Podcast appearances and mentions of alva appelgren

Feedback, eller återkoppling på svenska, är något alla behöver. Men det kan vara både känsligt och obehagligt om det blir fel. Vi tar hjälp av Alva Appelgren som doktorerat på feedback. Syftet med feedback är i grund och botten att ge beröm och eller uppmuntra till utveckling. Men för att få rätt effekt av den feedback man önskar ge behöver man tänka till både på när och hur man ger den. Det berättar Alva Appelgren som har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet om just feedback. Det går inte att fastställa exakt vad som är rätt i alla lägen eftersom det skiljer sig mycket mellan olika individer, organisationer och sammanhang. Men några grundtips som Alva förmedlar är: Var konkret. Berätta vad det är som är bra eller som behöver utvecklas och varför. Istället för “vad bra du var” eller “det där gick ju inte så bra” kan du säga “det var så bra när du förklarade detaljerna så att vi förstod” eller “det hade varit roligt att få höra mer om detaljerna”. Beröm och bedöm arbetsinsatsen (den kan individen själv påverka) och inte personliga egenskaper (det uppmuntrar inte till utveckling). Ge helst feedback i nära anslutning till den insats det gäller. Jobba gärna kontinuerligt över tid med feedback. Det går inte att ge för mycket feedback, om den ges enligt punkterna här ovan. Bara om det går inflation i superlativ och om den inte känns genuin kan det vara värt att hålla igen. Annars tenderar vi snarare att ge för lite feedback till varandra. Får vi ingen feedback, eller om den är allt för vag, leder det till osäkerhet. Och osäkerhet gynnar varken prestation eller hälsa. Feedbacka på, med andra ord! Bilden på Alva Appelgren är tagen av Gerald McInerney. Sen vi intervjuade henne har hon gett ut boken Motiverad : Feedback, mindset och viljan att utvecklas. Vår samarbetspartner motivation.se har en hel del artiklar om feedback. Vi har valt ut en som handlar om hur du hanterar kritisk feedback. En riktigt bra guide till hur vi kan hantera negativa känslor och få fram guldkornen ur en situation som först kanske bara känns negativ.

Hur hänger arv, miljö, motivation och återkoppling ihop med kognitionsvetenskap? Och hur kan kunskaperna om det som händer i hjärnan tillämpas i undervisningen. Om det handlar nya avsnittet av Skolprat. Gäst i podden den här gången är forskaren Alva Appelgren.

En tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa med fokus på socialt samspel heter den forskningssammanställning som Skolforskningsinstitutet och Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram tillsammans. I det här avsnittet samtalar projetkledarna Alva Appelgren, Skolforskningsinstitutet, och Karin Fröding, Specialpedagogiska Skolmyndigheten om rapportens viktigaste slutsatser. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.  

I det här andra avsnittet under temat personlig handledning och studiecoachning, träffar Petter och Karin elever och lärare på Kunskapsskolan samt Kunskapsgymnasiet. De har dessutom ett samtal med Alva Appelgren som är doktor i kognitiv neurovetenskap, författare och medlem i Kunskapsskolans vetenskapliga råd. I den första delen av avsnittet får vi lyssna på när högstadieläraren Peter Bankel och hans elev Maruf från Kunskapsskolan Tumba, berättar hur den personliga handledningen hjälpte Maruf när han var hemma sjuk under en period. Del ett med Peter Bankel och Maruf börjar: Cirka 1,28 minuter in i avsnittet. I den andra delen får vi höra gymnasieläraren Mikaela Schmidt och hennes elev Lova från Kunskapsgymnasiet Globen. Lova och Mikaela berättar om hur de under distansundervisningstider har arbetat med studiecoaching. Del två med Mikaela Schmidt och Lova börjar: Cirka 14,18 minuter in i avsnittet. I den tredje delen resonerar Petter och Karin tillsammans med Alva Appelgren om några teoretiska perspektiv på personlig handledning och studiecoaching. Del tre med Alva Appelgren börjar: Cirka 28,26 minuter in i avsnittet. Trevlig lyssning!

