Podcasts about stenarna

Trädgårdsarbete var centralt i George Orwells och många författares liv. Selma Yousif Mesbah sticker ner händerna i jorden i jakt på ett hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Förra sommaren åkte jag hem. För första gången på sjutton år satte jag fot i min gamla hemstad Varberg. Det har varit så lätt att undkomma det förflutna genom att undvika platserna där det har utspelats. Ser jag inte längre radhuslängan jag växte upp i känner jag inte heller den leda, det uppror eller den glädje jag kanske kände när jag bodde där. Min uppväxt får istället endast figurera i mina minnen, där kan den bli vad jag vill att den ska vara, utan att drabbas av det förflutnas strålning som platsen avger. Därmed blev min återkomst lite av ett antiklimax, jag konfronterades inte med min barndom på något sätt. Min hemstad var bara gator, hus, cykelvägar och så stränderna såklart. De underbara stränderna. Jag kom ihåg dem, men jag kände inte igen dem som en del av mitt liv, för de var inte längre det.Radhuslängan, som tidigare var ljusgul, var målad i olika nyanser av grå och trädgården, den fanns inte längre. När vi flyttade in i det nybyggda huset var trädgården bara en plätt med jord. Mina föräldrar sådde gräs och planterade en vacker avenbokshäck. Ett äppelträd och ett plommonträd som växte sig precis så höga att jag mot slutet av min tonår kunde hänga upp en hängmatta mellan dem. Det fanns en trio bärbuskar bestående av krusbär och svarta och röda vinbär. Timjan, kaprifol och i hörnet av trädgården fanns en kompost i trä. Ett par rosenbuskar som kom att klättra på pelarna upp mot balkongen, som skapade en vacker båge av väldoftande rosor, vars blekrosa och vita blomblad regnade ner på uppbrutna bitar av mörkgrå altaskiffer.Allt detta var nu borta. Stenarna, buskarna, träden, till och med häcken hade ryckts upp och ersatts med ett vitmålat träplank. Det hade byggts en altan som täckte halva trädgården och på den stod en loungegrupp i svart plast, resten var gräs. Inte en enda blomma fanns att finna. Inte ett bär, en frukt eller ört. Resten av längans tomter följde ungefär samma mall, med ett trädäck eller en altan, svarta utemöbler och så gräs. Kanske en studsmatta. Det som tidigare varit en prunkande plats av liv och skönhet tedde sig nu som helt död och jag frågade mig om detta är de nya idealen för gemene man att eftersträva, det gråa, det tomma, det svarta gjort av plast. Är detta vad den nya världsordningen inspirerar till? Är detta allt som den rikedom vi alla lär oss att sträva efter symboliserar? Tomhet, idel tomhet.Strindberg beklagar sig i skriften Pessimismen i den moderna trädgårdskonsten över hur trädgårdarna kring förra sekelskiftet förlorat sin prakt. Han undrar om det nya modet skapats av ett behov av självplågeri som låg i tidens anda, eller om besattheten av den intetsägande plantan Palettblad upprättats av blomhatare. Kanske är det bara han som blivit gammal. Som ser tillbaka på stockrosorna från sin ungdoms trädgård med en nostalgisk blick som bara den åldrande som motstår sig förändring kan göra. Jag har också blivit äldre, men jag har svårt att tro att det är en romantisering av det förgångna som gör att jag nästan fysiskt reagerar på tomrummet som uppstått i det levandes ställe. Vem kan på riktigt säga att hon föredrar ingenting framför någonting? Det döda framför det levande. Att kunna gå barfota ut direkt på gräset, plocka sig några bär till frukosten, några plommon att njuta i hängmattan, några rosor