Podcast appearances and mentions of simon kyaga

Vad är meningen med livet? Vad händer när man dör? Kropp & Själ-redaktionen ger svar på några av livets stora frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledaren Ulrika Hjalmarson delar ut frågor till sina medarbetare att besvara. Lyssnarna får följa med till obduktionsbordet, till litteraturen, till hälsoprofiler och in i hjärnan för få svaren på livets stora frågor:Vad är ont och gott? Vem är jag? Vad händer när man dör? Vad är meningen med livet?Medverkande: Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker och författare, Simon Kyaga, psykiater, Mattias Eilola, Maria Borelius, journalist och hälsoskribent, Eva Rudd, rättsläkare på Rättsmedicinalverkets avdelning i Stockholm, Redaktionen består av: Ulrika Hjalmarson Neideman, Ninos Chamoun, Gustav Asplund och Stina Näslund

Genom historien har präster, orakel och filosofer i olika grad setts som vägvisare, de som sitter på svaren om livets viktiga frågor. Vem står för visdomen idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen. Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar. Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga. – Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid. Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Genom historien har präster, orakel och filosofer i olika grad setts som vägvisare, de som sitter på svaren om livets viktiga frågor. Vem står för visdomen idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen. Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar. Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga. – Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid. Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Idéer som förändrar världen kräver ofta en förmåga att tänka nytt och utanför boxen. Samtidigt kan ett annorlunda sätt att se på världen också skapa problem och lidande. Men finns det ett samband mellan genialitet och galenskap? Psykiatern Simon Kyaga berättar här om vad forskningen säger om sambandet mellan kreativitet, innovation och psykisk sjukdom. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi träffar Simon Kyaga som är överläkare i psykiatri och författare av två uppmärksammade böcker, en om kreativitet och nu senast om visdom. Han har också varit sommarpratare i P1 och är med regelbundet i radio och tv för att kommentera aktuella frågor inom psykiatri. I samtalet tar vi oss an ämnet visdom. För vad är det egentligen? Går det att mäta och träna? Och kan man till och med få sin organisation att bli visare?   Visdom är kort sagt ett spännande ämne med många associationer. Det har t.ex. blivit ett begrepp vi hellre klistrar på ikoner som Sokrates och Moder Theresa, än på varandra i vardagen. Men kanske är det just det vi borde? För visdom är enligt Simon Kyaga något vi alla har potential att utveckla. I förlängningen gör det oss bättre på att fatta beslut och leda såväl oss själva som andra. Dessutom; vad tänker Simon, med sin bakgrund inom neurovetenskapen, om visdom i förhållande till AI och maskinlärning. Ett spännande samtal utlovas!    Podden leds av Robin Askelöf, CMO på Hypergene, som är på ständig jakt efter nya perspektiv på beslutsfattande, verksamhetsstyrning och ledarskap.   Avsnittets boktips är den som Simon Kyaga och hans mamma är aktuella med; "Visdom för människor i en föränderlig tid”, vilket ju också är den bok vi pratar mycket om i avsnittet. I den får man läsa om visdom utifrån både historia, kultur och vad den senaste forskningen säger.   Kom ihåg att prenumerera på podden så påminns du om när nya avsnitt finns att lyssna på!

J är 19 år och blir invaderad av främmande varelser. Robert tatuerar en segerkrans runt huvudet, han ska vinna OS och ta kontroll över hela världen. Men de vet inte att de har drabbats av en psykos. Dagens Kropp & Själ undersöker tillståndet psykos. Ungefär tre till fem procent av befolkningen har någon gång haft en psykotisk episod. Den första psykosen uppträder ofta i sena tonåren eller början av tjugoårsåldern och den som drabbas får ofta hallucinationer och paranoia.För Robert ledde den första psykosen till en längre tids sjukhusvistelse. När han insjuknade pendlade han mellan en fantastisk upplevelse av att vara filmstjärna och viktig, och att vara förföljd och jagad. Idag äter Robert medicin och har inte varit sjuk på årtionden. Han har jobb och familj och tycker det är viktigt att berätta att det går att bli frisk och leva ett bra liv trots att man drabbas.– Man vet att patienter med psykossjukdomar har en ökad frisättning av dopamin när olika stimuli sker, allting blir viktigare, säger Predrag Petrovic. Då måste du ha en ny förklaringsmodell för varför det är så viktigt, så uppkommer vanföreställningar.J har behandlat sig själv med meditation, men psykoserna kommer allt tätare och han blir allt mer suicidal. Han är rädd, och ser att den enda vägen är att komma härifrån. Trappas upp.Han har haft det så här i mer än 40 år och avskärmat sig från omgivningen.Lidande och risken för suicid motiverar omfattande insatser från sjukvården, säger Simon Kyaga, som är psykiater.Gäster i programmet: Predrag Petrovic, psykiater, forskare och författareSimon Kyaga, psykiater och författareProgramledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam

