Podcasts about viljan

* Är Borups eller Francesco hetast?* ... och/eller finns det något vassare inför sista söndagen i maj?* Djurskyddet vs det verkliga fusket* Viljan kring att ha kärlek för Eklundh!* Dessa olika bedömningar i STAD ... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen dagens avsnitt här pratar jag om vår viktiga vilja, som guidar oss i vårt liv. Att träna på att känna in vad jag själv faktiskt vill och sedan att uttrycka det här i världen, är kärnan i den personlig utveckling, tycker jag och det är nyckeln till ett autentiskt liv. Det är viktig att ha kontakt med sin egen vilja och våga följa den, för att vi ska leva vårt eget liv, som är sant för oss, inifrån och ut. Så att vi inte anpassar oss och följer andras vilja, t ex vår partners, chefs, mammas, pappas eller samhället förväntningar och vad andra vill. Viljan är som vår inre kompass, som kaptenen på vår båt, som hjälper oss att navigera och fatta beslut i linje med vad vi själva vill och längtar efter och för att skapa mening i livet. Viljan är precis som en muskel, vi kan träna upp den för att bli tydligare här i världen, då får vi mer tillgång till den och vi kan leva ett mer autentiskt liv. Som avslutning ger jag också ett antal konkreta tips på hur du kan träna på att utveckla din vilja i din vardag och därmed bli tydligare här i världen. Så varmt välkommen till dagen avsnitt och glöm inte att Följa podden i din mobil så att du inte missar nästa avsnitt. Tycker du att avsnittet var intressant, dela det gärna med andra som behöver det. Tack för din hjälp! Mindfulness Retreat 8/3, 11-17 I StockholmJag vill också berätta att nu är sista chansen att vara med på mitt Mindfulness Retreat i morgon lördag 8/3 det finns ett par platser kvar.Läs mer och anmäl dig här: https://www.ingridthorngren.se/dansdag Magiskt Retreat, Möt dig själv & ditt sanna jag, 25-27/4Just nu med 1.000 kr rabatt, pris inkl kurs, logi 2 nätter och helpension.Så passa på och se om det är något som du VILL vara med på, för att bli mer sann och tydlig.Läs mer och anmäl dig här: https://www.ingridthorngren.se/retreat Varmt välkommen och tills vi hörs igen, tag hand om dig och din bästa vän, dig själv ❤️!Hej så länge,/Ingrid

Är friheten att uttrycka vår sexualitet ett krav att göra vår åtrå till tal? Patricia Lorenzoni ser en värld inordnad i könets kunskapsregim. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Fjodor Dostojevskij sa en gång: ”Vi har alla krupit fram ur Gogols kappa.” Han syftade på den ukrainsk-ryske kollegans novell ”Kappan”, liksom på Gogols avgörande betydelse för den ryskspråkiga prosakonsten.En motsvarande sentens för det senaste halvseklets kulturteori skulle kunna vara: ”Vi har alla krupit ut ur Foucaults biktbås.” Få tänkare under efterkrigstiden har såsom fransmannen Michel Foucault påverkat vår förståelse av hur vi som människor formas i ett intrikat samspel mellan kunskap och makt.Foucault var idéhistorikern som förvägrades att disputera i Uppsala, men som revolutionerade den historiska forskningen med sina lika nitiska som associativa läsningar av arkiven. Han var professorn som under 1968-revolterna gjorde studenterna sällskap på barrikaderna, men som också kritiserade 68-rörelsens mest omhuldade myter. Inte minst den om sexuell frigörelse, en kritik formulerad i boken ”Viljan att veta” från 1976. Och det är här biktbåset kommer in.Egentligen var ”Viljan att veta” bara första delen i ett mer omfattande projekt om sexualitetens historia, ännu oavslutat vid Foucault alltför tidiga död till följd av aids 1984. Boken tar avstamp i den sexuella revolutionens självbild, och är en uppgörelse med idén om sexuell frigörelse. En kritik av en historieskrivning som såg samtidens idoga tal om det sexuella som en brytning med äldre tiders förtryck.Där andra såg befrielse, såg Foucault en intensifierad maktutövning som kom till uttryck i ett påbud att ständigt och jämt tala om könet och sexualiteten. Detta tvång att tala föddes inte med den sexuella revolutionen. Foucault spårar det bakåt, bland annat till det katolska biktbåset och historiska förändringar i prästernas biktmanualer. Under medeltiden hade bikten främst uppehållet sig vid om den sexuella handlingen rymdes inom det religiöst legitimas gränser eller ej. ”Sodomi” var termen för vitt skilda praktiker som gemensamt hade synden. Men efter det tridentiska kyrkomötet i mitten av 1500-talet kom manualerna successivt att snarare rikta in sig på själen dolda skrymslen. Bikten blev allt mer den plats där tankarna, fantasierna och begären skulle blottas och rannsakas. Ett krav, skriver Foucault, att ”försöka göra sin åtrå, hela sin åtrå, till tal”.Kyrkans roll här skulle så småningom övertas av medicinen och psykologin. Foucault ser en lång kontinuitet, i det att vi alltmer kommit att ställa frågan om vilka vi är till våra kön. Vad slags människor, vad slags subjekt, blir vi därigenom? Den gamla tidens sodomit definierades genom handlingen. En syndare, det är sant, men syndare är vi å andra sidan alla. Med moderniteten skulle våra sexuella begär och drifter knytas till vår identitet på ett nytt sätt. Om du identifierar dig som homosexuell, handlar det inte bara om vem du har sex med. Homosexualiteten blir ett raster över hela din person.När Foucault skrev ”Viljan att veta” var homosexualitet ännu sjukdomsklassat i Sverige. Så förblev det till 1979. Så sent som 2013 tvingades transpersoner till sterilisering för att få könskorrigering. Först 2024 röstades en förenkling av den komplicerade processen att byta juridiskt kön igenom. Det tycks finnas goda argument för att se den moderna svenska historien som en successiv befrielse av både könet och av de sexuella begären.Betyder det att Foucaults kritik är irrelevant? För att svara på det, bör vi först ställa frågan: Vem omfattas av befrielsen till att börja med? Jag kommer att tänka särskilt på en specifik situation där en människas förmåga att omsätta sitt kön och sitt begär i ”rätt” slags tal blir en fråga på liv och död: asylprocessen.2020 publicerades en rapport av Aino Gröndahl, asylrättsjurist på RFSL. Gröndahl hade gått igenom över 2000 avslagsmotiveringar i asylärenden från de senaste åtta åren. På 170 sidor får vi en inblick i vilka förväntningar som möter den som sökt skydd i Sverige med asylskäl grundade på sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.I en asylutredning anges regelmässigt som främsta bevisning den sökandes ”berättelse”. Vid ett enstaka intervjutillfälle med Migrationsverket ska den som flytt berätta om sina asylskäl. I hbtqi-ärenden innebär det att tala om sitt kön, om sina begär, och inte minst, om sin identitet.Foucault läste de katolska biktmanualerna som del av en kunskapsproduktion om könet, vilken ytterst handlade om makt. Intervjurummet, där den asylsökande måste vränga sin själs skrymslen, är inte helt olikt. Här finns en hel begreppsapparat och förståelseram som vid intervjutillfället bara antyds, men som den sökande likväl behöver behärska. För, låt oss säga, en person som flytt ett land där samkönade relationer straffas med fängelse, räcker det inte att hen har samkönat sex. Hen måste kunna redogöra för en livsstil, en identitet, en inre resa som utmynnat i en insikt om vem hen egentligen är.Kort sagt, den asylsökande måste kunna verbalisera en personlighetsutveckling som harmonierar med modernitetens påbud att identifiera sig genom sitt kön och sina begär.Konsekvenserna framstår som både brutala och absurda. Gröndahl ger rikliga exempel på personer som fått utvisningsbeslut med hänvisning till att de inte förmått göra en precis distinktion mellan att vara homosexuell och bisexuell, att de inte reflekterat i förväntad grad över sina begär, eller att de inte kunnat verbalisera en specifik livsstil. Som ett av de citerade besluten säger: Migrationsverket ifrågasätter inte att du har sex med män, men bedömer sammantaget att du inte har lämnat tillförlitliga uppgifter om att du tillhör gruppen homosexuella män. Gröndahls rapport publicerades alltså 2020, och den visade hur avslagsmotiveringar i hbtqi-ärenden närmast rutinmässigt bröt både mot både gällande lag och mot Migrationsverkets egna rättsliga ställningstaganden. Verket tog den på allvar och inledde utbildningsinsatser. Men 2023 gjorde Gröndahl en uppföljning där hon fann att effekterna av insatserna uteblivit. De krav som ställdes på hbtqi-flyktingar då, fortsatte att ställas även nu. Gröndahl kommenterade det som ”en rättsskandal som pågår i det tysta, bakom sekretess och tystnadsplikt”. I ett land som likt Sverige gärna berömmer sig om sin hbtqi-vänlighet, kan det framstå som både chockerande och gåtfullt.Men kanske är det just genom Foucault biktbås vi ska förstå denna skandal i en utebliven skandal. För Foucault var modernitetens pratsjukhet om könet och sexualiteten ett uttryck för maktens allt intimare inträngande i våra liv. För att vara rätt slags subjekt, det vill säga fullt ut människa, måste vi kunna tala om oss själva på ett sätt som låter sig inordnas i denna könets kunskapsregim. Så blir även den hbtqi-certifierade sexuella frigörelsen del av en större apparat för att göra skillnad på folk och folk. Den som inte klarar testet i biktbåset, behandlas som mindre än människa.Patricia Lorenzoniidéhistoriker och författare

