Podcasts about sveket

I det här avsnittet pratar vi om pressen att alltid skriva och leverera nya böcker. Vi gästas av Hanna Lindberg som just upplevde den här stressen när hon skulle skriva sin tredje bok i sin uppskattade spänningsserie. På sju år har hon därför inte kommit ut med någon ny bok, men nu är hon åter aktuell med den nya boken Sveket. Här berättar hon om hur det var att inse att hon inte kunde skriva det hon ville och hur vägen tillbaka till en ny utgivning har varit.Läs mer om oss på krimtidpodden.se och @krimtidpodden på Instagram.Producerad av Daniel Svärd, Concept Media SthlmMusik av These Modern Times Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Landslagsuppehåll, det är då allt händer! Björn Liljander dundrade ut från Malmö för att gå till HV71 vilket retade upp en hel del känslor. Har HV äntligen träffat rätt nu? Förlängningar finns det också att diskutera både på tränar- och sportchefssidan där Bulan och Tjomme är sina klubbar trogna även framöver. En lyssnare har dessutom hört av sig för att räta ut Färjestads målvaktsproblem. Visst får man ångra sig? Det tycker åtminstone vi. Detta genom att vi tippar om våra tabeller från inför säsongen där garderingarna haglar fritt i studion. Till sist svarar vi på era frågor från sociala medier! Lucia och fredag den 13:e, vad kan gå fel? Programledare: Tobias Dahlberg I studion: Christopher Heino-Lindberg & Johanna Lagus

I detta avsnitt möter vi skådespelaren och manusförfattaren Alexander Karim, som tar oss med oss på den fascinerande resan till att landa en roll i den efterlängtade storfilmen Gladiator 2. Han bjuder på exklusiva inblickar bakom kulisserna och avslöjar otroliga detaljer om produktionen – visste du att Colosseum byggdes upp i skala 1:1? Eller att varje sekund av inspelningen kostade så mycket som 3600 dollar?Men det här samtalet handlar om mer än bara film. Alexander delar också gripande berättelser från sin barndom, där frånvaron av en fadersgestalt formade hans livsfilosofi och drivkraft att vara en närvarande och engagerad förälder. Vi får höra om hans ambition att skapa projekt som inte bara underhåller utan verkligen gör skillnad, och vikten av att skapa kvalitet över kvantitet i det man gör.Samtidigt delar Alexander med sig av djupa reflektioner om mänsklighetens ljus och mörker. Vi pratar om klimatförändringar, samhällsansvar och möten med människor som har överlevt ren ondska. Hur finner man hopp i en tid som känns alltmer utmanande, och vad kan vi lära av varandra för att navigera igenom det?Det här är ett avsnitt fyllt av starka insikter, stora drömmar och djupa reflektioner – missa inte det!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Alexander Karim på Instagram, och se trailern till Gladiator 2. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi skådespelaren och manusförfattaren Alexander Karim, som tar oss med oss på den fascinerande resan till att landa en roll i den efterlängtade storfilmen Gladiator 2. Han bjuder på exklusiva inblickar bakom kulisserna och avslöjar otroliga detaljer om produktionen – visste du att Colosseum byggdes upp i skala 1:1? Eller att varje sekund av inspelningen kostade så mycket som 3600 dollar?Men det här samtalet handlar om mer än bara film. Alexander delar också gripande berättelser från sin barndom, där frånvaron av en fadersgestalt formade hans livsfilosofi och drivkraft att vara en närvarande och engagerad förälder. Vi får höra om hans ambition att skapa projekt som inte bara underhåller utan verkligen gör skillnad, och vikten av att skapa kvalitet över kvantitet i det man gör.Samtidigt delar Alexander med sig av djupa reflektioner om mänsklighetens ljus och mörker. Vi pratar om klimatförändringar, samhällsansvar och möten med människor som har överlevt ren ondska. Hur finner man hopp i en tid som känns alltmer utmanande, och vad kan vi lära av varandra för att navigera igenom det?Det här är ett avsnitt fyllt av starka insikter, stora drömmar och djupa reflektioner – missa inte det!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Alexander Karim på Instagram, och se trailern till Gladiator 2. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konservativ dejtingapp som eventuellt inte behövs. Swedbanks vidriga kontorslandskap. Gorbatjovs stinkande kukljus. Alex Schulman om: Amandas lathet. Beefen med Cissi Wallin. Dom URSPÅRADE Casino-kvällarna. Sin mörkaste sexfantasi. Det sämsta med Amanda. Sveket från Fredrik Wikingsson. Hans egentliga känslor för Daniel Redgert. Steffos unikt otrevliga arrogans. Stort PK-test: Vad får man egentligen säga i det här jävla landet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andreas went over to EP Uggla, writer of the official Drakar och Demoner (Dragonbane) novels, to talk about the two books that are now out in Swedish.We're an award winning actual play podcast where professional actors in Sweden play the best of Swedish RPGs led by one of Swedens most experienced and appreciated podcast Game Masters.Music by: Andreas Lundström, check him out at https://soundcloud.com/rpgpodcaster

Chocken av att ha blivit lurad eller bedragen kan ge bestående men. Hur gör man för att ta sig vidare? Hur återfår man tilliten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var inte pengarna som var det värsta, det värsta var insikten att människor kan behandla en så vänligt och samtidigt skära halsen av en mentalt, säger Gitte Pålsson. Hon blev av med alla sina besparingar i ett mycket sofistikerat och avancerat telefonbedrägeri. – Det viktigaste att komma ihåg är att bedragarna är mycket skickligare än offren, säger Marcus Nohlberg, bedrägeriexpert. Vi föreställer oss att det är lätt att undvika att bli bedragen för att vi tänker på enkla bedrägeriförsök utan känlomässig inblandning, menar han. Men om man pratar med de som blivit bedragna, målas situationer upp som skulle vara svåra för vem som helst. – Det är ett brott där det är socialt accepterat att skuldbelägga offret, säger han.Medverkar gör: Marcus Nohlberg, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, Maria Farm, psykolog och parterapeut och Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Johan och Magnus har haft en Alan Moore-sommar! Johan har läst ”The League of Extraordinary Gentlemen” och Magnus slukade ”Promethea”.  Nästa gång läser vi Ursula K LeGuins ”Late in the Day: Poems 2010–2014”. Missa inte LÄS HÅRTs coola Signal-gruppchat! Annat som nämns Neil Gaiman, Pedro Pascal, Waren Ellis, Ed Piskor, Stephen King ”Holly”, Stefan Lindberg ”Viskarna”, Quentin Tarantino ”Once upon a time in Hollywood”, Magnus recension av EP Ugglas & Johan Egerkrans ”Drakar och demoner: Sveket”, T Kingfisher ”A Sorceress Comes to Call”, P Djèlí Clark ”The Dead Cat Tail Assassins” + ”A Dead Djinn in Cairo”, Forgotten Realms, Eric Van Lustbader ”Ninja”, Lian Hearn ”Över näktergalens golv”, RF Kung ”The Poppy War”, Bruce Lee, HG Wells, 

Yoresalem,15, har vadat genom floder, förnedrats av människosmugglare och korsat Sahara beväpnad med en P-spruta ifall hon skulle bli våldtagen. Men när hon är på säker mark kommer det största sveket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I två avsnitt berättar Yoresalem sin berättelse, om att fly över världen som tonårstjej.Reporter & ljuddesign: Blenda Setterwall KlingertProducent: Gustav Asplund
Slutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten i P3 görs av produktionsbolaget Filt.

AIK:s målvakt Kenny Stamatopoulos är livrädd. Han fruktar att hans familj är i fara. Tränaren Rikard Norling har svikit löftet om att hålla tyst. Nu vet hela Sverige vad som hänt. Att Kenny blivit erbjuden en stor summa pengar för att lägga sig i matchen mot IFK Göteborg. Hans tidigare lagkamrat anklagas för matchfixningsförsök. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett program av Jonna Burén, 2024.Slutmix: Fabian BegnertMedverkande:Kenny Stamatopoulos f.d. målvakt AIK.Rikard Norling, f.d. tränare AIK.Håkan Sjöstrand, f.d. generalsekreterare Svenska fotbollförbundet.Jens Littorin, författare och journalist på DN.Arkivklipp från: SR, TV4, Aftonbladet.

