Podcasts about barnkonventionen

Pernilla Leviner är professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet. Samhällsvetarpodden fick chans att prata med henne om hur förslag som nu läggs riskerar barns rättigheter och utmanar Barnkonventionen, men även om politiska förslags förändrade syn på alla människors lika värde. Frågorna ställs av Ursula Berge och Monica Engström.

Vi pratar om mannen som köpte kokain men klarade sig undan straff eftersom han gjorde det för att visa hur lätt det att köpa knark. Vi undrar varför livet är mindre värt än en fiktiv risk att förlora pengar, efter ett nytt avgörande från HD, "Bolånebedrägeriet". Och vi konstaterar att brottsliga föräldrar kan slippa fängelse för att de har barn pga barnkonventionen.

Det ingår i vårt kärnuppdrag, vad betyder det i relation till barnkonventionen? Vilka fundersamma eller negativa konsekvenser kan det få? Och kan vi komma vidare, och i såna fall hur kan vi komma vidare? Vi pratar om det mjuka motståndet, ett absorberande och Linus intar rollerna av våra gäster och resonerar om och hur barnkonventionen knyter an till olika uppdrag.  Sen undrar vi också, vem blir barnrättens Hans Rosling?

Är det en mänsklig rättighet att leka, också som vuxen? Leken kan befria oss, och spela en viktig roll för demokratiers utveckling. Även sexuella lekar som ageplay det menar Marie Hållander. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag minns leken i fabriken. Pappa arbetade på en fabrik som mekaniker. Jag och mina syskon fick följa med dit ibland på kvällarna, då pappa lagade någon av maskinerna. Jag minns hur vi åkte runt med sparkcyklarna medan pappa arbetade. Fabriksgolvet var ett rutnät. En labyrint. Det var mörkt och dovt. Vinklar. Vrår. Vi körde fort. Fortare. Fortast. Tävlade i de mörka gångarna. Skrämde varandra. Jagade.Olja. Stål. Damm. Betong. Och så sparkcyklarna. Runt. Runt. Vi ville aldrig gå hem.Att leka är en viktig del av att vara barn. Barnkonventionen erkänner ”barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder”. Någon liknande formulering hittar man inte för vuxna människor. Exempelvis återfinns inte ordet lek i Deklarationen för de mänskliga rättigheterna. Tillspetsat kan man säga att lek inte är en rättighet. Och varför skulle den vara det, kan man fråga.Leken har sitt eget sätt att vara i världen. Det är ett fenomen som tillhör barnen, men inte uteslutande. Det här argumenterade den tyske filosofen och pedagogen Eugen Fink för redan på 50-talet. I maskinens tid, menade han, blir lekens roll mer påtaglig eftersom leken har betydelse för människans existens: människan är bara hel när hon leker. Även om vi inte leker längre, har alla, eller i alla fall de flesta av oss, minnen av att leka, och i olika grad återkommer vi till leken genom livet. Att leka är något annat än att sova, äta, arbeta, älska, lära sig, men går att kombinera med flera av dessa grundläggande saker i livet. Man kan leka och älska. Man kan leka och äta. Man kan leka och ge omsorg. Och inte minst kan leken spela en roll i sexuella sammanhang.Att agera eller känna sig som ett barn, eller ungdom, kan vara en del av en särskild sorts sexuell lek. Det kallas ageplay och är ett fenomen inom BDSM där vuxna leker med åldersskillnader och litenhet. I genusvetaren Elin Bengtssons avhandling Perversa tidsligheter från 2023 intervjuas ageplay-utövare som utgår ifrån barnets perspektiv och har en ”Daddy” eller ”Mommy” som bestämmer saker åt dem. Som ger dem omsorg och tar hand om dem. Men också utnyttjar dem. Sexuellt.De intervjuade berättar i avhandlingen om hur leken skapar öppningar för dem, ger glädje och formar identiteter. Men de berättar också om motsatsen – om skammen kring ageplay och det som upplevs som smutsigt och fördärvligt. En av dem, Joar, förknippar vuxenhet med att inte uppleva saker, med att saker och ting inte är särskilt märkvärdiga. Barnets eller tonåringens uppspelthet blir en kontrast till detta. Genom att leka den oerfarna får Joar det som är välbekant att framstå som exceptionellt eller exalterande. Att få vara ”grabben” är att ”ta tillvara på impulser, vad man känner för eller har lust till, där kanske vanliga konventioner om hur manlighet är sätter stopp”. Den hypermaskulina, parodierade grabbrollen blir ett sätt att utmana manligheten, beskriver Joar, något som också påverkar hur han tar sig an vuxenlivet med större distans och mindre allvar.Ageplay har varit tabubelagt och kan nog