Podcasts about ensamkommande

18 december. 2015 kom över 35 000 ensamkommande barn till Sverige. I flera år var deras öde en följetong i medier och politiken. Hur har det gått? Karin Lundström från SCB har skrivit en rapport som hon diskuterar med Mustafa Panshiri, författare och föreläsare, och Andreas Ericson.

I media har man slagit på stora trumman: De "ensamkommande barnen" från 2015 är en succé! Anders Lindberg skriver i Aftonbladet att vi borde tagit emot fler och Isobel Hadley-Kamptz menar i en ledarartikel i Dagens Nyheter att de ensamkommande afghanerna lyckas bättre än svenskar.Men stämmer verkligen detta? För att ta reda på sanningen lusläste vi SCB:s rapport och upptäckte ett hav av lögner, halvsanningar och byråkratiskt fikonspråk. När man till slut lägger ihop det hela verkar det nämligen snarare som att de ensamkommande afghanerna lyckas otroligt dåligt i Sverige, och att de är en del av en aktiv diskriminering av svenska arbetare och en dränering av den svenska statskassan. Detta är bara ett smakprov. Hela programmet finns på https://www.svegot.se/2023/12/08/lognen-om-de-arbetande-ensamkommande-afghanerna/ för dig som är stödprenumerant.

I media har man slagit på stora trumman: De "ensamkommande barnen" från 2015 är en succé! Anders Lindberg skriver i Aftonbladet att vi borde tagit emot fler och Isobel Hadley-Kamptz menar i en ledartikel i Dagens Nyheter att de ensamkommande afghanerna lyckas bättre än svenskar. Men stämmer verkligen detta? För att ta reda på sanningen lusläste vi SCB:s rapport och upptäckte ett hav av lögner, halvsanningar och byråkratiskt fikonspråk. När man till slut lägger ihop det hela verkar det nämligen snarare som att de ensamkommande afghanerna lyckas otroligt dåligt i Sverige, och att de är en del av en aktiv diskriminering av svenska arbetare och en dränering av den svenska statskassan. Inlägget Lögnen om de arbetande ensamkommande afghanerna dök först upp på Svegot.

Kalle Berg pratar om Carolas utspel i Svenska Dagbladet och debatten som har följt. Vad menar egentligen den folkkära artisten, och vem är Sveriges främsta Carola-tolkare?Fanny Wijk berättar om en staty i maktens korridorer som har skapat en debatt om objektifiering av kvinnor i konsten och eventuell upprätthållande av det strukturella förtrycket av kvinnor.Arne Larsson kommer till programmet för att prata om sin artikelserie om de ensamkommande flyktingbarnen som kom till Sverige i flyktingvågen 2015. Dessutom: Jeremy Renner går(!) på gala, Taiwans Nalle puh markering, svårt med glutenfritt i lumpen och Tareq Taylors flytt från Malmö rör upp känslor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Leg psykolog Zena El-Haj Ibrahim berättar om gruppen ensamkommande, vilka behov de har och hur professionella kan tänka i bemötanden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hotbilden mot Sverige, Säpochefen om Säpos årsbok 2021. Läget i Ukraina. Dagnys Carlsson är död, hon blev 109 år. Volodymyr Zelenskyjs tal till Sveriges riksdag. EU-toppmöte med Joe Biden. Ensamkommande barn från Ukraina. Mellanöstern vacklar i fördömandet av Putin. Viktigt VM-kval match i fotboll i kväll.

Hur är det att komma som ensamt flyktingbarn och hur påverkar det synen på dagens invandrarpolitik? Homan Elfström delar sina minnen, känslor och starka åsikter! Kontakt: goteborgspodden@llexperience.se Ljudklipp från: "Dokumentär 1987"

Precis som att vargen ger sig på hjälplösa får, ger sig asylaktivister på samhällets äldre och lurar av pensionärerna pengarna som Socialdemokraterna inte har hunnit stjäla av dom ännu. Asylaktivisterna "förklarar för dom fördomsfulla pensionärerna", att "våra" flyktingar kommer "att dö" utan deras hjälp - Och på så sätt ger pensionärerna så pass dåligt samvete, så att dom öppnar sina gamla plånböcker. Lyssna på det här programmet, så får ni höra om att asylaktivisterna stoltserar med att vid ett tillfälle fått med sig 10 000 kronor från ett enda äldreboende!EN AKUT VÄDJAN: UTRUSTNING TILL PODDEN BEHÖVS! 9500 FÖR DATOR OCH MIKROFON. HOPPAS ATT DU HJÄLPER TILL:Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva(29 Maj 2021)PODDRADIONS ÄMNEN:* Invandrarna drar ner byxorna på 11-årig flicka och "juckar på" henne - Flickans mamma pratar då om "allas lika värde".* Feminismen stoppar henne från att rösta på Sverigedemokraterna.* Lurade pensionärer på 10 000 kr - Gav "ensamkommande" åldersfuskare pengarna.* Hur påverkas svenskarna, när dom här och nu får smaka på att vara minoritet?* Kommer män och kvinnor någonsin att kunna, politiskt lita på varandra igen?MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman, Lennart Matikainen & Johan WidénVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:TVINGA ALLA FÖRETAG "ATT GE LEDIGA TJÄNSTER TILL FLYKTINGAR"https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/tvinga-alla-foeretag-att-ge-lediga-tjaenAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 5 Juni.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLENordjevel - Nordjevelhttps://youtu.be/xeSmF6KNgjULENNARTOm att bli oskyldigt anklagad för våldtäkt - Onsdagsintervju med Carl Frändh.https://swebbtv.se/videos/watch/7511c9c4-3562-423a-9674-ebe6ad7606c7ELISABETHPhiladelphiahttps://www.imdb.com/title/tt0107818/JOHANSvar på talhttps://www.youtube.com/channel/UCfrjeO0ABLQ348qhKNFlKeA

Förr, så hängde tonåringarna vid dansbanan, grillen eller busstationen. Du kan kanske fortfarande se en och annan tonåring vid grillen eller busstationen. Men, då är det nog mest troligt att det rör sig om svenska killar. Ni vet dom där som media konstant målar ut som något stelt som katten har släpat in. Tjejerna har sedan länge fått höra att dom som verkligen är spännande och intressanta, är invandrare. Jag önskar verkligen att det här var ett skämt, men nu börjar svenska tonårstjejer istället hänga vid/i asylboenden för så kallade "ensamkommande afghanska barn". Lyssna på det här programmet, så får du höra om två svenska tonårstjejer runt fjortonårsåldern som frivilligt lyftes in genom asylboendets fönster.MAJ MÅNAD ÄR NÄSTAN HÄR - MÅLET FÖR DONATIONERNA I MAJ, ÄR: 2500 KR.Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva(24 APRIL 2021)* Tonårsflickornas nya hängställe - Afghanboendet.* Inte ens vänstermännen vill hålla Achmed i handen.* Inkvoterade migranter med politisk makt över våra liv.* Kommunistens syn på oss.* Kurden som vill göra sig av med sitt "Mohamedanska" namn.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman, Tomas Wiklund & Johan WidénVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:FRU KUNDTJÄNST OCH MOHAMMEDS KEBABKNIVARhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/fru-kundtjaenst-och-mohammeds-kebabknivaAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 1 Maj.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEThron - Pilgrimhttps://youtu.be/Oeq4nY40zuA?t=120JOHANRod Stewart - Young Turks (Official Video)https://www.youtube.com/watch?v=zQ41hqlV0KkELISABETHVi på saltkråkanhttps://cdon.se/film/astrid-lindgren-saltkrakan-box-4-disc-7389963True Detectivehttps://www.imdb.com/title/tt2356777/TOMASNomy - Can't help falling in love (Elvis cover)https://www.youtube.com/watch?v=RSWbOvffDM0

Nästan två år efter EU-valet kommer nu ett nytt avsnitt av i Trygghetspoddens EU-valspecial. Medverkar gör Rasmus Ling som är rättspolitisk talesperson för Miljöpartiet. Hör varför det har tagit så lång tid för Miljöpartiet att medverka i serien. Rasmus reaktioner på knivdådet i Vetlanda. Vilka trygghetsfrågor som Miljöpartiet tycker är viktigast. Vad han svarar på att stora summor av skattemedlen fortsätter betalas ut till föreningar och organisationer som har kopplingar till extremism och/eller grov brottslighet, trots att det har påtalats under lång tid. Hur han ser på problematiken med narkotikamissbruk, i synnerhet heroin, bland ensamkommande. Främst då afghaner. Samt att det bland de ensamkommande finns de som sexuellt trakasserar tjejer i bland annat Uppsala.

Hussein, AliReza och Nabi kom till Sverige hösten 2015. Tre unga killar från Afghanistan som flytt krig och förföljelse med drömmar om ett tryggt liv. I Sverige väntade år av stress, förväntningar och svåra beslut. I dag lever de utspridda över världen. Hussein bor i Norrland. Snart är gymnasiestudierna klara och nu hänger allt på om han ska lyckas få ett fast jobb efter studierna. Efter fyra år i Sverige och hot om deportering flydde AliReza igen, denna gång till Frankrike. Där tar hans liv en helt ny vändning och han blir antagen till en prestigefylld filmutbildning. För Nabi slutade drömmen om Sverige i katastrof. 

16 februari. Bör personerna som omfattas av den så kallade gymnasielagen ges amnesti eller inte? Ja, säger juristen Krister Thelin. Nej, säger Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard. De diskuterar under Andreas Ericsons ledning.

Motiverande samtal (MI) och GRIT med ensamkommande; att förstärka hopp och uthållighet i asylprocessen och vid avslag.   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Liria Ortiz   Detta är ett klipp från avsnitt 6. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att köpa en prenumeration på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Hur hjälper man den ensamkommande med hopp och uthållighet i asylprocessen och vid avslag?  Vad är MI förhållningssätt? Vilka delar ingår i MI förhållningssätt?  Hur minskar man motstånd och ökar förändringsprat? När använder man motiverande samtal? Vad är skillnaden mellan en samtalsmetod och en behandling?     Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Liria Ortiz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut med KBT-inriktning, lärare i Motiverande samtal, utbildningskonsult, föreläsare, författare och vinnare av stora psykologpriset 2017.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och köpa din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 6 publicerades första gången 16 oktober 2017 i KBT-poddens arkiv

En fiskebåt och några flytvästar visas upp i en stor sal. Föremål som på ett konkret sätt vittnar om människors erfarenhet av flykt. Att tvingas fly, vara på flykt och komma till ett nytt land är en oerhört omvälvande upplevelse för den som går igenom det. Vi pratar med psykologen Mustafa Hosseini om olika erfarenheter hos ensamkommande flickor och pojkar som flytt från Afghanistan till Sverige. Moderator: Helen Arfvidsson, Tekniskproducent: Niklas Sjösvärd, Producent: Jenny Högström Berntsson

Oro för ökade konflikter efter mordet på iranske kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh, som begravdes i dag i Teheran. Ensamkommande i Limbo. Förlag ber om ursäkt efter kritikstorm mot barnboken "Arnold reser till Sydafrika". Eskalerande strider i Etiopien. Klyftan mellan nord och syd i Storbritannien. Försvunnen militären förbryllar många, hör bland andra Missing people. Distansundervisning för lågstadiebarn.

Dagens presskonferens: Publikgräns. Stor trädgårdsutställning utanför Bollnäs, trots pandemin. FHM om veckan som gått. Ensamkommande i Kiruna. Etiopien och fredspriset. Inrikesminister Mikael Damberg om beslutet om att max åtta får samlas - begravningar undantas. Vem ska leda Kristdemokraterna efter Merkel? Kritik mot Estoniadokumentär.

Möt en otroligt driven och inspirerande person som vågat gå sin egen väg, trots hat, rasism och en flykt för livet. Frank Dallal Hedström kom till Sverige som ensamkommande flykting från kriget i Syrien år 2015. Han heter egentligen något annat men kände sig tvingad att byta namn för att minska risken för att bli utsatt för rasism och diskriminering.  Idag bor han i Luleå, driver eget företag med målet att hjälpa nyanlända och utbilda om integration, engagerar sig ideellt och skriver på sin första bok.