Bonusfamiljens baksidor, tankar som svider… & Lyssnare: ”Jag planerar skilsmässan i smyg, är det oschyst & Magnus svajiga självbild… Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckan blev det klart att den före detta socialdemokraten Jan Emanuel ansluter till Sara Skyttedals nystartade Folklistan och blir partiets toppnamn till EU-valet. David och Kath ringer upp Emanuel för att fråga honom om hans uppmärksammade helikoptertur med Skyttedal. Lova ger oss dessutom en fördjupning av vilka Folklistan är. Moa listar potentiella bråk inom Vänsterpartiet inför deras kommande kongress. Utöver det berättar hon också varför hon känner sig djupt sviken av David och Kath. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här podden möter du David Druid (utsedd till årets programledare i radio) och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Här möts de igen och pratar om politik på sitt egna sätt och lite annat. Med sig har de också Ekots politiska inrikesreporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben. Tillsammans blir det mycket skratt och nästan allt du behöver ha koll på kring veckans politiska händelser.Producent: Anton LundholmDigital redaktör: Jonathan BengtssonProgrammet spelades in den den 12 april 2024

Joakim Broman är redaktör på Timbros nätmagasin Smedjan och författare till boken Dörren vid Faxälvens strand – om sveket mot landsbygden och framtiden i periferin.

När Ingvar Carlsson, nu 89 år och märkt av ischias, kommer till Alzheimer Lifes poddstudio är det för att gå in i sitt livs verkliga smärtpunkt. Sveket mot hans livspartner sedan 63 år, hans fru Ingrid som drabbats av Alzheimer. Ordet svek är hans eget. När Ingvar Carlsson kommer till punkten när han ska berätta om att han själv höll på att gå under, då brister det. Orden grötar ihop sig i halsen. Känslorna övermannar honom. Politikern är här och nu bara en ledsen make som kämpade så hårt för att vårda sin sjuka fru. Och som kom till vägs ände när han själv gick in i väggen. ”Det är så svårt…bara den som är anhörig kan förstå hur det är att stå vid sidan om”, säger Ingvar Carlsson. I det här poddsamtalet är den förre statsministern unikt öppen och känslosam, och ger en inblick i att vara anhörig till en livspartner som sakta glider in i en demenssjukdom. Vi får följa med Ingvars och Ingrids resa in i Alzheimerland. Och han deltar för att kunna hjälpa alla andra anhöriga som inte har en röst. Tipsa gärna andra om detta unika poddsamtal.

Den voksne datteren til "Linn" tok foreldrenes brudd tilsynelatende ok, men nå er det litt utfordrende å kommunisere enkelte ganger. Hun kan ofte gå i offerrollen og blir sår og sta. Hvordan fortelle dette på en human måte? "Stine" har vært tydelig på at hun ikke vil ha barn, men samboeren gjennom seks år vil gjerne bli far. Hun klarer ikke å bestemme seg, og synes det er vanskelig at dette store valget ligger på hennes skuldre. For litt over ett år siden oppdaget "Sinna-Stine" at mannen hennes gjennom nesten 15 år hadde vært utro i flere måneder. Hun ante ingenting før hun så en melding på telefonen hans. Dagen etter fortalte han barna om den nye flammen og flyttet ut. Tre måneder senere flyttet han sammen med den nye kjæresten i hennes hjemby, med hennes barn. Hun er sinna, men skulle ønske hun klarte å være venn med eksen og feire merkedager og høytider sammen.

I veckans avsnitt av Market Headlines: Maktspelet efter Indiskas konkurs. E-handlarna som gräver guld. Varsel och sparpaket – fler lär dra åt svångremmen.

Att leva på flykt undan våldet. Barn som bor på skyddade boenden har ofta svårt att få tillgång till vård och behandling från samhället. Olga Persson, förbundsordförande för Unizon och Sara Skoog, psykoterapeut från Rädda Barnen pratar om hur det kan vara så och vad som krävs för att situationen ska förbättras.  Programledare: Pedram Nasouri Om serien: Barn har rätt att inte utsättas för våld. Men var tredje barn i Sverige har någon gång utsatts för våld från en vuxen i sin familj. Enligt Barnkonventionen, som är svensk lag, har barn som utsatts för våld också rätt att få hjälp att må bra igen. Trots det möter Rädda Barnen många barn som faller mellan stolarna och inte får dom insatser dom behöver. Den här podden, av och med psykologer och psykoterapeuter från Rädda Barnens Centrum för Stöd och Behandling, pratar om varför det är så här, hur det påverkar barnen och hur vi kan lösa det.  

Barnen som faller mellan stolarna. Psykolog Emma Chawinga och barnrättsjurist Karin Sjömilla pratar om vilka barn har svårast att få hjälp och vad det innebär att alla barn har rätt att må bra igen efter våldsutsatthet. Vad säger Barnkonventionen och hur kan vi se till att alla barn får det stöd de behöver?  Programledare: Pedram Nasouri Om serien: Barn har rätt att inte utsättas för våld. Men var tredje barn i Sverige har någon gång utsatts för våld från en vuxen i sin familj. Enligt Barnkonventionen, som är svensk lag, har barn som utsatts för våld också rätt att få hjälp att må bra igen. Trots det möter Rädda Barnen många barn som faller mellan stolarna och inte får dom insatser dom behöver. Den här podden, av och med psykologer och psykoterapeuter från Rädda Barnens Centrum för Stöd och Behandling, pratar om varför det är så här, hur det påverkar barnen och hur vi kan lösa det.

Saga växte upp i en familj där våld var en del av vardagen. Det var först vid 16 års ålder hon fick den hjälp hon behövde och placerades i familjehem. Hör Sagas berättelse och psykologerna Hanna Weyler Müller och Ylva Edling resonemang om vad som krävs för att systemet ska kunna fånga upp alla barn som är i behov av stöd och behandling. Programledare: Pedram Nasouri Om serien: Barn har rätt att inte utsättas för våld. Men var tredje barn i Sverige har någon gång utsatts för våld från en vuxen i sin familj. Enligt Barnkonventionen, som är svensk lag, har barn som utsatts för våld också rätt att få hjälp att må bra igen. Trots det möter Rädda Barnen många barn som faller mellan stolarna och inte får dom insatser dom behöver. Den här podden, av och med psykologer och psykoterapeuter från Rädda Barnens Centrum för Stöd och Behandling, pratar om varför det är så här, hur det påverkar barnen och hur vi kan lösa det.

För ett år sedan dog Lars Vilks. Kända människor dör hela tiden och jag hade till skillnad mot flera kollegor ingen personlig relation till Vilks. Ändå påverkade det mig djupt. Det är något med hur lite hjälp han fick av polisen att träffa sin kvinna, hur kringskuret hans liv var – som ett rörligt fängelse – och att han samtidigt var persona non grata i de fina salonger där man dunkar sig själv i ryggen för att stå upp för yttrandefrihet och andra honnörsord. Att han aldrig fick upprättelse i livet är en skam för hela Sverige, men i synnerhet institutioner som Moderna Museet. Och jag skäms för att offentliga människor så insiktslöst raljerade över hans situation, uttalade sig så tvärsäkert pratade om hans avsikter och stängde alla dörrar i hans ansikte. Hur kunde Lars Vilks framställas som en farlig, mäktig makthavare som sparkade nedåt, när det var han som föll offer för en mordisk islamism? När han blev lämnad ensam inför mordhoten, och hela det offentliga Sverige med alla sina vackra ord, vände honom ryggen? Det är en skandal som jag inte kan släppa. Därför fortsätter jag att sörja Lars Vilks. Sveket mot honom var så totalt. Han förtjänade bättre från oss. Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.I dagens podd pratar jag med den kanske viktigaste rösten angående Lars Vilks. Mårten Arndtzén är mångårig kulturjournalist och konstkritiker på Sveriges Radio. Han var med i podden för ett år sedan, när Vilks just dött. Nu har han skrivit en bok – Konsten är vi (Fri tanke) – där han sätter Vilks konstnärskap i sitt rätta sammanhang i konstvärlden. Han tillhörde den konsttradition som involverade omvärlden i konstverket – rondellhunden var en “social skulptur” som inbegrep alla reaktioner på det. Det var just den här sortens öppna konstverk, där slutresultatet inte var känt, där tolkningarna inte var stängda, som öppnade sig mot det okända, som Moderna Museet en gång gick i bräschen för. Varför har man då stängt dörren för Vilks? Det pratar vi om i dagens podd. Men en spoiler redan nu: Moderna Museets argumentation är inte särskilt trovärdig, enligt Mårten Arndtzén. Nedanstående skrev jag som dödsruna, för ett år sedan. Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Det ultimata sveket. Otrohet. I den här poddserien möter vi personer med erfarenheter av otrohet som berättar sina historier - från olika perspektiv. Både de som bedragit och de som blivit bedragna.