Visdom är ett begrepp som funnits i tusentals år. Vad människor har menat med visdom har varierat beroende på kulturell kontext, men att det är något mer än bara intelligens går nog att fastslå. På senare år har har har forskningen kring tänkandet och hjärnan exploderat och det har också satt strålkastarljuset på vad visdom egentligen är? Och om det går att mäta visdom?Dagens gäster är Simon Kyaga och Katrin Goldstein Kyaga som är aktuella med ”Visdom för människor i en föränderlig tid”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFoto Karsten Ahlbeck: Gabriel LiljevallFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Cynthia målar försvinner tid och rum. Mats vet aldrig vad som ska komma ur hans penna, den är som en direktlänk till hans inre liv. För Nicki är kreativiteten livsviktig för att bearbeta sorg. Ända sedan antiken har man pratat om det galna geniet. På senare tid har sambandet mellan kreativitet och psykiska diagnoser bekräftats av svenska forskare.Men för att bli maximalt kreativ behöver man hitta en jämvikt mellan det sjuka och friska. Förutom att tänka fritt och oväntat, så behöver vi ett driv och en förmåga att planera, strukturera och genomföra.I Kropp & Själ undersöker vi vad kreativitet är.Gäster i studion är bland andra Simon Kyaga, psykiater och kreativitetsforskare och David Bäckström, neurolog som skrivit boken ”Fantasi och Donia Saleh, författare. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.Lyssna gärna på vårt program "Jakten på fantasin". Efter en hjärnoperation förlorade vår programledare Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen. Klicka här för att lyssna!

Kropp & Själ-redaktion har läst böcker i år igen! Vad har galenskap med kreativitet att göra? Skulle neandertalare dansa på Nobelbanketten? Och vad är egentligen ett hem? Böckerna vi läst är: Europas mödrar de senaste 43 000 åren av Karin Bojs Lex THX av Maria Josephson Ekvilibrium av Simon Kyaga och Jonas Mattson Halima om de sina av Salad Hilowle God jul och gott nytt år önskar vi er!