att dofta på, ta in i små vaser och pryda huset med. Betrakta alla djur som lockas till trädgården, fjärilar, fåglar, humlor och bin, en liten igelkott som flyttar in bakom komposten och tittar fram ibland. Den ilar genom trädgården med sin vankelmodiga gångstil. Ingenting av detta går att uppleva med ett plank och en regntålig soffgrupp. De är döda ting och kanske påminner de mig, precis som de förhatliga palettbladen påminde Strindberg, om vårt och hela mänsklighetens gradvisa förfall. Men i en trädgård finns ingen död, där förnyas allting, skapar om sig självt, döden förutsätter livet, och i det ligger ett hopp, en framtid som ständigt vecklar ut sig som rosenblad om sommaren. En evig ungdom.En hoppets trädgård kan vi finna på den engelska landsbygden, där författaren George Orwell, mest känd för dystopin ”1984” och satiren ”Djurfarmen”, levde ett stilla liv på ett klassiskt engelskt torp. Förutom skrivandet var trädgårdsarbete, i synnerhet grönsaksodling, det han ansåg som det viktigaste i livet. Han var en slags konservativ anarkist, som längtade efter de små förindustriella engelska byarna, med sina små trädgårdar, där alla kände alla. Någon sa om honom att han var så mycket av en kommunist att han aldrig kunde kalla sig det, eftersom kommunisterna själva inte praktiserade kommunism. Att skapa en trädgård enbart för nytta var en fälla en socialistisk lagd person lätt kunde hamna i, därför var det för honom lika viktigt att odla skönhet och skapa en vacker trädgård. Han planterade några rosenbuskar som blommar än idag och som Rebecca Solnit förundras över, när hon besöker hans trädgård. I boken ”Orwell's roses” undersöker hon en mindre känd del av den framgångsrika författarens liv; hans djupa intresse och kärlek för naturen och hur hans trädgårdsarbete på ett sätt var en förutsättning för hans skrivande. Det var ett konkret världsförbättrande att ägna sig åt med handgripligt arbete, som gav synliga resultat, till skillnad från det abstrakta och helt och hållet mentala skrivandet, vars effekter är svårare att registrera.Men att odla sin egen trädgård påminner på flera sätt om att sitta och skriva på en roman. Det är båda praktiker som ställer sig lite utanför tiden, som skapar ett eget rum där vissa specifika förutsättningar råder, en alternativ verklighet. Som vänder sig bortåt, inåt och mot evigheten samtidigt. Det är kanske i jakten på det eviga livet som den skrivande trädgårdsmästaren finner en komplett balans mellan det odödliga ordet och det ständigt återkommande livet i en trädgård. Skrivandet är en mental ventil, medan grävandet i trädgårdslandet en organisk process som befäster oss som en del av naturens kretslopp. Vi blir dubbelt odödliga, både som ande och som kropp. En livförsäkring.Men samtidigt blir vi mer levande i detta liv, när vi inte bara utvecklar eller uppmuntrar en sida av våra personer, vår märkliga existens som medvetna däggdjur, utan omfamnar helheten. Ett praktexempel på att man inte måste välja, vi kan leva som avancerade tänkande varelser, och som en del av jorden, samtidigt. Till och med Strindberg insåg att det var lönlöst att endast bittert beklaga sin samtids oestetiska trädgårdar i skrift, och försökte odla så mycket han bara kunde när tillfälle gavs. Kanske i ett försök att återskapa ungdomens trädgård, och äntligen få komma hem. Selma Yousif Mesbahskribent och skrivpedagogLitteraturBlomstermålningar och djurstycken - August Strindberg, Albert Bonnier förlag 1888Orwell's roses - Rebecca Solnit, Viking 2021