Bendoo har blivit arresterad av Älvhems vaktkapten efter bråket och resten av våra vänner funderar oroligt kring hur det ska gå... I rollerna: Anja af Klintberg (tieflingen Insikt), Adam Nathansson (halvalven Ean), Axel Rydén (halvorchen Bendoo), Helena Sandahl (skogsalven Vess) & Pontus Löfgren (Spelledare)

Det kom ett mail till oss på Relationsskeppet, en berättelse som grep oss i hjärteroten. Det handlade om något som vi skulle kunna kalla det ultimata sveket mot en kärleksrelation. Ett svek som raserade brevskrivarens tillvaro och gjorde att hon fastnade i en fas i livet som hon haft svårt att gå vidare ifrån. Vi försöker bena ut känslor, acceptans av andras beslut och vilken hjälp man kan få när man hamnar ensam i en djup kris. Stort tack för att vi får dela din historia

När Pernilla Sjöholm swipade på Tinder och matchade med Simon Leviev anade hon nog aldrig att det skulle blir hennes livs största misstag. Han bjöd in henne i sitt lyxliv med privatjets och diamanter, men när de skiljdes åt hade hon skulder på över en halv miljon kronor och skyddad identitet. Hennes berättelse har idag setts av över 100 miljoner människor i Netflix hyllade dokumentär ”Tindersvindlaren”.Vi får höra hela berättelsen från oskyldigt messande på en dejtingapp till bedrägerierna till att Pernilla hamnade så djupt på botten att hon övervägde att ta sitt liv. Vi pratar också om vad som har hänt sen hela historien uppdagades, om rättsprocessen mot en av Hollands största banker och om vad Simon gör idag. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Alexander Pärleros Instagram.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Pernilla Sjöholm Instagram.Pernilla Sjöholm LinkedIn. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När Pernilla Sjöholm swipade på Tinder och matchade med Simon Leviev anade hon nog aldrig att det skulle blir hennes livs största misstag. Han bjöd in henne i sitt lyxliv med privatjets och diamanter, men när de skiljdes åt hade hon skulder på över en halv miljon kronor och skyddad identitet. Hennes berättelse har idag setts av över 100 miljoner människor i Netflix hyllade dokumentär ”Tindersvindlaren”.Vi får höra hela berättelsen från oskyldigt messande på en dejtingapp till bedrägerierna till att Pernilla hamnade så djupt på botten att hon övervägde att ta sitt liv. Vi pratar också om vad som har hänt sen hela historien uppdagades, om rättsprocessen mot en av Hollands största banker och om vad Simon gör idag. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Alexander Pärleros Instagram.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Pernilla Sjöholm Instagram.Pernilla Sjöholm LinkedIn. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avslappnade Färjestad! Chocken Oskarshamn! Djurgårdens kommande skärseld! Imponerande Timrå! Partypoopern Fimpen! En lans för Marcus Sörensen! Lite murvelkritik! Alfred Nobel! Stockholmshockeyns uppsving! Inlägget 43. Sveket dök först upp på Tutto Balutto. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avslappnade Färjestad! Chocken Oskarshamn! Djurgårdens kommande skärseld! Imponerande Timrå! Partypoopern Fimpen! En lans för Marcus Sörensen! Lite murvelkritik! Alfred Nobel! Stockholmshockeyns uppsving!  Inlägget 43. Sveket dök först upp på Tutto Balutto.

När polisen sprängde sig in hos Mahers mamma och grep honom för sista gången

Den 9 april 1940 tågade tyska trupper in i Norge. Agerade Sverige klandervärt gentemot sitt grannland under den ockupation som följde? Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.

Vad är egentligen ett svek? Annafia och Rebecka plockar fram två stora svikare från Bibeln. Både Judas och Petrus svek Jesus, men på helt olika sätt. Vems svek var värst? Judas, som var överlagt eller Petrus som inte var genomtänkt? Ett samtal om det ofrånkomliga; att svika och bli sviken.

Invasionen av Afghanistan 2001 skulle befria landets kvinnor. Men hur gick det egentligen att kriga fram kvinnors rättigheter? Hör om "Sima" som försvann spårlöst under en demonstration, om landsbygdskvinnorna som hellre vill ha fred än frihet och aktivisten som vill att USA ber om förlåtelse. Medverkande: "Kobra", syster till "Sima", som försvann under en demonstration för kvinnors rättigheter i Herat den 6 september, Zeytun, Gulalai, Nazia, kvinnor som bor i Helmandprovinsen, Deepa Kumar, indisk-amerikansk docent i journalistik och författare som skrivit flera böcker om Afghanistan, Rada Akbar, afghansk konstnär och kvinnorättsaktivist, Sohaila Haidari, afghansk dataingenjör och kvinnorättsaktivist Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producenter: Anja Sahlberg och Lotten Collin anja.sahlberg@sr.se lotten.collin@sr.se Reportrar: Nanna Muus Steffensen och Shakila Edizada Tekniker: Jacob Lalér och Jacob Gustavsson

Det är inte alla som har kapaciteten att ändra sig och dessutom erkänna det. I synnerhet är offentliga personer usla på att erkänna när de har haft fel, och kanske ännu sämre på att förklara varför de ändrat sig när de väl gör det. Mårten Arndtzén är ett undantag. När Lars Vilks ritade sin rondellhund tyckte han att det var en platt provokation. Med tiden har han ändrat sig, och hans intellektuella resa i frågan är intressant att ta del av. Till skillnad från de som hyllat Lars Vilks efter hans död skrev Arndtzén dessutom en tvättäkta konstrecension av rondellhunden 2017 – tio år efter verkets tillkomst. När Vilks skulle nämna samtida konstrecensenter han respekterade var Arndtzén en av två. Vårt samtal kretsar som sagt kring Lars Vilks, konstvärldens reaktion på hans verk, Moderna museets återkommande svek, om konstnärens roll och varför en staty av rondellhunden gjord av Chang Frick och Hanif Bali förmodligen inte skulle räknas som konst. Ett par kommentarer…Framöver kommer inte lika många poddavsnitt transkriberas. Det var ett försök att föra ut samtalens innehåll till fler, men är inte säker på att det har lyckats. Vad det verkar är inte intervjuer och samtal det ni främst vill läsa, men däremot något ni gärna lyssnar på. Ibland kommer det transkriberas, men främst när jag bedömer att innehållet har en sådan sprängkraft att det är angeläget att det även går att läsa. Om ni inte håller med om denna förändring får ni gärna höra av er. Jag har också fått en del respons angående innehållet och ska framöver försöka lägga mer tid på granskningar/analyser, som den jag skrev om rapporten om diskriminering på arbetsmarknaden. Hör gärna av mer tips, kritik och respons. Det är med er hjälp den här publikationen kan bli bättre.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Han fejkar hembakat, samlar på gin, har en influencerhund – och fintade NWT under silly season. Färjestads Victor Ejdsell är huvudperson i veckans avsnitt av NWT Istid, som leds av Solveig Voyce och Markus Strömberg.

Veckans gäst är Isabella Meisner (Jedler). Den här mäktiga kvinnan berättar i podden hur hon fick sin hobby till sin karriär. Isabella berätta även om sin svåra uppväxt, trassliga bakgrund, samt hur hon var tvungen att ta det svåra beslutet att hoppa av gymnasiet och fly till Stockholm. I podden berättar Isabella om  Personal Branding & Social Media – så stärker du ditt varumärke! Destruktiva relationer & bruten förlovning – våga bryta när det inte känns rätt!  Att bli fri från ältande – hur öppnar man upp sitt hjärta igen?  Influencer & livet bakom kulisserna Sveket är granne med vänskapen – att hitta ljuspunkterna i vardagen. 

Skärtorsdagen är ju förknippad enligt kristendomen med den kväll som Judas förrådde Jesus. Ett svek som han enligt Bibeln fick 30 silverpenningar för. Det fick oss att vilja prata om detta med svek. Att svika, att bli sviken, att bedra eller bli bedragen. Har du varit med om att någon gått bakom din rygg, hur kändes det? Hur kommer man vidare efter en sådan erfarenhet? Har du en berättelse om hur det var för dig när du upptäckte att någon gått bakom din rygg? Har du lurat en partner eller en kär vän, i det stora eller i det lilla, hur känns det ? Det behöver ju inte bara handla om svek i kärlek det kan handla om att man går bakom ryggen på en arbetsplats eller att man s sin bästa vän utan att vara öppen med det.  Vad har du för erfarenheter? Och att kunna förlåta, hur enkelt är det? Du som gått vidare efter ett svek eller som svek men som försonats med den personen, hur gjorde du? Hur känns  det idag? Och du som svikit någon vad har du lärt dig av detta? Idag är ju det dessutom 1 april så vi kan påminnas om det där med lurendrejeri. Programledare: Sanna Lundell   Karlavagnen startar klockan 21.40, telefonslussen öppnar 21.00 020 22 10 30, men du kan mejla redan nu på karlavagnen@sverigesradio.se Ansvarig Utgivare: Sofia Taavitsainen

Hector går över alla anständiga gränser och använder pappa Peter som bulvan. Handskarna är av och vi går in i ett riktigt smutsigt avsnitt av Fejden. Den intet ont anande Anna vill till en början snacka förtroligt (och lite mästrande) om frikort och ryska posten.