Cecilie Nerfont växte upp i en restaurangdriven familj iNorska Draggen. Där var musiken alltid närvarande och med den också lusten till dans och skådespeleri. Eftersom hon inte kunde välja mellan dessa tre hamnade hon på Balettakademin i Göteborg och på en praktikperiod hamnade hon påVärmland opera i Karlstad och resten är historia. Nu har hon och hennes man Christer varit anställda där sedan 2003 och skänkt värmlandspubliken med mängder av oförglömliga kulturupplevelser. Är det vanligt att rollkaraktärer även dyker upp i verkligheten? Varför trivs hon så bra i Karlstad och hur känns det att vara från Norge och ha sin födelsedag 18 maj. Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - en debut.Vill Du bli prenumerant och kunna lyssna på allt bonusmaterial och samtidigt stödja podden? Klicka på länken nedan:http://podcasters.spotify.com/pod/show/insikter-frn-utsikter/subscribe

Utmattning kräver en vardag som är ganska fyrkantig och stillsam. Då får huvudet kanske inte så mycket positiv stimulans som behövts för att vara glad på insidan. Då är det inte något konstigt att man blir nedstämd. Viljan att vilja kunna göra allt man vill men samtidigt begränsningarna av att inte kunna pga tröttheten är knepig för oss människor. Men det finns vägar fram med balans! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mål, utveckling och tävling. Sättet vi ser på träning är till stor del hämtat från elitidrottens värld men hur ska man träna för att må bra och vända sig bort från resultaten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det nya året kommer med nya, ambitiösa träningsmål. Hela januari är det proppfullt på gymmen, för att någon månad senare vara nästan lika tomt som innan jul. Viljan hos den som siktar högt är det inget fel på, men hur gör man för att de nya vanorna ska hålla i längden?– Jag tror man ska tänka att vi inte ska bli motiverade av slutprodukten. Vi får bli motiverade av vi faktiskt skapar den här nya vanan, inte bara ser resultatet av oss i någon bikini vi hade när vi var 25 år, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi vid Karlstads universitet.Medverkar gör Petra Månström, journalist och löpcoach, Elin Bjärkstedt, personlig tränare och fysioterapeut.Hör även Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi vid Göteborgs universitet.Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent är Alice LööfReportrar Ninos Chamoun och Simon Sarnecki.

Psykedeliska droger är på uppsving och ses av vissa som rena mirakelmedicinen mot diverse psykiska besvär. Men att beskriva upplevelserna tycks fortfarande utom räckhåll, konstaterar Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i januari 2020. Betänk följande scenario: en grottmänniska från stenåldern förflyttas genom en hypotetisk tidsresa till Centralstationen i Stockholm, säg en fredagseftermiddag. Han står där i vänthallen och förundras. Kanske går han också en sväng på stan i rusningstrafiken, varefter han så teleporteras tillbaka till grottans dunkel, där kamraterna nyfiket inväntar hans reseberättelse. Vad ska han säga? Han saknar ord för nästan allt han upplevt. Rulltrappor, mobiltelefoner, trafikljus, tåg – och flygplan som går in för landning på Bromma. Inget av detta finns varken i berättarens eller åhörarnas föreställningsvärld. Inga ord kan ge rättvisa åt upplevelsen, och att enbart säga något om träden på Klara kyrkogård, som tycktes bekanta, känns lite futtigt. Kanske påstår han sig ha träffat gudar, om så bara i form av barska ordningsvakter i blåa uniformer, men troligare är nog ändå att han ger upp alla försök att berätta och istället hemfaller åt ganska allmänt hållna utrop av typen ”Jävlar, vilken grej!”. Ja, eller motsvarande på stenåldersspråk. Lyssnarna i grottan ser klentroget på varandra medan resenären ler ett inåtvänt leende. Ungefär så kan man gestalta ett återkommande bekymmer för de forskare som studerar effekterna av psykedeliska substanser. LSD och så, ni vet. Försökspersonerna har helt enkelt väldigt svårt att beskriva sina upplevelser. När de väl återvänder från en tripp, ofta i noga kontrollerad laboratoriemiljö, sitter de ändå bara där och flinar och uttalar banaliteter i stil med ”Kärleken är allt!”. Professorerna tar sig för pannan. Lika fullt är denna vetenskap mycket lovande. Under många år låg verksamheten i träda, delvis på goda grunder, men under senare år har denna akademiska öken åter börja blomma. LSD, psilocybin och liknande kemikalier blir allt intressantare för psykologer och medicinare som sysslar med depressioner, tvångssyndrom, ångest och beroendesjukdomar. Nog finns även de gamla flumtomtarna kvar, ofta kännetecknade av större frisyr än förstånd, men på det hela taget är hallucinogenerna på väg tillbaka in i den vetenskapliga värmen. Det var trots allt där alltsammans började. Det var i slutet av 1930-talet; den schweiziske kemisten Albert Hofmann på läkemedelsbolaget Sandoz framställde då ett lysergsyrederivat som gavs beteckningen LSD. Som så ofta hittade man inga praktiska användningsområden, men några år senare blev Hofmann av misstag sin egen försökskanin. Han råkade få i sig en gnutta av ämnet och upplevde historiens första LSD-tripp. Snart producerade Sandoz enorma mängder LSD som, i hopp om kommersiella tillämpningar, distribuerades gratis till universitet över hela världen. Under femtiotalet och in på sextiotalet var forskningen intensiv, och förhoppningen var att de psykedeliska substanserna skulle bli för psykiatrin vad mikroskopet var för biologin och teleskopet för astronomerna. Om drömmarna, som Freud sa, var kungsvägen till det undermedvetna, ansågs behandling med LSD vara något av en motorväg. Vid det laget hade man även återupptäckt psilocybinet, ett svampgift med urgamla anor inom högkulturerna i Mellanamerika. De spanska erövrarna försökte ihärdigt utrota kunskapen om dessa magic mushrooms, antagligen på grund av att giftet från bara några få svampar gav så starka, andliga upplevelser att katolikerna låg i lä, hur mycket rökelse och tingeltangel de än försökte med. Konkurrensen blev kort sagt för hård. Men svamparna dök alltså upp igen och tilldrog sig neurokemisternas intresse. Vetandet om de psykiska sjukdomarnas biokemiska grunder, som senare skulle avkasta moderna antidepressiva läkemedel, utvecklades fort under de här åren, delvis genom dessa experiment. Försökspersonernas erfarenheter var onekligen märkliga; de rapporterade om att jaget liksom löstes upp, om surrealistiska rymdresor och ytterst övertygande känslor av samhörighet. Ofta förekom även synestesi, alltså förmågan att se ljud och höra färger. Konstnärerna var inte sena att haka på, och när sedan psykologiprofessorn vid Harvard, Timothy Leary, introducerade substanserna inom hippiekulturen gick det snabbt utför. John Lennon, Bob Dylan och en hel armé av andra yngre trallgökar gjorde reklam, och när så The Summer of Love randades i San Francisco 1967, hade myndigheterna redan förbjudit all användning. Det får man förstå. För även om varken LSD eller psilocybin var beroendeframkallande så gav de ändå oönskade effekter. Viljan att kriga i Vietnam, till exempel, avtog betänkligt. Den seriösa forskningen pågick ännu en tid, men snart var det stopp även där. Tusentals vetenskapliga rapporter föll i glömska. Först vid millennieskiftet började man gräva upp dem igen, och vad som sedan hände berättas boken Psykedelisk renässans av den amerikanske författaren Michael Pollan. Jämförelsen med Renässansen, då man återupptäckte antikens litterära skatter är välfunnen. Så nu är man på det igen, och eftersom tekniken har gått framåt, liksom forskningen om serotonin och andra signalsubstanser, kan man i dag säga en hel del om vad som faktiskt händer i hjärnan under en psykedelisk tripp, samt även formulera goda hypoteser om hur det kan komma sig att sådana utfärder ibland har gynnsam inverkan på människor som är låsta i ältande och tvångstankar. Till historien hör att Michael Pollan testar själv, och fastän han tar hjälp av erfarna reseledare är sinnesintrycken fortfarande hopplöst svåra att återge, vilket författare som Aldous Huxley och Ernst Jünger insåg redan för längesen. Intressantare är vad vetenskapen har att säga. Vad händer till exempel när man stoppar in en påtänd person i en apparat för magnetröntgen, eller mer korrekt magnetisk resonanstomografi? Hypotesen var att hjärnaktiviteten skulle vara kaotisk och starkt förhöjd, men det visade sig vara tvärtom. Särskilt svag var aktiviteten inom det så kallade standardnätverket, ett för tänkandet centralt nätverk som kan liknas vid en orkesterdirigent, vars uppgift är att hålla samman systemet och dämpa hjärnans mer bångstyriga tendenser. Beskrivningarna av jagupplösning, och känslor av samhörighet med allt och alla, tycks ha att göra med denna inaktivering av standardnätverket. Som om personens ego stängdes av. Denna inre dirigent finns för övrigt inte från början; små barn antas därför befinna sig på en psykedelisk tripp för jämnan, vilket väl ungefär alla föräldrar någon gång har anat. Hjärnan kan jämföras vid en dator; när den hänger sig behövs en omstart. Så förklaras varför LSD och annat i den vägen kan bryta behandlingsresistenta depressioner och tvångsmässiga missbruk samt, fascinerande nog, även döende människors ångest. Entusiasterna påminner visserligen om hälsofanatiker som har sett ljuset i form av LCHF eller vad det nu kan vara, så man bör nog inte helt byta ut kantarellerna mot slätskivlingar i släktet Psilocybe, men ändå; andra illegala droger – opiater, amfetamin och så vidare – förekommer lika ofta som läkemedel. Så varför inte också psykedeliska substanser? Om inte annat kan sådana kemiska äventyr säkerligen ersätta en del av de resor som ändå inte ger mycket mer än flygskam, tarmparasiter och foton av elefanter som ingen vill se. Fredrik Sjöberg, författare och biolog Litteratur Michel Pollan: Psykedelisk renässans – den nya vetenskapen om medvetandet, döden, beroende, depression och transcendens. Översättning av Tom Sköld. Fri tanke förlag, 2019.