Detta avsnitt är ett föredrag som Timo Laato höll på FFG:s bibelkonferens 2026 om biblisk arkeologi, med titeln: ”När stenarna ropar…” (utifrån Luk 19:40). Efter föredraget har Kristoffer Helle ett eftersnack med Timo. Länk till föredragets handout och presentation. Vill du stödja FFG-podden med en gåva? Swisha till 123 100 84 57 (märk ”FFG podcast”).

Dagens poddavsnitt: Clive & Bitte Två yogalärare och healers i tjänst. Vi pratar om hur yoga transformerar livet inifrån och ut – och hur en shamanisk stenläsning kan öppna dörren till djup inre klarhet. Stenarna bär på vibrationer från jorden, och i mötet med dem kan vi få guidning, insikt och läkning. Ett avsnitt för dig som längtar efter närvaro, mening och återkoppling till det tidlösa. https://www.cliveguiver.com/ https://bittenilsson.com/ https://www.bokadirekt.se/places/axismundicentre-130705

En vindlande vandring genom en bortglömd stad där stenarna samlar på minnen och valarna dansar över taken. Henrik tar dig med på en resa bortom tid och rum, där mossan växer ostörd och obsidianfloder byter riktning efter eget huvud. Möt en guide som heter Ingenting och lär dig att det viktigaste kanske är just det - ingenting. En meditation över tranors rop, korparnas dans över gravhögar och vårt eviga sökande efter mening i en värld där buddhafåglar delar ut mystiska papper och döttrar ser rakt igenom sina fäders försök till mindfulness.Ett avsnitt som balanserar på gränsen mellan dröm och verklighet, där varje steg får tiden att rusa till för att förlängas och där stadens invånare kanske inte alls försvann - de kanske bara blev ett med stenarna. Följ med på en meditation över vad som egentligen finns inuti en sten, och varför det ibland kan vara bättre att bara vara den man är, även om visheten lockar med sina tomma löften.För mer information om Henrik Ståhl, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt så är det Jack, 7 år från Boden som har önskat en saga om en tiger som åker ut i rymden. Följ med på ett äventyr där kapten Tigo, en talande tiger, och hans besättning på rymdskeppet Stjärnströvaren beger sig ut på ett uppdrag för att hitta en mystisk planet med sjungande stenar som sprider glädje och skratt. Så sätt på hörlurarna och följ med på en magisk resa där en tiger och hans vänner upplever rymden på ett helt nytt sätt. Dessutom blir det fakta om rymden.  Stötta podden och få tillgång till nya sagor även lördagar och söndagar!⁠⁠ ⁠Gå med i ⁠⁠Magiska Godnattsagor-klubben! ⁠⁠ Skicka gärna in egna förslag på vad nästa saga ska handla om via ⁠⁠⁠⁠⁠www.magiskagodnattsagor.se⁠⁠⁠⁠⁠  Följ oss på ⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠ & ⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠. Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt. 

Visste Tolkien vad han gjorde? Ja, det hävdar vi med bestämdhet. Palantiri gjordes av Ñoldor i Eldamar, troligen av Fëanor själv under hans tid i Aman i trädens tid, och gavs sedan av alverna till de trogna Númenóreans, som behöll dem som arvegods fram till Númenors fall under det sena Andra tidsåldern. Sju av dessa stenar räddades och fördes till Midgård av Elendil och hans söner och placerades i välbevakade torn över hela världen i exil. Dúnedain placerade stenarna över stora avstånd för att kommunicera med varandra. Stenarna var inhysta på dessa platser: Annúminas, Amon Sûl och Elostirion i Arnor, och Osgiliath, Orthanc, Minas Ithil och Minas Anor i Gondor. Det fanns en mästarsten, skild från de sju, som huserades i Tol Eressëa, i Avallónë-tornet. Att kontrollera information, när man talar i termer av strategisk planering - bör aldrig underskattas. Tolkien förstod hur världen styrdes - och av vilka intressen. Det är nog dags för resten av oss att förstå det nu. Idag - är det måndagsmys! https://defria.se/mysfitklubben De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Med hjälp av radioagent Walter, 9 år, löser Ylva veckans gåta. Då öppnar sig nästa dödskallemapp och där finns en flygbiljett till Turtle Island. Å nej, mormor är påväg med dom magiska stenarna till fel ställe!  Hur ska Ylva få tag på henne i tid?! Orvars gåta: Vilka sjöbusar har de största rumporna?Kan du svaret på gåtan? Vill du också bli radioagent? Hör av dig till Ylva. Ring telefonsvararen; 08-7842929 och tala om vad du heter, hur gammal du är och var du bor.Mejla in till radioagent@sverigesradio.se

