Rädda Barnen Dokumentär

I tidigare avsnitt av Rädda Barnen Dokumentär har vi träffat klimataktivister i Pakistan och Peru. Nu tar vi oss till Balkan där de unga går i främsta ledet i klimatkampen. I den albanska industristaden Elbasan bor 16-åriga Anja. Klimatrörelsen här är liten men beslutsam. I Europa är Balkan särskilt utsatt för klimatförändringar och tillsammans med en grupp vänner kämpar Anja för att landets politiker ska ta klimatkrisen på allvar. I grannlandet Kosovo bor 15-åriga Olt. Luften är dålig och landets stora kolkraftverk förgiftar miljön. Länge kände sig Olt ensam med sitt intresse för klimatet. Sen hörde han talas om ungdomsgruppen Respect our rights där han nu är drivande. För Olt startar all förändring med en själv – alla kan göra något.

Att leva på flykt undan våldet. Barn som bor på skyddade boenden har ofta svårt att få tillgång till vård och behandling från samhället. Olga Persson, förbundsordförande för Unizon och Sara Skoog, psykoterapeut från Rädda Barnen pratar om hur det kan vara så och vad som krävs för att situationen ska förbättras.  Programledare: Pedram Nasouri Om serien: Barn har rätt att inte utsättas för våld. Men var tredje barn i Sverige har någon gång utsatts för våld från en vuxen i sin familj. Enligt Barnkonventionen, som är svensk lag, har barn som utsatts för våld också rätt att få hjälp att må bra igen. Trots det möter Rädda Barnen många barn som faller mellan stolarna och inte får dom insatser dom behöver. Den här podden, av och med psykologer och psykoterapeuter från Rädda Barnens Centrum för Stöd och Behandling, pratar om varför det är så här, hur det påverkar barnen och hur vi kan lösa det.  

Saga växte upp i en familj där våld var en del av vardagen. Det var först vid 16 års ålder hon fick den hjälp hon behövde och placerades i familjehem. Hör Sagas berättelse och psykologerna Hanna Weyler Müller och Ylva Edling resonemang om vad som krävs för att systemet ska kunna fånga upp alla barn som är i behov av stöd och behandling. Programledare: Pedram Nasouri Om serien: Barn har rätt att inte utsättas för våld. Men var tredje barn i Sverige har någon gång utsatts för våld från en vuxen i sin familj. Enligt Barnkonventionen, som är svensk lag, har barn som utsatts för våld också rätt att få hjälp att må bra igen. Trots det möter Rädda Barnen många barn som faller mellan stolarna och inte får dom insatser dom behöver. Den här podden, av och med psykologer och psykoterapeuter från Rädda Barnens Centrum för Stöd och Behandling, pratar om varför det är så här, hur det påverkar barnen och hur vi kan lösa det.

Barnen som faller mellan stolarna. Psykolog Emma Chawinga och barnrättsjurist Karin Sjömilla pratar om vilka barn har svårast att få hjälp och vad det innebär att alla barn har rätt att må bra igen efter våldsutsatthet. Vad säger Barnkonventionen och hur kan vi se till att alla barn får det stöd de behöver?  Programledare: Pedram Nasouri Om serien: Barn har rätt att inte utsättas för våld. Men var tredje barn i Sverige har någon gång utsatts för våld från en vuxen i sin familj. Enligt Barnkonventionen, som är svensk lag, har barn som utsatts för våld också rätt att få hjälp att må bra igen. Trots det möter Rädda Barnen många barn som faller mellan stolarna och inte får dom insatser dom behöver. Den här podden, av och med psykologer och psykoterapeuter från Rädda Barnens Centrum för Stöd och Behandling, pratar om varför det är så här, hur det påverkar barnen och hur vi kan lösa det.

”Att vara på flykt är svårt. Att vara förälder på flykt är väldigt väldigt svårt” Zahra, 29 år, trodde att flykten från krigets Syrien skulle gå snabbt. Målet var ett liv i trygghet tillsammans med sin familj. Nu har sju år passerat, men än är flykten inte över. I väntan på att kunna starta ett nytt liv för sig och sina fem barn bor Zahra i ett flyktingläger i Bosnien. Flera gånger har de försökt korsa gränsen till EU-landet Kroatien, utan att lyckats. Livet i lägret är påfrestande. Här kan Zahra inte vara den förälder hon önskar för sina barn. I det här avsnittet av Rädda Barnen Dokumentär hör du mammornas egna berättelser. Om hur det är vara förälder i en kaotisk tillvaro och om drömmarna om att kunna ge sina barn det mest självklara – en trygg uppväxt.