Ring P1 om bland annat om att ensamkommande bör stanna, Kevinfallet och hemester. Programledare: Tova Nilsson, ansvarig utgivare: Patrik Boström

Ring P1 från Göteborg om bland annat kraven på ensamkommande, inställda studentfiranden och munskydd bland vårdpersonal. Programledare: Ina Lundström

Åren 2014–2016 kom närmare 45 000 ensamkommande barn till Sverige. Många av dem mår psykiskt dåligt. Vad har vi lärt oss om den här gruppens behov? Vad har fungerat och vad kan den som möter och stöttar unga ensamkommande behöva tänka på? Lyssna på Henry Ascher, barnläkare, Johan Andersson, psykolog på BUP Region Skåne och Petra Rinman, chef för Kunskapscentrum för ensamkommande barn på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen.

Donya firade sin 55 årsdag samtidigt som sitt äldsta barn firade 40 år. Hennes liv började i en liten by vid floden Tigris. Donya berättar om en incident från 1700-talet och som lade grunden till hennes släkthistoria. ”Jag har aldrig sett mig som ett offer”, säger Donya. Hon berättar om sin födelseby som ockuperades av IS och sedan befriades några år efteråt. Hur gick det för Donyas släkt? Hur blev hennes tillvaro i Sverige under byns mörkaste år? Donya inser att hon har förverkligat pappas stora dröm genom sitt liv i Sverige. Vad menar Donyamed det?   Tekniker, text och producent: Sahar Almashta  

Hör vad Sverigedemokraternas kandidat till EU-valet tycker. Ensamkommande flickor har det tuffare på arbetsmarknaden än pojkar. Snart börjar musikfesten Eurovision Song Contest. Programledare: Peter Al Fakir

Norska kvinnor under andra världskriget som blev förälskade i tyska soldater kom inte lindrigt undan från sina landsmän. Det var inte accepterat, och dessa "tyskslampor" släpades ut på gatan, och tvångsklipptes offentligt för att alla skulle se vilka dom var och vad dom hade gjort. I dagens Sverige så är det i många kretsar absolut inte socialt accepterat att kritisera migranter. Men kvinnorna/Batikhäxorna som ligger med "ensamkommande" migranter då? Är det socialt accepterat? Hur kommer man se på dessa kvinnor framöver? Lyssna på det här programmet!DU KAN VERKLIGEN HJÄLPA TILL. DONERA TILL PODDEN, TACK:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaVÅR DISCORD: https://discord.gg/9skcuBdÄMNEN I PROGRAMMET:* Blir Batikhäxorna dom nya "Tyskslamporna"?* Facebook styrt av Public Service - Hur skulle det bli?* Programledare på Barnkanalen anser att barn är dåliga för miljön.* Downs Syndrom i Riksdagen.* Vänsterpartisten som behöver en ordentlig mattelektion.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: (NY!) Felicia Eriksson, Nina Drakfors & Elisabeth Engman Mejl: VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/kasta-sten-saa-bjuder-polisen-paa-kaffe_1NÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 11 majVECKANS TIPSLELLEHårgalåten (Musik)https://youtu.be/FI3iX8WtzaM?t=4NINAPuppkväll med SD:s toppkandidat till EU-valet (Tal)https://www.facebook.com/nina.drakfors/videos/10156371623883247/FELICIAYngwie Malmsteen - DREAMING (tell me) (Musik)https://www.youtube.com/watch?v=enjLnhNVeBIELISABETHEric Idle - "Always Look On The Bright Side Of Life" (Musik)https://www.youtube.com/watch?v=SJUhlRoBL8M

Det här avsnittet av RFSU dokumentär handlar om pojkarna som lärt sig att använda dejtingappen Grindr för att hitta män som kan rädda dem från gatan, ge dem ett mål mat eller lite droger i utbyte mot sex. Om lärare och volontärer på språkcaféer. Personer som ska hjälpa men som istället utnyttjar dem. 

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Shamima Aktar, initiativtagare till World Wide Ladies och Anna Lidström, hållbarhetschef på Spendrups. Shamima berättar om hur hon kom till Sverige som politisk flykting och startade upp basket för kvinnorna på asylboendena på Gotland. Shamima uppmärksammas av Loka Heroes, ett initiativ som stöttar människor som gör skillnad i samhället med hjälp av basket. De berättar i samtalet om hur man tillsammans skapar en plattform för glädje, gemenskap och självständighet.  

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Kaveh Pakjoo, grundaren av Kavehs fritid som skapar mötesplatser och aktiviteter för ungdomar för att uppnå bättre inkludering, integration och som arbetar för mindre rasism och fördomar. Kaveh berättar bl.a. om sitt liv och sin resa när han kom till Sverige som fyraåring från Iran. Kaveh Pakjoo utnämndes till Bromma hjälte år 2018. Vi alla bör fundera på vilket samhälle vi vill ha, säger Kaveh.  Tekniker och producent: Sahar Almashta  

Amin och Meijsam är två av de ensamkommande ungdomar som kom till Sverige under 2015. Det är en grupp vars öde blivit något av en medial följetong. Frågan om ifall de ska få stanna eller inte har varit politiskt laddad. Sedan regeringen i december 2017 föreslog den nya gymnasielagen har de politiska och juridiska turerna varit många. Vad gäller i nuläget för Amin, Meijsam och de cirka 11 000 andra ungdomar som berörs av lagen?

Amin och Meijsam är två av de ensamkommande ungdomar som kom till Sverige under 2015. Det är en grupp vars öde blivit något av en medial följetong. Frågan om ifall de ska få stanna eller inte har varit politiskt laddad. Sedan regeringen i december 2017 föreslog den nya gymnasielagen har de politiska och juridiska turerna varit många. Vad gäller i nuläget för Amin, Meijsam och de cirka 11 000 andra ungdomar som berörs av lagen?

Ring P1 från Malmö om bland annat ensamkommande, feminism och alla helgons dag. Programledare: Henrik Torehammar

Kompositören Volodia kände sig som en fågel i en bur och han drömde om friheten under Stalins och Gulags tid i f.d. Sovjet. Han flydde till första flyktandet där han träffade sin livs stora kärlek som inte pratade hans språk. Volodia skriver musik som speglar omvärlden och livet. Sverige blev Volodias tredje hemland som han kände sig fri i. Han kunde ingen svenska, men pratade med alla människor på gatan och affärer och charmerade dem. Han hade egna knep för det. Tekniker, text och producent: Sahar Almashta

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Mustafa Panshiri och Jens Ganman, författarna till boken Det lilla landet som kunde. I samtalet diskuteras bl.a. samhällets olika förväntningar på människor, om hur vi vill uppfostra resten av världen och hur vi förklarar allt med det socioekonomiska. Vi pratar även om hederskultur, om klansamhällets syn på Sverige, om vikten av att tala om spelreglerna och konsekvenserna om jag bryter. Vad gör vi med dem som inte vill integreras? Vad är det som har gått så fel med vår integrationspolitik? Assimilation eller integration?  Tekniker och producent: Sahar Almashta

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Mustafa Panshiri och Jens Ganman, författarna till boken Det lilla landet som kunde. I samtalet diskuteras bl.a. samhällets olika förväntningar på människor, om hur vi vill uppfostra resten av världen och hur vi förklarar allt med det socioekonomiska. Vi pratar även om hederskultur, om klansamhällets syn på Sverige, om vikten av att tala om spelreglerna och konsekvenserna om jag bryter. Vad gör vi med dem som inte vill integreras? Vad är det som har gått så fel med vår integrationspolitik? Assimilation eller integration?  Tekniker och producent: Sahar Almashta

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Isak Rizell som använder musiken för bättre integration. Allting började med att Isak arbetade på flyktingboende och fick hjärta för ungdomarna. Han startade flera musikskolor för unga ensamkommande som lärde sig spela musik och sjunga. Isak Rizell berättar om att han har fått vänner från hela världen, vilket betyder mycket för honom och för ungdomarna som har fått ljus i sina liv. Ta initiativ och våga prata med varandra istället för att vara rädda, bägge sidor kan få vänner för livet, tipsar Isak. Tekniker och producent: Sahar Almashta

Zena El-Haj Ibrahim är mammaledig PTP-psykolog som till hösten återupptar sin tjänst på Nackagårdens HVB, där hon jobbar med tonårskillar. Här berättar hon om gruppen ensamkommande, vilka behov de har och hur professionella bör bemöta dem. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nader Hayati fick avslag på sin asylansökan och tappade meningen med allt i livet. Allt utom teatern. Storydox 8/2 2018. Tema: Brytpunkt.

Om narkotika, hemlöshet och utvisningar. Vad ska hända med de tusentals unga afghaner utan uppehållstillstånd som är kvar i Sverige, och som i allt större utsträckning hamnar i skuggsamhället? Konflikt har under flera år följt den grupp på 23 480 personer som kom till Sverige 2015, och som registrerades av Migrationsverket som minderåriga afghaner utan vårdnadshavare de som kommit att kallas ensamkommande. I dagens program berättar vi vad som hänt nu när nästan alla av dessa fått beslut från Migrationsverket, och i synnerhet de ungefär 10 000 personer som fått avslag men som ändå är kvar i landet. På Stockholms Central träffar vi polisen Christian Frödén, som 2016 varnade för en potentiellt väldigt problematisk utveckling. Han berättar att flera av hans värsta farhågor har besannats. Vår reporter Abdelaziz Maaloum besöker också T-centralen, och får på nära håll bevittna den kriminalitet som finns i de miljöer där många unga afghaner rör sig. Vi återvänder också till Göteborg, där vi besöker gallerian Nordstan, och även frivilligorganisationen Agape, som skapat en slags arkipelag av madrasser runt om i staden, för att undvika att alltför många ska sova på gatan. Vad säger då politikerna? Vad är deras lösning på den situation som uppstått? Konflikt besöker riksdagen, och pratar med Fredrik Lundh Sammeli, (S), Johan Forssell (M), Paula Bieler (SD) och Maria Ferm (MP). Slutligen träffar vi Mustafa Hosseini, en 19-årig afghan som varit med i Konflikt flera gånger tidigare. Efter att 2016 ha förlorat sitt boende på HVB-hem har han flyttat runt mellan kompisar, frivilliga och gatan, tills han slutligen tröttnade och sa att han var beredd att låta sig utvisas till Afghanistan. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sverigesradio.se

Varje onsdag är det läxhjälp i Mölnlycke kulturhus. En hjälp under två intensiva timmar särskilt för ensamkommande. Vilka är ungdomarna som kommer dit? Vad har de för skolbakgrund och vad är det som får så många vuxna att komma och vilja hjälpa?

Varje onsdag är det läxhjälp i Mölnlycke kulturhus. En hjälp under två intensiva timmar särskilt för ensamkommande. Vilka är ungdomarna som kommer dit? Vad har de för skolbakgrund och vad är det som får så många vuxna att komma och vilja hjälpa?