“Om du ser mig, gråt”. Så står det inristat på en av stenarna i floden Elbe. Inskriptionen tros vara från 1600-talet och är en varning till omvärlden. Om vattnet är så lågt att texten syns, ja då väntar hunger, dåliga skördar, matbrist och höga priser. Stenarna har fått namnet “hungerstenarna” och vittnar om problemen med de låga vattennivåerna som nu drabbar Europas floder och sjöar. Följderna, spås bli stora och allvarliga. Vad vi om den olycksbådande skriften på hungerstenarna? Varför sjunker vattennivåerna så mycket just nu? Hur allvarlig är varningen från de innan oss? I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om hungerstenarna i Elbe och de låga vattennivåerna i Europa. Gäst: Staffan Lindberg, klimatreporter Aftonbladet Programledare: Vilma Ljunggren

I veckans LT med panelisten Julius:•Rått med Reinfeldt•Våpen 2022•Ebbas bjäbb•Regerings reaccs på kravallerna•Nato-nytt•SD uteslutning AB•SD BACKARÅ•Paus för Pehrsoneffekten•30 punkter - bokstavligen H- enligt Lügerman•Fadäs med SD-mesTwitter: https://twitter.com/lognarnastempelFacebook: https://www.facebook.com/Lögnarnas-tempel-110919467157772/Spreaker: https://www.spreaker.com/show/4228256Spotify: https://open.spotify.com/show/2TKA1iFGnjpLzpV6lFIQajYoutube: https://www.youtube.com/channel/UC2X8BgVsNWqcy11mOMU0W5QVK https://vk.com/lognarnastempelTelegram https://t.me/lognarnastempelMail lognarnastempel@tutanota.comStötta oss här https://www.patreon.com/lognarnastempelSamt här: https://www.subscribestar.com/lognarnastempel

Uppläsning: Anna Azcárate DIKTSAMLING:  17 dikter (Bonnier, 1954) MUSIK Paul Hindemith: Andra satsen ur Soloviolasonat nr 3 EXEKUTÖR Lawrence Power, viola

Stenarna yrde och barnen i gruset som ställde den oskyldiga men ack så symboliska frågan om framtida familjen; hurmångabarnfårjagnärjagblirstor? Den mest givna framtidsvisionen; att man skulle få barn, frågan var ju bara hur många. Då fanns inte en tanke på när de här barnen skulle få komma eller om de ens gick att få barn. Vi blir äldre och det är tiden i livet när vi aktar oss för att bli gravida. Barn, de blir kul.. senare... Man tänker sig att man ska ordna saker innan barn kan bli överhuvudtaget aktuellt. Kanske plugga, jobba, jobba lite till, skaffa lägenhet, kanske en större lägenhet, rest, levt livet. Men, vet man när det är rätt tid? Och om man kommer på det, är det då säkert att det går? Om det inte klaffar, hur gör man då? Kan man egentligen vänta hur länge som helst? 2019 var den svenska förstföderskan i genomsnitt 29,6 år och i landets olika delar varierar åldern avsevärt på när kvinnorna får sitt första barn. Det finns sannolikt många förklaringar till att det i allmänhet är en högre medelålder för förstföderskor i storstäder än ute i landet. I det här avsnittet finns ett gäng smarta tjejer i studion för att snacka om den stora frågan barn! När är det rätt tid att få barn, hur många vill man ha och hur tror man livet med barn kommer att förändra vardagen? Vill alla ens ha barn? Tjejerna om hur just de tänker kring sitt familjeskapande och i slutet har vi bjudit in en psykolog, Stina Järvholm, som är expert på problematiken kring att vilja få barn men inte lyckas. I avsnittet finns såklart även faktarutor invävda i samtalet för att även nå en kunskapsutveckling kring barnafödande och det fertila livet! Häng med!