ENABLERS – en podcast om att möjliggöra sig själv Öppna, sårbara och nyfikna samtal om hur vi blir de vi är och gör det vi gör.   Veckans avsnitt: Malin Lindner & Martina Hallin i ett samtal om frihetens fängelse, att våga lita på att vägen visar sig när vi börjar ta de steg som vi känner att vi behöver ta. Hur vi fattar beslut utifrån våra värderingar, strategisk inkompetens och om att viljan är den viktigaste drivkraften för att kunna skapa förändring.   Vem är Martina: Martina Hallin arbetar som kommunikationskonsult och existentiell coach. Hon sitter även med i styrelsen för RFSU Stockholm och är en av dem som driver Fria Relationsgruppen. Hon delar Elise Ottesen Jensens vision om ett samhälle där "män och kvinnor är jämlika och sexualiteten ett uttryck för innerlighet, njutning och ömhet", och RFSU:s mission om att alla ska "våga vara, välja och njuta".   Här hittar du Martina Hallin: Instagram: https://www.instagram.com/modiga_relationer/?hl=en Hemsida: https://existentiellarummet.se/ och https://www.snackare.com/   Om Malin: Malin Lindner arbetar som fotograf, författare och coach. På hennes hemsidor kan du läsa mer om hur du och hon kan arbeta tillsammans. Där hittar du även hennes böcker och information om workshops.   Workshops, böcker, coaching: www.malinlindner.com Fotografering: www.fotografmalinlindner.com Kontakt: malin@malinlindner.com Instagram Malin Lindner Linkedin https://www.linkedin.com/in/malinlindner/  

Andrea har ångest över att hon inte hindrade en gubbe att....? Vad är det som gör att Mathilda inte tycker att det är okej att äldre äter ensamma ute på restaurang? Mathilda har varit med om att barn lever rövare på tunnelbanan och frågar sig, får man verkligen äta korv på tunnelbanan? Hur gör man när man börjar försöka skaffa barn? Berättar man det för sina nära vänner från början eller gör man allt till en stor SURPRIIIISEEE!!? Vad tycker vi om Maximes putt mot Ida i Robinson? Andrea har kommit till en insikt kring julens magi som rör henne till tårar. Mathilda kanske borde flytta till Skåne för att börja jobba med...? Välkomna till avsnitt 489 av Mathilda och Andrea! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Esther Etty Hillesum sökte efter en kärlek bortom ha-begäret. Helena Granström följer den andliga utvecklingen i Hillesums berömda dagböcker och funderar över begärets och kärlekens djupa innebörd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången den 7 januari 2019.Den där intensiva känslan av att vilja äga.Du står inför ett vackert landskap, ett landskap vars storslagenhet du inte var beredd på. Det väcker något till liv inom dig som du knappt kan uthärda. Du vill klamra dig fast vid det; det enda sättet att stå ut med att så mycket skönhet existerar, är att göra den till din.Du står inför ett ting, och allt du kan tänka på är hur detta ting ska kunna bli ditt, som om det vore en sedan länge förlorad kroppsdel som äntligen återfunnits. Du vill ha det, just i den stunden är du säker på att du behöver det för att vara den du borde vara, för att vara hel.Eller: Du står inför en annan människa.ingen skönhet varar för evigt – den som inte förmår att acceptera den förlusten, måste istället förneka den.När Etty Hillesum, en 27-årig holländsk-judisk jurist och översättare, möter den drygt 50-åriga psykoanalytikern Julius Spier är det denna känsla som infinner sig: Viljan att ha honom, och att ha honom för sig själv. De träffas på hans praktik, där han bedriver en okonventionell form av analys, som inbegriper såväl brottning som att han läser i hennes händer, i det han kallar för ”hennes andra ansikte”. Deras relation överskrider snart de terapeutiska ramarna, och kommer att utgöra motor för en intensiv inre utveckling hos Hillesum. I dagboken skildras hennes kluvna känslor inför Spier, de tvära kasten mellan tungsinne och lycka, åtrå och förtvivlan som hon upplever under 1940-talets första år – allt medan förföljelse och misär stegras i världen utanför, och snart tränger in också i hennes egna inre rum.Begär hon honom? Inte som en man, skriver hon, men som en människa; ändå är det sinnliga ständigt närvarande, inte alltid som åtrå men hela tiden som en vilja till intimitet. Och som klangbotten för denna längtan finns strävan att släppa taget om livet för att på så vis kunna leva det fullt ut, viljan att kunna nå fram till Spier på samma sätt. Här måste också det konstnärliga skapandets drivkrafter utsättas för prövning: Att skriva är, menar Hillesum, bara ”ett annat sätt att 'äga'. Det är att med ord och bild dra föremålen till sig och på så sätt ändå äga dem. Att i all stillhet smyga sig undan i ensamhet med alla skatter jag samlat mig, och skriva ned alltihop, behålla det och avnjuta det för mig själv.” All skönhet är plågsam, eftersom ingen skönhet varar för evigt – den som inte förmår att acceptera den förlusten, måste istället förneka den.Det sexuella begäret utgör förstås en alldeles egen sorts habegär, nog så omutligt när det uppstår, men utan verkligt djupgående ägandeanspråk. Men det finns en annan känsla, ännu girigare, ännu mer glupande, som i högre grad än den direkta, situationsbundna lusten kräver fullständig kontroll över sitt objekt: Du ska tillhöra mig. Du är bara min. Du ska se, åtrå, älska bara mig. Är det denna känsla som vi ibland kallar kärlek? I alla händelser är det den som Hillesum, vägledd av Spier, strävar bort ifrån, i riktning mot en urskiljningslös kärlek till mänskligheten. Han säger, skriver Hillesum, att kärleken till alla människor är mer än kärleken till en enda. För kärleken till en enda människa är strängt taget bara egenkärlek.Den sanna kärleken, har det sagts, har ingen annan avsikt än att älska. Men begäret har ingen annan avsikt än att söka sin tillfredsställelse, och denna tillfredsställelse är i sista instans en inre, kanske till och med en inåtvänd, upplevelse. Den förälskades intensiva upptagenhet av föremålet för förälskelsen, är den inte lika mycket en upptagenhet vid det egna tillståndet, en vilja att hålla kvar de jublande känslorna av upprymdhet och lycka?Och ändå är det från denna källa som drömmen om ömsesidighet hämtar sin näring, drömmen om ett möte där min egen vilja förenas med den andres: Något i honom svarar mot något i mig, något mellan oss gör distinktionen oviktig.Men kanske är en förutsättning för varje egentligt möte – erotiskt eller annat – en beredvillighet att släppa taget om allt man tror sig haUpplevelsen av en sådan korrespondens gör det möjligt att undkomma föreställningen om det erotiska mötet som en transaktion, två individer som använder varandra för att stilla sina respektive lustar. För ett ögonblick gör den det möjligt för mig att tro att verklig ömsesidighet existerar, och dessutom är inom räckhåll; att det finns ett vi, som inte bara är resultatet av förhandlingar mellan två hungriga jag.Men kanske är en förutsättning för varje egentligt möte – erotiskt eller annat – en beredvillighet att släppa taget om allt man tror sig ha, till och med allt man tror sig vara. Under det dryga år som Hillesums relation till Spier utvecklas, utvecklas också hennes relation till det hon kallar Gud – men denna Gud tycks inte vara en yttre kraft, snarare något i kärnan av det egna jaget: ”I mitt inre finns en mycket djup brunn. Och i den brunnen finns Gud.”Att uppgå i Gud blir kanske därför detsamma som att lyckas bli den människa som man burit gömd inom sig själv, vilket i sin tur kan betyda att omfatta en kärlek som inte längre kräver att få äga sitt objekt. Att acceptera alltings flyktighet: förälskelsens, skönhetens, den egna identitetens och slutligen också själva livets. Jag kommer att tänka på psykologen Erich Fromm, som i sin bok Att ha eller att vara? ställer ägandet mot varandet, och konstaterar att den som vill slippa dödsskräck inte bör lägga sina krafter på att förbereda sig för döden, utan på ”en fortgående ansträngning att inskränka ägandets livsform och utvidga varandets”. Den som inte tror sig äga något, har inte heller något att förlora. Först när denna insikt verkligen är vunnen, kan vi sluta klamra oss fast vid världen, och först då kan vi erfara den rent och fullt, utan att erfarenheten grumlas av smärta, längtan och sorg.”Mitt liv”, skriver Hillesum, ”har så att säga utvidgats till att inbegripa döden […] Genom att utesluta döden ur sitt liv har man inte ett fullständigt liv, och genom att räkna med döden utvidgar och berikar jag mitt liv.” Man skulle kunna se denna hållning som en form av kapitulation – att själv välja att släppa in döden i sitt liv kan låta vackert, men för den som vilken dag som helst kan deporteras till ett koncentrationsläger, är det inte bara en förskönande omskrivning? Den död som man tror sig har bjudit in, har den inte alldeles på egen hand sprängt dörren och intagit ens hem, ditsänd av en främmande och okontrollerbar makt?Med ett sådant förhållningssätt förlorar också överlevnaden sitt självklara egenvärde, den är i sig själv inte nog: ”När vi inte har mer att erbjuda en utblottad efterkrigsvärld än våra till varje pris räddade kroppar och ingen ny mening, som är sprungen ur de djupaste brunnarna av vår nöd och vår förtvivlan, då kommer det inte att räcka till.”Att undvika döden tycks för Hillesum mindre viktigt än att lära från den. Det kan framstå som att lättvindigt släppa taget om livet – men skulle lika gärna kunna vara att insistera på dess djupaste innebörd. Kanske kan det till och med förstås som uttryck för en innerlig kärlek, storsint nog att ge upp också det som den älskar mest.Helena Granströmförfattare med bakgrund inom fysik och matematikLitteraturEtty Hillesum: Dagböcker och brev i urval. Översättare: Brita Dahlman och Olov Hyllienmark. Faethon 2018.