Det är mer än tio gånger så stor risk att en ung ensamkommande begår självmord än en infödd svensk i samma ålder, det visar en ny rapport från Karolinska Institutet. Människor & Migration gästas av en av rapportförfattarna, Ellenor Mittendorfer-Rutz, som tillsammans med asylrättsadvokaten Ignacio Vita och Arena Idés kommunikationsansvarige Maja Dahl diskuterar rapportens resultat och slutsatser. Vad beror det på att ensamkommande mår så dåligt? Vilka slutsatser kan dras av att de tolv personer som tog sitt liv 2017 var ensamkommande från Afghanistan? Vad måste göras för att förhindra självmord och självskadebeteende hos unga ensamkommande? Om du som lyssnar på det här samtalet mår dåligt eller känner någon som mår dåligt finns hjälp att få. Akut 112 Vid akut självmordsrisk och/eller psykisk ohälsa Tel: 112 Vårdguiden 1177 Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning: Tel: 1177 Webb: www.1177.se Nationella Hjälplinjen Tel: 020-22 00 60, alla dagar 13-22. Webb: https://www.hjalplinjen.se/default.htm Jourhavande präst Tel: 112, alla dagar 21-06, Chatt: Svenskakyrkan.se/jourhavandeprast. Jourhavande medmänniska Tel: 08-702 16 80, alla dagar 21-06. BRIS Tel: 116 111, vardagar 10-21 och lö-sö 14-21. Chatt: http://www.bris.se/?pageID=189 SPES – SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd Tel: 08- 34 58 73, telefonjour varje dag 19-22. Webb: http://spes.se/ Kyrkans Jourtjänst Jourtelefonen 031-800 650 alla dagar kl 06-24. SOS-brevlådan (webbtjänst) www.kyrkansjourtjanst.se Mind Självmordslinjen Tel 90101. Öppet dygnet runt. Chatt: http://mind.se. Webb: https://mind.se/sjalvmordslinjen/

Nourah kom till Sverige på 90 talet som en ung kvinna och trodde att hon var på väg till Sweden, men hon hamnade istället i Sverige och hennes hjärna är fortfarande förvirrad p.g.a det. Nourah överlevde många dramatiska händelser i födelselandet och under ettåriga flyktvägen via öknen till Sudan där hon bodde några år. Nourahs liv i Sverige färgades dels av drabbande hunger och misär under flera år, men också av konstiga incidenter och reflektioner samt kamp för ett värdigt liv. Tekniker, text och producent: Sahar Almashta

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi. Sarnecki berättar om familjens flykt från Polen när han var 21 år gammal. Han förklarar bl.a. varför vissa avstår från att begå brott och andra inte samt om det som påverkar brottsligheten. Sarnecki berättar om varför vi har segregerade områden och vad vi bör göra för att bryta permanenteringen av utanförskap, segregation, arbetslöshet och brottslighet. Sarnecki föreslår en hel del lång- och kortsiktiga insatser inom flera områden för att nå en fungerande integration och minskad brottslighet. Producent och tekniker: Sahar Almashta

Polisen Hanif Azizi var beredd att ta till vapen för att få återförenas med sin mamma som var rebellkrigare i den väpnade gruppen Folkets Mujahedin. Storydox 8/5 2017. Tema: Från ovan

Att utlokalisera myndigheter är på modet. Men vad händer när en liten ort tvingas ta emot hundratals stockholmare med udda vanor, och som helst av allt bara vill återvända hem till sina familjer? I en serie minst sagt alternativa reportage skildras det Sverige som ligger i mediaskuggan utanför Stockholms innerstad Utkantssverige.  Manus, regi och i samtliga roller: Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson. Producent och ljuddesign: Magnus Berg En produktion från Sveriges Radio Drama.

Amir har hunnit bli flykting två gånger under sina 18 år. Han drömde om Sverige och älskade det innan han kom hit. Amirs största dröm är att vara en bra medborgare i Sverige för att ändra den negativa bild om ensamkommande och för att betala tillbaka till landet som tog emot honom.   Text, producent och tekniker: Sahar Almashta  

Ensamkommande och lärare som inte står ut, resursskolor som utmanar inkluderingstanken och sexualundervisning efter #metoo. Vi följer upp några ämnen från året som gått.

Ensamkommande och lärare som inte står ut, resursskolor som utmanar inkluderingstanken och sexualundervisning efter #metoo. Vi följer upp några ämnen från året som gått.

Den 27 november presenterade regeringen den överenskommelse som ska öka möjligheten för ensamkommande att få uppehållstillstånd i Sverige. Men vad innebär egentligen överenskommelsen? Sanna Vestin, ordförande för FARR gästar podden för att prata om vad regeringspartierna kommit överens om och vilka konsekvenser förslagen kan få. Vilka krav måste en ensamkommande uppfylla för att få sitt beslut omprövat enligt förslaget? I överenskommelsen finns även ett förslag att reformera EBO, eget boende, och att inte ha någon avstämning om den tillfälliga lagen.

David Mohseni bodde i en bergsby i Afghanistan till han var tio år. En natt attackerades familjens hus av talibanerna och han tappade bort sina föräldrar och syskon när han sprang ut ur det brinnande huset. I mörkret ramlade han och skadade sig allvarligt, men räddades av två äldre pojkar. De flydde genom kulregn över bergen till en avlägsen by och vidare till Kabul, Iran, Turkiet. David berättar om de fyra år då han på farliga vägar och utan pengar flydde undan kriget och till slut hamnade i Sverige. Medverkande: David Mohseni och Lennart Allvin, läraren som hjälpte honom att skriva en bok om sina upplevelser. Samtalet leds av Maria Bohlin.

    Den här historia tillhör Mustafa som är en ensamkommande kille som bor hos världens finaste familj som driver en gård på Österlen. Lyssna till Mustafas historia då han berättar om sin resa och massa andra spännande saker bl.a. sin svenska familj, mormor&morfar och sina svenska kusiner! Han berättar om sin kärlek till sina 45 kycklingar, höns och tuppar som han betraktar som sina barn! Manus, tekniker och producent: Sahar Almashta    

När fler ensamkommande barn flydde till Sverige 2015 påverkades socialtjänstens arbete över hela landet. Men hur ser situationen ut nu, och på vilka sätt kan Socialstyrelsens Kunskapscentrum för ensamkommande barn vara till hjälp? Lyssna på samtalet om flickor, nätverkshem och psykisk ohälsa i väntans spår. Medverkar gör Anna-Karin Ödbrant, enhetschef Utredningsgruppen ensamkommande barn i Trollhättans kommun, och Petra Rinman och Elisabet Svedberg från Socialstyrelsen Kunskapscentrum. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (171020) 

  Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Sara Mohammad. I samtalet diskuteras bl.a. kollektivets koncept, dess villkor och konsekvenser som drabbar exempelvis barn som hindras från att ta del av möjligheterna som erbjuds. Samtalet handlar om integrationspolitiken som bygger på identitespolitik samt om brister i systemet som möjliggör barnäktenskap, könsstympning och bortförande av barn. Tekniker och producent: Sahar Almashta

  Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Sara Mohammad. I samtalet diskuteras bl.a. kollektivets koncept, dess villkor och konsekvenser som drabbar exempelvis barn som hindras från att ta del av möjligheterna som erbjuds. Samtalet handlar om integrationspolitiken som bygger på identitespolitik samt om brister i systemet som möjliggör barnäktenskap, könsstympning och bortförande av barn. Tekniker och producent: Sahar Almashta

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar de två arbetsrättsjuristerna, Martha Gurmu och Tomas Sandström. I samtalet diskuteras bl.a. om varför begreppet andra generationens invandrare är märkligt och vikten av att själv välja när man är svensk. I samtalet gör vi även ett försök att utkristallisera begreppet rasism respektive religionsfrihet och hur dessa två begrepp kan påverka arbetsgivaren och arbetstagaren i arbetslivet. Juristerna påpekar även vikten av att landets lagar, förordningar och föreskrifter gäller för alla.

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Rani Kasapi som är kulturchef i Botkyrka kommun. I samtalet berättar Rani om vikten av berättandet för kultur och integration, men också för att vi alla ska veta mer om varandra, öka förståelsen och kunna se helheten. Här spelar konst och kultur en viktig roll då det ger oss tillgång till olika berättelser i olika format. Vi blir människor och inte objekt.  Producent och tekniker: Sahar Almashta

Hösten 2016 samlades lärare under uppropet "Vi står inte ut". De sa att den svenska migrationspolitiken gjorde situationen ohållbar i deras klassrum. De vittnade om elever, ofta ensamkommande från Afghanistan, som bröt ihop i skolan av oro inför framtiden. Regeringen svarade med att annonsera en lagändring som innebär att en elev tillåts stanna så länge han eller hon går i gymnasiet. Men den nya lagen har knappt hunnit träda i kraft innan den möter kritik från skolhåll. De komplicerade reglerna gör det svårt att veta vad som gäller och lärare riskerar att göras till medbedömare i asylprocessen, menar kritikerna.

Hösten 2016 samlades lärare under uppropet "Vi står inte ut". De sa att den svenska migrationspolitiken gjorde situationen ohållbar i deras klassrum. De vittnade om elever, ofta ensamkommande från Afghanistan, som bröt ihop i skolan av oro inför framtiden. Regeringen svarade med att annonsera en lagändring som innebär att en elev tillåts stanna så länge han eller hon går i gymnasiet. Men den nya lagen har knappt hunnit träda i kraft innan den möter kritik från skolhåll. De komplicerade reglerna gör det svårt att veta vad som gäller och lärare riskerar att göras till medbedömare i asylprocessen, menar kritikerna.

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh. I samtalet diskuteras aktuella samhällsfrågor bl.a. kvinnors jämställdhet, hedersförtryck och rasism. Amineh Kakabaveh berättar om hur klimatet i Sverige har förändrats under senaste tre decennier. Vi samtalar om hur skattepengar går till etniska föreningar och religiösa samfund som gynnar varken demokrati, integration eller jämställdhet. Samtalet berör även politikens saknad av långsiktighet för att möta och lösa samhällets gigantiska utmaningar vad gäller skol- och bostadssegregeringen.  Tekniker och producent: Sahar Almashta

Om de 23 480 ensamkommande unga afghaner som kom till Sverige 2015. Vad har hänt? Med pojkarna och med Sverige? Hör ett valthorn från en göteborgsk nationaldag och om ett samhälle som bytt skepnad. Konflikts första program om ensamkommande afghaner gjordes hösten 2015. Det var under en period när det anlände flera hundra unga afghaner till Sverige varje vecka. Av de mer än mer än 160 000 människor som kom för att söka asyl i Sverige 2015, registrerades 23 480 av Migrationsverket som afghaner med koden BUV: Barn utan vårdnadshavare, de som blev kända som ensamkommande flyktingbarn. Till det här programmet har vi också förberett en grafik som ger svar på några frågor om hur det gått för de ensamkommande. Konflikt har fortsatt att följa den här gruppen nära under de nära två år som gått sedan dess. Vi får ibland frågan varför vi valt att berätta så mycket om just dem? Svaret är att de ensamkommande blottlägger flera av dom allra svåraste politiska, juridiska och mänskliga dilemman som präglar och viss mån plågar migrationssystemet i Sverige. Som att så många av dem befinner sig på gränsen mellan att i juridisk mening vara barn och vuxna. Och att så många av dem faktiskt kommer från ett annat land - oftast Iran - än det som deras asylskäl prövas mot. Sedan finns det faktum att just unga män - för det rör sig nästan uteslutande om pojkar - historiskt sett är en speciell grupp i migrationssammanhang: ett potentiellt problem om dom blir kvar men hamnar utanför samhället - men samtidigt en potentiell enorm tillgång ifall dom snabbt blir del av samhälle. Så, hur har det då gått ? Vår reporter Ulrika Bergqvist har i dagens program återvänt till några av de öden som vi följt under de två år som gått. Mustafa Hosseini och Muhammad Ahmadi mötte vi första gången 2016, när de hade fått lämna Torrekullagården i Mölndal, ett hem för ensamkommande ungdomar. Nu träffar vi Mustafa i Slottsskogen under nationaldagsfirandet. Där träffar vi också den tidigare föreståndaren för Torrekullagården, David Nilsson, tillsammans med flera andra aktivister. Vad säger det som hänt om hur Sverige förändrats sedan 2015? Hur har det påverkat hela det komplexa system som styr vad som händer med människor som kommer hit från andra länder i jakt på ett nytt, bättre liv? Med i studion för att diskutera finns den socialdemokratiske migrationsministern Morgan Johansson och Sanna Vestin, ordförande för Flyktinggruppernas Riksråd.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

I serien Människors historia vill jag medverka till att tidigare osynliggjorda och ohörda människor ska få höras. Jag vill ge röst åt ett människoöde, det kan vara vilket öde som helst, så länge det kan ha betydelse för vårt sätt att tänka. Det kan vara en familjs berättelse inför en flykt, ett tortyroffers öde eller förlusten av en familjemedlem på grund av krig.  Min förhoppning är att dessa inslag ska bidra till människors kunskap och att förståelsen ska öka. Jag hoppas också att med hjälp av det jag förmedlar kunna väcka en nyfikenhet som byter ut rädsla och fördomar mot ett aktivt lyssnande, något som är en förutsättning för verklig integration.

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Maya Abdullah. Samtalet handlar bland annat om hur människor med annan bakgrund döms hårdare och inte får samma möjligheter jämfört med etniska svenskar, om den stympade bilden av verkligheten och historien när epokens berättelser skrivs, och om hur man tvingas bli ambassadör för att ena gången försvara "invandrarna", andra gången "svenskarna" mot fördomar. 