i vissa kretsar vara kontroversiellt eftersom det har förknippats med sådant som pedofili och incest. Detta avfärdar Elin Bengtsson – det är vuxna som i samtycke leker och inte barn. Men hon visar också hur våra begär, drömmar och identiteter är mångbottnade, och hur just tanken på det förbjudna kan väcka lust. Det är kittlande att föreställa sig att bli utnyttjad. Det är befriande att ha någon som bestämmer över en. Till exempel berättar Hedda om hur leken att vara den oerfarna och utforskande innebär ett ”högre medvetande”.I samma andemening kan det vara berusande att ha ett maktövertag, att som ”Mommy” eller ”Daddy” bestämma över någon som måste följa ens ord och handling. Men den vuxna positionen framträder inte alls i Elin Bengtssons undersökning vilket framkallar en känsla av att jag snuvas på halva berättelsen.Även om leken är fri innehåller den alltid regler som bestäms av de som leker, menar Eugen Fink. Och inom BDSM råder samtycke där regler etableras i samförstånd snarare än utifrån konventionella normer. Elin Bengtsson lyfter fram att ageplay äger rum i hemmet, det vill säga att det är i vardagen, i det nära, intima, som leken utövas. En viktig poäng som jag tar med mig här är därför att lek inte är arbete. Det är ett fenomen där vi avbryter arbetet och istället gör det som är lustfyllt. Vi är i leken inte längre ”nyttiga medborgare” som producerar varor eller tjänster för att ställa mat på bordet och betala räkningar, eller sysslar med hemmets reproduktiva arbete, som omsorg eller städning.När min pappa arbetade i fabriken lekte han inte, det var vi barn som lekte när vi åkte runt med fabrikens sparkcyklar. Lekte du med oss, frågar jag pappa idag. Nej, svarar han, jag hade tillsyn av pannan, men visst åkte jag runt. Fabriken var ju stor, min cykel hade ju verktyg och allt annat. Jag åkte nog med er också.Genom leken vanhelgas saker och ting, menar filosofen Giorgio Agamben. Barn gör leksaker av sådant som tillhör andra sfärer och som vuxna är vana vid att se allvarligt på, så som ekonomi, krig eller juridik. ”Helt plötsligt blir en bil, ett skjutvapen eller ett juridiskt kontrakt en leksak.” skriver han. Det handlar inte om slarv eller vårdslöshet när barn, eller vuxna, ger pinnar, dockor, krukor och stolar nya användningsområden. Snarare finns det i lek en distans. Man går in i leken, man kan gå ur den, och saker och ting blir annorlunda. Leken innebär förnyelse och är, enligt Giorgio Agamben, barnens gåva till mänskligheten.Lek handlar alltså om förnyelse. Lek kan förändra inte bara föremål och idéer, utan också individer och samhällen, och därmed spela en roll för demokratiers utveckling. Det menar forskarna i antologin Play and Democracy. Genom lekfulla politiska aktioner, konst och kultur men också barnens lek i skolan kan normer, värderingar och politiska beslut ifrågasättas. Det finns en inneboende lekfullhet i demokratier enligt forskarna, eftersom leken omförhandlar saker och bygger upp motstånd mot dominerande föreställningar, manipulation och maktspel. Ett samhälle där det inte finns plats för lek är totalitärt.När pappa arbetade i fabriken så störde jag och mina syskon hans arbete. Jag hoppas att vi barn drog in pappa i leken, så att fabrikens produktion och tid avbröts och istället blev vår, gemensamma tid. I min lekfulla tanke var fabriken som pappa arbetade i inte längre en fabrik gjord för att producera saker, utan en plats för att köra fort mellan maskinerna. En plats långt mer spännande än ett nöjesfält. Vi ville aldrig gå hem. För i leken var vi fria och mer hela som människor.Marie Hållanderförfattare och lektor i pedagogikLitteraturGiorgio Agamben (2007) Profanation. Zone Books.Giorgio Agamben. (2005) Undantagstillståndet. Bokförlaget Faethon.Elin Bengtsson: Perversa tidsligheter. Ageplay och litenhet ur ett queertemporalt perspektiv. Ellerströms, 2022.Eugen Fink. (1974) The Ontology of Play, Philosophy Today vol 18, nr. 2.Eugen Fink, Ute Saine and Thomas Saine (1968) The Oasis of Happiness: Toward an Ontology of Play. Yale French Studies. No. 41, Game, Play, Literature, pp. 19-30. Yale University PressAlice Koubová, Petr Urban, Wendy Russell and Malcolm MacLean (2021) Play and Democracy. Philosopical Perspectives. Routledge.UNICEF, Barnkonventionen. https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten?_gl=1*8ihfxp*_up*MQ..&gclid=CjwKCAiAk9itBhASEiwA1my_6xCXBhShfi-akoOb0HksLsFU0vd4FDtkhBtR41zhDqCowoVPcUDYxhoCzLwQAvD_BwE