Viljan att upptäcka världen ledde den västerländska människan till världens högsta platser. Men berättelsen om hur jorden kartlades har också mörkare stråk. Kolonialism och imperialism följde när människan med överblick skaffade sig makt. Staffan Bergwik i samtal med Kristin Windolf, präst Uppsala. Medarrangör Norstedt

I dagens avsnitt får ni höra mig, Sanja Tegeltija, tillsammans med min medgrundare och partner Victoria Peterson berätta om vårt nya bolag: The No Bar, en ny hälsosam bar med endast 5 rena ingredienser. Vi berättar om hur vi träffades och bestämde oss för att börja jobba tillsammans, hur vi gick från att baka egna bars till att lansera på Copenhagen Fashion Week fem månader senare och vad vi gjort för att marknadsföra utan någon budget. Vi går också in på hur vi tänker framåt med bolaget och låter er följa med på resan, visionen och pirret kring The No Bar. KontaktVictoria https://www.instagram.com/annavictoriapetersson/ Sanja https://www.instagram.com/sanjategeltijaa/ En timme med… https://www.instagram.com/entimmemed/ The No Bar https://www.instagram.com/thenobar Producent: Sofia Haag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jonas Tydén fostrades som tennisspelare på Ekerö Tennisklubb. Därefter tog han vägen via college före han började jobba i sin moderklubb på Ekerö. Efter det var han klubbchef i Smedslättens LTK i flera år och har nu samma roll i USIF.   I det här avsnittet pratar vi bland annat om: ·     Hur man skapar en bra klubbgemenskap och stämning i en klubb ·     Hur man jobbar med mer satsande tävlingsspelare utan att det blir gnäll bland övriga spelare ·     Det bästa med att jobba ihop med David Bengtsson ·     Om SALK var en samarbetsklubb eller konkurrent under åren i Smedslätten ·     Vuxentennisens roll i en klubb ·      Viljan att stå mer på banan men ändå ha en klubbschefroll ·     Varför Jonas tog många uppdrag för Tennis Stockholm under flera år.   Tack till alla partners: * Zenniz – The Smart Tennis Solution: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.zenniz.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠ * BROTHY - http://www.originalbrothy.com. Kod "BASLINJEN10" för 10% rabatt och koden "BASLINJENBOOST" för ett 6-pack "The Deer" vid tecknande av prenumeration. * TennisXAnalysis: ⁠⁠http://www.tennisxanalysis.com⁠⁠ * House of Bontin – Smarta destinationen för tennis och padel: ⁠http://⁠⁠⁠⁠⁠www.houseofbontin.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠ (Använd koden ”Baslinjen” för 10% på hela sortimentet förutom på Slinger Bag eller redan nedsatta priser.) * Wilson Tennis Camp: http://⁠⁠www.tenniscamp.se/⁠⁠ Besök http://www.baslinjen.com för mer content om svensk tennis!

Paulus Eliasson talar om Guds rike och hans vilja. Vad är de tingen, och hur ska de kunna bli verkliga på jorden, enligt bönen Fader vår?#bön #fadervår #gudsvilja #gudsrike #bibelstudium Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det börjar väldigt tidigt för de flesta. Kanske är du bara några år gammal, och så plötsligt finns den bara där – en enorm vilja, ”jag kan själv!”. Tänk om det finns en djupare aspekt av det här? En inre frihet som är enormt viktig att värna om. I äldre tänkande kallas det ibland för en eld. Viljan och frihetens eld.