Hur ser Svenska kyrkan på sin egen svenskhet? Och varför tycker de allra flesta ryssar att man måste tillhöra rysk-ortodoxa kyrkan för att vara en riktig medborgare? Med anledning av nationaldagen i nästa vecka lyfter vi ämnet religion och nationalism. För att vara en riktig medborgare måste man vara med i den ortodoxa kyrkan, anser en stor majoritet av de tillfrågade i flera öststater i en ny studie. Vår reporter Alexandra Sandels intervjuar Neha Sahgal vid Pew research center, och i studion kommenterar Kristian Gerner, Rysslandskännare och professor emeritus vid historiska institutionen, Lunds universitet. Jan Eckerdal, stiftsadjunkt i Strängnäs stift, vill att Svenska kyrkan reflekterar över sin relation till nationen Sverige. Varför kallar kyrkan till exempel sin psalmbok för "Den svenska psalmboken", undrar han. De kristna kopterna i Egypten har drabbats av ytterligare ett terrordåd. Katja Magnusson, Sveriges radios Mellanösternkorrespondent, har mött en sjuåring som sörjer sin döde bror. Programledare Tithi Hahn talade härom veckan med den koptiske biskopen Thomas. Människor och tro sänder nu intervjun där han talar om behovet av en kärlekens och förlåtelsens revolution. Ensamkommande ungdomar från Afghanistan har denna vecka skickats tillbaka på ett chartrat plan från Sverige. Samtidigt har en bomb dödat minst 80 personer i Kabul. Och resultatet från ett stort antal ålderstester på ensamkommande asylsökande har redovisats i svenska nyhetsmedier. Sångerskan och musikläraren Aminah Al Fakir Bergman intervjuas om sitt engagemang i rörelsen "Vi står inte ut". Finlands tidigare president Mauno Koivisto begravdes nyligen i Helsingfors. Inget öga var torrt när de sörjande hedrade den siste presidenten med egen fronterfarenhet från andra världskriget. Krönika från Sveriges radios Finlandskorrespondent Thella Jonsson.

Abdul kom till Sverige som ensamkommande flykting från Syrien för några år sedan. Bangin kom ensam från irakiska Kurdistan. Nu går de på Löftadalens folkhögskola där de också bor. Skolan ingår i Folkhögskolespåret - en lösning med både boende och skola för ensamkommande ungdomar. På Folkhögskolespåret kan man ta igen både grundskola och gymnasium, allt efter individens behov. Regeringen har gett myndigheter i uppdrag att kraftsamla för att säkra en bättre skolgång för ensamkommande unga. Samtidigt står flera platser tomma på Löftadalens folkhögskola och bara ett fåtal av landets folkhögskolor har än så länge hoppat på Folkhögskolespåret. Vad beror det på?

Abdul kom till Sverige som ensamkommande flykting från Syrien för några år sedan. Bangin kom ensam från irakiska Kurdistan. Nu går de på Löftadalens folkhögskola där de också bor. Skolan ingår i Folkhögskolespåret - en lösning med både boende och skola för ensamkommande ungdomar. På Folkhögskolespåret kan man ta igen både grundskola och gymnasium, allt efter individens behov. Regeringen har gett myndigheter i uppdrag att kraftsamla för att säkra en bättre skolgång för ensamkommande unga. Samtidigt står flera platser tomma på Löftadalens folkhögskola och bara ett fåtal av landets folkhögskolor har än så länge hoppat på Folkhögskolespåret. Vad beror det på?

Jaber Fawaz arbetar på Vivalla fritidsgård. Han driver ett projekt som inkluderar ensamkommande och nyanlända barn i Vivalla.

Många dagar känner jag mig som en clown, för här står jag och pratar om verb och de sitter och tänker på en eventuell död. Det säger Lina-Maria Abrahamsson som är lärare på Angeredsgymnasiet. Hon är en av de drygt 300 lärare som i höstas skrev under ett upprop med kravet att Sverige slutar utvisa ensamkommande ungdomar till Afghanistan. Oron och osäkerheten i klassrummen gör det omöjligt för lärarna att utföra sitt uppdrag. Vi besöker Angeredsgymnasiet för att ta reda på hur skolan kan påverkas av flyktingpolitiken.

Hur många ensamkommande barn och unga kommer till Sverige varje år? Vad gör samhället för den som är under respektive över 18 år och hur funkar det egentligen med åldersbedömningar? Lyssna på våra experter Elisabet Svedberg, utredare, Åsa Malmros, jurist och Lars-Torsten Larsson, avdelningschef. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen.

Om de ensamkommande som blir av med boenden och skolkamrater. Hör röster från Mölndal, Sergels Torg och Rosenbad om valet mellan att utvisas till Afghanistan eller att stanna på gatan i Sverige. Håller Sverige på att skapa en gatubarnsmaskin? Det är grundfrågan som genomsyrar dagens Konflikt. Programmet börjar på Sergels torg i Stockholm i januari 2016, när en maskerad, svartklädd mobb försökte gå till attack mot de nordafrikanska barn och ungdomar som Konflikt handlade om den 24 september. Vad skulle hända om de fick sällskap av många, många fler unga pojkar på drift?Vi får träffa Muhammed och Mustafa, två afghanska killar som just fått avslag på sin asylansökan och fått sin ålder uppskriven till över 18 år, som tillfälligt bor på vandrarhem. De har att välja mellan att lämna det Göteborg där de har sin skola och hela sitt sociala sammanhang för att bo på en asylanläggning utanför Halmstad, eller att hanka sig fram i väntan på att deras överklagan ska avgöras och utvisningsbeslutet vinna laga kraft. Ulrika Bergqvist träffar Mustafa och Muhammed. Vi återvänder även till Sergels torg och träffar polisen Christian Frödén, som jobbar med att söka upp unga asylsökande som hamnat utanför samhället. Han ser med oro på vintern som kommer och risken att de många nordafrikanska ungdomarna nu ska få sällskap av unga afghaner. Vi besöker även det HVB-hem för ensamkommande barn som Mustafa och Muhammed nyligen tvingades lämna, efter att ha bott där i ett drygt år. Där berättar föreståndaren David Nilsson hur han upplever att Sverige lovat dessa unga människor för mycket, och att vi idag inte behandlar dem bättre än länder som Iran och Pakistan. I studion för att diskutera de unga afghanernas situation finns Lars Westbratt, statssekreterare på justitiedepartementet med ansvar för migration, och Matilda Brinck-Larsen, gruppchef på ett boende för ensamkommande på Tjörn utanför Göteborg. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Om hazarerna, den folkgrupp som de flesta ensamkommande afghanerna tillhör. Hör röster om krig, förföljelse, utbildning och hopp från Kabul, Upplands Väsby och Värmdö. I dagens Konflikt berättar vi om de afghanska flyktingar som skickats av Iran till krigets Syrien. Vi hör ett - på många sätt - unikt vittnesmål från 16-årige Amir, som under tvångsliknande omständigheter rekryterades i Iran för att strida för Assads styrkor i Hama i Syrien. Jag fick två val. Antingen skulle jag skickas tillbaka till Afghanistan, där jag inte har någon familj, och riskera att hamna i händerna på talibanerna eller IS. Eller så skulle jag skickas till Syrien, delta i kriget i några månader och i utbyte få uppehållstillstånd i Iran, säger Amir.Med tolken Juma Lomanis hjälp träffade Konflikts Anja Sahlberg Amir i en svensk småstad, där han bor sedan några månader tillbaka. Amir tillhör folkgruppen hazarer. Dagens program är framför allt en berättelse om hazarerna, som i dag lever utspridda runt om i världen. De flesta bor fortfarande i Afghanistan, där förtrycket mot hazarer har djupa rötter - de har både förslavats och utsatts för systematiskt våld, som vissa kallar folkmord. Det svenska Migrationsverket för ingen statistik över etnicitet, men det finns mycket som tyder på att en stor andel, troligtvis en klar majoritet, av de drygt 23 000 ensamkommande afghaner som kom till Sverige förra året är just hazarer.Hazarerna led svårt under talibanernas styre, men sedan den USA-ledda koalitionens invasion 2001 och talibanregimens fall har hazarerna - precis som afghanska kvinnor - fått möjligheter att bli en del av samhället som de kanske aldrig haft tidigare. Utbildning har blivit den kanske viktigaste vägen för hazarer att ta den här chansen - nya skolor har startats och både pojkar och flickor har satt sig i skolbänken i hopp om att kunna vara med och bygga ett nytt Afghanistan. Den här "skolrevolutionen" fick sitt globala erkännande förra året, när rektorn för en skola i den fattiga, hazara-dominerade västra delen av Kabul, Marefat High School, nominerades till det prestigefulla priset Global Teacher Award. Konflikts Ivar Ekman ringde upp rektorn Aziz Royesh.Hur ser man då från afghanskt officiellt håll på hazarernas situation? Konflikts Anja Sahlberg träffade Mustafa Aria, som ansvarar för bistånd och utveckling på det afghanska finansdepartementet. Han ville inte tala om hazarerna som särskilt utsatt grupp, i stället framhöll han att alla olika religiösa och etniska grupper i landet drabbats lika mycket av våldet i det krigshärjade landet.På Värmdö gymnasium, utanför Stockholm, får vi en sista berättelse om hazarernas utsatthet i världen. Konflikts Ulrika Bergqvist träffade Hussein, som flytt till Sverige från den pakistanska miljonstaden Quetta, där shiamuslimska hazarer utsatts för återkommande attentat och attacker.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om de tusentals afghanska ungdomar som kom till Sverige i höstas och hur deras flykt hänger ihop med kriget i Syrien. En återutsändning av Konflikt från den 24 oktober 2014. Under 2015 kom tiotusentals ensamkommande afghaner till Sverige. Men de flesta kom inte direkt från Afghanistan, utan uppgav att de har bott i grannlandet Iran. Där lever 2-3 miljoner afghanska flyktingar och endast en minoritet av dom har flyktingstatus. Det innebär en ständig kamp för tillfälliga id-kort, skolgång och jobb.Och mycket tyder på att den pressade situationen för afghanerna får unga män att, frivilligt eller med tvång, ansluta sig till Irans shia-miliser i krigets Syrien.Mehdi, som är 14 år, berättar att hans pappa som är analfabet, satte sitt fingeravtryck på ett papper som han trodde gav familjen rätt till lite mat och förnödenheter. Några veckor senare knackade rekryterarna på dörren och berättade att pappan genom sitt fingeravtryck gett sitt medgivande till att han själv och sonen, skulle åka och strida i Syrien. Mehdi flydde och har varit ett par veckor här i Sverige när han berättar sin historia för Konflikts reporter Gilda Hamidi-Nia. Hans vittnesmål är långt ifrån det enda i sitt slag. 18-åriga Ehsan i Göteborg är orolig för sin lillebror som är kvar i Iran och 21-åriga Ayoob som kliver av tåget från Malmö har precis flytt milisens rekryteringar och sin egen familjs önskan om att han ska bli martyr.Det unga män och ensamkommande barn nu berättar här i Sverige är en del av ett spel på en mycket högre nivå. Sedan en vecka tillbaka pågår en storskalig framryckning i Syrien där Iran är en av huvudspelarna på Assad-regimens sida. Nader Hashemi, chef för Denver-universitetets center för Mellanösternstudier menar att Irans engagemang i Syrien är helt central för regimens överlevnad. Och de afghanska marksoldaterna skickas fram som kanonmat, säger Phillip Smyth, professor vid Marylanduniversitetet i USA som länge följt shiamilisernas roll i kriget. Reporter Ivar Ekman.Med hjälp av persisktalande journalistkollegor i Sverige och Iran får vi en rapport från en begravningsceremoni för martyrer i Irans heliga stad Qom och letar propagandaspår på internet.Och så besöker vi ett pojkrum i en lugn Stockholmsförort. 16-åriga Poya och Majid försöker hitta sig själva hos sin nya familjehemsmamma samtidigt som dom kämpar med rasism och minnet av barnarbete och vänner som inte såg något annat val än att ge sig in i döden. Reporter Ulrika Bergqvist.Konflikt har varit i kontakt med Irans ambassad i Sverige som dementerar uppgifterna om tvångsrekrytering av minderåriga.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