Hör även om kyrkornas protester i Tyskland mot partiet AfD och om krisen inom den svenska pingströrelsen samtidigt som det går betydligt bättre för de pingstkyrkor i Sverige med utländska rötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SÄPO bedömer att den ryskortodoxa kyrkan i Sverige som tillhör Moskvapatriarkatet är en plattform för att samla in underrättelseinformation. Hör Daniel Stenling, chef för SÄPO:s kontraspionage, Isak Reichel, direktör hos Myndigheten för stöd till trossamfund, SST och Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd.Flera kyrkor i Tyskland demonstrerar återkommande mot det högernationalistiska partiet AfD, Alternativ för Tyskland. Vår korrespondent Daniel Alling är med från Berlin och berättar om hur framgångsrik kampen verkar vara och om hur AfD bemöter kritiken från de religiösa företrädarna.Den svenska pingströrelsen skakades i höstas om av en affär som rört Daniel Alm, föreståndaren för Pingst Fria Församlingar i Samverkan. En tidigare kvinnlig kollega som riktade anklagelser mot honom om maktmissbruk och handlingar av sexuell karaktär. När det här blev känt valde pingstledaren Daniel Alm att avgå från sin tjänst, även om han sa att han hade en helt annan bild av situationen än anmälaren. En internutredning i pingströrelsens ledning visar nu att Daniel Alms ”agerande inte varit juridiskt felaktigt men att förtroendet för för honom som nationell ledare gått sönder” Hör Joel Halldorf, kyrkohistoriker och författare som forskat om ledarskap inom pingströrelsen om hur mycket den svenska pingströrelsen skadats efter den här affären?Medan svenska pingstförsamlingar bearbetar både ledningsfrågan och ser ett minskande medlemsantal så har det skett en tydlig ökning av nya migrantförsamlingar, en av de pingstkyrkorna finns i Sollentuna. Hör Nelson Guedes Montano som hittade ett andligt hem i Iglesia Nueva Creación i samband med en hungerstrejk på Sergels Torg.Tidöpartierna vill göra något åt ett så kallat slöjtvång. I en debattartikel skriver jämställdhetsministern Paulina Brandberg att regeringen och SD kommit överens om att tillsätta en utredning som ska titta på om det går att förbjuda att barn tvingas att bära slöja eller andra religiösa plagg. Men går det här att genomföra utan att det krockar med Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Barnkonventionen, som båda är införlivade i svensk rätt? Hör Mårten Schultz, professor i civilrätt, som ser en del rättsliga utmaningar med det här förslaget från regeringen.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Liza Youhanan

Barnkonventionen är lag och vi har ett viktigt uppdrag i förskolan. Vi har träffat Therése Hultman, rektor i förskolan i Stockholms stad för att prata om vad som egentligen är barnets bästa. Hur ska vi tänka kring barnens bästa kontra varje barns bästa? Vi söker nycklarna för att få arbetet att leva i vardagen och vara en del av allt vi gör.  www.forskolepodden.se @forskolepodden

”Chat Control 2.0” är lagförslaget från EU som kommer möjliggöra den största massövervakningen någonsin i demokratiska länder.     Lagförslaget, även kallad permanenta CSAM-förordningen, har lagts fram av den svenska EU-kommissionären och Socialdemokraternas Ylva Johansson. Lagförslagets syfte är enligt Ylva Johansson att komma åt barnövergreppsmaterial på nätet. Men enligt ett färskt avslöjande av en grupp europeiska grävjournalister pekar mycket på att det är ett internationellt sofistikerat lobbynätverk som ligger bakom förslaget. Däribland Ashton Kutcher-grundade Silicon Valley-bolaget Thorn. Journalisterna har tagit fram dokument som b.la. visar på anmärkningsvärda kontakter mellan Ylva Johansson och vinstdrivande företag som misstänks ha påverkat EU-kommissionären, aggressiva smutskastningskampanjer designade av lobbygruppens ”attack dogs” och Europols explicita mål att övervaka och spara all insamlade data från en halv miljard EU-medborgare efter att Chat Control 2.0 har pressats igenom.     Lagförslaget, som bryter mot FN:s grundläggande mänskliga rättigheter och Barnkonventionen, har fått massiv kritik från 100-tals organisationer. Däribland EU:s egna experter. Därutöver menar 100-tals forskare och experter från 38 olika länder att lagen är omöjlig att genomföra i praktiken.     Så hur är det så att Chat Control 2.0 är på väg att bli lag i Europa, trots allt?     Karl Emil Nikka är expert på IT- och cybersäkerhet, författare och har lagt hundratalstimmar på att granska Chat Control 2.0 och dess påverkan Europas medborgare och barn. Han är också utsedd till ”Årets säkerhetsprofil”. Karl Emil är den enda som har fått debattera lagförslaget med EU-kommissionären. Han gästar för att prata om allt kring Chat Control 2.0, varför lagförslaget är så kritiserat, varför lagförslaget är direkt skadligt för barn, desinformationen som spridits av Ylva Johansson och varför kommissionären har undvikit så många experter som har presenterat konkreta alternativ som kommer hjälpa barnen på riktigt. Vi pratar också om vilka politiker och partier som är för- och emot detta lagförslag.       Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A     Detta avsnitt spelades in den 4e oktober 2023.   www.chatcontrol.se ADVOKAT THOMAS OLSSON I LOUNGEPODDEN: https://open.spotify.com/episode/2sLOLq9tM8TPAbGiz9djxA?si=34011b85d1df4973 GRÄVNÄTVERKETS REPORTAGE PÅ BALKAN INSIGHT(GRATIS) ELLER LE MONDE(LÅST): DEL 1: https://balkaninsight.com/2023/09/25/who-benefits-inside-the-eus-fight-over-scanning-for-child-sex-content/ DEL 2: https://balkaninsight.com/2023/09/29/europol-sought-unlimited-data-access-in-online-child-sexual-abuse-regulation/ LE MONDE(LÅST): https://www.lemonde.fr/en/les-decodeurs/article/2023/09/26/the-eu-fight-against-child-pornography-stokes-fears-of-widespread-online-surveillance_6140055_8.html 5 JUNI STIFTELSENS SUMMERING GRÄVREPORTAGET OM KORRUPTION https://femtejuli.se/2023/09/26/chat-control-politisk-korruption-pa-eu-niva/ UTFRÅGNING I LIBE UTSKOTTET(GJORDES EFTER INSPELNING AV VÅRT PROGRAM): https://www.dn.se/varlden/ylva-johansson-fragas-ut-om-lobbykontakter/ DN:s summering av utfrågningen: https://www.dn.se/varlden/ylva-johansson-fragas-ut-om-lobbykontakter/ THEATRE OF WAR DOKUMENTÄR: https://vimeo.com/ondemand/theatersofwar ROGER STAHL INTERVJUN MED GLENN GREENWALD https://www.youtube.com/watch?v=8Xp9jTdJ4Ys