Har vi en fri vilja eller inte? Robert Sapolsky, forskare i neurovetenskap, intervjuas av läkaren och psykiatern Erik W. Larsson. Inläsare: Staffan Dopping

Nordmark Pod får besök av  låtskrivaren, artisten och rockstjärnan John Engelbert från Johnossi!Det samtalas om och att; Misstolkning av jaget, ångest ska vi inte prata om!  Framåt o dampig, hur är närminnet, i skrivande stund, vi vill turnera, 8e albumet, vi kan göra vafan vi vill, inga bra riff efter Start me up, 20 år, tiden är bara ett påhitt, Lee Hazlewood, spyfest med Bloodhound Gang, skaderisken, en lurig jävel, det jag har kontroll över, senast en timme innan, Madonna är sen! Deadlines, helvete det är katastrof, disciplin, micro, macro, bestämma sina ambitioner, utnyttjad eller ett freak och sin legacy..Mäktigt! Produktion av NordmarkEditering av NordmarkMix av Nordmark

Först begår vi grymheter för att vi är lydiga och anpassliga. Sedan rättfärdigar vi dem för att handla i enlighet med vår värderingar. Eva-Lotta Hultén reflekterar över moralens gruppdynamik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mellan oktober 1965 och mars 1966 mördades minst en halv miljon indoneser för att de misstänktes vara kommunister. Dödandet orkestrerades av armén under ledning av general Suharto men många av mördarna var helt vanliga bybor eller stadsbor som gick till angrepp mot sina grannar.Dokumentärfilmen ”The act of killing” från 2012 handlade om dessa massakrer och året efter att den hade premiär visades den på en filmklubb i Göteborg. Jag har haft svårt att släppa det jag upplevde då. Inte under visningen utan under mitt föredrag efteråt.I filmen följer regissören Joshua Oppenheimer några av förövarna. De skrattar och pratar om sitt mördande som om det vore helt vanliga ungdomsminnen.Inget av det som visades var mig främmande. Tidigare samma år hade min bok ”Resan från mörkrets hjärta” kommit ut. Den handlade om vad det är som gör att vi ibland begår övergrepp och grymheter mot våra medmänniskor. Jag skrev om folkmordet i Rwanda, tortyr, Förintelsen, övergrepp under krigen i Vietnam och Irak och all möjlig annan mänsklig grymhet. Det var tack vare boken jag stod framför filmpubliken och höll samma föredrag jag hållit flera gånger förut. Tidigare hade jag mest mött nickande instämmanden och vänliga frågor. Denna gång möttes jag av ilska. Några lämnade till och med salen demonstrativt. Vad var det som gjorde dem så upprörda?Jo, jag pratade om förövare som offer för omständigheter och situationer. Jag berättade om den forskning som visar att vi människor är anpassliga varelser som lätt kan förmås att göra saker som går emot vår egen moral om det är vad någon auktoritet kräver eller gruppen förväntar sig. Jag hävdade att vi inte kan lita på att våra handlingar återspeglar våra värderingar. Först begår vi grymheter för att vi är lydiga och anpassliga. Sedan rättfärdigar vi dem för att kunna hålla fast vid att vi är människor med förmåga att handla i enlighet med vår moral.Min publik hade just sett människor skryta om bestialiska illdåd och de var inte välvilligt inställda till mitt budskap. Tvärtom var de i behov av att distansera sig från vad de just upplevt. En man i publiken naglade fast mig med blicken och slog aggressivt fast: ”Det där skulle jag aldrig kunna göra.”Jag har i tanken många gånger återvänt till den där föreläsningen. Vad hade jag kunnat göra annorlunda för att nå fram?Svaret kanske är så enkelt som att jag inte skulle hållit föredraget i direkt anslutning till filmen. Deltagarnas reaktioner var ju i sig ett tydligt exempel på hur vi påverkas av situationen. I sitt agiterade tillstånd efter filmvisningen var de högst troligt mer aggressiva och mindre eftertänksamma än de annars brukade vara. Det gjorde att de föredrog antagonism och avståndstagande framför analys och försök till förståelse.I sin bok ”Moral. Uppfinnandet av gott och ont”, förklarar filosofen Hanno Sauer att vår mänskliga moral uppstod under vissa bestämda betingelser i en miljö vi var evolutionärt anpassade för. Vi levde i små grupper som jagade stora däggdjur tillsammans och som stod i konflikt med andra små grupper i en klimatmässigt föränderlig miljö. Det gjorde oss flexibla, intelligenta och samarbetsvilliga men också tribalistiska och våldsbenägna. När vi började leva i större grupper krävdes bättre förmåga att hålla sams. Under årtusenden har vi därför tämjt oss själva och blivit allt mindre våldsamma.Det har skett genom att vi under hundratals generationer dödat våra mest aggressiva och hänsynslösa individer, skriver Sauer. På så vis har vi avlat oss själva på fridsamhet, fördragsamhet och impulskontroll. Vi är ättlingar till de vänligaste.Vi har alltså blivit alltmer fridsamma genom att vara våldsamma mot dem som inte var fridsamma! Det är för övrigt ofta så människor förmås att begå massakrer: genom att låta sig intalas att den grupp de dödar utgör ett aggressivt hot. Förövarna i Indonesien är inget undantag.Genom att se filmen kan publikens instinktiva önskan att skära av farliga människor från gruppen ha väckts. I avsaknad av en verklig representant för mördarna kanske jag blev ställföreträdare.Vi slits ofta mellan vår mer instinktsstyrda önskan att straffa och utesluta och vår mer förnuftsdrivna vilja att bete oss civiliserat. Vi vet att långa fängelsestraff försvårar återanpassning, att vård eller vänlighet ofta hjälper bättre än straff och att morötter ofta är bättre än piskor men vi har svårt att välja den mjukare vägen om den strider mot våra känslor i stunden. Vår domesticeringsprocess har kommit långt men vår moral är ännu situationsbunden.Delar av publiken kan också, mer eller mindre medvetet, ha ägnat sig åt dygdsignalering där i salen. Det betyder att visa fram sin egen höga moral för att plocka poäng hos gruppen. Under benämningen godhetssignalering tillskrivs detta ofta, som ett nedsättande tillmäle, människor som försöker skydda utsatta grupper eller naturen. I själva verket förekommer det i alla grupper. Vi vill höra till, alltså säger och gör vi det som vi tror att den egna gruppen vill höra eller se; det som den egna gruppen betraktar som dygdigt. Kanske drogs många där på filmklubben med i avståndstagandet från mig av de som framstod som ledare.Det kan tyckas som att vi lever i en osedvanligt våldsam tid men om man ser på de långa tidskurvorna så minskar våldet i samhället, det gäller allt från mord och våldtäkt till barnmisshandel och krogslagsmål. Vår moral bygger på vad vi tror att alla andra tycker är rätt och i de allra flesta grupper står våld lågt i kurs. Vi behöver inte längre domesticera vår egen art genom mord. Brutala sedvänjor som könsstympning kan minska kraftigt med upplysningskampanjer om att andra i den egna gruppen anser att sedvänjan är fel. Det krävs ofta bara att några vågar börja ifrågasätta för att flertalet ska svänga om.Det kan också tyckas som att vi lever i en osedvanligt egoistisk tid men vårt moraliska ursprung finns i samarbete och solidaritet och det är vad som gjort oss framgångsrika som art. Retorikforskaren Maria Wolrath Söderberg menar att det är viktigt att det blir känt när många väljer att klimatanpassa sina liv. För om vi får veta att andra bryr sig och är beredda att ändra sitt beteende så ökar chansen att vi också gör det.I sin bok berättar Hanno Sauer om Parisfördraget från 1928, också kallat Briand-Kellogg-pakten. Där skrev man under på att internationella konflikter hädanefter endast fick drivas med fredliga medel. Sauer beskriver hur fördraget senare dömts ut som löjligt och naivt men menar att det i själva verket representerar ett paradigmskifte i internationell politik. Viljeyttringen att förbjuda krig var något nytt och bara genom att existera som idé kan den ändå påverka. Vi är ju flockdjur som vill göra det gruppen tycker är det rätta.Och domesticeringen av oss själva fortskrider.Eva-Lotta Hulténförfattare och journalistLitteraturHanno Sauer: Moral. Uppfinnandet av gott och ont. Översättning: Joachim Retzlaff. Bokförlaget Daidalos, 2023.

Erik Broström driver ”Presens Impro” tillsammans med My Gudmundsdotter. Presens har två teatrar i Stockholm, ”PIK - Midsommarkransen” & ”PIK - Vasastan”. Erik har jobbat med Impro Comedy på heltid i 15 år och har spelat på flera scener runtom USA och Europa. Med My var han också en av dockspelare i SVT's satirprogram ”Herr Talman” i två säsonger. En skådespelare, sångare och improkomiker som bara vill att Impro ska växa som humorform helt enkelt. Jag och Erik pratar om Eriks improhistoria, lojalitet och kurssystem. Vi pratar om Erik & My, om willingness to change och att det tar tid att bli bra på impro. Dessutom så pratar vi om bolognese som funkar för skolbespisningen, att ha sidenband runt paketet och om böj, mark och bänkpress. 