Sjukskrivna socialarbetare, brist på lägenheter och ensamkommande barn som glöms bort. Kaliber nyhetsdokumentär om hur flyktingströmmen påverkar en kommun. Specialpodd: Tandläkarutbildade Deemas flykt från Damaskus till KopparbergFaktaruta: Kommunerna som tar emot flest och minst flyktingar Hello! Excuse me, do you know this person?Migrationsverkets flyktingboende i Ställdalen. Ljusnarsbergs kommun i Bergslagen. Två socialsekreterare letar efter en 16-årig afghansk kille. Det var ingen hemma, jag frågade några killar där borta också, säger Maud Bergman till kollegan Annika Andersson, och pekar bort mot andra sidan av den långa korridoren. Det är ju jättesvårt att hitta här för det är inte numrerat överallt, förklarar Annika Andersson. Ja, hur vet du vart du ska? Jag får springa och leta. Vi vet ju rummet, A7, men det står ju inte nummer på de här dörrarna, fortsätter Annika Andersson.Det luktar ingrott av cigarettrök. I trapphuset och längs väggarna i de trånga korridorerna följer nyfikna blickar mig och socialsekreterana Annika Andersson och Maud Bergman. Det är fullt med folk överallt. Excuse me, do you speak English?Det är många ensamkommande barn som ska tas om hand nuförtiden. På det tillfälliga asylboendet får inte de som är under 18 år bo om de inte är med sin familj. Det är ju klart att det inte är någon fin, trevlig miljö. Inte på långa vägar. Och det är ju ledsamt när man ser småbarn som bor här och leker ute på gården och så. Folk är ledsna, de är sjuka. Så det är ju inte någon trevlig miljö, säger Annika Andersson. Första gången jag var med hit kände jag, "Nämen Gud, här kan man inte bo!" Nu ser jag att man kan det, men det är bedrövligt att se dem. Ledsna, och som Annika säger, barn som leker här ute i lervällingen. Det är inte ok. Det är det inte. Men det finns ju inget annat, säger Maud Bergman.Ställdalens Hotell gick i konkurs 2008. Sen dess har hotellet öppnats och stängts igen en gång innan det blev asylboende. De stora vita hotell-bokstäverna står kvar högst uppe på fasdaden. Annika och Maud har ställt sig utanför entrén och flera av de boende kommer fram och vill hjälpa till att hitta den ensamkommande 16-åringen.  Är det vanligt det här som händer nu, att ni inte hittar de ni ska hitta? Ja, det är rätt vanligt. Men vi kontaktar ju Migrationsverket då och ibland är de kanske ner till Migrationsverket i Lindesberg eller Örebro, säger Annika Andersson. Men tanken är att ett ensamkommande barn, under 18 år, ska placeras någonstans? Ja och då är det ju Bergsgården eller något familjehem tillfälligt. Det är väl över 300 personer här så det är ju bra om man har rumsnumret och det har vi ju nu, men vi hittar inte rummet. Det här är ju en anmälan från Migrationsverket, att den här ungdomen befinner sig i Sverige utan legal vårdnadshavare. Ibland kommer det fel från Migrationsverket, men den här ringde de särskilt om så han bör befinna sig här, säger Annika Andersson.Den de letar efter heter Abdul. Han är bara en av många asylsökande. Strömmen av flyktingar och migranter som kommer till Sverige är större än någonsin. Nästan 150 000 människor har sökt asyl i år. Jämfört med drygt 80 000 förra året och 50 000 året innan det.Den 29 september ordnades galan Hela Sverige skramlar i Globen i Stockholm. Ett evenemang med ett 60-tal artister som drog in över 40 miljoner kronor till organisationer som hjälper människor på flykt. Men när galan är över och musiken tystnat. Vad händer då? Kaliber har rest till Ljusnarsberg, en av de kommuner som sett till antalet invånare tar emot allra flest flyktingar i Sverige. Under några dagar har vi följt hur kommunen påverkas av flyktingströmmen och hur man hanterar de situationer som uppstår i vardagen.Bostäderna är slut Ja, alltså det blir ju värre och värre hela tiden nu. Det är både skrämmande och fascinerande på samma gång. Kopparberg är som en kikare in i framtiden, hur Sverige förmodligen kommer att se ut om fem, sex år. När alla samhällsfunktioner börjar verkligen kollapsa, säger Ted Lundgren. Ted Lundgren är integrationssekreterare i Ljusnarsberg kommun och ger råd och praktisk hjälp till flyktingar som fått uppehållstillstånd.  Allt de behöver hjälp med egentligen. Alltifrån ansökan till pensionsmyndigheten, där hade jag ett fall alldeles nyss, till bostadsbidrag, barnbidrag. Allt möjligt sådant.Han hjälper också till att ordna boende till de flyktingar som kommer till kommunen. Som det ser ut när vi träffas finns det inga fler lediga lägenheter att erbjuda de som kommer. Antingen bor de kvar på förläggningarna eller så lyckas de ordna eget boende på något sätt. Och då blir det ofta då hos skrupelfria aktörer som inte skyr några som helst medel. Då snackar vi inte om sådana här stora fiskar, ingen nämnd ingen glömd, utan ofta mindre som satt det i system. Jag har alltså varit med om folk som har råttor i lägenheten och skabb, löss, mögel, allt vad det nu kan vara för något, säger hanLjusnarsberg är en så kallad utflyttningskommun. Kanske är orten Kopparberg den som flest känner igen till namnet. Förr känd för sin gruvindustri, numer mest för sitt öl- och ciderbryggeri. Sen gruvorna började läggas ner på 60- och 70-talen har också folk flyttat härifrån. Tvåvåningshus har rivits till enplanshus. Idag bor knappt 5000 personer i kommunen. Men just nu finns här också drygt 900 flyktingar som befinner sig någonstans i asylprocessen. De kommer framförallt från Syrien och Afghanistan. Och fler väntas. Jag har ju egentligen ansvaret för att försöka skaffa fram boende åt dem då. Men det finns ju helt enkelt inga då, säger Ted Lundgren.Hälften av socialarbetarna är sjukskrivnaTed Lundgren kallar det för kaos. Hälften av kommunens alla socialsekreterare är långtidssjukskrivna på grund av flyktingsituationen berättar han. Att socialtjänsten i Sverige har det ansträngt är knappast någon hemlighet, men det här låter nästan absurt tycker jag. Ända tills jag knackar på hemma hos Nell Andreasson där hon och kollegan Sofi Lundegård tar emot för att berätta om situationen. Båda är socialsekreterare. Båda är sjukskrivna. Vi har faktiskt varit en ganska frisk arbetsplats tidigare. Det är under det här året som sjukskrivningarna har kommit. Eller hur? säger Nell Andreasson. Ja, fyller Sofi Lundegård i, och fortsätter berätta hur den ökade arbetsbelastningen påverkat henne. Det började med att jag hade svårt att sova på nätterna, jag hade svårt att släppa jobbet när jag kom hem. Jag tänkte hela tiden på allting som jag inte hade hunnit med som jag borde göra. Jag har haft hjärtklappning, yrsel. Man glömmer bort saker, vad man har för lösenord till datorn. Man glömmer bort vart man är på väg någonstans när man sitter på ett tåg, sådana grejer.Sofi Lundegård är handläggare för ensamkommande barn. Det är hennes första jobba efter utbildningen. Ett och ett halvt år senare, i september i år, blev hon sjukskriven på heltid. För det första är det mycket att göra på alla delar inom socialtjänsten. Och sen, i och med att vi är ett ganska lite kontor, om det är en som går hem och är sjukskriven så måste nån annan ta tag i de arbetsuppgifterna så då blir det mer som läggs på kollegorna. Och då blir det för mycket för dem också och så blir nästa sjukskriven. Så det blir en dominoeffekt. Att man är stressad hela tiden, att man inte gör ett tillräckligt bra jobb, säger Sofi Lundegård.När Sofi blev sjukskriven var de två handläggare på avdelningen för ensamkommande barn. Varje vecka kommer flera nya barn som de har att hantera. Totalt har de närmare 100 ensamkommande barn i systemet nu, som ska tas omhand med uppföljningar, besök och stödåtgärder. Det blir mer att man släcker bränder hela tiden än kvalitet i arbetet man gör. Man får placera barnen där det finns plats helt enkelt och det kan ju göra att det lite senare visar sig att det här var inget bra boende för den här ungdomen, säger hon. Vi har ju haft placeringar där vi har betalat åtskilliga tusenlappar per dygn, där vi har blivit lovade att det ska vara stödinsatser i form av psykologsamtal och att det finns ett rikt nätverk runt familjen och så vidare, där de inte har levt upp till det, fyller Nell Andreasson i.Samma två handläggare ska också bedöma alla de barn som kommer till migrationsverkets tillfälliga asylboende på hotellet i Ställdalen, där de bor i väntan på ett mer permanent boende i en annan kommun. Är de ensamkommande och behöver tas om hand på en gång eller har de familj med sig och kan stanna några dagar? I somras ledde den här arbetsbelastningen till en stor miss. Ett barn som är placerat ska ju följas så att vi vet att barnet har det bra, förklarar Nell Andreasson. Och det upptäcktes att det hade vi inte gjort. I många ärenden. Jag vet inte hur många det handlade om, 27 stycken? Ja, 27 stycken var det, bekräftar Sofi Lundegård.Uppföljningar av hur barnen har det på sina boenden är socialtjänsten enligt lag skyldiga att göra minst en gång var sjätte månad. Men kontrollen av 27 stycken barn hade fallit mellan stolarna. Det hela Lex Sarah-anmäldes och inga barn kom till skada, men inspektionen för Vård och omsorg beskriver händelsen som en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande. Och det här är talande säger Nell Andreasson. Vi hinner liksom inte se det i tid utan problemen hinner bli stora innan vi hinner ta tag i dem, säger hon.Nya asylboenden planeras Här har ju mina barn gått i skolan! Det måste vara sju eller nio år sedan den lades ner nu.Bara ett par kilometer från Kopparberg ligger Bångbro. Här bor Barbro Gällström som är Röda Korsets representant i kommunen. Hon visar mig den gamla skolan som nu blivit en byggarbetsplats. När det var skola här så gick klass 1-6 här. Där var gymnastiksalen, och där har det nu varit Lek & Bus som vi ser att de har rivit ur. Och då var det så mycket barn att de fick göra matsal nere i Bångbro Folkets Hus, så dit ner gick barnen och åt lunch. Sen när det vart färre barn så gjorde de om det här huset till matsal, säger hon och pekar. Och såhär är det idag.På marken ligger högar med byggskräp och en nedmonterad lekplats. Det har varit ishockeyplan, det har varit fotbollsplan och idrottsplan. Bångbro hade eget ishockeylag, du vet Bångbro mot Kopparberg! Det finns ingenting idag. Så nog förändras det. Tiderna förändras, säger Barbro.Genom ett fönster i en av byggnaderna frågar jag de som jobbar på bygget. Vad ska det bli här? Ja det ska bli ett asylboende tror jag. Hur långt har ni kvar då? Ja, ganska mycket. Det är mycket att göra.Den gamla skolan ska bli ett nytt asylboende. Det pratas om att runt 200 personer ska kunna bo här. Ytterligare två asylboenden är på gång i kommunen. Det finns ju en prognos på hur många asyl det ska vara per invånare i en kommun och jag har sett nånstans att vi skulle ha 250 asyl då, säger Barbro Gällström.Men idag finns alltså drygt 900 flyktingar i Ljusnarsberg. Och närmare 600 nya platser väntas. Då kommer vi ju upp i vad vi hade i november fjol då, ungefär. Det var inget märkvärdigt då och det är det inte nu heller. Det får ju bara rulla på. Så är det, säger hon.Något har fallerat  They called me from the Migration Office specially about this guy!På asylboendet i det gamla hotellet i Ställdalen hittar socialsekreterarna Annika Andersson och Maud Bergman till slut rummet där den ensamkommande killen ska hålla till. Där inne på underslafen i en av våningssängarna sitter han. 16-årige Abdul från Afghanistan. Får han flytta på en gång då? Ja, vi har ju Bergsgården och sen har vi ett familjehem som tar emot, säger Annika Andersson. Du kan ta dina saker så ska vi köra dig till ett annat ställe, förklarar Maud Bergman till 16-årige Abdul.Jag sätter mig på sängen brevid Abdul medan han packar ihop sina saker. Han berättar om sin resa till Sverige. Turkiet, Grekland, Makedonien, Serbien, Kroatien, Österrrike och Tyskland. Sen Sverige. 