Petter och Karin pratar om metoden personlig handledning och studiecoaching. Vi berättar vad metoden går ut på, varför Kunskapsskolan och Kunskapsgymnasiet jobbar med detta, vad som är viktigt att tänka på och hur viktig metoden har visat sig vara under distansundervisningstider. Vi ger också tips på en samtalsmetod och på hur andra skolorna skulle kunna använda sig av kontinuerliga och strukturerade samtal med sina elever. I del två som kommer i juni träffar Karin och Petter elever och lärare från Kunskapsskolan och Kunskapsgymnasiet och fördjupar sig i personlig handledning och studiecoachning. Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap, ger även sina perspektiv på personlig handledning och studiecoachning. Gå till artikeln för att ladda ner en pdf med 1.2.3-metoden.

Det här avsnittet om Curiepodden handlar om hur forskning blir populärvetenskap och vad som motiverar forskare att ägna sig åt forskningskommunikation. I samtalet deltar Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, och Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

I avsnittet pratar Alva Appelgren, Karin Rådberg och Petter Enlund om vad motivation är, vad som händer när vi känner oss motiverade och hur man i skolan kan använda denna kunskap. Vi pratar även om feedbackens viktiga betydelse och hur feedback och motivation hänger ihop. Vad händer i hjärnan när vi får feedback och hur vi behöver anpassa vår feedback för att den ska få rätt effekt? Detta och en hel del annat bjuder vi på i avsnittet.

När så mycket finns ett klick bort och vi inte längre behöver vänta, vad händer då? Allt oftare påstås det att nutidsmänniskan är stressad, inte orkar kämpa och bara vill ha allt nu, nu, nu. Utan ansträngning och utan väntetid. Filosofiska rummet funderar på det där med tålamod. Har vi förlorat tålamodet? Vad gör det med oss att vi kräver omedelbar tillfredsställelse? Vad är det egentligen vi måste ha mod att tåla?  Men kanske är vi inte så otåliga som det ibland påstås. Religionspsykologen Owe Wikström, som 2001 gav ut boken "Långsamhetens lov", upplever att vårt behov av långsamhet och eftertänksamhet är konstant, samma då som nu. Och kognitionsvetarna Alva Appelgren och Fredrik Ullén menar att vi inte kan skylla allt på den ökade skärmtiden.  Medverkande: Alva Appelgren, som doktorerat på Karolinska institutet i kognitiv neurovetenskap och skrivit boken "Motiverad", Fredrik Ullén, konsertpianist och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, och Owe Wikström, teolog, tidigare professor i religionspsykologi och författare bland annat till boken "Långsamhetens lov" (2001). Programledare: Tithi Hahn.  Producent: Lina Kalmteg.

Lundberg&Wallberg Skolspånar - Alva Appelgren om Motivation by Sara Lundberg och Linda Wallberg

Alva Appelgren, skol- och hjärnforskare, i ett samtal med Natur & Kulturs Niklas Gårdfeldt Leavy om hjärnforskningens betydelse i klassrummet.

Boken heter "Motiverad - Feedback, mindset och viljan att utvecklas" och gäst är författaren Alva Appelgren.Det brukar pratas om att människor har olika mindset, olika inställning till utmaningar som ligger framför dem. De med ett mer fast/statiskt mindset betraktar ofta kunskaper och färdigheter som något de kan eller inte kan (svart eller vitt). Andra som har ett mer öppet mindset kopplar snarare kunskaper och färdigheter till övning och erfarenheter. Det som gör mindset extra intressant är att det kan kopplas till ledarskap och feedback. Ett samband som är högst relevant för bl.a. chefer, lärare och föräldrar.I programmet pratar vi bl.a. om hur olika mindset skiljer sig. Vi pratar om hur mindset och förväntningar påverkar våra prestationer. Och vi pratar om kopplingen mellan motivation, mindset och feedback. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi har träffat Alva Appelgren doktor i kognitiv neurovetenskap och pratat om hur vi kan öka motivationen med rätt feedback. Vad behöver jag? Vad behöver min omgivning? Hur kan vi tillsammans skapa förutsättningar för oss själva och barnen?