Barnets bästa, flykt och invandring? Barnkonventionen krockar med andra lagar och prioriteringar, hur går det egentligen ihop? Hur ser det ut i domar idag? Louise Dane, jurist på Asylrättscentrum guidar oss i de komplexa och samtidigt enkla processerna.

Fanfarernas avsnitt, det hundrade avsnittet av Barnrättssnack! Vi bjuder såklart på fyrverkerier, popcorn och massvis av glädjetjut. Och vi pratar om olika former av jippon, kampanjer och uppmärksamhetsdagar för barnets rättigheter. Gör dom nån skillnad, för vem, och hur?

Vi börjar säsong 6 med att prata om att kicka igång, börja och fortsätta arbetet med barnets rättigheter. I vilken ände ska vi börja, kan vi börja fel, vad kan va bra att göra och ett gäng andra frågor diskuteras. Och the floor is lava! Välkomna till säsong 6 och avsnitt 99. Under avsnittet tipsar vi bland annat om: Avsnitt 80 - Dikesköraravsnittet Avsnitt 19 - Implementering, Gunnar och att ligga i framkant Elizabeth Englundh - Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande: Statligt ansvar - regionalt lärande? Åsa Ekman - Barnets rättigheter. Barnkonventionen i förskolan.

Vad har du för ett ovanligt namn? Idag har Tiburtius namnsdag och det är ynka 2 personer i Sverige som heter det. Hör av dig till Karlavagnen och berätta om namnet du bär som du är snudd på ensam om! Diedona, Månfare, Jeromie eller Snježana - får du jämt och ständigt bokstavera ditt namn? Undrar folk varför du heter som du heter? Väcker ditt namn reaktioner och uppmärksamhet och blir du stundtals trött på att förklara ditt namn?Att få ett namn står inskrivet i Barnkonventionen, det är alltså en mänsklig rättighet att få heta något. Kanske du har en alldeles speciell historia om varför du fick ditt ovanliga namn? Eller har du döpt ett barn till något speciellt, kanske efter en släkting eller idol eller ett väderfenomen? Blir det oftast ett smeknamn på ditt ursprungsnamn eller har du en samling av olika varianter som du fått heta? Ring och berätta!Karlavagnen fredag startar 21.40, telefonslussen öppnar 21.40. Ring 020 - 22 10 30 eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se. Du kan också söka upp oss på sociala medier och dela dina tankar och bilder.Ansvarig utgivare: Johan Signert

Göteborgs barnvänligaste eller obarnvänligaste gata? Vad gör en planarkitekt, vad är en detaljplan och varför är barnkonventionen viktig för nån som jobbar med kartor? Det frågar vi Anette Karlsson, planarkitekten i Tanums kommun om i veckans avsnitt. Och vi får höra om kommunens arbete med att integrera barnets rättigheter i detaljplaneprocessen! Om att ta sitt uppdrag i mål kring barnets rättigheter och inte titta på den stora bilden först.