Sedan psykiatriforskaren Simon Kyaga för drygt tio år sen gjorde en studie om psykisk sjukdom och kreativa personer har det varit hans stora intresse. Nu har han skrivit en ny bok, om hur vi kan påverka den hårfina balansen mellan det sjuka och det friska, där kreativiteten bor. I programmet diskuterar vi hur man kan påverka sin egen kreativitet, och vad i de olika psykiatriska diagnoserna schizofreni, bipolär sjukdom och autistiskt spektrum som kan göra att de också hänger ihop med kreativa personer. Och om droger och alkohol gör en mer kreativ.Och hur nära det var att Simon Kyaga blev buddhistisk munk i stället för läkare. Boken, som han skrivit tillsammans med journalisten Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg, heter Ekvilibrium Om sambandet mellan kreativitet och galenskap. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Psykiskt lidande har länge kopplats samman med konstnärlig kreativitet. Svensk statistik bidrar med lite välkommen torr fakta till debatten, konstaterar Ulf Karl Olov Nilsson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vad är förhållandet mellan politik och kärlek? Vad är sambandet mellan fantasi och döden? Vad har sömn att göra med universums uppkomst? Tycker du att frågorna är stora, att företeelserna är svåravgränsade? Jovars, men håll med om att denna typ av enorma spörsmål kan hjälpa oss att se nya ting.En sådan rymlig fråga som sysselsatt oss sedan antiken är den om galenskapens förhållande till kreativitet. Jag säger galenskap och inte psykisk sjukdom eftersom frågan om det galna geniet historiskt benämnts med just det ordet. Platon skriver exempelvis i dialogen Faidros att den besinningsfulla diktningen kommer att överskuggas av de vansinnigas. Och sedan dess har författare skrivit både trots galenskap och tack vare den. Konst har drivit människor till vansinne och ut ur det. Konstnärer har simulerat vansinne eller ansträngt sig för att bli galna för att utnyttja det konstnärligt. Litteraturen har visat att det aldrig gar att veta sakert om det ar forfattaren, romanfiguren eller lasaren sjalv som ar galen. Forfattare har skrivit jag som skriver detta ar galen som en avsiktlig paradox, ty om forfattaren verkligen var galen vore ett sadant uttalande inte palitligt. Forfattare har skrivit alla andra ar galna, men inte jag for att lasaren ska forsta att ett övertydligt fornekande av en egen galenskap indirekt bekraftar den. Konst och litteratur har brukat, missbrukat, men ocksa berikat galenskapens satt att tala från första början.Dessa kopplingar låter kanske som någonting fullkomligt hopplöst att försöka kvantifiera och studera vetenskapligt. Men i det arkiviska mästarlandet Sverige är ingenting omöjligt och under arbetet med sin doktorsavhandling fick psykiatern Simon Kyaga tillgång till en unik statistisk källa, Sveriges nationella hälsoregister med fakta om samtliga folkbokförda. I registret finns uppgifter om medborgares yrken, släktskap, men också upplysningar ur sjukvårdsregister om slutenvårdsinläggningar och diagnoser. Kyaga kunde alltså forska på personer med kreativa yrken hans exempel är i första hand just konstnär och författare och leta samband med psykiska sjukdomar och funktionsvariationer som schizofreni, bipolaritet, autism och depression. Men inte bara det; det gick också att se vad patienternas släktingar arbetat med.Tillsammans med journalisten Jonas Mattson presenterade Kyaga resultaten i boken Ekvilibrium, om sambandet mellan kreativitet och galenskap. Där lär vi oss att för bipolär sjukdom är kreativa yrken generellt vanligare än för kontrollgruppen, att bildkonstnärer och författare oftare ges diagnoserna schizofreni och bipolaritet och att självmord är 50 procent vanligare bland författare än befolkningen i stort. Men ännu viktigare, som jag uppfattar det, är det faktum Kyaga och Mattson signalerar redan med titeln Ekvilibrium, nämligen att den kreativitet som tycks kunna följa med ett psykiskt lidande bör vara i jämnvikt. Syskon och föräldrar till patienter med bipolaritet och schizofreni ligger nämligen ännu mer över snittet för kreativa yrken. Författarna menar att detta tyder på att många patienter har en stor kreativ potential som de på grund av sitt psykiska lidande inte kan leva ut. För skaparkraft gäller alltså följande: det är bra att vara lite galen, men inte för mycket; idealet skulle vara ett ekvilibrium mellan associativ-intuitiv fallenhet och förmågan att planera och genomföra.Autismspektrumdiagnoserna då? Jo, också här bekräftar statistiken vad vi kanske kunde ana: en överrepresentation i yrken med en mer vetenskaplig kreativitet. Personer med, observera ordet, lagom mycket autism eller ADHD blir inte sällan lyckade matematiker, ingenjörer eller digitala-innovatörer. Det tycks med andra ord finnas speciella uttryckssätt för olika psykologiska tillstånd och därmed också utpräglade stildrag för, exempelvis, ett psykotiskt eller depressivt sätt att tala och föra sig eller för den delen ett autistisk skrivande. Men samtidigt: beträffande Nelly Sachs som är ett av bokens förslag på en författare som tidvis led av psykotiska symtom så var det givetvis inte hennes psykos som gav henne Nobelpriset i litteratur. Däremot kan ett studium av det psykotiska talets egenheter förmodligen lära oss något om hennes sätt att uttrycka sig i dikt.Är dessa forskningsresultat ett efterlängtat svar på en tusenårig gåta eller något vi redan visste? Jag svarar försiktigt ja på båda frågorna, för nog får vi här siffror på det som intuitivt känns rimligt. Likväl är den här typen av samband per definition svårgripbara, bland annat för att utgångspunkterna diagnoser och yrken är så konkreta att de blir osäkra. Diagnoser är knappast en nöjsam tillförlitlig källa; det märks bara alltmer i en tid av diagnostisk inflation där liknande tillstånd historiskt givits ytterst olika såväl namn som förklaringar. Dessutom måste de psykiatriska diagnosmanualernas akilleshäl framhållas, nämligen att de bortser från orsakerna till lidandet och endast vill beskriva det. För nog är själva orsaken till exempelvis en depression inte oavhängig om den lidande kan göra någonting kreativt med den. Kunskap om vägen in i en sorg hjälper oss högst sannolikt med vägen ut ur den.Och mer allmänt är det verkligen säkert att författare eller konstnär är mer kreativa yrken än Kyagas och Mattsons förslag på ett icke-kreativt: revisor. Det finns väl mycket konst som inte är speciellt kreativ. Liksom det knappast finns några garantier för att man skriver bra bara för att man kallar sig själv för författare. Själva definitionen av kreativitet genom yrket är begränsande.Men ändå är de statistiska kopplingarna mellan yrke och diagnos fascinerande. Statistik är inte en exakt vetenskap som en politiker artikulerade saken apropå osäkra opinionsundersökningar. Men statistik kan hjälpa oss att tänka.Det yttersta syftet med Kyagas forskning är också tilltalande: att visa på hur exakt samma mänskliga kvaliteter den blixtsnabba associationsförmågan, det stegrade drivet, den monomana blicken för detaljer just det som ibland leder människor vilse, andra gånger i sin bästa och lagom förhöjda bemärkelse lett till verkligt nya och viktiga skapelser.Ulf Karl Olov Nilsson, författare, psykolog och psykoanalytikerLitteraturSimon Kyaga och Jonas Mattsson: Ekvilibrium Om sambandet mellan kreativitet och galenskap. Natur & kultur, 2022.