Albin sitter på café och försöker podda. Simon är hemma och Anton är i Trelleborg. Vad som händer sen kommer få dig att skita i brallan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bjällerklang, snöfall, krossade hjärtan och pepparkakor. Vi har kommit fram till det glöggfryntliga avsnittet om julmusik. En djupdykning i klassiker, nya guldkorn, banala texter och häftiga samarbeten och tolkningar. Varma minnen och gnistrande känslor. Julen är här helt enkelt. Dessutom har så väl Ricky Holmquist  som Mikael Mjörnberg skärskådat sin Spotify Wrapped, med aningen olika utfall. Samtalet i ”skivcirkeln” behandlar Stina Nordenstams superhyllade album ”And She Closed Her Eyes” från 1994. Musiken som diskuteras i avsnittet hittar ni här: https://open.spotify.com/playlist/3scAjYimTx166YLBVUdv9E Vinjettfoto: Martin Wilson (https://www.facebook.com/fotografmartinwilson) Vinjettmusik: Systemet (https://www.facebook.com/systemetmusic)

& Lyssnare: ”Jag hemlighåller min sociala fobi” Magnus prövar Marits kärlek & Nybliven mamma: ”Min man känner sig osedd och vill lämna” & Se vad coronan gör med våra själar! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En gudstjänst från Slottskapellet i Jönköping som bygger på en musikal av Linda Sandström och Bertil Murray och berör Skapelsen, frälsningen och hotet mot miljön. Gudstjänstledare är Torgny Wirén. Bertil Murrays betraktelser finns att lyssna på eller ladda ner separat som podd. Linda Sandström är musiker i Dalvikskyrkan i Jönköping och för några år sedan deltog hon i Anders Frostensson-stiftelsens Psalmskola och lärde känna Bertil Murray som är präst, författare och poet. De skrev en låt tillsammans och så småningom utvecklades samarbetet till att bli en hel musikal. Linda hade en tid haft en idé om en musikal om frälsningshistorien med utgångspunkt i skapelsens början och avslutning i framtiden. Däremellan har Bertil vävt in människans svek mot Gud och skapelsen, Guds löfte om en räddningsplan och berättelsen om Jesus som föddes till jorden.  Resultatet har blivit  åtta körsånger som knyts ihop av ett antal betraktelser i denna gudstjänstversion av musikalen. Många gåvor fick vi av Gud när världen blev till. Det sköna, det sanna, det goda. Men det allra vackraste kan samtidigt vara det allra sköraste. I var och en av oss ryms både ljus och mörker, glädje och smärta, oro och förhoppningar. Det som tar lång tid att bygga upp kan snabbt raseras. Självisk längtan efter mer för egen del driver oss i fördärvet. Så är sanningen om människan, från hennes första tid på jorden. Men ändå är det inte hela sanningen. Den är mycket större och långt underbarare. Från allra första stund finns en hemlighet gömd i skapelsen, med läkedom för såren vi fått, tröst i smärtan, liv som vinner över döden: en Frälsare som föds till jorden och som är beredd att göra allt för oss. Han delade våra liv och vår död. Genom honom blev allt förvandlat. Det som verkade som katastrof blev det stora undret. Det är vid den hemligheten vi dröjer i dag. Låt oss bara kort snudda vid hur det började: sveket, smärtan och sorgen. Betraktelse av Bertil Murray Medverkande Torgny Wirén, gudstjänstledare Bertil Murray, betraktelser Katarina Stolt, textläsning och förbön Voices of June, kör Barnkör med Ingrid, Stina, Ellen, Alva och Alma Körledare: Elin Lindberg  Solosång: Ingrid Lindberg, Ann Esborn, Therese Wiberg, Ola Utbult, Lisa Melén, Martina Kohlin, Ellen Holm, Stina Sandström     Linda Sandström, piano Sara Fredh, tvärflöjt Ulrika Holm, cello Niclas Corneskog, bas David Eckert, slagverk Texter 1 Mos 1:1-5 1 Mos 1:26-28, 31 1 Mos 3:8-13 Jes 52:7 Jes 9:6  Upp 22:2-5 Jer 29:11 Upp 21:4 Musik Hem Inledning Så hände sig (Skapelsen) Men paradisets värld dog ut (Sveket)  Jag förlåter tusenfalt (Löftet)  Himlen är här (Miraklet) O Jesus du Marias son (Fredsbäraren)  Allt sedan dagen (Förändringen)  Aldrig ska hoppet försvinna (Hoppet) Vi föddes inte bara för att dö (Framtiden) Psalm 249 Blott en dag Sjung Guds älskade barn Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

En gudstjänst från Slottskapellet i Jönköping som bygger på en musikal av Linda Sandström och Bertil Murray och berör Skapelsen, frälsningen och hotet mot miljön. Gudstjänstledare är Torgny Wirén. Bertil Murrays betraktelser finns att lyssna på eller ladda ner separat som podd. Linda Sandström är musiker i Dalvikskyrkan i Jönköping och för några år sedan deltog hon i Anders Frostensson-stiftelsens Psalmskola och lärde känna Bertil Murray som är präst, författare och poet. De skrev en låt tillsammans och så småningom utvecklades samarbetet till att bli en hel musikal. Linda hade en tid haft en idé om en musikal om frälsningshistorien med utgångspunkt i skapelsens början och avslutning i framtiden. Däremellan har Bertil vävt in människans svek mot Gud och skapelsen, Guds löfte om en räddningsplan och berättelsen om Jesus som föddes till jorden.  Resultatet har blivit  åtta körsånger som knyts ihop av ett antal betraktelser i denna gudstjänstversion av musikalen. Många gåvor fick vi av Gud när världen blev till. Det sköna, det sanna, det goda. Men det allra vackraste kan samtidigt vara det allra sköraste. I var och en av oss ryms både ljus och mörker, glädje och smärta, oro och förhoppningar. Det som tar lång tid att bygga upp kan snabbt raseras. Självisk längtan efter mer för egen del driver oss i fördärvet. Så är sanningen om människan, från hennes första tid på jorden. Men ändå är det inte hela sanningen. Den är mycket större och långt underbarare. Från allra första stund finns en hemlighet gömd i skapelsen, med läkedom för såren vi fått, tröst i smärtan, liv som vinner över döden: en Frälsare som föds till jorden och som är beredd att göra allt för oss. Han delade våra liv och vår död. Genom honom blev allt förvandlat. Det som verkade som katastrof blev det stora undret. Det är vid den hemligheten vi dröjer i dag. Låt oss bara kort snudda vid hur det började: sveket, smärtan och sorgen. Betraktelse av Bertil Murray Medverkande Torgny Wirén, gudstjänstledare Bertil Murray, betraktelser Katarina Stolt, textläsning och förbön Voices of June, kör Barnkör med Ingrid, Stina, Ellen, Alva och Alma Körledare: Elin Lindberg  Solosång: Ingrid Lindberg, Ann Esborn, Therese Wiberg, Ola Utbult, Lisa Melén, Martina Kohlin, Ellen Holm, Stina Sandström     Linda Sandström, piano Sara Fredh, tvärflöjt Ulrika Holm, cello Niclas Corneskog, bas David Eckert, slagverk Texter 1 Mos 1:1-5 1 Mos 1:26-28, 31 1 Mos 3:8-13 Jes 52:7 Jes 9:6  Upp 22:2-5 Jer 29:11 Upp 21:4 Musik Hem Inledning Så hände sig (Skapelsen) Men paradisets värld dog ut (Sveket)  Jag förlåter tusenfalt (Löftet)  Himlen är här (Miraklet) O Jesus du Marias son (Fredsbäraren)  Allt sedan dagen (Förändringen)  Aldrig ska hoppet försvinna (Hoppet) Vi föddes inte bara för att dö (Framtiden) Psalm 249 Blott en dag Sjung Guds älskade barn Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Samir försvinner, ingen hör ett enda ord från honom.Mamma Sarri och systern Sofia får inget bra bemötande från polisen då Samir förekommer i deras brottsregister.Samtidigt så är Samirs barndomsvän väldigt engagerad i familjen och kommer dom närmare än någonsin tidigare.Men är det något barndomsvännen vet som han inte berättar? Support till showen http://supporter.acast.com/brottsofferpodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Denna gång träffar vi en tjej som var 21 år gammal när hon blev ett brottsoffer.Vid den tidpunkten jobbade hon i en butik och det var snart dags för stängning.Det hon inte visste den här kvällen var att det som snart kommer ske kommer ändra hela hennes liv.Hör henne berätta med egna ord om vad som hände i detta avsnitt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avhandlas gör: Konservativ dejtingapp som eventuellt inte behövs. Swedbanks vidriga kontorslandskap. Alex Schulman om: Amandas lathet. Beefen med Cissi Wallin. Dom URSPÅRADE Casino-kvällarna. Sin mörkaste sexfantasi. Amandas problematiska spåtantsvurm. Sveket från Fredrik Wikingsson. Hans egentliga känslor för Daniel Redgert. Steffos bisarra fakturor. ENDAST FÖR PATREONS: Stort PK-test: Vilka kontroversiella ord man får man säga i Sverige 2020 enligt Alex? Gorbatjovs stinkande kukljus, och vad ska man egentligen TYCKA om den töntiga (?) SD-attacken på P3-Guldgalan? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Livet hade just tagit en positiv vändning när 22-åriga Samir plötsligt försvinner. De anhöriga står flera månader utan svar och polisen utan spår. Ett år efter hans försvinnande har någon något att berätta. Och det visar sig att orsaken till Samirs försvinnande finns närmre än någon kunnat tro. En mörk historia görs av produktionsbolaget Just Stories.