Allt fler blir hemlösa i Sverige i dag. Den grupp som ökar mest är de strukturellt hemlösa – personer som utan sociala problem, missbruk eller psykisk ohälsa ställs på bar backe. Andelen vräkningar har ökat och allt fler barn växer upp utan ett tryggt hem, vilket är ett brott mot barnkonventionen. Hör Åsa Paborn, direktor på Stockholms stadsmission, om den nya hemlöshetsrapportens dystra uppgifter, om kommunernas ansvar och en socialtjänstlag som måste skärpas. Samtalet kommenteras av Kent Persson. Programledare: Anna Bellman

I syfte att stoppa spridning av barnporr presenterade Apple, sommaren 2021, en kontroversiell lösning. Apple ville skanna efter kända barnporrbilder på klientsidan innan bilderna laddades upp till molntjänsten Icloud. Planerna möttes av stor kritik från säkerhetsbranschen, och Apple skrotade lösningen när de insåg vilka negativa konsekvenser lösningen kunde få. I en kommentar till Wired sade Apple att ”barn kan skyddas utan att företag kammar igenom deras personliga data”. Våren 2022 lade EU-kommissionär Ylva Johansson fram ett massövervakningsförslag som får riskerna med Apples skrotade lösning att blekna. Förslaget som kallas ”Chat Control 2.0” vill tvinga publika moln- och meddelandetjänster att skanna mejl, chattar, spelkonversationer och molnuppladdade filer efter material med sexuella övergrepp mot barn. Förslaget omfattar även totalsträckskrypterade tjänster, vilket omöjliggör säker kommunikation för alla EU-medborgare, inklusive journalister, politiker, sjukvårdspersonal och frihetskämpar. Utöver riskerna kring dataläckage och spionage går förslaget stick i stäv med FN:s konvention om mänskliga rättigheter, Europakonventionen och Barnkonventionen. Men kanske värst av allt är kanske att förslaget inte ens tar itu med barnporrproblemet. I stället tar förslaget bort barnens rätt till integritet och skydd för personlig data. Unicef skriver att barnens [barnkonventionsskyddade] kommunikationsintegritet hotas när deras inlägg, chattar, meddelanden eller samtal avlyssnas av stater eller andra aktörer. Detta är precis vad Chat Control 2.0 vill tvinga världens IT-jättar att göra. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd183.

I detta avsnitt diskuterar vi ålder. Barnkonventionen är lag i Sverige, vilket ger alla barn rätt till bästa möjliga hälsa och rätt till liv, överlevnad och utveckling. Men en grundläggande princip i den svenska sjukvården är att alla människor har lika värde – oavsett ålder. Hur vägs de här principerna mot varandra?

I avsnittet samtalar vi om hur Barnkonventionen kan tillämpas för att bland annat säkerställa barnets rätt till skydd och säkerhet. Medverkande: Marie Lundin Karphammar, barnrättsjurist, SKR, och Cecilia Ramqvist, Demokratisektionen, SKR Samtalsledare: Anders Nordh, SKR En textversion publiceras inom kort.

Vi möter Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin och talar om barns rättigheter sedan Barnkonventionen blev svensk lag. Vilken effekt har Barnkonventionen fått i praktiken? Hur väl uppfylls Barnkonventionens krav på barnets rätt att komma till tals i olika rättsprocesser? Hur fungerar skolans arbete för att motverka kränkningar av barn? Och vad behöver förändras för att den växande siffran av barn som lever utan ett hem i Sverige ska förbättras?

Barnen som faller mellan stolarna. Psykolog Emma Chawinga och barnrättsjurist Karin Sjömilla pratar om vilka barn har svårast att få hjälp och vad det innebär att alla barn har rätt att må bra igen efter våldsutsatthet. Vad säger Barnkonventionen och hur kan vi se till att alla barn får det stöd de behöver?  Programledare: Pedram Nasouri Om serien: Barn har rätt att inte utsättas för våld. Men var tredje barn i Sverige har någon gång utsatts för våld från en vuxen i sin familj. Enligt Barnkonventionen, som är svensk lag, har barn som utsatts för våld också rätt att få hjälp att må bra igen. Trots det möter Rädda Barnen många barn som faller mellan stolarna och inte får dom insatser dom behöver. Den här podden, av och med psykologer och psykoterapeuter från Rädda Barnens Centrum för Stöd och Behandling, pratar om varför det är så här, hur det påverkar barnen och hur vi kan lösa det.

Saga växte upp i en familj där våld var en del av vardagen. Det var först vid 16 års ålder hon fick den hjälp hon behövde och placerades i familjehem. Hör Sagas berättelse och psykologerna Hanna Weyler Müller och Ylva Edling resonemang om vad som krävs för att systemet ska kunna fånga upp alla barn som är i behov av stöd och behandling. Programledare: Pedram Nasouri Om serien: Barn har rätt att inte utsättas för våld. Men var tredje barn i Sverige har någon gång utsatts för våld från en vuxen i sin familj. Enligt Barnkonventionen, som är svensk lag, har barn som utsatts för våld också rätt att få hjälp att må bra igen. Trots det möter Rädda Barnen många barn som faller mellan stolarna och inte får dom insatser dom behöver. Den här podden, av och med psykologer och psykoterapeuter från Rädda Barnens Centrum för Stöd och Behandling, pratar om varför det är så här, hur det påverkar barnen och hur vi kan lösa det.