Här hittar du Evigh3t3n på Instagram: https://www.instagram.com/evigh3t3n/Under ett antal veckor gästar Evigh3t3n Forntida Astronauter för att ge sin syn på dimensioner, kosmos och en lång rad andra ämnen som önskats. Tid är inte något som bara händer. Vi som kollektiv skapar gemensamt tid som sammantaget egentligen handlar om oräkneliga mängder tidslinjer. Dessa tidslinjer ändras sedan vid varje enskild individs livsval. Hur litet det än är, kan detta få enorma effekter eller konsekvenser. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Debutantpodden med Hanna Landahl. I detta avsnitt intervjuar jag den inspirerande sjuksköterskan och debutantbloggaren Sabina Zaynab Hassan! Hon debuterade i somras med barnboken "Molnhåret". Sabina växte upp med en språkstörning, men har trots detta alltså lyckats bli författare. Hennes starka vilja att berätta sin historia, är vad som har drivit henne att göra det som många kanske tänker är omöjligt. Vill du också bli författare? Häng med på webinaret "Kom igång med din debutroman på 30 dagar"! Anmäl dig här: skrivringen.se/f/komigangmeddindebut Följ Sabina på Instagram här: https://www.instagram.com/sabiinahassan/ Du hittar henne också på https://debutantbloggen.wordpress.com/

Hallå där ute i stugorna hörni! Äntligen är det fredag igen. Som vi har väntat! Men är det verkligen så att “ingen bryr sig” om din golf? Vad har vi på Parnevik, och nu är det väl äntligen dags att börja ta upp järnen, lagom till vintersäsongen? Full fart, uppåt framåt! Ha en fantastisk helg på er där ute i stugorna hörni! TACK till våra partners OUT OF BOUNDS, BOKADIREKT och BRYGGMÄSTARENS ALKOHOLFRIA! ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ www.out-of-bounds.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ www.bokadirekt.se ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠www.abro.se/vara-drycker/produkter/bryggmastarens-alkoholfria⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Golftugget produceras i samarbete med Fredag CBWP. ⁠⁠⁠⁠⁠⁠www.fredag.se⁠

Bräcke diakoni startade 1923 som ett kyrkligt socialt projekt för att motverka social nöd och misär, i form av en sjukvårdsutbildning ledd av diakonissor. I dag är Bräcke diakoni en av det svenska civilsamhällets stora aktörer inom välfärd. Hur har den utvecklingen sett ut? En initierad skildring av den diakonala rörelsens framväxt i Sverige, med fokus på Göteborg och västkusten. Per Eckerdal i samtal med Susanne Rappmann, biskop i Göteborgs stift. Medarrangör: Bräcke diakoni

Vuodessa on kadonnut joka kymmenes luomutila. Yksi luopujista on Haaralan suuri viljatila. ”Luomussa ei saa toimia luonnon ehdoin”, isäntä Ari Vappula sanoo.

Bellman går på reggae-klubb, tysken tappar bort sin apa och spansken strövar mellan hassel och astrakan – jajamän, juli-festen fortsätter med ett extra-avsnitt fullt av flams-teater!

Inget kan få hjärtat att banka och blodet att koka såsom äkta uppriktigt hat. Viljan att bräda din stora nemesis kan bli den drivkraft som krävs för att möta, och mästra, även de största hindren. I sommarens första Djupdyk spänner Speljuntan blicken i gamingvärldens ärkefiender. De karaktärer som får hjälten att skina. Ger mål, mening och kanske någon snarky kommentar längs vägen. Vad fyller dessa svurna fiender för funktion i spelen, och vilka har lyckats vinna inte bara protagonistens hat - utan också spelarens kärlek? Under sommaren sänder Speljuntan fem djupdyk där vi gräver ner oss i specifika delar av spelvärlden. Inga ämnen är för smala när vi plockar fram luppen och dissekerar diverse aspekter av tidernas bästa kulturform. Efter dessa avsnitt påbörjas höstsäsongen och det vanliga formatet med nyheter och spelupplevelser återvänder. Hjälp Speljuntan mästra sina ärkefiender, stötta oss på Patreon: www.speljuntan.se. Spel som nämns i avsnittet: Zelda, Assassin's Creed, Stardew Valley, Undertale, Portal, Yakuza, Wolfenstein, Pokémon, Bioshock, Monkey Island, Ace Attorney, Super Mario, WarioWare, Wario Land, Resident Evil Village, The Last of Us Part II, Deathloop, Untitled Goose Game

Kan man uppdatera kunskap? eller är kunskap något genuint och sant?Vi talar om den fria viljan vad är den fria viljan?Vi pratar om skaparen av människan och hur Kung Salomon skrev kontrakt med demoner.Hur får du högre frekvenserOBS lyssna gärna på vår podd om ljus och vad ljus ärVi fortsätter i dessa viktiga ämnen.Vill du sponsra Kosmiska samtal podcast och den kunskap vi förmedlar gör du det genom att Swisha 1230079061 Sinnligkunskap skriv Kosmiska samtalGod lyssningSolkarina & David****************************David kontaktinformation: davidgrahn@yahoo.comSolkarina kontaktinformation: solkarina@sinnligkunskap.comSolkarina på sociala medierInstagram: http://www.instagram.com/solkarina.se Youtube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskapFacebook: https://www.facebook.com/SinnligkunskapHemsidor:www.solkarina.sewww.sannessens.sewww.medireiki.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem är jag och varför gör jag som jag gör? Längtan efter förändring och utveckling, en diffus känsla av att vilja reda ut vad man egentligen vill. För många kommer önskan om något nytt under klimakterieåren. Vi går igenom en stor hormonell omställning som påverkar oss på många sätt och inte minst våra tankar och känslor. Genom att se bakåt kan man förstå vad som präglat en och hur vi skapat strategier för att göra saker på ett visst sätt. Man kan känna frustration, en känsla av hjälplöshet, älta, längta eller känna sig handlingskraftig. Oavsett så kan det vara spännande att våga titta närmare på tankar och känslor för att ta ett nytt steg. Avsnittets gäst, Christina L Persson, är samtalsterapeut och delar frikostigt med sig av egna erfarenheter och ger exempel på konkreta situationer och hur man kan hantera dem. Viljan är förutsättning för all förändring säger Christina, och vi har eget ansvar för hur vi agerar även om det beror på våra känslor och mående. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Producenten och artisten David Jassys liv var på absoluta toppen. Han bodde i Los Angeles och skapade musik med världsartister. Men under en utekväll 2010 hamnade David i bråk med en man, vilket resulterade i att mannen dog och Jassy fick livstids fängelse. Väl inne i fängelset så startade David ett musikprogram för de intagna. Programmet hjälpte dem att röra sig bort från våldet och det fick snabbt spridning och uppmärksammades av guvernören, Kim Kardashian och Jay Z. I mars 2020 benådades David och blev en fri man, mycket tack vare hans goda arbete inne i fängelset. Ett arbete som han nu vill ta till Sverige för att minska våldet på våra gator. Tusen tack för att du lyssnar! Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Följ David på instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Producenten och artisten David Jassys liv var på absoluta toppen. Han bodde i Los Angeles och skapade musik med världsartister. Men under en utekväll 2010 hamnade David i bråk med en man, vilket resulterade i att mannen dog och Jassy fick livstids fängelse. Väl inne i fängelset så startade David ett musikprogram för de intagna. Programmet hjälpte dem att röra sig bort från våldet och det fick snabbt spridning och uppmärksammades av guvernören, Kim Kardashian och Jay Z. I mars 2020 benådades David och blev en fri man, mycket tack vare hans goda arbete inne i fängelset. Ett arbete som han nu vill ta till Sverige för att minska våldet på våra gator. Tusen tack för att du lyssnar! Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Följ David på instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Men hallå där! Nytt avsnitt finns nu att lyssna på. Vi har ringt upp en RADDA härliga människor, vad sägs om att vi surrar med Eskilstuna Syrianskas Fredrik Krait?Vi surrar lite snabbt med Tunavallens big boss och vaktmästare Peter Potkonen? Podden plingar även upp AFC:s tränare och Sportchef Jawad. Och som det inte vore nog så får vi ett härligt surr med IFK Eskilstunas Sportchef Axel Wärme som svarar på ryktet om Stefan Ilic ( som vi också ringer upp!) samt podden egna handbollsexpert, Malin Johansson.Hurra !!Tack för att ni lyssnar på oss

Veckans gäst är Pernilla Sjöholm som 2018 drabbades av tindersvindlaren Simon Leviev. Hon berättar om hur hon blev hans bästa kompis, om hur han fick henne att låna ut mängder med pengar och sedan trakassera henne och även hota henne till livet. Pernilla berättar om vägen tillbaka, om hur en bedragare kan agera och vad man ska tänka på om man misstänker man råkat ut för en. Dokumentären “Tindersvindlaren” som hon var med spred sig snabbt och på en vecka hade 50 miljoner sett filmen. Idag är Pernilla tillbaka i livet, nybliven mamma till tvillingar och vill idag hjälpa andra som drabbats av bedrägerier. Missa inte veckans avsnitt Producerat av : @kaspersen_nyfikenpa @perfectdaymedia Producent: Alex Sjöblom

Robert Weitz är improvisatör och musikalartist och flerfaldigt vinnare av den improviserade Melodifestivalen både i Sverige och internationellt, han drev Improvisation & Co i konkurs efter 27år som konstnärlig ledare där han även höll kurser och spelade föreställningar. Han blev även Världsmästare på Improverket efter misstänkt fusk och skrev också manus och musik till musikalen Succén tillsamman med Maria Olofsson. Vi pratar om att utmana sig som improvisatör, om fördelarna och nackdelarna med att vilja mycket, om lek och misstag, om vad som är humor, om vad man gör när inspirationen tar slut, om improns sista utpost, om Viola Spolin, om Kaos, om att ha både köttbullar och Tabolueh på buffén. Och så pratar vi om att levla i World of Warcraft.