Del 2 i andiska traditioner och shamanismGenom energimedvetenhet berättar jag här om några magiska behandlingar jag gjort. För allting har nämligen en plats i skapelsen. Vi kan också kommunicera med allting och om det berättar jag mer här.Har du någon gång funderat på vad en själsåtervinning är?Eller du kanske vill lära dig att prata med stenar? Stenarna är de billigaste vägledarna vi kan fråga och jag berättar här hur du görSolkarinas hemsidaReikiskolanInstagramFacebookYoutube See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kafe Moskova • Skägg är ute, igen • Facebooks nya valuta • Ninja Casino out • Macrons döda träd • Kurris Jokerit • Jimmie Moments • Centraleuropas illiberala demokratier • Vem vill till Finland? • Hyrestak över Helsingfors • Tonårsnazister i Storbritannien • Gardet • Deep Fakes • Ballong

Vilken roll spelar utbildning egentligen och hur har nätet förändrat spelreglerna? Och vilken är den moderna ledarens roll? Det brukade handla om att instruera medarbetaren, man vad är den idag? Välkomna till Passiontalks! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bokcirkeln går i mål! Författaren Åsa Larsson, poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson och Marie läser tillsammans med er lyssnare ut vår bokcirkelbok: Stenarna skola ropa, av Ruth Rendell. Så var det dags, sista träffen för vårens bokcirkel är här! Tillsammans med författaren Åsa Larsson, poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, Marie och er lyssnare går bokcirkeln i mål och läser ut "Stenarna skola ropa" av Ruth Rendell. Vi befinner oss på den engelska landsbygden det är 60-tal och i familjen Coverdales stora hus jobbar Eunice Parchman. Hon städar, fejar och håller rent. Men lika lätt som hon rör dammvipporna över bokhyllor och fönsterkarmar, lika tungt bär hon på sin hemlighet. En hemlighet som kommer att sluta i döden för familjen Coverdale. Ja, varmt välkomna att vara med och läsa! Programledare: Marie Lundström Producent: Alba Mogensen

Tillsammans med er lyssnare, deckarförfattaren Åsa Larsson och poeten och psykologen Ulf Karl Olov Nilsson bokcirklar vi om Ruth Rendells krimklassiker "Stenarna skola ropa." Tillsammans med er lyssnare, deckarförfattaren Åsa Larsson och poeten och psykologen Ulf Karl Olov Nilsson bokcirklar vi om Ruth Rendells krimklassiker "Stenarna skola ropa." Vi befinner oss på den engelska landsbygden det är 60-tal och i familjen Coverdales stora hus jobbar Eunice Parchman. Hon städar, fejar och håller rent. Men lika lätt som hon rör dammvipporna över bokhyllor och fönsterkarmar, lika tungt bär hon på sin hemlighet. En hemlighet som kommer att sluta i döden för familjen Coverdale. Ja! Välkomna att vara med och läsa. Till den här träffen har vi läst fram till och med kapitel 18. Programledare: Marie Lundström Producent: Alba Mogensen

Tillsammans med er lyssnare, författarna Åsa Larsson och Ulf Karl Olov Nilsson läser vi Ruth Rendells deckarklassiker "Stenarna skola ropa". Ruth Rendells klassiska roman "Stenarna skola ropa" utspelar sig på den engelska landsbygden, färgteven har precis kommit, ska vi gissa att det är 60-tal. Till familjen Coverdale kommer en kvinna vid namn Eunice Parchman. Hon har blivit anställd för att städa och hålla rent i det stora huset. Men hon har en stor hemlighet: hon kan varken läsa eller skriva. Och det, det kommer att bli slutet på familjen Coverdales liv. Men, är det riktigt så enkelt? Varmt välkomna att vara med och läsa! Tillsammans med författarna Åsa Larsson och Ulf Karl Olov Nilsson bokcirklar vi, och till första träffen har vi läst fram till och med kapitel 8. Såhär ser lässchemat ut för de andra träffarna: Träff två: fram till kapitel 18. Träff tre: resten av boken. Programledare: Marie Lundström Producent: Alba Mogensen

