01:10:14) Hur sköter man vätskeintaget som simmare i långlopp? (01:13:43) Umara är numera leverantör till våra seniorlandslag i fotboll

Myten! Ikonen! Norrlands stolthet! Ja, ÄNTLIGEN gästar denna oefterhärmliga artist podden!

Kristian og Lauge forsøger at finde ud af, hvad der egentlig skete med Israels tolv stammer og om de overhovedet fandtes? Tilrettelagt af Kristian Leth og Lauge Hendriksen. Klippet af Lauge Hendriksen. Speak: Karen Straarup. Redaktør: Hanne Budtz-Jørgensen. Produceret for DR af Munck Studios København.

Konsensus og skyklapper prægede Danmark under besættelsen og også de historikere, der skulle fortælle de opvoksende generationer om 'de fem forbandede år'. Danskerne har levet i en historisk anormalitet siden 1864 på afstand af krig og elendighed. Der er tale om held parret med velstand, som har disponeret os for eftergivenhed, konsensus og skyklapper. Dagens Slyngelstue handler om i anledning af 80-årsdagen for befrielsen i 1945, hvordan vi kom til at leve i et tilsyneladende evigt Korsbæk.

Andreas Stokkeland deler sine tanker om motivasjon til trening, myter om kosthold og hvordan vi ofte gjør ernæring mer komplisert enn det trenger å være. Vi snakker også om viktigheten av balanse, realisme og hva som faktisk fungerer for helse og prestasjon. .

Fredrik och Kristoffer behövde lite terapisnack om tiden vi lever i. Rika vita män uppblåsta på sin egen självbild, allas våra egna roller i att bygga upp de skadliga myterna, onödigt vinnartänk, och en hel del annat. Det kändes faktiskt bättre efteråt. Små semlor, små mjukglassar, och mindre och mer lokal mjukvara, är det en väg framåt? Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Radiolab U7d - Lars Wikmans podd som publiceras direkt från telefonen Mormoner Novell Yosemite Superkalderan i Yellowstone, inte Yosemite Mindscape med Sean Carroll - avsnitt 305 om det politiska läget i USA Bill Gates Bill och Melinda Gates stiftelse Jeff Bezos Elon Musk Elons lögner om att vara bra på spel Paypal och Elon Musks inblandning Sam Harris och hans öppna brev om Elon Musk Stöd oss på Ko-fi Agil lokförare-klistermärket Simulationshypotesen AGI - artificiell generell intelligens Jira Trello Boring cash cow The cathedral and the bazaar Eric S. Raymond Mastodon-kramdjuret Skuggans gröna café i Långtora Titlar Det naturalistiska skådespelet Professionellt provocerande Smutsigt och naturalistiskt Spela in på en potatis Hela amerikanska drömmen på ett bräde Liten man, stor hatt Samma kaldera Motsatsen till demokrati (på alla nivåer) Myten om Elon Musk Okunskap och ignorans Det mysiga geniet Ingen ska ju ha så mycket Fantastiskt tragiska människor Jag måste ha ett högre syfte Gud vill mig extra väl Vi har ingen annan idé Grundkunskapen att ifrågasätta Styrkan i en kulturell myt Påta i sin egen trädgård För vår gemensamma skull Jira med G Webben är räddningen Frikoppla sig från imperierna Små semlor och små mjukglassar

Javier Milei er selvudnævnt ekspert i tantrasex, ejer fire klonede hunde og er tidligere forsanger i et Rolling Stones coverband. Med en motorsav hævet over hovedet har Argentinas præsident, Javier Milei, nedlagt ministerier og fyret tusindvis af offentligt ansatte, alt sammen i et forsøg på at redde Argentinas forkrøblede økonomi. Tallene lyver ikke - det ser ud til at virke. Men det sker ikke uden konsekvenser. Så er Javier Milei manden, der kan redde Argentina ud af årtiers krise, eller skubber han landet ud over kanten med sin kompromisløse stil? Det giver DR's Sydamerika-korrespondent, Kristian Almblad, sit bud på i dag. Vært: Anna Ingrisch. Program publiceret i DR Lyd d. 28. februar 2025.