7 råd till pressade småbarnsföräldrar & Sveket som satte spår hos Magnus. Lyssnare: ”Kommer han att vara otrogen igen?” & Känslomässigt överläge – bekvämt eller tråkigt? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

175 - Sveket jag aldrig glömmer by Lars & Marika Tapper

Fredrik Söderholm försöker intala sig själv att han trivs med sitt nya jobb i cykelbutiken. Men när han får ett sockrat erbjudande från den livsfarliga tv-branschen ställs han inför ett dilemma där han måste göra någon besviken.

Hela intervjun med Ida Asperud som denna vecka fick lämna PH.

P3 Dokumentär Serie: Familjen Tonårsligan från Borlänge är en berättelse om knark, våld och machokultur i det som på 90-talet var Sveriges farligaste stad. Avsnitt 4: Sveket. I slutet av 90-talet är Dalarna på löpsedlar över hela landet. Flera attentat riktade mot polisen visar sig vara utförda av en tungt beväpnad ungdomsliga. Nu berättar flera av Familjen-medlemmarna för första gången om tiden när de satte skräck i Borlänge. Del 4: Sveket I det där gamet är det lätt att göra bort sig och det finns ingenting som heter förlåt, jag är ledsen att det blev fel. Det är ju så. Det är vinna eller försvinna och gör man bort sig så då är det försvinna, som gäller, säger Eddy. I seriens fjärde avsnitt träder vapentjuvarna som gjort inbrott i Hemvärnets förråd fram. Någon har lämnat tillbaks en av de stulna kulsprutorna till polisen och det tolkas som ett stort svek. En serie i fem delar av: Sigge Dabrowski Producent: Rosa Fernandez Produktionsår: 2018

Äntligen nytt avsnitt! Frukostklubben snackar om årets sjukaste match, årets underprestering, och årets mest pinsamma klacksång. Men något stämmer inte.... Vi ber om ursäkt för eventuella felsägningar/statistik/klippning. Vems fel är allt detta? Lyssna på avsnittet och avgör själv.

Kaliber återvänder till den infekterade frågan om de före detta barnhemsbarnen. Utländska forskare dömer ut den svenska upprättelseprocessen och är rädda för att den ska sprida sig till andra länder.

I veckans avsnitt av Flora & Frida pratar vi om otrohet.