Att leva på flykt undan våldet. Barn som bor på skyddade boenden har ofta svårt att få tillgång till vård och behandling från samhället. Olga Persson, förbundsordförande för Unizon och Sara Skoog, psykoterapeut från Rädda Barnen pratar om hur det kan vara så och vad som krävs för att situationen ska förbättras.  Programledare: Pedram Nasouri Om serien: Barn har rätt att inte utsättas för våld. Men var tredje barn i Sverige har någon gång utsatts för våld från en vuxen i sin familj. Enligt Barnkonventionen, som är svensk lag, har barn som utsatts för våld också rätt att få hjälp att må bra igen. Trots det möter Rädda Barnen många barn som faller mellan stolarna och inte får dom insatser dom behöver. Den här podden, av och med psykologer och psykoterapeuter från Rädda Barnens Centrum för Stöd och Behandling, pratar om varför det är så här, hur det påverkar barnen och hur vi kan lösa det.  

Vi samtalar om barnrätt med barnrättsjuristen Karin Sjömilla. Karin arbetar som barnrättsjurist vid Rädda Barnen och har jobbat med barnrättsfrågor i ca 20 år, vid ECPAT, Europarådet och hos Barnombudsmannen. Barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020 men vilken effekt har detta haft på rättstillämpningen? Vi diskuterar med Karin om principen om barns bästa och hur denna princip tas tillvara. Vilka betydelsefulla rättsfall gällande barns rättigheter har kommit den senaste tiden?  

Hur möter skolan upp Barnkonventionen som lag och har vi en systematik kring det viktiga arbetet med barns rättigheter inom deras utbildning. Elevhälsopoddens Stefan Boström möter Lisa Skiöld från Barnombudet i Uppsala län (BOiU) som har gedigen erfarenhet kring arbete med barnrätt från olika verksamheter. Samtalet tar oss med på en genomgång av det viktigaste innehållet inom barnkonventionen till hur vi som arbetar med barn kan tänka och arbeta för att främja barnens rättigheter. Detta är första avsnittet av tre på temat barns rättigheter inom förskola och skola.

Ännu en säsong med Barnrättssnack är över, den här lite tidigare än vi tänkt oss. Vi sätter betyg på säsongen, funderar på när vi sätter betyg och pratar om betyg i skolan!

Barnkonventionen har varit lag i snart 2,5 år och det finns nu lite praxis. Domaren Ann Rask Samuelsson är tillbaka! Det blir info om lite nya lagar som kommit, hur domstolarna jobbar på och vi undrar hur vi kan närma oss dom lite inboxade men så viktiga juridiska perspektiven på barnkonventionen.

Vad är assisterad befruktning och hur kommer ens barnkonventionen in när det inte finns ett barn (än)? Vad är en familj, vilka rättigheter handlar det om, var brukar vi gå fel och vilka missuppfattningar finns? Vi har med oss experten Leontine Olsbjörk!Tips till alla vuxna som funderar på att donera eller ta emot donerade spermier och/eller ägg!

Åsa och Linus försöker ta med arbetet för barns rättigheter till nöjesfältet. Vilka känslor och upplevelser får vi i arbetet med barnkonventionen och vad kan vi ta med oss framåt. Förväntan, tristess, glädje och allt. Vi fastnar lite på kärlek och om det heter sockervadd eller spunnet socker.