De fem stenarna - Thomas Nordberg - 20150125 - 1100 by Svedjeholmskyrkan

Författaren Åsa Larsson, poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson och Marie läser tillsammans med er lyssnare ut vår bokcirkelbok: Stenarna skola ropa, av Ruth Rendell. Så var det dags, sista träffen för vårens bokcirkel är här! Tillsammans med författaren Åsa Larsson, poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, Marie och er lyssnare går bokcirkeln i mål och läser ut "Stenarna skola ropa" av Ruth Rendell. Vi befinner oss på den engelska landsbygden det är 60-tal och i familjen Coverdales stora hus jobbar Eunice Parchman. Hon städar, fejar och håller rent. Men lika lätt som hon rör dammvipporna över bokhyllor och fönsterkarmar, lika tungt bär hon på sin hemlighet. En hemlighet som kommer att sluta i döden för familjen Coverdale. Ja, varmt välkomna att vara med och läsa! Och så möter vi poeten Linnea Axelsson, här med sitt diktepos Ædnan är, som på gammal nordsamiska betyder landet, marken och jorden. Ædnan kretsar kring två samiska familjer men speglar samtidigt samernas moderna historiera från 1900-talets början till idag. Programledare för Lundströms Bokradio är Marie Lundström. Producent är Alba Mogensen och Fredrik Wadström. All musik som är med i Lundströms Bokradio hittar du på programmets egen spotify-lista. Klicka HÄR så kommer du till den.

Vi möts vid kapitel 18 i Ruth Rendells bok "Stenarna skola ropa." Vårens andra bokcirkelträff är här! Tillsammans med er lyssnare, deckarförfattaren Åsa Larsson och poeten och psykologen Ulf Karl Olov Nilsson bokcirklar vi om Ruth Rendells krimklassiker "Stenarna skola ropa." Vi befinner oss på den engelska landsbygden det är 60-tal och i familjen Coverdales stora hus jobbar Eunice Parchman. Hon städar, fejar och håller rent. Men lika lätt som hon rör dammvipporna över bokhyllor och fönsterkarmar, lika tungt bär hon på sin hemlighet. En hemlighet som kommer att sluta i döden för familjen Coverdale. Ja! Välkomna att vara med och läsa. Till den här träffen har vi läst fram till och med kapitel 18. Välkomna att vara med. Och så möter vi rapparen och låtskrivaren Silvana Imam, som precis har kommit ut med en bok. Det blir ett samtal om ordens kraft och var man hittar rytmer och rim. All musik som är med i Lundströms Bokradio hittar du på vår egen spotifylista. Klicka HÄR så kommer du till den. Programledare: Marie Lundström Producent: Alba Mogensen och Fredrik Wadström

"Jag var som mest sjuk när det hade tagit slut med en kille som jag trodde var min stora kärlek. Jag var djupt deprimerad och hade tankar på att jag inte ville leva längre. Men sedan när jag var uppe i den här manin, det var som att gå i ett paradis. Stenarna gnistrade och färgerna var starkare. Det var helt fantastiskt, allt var underbart". Det säger Pia, som var 18 år när hon fick diagnosen bipolär sjukdom. Sjukdomen innebär oftast att man är manisk eller deprimerad i olika perioder. Det är viktigt att få behandling, eftersom både manier och depressioner kan leda till svåra följder både för en själv och för andra. I det här avsnittet av Hjärnspöken berättar Pia om hur sjukdomen har påverkat henne och hur hon har fått hjälp att må bättre. Medverkar gör även Georgios Makris, som är specialistläkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset.

"Jag var som mest sjuk när det hade tagit slut med en kille som jag trodde var min stora kärlek. Jag var djupt deprimerad och hade tankar på att jag inte ville leva längre. Men sedan när jag var uppe i den här manin, det var som att gå i ett paradis. Stenarna gnistrade och färgerna var starkare. Det var helt fantastiskt, allt var underbart". Det säger Pia, som var 18 år när hon fick diagnosen bipolär sjukdom. Sjukdomen innebär oftast att man är manisk eller deprimerad i olika perioder. Det är viktigt att få behandling, eftersom både manier och depressioner kan leda till svåra följder både för en själv och för andra. I det här avsnittet av Hjärnspöken berättar Pia om hur sjukdomen har påverkat henne och hur hon har fått hjälp att må bättre. Medverkar gör även Georgios Makris, som är specialistläkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset.