I ett nedgånget flyktingläger i Bosnien bor 14-åriga Mira. Hon har, tillsammans med föräldrar och fyra syskon, försökt ta sig över gränsen till EU-landet Kroatien 12 gånger. Men varje gång har de blivit skickade tillbaka. För Mira, liksom för andra barn på flykt, är tillvaron kaotisk och det svårt att få kontinuitet i skolgången. Många barn på flykt runt om i världen saknar helt möjlighet till utbildning. Tack vare ett program som Rädda Barnen driver får Mira och de andra barnen i lägret möjlighet att gå i skola, tillsammans med bosniska barn. Så, i väntan på att återigen försöka lämna Bosnien, går hon i skolan och drömmer om att bli polis. För Rädda barnen är målet detsamma för alla barn på flykt - och det är möjligheten att låta dom få gå i skolan.   

Vi träffar Sumaya som vill fortsätta arbeta med språk, men hon har MS och behöver tid och stöd för att kunna ta hand om sig och sina barn. I studion Eva Harnesk som arbetar med föräldrastöd för ensamstående mammor på Rädda Barnen och Shirin Mustafa som är

Setareh berättar om sin dotter som blev rädd och inte ville gå ut efter att hon blivit överfallen och misshandlad i bostadsområdet. I studion Fatima Mohamed som bor och trivs i Järva men har engagerat sig mot skjutningarna tillsammans med andra mammor i området. Hon menar att myndigheter behöver lyssna mer på föräldrar som bor i utsatta områden hur man bäst gör områden så trygga som möjligt.

Vi möter Samira i bilen, hon behöver åka långt för att kunna studera och att samtidigt hinna med arbete och att ta hand om barnen är en utmaning som ensamstående mamma. I studion berättar Tove Samzelius om sin forskning om ensamstående mammors livsvillkor i en förändrad svensk välfärdsstat och vad som skulle kunna göra skillnad.

Natalie berättar om hur hon och hennes två barn flyttat så många gånger att barnen tillslut inte visste var de bodde när kompisarna frågade. I studion Pernilla Parding och Wafa Issa från Stockholms Stadsmission, som berättar om varför ensamstående mammor och deras barn har blivit mer utsatta på bostadsmarknaden och hur barnets bästa behöver få en mycket tydligare plats i beslut som rör boende.

Vi möter Yasmin och hennes barn som har bott i Dalarna så länge barnen kan minnas. På grund av att Migrationsverket i Borlänge stängde har många familjer tvingats flytta långt norrut. Yasmin har lyckats stanna med hjälp av vänner. I studion Unni Öhman från Rädda Barnen Dalarna om påverkansarbetet kring flyttarna och vikten av att inte glömma bort barnperspektivet.

20 miljoner flickor är på flykt runt om i världen – lyssna på tre av dem som tagit sig till Europa. Här lever de i ovisshet om framtiden och delar känslan att flykten aldrig verkar ta slut. När Melli var 15 år flydde hon ett tvångsgifte i Iran och gav sig ensam ut på en riskfylld resa som tog henne över Medelhavet till Sverige. Nu är hon 21 år och snart färdig med gymnasiet och jobbar inom vården, men vet fortfarande inte om hon får stanna. 15-åriga Arezo och hennes familj från Afghanistan har fått avslag och nu lever hon varje dag med rädslan för att polisen ska knacka på dörren. För 14-åriga Naba från Syrien slutade flykten från kriget i ett center i Bosnien. Här lever hon ett instängt liv men bär fortfarande på drömmen om att en dag kunna känna sig fri.

”För mig är det ett måste” Över hela världen går unga längst fram i kampen mot klimatkrisen och miljöförstöringar. I Peru såg 17-åriga Ada och hennes vänner hur den en gång vackra floden förvandlats till en skräphög och de bestämde sig för att agera. För 16-åriga Eisha från Pakistan är det enkelt: I kampen för ett bättre klimat är alla lika viktiga. Hör även Yolande Wright från Rädda Barnen prata om hur klimatkrisen blivit ett existentiellt hot mot barns rättigheter.

Hussein, AliReza och Nabi kom till Sverige hösten 2015. Tre unga killar från Afghanistan som flytt krig och förföljelse med drömmar om ett tryggt liv. I Sverige väntade år av stress, förväntningar och svåra beslut. I dag lever de utspridda över världen. Hussein bor i Norrland. Snart är gymnasiestudierna klara och nu hänger allt på om han ska lyckas få ett fast jobb efter studierna. Efter fyra år i Sverige och hot om deportering flydde AliReza igen, denna gång till Frankrike. Där tar hans liv en helt ny vändning och han blir antagen till en prestigefylld filmutbildning. För Nabi slutade drömmen om Sverige i katastrof. 