20 dagar tog resan. Båtresan över medelhavet var värst, säger han. Jag mår inget bra. Verkligen, jag mår inget bra. Jag är ensam nu, säger Abdul.Medan Abdul packar har en grupp på fyra killar kommit fram till socialsekreterare Maud Bergman. Problem Annika! De är under 18 hela gänget här. Han här är född -98, ropar hon till sin kollega.  17 år är han? Nej, jag måste ringa min chef, säger Annika Andersson och tar upp telefonen.De fyra killarna är också från Afghanistan. Ensamkommande killar under 18 år. Det är nått som har fallerat, säger Annika Andersson. Det är nått som har fallerat riktigt, säger Maud Bergman. Vad är det som har fallerat? Ja, vi har ju inte fått information om de här och de har varit här i 15 dagar. Och vi har inte fått några papper på dem. Att det finns, förklarar Maud Bergman. Vad gör det då? De ska inte bo här. De kommer hit utan släktingar, utan någon anhörig och då ska de inte bo här. Dessutom så ska vi ha information från Migrationsverket på fax när de kommer, men de här har ramlat mellan stolarna tydligen. Vad är nästa steg? Nu har du hört av dig till chefen, vad händer nu? Ja, nu väntar vi. Hon ska kolla upp med Migrationsverket vad det är som har hänt. Eftersom det är så många nu, säger Annika AnderssonDeema drömmer om att bli tandläkare23-åriga Deema Marroush från Syrien tar emot mig i lägenheten hon tilldelats av Migrationsverket. Här bor hon tillsammans med sin mamma och sin lillebror. Ett rum och kök. I rummet står tre smala sängar mot var sin vägg. Här är där vi sover, tre stycken. Och här är som ett litet förråd som är väldigt stökigt. Det är allt.Trots att de redan är tre vuxna i lägenheten, kan det komma att bli fler säger Deema. Vi kanske ska få någon mer som ska bo här. Eftersom så många kommit nu på senaste tiden så har Migrationsverket satt upp lappar att vi kanske kommer få in fler att bo med oss.Deema är utbildad tandläkare i Syrien. Trots att bomberna föll över Damaskus ville hon inte fly innan hon var klar med sin utbildning. Jag tänkte på framtiden, vem ska försörja min familj? Det var bara jag, mamma hade inget jobb. Så det var jätteviktigt. Det var min dröm. Jag har velat bli läkare sen jag var liten, säger hon.Deema Marroush kom till Sverige för drygt ett år sen och på den tiden har hon lärt sig svenska flytande. Hon håller nu på att få sin tandläkarlegitimation godkänd i Sverige och under tiden försöker hon hålla sig sysselsatt. Jag går till en tandläkare två dagar i veckan för att praktisera, eller bara vara runt en tandläkare för att se hur det fungerar i Sverige. Det är inte så stor skillnad, det är bara bättre utrustning här, säger hon och skrattrar till.Personer med Deemas kompetens är eftertraktade. Språkkunskaperna är ett extra plus. Ja, det är jättebra gjort. Det skulle ju vara ett extra plus, säger Jan Gustavsson som är tandläkare på Folktandvården i Kopparberg. Fram till för några månader sen var han även klinikchef.De jag pratar med som jobbar på Folktandvården och Vårdcentralen i kommunen säger att de klarar av att hantera flyktingsituationen bra. Även om det innebär fler arbetsuppgifter och nya arbetssätt. Det är nya personer som ska föras in i journalsystemen, tolkar behöver kallas in och barn med dåliga tänder som kanske aldrig varit hos tandläkaren förut behöver tas om hand. Det är varje dag vi har de här barnen. Det är inte alltid de kommer hit med akuta besvär men mer eller mindre så har de ont och värk i sin mun. Det har de, berättar Jan Gustavsson.Barnen, som ska tas om hand på samma sätt som svenska barn, prioriteras. De vuxna som har rätt till akutvård hänvisas ofta till landstingets jourklinik i Örebro. Men det är klart att ju mer det tar av vår tid, desto mindre tid får vi givetvis till våra andra patienter. Men man försöker ju prioritera från landstinget och ge oss mer resurser här uppe, säger Jan Gustavsson.Samma sak hör jag från Ulrica Vidfeldt som är verksamhetschef och ansvarar för vårdcentralen som ligger en trappa ner i samma hus i Kopparberg. Antingen pressar vi in fler per dag vilket gör att arbetsbelastningen ökar eller så blir det väntetid. Det är så det fungerar, säger honOch längre väntetid är inte alltid så populärt bland kommuninvånarna. Det är klart att våra medborgare som ringer och känner att de behöver en tid till läkare eller komma in för en bedömning och inte får det här och nu, känner sig besvikna och tycker att det är dåligt.Men i en kommun som många väljer att flytta ifrån innebär flyktingströmmen också möjligheter. På vårdcentralen har man infört praktikplatser till flyktingar som har fått uppehållstillstånd. De erbjuds då att få komma hit och vara värd eller värdinna på vårdcentralen. Vi har två personer idag som kombinerar det med att läsa svenska på SFI, Svenska för invandrare. På det sättet får de också en inblick i svensk sjukvård och blir kanske intresserade av att söka en utbildning för att utbilda sig inom vårdsektorn. Så jag ser det som en rekryteringsmöjlighet helt enkelt. Att vi på det sättet kan rekrytera människor med utländsk bakgrund, berättar Ulrica Vidfeldt."Har du visat hur man gör i tvättstugan?"Jag har satt mig i köket hemma hos Barbro Gällström i Bångbro. I 30 år har hon varit engagerad i Röda Korset i kommunen. Hon ordnar insamlingar av kläder, hushållsprylar och annat en dag varje månad. Tre dagar i veckan öppnar Röda Korset också sina lokaler för flyktingar som vill umgås och bjuder på lite fika. Det brukar vara uppskattat. Få av boendena har nämligen några egna gemensamhetslokaler, berättar Barbro. Jag frågar henne hur stämningen kring flyktingarna är i kommunen.  Det som jag har märkt att många stör sig på är tvättstugan. För när de blir placerade i hyreshusen så ska man ju gå till tvättstugan och tvätta. Man skriva upp sig på en tid och så får man ju inte springa där jämt. Det där kommer det en del och klagar på. Men jag brukar fråga "har du visat hur man gör i tvättstugan?" De flesta svarar nej. Och då är det inte så lätt att veta hur man ska göra. Och det står väl inte på arabiska eller engelska heller, utan det står nog bara på svenska. Så det skulle jag rekommendera dem att skriva, säger Barbro."Vi bryter mot lagen hela tiden"Utanför asylboendet i Ställdalen står nu fem unga killar, under 18 år, och undrar vad som händer. Socialsekreteraren Annika Andersson pratar med sin chef. Vad blev beskedet? frågar jag när hon lägger på. Ja, två kan vi placera och så får vi fundera på de andra tre, berättar hon. Så när det blir såhär, trots att de egentligen inte ska vara här, så får de vara kvar ett litet tag till? Ja, alltså de ska ju inte det. Men det är ju så, det finns inga platser. Man kan ju säga att vi bryter mot lagen hela tiden. Eller, inte hela tiden, det ska jag inte säga, men de möjligheter vi har där är det redan fullt. Och Bergsgården har tagit emot jättemånga fler än vad de ska. Hur väljer ni vilka två ni ska ta med er, hur går det här till?            Ja, Abdul var ju klar, det var ju den vi visste. Och så kom ju den här första killen så vi får ju ta de två med oss nu och sen får vi lösa det efter hand. Idag.En av killarna, Abul, blir glad när han hör att han ska få åka här ifrån. Men ska mina vänner verkligen stanna här, undrar han? My friends should stay here, really? De stannar här, vi ordnar nått annat åt dem. Vi kommer tillbaka. Du kan tala om det för dem, säger Maud Bergman.Abul samlar ihop sina få tillhörigheter i en bärkasse med Mimmi Mus på. Han kramar om och kindpussar sina kompisar i rummet hej då. Vad sade du till dem undrar jag? Jag kan ringa er, oroa er inte. Jag kommer tillbaka och hälsar på i framtiden. Vi kommer spela fotboll ihop igen. Oroa er inte. Reporter: Mikael SjödellProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Varför görs det inga åldersutredningar? Vem är ett barn? Hur avgörs det? Hur gör Migrationsverket om de inte litar på en asylsökande. Frågan om ensamkommande är ett område där myterna är otroligt spridda. Här förklarar migrationsforskaren Louise Dane och migrationsrättsjuristen Viktor Banke hur Sverige hanterar och behandlar de ensamkommande flyktingbarnen och hur asylskälen bedöms. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om de hundratals afghanska ungdomar som kommer till Sverige varje dag. Varför kommer så många just nu? Hör röster från Göteborg, Qom och Aleppo om hur barnens flykt hänger ihop med kriget i Syrien. Hittills i år har det kommit fler än 11.000 ensamkommande afghaner till Sverige. Men de flesta av dom kommer inte direkt från Afghanistan, utan uppger att dom har bott i grannlandet Iran. Där lever 2-3 miljoner afghanska flyktingar och endast en minoritet av dom har flyktingstatus. Det innebär en ständig kamp för tillfälliga id-kort, skolgång och jobb. Och nu kommer vittnesmål om att den pressade situationen för afghanerna får unga män att, frivilligt eller med tvång, ansluta sig till Irans shia-miliser i den pågående offensiven i Syrien. Mehdi, som är 14 år, berättar att hans pappa som är analfabet, satte sitt fingeravtryck på ett papper som han trodde gav familjen rätt till lite mat och förnödenheter. Några veckor senare knackade rekryterarna på dörren och berättade att pappan genom sitt fingeravtryck gett sitt medgivande till att han själv och sonen, skulle åka och strida i Syrien. Mehdi flydde och har varit ett par veckor här i Sverige när han berättar sin historia för Konflikts reporter Gilda Hamidi-Nia. Hans vittnesmål är långt ifrån det enda i sitt slag. 18-åriga Ehsan i Göteborg är orolig för sin lillebror som är kvar i Iran och 21-åriga Ayoob som kliver av tåget från Malmö har precis flytt milisens rekryteringar och sin egen familjs önskan om att han ska bli martyr. Det unga män och ensamkommande barn nu berättar här i Sverige är en del av ett spel på en mycket högre nivå. Sedan en vecka tillbaka pågår en storskalig framryckning i Syrien där Iran är en av huvudspelarna på Assad-regimens sida. Nader Hashemi, chef för Denver-universitetets center för Mellanösternstudier menar att Irans engagemang i Syrien är helt central för regimens överlevnad. Och de afghanska marksoldaterna skickas fram som kanonmat, säger Phillip Smyth, professor vid Marylanduniversitetet i USA som länge följt shiamilisernas roll i kriget. Reporter Ivar Ekman. Med hjälp av persisktalande journalistkollegor i Sverige och Iran får vi en rapport från en begravningsceremoni för martyrer i Irans heliga stad Qom och letar propagandaspår på internet. Och så besöker vi ett pojkrum i en lugn Stockholmsförort. 16-åriga Poya och Majid försöker hitta sig själva hos sin nya familjehemsmamma samtidigt som dom kämpar med rasism och minnet av barnarbete och vänner som inte såg något annat val än att ge sig in i döden. Reporter Ulrika Bergqvist. Konflikt har varit i kontakt med Irans ambassad i Sverige som dementerar uppgifterna om tvångsrekrytering av minderåriga. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