Mattias reder ut varför arvet trumfar miljön med psykiatern Simon Kyaga, aktuell med boken Ekvillibirum – sambandet mellan kreativitet och galenskap. Oskar håller sig till ett liknande tema då han med anledning av den nya säsongen av Riket berättar om arbetsmiljön på Lars von Triers produktionsbolag Zentropa. Madelene går igenom märkliga valaffischer. Dessutom: Filteranorexi, arsenik och en kampanjidé till centern om de vill annonsera på Pornhub.

Att kunna fantisera är en av människans viktiga överlevnadsfunktioner. Efter en hjärnoperation förlorade Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen. Sommaren för tre år sedan drabbades Kropp & Själs Stina Näslund av en hjärnskada. Efter en livräddande operation märkte hon att fantasin hade försvunnit. Hon kunde endast tänka på det som var där och då och inte tänka på något som inte faktiskt fanns i synfältet.   I det här programmet träffar hon personer som på olika sätt jobbar med fantasi för att förstå vad det är som har försvunnit och se om det går att öva upp igen. Skådespelaren Mattias Fransson berättar om sin metod att springa i skogen med bandspelare. Beteendevetaren Åsa Fe Kockum lär ut metoder för att börja dagdrömma. Hos forskaren och psykiatern Simon Kyaga förstår Stina att det är det divergenta tänkandet som saknas, att hon är kreativ på ett nytt sätt nu och kanske borde blir forskare istället. Deltar i programmet gör också neuropsykologen Åsa Alberius Munkhammar och kreativitetsforskaren Eva Hoff. Lyssna gärna på tidigare program om hjärntrötthet som du hittar här.

Psykiatrikern Simon Kyaga berättar om de studier som visar att vissa psykiatriska diagnoser, som bipolär sjukdom och schizofreni kan kopplas till kreativitet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt gästas vi av en av våra största idoler sedan Ångestpoddens start i januari 2015 nämligen ingen mindre än Simon Kyaga. Simon är svensk överläkare i psykiatri och var en av forskarna bakom ett team som fick fram en forskiningsstudie som påvisade att galenskap och kreativitet faktiskt har ett samband! Kommer ni ihåg att vi har pratat om det där tidigare? Att det bara är dom mest kreativa människorna som lider av exempelvis panikångest? Riktigt så kanske det inte är men Simon och hans forskarkollegor kom i vilket fall fram till något riktigt revolutionerade och detta och mycket annat berättar han om i dagens avsnitt av Ångestpodden!

AVSNITT 19 Simon Kyaga blev genom sitt sommarprat 2014 allmänt uppmärksammad för sin forskning kring sambandet mellan bl.a bipolär sjukdom och kreativitet, eller rent av genialitet. Inte nog med att man kom fram till att det fanns en sådan koppling så upptäckte man även att nära släktingar till patienten visade liknande tecken. Hur mycket beror på gener och hur mycket påverkar miljön oss? Genom forskning i epigenetik har man kunnat visa att vad barnet utsätts för, så tidigt som i mammas mage, kan komma att påverka dess stresskänslighet senare i livet. Våra barndomstrauman eller starka upplevelser i tidig ålder kan komma att forma, inte bara oss själva, utan även kommande generationer, då miljö har inverkan på hur gener utvecklas. Men kanske kan det här vara en positiv nyhet - kanske är detta ytterligare ett skäl för oss att ta tag i oss själva och söka hjälp. Simon Kyaga är psykiater och forskar kring kreativitet och psykisk ohälsa. Han är medicinsk rådgivare på Otsuka och driver även podcasten "Psykiatrikerna" tillsammans med Anders Hansen. Vad gör det med oss att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa? www.psykiatrikerna.se www.medberoendepodden.se Musik: Oh, The Ashes! Tack till: Ola, underton.com *** Du behöver inte må dåligt! Oavsett hur din omgivning mår behöver du fråga dig själv hur du mår. För om DU mår dåligt behöver DU hjälp. Att vänta och skjuta upp detta tenderar att förvärra situationen. Hos Doktor24 kan du få hjälp när än du behöver, var än du befinner dig - bara du har tillgång till en mobil eller dator. Medberoendepodden sponsras av Doktor24 som erbjuder professionellt stöd av erfarna psykologer och läkare vid flera psykiska besvär som depression, ångest, stress och sömnproblem. Du kan påbörja kortare KBT-behandlingar eller genomföra enstaka psykologbesök. Alla digitala besök börjar som chatt och övergår till video om läkaren eller psykologen behöver se dig. Läs mer om psykologbesök och behandlingar på www.Doktor24.se/medberoendepodden. Ett digitalt besök hos Doktor24 kostar som ett vanligt besök på vårdcentralen. Läs mer om hur du kan få hjälp eller sök vård direkt på www.Doktor24.se/medberoendepodden nu!