Relentless gang violence, poverty and dreams to reunite with their families drive thousands of young people from Central America up to the US every year. Meet 17-year-old Elisabeth who tried to flee El Salvador after threats of kidnapping, and Bryan who joined the gang MS 13 as a way to defend himself. The journey to the US is long and dangerous. Few make it all the way. For Luis from Guatemala, the ride on the train La Bestia through Mexico became a nightmare that changed his life forever.

”Jag grät varje natt för att jag skulle föda mitt barn, mitt första, in i det här kaoset” Sukaina födde barn mitt under brinnande krig. Idag fem år senare växer hennes son upp i världens största humanitära kris. I Jemen dör ett barn var tionde minut av krigets orsaker. Samtidigt som Sverige engagerat sig i fredssamtalen, exporterat vi vapen för miljarder till länder som deltar i kriget.

“Det är inte lätt att vara tjej. Män försöker utnyttja dig, när du egentligen behöver hjälp” Rosine, 18 år från Kongo. Fler flickor är på flykt runt om i världen är någonsin tidigare. I det här avsnittet av Rädda Barnen Dokumentär berättar de några av dem själva om varför de lämnat sina hem, livet på flykt och hur det varit att komma till ett nytt land.

Över hela världen har pandemin vänt upp och ner på barns liv. I det här avsnittet av Rädda Barnen Dokumentär hör vi deras egna berättelser. Följ med till norra Colombia där inget längre är sig likt i 15-åriga Marias liv, och vidare till krigets Afghanistan där vaccinationer stoppats och matbrist hotar. Hör 16-åriga Vusi i Sydafrika berätta om hur en stenhård lock down gjort en redan svår situation omöjlig och hur en ung rappare i Delhis slum väcker hopp med sina låtar.

Yordanos drömde om ett liv i frihet, för sig själv och sina barn. Efter flykten från förtryckets Eritrea kom hon till Sverige 2015. Barnen var kvar i hemlandet och nu hoppades hon att de skulle leva tillsammans i Sverige. Så blev det inte. Sedan 2016 har Sverige haft en tillfällig migrationslagstiftning som ligger på EU:s miniminivå som har försvårat att splittrade familjer kan återförenas i Sverige. I det här avsnittet möter du familjerna som drabbats.

Cyklonerna som slog till mot Moçambique 2019 skövlade allt i sin väg. Kvar var sönderslagna byar och raserade skolor. I det här avsnittet av Rädda Barnen Dokumentär hör du barnen som överlevde, klimatforskare om framtiden och hur ett samhälle går vidare efter en naturkatastrof.

Våld och diskriminering är vardag för unga hbtq-personer i Sydafrika. Men 17-åriga Kim har bestämt sig – ingen ska berätta för henne hur hon ska leva sitt liv. I det här avsnittet av Rädda Barnen Dokumentär följer vi Kim från Johannesburg under ett år. Från att hon bestämmer sig att för första gången gå på Prideparaden i Johannesburg till att hon möter sitt livs kärlek, Surprise. Men att leva öppet är en ständig kamp mot fördomar och hot om våld.  

För Patricio Galvez blev mardrömmen verklighet. En dag anslöt sig hans dotter och hennes man till terrorsekten IS, och de tog med sina barn till krigets Syrien. För Patricio blev det början på en lång och svår kamp för att rädda sina barnbarn från krigets helvete. Hör också Ola Mattson, programchef Rädda Barnen, om varför den svenska regeringen inte agerat för att få hem barnen fast andra länder visat att det är möjligt.  

Ett av Ahmeds barnbarn frös ihjäl i lägret Al-Hol i norra Syrien. I en förort till Stockholm väntar han nu tillsammans med sin fru på att de barnbarn som fortfarande lever ska komma hem till Sverige. Men inget händer. I Angered har socialarbetaren Bettan Byvald länge arbetat mot radikalisering och i sitt arbete möter hon släktingar till dem som åkt till Syrien. För henne finns bara en väg framåt: ”Det här är barn som varit på den värsta platsen på jorden, och då ska vi ta hand om dem på ett bra sätt”.

Klimatförändringarna har de senaste decennierna gått fort. I Turkana i nordvästra Kenya har det inte regnat ordentligt på över ett år. Torkan slår mot alla i samhället, men de som drabbas allra värst är barnen. I det första av två avsnitt om klimatkrisen och dess konsekvenser för barn hör du mammor berätta om hur det är att bland andra 15-åriga Josef. När familjens djur började dö av torkan lämnade syskonen byn för att ta sig och boskapen till gränsen norrut med hopp om att hitta vatten, bete och ett bättre liv.  