Sidekickar: Karin Erlandsson & Anna-Lena Laurén. Vadslagning om ankomsttid. Valkompassen: vad göra om svaret ”känns” fel? Ålands val är redan avgjort. Ryssland och läget ett år senare. Omöjligt konversera, för ”det är väst som tjänar på kriget”. Sexualundervisning med körkort och dildon. Godis till hundar = fel, godis till katter = rätt. Ankdammen och nätverken och 85 tusen euro till Ukraina. Viljan sitter i tarmarna.

Dan Jönsson läser Friedrich Nietzsches efterlämnade anteckningar och reflekterar över en av idéhistoriens mest gåtfulla och skrämmande begrepp. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns en grymhet även hos simpla själar, skriver Friedrich Nietzsche i en anteckning från 1885. Det stämmer verkligen: jag minns att jag som liten, i lågstadieåldern, tillsammans med en kompis kunde fördriva sysslolösa eftermiddagar med att fånga flugor under dricksglas och sedan titta på hur de flög runt där inne, alltmer försvagade, tills syret tog slut. Det fanns också en grannflicka som var lite annorlunda och som vi roade oss med att trakassera eftersom det var så lätt att få henne att gråta. Ja, barn är grymma. Och ibland kan jag undra vart den där grymheten har tagit vägen sedan dess, kanske har jag som det heter vuxit upp, kanske finns den kvar och bryter fram då och då när jag med, får jag erkänna, en liten hemlig, omoralisk kittling utrotar ett myrbo. Inget att yvas över, men hade jag berättat för Nietzsche skulle han antagligen ha nickat uppmuntrande. I mina låga instinkter hade han känt igen den starkaste av mänskliga drivkrafter, viljan till makt.Jag förvånas ibland över hur upprymd jag blir när jag läser Nietzsches texter. Det borde jag ju inte bli: väldigt mycket han ger uttryck för går egentligen stick i stäv mot mina egna, pacifistiska värderingar. Hans aristokratiska samhälls- och människosyn; föraktet för svaghet och avskyn mot allt som luktar medlidande, demokrati och jämlikhetssträvanden; våldsromantiken och misogynin; hyllandet av makten, kriget, ondskan. Man kan förstås säga, som man ofta gör numera för att försvara att man ändå läser honom, att Nietzsche också avskydde antisemitism, patriotism och religion, ja att hela hans verk genomsyras av en misstro mot auktoriteter – och det är sant, men det ändrar ju i grund och botten ingenting. Nietzsche läser man på egen risk, med blodsmak i munnen, och samtidigt alltså med denna besynnerliga upprymdhet, denna lycka över att få vistas i en tankevärld där inget är på förhand givet, en värld där ljuset bländar, och där mörkret både förfärar och förför. En lockande, men kuslig värld där det sanna och det goda gång på gång dras i smutsen, men där också horisonten öppnas mot en gränslös frihet. Om än alltså på andra sidan en moralisk avgrund, ekande av denna den mest gåtfulla, mest skrämmande av filosofiska grundprinciper. Viljan till makt.Begreppet ”viljan till makt” dyker upp och återkommer som ett mantra genom Nietzsches sena skrifter. ”Viljan till makt” är också det begrepp som framför allt fått hans namn att förknippas med nazismen och dess ideologi. Inte utan skäl. Historien är välbekant vid det här laget – filosofens syster Elisabeth Förster-Nietzsche, som med sin man hade rest till Paraguay för att bygga upp en tysk, antisemitisk exilkoloni, fick när hon kom hem ta hand om både sin psykiskt sjuke bror och hans efterlämnade anteckningar. Ur detta väldiga, kaotiska material redigerade hon tillsammans med Nietzsches gamle vän Heinrich Köselitz, den ende som riktigt kunde tyda hans handstil, fram det som gavs ut som broderns sista, oavslutade verk, med titeln just Der Wille zur Macht. Boken och dess radikala försök att ”omvärdera alla värden”, dess bejakande av våldets och styrkans principer och dess uttryckliga fantasier om att utrota svaga och undermåliga existenser blev en stark impuls för nazismens herrefolksideologi. Mitt eget exemplar är tryckt 1930, med ett högstämt, smått apokalyptiskt efterord av Alfred Baeumler, den filosof som mer än någon annan bidrog till att lansera Nietzsche som fascismens husgud. Tre år senare skulle han gå i spetsen för fackeltåget till nazisternas första bokbål på Opernplatz i Berlin.Att sentida, entusiastiska läsare har gjort vad de kunnat för att rentvå Nietzsche från denna bruna sörja är begripligt; han är verkligen så mycket mer än det. Både urval och redigering i Viljan till makt är förstås subjektivt, kanske också tendentiöst – men att kalla boken för en ren förfalskning, som en del har gjort, håller inte. Här finns inga påhittade partier; allt som står där går att hitta i de efterlämnade anteckningarna, och att Nietzsche under flera år planerade ett stort verk med just den titeln står utom tvivel. Kanske övergav han planerna till slut, som det har spekulerats i, kanske inte, ingen vet med säkerhet – allt vi vet är det som står att läsa i dessa efterlämnade anteckningar, en textkompost om cirka femtusen sidor varav ett urval på ungefär en tiondel utgör det nionde bandet av hans samlade verk på svenska. Att försöka orientera sig i detta motstridiga, vilda material är som att dyka på djupt vatten – knappt har man fiskat upp en tanke förrän man måste upp och andas, och för varje insikt man bärgar har en annan just glidit en ur händerna. Det är texter som kränger mellan ironi och förtvivlan, från korta utbrott av triumferande visioner till heroiska, men fåfänga försök att samla tankarna i ett enhetligt system.Det är i dessa försök till systematisering ”viljan till makt” får en central, sammanhållande funktion. Nietzsche skrev i en tid när den kristna världsbilden på allvar utmanades av darwinismen och dess materialism, och hans filosofi skulle enkelt uttryckt kunna ses som ett kraftfullt avvisande av dem båda två. Det han ser för sig är istället ett slags andlig och estetisk evolutionsteori där sammanbrottet för de traditionella moraliska värdena urartar i en allmän nihilism, som det är den framtida människans stora uppgift att övervinna och höja sig över. Och där viljan till makt blir den drivande impulsen i detta skapande av ”övermänniskan”, liksom den är den verkande kraften i hela det flöde av ständigt blivande och ständig kamp som genomsyrar världen.Det blir en giftig teori, som tillspetsad kan bli roten till mycket ont; det är onekligen svårt att förneka logiken i att om det nu finns ”övermänniskor” måste det kanske, när allt kommer omkring, också finnas ”undermänniskor”? Men samtidigt ryms här alltså också en väldig, frigörande kraft. Nietzsches filosofiska ”hammare”, som han kallar den, är ett verktyg som ända in i vår tid duger till att slå hål på ihåliga ideologiska beläten och låta tomheten eka ur självklara värdegrundsbegrepp som ”demokrati” och ”allas lika värde” inför en verklighet där våldet regerar och ojämlikheten är institutionell. Det som än idag gör Nietzsches tankevärld så provocerande är att den inbegriper båda dessa poler, man får helt enkelt ta det onda med det goda. Viljan till makt har ingen inneboende moral: den är den kraft som sprider död och förintelse, men också i vidare mening den kraft som försöker besegra motstånd överhuvudtaget – den som gör att barnet lär sig läsa och fågeln flyga, som inspirerar konstnärer att skapa konst och aktivister att ta strid, men också helt banalt, det som får oss att gå upp på morgonen, ta på oss skor och jacka, eller som här, i en av de små nonsensverser som inleder Den glada vetenskapen: Ja, ibland så gör jag glass:Nyttigt för att maten smälta!Har ni mycket ni ska smälta,Bör ni tycka om min glass!Den ändrar visserligen ingenting den heller. Men ändå.Dan Jönsson, författare och essäistLitteraturFriedrich Nietzsche: Samlade skrifter. Band 9, Efterlämnade anteckningar. Översättning: Jim Jakobsson. Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2021.Hans Ruin: I förnuftets skugga – essäer om Nietzsches filosofi. Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2021.