I dagens avsnitt diskuteras bipolär sjukdom med Isabelle Björklund som själv har fått diagnosen och som delar med sig av hur det är att leva med bipolär sjukdom. Dessutom intervjuas Simon Kyaga, överläkare i psykiatri vid Karoliska Institutet. Vi pratar om hans forskning på kreativitet och dess koppling till diagnosen! Psyksmart är en oberoende och ideell podcast. De eventuella tips och råd vi ger grundar sig i våra personliga åsikter.

Överläkare i psykiatri, forskare Simon Kyaga är överläkaren i psykiatri som inte kunde sluta forska på kreativitet trots att detta forskningsämne har beskrivits som en begravningsplats där forskningskarriärer inleds och dör ut. Han frågade sig om det ligger någon sanning i den gamla myten att galenskap är nära sammankopplat med genialitet och kreativitet, och tillsammans med sina forskarkollegor tog han reda på svaret. I sin forskning, berättade han i sitt Sommarprogram, hittade de just detta samband. Kyaga och hans kollegor undersökte sambandet mellan psykisk ohälsa och kreativa yrken – ett samband som mycket riktigt fanns. Men det var inte bara personerna som led av psykotiska sjukdomar där verklighetsuppfattningen är förändrad som hade kreativa yrken, utan även deras friska släktingar. Simon Kyaga och hans kollegors resultat möttes först med stor skepsis – ”skulle något så funktionellt som kreativitet vara förknippat med något så dysfunktionellt som psykisk sjukdom?” På julafton satt han och skrev om den artikel som skulle presentera resultatet, det skulle ta ytterligare flera månader innan de till sist lyckades få den publicerad. När resultaten väl nådde forskarvärden spreds den snabbt över hela världen. Kyaga avslutar sitt Sommarprogram med att kritisera hur psykiskt sjuka personer dagligen möts av fördomar: ”Personer med psykisk sjukdom är inte bara sjuka, de är helt enkelt vanliga människor som drabbas av en sjukdom. Fast kanske lite mer kreativa och framstående än de flesta av oss.”  Studien och artikeln som Simon Kyaga refererar till i sitt Sommarprogram hittar du i en länk nedan. Om Simon Kyaga Ingick i en forskargrupp som presenterade världens största studie på sambandet mellan kreativitet och psykisk sjukdom. Nyheten spreds snabbt över hela världen. Doktorerade vid Karolinska institutet på detta samband i mars i år. Är vetenskaplig sekreterare i Svenska läkaresällskapet och Psykiatrifonden. Höll ett uppskattat TEDx-talk om relationen mellan galenskap och genialitet. - För mer än tvåtusen år sedan frågade sig Aristoteles: Varför är det så att alla som blivit framstående inom filosofi, politik, poesi eller konst är melankoliker? I mitt Sommarprogram kommer jag ge svar på den frågan. Att Aristoteles hade rätt, varför han hade rätt, och vad det kan göra för att hjälpa oss att bekämpa en av vår tids största orättvisor.  Producent: Anna Tullberg

Spelifiering. Besök i skolan som spelifierade en hel termin för att få eleverna att samarbeta bättre. Du hör överläkaren i psykiatri Simon Kyaga som ser möjligheter att använda spel i behandling av patienter. Det handlar också om den amerikanska videobloggaren som utsattes för en massiv hatkampanj där hon ofrivilligt blev en del av ett spel. Dessutom får vi veta mer om hur man kan använda spel och spelelement i festsammanhang. Programledare Torill Kornfeldt. Producent Johanna Fellenius.