Hot om våld, ätstörningar och ungdomar som köps ut ur klubbar. Kaliber om Sportbladets granskning av hockeygymnasier, och SVT Sports granskning av rytmisk gymnastik. Väldigt stressigtSportbladet har i över två år, sedan Barnkonventionen blev lag, granskat ungdomsishockey i serien "Utgallrad". I dagens Kaliber tar vi upp deras senaste granskning av hockeygymnasier, och om hur föräldrar kan tvingas bli återbetalningsskyldiga om ungdomar vill byta hockeygymnasium, eller hoppa av. Något som den klubb som svarar Sportbladet säger endast sker om det handlar om byten. Sportbladets reporter Patrik Brenning berättar mer om sin granskning, hur avtalen kring hockeygymnasierna fungerar, och bland annat avtal om återbetalningskrav.Ju ondare det gör, desto bättre är detInom rytmisk gymnastik har det kommit vittnesmål om vikthets som lett till ätstörningar, hot om våld och smärtsam stretching i en granskning som SVT Sport har gjort under våren. En av dem som berättar är tidigare gymnasten Clara Göthberg. Jag har blivit kallad för ´kossa´. Jag har blivit kallad för ´elefant´. Jag har fått höra att jag inte ska dricka vatten på träningen för att jag blir för tung och klumpig. Jag har fått höra att jag ska bli slagen om jag inte skärper mig. Och jag har fått höra att ju ondare det gör, desto bättre är det. Jag har skämts. Jag har skakat i panik och jag har haft prestationsångest upp över öronen.Gymnastikförbundet säger bland annat såhär om vittnesmålen: Ja, jag blir ju naturligtvis bestört. Det här är ju ingenting som vi varken vill se inom gymnastiken, eller idrotten i stort. Idrotten för mig ska ju vara en plats för trygghet och glädje. Men naturligtvis så är tränare, precis som många andra, en del av en kultur, man ärver något, ett sätt att göra saker, "så här har vi alltid gjort". Och där kan ju vara en utmaning att bryta de mönstren. En annan sak som tas upp i SVT Sports granskning är så kallad tvångsstretching. Något som både förbundet och Anna-Karin Wikström, en legitimerad fysioterapeut som ingår i det medicinska teamet inom Svenska gymnastikförbundet säger såhär om: Jag tycker att det är förfärligt. Växande kroppar är inte gjorda för att stretcha i ytterlägen på det här sättet, med någon extra vikt på. Det är mer okej när de sitter i egna positioner och stretchar på eget bevåg. Men inte när det är någon till person som är med och trycker på. Man håller inte för det. Att pressa på i ett sådant ytterläge. Alla går ju såklart inte sönder, men det finns ju risk varje gång man gör det att man faktiskt går sönder.Något som gymnastikförbundets generalsekreterare Pelle Malmborg håller med om: Med våld alltså, med hjälp av våld, komma till ytterläge, det är ju aldrig rätt. Självklart inte.Gymnastikförbundet har efter granskningen tillsammans med flera andra länder kommit med ett förslag till internationella gymnastikförbundet om att inte tillåta minderåriga personer att tävla på landslagsnivå i seniormästerskap. Idag är gränsen för att tävla i ett seniormästerskap 16 år, med de vill se en höjning till 18 år.Gymnastikförbundet jobbar också med att involvera gymnaster, ledare och föreningsstyrelser inom den rytmiska gymnastiken där de genom utbildning och föreningsträffar utgår från gymnasternas berättelser. Det är fortsättningen på ett arbete som pågått under en längre tid kopplat till träningsmetoder, ledarskap, synen på de aktiva och strukturer inom svensk gymnastik, enligt gymnastikförbundet. Riksidrottsförbundet om granskningarna: Misslyckats med att skydda just de här barnenMalin Träff, sakansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet, säger bland annat såhär om granskningarna: Först så skulle jag säga att det är smärtsamt att höra om de här unga som far illa. Och sedan är det ju så att även, eller kanske särskilt, när unga far illa inom idrotten så kommer det också med tankar på vårt ansvar, vi vuxna som ansvarar för de här verksamheterna, och känslan av att ha misslyckats med att skydda just de här barnen då.I de fall, till exempel i internationella sammanhang, där barn ses som handelsvaror, säger Malin Träff att: Pengar, makt och framgång är otroligt starka drivkrafter för många. Så är det även inom idrotten och runt idrotten. I de allra grövsta fallen så skulle man nästan kunna kalla det för trafficking till och medoch vi behöver motverka det på alla sätt som vi kan, såklart.

Controller och ekonomichef förklädda till barnrättshjältar, enhetschefen som blir förbannad när rättigheter inte tillgodoses och utredningssekreteraren som förkroppsligar barnrättens berg-och dalbana, det är gänget som ligger bakom ett gigantiskt och superviktigt jobb som skett på kulturförvaltningen i Malmö stad. Vi ägnar avsnittet åt att prata om resurskartläggningsmodellen dom tagit fram!

Hur kan vi tänka kring barnets rättigheter och offentliga budgetar? Vad är ens en budgetprocess och var kommer barnkonventionen in? Hur mycket pengar satsar Sverige på barnets rättigheter och varför hittar vi inga barnrättsliga budgetar?

Vem vill bli av med makt, kan vi nånsin skapa inflytandeforum som funkar, vad handlar egentligen begreppen childism, ålderism och åldersmaktsordning om? Det är några av frågorna vi resonerar kring i veckans avsnitt med experten och forskaren Jeanette Sundhall!

Brinnande engagemang, vilja till förändring och klokskap summerar veckans avsnitt. Vi pratar om barnets rätt att göra sin röst hörd och blir totalt kära i veckans gäster! Sevval Karaduman, Josef Al-Husseini och Kanza Rehman från Angereds ungdomsråd delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter till oss!

Vi inleder säsong fyra med att prata om nuläget, Linus har utvecklingssamtal med Åsa och vi pratar om att barn lever i kris.

För två år sedan blev Barnkonventionen svensk lag. Månadens avsnitt gästas därför av Lisa, Maskrosbarns egna sakkunnig i barnrättsfrågor, som berättar om Barnkonventionen och svarar på de vanligaste frågorna. Tillsammans med Denise, som vikarierar som programledare, djupdyker de lite extra i en av barnkonventionens grundprinciper; rätten att få uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör en själv. Denise och Lisa ger även råd om hur du som ungdom kan använda dig av din rättighet och göra din röst hörd.