Vad går barn som flyr ensamma igenom för att få asyl i Sverige? Asylrättsjuristen Ignacio Vita och Louise Dane, forskare inom asylrätt och barnets bästa i asylprocessen, förklarar hur ensamkommande barn behandlas i det svenska systemet. Hur går en åldersbedömning till och vad menas med barnets bästa?

Hur är det att stå i första ledet och ta emot barn och unga på flykt? I Mölndal lägger enhetschefen David Nilsson ut madrasser i ett dagis som stått tomt. Ensamkommande barn och ungdomar strömmar in till Mölndal utanför Göteborg. Hur är det att stå i första ledet och ta emot de unga som flyr hit? David Nilsson är enhetschef för ett boende i Mölndal.  I dag lägger han ut madrasser i en tom förskola, kör sängar i en hyrd lastbil och pratar svenska med en kille som varit två dagar i Sverige. Reporter Lollo Collmar.

Trycket är hårt på boendeplatser för ensamkommande barn. Omkring 12 000 ensamkommande beräknas söka asyl i Sverige i år. Ekots Carina Holmberg rapporterar från ett boende i Göteborg. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Hanad Hassan var 14 när han kom ensam från krigets Somalia. Han ville bli socionom. Studievägledaren sa att Hanad inte hade någon chans att plugga vidare. Men Hanad tänkte bevisa att han hade fel. – Det är inte synd om oss ensamkommande, säger Hanad. Men vi behöver vuxna som tror på oss. Svenskläraren Lars Ellborg trodde på Hanad. Nu möts de igen. Möt också Omid Mahmoudi som kom ensam från Afghanistan. Han startade en förening för ensamkommande flyktingbarn. ”Nu är föreningen min familj”, säger Omid. Programmet är gjort av Lollo Collmar och sändes första gången i april 2015.

Just nu flyr många människor från sina hem där det pågår krig. Idrotten har blivit viktig för att känna sig hemma i ett nytt land. På träningar lär man sig språket och får nya kompisar. Reportrar Alexander Lundholm och Petra Svensson.

I en orolig värld kommer många barn ensamma till Sverige. Hur blir vi bättre på att bemöta dem? I det här avsnittet pratar vi om ensamkommande barn och vår samtalsmetod ”Snacka loss”.

Inlåsning utan att få en advokat, vagt motiverade beslut och ett klent barnperspektiv. Rättssäkerheten brister när ensamkommande barn förvarstas. Det visar en granskning som Kaliber gjort i samarbete med Skolministeriet från UR. Enligt lagen har barn som förvarstas rätt att få ett offentligt biträde. Men när Kaliber och Skolministeriet granskar det knappa 30-tal beslut om inlåsning som fattats under de senaste fem åren, visar det sig att hälften av barnen inte fått något ombud. Det visar sig också att många av besluten är otydliga eller helt saknar motivering till varför barnet ska låsas in. Dåligt motiverade beslut, bristande barnperspektiv och slarv med rätten till advokat. Kaliber tillsammans med Skolministeriet från UR granskar: Hur rättsäkert är det när ett ensamkommande asylsökande barn ska frihetsberövas. Långa korroidorer, dörrar med kodlås och förvaringsboxar i plåt för personliga tillhörigheter. Vi är i Gävle och har precis klivit in på en av Migrationsverkets fem förvarsenheter. – Det finns trettio platser, och jag tror nog att det kan vara antingen fullbelagt eller så gott som fullbelagt. Så nu går vi då in på själva boendet… Niclas Axelsson är Migrationsverkets sakkunnige i förvarsfrågor och visar runt. Ett förvar är en låst avdelning inom Migrationsverket där asylsökande som man misstänker ska hålla sig undan  placeras innan en utvisning. Finns det några barn här nu? – Vi kan se, jag tror inte det. Flera vuxna män möter upp vid dörren och vill berätta om sin situation. Och uppgivenheten och desperationen ligger som ett lock över rummet. Att ensamkommande barn blir inlåsta i förvar är ovanligt i Sverige och kraven på rättsäkerhet är höga. Enligt Utlänningslagen krävs det synnerliga skäl för att ta ett ensamkommande barn i förvar. Lagen preciserar inte vad ett synnerligt skäl kan vara, men däremot står det, att för att förvarsta ett barn, ska barnet tidigare har hållit sig undan en utvisning eller på ett uppenbart sätt ha visat att det kommer att avvika. Innan ett förvarsbeslut fattas ska dessutom andra metoder ha prövats, som till exempel att hålla barnet under uppsikt. Det här ställer höga krav på hur förvarsbeslutet ska motiveras, för att det ska anses vara rättsäkert. Så att inte barn riskerar att hamna i förvar på godtyckliga grunder. Men när Kaliber tillsammans med Skolministeret från UR har granskat de förvarsbeslut som har fattats de senaste fem åren, är det en annan bild som framträder. Ett av de barn som har suttit i förvar är 17 åriga Zaher. – Mitt hjärta blev krossat när jag hamnade i förvaret. Det var jättehemskt och fruktansvärt för mig. Och jag var ensam. Jag undrade hela tiden varför polisen var så våldsam med mig och hämtade mig här och bara lämnade mig här. Varför jag var med dom vuxna killarna. Det var fruktansvärt för mig och jättejobbigt. Och jag hade ingen person som satt med mig och var med mig att prata. Det är inte bra för ett barn. Zaher berättar att han har flytt från talibanernas våld i Afghanistan och började en strapatsrik och farlig flykt till Europa redan för flera år sedan. Han berättar om hur han på vägen har tvingats gömma sig i trånga källare, beskjutits av gränsvakter och levt som hemlös – allt det innan han hamnade på ett boende för ensamkommande barn här i Sverige.       Men en sen eftermiddag i december förra året blev han hämtad av civilklädd polis och bortförd med handfängsel för att tas i förvar och utvisas. – Jag hade ont mycket i huvudet, och tänkte hela tiden skada mig i det där rummet. Vad var din känsla? – Att jag skulle sluta livet. Jag tänkte på förvaret så. Och hela tiden tänkte att jag kom en lång resa till Europa och att mitt liv skulle bli bra och nu jag hamnade i fängelse och att ingen person lyssnade på mig. Jag var jättebesviken och jättearg. Jag bestämde att jag skulle skada mig. Det är bättre att man dör här. Ingen lyssnade på mig. Det är bättre att dö här, säger Zaher. I motiveringen till varför polisen tar Zaher i förvar står bara två rader, om att han i kontakt med Migrationsverket och polisen uttalat att han är emot att lämna landet. Och fältet där dom synnerliga skälen ska motiveras gapar tomt. Motiveringen i beslutet och Zahers egen berättelse, väcker många frågor. Vad krävs egentligen för att ett försvarsbeslut ska anses som välmotiverat? Vem tillvaratar barnets rättigheter i förvaret?  Och hur resonerar beslutfattarna om barnets bästa? Genom migrationsverkets statistik får vi veta att 2119 ensamkommande barn har utvisats från Sverige de senaste fem åren. Och fram till i maj i år är det totalt 29 som har tagits i förvar. Det är polisen som har fattat samtliga beslut och vi bestämmer oss för att titta närmare på hur besluten har motiverats. Som vi tidigare har slagit fast, krävs det uppenbara skäl för att ta ett barn i förvar. Men när Kalibier och Skolministeriet granskar besluten, upptäcker vi  att många är otydliga i sina motiveringar till varför barnet ska förvarstas. I ungefär hälften av besluten uttrycks att barnet tidigare har hållit sig undan en utvisning, vilket också är en grund för att ta ett barn i förvar. Men i resten anges bara att barnet på olika sätt har visat eller uttryckt att det inte vill lämna landet. De uppenbara skälen beskrivs inte närmare än så. Vi bestämmer oss för att ta med besluten till en advokat med lång erfarenhet av förvarsärenden, Enar Bostedt. – Generellt sett kan man säga att dom är, tycker jag, bristfälligt motiverade. Dom är ganska korta. Det står ju i förvaltningslagen, om det är i tjugonde paragrafen,  alla fall står det där att det krävs en motiveringsskyldighet. Det vill säga att man ska kunna berätta i ett beslut på vilka objektiva grunder som beslutet är fattat. Det anser jag väl brister i flera av de här förvarsbesluten som gäller barn. Typiska exempel är väl då i de fallen att ja barnet visar en vilja att inte vilja återvända. Man tolkar barnets kroppsspråk och så vidare. Eller kanske barnet till och med uttryckligen säger nej jag vill inte åka jag vill inte lämna Sverige. Och det är ju så att kommer man till Sverige och vill söka skydd, så är det självklart att man inte vill lämna Sverige. Men det är definitivt inte samma sak som att barnet tänker gömma sig och hålla sig undan. Men vad ska polisen göra då, för det finns ju barn som ska utvisas till ett annat land, måste inte polisen ta till de här metoderna? – Det måste den tyvärr, det står ju i lagtexten, man har att följa lagen. I dom lägena så är det väl ändå viktigt att besluten är välmotiverade och att det kanske  finns någon som kan tillvarata de här barnens rättigheter. Enligt barnkonventionen ska ”barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn”. I Sverige är ännu inte barnkonventionen lag, men frågan utreds just nu på regeringsnivå. Men det betyder inte att myndigheter kan bortse från barnperspektivet. För tre år sedan godkände riskdagen en strategi för att stärka barnets rättigheter, och här står bland annat att ”beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Advokat Enar Bostedt igen. – Besluten ska ju fattas i enlighet med barnets bästa. Och här märker man att det är lite rita gissa spring. Det är något man kryssar i.  I ett par så är det verkligen graverande tycker jag, men i samtliga ärenden hade det kunnat motiverats bättre. Det här verkar inte finnas några riktlinjer för utan det är något bara man kryssar för och drar till med. Men det borde finnas riktlinjer där man går igenom varför beslutet är till barnets bästa och på vilket sätt. Vi låter även andra ta del av besluten. Vi besöker Röda korset och Rädda barnen, som också ser bristande dokumentation i besluten. Och vi visar dem även för Niclas Axlesson, migrationsverkets sakkunnige i förvarsfrågor. – En del av de beslut jag har sätt lämnar väl övrigt att önska. Det här är min synpunkt och det här är andra myndigheters beslut och det är något som får stå för dom. Men jag vill nog att besluten som rör frihetberövande generellt och i synnerhet barn att dom är välformulerade att dom inte är så grunda. Utan man får verkligen motviera varför, varför ska det här barnet som vi tittar på, varför ska det tas i förvar, varför är det en sista utväg, varför kan vi inte överväga ett annat alternativ uppsikt till exempel. Sen har jag jobbat så pass länge att jag  vet att kvaliteten på besluten, det handlar kanske inte bara från polismyndigheten utan även våra beslut om förvar mer generellt sett, att det kan vara lite skiftande kvalitet. Bland besluten vi har granskat hittar vi barn från Ryssland, Syrien och Algeriet men majoriteten kommer från Afghanistan. En av dem är Zaher. Vi träffar honom första gången sent på hösten förra året, innan han blir tagen i förvar. Och vi kommer sen att träffas flera gånger under det närmaste halvåret. Just den här dagen spelar Zaher fotboll med sina kompisar. I pauserna sitter vi på avbytarbänk och Zaher berättar  om flykten  till Sverige och båtresan över Medelhavet från Grekland till Italien. – Fem dagar var vi i havet, några barn dog i båten, små, små barn. Det var katastrof och ibland jag drömmer om den resan. Den båten och när jag vaknar mitt i natten är jag svettig, rädd mycket. Zaher säger att han har varit med om mycket i sitt liv, men att sitta inlåst i Förvaret i väntan på utvisning är något av det värsta han varit med om. Känslan av övergivenhet och maktlöshet, och så kränkningen att sitta inlåst som en brottsling. Zaher är ett så kallat Dublinärende. Det därför måste han söka asyl i det första land i Europa där han lämnade sitt fingeravtryck Men där berättar Zaher, utsattes han för ett övergrepp i ett flyktingläger. Han beskriver hur han en natt övermannades och våldtogs av flera vuxna män. Men det anser inte migrationsverket vara skäl nog för att få söka asyl i Sverige. Och därför kommer gränspolisen den där sena eftermiddagen i december för att ta honom till förvaret. – Jag var jättemycket rädd. Mitt hjärta var krossat då. Att jag var i bilen och grät mycket. Jag tittade på kompisarna och på personalen. Jag hade ingen tillåtelse att gå ut från bilen och krama dom och säga till dom… – Det är jobbigt. Att säga hej då till dom. Du fick ingen möjlighet att göra det.   