Gå upp 10 kilo i muskelmassa och bli snabbare än någonsin, är det ens möjligt? Ultralöparen Tobbe Gyllebring har bevisat att det går. Efter att ha drabbats av rhabdomyolys (en allvarlig muskelnedbrytning som kan leda till njurskador) under ett 24-timmarslopp insåg han att något behövde förändras. Istället för att öka löpmängden valde han en annan väg: tung styrketräning. Resultatet? En starkare, mer hållbar kropp som inte bara klarar extrema distanser utan också presterar bättre än tidigare.Han berättar bland annat om:Hur han gick upp 10 kilo i muskelmassa utan att tappa i löptempoVarför styrketräning kan vara nyckeln till långsiktig löparframgångHur han hanterar balansen mellan uthållighet och styrkaMyten om att mer löpning alltid är lösningenKoststrategierna som hjälpte honom att bygga muskler och samtidigt prestera på toppEn inspirerande berättelse om hur du kan bygga en hållbar löparkropp och varför det kanske är dags att lyfta tungt för att springa snabbare. Tack för att du lyssnar!Följ Spring med Petra & CO i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/springmedpetraFacebook: https://www.facebook.com/springmedpetraFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Spring med Petra & CO+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lucia Odoom inviterede et generationsbredt panel til Politiken Festival for at tale om fænomenet Bob Dylan i anledning af den biografaktuelle ’A complete unknown’. Panelet snakker om tidens forskellige Bob Dylan’er, og hvem der i vores tid spiller en rolle for ungdomsgenerationen på samme måde, som Dylan gjorde det for de tidligere generationer. Panel: Kunstner Esben Weile Kjær, tv-vært Helin Erdem, kritiker Bodil Skovgaard og film og tv-anmelder Kim Skotte.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Calamity Jane beskrevs ofta som en tobakstuggande tuffing som hinkade i sig sprit, sköt vilt omkring sig och föredrog att klä sig som en man. Verkligheten var emellertid lite annorlunda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Myten om Calamity Jane har fått stor spridning. Inte minst i filmer och tv-serier där hon fortsätter att dyka upp som en tuffing i herrkläder. Men vad som är sant, eller inte, det är något som många historiker har försökt att bena ut. Och fortsätter att göra. Det kommer ständigt nya biografier där den ena etablerade ”sanningen” efter den andra skjuts i sank.Och fram har en lite sorglig bild av en okonventionell kvinna som kanske var född före sin tid, börjat träda fram. För Calamity Jane var alltid på resande fot över nordvästra USA i jakt efter jobb och pengar. Hon var ofta pank. Hon arbetade som servitris, tvätterska, kokerska och ibland som prostituerad. Hon drev en egen saloon och blev enormt uppskattad för den hjälp hon gav som sjuksköterska, inte minst under ett utbrott av smittkoppor i Deadwood. Hon var gift en gång, men hade flera killar som hon kallade för ”makar”. Hon fick två barn, varav det ena dog som liten. Och hon bar oftare klänning än byxor.I veckans program träffar vi filmvetaren Daniel Hånberg Alonso – författare till boken När svenskarna sköt skarpt, som handlar om Sveriges vurm för westernkultur – för att prata om den något osannolika genren svenska westernfilmer. Vi pratar också med cowboyhistorikern Michael Grauer om att det fanns betydligt fler svarta cowboys än vad historieskrivningen ger en bild av. Och så besöker vi en skjutbana för att prata om att intresset för sporten pistolskytte ökat.Gäst i studion är film- och modevetaren Louise Wallenberg.Programmet är en repris från 12 april 2024.

Vi har sett det før: På toppen av mye makt sitter ofte horrible mennesker, og noen mener at Diddy er intet unntak. Når man krydrer med en vennekrets bestående av de største stjernene i verden, er det klart at det oppstår teorier. Konspirasjonspodden tar en titt. Her hører du et utdrag av ukens episode fra Fredrik og Bjørn-Henning i Konspirasjonspodden. Full episode og mye mer finner du inne hos Podme.

Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Könshormonerna styr menscykeln, och mixen av bakterier i slidan ändrar sig beroende på var en person befinner sig i sin menscykel. Ibland har man otur och dåliga bakterier tar över och leder till problem. Luisa Hugerth vid Uppsala universitet berättar hur forskning om de bakterier som bor i kroppen kan hjälpa oss att lindra besvär i underlivet.Medverkande: Luisa Hugerth, biträdande universitetslektor på Uppsala universitetReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProgramledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se