De blev lovade upprättelse - barnhemsbarnen skulle få ekonomisk ersättning för de kränkningar de utsattes för i statens vård. Över hälften fick nej. Kaliber nyhetsdokumentär - om det dubbla sveket. Barn i Sverige misshandlades och utsattes för övergrepp på fosterhem och institutioner. Staten lovade att de så kallade barnhemsbarnen skulle få en upprättelse och skadestånd. Men över hälften nekades ersättning. Kaliber handlar idag om barnhemsbarnen som blev utan upprättelse. Jag har fortfarande ett märke i höger öga. Kan man se det? Ja, jag har vita droppar så att det inte ska synas så jag har en skada i högra ögat. Jag har en halv framtand. Jag har lite ärr på kroppen, här och där. Pernilla Forssell visar upp ärr från tiden som hon fått när hon bodde i fosterfamilj. Skadan i ögat fick hon efter ha blivit slagen med ett blixtlås. Hon var bara fem år gammal när hon blev omhändertagen av socialtjänsten. Hennes föräldrar hade missbruksproblem. Jag minns att vi var hemma och gömde oss, och att det knackade på dörren, och så kom polisen och socialtjänsten. Jag kommer ihåg att jag kröp under min lillebrors spjälsäng och gömde mig, och höll i mig krampaktigt i sängen, och kände hur någon drog fram mig. Pernilla och hennes två syskon omhändertogs och placerades på olika hem. Pernilla hamnade hos en fosterfamilj på landet.   Det var strängt. Mycket regler. Och kärlekslöst. Dina syskon hade du någon kontakt med dem? Det var knappt. Jag träffade min lillebror några gånger, han kom utanför Östhammar, och min syster, hon bodde först hos mormor i några år, sen blev hon också fosterhemsplacerad. Så de splittrade oss, och vi hade inte mycket kontakt. "Nej, jag har aldrig känt kärlek"  Under de åtta åren Pernilla var placerad kom hennes biologiska föräldrar bara och hälsade på några enstaka gånger. Hon hade ett stort behov av närhet. Något som inte uppskattades av de nya föräldrarna. Det var ett problem att jag ville sitta i knät och att jag sökte närhet.   Uppväxten hos familjen var traumatisk. Pernilla Forssell berättar om de hårda reglerna. Fosterfamiljens biologiska dotter favoriserades och Pernilla blev slagen. Ofta vid matbordet. Då hon hade svårt att få i sig maten. Det gick inte att svälja. Och man försökte verkligen. För svalde du inte det så fick du en smäll i bakhuvudet. Hon tvångsmatade så då fick du ju äta det du hade på tallriken, så hade du spytt upp så fick du ta ner det igen. Så fick du sitta där tills du var klar. Förklarade hon någonsin varför? Nej, det hon sa var bara att förhålla sig till.   Hon berättar också hur hon straffades med iskallt vatten i duschen, att hon blev inlåst som straff, och att hennes fostermamma tryckte ner henne i sitt eget kiss när hon började sängväta. Varför gjorde de på det här sättet, tror du? Var det för att de inte visste bättre, eller var det för att kände du kärlek från dem någon gång? Jag har tänkt många gånger på det här Nej jag har aldrig känt kärlek. Jag har aldrig känt kärlek. Jag vet jag höll min fosterpappa i handen för jag har alltid sagt att min fosterpappa var ändå snäll eller snällare. Men då vet jag någon gång, vi var vid korna och jag var inte så van vi djur eftersom jag var en stadsjänta, och så var vi vid korna och jag höll honom i handen och rätt som det är så känner jag hur det ont det gör i handen som jag håller honom i, och det sticker. Då har han tagit tag i elstängslet och håller mig i handen. Det var för att jag höll honom i handen, att jag skulle lära mig att sluta hålla i.   Pernilla Forssell är ett av de så kallade barnhemsbarnen. De som staten skulle ge upprättelse efter att de vanvårdats på institutioner eller i fosterhem. Så här lät det i september 2011 då staten bad om en offentlig ursäkt. Från ceremonin i stadshuset i Stockholm. Per Westerberg, dåvarande talman: Det svenska samhället ber idag er kvinnor och män som drabbats om ursäkt. Stockholms stadshus är fyllt till brädden. På tillställningen bjuds det på snittar och alkoholfritt bubbel. Drottningen är här och flera riksdagsmän och ministrar. Talmannen Per Westerberg är den som framför ursäkten. Det är en ursäkt utan förbehåll eller förmildranden. Den vanvård ni utsatts för är en skam för Sverige. Den här ursäkten hade föregåtts av flera års statliga utredningar. Även en ersättning på 250 000 kronor har efteråt betalats ut till många av de som drabbats. Hela den här processen har rivit upp sår hos dom som blivit tvungna att väcka de gamla minnena till liv. Av de 5 300 som sökt ersättning har över hälften nekats. Tragiskt med så många avslag Kaliber handlar idag om de som lovades upprättelse - men som inget fick. Domaren Göran Ewerlöf var ordförande för ersättningsnämnden - den nämnd som skulle godkänna utbetalningarna. Så här efteråt tycker han att det är tragiskt att det är så många som har fick avslag. De känner sig dubbelt kränkta. Först har de upplevt att de blivit kränkta som fosterbarn och sen så kommer de och begär ersättning och upprättelse av staten, och så säger staten nej till det. Då upplever många det som att staten inte trott eller tagit till sig av det man har berättat. Så har många framställt det till mig. Hela den här processen började efter att SVT:s Dokument inifrån sände dokumentären Stulen barndom som visade att många av dem som placerats på institutioner och barnhem behandlades illa. Så här lät det i dokumentären: De 40 nu vuxna skärsbobarn som vi talat med vittnar samtliga om att de blivit slagna åtminstone någon gång på barnhemmet. En berättar att han fick bröstbenet avslaget av en vårdare, en annan att han fick trumhinnan spräckt med en smäll. En pojke berättar att han blev sparkad i baken med en träsko för att han inte förmådde svälja en filmjölk som han bett om att få slippa, men tvingades äta. Dokumentären som sändes 2005 handlade om ett boende - Skärsbohemmet. Ett barnhem för pojkar utanför Alingsås. Vi har talat med flera vårdare som inte vill bli intervjuade men som säger att de ofta använde våld mot barnen. När jag tänker på det idag skäms jag, säger en av dem. Skärsbo var den svartaste tiden i hela mitt yrkesliv, säger en annan. Johnny Lindén tar fram lunta med papper. Här är hela arkivhandlingen från Göteborg. Johnny Lindén - nu en bra bit över 60 år - var en av pojkarna som placerades Skärsbohemmet. Han och många av de andra som sökt ersättning har fått hjälp med att begära ut barnavårdsnämndernas handlingar från Riksarkivet, så att de kan bevisa att de varit placerade. Här finns beslut och dagboksblad. Det är inte mycket som står. Hjärnskadad pojke. Ja. Dålig kamratkontakt. Men vadå hjärnskadad? Det vet inte jag vad det kommer från. Men har du någon hjärnskada? Nej. Det tycker jag inte själv. Haha. Kletar i barnbespisningen i skolan. Ja, ja. Att du hade dåligt bordsskick? Det kan det ha varit.   När Johnny Lindén var elva år var det mycket bråk hemma. Hans föräldrar höll på att skilja sig och han hade börjat slåss i skolan. 1961 tog barnavårdsnämnden i Göteborg beslut om att Johnny skulle omhändertas. Han placerades på Skärsbohemmet utanför Alingsås. Det var ju mycket slag och så däruppe. Vi blev inlåsta i bastun ibland. Det var ren, ram pennalism. På Skärsbo använde föreståndaren en särskild behandlingspedagogik - en slags sysselsättningsterapi. Pojkarna sattes i hårt trädgårdsarbete.   Vi var i princip livegna. De hyrde ut oss till kringboende som arbetskraft. Vad fick ni göra då? Kratta och städa. De utnyttjade oss till gratis arbetskraft. En del av pojkarna blev slagna av föreståndaren på Skrärsbo. Ofta var det föreståndaren själv som inne på sitt kontor slog barnen, enligt vittnesmål från de placerade pojkarna. Man var ju livrädd för att göra någonting. Jag kommer ihåg det som igår. Man väntade bara på att han skulle gå gång. Det var ett jädra liv på honom där inne. Det var precis som han fick överslag ungefär. För han hade någon form av aggressivitet, aggression inom sig som han fick utlopp för. När Johnny blev inkallad till föreståndaren blev han inte slagen. Istället gjorde föreståndaren obehagliga undersökningar, enligt Johnny. Jag fick dra ner byxorna och han kände på mig i underlivet. Föreståndaren var inte läkare. Men undersökningarna av Johnnys underliv var återkommande. Det tillhör ju inte hans jobb som föreståndare att undersöka oss i underlivet. Det låter ju helt absurt, tycker jag. Det var som en skyddad verkstad däruppe. De bodde där. Vi bodde där. Det fanns ingen insyn vad de höll på med. I den så kallade vanvårdsutredningen framgår det att en vanlig bestraffning på barnhemmen i Sverige var isolering. Johnny Lindén bodde på fyra olika barnhem. På ett av hemmen blev han inlåst i ett rum i nästan en hel vecka. På Skärsbo hände det flera gånger. Han och de andra pojkarna låstes in i en bastu som låg i hemmets källare, enligt Johnny Lindén.   Som en straffåtgärd. Det gjorde de rätt ofta, låste in oss i bastun. Det behövde inte vara några större grejer utan det var för att markera sin makt. Men vad gjorde ni då? Det var inte mycket mer än att sitta därinne bara. Vi satt bara därinne och väntade på att bli utsläppta. Men hur var det för dig att sitta inlåst? Det var ett helvete var det. Det var väldigt otäckt faktiskt. Fostermamman dömdes I vanvårdsutredningen framgår det också att det var många omhändertagna barn som utsattes för sexuella övergrepp på barnhemmen. I den statliga utredningen kan man läsa att drygt åtta av tio blivit utsatta för fysiskt våld eller sexuella övergrepp. Även Pernilla Forssell drabbades. Hon berättar att övergreppen började när hennes fosterfamilj köpte en sommarstuga. Den låg jättevackert till. Det var vid en sjö. Alla tyckte att det var en sommaridyll. Då var Pernilla nio år. I sommarstugan spenderade familjen hela somrarna och många helger. Här bodde också en äldre manlig släkting till familjen.   Det började oskyldigt vid matbordet. Och då kunde han sitta och ta på mig på benet, upp på låret. Och han tog mig och kladdade på mig. Alla såg, men det var ingen som gjorde någonting åt det. Under flera år pågick tafsandet som sen övergick i allvarliga övergrepp, enligt Pernilla Forssell. Hon säger att hon tvingades till oralsex. Det blev bara värre och värre. Sen när jag blev 12 så blev det fullbordat.  Efter så, jag skämdes jättemycket, jag tog på mig skuld.   Enligt Pernilla, så visste hennes fosterföräldrar vad som hände. De är fortfarande i livet. Hennes fosterpappa säger på telefon att allt bara är påhitt. Han säger att de sa till släktingen när han tafsade på Pernilla. Men att det skulle ha skett allvarliga övergrepp vill han inte kännas vid. Han säger att de behandlade Pernilla väl, och att hon till och med fick följa med på familjens semestrar. Men det finns bevis på att Pernilla blev misshandlad. Sommaren när hon fyllt 14 år var det dags att återvända till sommarstugan. Men Pernilla vägrade. Och fostermamman blev arg. Och hon slog och hon slog och hon slog. Pernilla rymde och polisanmälde sin fostermamma som dömdes för misshandel. Enligt fosterpappan slutade familjen då att ta emot barn. De säger att de gått vidare och att saken är utagerad. Men för Pernilla skavde såren länge efter de åtta åren som hon var placerad. Hon kommer ihåg hur hon påverkades efter placeringen. Mera rädd, man var mer försiktig. Man drog sig undan, samtidigt som man var bland folk. För att hålla sig lite säker. Idag är hon 42 år. Försiktigheten gör sig fortfarande påmind. Nu bor hon i ett litet hus långt ute på landet.   