Vårens första bokcirkelträff är här! Välkomna att läsa "Stenarna skola ropa" av Ruth Rendell. Tillsammans med er lyssnare, författarna Åsa Larsson och Ulf Karl Olov Nilsson läser vi Ruth Rendells deckarklassiker "Stenarna skola ropa". Romanen utspelar sig på den engelska landsbygden, färgteven har precis kommit, ska vi gissa att det är 60-tal. Till familjen Coverdale kommer en kvinna vid namn Eunice Parchman. Hon har blivit anställd för att städa och hålla rent i det stora huset. Men hon har en stor hemlighet: hon kan varken läsa eller skriva. Och det, det kommer att bli slutet på familjen Coverdales liv. Men, är det riktigt så enkelt? Varmt välkomna att vara med och läsa! Till första träffen har vi läst fram till och med kapitel 8. Såhär ser lässchemat ut för de andra träffarna: Träff två 17 februari: fram till kapitel 18. Träff tre 24 februari: resten av boken. Och så är författarskolan i Lundströms Bokradio tillbaka! Vi möter vi den engelske författaren Philippe Sands. Nyligen kom hans bok "Vägen till Nürnberg" ut på svenska. I Lundströms Bokradio berättar han om vikten av detaljer, och hur han går tillväga när han sätter sig ned för att skriva en roman. Romanerna som nämns i reportaget med Philippe Sands är de här: Stefan Zweig "Världen av igår" och "Hjärtats oro" Jozef Wittlin Moj Lwow (Mitt Lwow)  Joseph Roth Judar på vandring All musik som är med i Lundströms Bokradio hittar du på vår egen spotify-litsa. Klicka HÄR så kommer du till den. Programledare: Marie Lundström Producent: Alba Mogensen och Fredrik Wadström

Här kan du lyssna på hela vår bokcirkelbok "Stenarna skola ropa" av Ruth Rendell som radioföljetong. Varmt välkomna att lyssna på vår bokcirkelbok som radioföljetong! Här inläst av Kerstin Nilsson. I radiobearbetning av Sven Trolldal från år 1992. Den inlästa boken är en tidigare översättning än den version som vi läser i bokcirkeln, så några ord och meningar kan skilja sig åt. Varmt välkomna att vara med! Producent för inspelningen: Sven Trolldal.

Vi möter två av vårens debutanter, och så dyker vi ned i radions arkiv och går på anställningsintervju med Gunnar Ekelöf och Tomas Tranströmer. Författaren Rafael Donner är här med sin första bok "Människan är ett känsligt djur. Boken är en samling essäer om skam, ensamhet, manlighet, stolthet. Är vi i grunden ensamma varelser? Och kan litteraturen göra oss mindre ensamma? Det blir ett samtal som berör allt från skrivande till uppväxten på landet i Finland på 90-talet.   Och så kommer en annan av vårens debutanter hit: Jacob Sundberg som skrivit boken "Vi hör av oss." Det är en novellsamling med nio noveller som alla kretsar runt anställningsintervjuer. Han hjälper oss att reda rätt: vad är det för språk vi använder när vi söker jobb? Vi letar oss även bakåt i radions arkiv och tar hjälp av några, inte helt okända, poeter för att få svar på vanliga frågor man kan få på anställningsintervjuer. All musik som är med i programmet hittar du på vår egen spotify-lista. Klicka HÄR så kommer du till den. Nästa vecka har Lundströms Bokradio uppehåll och är tillbaka lördag den 10 mars. Då drar vårens första bokcirkel igång! Tillsammans med er lyssnare, poeten UKON och författaren Åsa Larsson läser vi romanen "Stenarna skola ropa" av Ruth Rendell. Till första träffen läser vi fram till och med kapitel 8. Häng med! Programledare: Marie Lundström Producent: Alba Mogensen & Fredrik Wadström

I den fjortonde delen berättar Siham Chefkhou om hur det låter när staden Afrin vaknar upp, och Naji Kroumi beskriver morgonljuden i hans hemstad as-Suwayda.

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud. Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet. Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten. Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar. Stenarna måste ständigt vandra runt så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en plutmun (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals. (lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)