Hur bedömer man vad som är barnets bästa och vilka faktorer kan spela roll för att inte få stanna? Barnkonventionen är ett viktigt verktyg för att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses och sedan den första januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Den senaste tiden har ett flertal avslagsbeslut uppmärksammats om barn som levt större delen av sitt liv i Sverige. Louise Dane, forskare i offentlig rätt och författare av policy briefen "Den reglerade invandringen och barnets bästa" (2020:5), delar med sig av sitt forskningsresultat och förslag på förbättringar. Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket, bidrar med ett rättsligt perspektiv på hur barnets bästa bedöms och vilka avvägningar som görs. Tillsammans diskuterar de tillämpningen av barnperspektivet.

Detta är en inläsning av NPC reder ut: Barnkonventionen och Narkotika. Du hittar texten på http://narkotikapolitisktcenter.se/wp-content/uploads/2020/11/NPC-reder-ut_Barnkonventionen-och-narkotika-1-1.pdf

Det är midsommarvecka och som alltid påverkas barn av vuxnas alkohol. Vi får besök av Olivia Trygg Larsen som berättar om varför Trygga Barnen finns, och vad du som vuxen kan göra. Allt med fokus på barnet!

Ett avsnitt om barnets rätt att göra sin röst hörd! Vi pratar om att vända på det, barn som experter, förtroendevaldas roll i arbetet att lyssna på barn och vikten av att ha uppdrag om att genomföra dialoger med barn och unga. Vi är i Strängnäs kommun på barnens mötesplats

Fortsättningsavsnitt med fokus på två av barnkonventionens diskrimineringsgrunder! Vi har med oss forskaren Tobias Hübinette och nätbutiksgrundaren Johanna Abdo. Det blir samtal om ras och färgblindhet, barns utsatthet och medvetenhet om strukturer och rasism, om att vilja väl men göra fel och att agera med stora och små steg.

Den här veckan lyfter vi fokus på två av barnkonventionens diskrimineringsgrunder, ras och hudfärg. Och det gör vi tillsammans med Nora Ordenes Söderberg och Anna Ljungström Armah från PoC Aura! Vi pratar om behovet av stödstrukturer, om vuxnas motstånd, gemenskap och utanförskap, minoritetsstress och mycket mer!

Barnkonventionen gäller alla personer under 18 år, men ser vi dom yngsta barnen som rättighetsinnehavare? Vad säger FN om den tidiga barndomen, hur påverkar covid-19 dom yngsta, artikel 6 och dess betydelse och alla viktiga viktiga vuxna är ämnen vi berör i det här avsnittet.

Två barnmorskor ger sin syn på barnets rättigheter i mötet med den vuxna kvinnan! Vi undrar saker som pratas det om barnkonventionen, när blir det extra komplext, frågas det om våld och vilka råd kan vi ge till andra.

Vi har träffat ett expertgäng på det mesta som rör rätten till hälsa, Min stora dags barn och ungdomsråd! Samtalet kretsar kring vikten av att ha roligt, att få känna sig som alla andra, vuxnas bra och dåliga bemötande, om att va sin egen person och inte sin sjukdom och mycket mycket mer.

Vi fortsätter på temat ledarskap och fokuserar på för och med barn och unga. Vi får lyssna till ledare som själva är unga, vi pratar om förebilder, vuxnas ansvar och såklart om artiklar i barnkonventionen som berör olika aspekter av utveckling och ledarskap.

Ett avsnitt att skicka till din chef! Vi ägnar avsnittet åt att prata om vad en chef egentligen har för ansvar när det kommer till barnkonventionen. Och vi får höra ett par experter reflektera kring det, nämligen två kommunchefer. Men vi pratar också om attityder till att barn har rättigheter, kaniner, teknikstrul och rekryteringsfirmor.

Skönhetsuniversum, bajsmatte, status i läsande och vuxna som dödar barns drömmar. Den här veckan pratar vi om läsande och skrivande kopplat till några av barnkonventionens artiklar. Hur hänger läsande och skrivande ihop med icke-diskriminering, barnets bästa, rätten till liv och utveckling och rätten att göra sin röst hörd och få sin åsikt beaktad?

Vi pratar ofta om barnets rätt till rekreation, idrott och att få va med i föreningar och idrottsliga sammanhang. Men i elitsatsningar då, finns barnkonventionen där och går det ens ihop? Vi resonerar om elitsatsningar och barn tillsammans med experter på området.

Ett fullmatat avsnitt om att veta sina rättigheter! Vi pratar om Anki på SJ, attityder och kunskaper om barnkonventionen, går elljusspår och möter människor som berättar om en del av det arbete som Vimmerby kommun gör på temat att veta sin rätt

Är ålder en dom? Idrott och pandemi, betyg från årskurs 4, programledare, skolk och dåliga lappar pratar vi om i det här mitt- och mellanavsnittet. Vi ställer oss också frågan vilka barnrättsliga mellanrum finns?

Hur använder en domare på barnkonventionen och hur ser egentligen den som dömer på att barnkonventionen är lag? Vi har snackat med en domare, Ann Rask Samuelsson, om just detta!