I Etiopien har över en halv miljon människor tvingats lämna sina hem i klimatförändringarnas spår. På grund av torkan har enorma flyktingläger har vuxit fram, fyllda av familjer som alla förlorat sitt boende, boskap och sina försörjningsmöjligheter. I det andra och sista avsnittet om klimatkrisen och dess konsekvenser för barn hör du om barnen som är fast i flyktinglägrets limbo. Och hur migration blivit familjernas enda alternativ i hopp om ett bättre liv.

El Salvador är ett av världens farligaste länder, där ett brutalt gängvåld tvingar unga människor på flykt. Målet är USA, men alla kommer inte så långt. I första avsnittet om unga på flykt i Centralamerika hör du bland andra 17-åriga Elisabeth som försökte ta sig till USA efter hon hotats med kidnappning, och Brian som gick med i gänget MS 13 som ett sätt att försvara sig.

Fattigdom och brist på möjligheter gör att tiotusentals ungdomar lämnar Guatemala varje år. Drömmen är att starta ett nytt liv i USA, men resan dit är fylld av risker. I andra avsnittet om unga på flykt i Centralamerika hör du bland andra Luis Carranza Cruz berätta om sitt försök att ta sig genom México på tåget La Bestia, en resa som förvandlades till en mardröm och som kom att förändra hans liv för alltid.

Våren 2018 spreds nyheten om att närmare 2000 barn separerats från sina föräldrar vid gränsen mellan USA och México. Katery från Honduras är en av dem. Som 13-åring skildes hon från sin pappa och placerades ensam i flyktingförvaret ”hundrastgården”. De flesta unga som lyckas ta sig över gränsen till USA deporteras snabbt, en av dem som lyckats stanna är Madeleine Gomez. Men fortfarande efter åtta år i Houston kämpar hon för att hålla drömmen vid liv, i ett land där migrationspolitiken slår allt hårdare mot barn och ungdomar från Centralamerika. 

Ämnet för det här avsnittet är psykisk ohälsa bland barn kopplat till vilka uppväxtvillkor barnet har. De ekonomiska och sociala förutsättningarna barn har under uppväxten har ett väldigt starkt samband med hur det kommer se ut senare i livet. Till exempel vet man att barn som växer upp i en resurssvag miljö kommer att vara sjukare än barn som växer upp i en välbärgad miljö.

Det här avsnittet handlar om sexuella övergrepp på barn. Det är ett tabubelagt ämne och därför låter många bli att prata om det. Många barn som drabbats säger också att ”det var ingen som frågade mig”.

Vad är egentligen ett trauma? Hur kan man märka att ett barn är traumatiserat? I det här avsnittet pratar vi om barn som varit med om olika sorters trauman och vilken behandling de ska få.

Vad kan skolan göra för att barnen ska må bättre? De allra flesta barn i skolan mår bra, men alla olika barn finns i skolan, så det finns också barn som inte mår så bra.  Idag pratar vi om psykisk hälsa i skolan och elevhälsans arbete. Skollagen är tydlig med att det ska finnas en elevhälsa, med kuratorer, psykologer, tillgång till läkare o.s.v., men resurserna varierar mycket. Beroende på var man bor i landet, i vilken stadsdel, i vilken skola man går i. (Elevhälsan ska både konkret hjälpa barnen med läkarbesök, men också arbeta förebyggande och bidra till en positiv psykisk och fysisk hälsa för barnen.) Nästa avsnitt publiceras den 1 september och handlar om Traumafokuserad behandling.

Vad ska vi säga till barnen? När barn drabbas av kriser, hur kan vi hantera det och vilka konkreta sätt finns det att hjälpa barn? Vi talar om krisstöd och hur viktiga vuxna kan hjälpa barn som drabbats.

I en orolig värld kommer många barn ensamma till Sverige. Hur blir vi bättre på att bemöta dem? I det här avsnittet pratar vi om ensamkommande barn och vår samtalsmetod ”Snacka loss”.

Hur ska vuxna bemöta barn som varit med om svåra upplevelser? Traumamedveten omsorg är ett förhållningssätt som handlar om vilken typ av bemötande de här barnen behöver.

När barn blir slagna i hemmet, hur agerar samhället då? I det här avsnittet pratar vi om våldsutsatta barn och Barnahus.

Hur drabbas barnen när föräldrarna är i konflikt med varandra? Och hur kan barnen komma till tals på ett bättre sätt? I det här programmet pratar vi om svåra vårdnadstvister

Barn utan papper är den kanske mest utsatta gruppen barn i Sverige idag. Hur kan man ge stöd till de barn som lever utanför samhället? Vilka är de här barnen och varför är de här utan papper?