Feedback, eller återkoppling på svenska, är något alla behöver. Men det kan vara både känsligt och obehagligt om det blir fel. Vi tar hjälp av Alva Appelgren som doktorerat på feedback. Syftet med feedback är i grund och botten att ge beröm och eller uppmuntra till utveckling. Men för att få rätt effekt av den feedback man önskar ge behöver man tänka till både på när och hur man ger den. Det berättar Alva Appelgren som har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet om just feedback. Det går inte att fastställa exakt vad som är rätt i alla lägen eftersom det skiljer sig mycket mellan olika individer, organisationer och sammanhang. Men några grundtips som Alva förmedlar är: Var konkret. Berätta vad det är som är bra eller som behöver utvecklas och varför. Istället för "vad bra du var" eller "det där gick ju inte så bra" kan du säga "det var så bra när du förklarade detaljerna så att vi förstod" eller "det hade varit roligt att få höra mer om detaljerna". Beröm och bedöm arbetsinsatsen (den kan individen själv påverka) och inte personliga egenskaper (det uppmuntrar inte till utveckling). Ge helst feedback i nära anslutning till den insats det gäller. Jobba gärna kontinuerligt över tid med feedback. Det går inte att ge för mycket feedback, om den ges enligt punkterna här ovan. Bara om det går inflation i superlativ och om den inte känns genuin kan det vara värt att hålla igen. Annars tenderar vi snarare att ge för lite feedback till varandra. Får vi ingen feedback, eller om den är allt för vag, leder det till osäkerhet. Och osäkerhet gynnar varken prestation eller hälsa. Feedbacka på, med andra ord! /Ann-Sofie och Boel Det här avsnittet producerades i samarbete med våra samarbetspartners: Skandia som har lyckats halvera sjukskrivningarna bland kundföretag genom sina satsningar på hälsa. Läs mer om vårt nya samarbete som vi är väldigt glada och stolta över. Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. I avsnittet delar Twitch med sig av 3 smarta tips på hur man ger feedback kopplat till hälsosamma val: 1. Var specifik, berätta vad i personens beteende du åsyftar 2. Berätta varför du tycker det var bra 3. Berätta vilka konsekvenser personens val eller beteende får för personen själv, dig och övriga medarbetare. Läs gärna mer från Twitch om hur du gör samtal motiverande.

Glöm talang och genialitet, att nå framgång handlar mer om ansträngning och jävlar anamma. När psykologiprofessorn Angela Duckworth jobbade i skolan upptäckte hon att vissa barn gjorde bättre ifrån sig trots att de inte presterade bättre i till exempel intelligenstest. Det var något annat som avgjorde hur bra det gick för eleverna. Hon började studera det som på engelska kallas för grit, och som handlar om barnens förmåga att oförtrutet kämpa vidare. Hennes forskning visar att just den här kämparandan är viktigare för framgång än talang. Den svenska hjärnforskaren Torkel Klingberg har studerat grit hos lågstadiebarn som ska lära sig matematik. Det visade sig att egenskapen spelade stor roll för hur duktiga barnen blev. Programmet gästas av forskaren Alva Appelgren, psykologen Dan Katz, beteendevetaren Staffan Hultgren och entreprenören Andra Fahrad som diskuterar vilken roll grit spelar för oss och hur man kan skaffa sig mera grit.