Från det jag var 20 till det jag var 40 så hade jag fortfarande mardrömmar om det. Jag hade ångest. Svårt med relationer. Svårt med tillit. Alltså det har satt så djupa spår. Även Johnny Lindén säger att han påverkats mycket av tiden på som han varit placerad på barnhemmen. Jag känner mig inte trygg i mig själv, och det bottnar mycket i den här bakgrunden man växte upp i. Men då 2005 - efter att dokumentären Stulen barndom sändes i SVT väcktes ett hopp hos många att få upprättelse. I programmet uttalade sig Morgan Johansson - då socialdemokratisk folkhälsominister: Det är självklart så att staten måste ge en oförbehållslös ursäkt för de övergrepp som de här råkade ut för under den här tiden. Flera andra länder har samma skandaler lett till utredningar om vanvård på barnhemmen. I t ex Norge, Island, Danmark, Irland, Storbritannien, Australien och Kanada. Morgan Johansson tillsatte en kommitté för att ta reda på hur man bäst kan ge de nu vuxna barnen upprättelse. Han berättar idag om varför han tyckte att det var så viktigt. Många hade blivit så pass illa behandlade att det hade fått det svårt att klara ett vanligt liv, att det innebar en ren ekonomisk skada för dem. Om du känner att du har blivit orättvist behandlad så för att du ska kunna gå vidare då krävs det att den som har behandlat dig orättvist faktiskt erkänner det och är beredd att ta ansvar. Men Morgan Johanssons arbete med att ge barnhemsbarnen upprättelse avbröts i och med   Alliansens valseger 2006. I och med maktskiftet landade frågan hos den kristdemokratiska äldreministern Maria Larsson. Enligt Morgan Johansson så förhalade hon frågan. Det drog ut på tiden väldigt långt. De tillsatte bara fler och fler utredningar. Det drog ut väldigt långt på tiden. Väckte nytt hopp Det tog flera år för Maria Larsson att komma fram till ett beslut om hur man skulle göra. Maria Larsson har nu lämnat politiken och säger att hon inte vill medverka och berätta om den här tiden. Men hon skriver i ett mail att hon inte förhalat frågan. Först hösten 2011 var de många utredningarna klara. Och många upprördes av beskedet hon gav. Ekot, Maria Larsson: 10 september 2011: Sammantaget efter att ha gjort en väldigt noggranna bedömningar, att verkligen ha gått till botten med den här frågan, så har vi kommit fram till att vi inte kan utge någon ersättning. Eftersom det inte kan ske på ett rättssäkert sätt. Eller på ett rättvist sätt. Jag blev också väldigt beklämd när jag fick höra att nu tänker inte regeringen gå fram med någon ekonomisk ersättning, säger Morgan Johansson, som var missnöjd. I opposition hade han fått andra arbetsuppgifter, men tillsammans med en partikamrat i socialutskottet lyckades han till slut få upp frågan i riksdagen. Så jag agerade då att vi som parti skulle pressa fram ett sådant agerande från regeringen. När sen frågan kom upp i riksdagen, då blev det en majoritet. Beslutet i riksdagen gav nytt hopp för dem som drabbats. I november 2012 instiftade en ny tillfällig lag som skulle ge dem som drabbats rätt till ersättning. Kravet var att försummelserna eller övergreppen skulle vara av allvarlig art. Och att de som skulle få ersättning skulle ha varit placerade någon gång mellan åren 1920 och 1980. Ersättningsbeloppet fastställdes till 250 000 kronor. Jag tyckte att det lät positivt när man hörde det. Så då hade man förhoppning om att man kanske skulle få upprättelse så småningom. Det är någon form av erkännande att det man har gått igenom stämmer, säger Jonny Lindén.  Det var mäktigt. Äntligen så är det någon som lyssnar. Nu får folk se hur det faktiskt har varit, säger Pernilla Forssell. I den nya ersättningsnämnden tillsattes 16 personer och som skulle ta beslut i fallen. Man räknade med att så många som 20 000 före detta barnhemsbarn skulle ansöka om ersättning. En första budgetering gav nämnden 1,2 miljarder kronor att betala ut till de drabbade. Göran Ewerlöf var nämndens ordförande. Så här säger han idag:  Det har varit det svåraste uppdrag jag har haft under hela min domarkarriär. Ersättningen skulle betalas ut till dem som varit utsatt för allvarlig vanvård. Det kunde handla om, misshandel, sexuella övergrepp, isolering eller barnarbete.   Det har varit otroligt gripande och även jobbigt att behöva hantera de här ärendena och varje dag träffa människor som är mer eller mindre trasiga i själen på grund av att man blivit utsatt för i sitt liv och som ska berätta under ganska stor vånda vad man blivit utsatt för, det har varit otroligt jobbigt. Det måste jag säga och sen försöka då göra en rättvis bedömning. Det har varit mycket svårt. "Vi litade på vad sökanden sa" En sak som var viktig, enligt Göran Ewerlöf, var att man skulle tro på de sökandes berättelser. Det var sökandens egen berättelse som fick ligga till grund för vår prövning. Så vi lyssnade på vad sökande hade att berätta om. Vad han eller hon hade blivit utsatt för, och sen gjorde vi bedömningen om det som han eller hon hade berättat var av tillräcklig allvarlig art för att man ska kunna få ersättning. Så det var vår prövning. Vi litade på vad sökanden sa, sen fanns det vissa undantag, men utgångspunkten var att vi litade på vad folk berättade.   Både Johnny Lindén och Pernilla Forssell kallas till nämnden i Stockholm för en halvtimmes långt förhör. Det var på försommaren 2013. Bara några dagar senare får de beslutet i sina brevlådor. Det var väldigt kortfattat. Det var inte många rader. De ansåg att de inte hade något skäl att ge mig ersättning. Då faller allt som ett korthus. Man kan inte lita på beslutsfattare, politiker och talmän. Det är bara ordklyschor. Man känner precis som man inte blir betrodd att de inte tror på en, säger Johnny Lindén. Trots allt som Johnny Lindén berättat för nämnden ansåg de inte att omvårdnaden han fick som barn var vanvård av allvarlig art. Det kändes som ett dubbelt svek. Allt man hade tagit fram från arkiven. Man har återupplivat de här dåliga sakerna igen. Jag tycker det är inte pengarna i sig själv, utan det är ett symbolvärde. Pernilla letar i sina papper. Så vad står det här i beslutet? Har inte rätt till ersättning enligt ersättningslagen. Pernilla Forssell placerades 1979 - alltså innan tidsgränsen gick ut den 31 december 1980. Men misshandeln hennes fostermamma dömdes för skedde efter 1980. Nämnden skriver också att det hon utsattes för var av allvarlig art, men eftersom just de sexuella övergreppen, som hon berättat skedde efter 1980 hade hon inte rätt till ersättning. Jag var så otroligt förstörd. Jag satt i tre dagar och bara grät och grät och grät, och kände att Det är så här att det är ingen som tror en. Det är exakt samma sak som före 1980 eller efter 1980. Om du blir våldtagen tio gånger. Det kan handla om andedräkten, dofter, någonting som sätter en trigger. Så det blir som en trigger i många år efteråt. De andra sakerna Pernilla Forssell vittnat om och som skedde före 1980 ansåg nämnden inte var av tillräcklig allvarlig art. Och det är tydligen inte allvarligt med alla slag, nedtryckt ansikte i kissfläcken i sängen det är inte allvarligt. Jag förstår inte.   Kraven stränga I juni i år lades nämnden ner och arbetet ansågs vara klart. Totalt sökte 5 300 personer ersättning. Över hälften - 54 procent - fick avslag på sina ansökningar. Att det var så många som fick avslag, menar ordföranden i nämnden, Göran Ewerlöf, beror på att lagstiftaren valde att ha stränga krav på vad som skulle ge ersättning. Nu valde man i Sverige att ha en hög ersättning, men att ställa stränga krav för att få den ersättningen. Man hade också kunnat välja att ha lägre ersättning och med lindrigare krav, så hade fler fått ersättning, men inte lika mycket. Det hade ju kunnat vara en väg man hade kunnat gå också om man hade velat. Av de 1,2 miljarder nämnden hade att dela ut gjorde de bara av med knappt hälften. Resten av pengarna återfördes till staten. Så här efteråt tycker Göran Ewerlöf att processen inte varit rättssäker. Ja, jag tycker det är ett stort problem med den här typen av förfaranden att det förorsakar en dubbel kränkning hos väldigt många människor. Där tycker jag att man måste vara väldigt försiktig när man ger sig in på en sån här prövning, en kränkningskompensation, just för det här skälet att det blir inte riktigt en rättssäker och hållfast prövning utan det blir ju utifrån vad varje person kan delge omgivningen som blir avgörande. Bland de länder som har betalat ut ersättning - så sticker Sverige ut - men den höga avslagsprocenten. I till exempel Norge fick 93 procent av de som sökte ersättning. Morgan Johansson som var den minister som inledde den här processen är idag missnöjd med hur det till slut blev. Jag kan nog säga att jag är glad över att vi lyfte upp frågan. Men jag är inte nöjd med hur den till slut kom att utformas. Och du själv då, vilket ansvar har du över de upprivna såren och den utbredda besvikelsen efteråt?   Jag skäms inte ett ögonblick för att vi tog det steget då vid det tillfället, alternativet hade varit att inte göra någonting och låta det här förbli glömt. Hade jag fått vara kvar, då hade jag sett till att, dels att vi hade hanterat det här snabbare och sedan hade förmodligen också regelverket varit mer generöst än vad det till slut blev. Maria Larsson som var den ansvariga ministern när ersättningsnämnden inledde sitt arbete, vill ju inte låta sig intervjuas, men skriver i mail att ansvaret hur det blev - lika mycket ligger på Socialdemokraterna som var med och tog beslutet, och även på nämnden som hade till uppgift att sätta praxis. Rättsfall drivs i tingsrätten Men sista ordet är inte sagt i frågan om ersättningarna. Nu under hösten avgörs ett rättsfall i Stockholms tingsrätt. Det är Johnny Lindén, Pernilla Forssell och tio andra före detta barnhemsbarn - som fått avslag av ersättningsnämnden - som kräver staten på 100 000 kronor vardera eftersom de inte fått möjlighet att överklaga. Något man ska ha rätt till enligt Europakonventionen. Staten har via Justitiekanslern, JK, bestridit skadeståndskravet och menar att ersättningen har varit extraordinär. Och därför kan betydande avsteg göras från de principer som normalt gäller. Barnhemsbarnens advokat Jens-Victor Palm håller inte med. Man ska ju ha rätt till en rättslig överprövning och man ska ha ett effektivt rättsmedel, och på både dom punkterna fallerar, skulle jag säga, både ersättningsnämndens arbete och den här lagen, ersättningslagen som stiftades. Målet är intressant för alla dem som fått avslag. I praktiken skulle det - om de vinner målet - betyda att alla som fått avslag skulle kunna stämma staten på samma grund.   Jag tycker det är rätt vidrigt att man inte ger en bättre rättslig prövning av det hela. För de här personerna, de har drabbats nog som det är. De har kommit från tuffa situationer. De har omhändertagits för vård. Och sen när man ska säga att vi gjorde fel. Nu ska vi sätta klockorna rätt så mycket vi kan och där har man ju misslyckats totalt.   Både Johnny Lindén och Pernilla Forssell är försiktig hoppfulla inför den nya rättsprocessen. Även om de båda längtar efter att få ett avslut. Jag ville bara att någon myndighet skulle höra min historia. Och att det ska bli en förändring. Men jag har haft en så otrolig sorg inom mig. Själen har ju varit halv. Min biologiska familj. Jag har nästan ingen kontakt alls med dem. Jag hade kunnat ha haft en massa syskon. Det har varit svårt, säger Pernilla Forssell. Man ser konsekvenserna och i backspegeln så tänkte man många gånger, varför ska de in och rota i det här för det har inte avslutats än. Det är en pina, inte bara för mig och även för många andra människor som inte får något avslut. Jag tycker det är en skam över hur det här har skötts. Man ville liksom få ett avslut på det här innan man lämnar detta jordeliv, Johnny Lindén.   Reporter: Mikael Funke Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Brist på boenden för ensamkommande tvingar kommunerna att anlita oprövade företag och familjer. Det har gjort att rena lycksökare lockats till branschen för att tjäna snabba pengar på ungdomarna. Ett reportage av Magnus Thorén, Jörgen Huitfeldt och Dimitri Lenartsson.