Bredvid sitter Ella Lundgren, som är Zahers godman. Alla barn som kommer ensamma till Sverige har rätt till en god man som kan företräda dem i ekonomiska och personliga frågor. – Jobbigt. – Det är jobbigt ja, du visste ju inte om  ni skulle få träffas igen. Det var ju bara som ett sista… det var ju bara att du skulle iväg. Det var ju det här som var fruktansvärt. Du får inga avslut, du får ingen möjlighet att välja. Och det är ju såna här saker som sätter ärr i själen. Du har haft så många avsked i ditt liv. Mycket som har hänt. Och så blir du behandlad på det här sättet i Sverige. Kunde vara lite humanare att du får säga hej då. Inte ens det får du göra. Det är fruktansvärt. Det är det. – Dom bara lämnade mig i Migrationsverket och sa hej då och lycka till. Sen jag frågade vad händer här, vad vill ni göra med mig. Dom sa att imorgon bitti klockan fyra du ska åka till Italien. Jag var jätteledsen. Jätteledsen. Kaliber och Skolministeriets bild av att polisens förvarsbeslut är dåligt motiverade, stämmer väl överens med en rapport som presenterades av Röda korset förra året. Här har man granskat nära tusen beslut och domar som rör frihetsberövande av asylsökande, mest vuxna. Och precis som vi, hittar de brister i beslutsmotiveringarna. Maite Samacona Aguirre, är rapportförfattare och är överhuvudtaget kritisk till att asylsökande barn sätts i förvar. – En sak vad gäller ensamkommande barn så är Svenska röda korset ganska tydlig med att det borde införas en bestämmelse som uttryckligen visar att ensamkommande barn inte får tas i förvar.  Vilka konsekvenser kan det få för ett barn att bli satt i förvar? – Det finns flera rapporter som visar att människor mår väldigt dåligt och far illa, det är många som skadar sig själva när dom sitter i förvar. Så det kan ha absolut stora konsekvenser för barn. Och sen vet vi att många av dessa barn har varit utsatta för väldigt mycket innan dom kom till Sverige eller under resvägen beroende på om dom är Dublinbarn eller inte. Och det gör att om det är en människa som redan är traumatiserad kan ett frihetsberövadeha enorma konsekvenser för deras hälsa, minst sagt. Och det är ju många i vårt samhälle som inte vet att förvarsinstitutet finns. Och att människor som inte begått något brott, inte alla, men majoriteten är inlåsta. Även om det är ovanligt att ensamkommande barn sätts i förvar i Sverige, kan man se en ökning de senaste åren. Och även  om  detta  måste sättas i relation till att antalet ensamkommande också har ökat, är det ett trendbrott. Vi har tagit del av Migrationsverkets statisk fem år tillbaka i tiden, och kan se att de första två åren satt inget ensamkommande barn i förvar. 2010 och 11  fattades 4 respektive 5 förvarsbeslut. Och förra året var vi uppe i fjorton . Och ökningen tycks hålla i sig – redan i maj i år har åtta ensamkommande barn suttit i förvar. Säkerhetsklassade fönster, personal utrustad med larm och en gård för utevistelse. Vi är tillbaka i förvaret i Gävle och fortsätter rundvandringen. – Så när man kommer till förvaret kommer man in här… Och det är oftast antingen Kriminalvårdens transporttjänst eller polisen som kommer med den person som ska förvarstas. Det är personal från förvaret som läser upp beslutet och oftast har man då telefontolk och sen vill man verkligen vinnlägga sig om att personen förstått beslutet så personen vet varför man är här. Men hur kan så allvariga ingrepp som att låsa in ett barn vara så dåligt motiverade? Vi tar med oss besluten till polisen. – ”Avvek efter att migrationsverket beställt resa för överföring” men då har ju barnet visat att han vill inte. Så då finns det grund för ett förvar så då är det motiverat. Uppgivit också att han inte vill överföras till England i det här fallet. Sven-Åke Eriksson är poliskommissarie i Stockholm och är en av dem som arbetar med förvarsbeslut i gränspolisärenden. – Bara ”motsätter sig att bli överförd till Italien” men det framgår inte riktigt om han avvikit eller någonting här. Står bara att han motsätter sig. Lite dåligt motiverat och inget ombud där… Sven-Åke Eriksson tycker att en del beslut är bra och andra mindre bra. Men han återkommer till en sak. Att även om besluten brister i sina motiveringar, kan man inte utgå från att något fel har begåtts i praktiken. För att göra sig en bild av det, måste man gå tillbaka och granska den dokumentation som har föregått det här beslutet. Men i det här reportaget har vi valt att titta på bara besluten, eftersom lagstiftningen kräver en skriftlig motivering till varför det finns synnerliga skäl att ta barnet i förvar. – Jag får en lite skev bild bara. Det kan vara mycket som finns i beslutet men som inte syns. Borde det synas i beslutet? – Ja det blir ju ja på den frågan. Visst är det det. Och det är ju det som jag reagerar på. Jag ser bara några meningar här där man sammanfattar något som är ett stort ingrepp i ett barns liv? – Absolut. Det håller jag med om. Vi måste ta hänsyn till det här men vi måste också få lite riktlinjer uppifrån. Vad vill våra lagstiftare med det här? Vad vill rikspolisstyrelsen? Men det handlar ju om barn och det ska krävas synnerliga skäl? – Ja, det är helt riktigt. Ändå sitter vi och spekulerar i vad dom här formuleringarna bottnar i… – Ja, tack vare att i den här lagstiftningen, svensk utlänningslag finns det inte så mycket matnyttigt i kommentarerna. Det är det som gör det här så svårt. Det här är en av dom svåraste lagstiftningarna att jobba med. Men borde det inte ställa ännu högre krav på  motiveringsskyldigheten? – Jo, absolut va. Det är ju en sak som måste komma uppifrån våran ledning.  Från rikspolisstyrelsen, från departementet. Att vi är inte nöjd med den här motiveringen utan vi måste förändra oss på ett sätt. Och kanske ta fram ett mönster för att bli bättre på det här.  Det kanske är tid nu när ni granskat det här. Det ligger ju något i det här, många av dom motiveringarna som jag tittat på här är inte fullödiga och inte bra och då måste vi kanske göra något åt det. Nationellt. När vi fortsätter granska förvarsbesluten uppkommer ett annat frågetecken. Enligt utlänningslagen har ett förvarstaget barn alltid rätt till ett offentligt biträde, en person som kan tillvara ta barnets intressen och bevaka att förvaret sköts enligt lagar och regler. Men i många av de beslut vi tittat på, saknas information om barnet har haft det eller inte. Poliskommissarie Sven-Åke Eriksson igen. – ”Offentligt biträde…ja”. Det ska fyllas i ett ”ja” där och så ska det på baksidan vara ett namn på det offentliga biträdet. Det ska ju fyllas i. Men så ser det inte ut på dom här blanketterna till stor del? – Nej, här har vi ett så där oklart. Det är inte kryssat någonting och inget offentligt biträde där. Nej jag kan inte svara på varför dom inte gjort det. Det är ju det lagen säger. Vad säger du om att det ser ut så här då? – Ja, okunnighet eller slarv. Det är vad jag kan säga. Kan det vara så att dom har fått ett ombud fast det inte syns på den här blanketten? – Det kan vara så, att handläggaren har glömt att fylla i det bara. Men det ser man ju i själva ärendet i så fall. Och när Kaliber och Skolministeret går tillbaka i dokumentationen i varje beslut, visar det sig att av 29 ärenden har bara 15 fått offentligt biträde. Tre av barnen som inte fick ett biträder blev först inskrivna som vuxna, men släpptes senare ur förvaret när åldern korrigerats. – Du kommer ihåg att du har fått en fullmakt utav mig och nu vill jag att du hjälper mig… När 17-årige Zaher sattes förvar, blev han tilldelad ett offentligt biträde. Men eftersom det var så sent på kvällen, hade ombudet stängt kontoret. Och när vi talar med ombudet får vi veta att han först nästa dag hade möjlighet att ta del av informationen i Zahers ärende, eftersom han inte jobbade på kvällen och natten. Så Zahers godeman Ella Lundgren, som tillvardags arbetar som stressterapeut, fick så gott hon kunde försöka hjälpa Zaher på egen hand.   – Jag är ju inte utbildad jurist, och jag kan bara söka hjälp hur jag ska formulera och hur jag ska skriva för att överklaga. Men det är som jag säger att jag trodde inte det var den godemannens uppgift att göra såna saker. Men jag lär mig under tiden. Och det gäller bara att hitta utvägar hela tiden. Visst har det varit jobbigt många gånger och man har legat sömnlös på natten och undrat hur man ska skriva och hur det ska bli rätt, att det ska bli bra. Har du en jurist så sköter dom ju alla dom här frågorna och dom har kontakten och hjälper barnet att leta vilka vägar du ska gå vilka möjligheter du har. Kalibers och Skolministeriets granskning visar att bara 15 av dom 29 ensamkommande barn som förvarstagits har haft ett offentligt ombud. Och genom Zahers historia vet vi också, att även om barnet har fått ett offentligt biträde, är det inte är säkert att biträdet hinner göra något i praktiken. Sören Clerton är chef för den centrala gränskontrollenheten vid rikskriminalpolisen i Stockholm som ansvarar bland annat för att ta fram föreskrifter och anvisningar om hur polisen ska arbeta. – Ja, har dom inte fått ett offentligt biträde så är det ju en brist. Dom har som du sa, dom har rätt att ha ett ombud, ett biträde, och det ska ju polisen också beakta och notera i sitt förvarsbeslut. Sen kan jag ju också inse att ibland så är det väldigt praktiskt svårt, det beror ju på vad det är för tid på dygnet och vilken veckodag och så vidare det är, men oaktat det så har ju barnet rätt till ett ombud och det är viktigt att polisen beaktar det. Kan det vara så att det slarvas med den här frågan? – Jag vet faktiskt inte. Jag kan inte svara på det för det är ingen fråga som vi särkskilt har undersökt. Det handlar om barn som har frihetsberövats? – Ja och just därför så är det viktigt att dom får ett offentligt biträde vilket dom har rätt till. Kan det här vara en signal om att det faktiskt skulle behövas gemensamma centrala riktlinjer när det gäller förvarstagande av barn. – Ja, det är möjligt det är det som vi får försöka bedöma nu. Det kan vara motiverat ha mer riktlinjer från centralt håll. Men jag vill också i sammanhanget understryka att det innebär inte att man kan dra slutsatsen att man inte har beaktat barnperspektivet till exempel och det regelverk som finns men att man inte har redovisat i den omfattning som är önskvärt. Borde det göra det då? – Ja det borde det naturligtvis göra. För att man ska ju kunna utläsa av ett beslut naturligtvis, motiveringen till det och en viss  bakgrund. Man kan naturligtvis inte skriva långa uppsatser, det är ju en begränsad blankett vi pratar om, men det finns ju utrymme för att utveckla det här mer. De här frågorna du ställer och det material du visat får ju naturligtvis anledning för mig och mina kollegor att titta närmare på det här. Och sen får vi se vilka slutsatser vi drar av det. Advokat Enar Bostedt igen. – Det är ju absolut inte bra, det handlar ju om barn och det är klart att frihetsberövande är en stor inskränkning av den personliga friheten för vem som helst men när det gäller barn bör man ju vara extra tydlig och noggrann naturligtvis så det är klart att dom bör få ett juridiskt biträde omedelbart. Tillbaka till Zaher i förvaret den där sena kvällen i december förra året. Och hans gode man Ella Lundgren  som, utan advokat, försöker upphäva förvarsbeslutet och utvisningen. Hon vet att Zaher har medicinska skäl som enligt smittskydslagen ger honom rätt till behandling i Sverige. Och efter många fax och samtal står det klart att utvisningen skjuts upp. Tidigt på morgonen, en halvtimme innan planet ska lyfta till Italien, och Zaher kan åka hem. Idag har migrationsverket beslutat att ta över Zahers asylansökan från Italien och han väntar just nu på besked. Reporter: Hanna Larsson Producent: Lovisa Haag Exekutiv producent: Eskil Larsson 

Det fantastiska tjugoandra avsnittet. NJUT!                                                                                                     […]

Att fylla 18 och bli myndig är en stor sak för många. Men för många ensamkommande flyktingbarn kommer det svenska vuxenlivet väldigt plötsligt. I dokumentären möter du Rabi och Mohammed, två killar som kom ensamma på flykt till Sverige och hamnade i Luleå. När de blev myndiga blev de av med sina gode män och fick flytta från hemmet för ensamkommande barn. Allt stöd och hjälp som funnits för dem som barn, försvinner över en natt. Att fixa det mesta själv när du är ny i ett land och knappt kan språket visar sig tufft för båda, men den ene har mer tur än den andre. Helene Alm jobbar för närvarande som  radioproducent för P1 dokumentärer och kulturreportage vid SR Norrbotten. Hon har återvänt till radion efter att under många år ha arbetat som frilansjournalist med TV, dokumentärfilm, medieutbildning och radio. Helene har jobbat med både det ena och det andra under sina år på Sveriges Radio;  nyheter, utrikesrapportering, samhällsprogram, litteratur och musik.  ”Plötsligt blev jag vuxen” är hennes fjärde radiodokumentär.