I detta avsnitt möter vi Alva Appelgren, som 2015 disputerat på effekter av feed-back på kognitiv prestation och motivation. Avhandling kan du ladda ner här. I programmet tar vi upp frågor om olika sätt att ge beröm och de olika effekter detta fick på försökspersonerna i studierna i Alva Appelgrens avhandling. Vi tar även upp frågan om betygssättning i förhållande till mindset. Hur kan ett statiskt mindset med fokus på begåvning och formell kunskap leda till sämre resultat? Forskning om olika mindset har under decennier drivits av bl a Carol S Dweck, som påvisat skillnader i hur vi förhåller oss till lärande och begåvning på olika sätt. Hennes och andras forskning visar att de individer som definierar sig själv och andra utefter begåvning tenderar att uppnå sämre långtidsresultat än de som ser alla misstag, som del i den naturliga vägen till lärande. Ett ord Carol Dweck föreslår att vi använder oftare är "ännu" - det kan jag inte ÄNNU - eller det har jag inte lärt mig ÄNNU.  Värd i Hjärnpodden är Kristina Bähr, specialistläkare i barnmedicin och handledare. Kontakta Kristina via mail kristina@exist.se om du har kommentarer eller frågor efter programmet. Hemsida: http://www.exist.se Alva Appelgren når du via http://www.brainself.se

Vad händer i hjärnan hos elever när de får feedback? Och hur hänger det ihop med hur de sedan lär sig saker? Det är några av de frågor som Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap, sökt svaren på. Med hjälp av MR-kamera har hon studerat vad som sker i hjärnan hos studenter när de utsätts för olika typer av feedback. Och svaren hon fann var att det spelar roll för inlärningen hur man väljer att återkoppla.

Vad händer i hjärnan hos elever när de får feedback? Och hur hänger det ihop med hur de sedan lär sig saker? Det är några av de frågor som Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap, sökt svaren på. Med hjälp av MR-kamera har hon studerat vad som sker i hjärnan hos studenter när de utsätts för olika typer av feedback. Och svaren hon fann var att det spelar roll för inlärningen hur man väljer att återkoppla.

Vad kommer att krävas av oss för att fungera på framtidens arbetsplatser? Ska vi bli produktiva arbetare som ger varandra feedback för att utvecklas och ska vi jobba på kontoret eller hemma? Veckans Kropp & Själ spanar in i framtidens arbetsliv. Samtidigt som en del företag inför helt fria arbetstider så finns stämpelklockan kvar inom många yrken. Enligt sociologen Roland Paulsen kan de fria arbetstiderna göra det svårt att veta hur mycket man egentligen ska producera, det är medelklassens förbannelse, menar han. Feeback är ett begrepp som blivit vanligare i arbetslivet, på utbildningsföretaget Hyper Island i Stockholm är feedback vardag för både studenter och anställda. Enligt forskaren Alva Appelgren är viss typ av återkoppling mer hjälpsam, hon har studerat vad som händer i hjärnan på personer som gör ett test och samtidigt blir bedömda, de som fick höra du är bra blev mer stressade och presterade sämre än de som får höra du hade rätt. Resultaten tyder på att beröm påverkar oss människor på olika sätt.

Alva Appelgren är doktorand i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och forskar om hur återkoppling, eller feedback, påverkar oss och vår hjärna. Hon pratar bland annat om koppling mellan beröm och prestationsångest och varför ansträngning är bra och hur vi kan tänka kring feedback för att lära oss. Detta är det tredje avsnittet i vår sommarserie Sommarforskarna, på vår hemsida hittar du alla tidigare program och många länkar, bland annat till vår spellista på Spotify!

Alva Appelgren är doktorand i Klinisk Neurovetenskap på Karolinska Institutet. HR Podden har pratat med Alva om vad som händer i hjärnan när man gör fel, vad för slags feedback man ska ge varandra på jobbet och i skolan, och hur vi lär oss bäst.

Alva Appelgren är doktorand i Klinisk Neurovetenskap på Karolinska Institutet. HR Podden har pratat med Alva om vad som händer i hjärnan när man gör fel, vad för slags feedback man ska ge varandra på jobbet och i skolan, och hur vi lär oss bäst.