Hur stort är problemet med åldersbedömningen av ensamkommande asylsökande? Här berättar handläggare och ensamkommande om ett system med skenande kostnader och vuxna män på boenden avsedda för barn. Ett reportage av Magnus Thorén, Jörgen Huitfeldt och Dimitri Lenartsson.

Komikern och poddaren Elinor "Julafton" Svensson pratar om alla fruktansvärda svek hon utsatt andra människor för. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Eurueka, framtiden är här! Eller åtminstone pratar vi om den. Vad finns det för olika typer av framtidsskildringar i ungdomslitteraturen? Vad är det för skillnad på en utopi och en dystopi? Och vad tycker vi egentligen om Per Nilssons sätt att skriva? Vi har läst "Otopia" av Per Nilsson, och träffat den österrikiska författaren Ursula Poznanski.Du kan lyssna direkt här, genom att trycka play:Eller ladda hem mp3-filen här. Vi finns också på iTunes!De här böckerna nämns i avsnittet:Otopia, av Per Nilsson, Rabén & Sjögren.Sveket, av Ursula Poznanski, övers Niklas Lindblad, Opal.Erebos, av Ursula Poznanski, övers. Christine Bredenkamp, OpalHjärtans fröjd, av Per Nilsson, Rabén & SjögrenSjutton, av Per Nilsson, Rabén & SjögrenI det här trädet, Katarina Kieri och Per Nilsson, Rabén & SjögrenDu & du & du, av Per Nilsson, Rabén & SjögrenSvenne, av Per Nilsson, Rabén & SjögrenUtopia, av Thomas More.Hungerspelen, av Suzanne Collins, övers Lena Jonsson, Bonnier Carlsen.1984, av George Orwell, Atlantis.Walking dead, av Robert Kirkman, övers. Sara Årestedt, Apart förlag.Den gröna cirkeln, av Stefan Casta, Opal.En sekund i taget, av Sofia Nordin, Rabén & Sjögren.Som om jag vore fantastisk, av Sofia Nordin, Rabén & Sjögren.Kall feber, av Jerker Virdborg, Bonnier pocket. Kallocain, av Karin Boye, Bonnier pocket.

Lundells vrede, Biggest Loser, Ninja Warrior, skådis-Yohio, Geezers fyllekväll, Snippsnopp-visan och Arga Snickarens svek – det är bara några av de ämnen som diskuteras i veckans avsnitt. http://pod.mittmedia.se/pod/filer/CarlssonUllerstamavsnitt62.mp3 Inlägget Avsnitt 62: ”Sveket” dök först upp på Carlsson och Ullerstam.

Om kriget i Syrien som är inne på sitt fjärde år utan att det internationella samfundet lyckats hejda blodbadet. Hör om Libanon där i veckan den miljonte flyktingen registrerades. Hör om en av världens största flyktingkatastrofer och om syrier i Stockholm som samlar ihop hjälp till nödlidande i Damaskus. Hör om besvikelsen i Damaskus när gränsen som den amerikanske presidenten Barack Obamas satte enbart gällde kemiska vapen, men inte de vanliga vapnen som dödat tiotusentals och hör FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson om det internationella samfundets svek mot syrierna. Kan det verkligen vara omöjligt att stoppa blodbadet i Syrien? Sedan vi ställde den frågan i september i  Konflikt har ytterligare 50.000 människor dödats och många fler drivits på flykt. I grannländerna svämmar flyktinglägren över. Libanon är på bristningsgränsen. Där registrerade FN:s flyktingorgan UNHCR i veckan den miljonte flyktingen. Och under resten av året uppskattas ytterligare en halv miljon flyktingar komma till Libanon, ett land med fyra miljoner invånare. Ryssland och USAs gemensamma tryck på den syriska regimen att förstöra sina kemvapen, hyllades som en stor framgång i höstas, samtidigt som dödandet fortsätter med full kraft. Två gånger har man lyckats fösa motvilliga representanter för regimen och opposition till förhandlingsbord i Genève. Men det enda konkreta parterna gick med på, att släppa fram humanitär hjälp till utsvultna människor, det har man i praktiken struntat i. Ekots reporter Johan Matthias Sommarström har samlat några röster om läget i Syrien idag. Nada kom till Sverige innan kriget. Hon har inte kunnat besöka sitt hemland på flera år men står i ständig förbindelse med anhöriga och vänner som är kvar. Medan kriget bara pågår och omvärlden tycks oförmögen att stoppa det, gör hon vad hon kan för att hjälpa landsmän i nöd. Hennes hem i södra Stockholm har blivit en knutpunkt för syrier i exil och här organiserar hon insatser för människor i Syrien som behöver stöd. Konflikts Daniela Marquardt träffar Nada och hennes 11-årige son Peter. Det råder ingen tvekan om att en del av ansvaret för att kriget nu är inne på sitt fjärde år, ligger hos diplomater och politiker som inte trycker på eller kommer med politiska lösningar. Det säger Rima Kamal, som arbetar för internationella Röda Korset och under förra året var organisationens talesperson i just Damaskus. Hon intervjuas av Konflikts Jesper Lindau. Men varför händer inte mer och vad gör egentligen denna brokiga samling som brukar kallas internationella samfundet? FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson intervjuas av Daniela Marquardt. Gäster i Konflikt är frilansjournalist Bitte Hammargren, under många år Svenska Dagbladets korrespondent för Mellanöstern och Turkiet. Hon har just återvänt från en resa till Turkiet och berättar om vanmakt och uppgivenhet bland syriska flyktingar. En hel generation är på väg att gå förlorad. Malena Rembe är nytillträdd chef för svenska Röda Korsets regionkontor i Mellanöstern och Nordafrika. Hon berättar om en redan svår situation i Libanon som bara blir svårare. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se 

Tyvärr blev det inte Marcus Törnstrand som utlovat på grund av Hammarby Fotboll, men vi går igenom Ängelholm, ser fram emot Invasion Degen på lördag och kommenterar Johan Lagers sportchefsutbildning. Medverkande: Tobias (@LaVidaLocash), Peter (@peter2meter_) & Johnny (@ultrish) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Man kan tro att det inte finns ett liv efter det ultimata sveket att bli dumpad, men det finns det. Även om du känner dig fullständigt knäckt och utplånad så behöver inte det medföra att du ska sitta fast i det som skedde.

Den 28 september i år beslutade regeringen tillsammans med flera oppositionspartier att de vanvårdade fosterbarnen efter flera om och men ska få ersättning. Alla som vanvårdats när de varit placerade mellan 1920 och 1980 kommer kunna ansöka om att få 250 000 kronor. En stor upprättelse för många, men för andra: ytterligare ett samhällets svek. Roland Schivedius hämtades på dagis av socialen när han var fem år gammal, i augusti1980. Reporter Anders Ekwing/P4 Väst.