Dagens gäst är Kristoffer Pomrén, fartygselektrikern som gick i land, startade företag och satsade på exakt rätt grej vid exakt rätt tidpunkt. Idag har hans bolag ACS expanderat stort, sysselsätter över 30 personer och tillväxten fortsätter inom energiteknik och automation. Ett tips: var aldrig rädd!

Viljan att vara där för någon som behöver en kan vara stark hos många. Men saker kan stå i vägen för detta. Om man har saker i sitt eget liv som först måste tas om hand blir detta till hinder. Hur är det för dig, finns det saker i ditt liv som hindrar dig från att hjälpa andra? Varje fredag lägger vi ut ett nytt avsnitt av Bönepodden. Varje avsnitt ger möjligheten till reflektion och stillhet över avsnittets innehåll. Starta helgen med en lugn och meditativ stund. Musiken framförs av Nóra Johansson Abaffy och Jacob Mólen.

I ”Rädd för sanningen” berättar Janne Josefsson om sitt händelserika liv som journalist. Viljan att avslöja maktmissbruk, korruption och elitens hyckleri har följt honom under hela hans yrkesliv och utmärkelserna har varit många genom åren. Men det personliga priset för framgången har också varit mycket högt. Om detta samtalar han med Erik Thyselius.

Fredrik snackar med Daniel som berättar allt om sitt tangentbordsbygge HS22K och vägen som ledde dit. Från stora och ganska vanliga tangentbord via Colemak och Planck hela vägen till att designa sitt eget kretskort och skriva en väldigt stor del av koden som driver det hela. Plus givetvis att gradvis komma fram till en behaglig tangentbordslayout med så lite som 22 tangenter. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @oferlund, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Kodsnack fyller tio - kom och fira med oss! Spelsylt #7 Indio studios Daniel HS22K - Daniels tangentbord Cherry mx blue Ben Vallack Planck Let's split Colemak Kyria Nice nano v2 ZMK Daniels layout Nice 60 Oryx Magnet Kicad Kailh choc-switchar Splitkb Work louder-tangenter Programming on 34 keys Titlar Ett konstigt tangentbord 22,5 grader Vad är tanken med tangentbordet? Skriva på ett rimligt sätt på ett tangentbord För att komma upp ska man gå rakt Fyra tangenter i mitten Hur många tangenter behöver jag? Då kan jag väl göra ett tangentbord Viljan att skriva allt från scratch Mentalt är det tre rader

Nu kan svenskt vin på allvar konkurrera med vin från andra länder. Vi besöker baren som fokuserar på svenska viner. Och en vinodlare i nordvästra Skåne. Och vi provsmakar så klart. - Vår största produkt är vinprovningar med svenska viner, säger Jeannette Bohman.Tillsammans med sin man Johan driver hon vinbaren Swedish Wine Center i Malmö och Skivarps gästgivargård.- De allra flesta är otroligt positivt överraskade. Det hade de inte varit för sex, sju år sen. Då var många svenska viner som syrliga citronsafter.När Sverige gick med i EU 1995 avskaffades Vin & Sprits import- och tillverkningsmonopol på alkohol. 1999 fick Sverige tillsammans med Danmark tillstånd av EU att odla vindruvor för tillverkning av vin.  Men här har gjorts vin tidigare. 6000 år gamla lämningar visar att det då växte vindruvor här. Och i början av 1600-talet fanns det vinodlingar i Stockholm och på skånska kloster.Idag finns 150 hektar vinodling i Sverige. Som jämförelse så har vindistriktet Bordeaux 120.000 hektar.- Jag har vänner som har större vingårdar än allt som odlas i Sverige. Italien har 700.000 hektar, säger Felix Åhrberg, vinmakare på Kullabergs vingård i nordvästra Skåne.De odlar på 14 hektar och kan göra 100.000 flaskor i sin nybyggda vinkällare.- Vi skulle kunna ha 10.000 hektar i södra, kustnära Sverige, säger Felix. Det skulle bli en ny miljardindustri med många nya jobb. Nyckeln till en levande landsbygd.Jeanette jämför med Nya Zeeland som varit vinland 20 år längre än Sverige.- Viljan, kunskapen och förutsättningarna finns här, säger hon. Men vi behöver gårdsförsäljning för att öka volymerna och fortsätta utvecklas.

Framgångspodden bjuder in partiledarna inför valet och näst på tur är Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.Vi pratar om läget i Sverige idag och vilka misslyckanden han ser att regeringen har gjort. Vi går in på saker som gängkriminalitet, höjda energipriser och vad som bör göras för att förbättra sjukvården. Personliga hinner vi också bli när vi pratar om psykisk ohälsa, får höra om hur detta drabbat människor nära till Ulf och även pratar om hur han hanterar mediadrev. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Alexander Pärleros Instagram.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Framgångspodden bjuder in partiledarna inför valet och näst på tur är Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.Vi pratar om läget i Sverige idag och vilka misslyckanden han ser att regeringen har gjort. Vi går in på saker som gängkriminalitet, höjda energipriser och vad som bör göras för att förbättra sjukvården. Personliga hinner vi också bli när vi pratar om psykisk ohälsa, får höra om hur detta drabbat människor nära till Ulf och även pratar om hur han hanterar mediadrev. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Alexander Pärleros Instagram.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Hoitajajärjestöt kutsuttiin valtakunnansovittelijan luokse. Suomalaiset uskaltavat taas matkustaa. Ruokakaupat panostavat verkkokauppaan. Viljan tuottajahinnat ovat nousseet. Sääennuste.

Vem ska nu sparkas då? Jo spelarna i Röven! Framår Malmö!!! --- Send in a voice message: https://anchor.fm/daniel-ekberg/message

Grain is set to be exported from Ukraine for the first time in months, as eight ships have moved through the Russian Black Sea blockade. Ukrainian media is reporting the foreign-flagged ships were escorted by the Ukrainian navy to local ports - Viljaa viedään nyt Ukrainasta ensimmäistä kertaa kuukausiin, kahdeksan aluksen saavuttua Venäjän Mustan meren saarron läpi. Ukrainan mediatietojen mukaan Ukrainan laivasto saattoi alukset paikalliseen satamaan.

Avsnitt 94. I detta avsnitt pratar vi som många andra gånger om att acceptera sig själv - men vilka delar borde man chilla med att acceptera och istället förändra? Nån gång måste man faktiskt förändras, om man har drag som inte gynnar en utan till och med hindrar en. Vi pratar om våra mindre bra sidor, som klumpighet & slarvighet samt glömska och hur man faktiskt kan förbättras. Det fanns faktiskt en tid då Smeity alltid var minst 5 minuter sen varje gång Niki skulle plocka henne och en dag fick hon nog. Vi pratar vidare om hur -skam- faktiskt tjänar en viktig funktion, vi förändrar oss ibland till det bättre för vi skäms. Sist men inte minst - Liyas dop. Första gången Smeity styrde upp någonting stort och hur det kändes för henne + mycket mer See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  I Tyngre Träningssnack den här veckan så gästar professor Rikard Landberg för att berätta om hans forskning. Rikard forskar inom området ”food and health” och framför allt så har han forskat på olika biomarkörer för att via dem försöka avgöra vad människor äter för kost. Så i stället för att fråga människor vad de äter och få ganska otillförlitliga svar så försöker man hitta olika markörer i blodet som kan berätta hur mycket av olika livsmedel som en person har ätit den senaste tiden. Förutom forskningen på markörer så är Rikard även iblandad i en hel del annan forskning. Bland annat har han utfört interventionsstudier där man tittat på gluten och FODMAP, han har varit med i olika projekt där man tittat på tarmflorans inverkan på vår hälsa och om man kan göra bra mat av termiter. Framför alltså handlar dock det här avsnittet mycket om skillnaderna mellan vad forskningen idag säger och det som påstås vara fakta i dietböcker och på sociala medier. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider Hålltider 00:00:00 Gudiol har fått en lite skada i vadmuskeln 00:02:43 Ny pulsklocka med ett lite flashigt pulsband 00:05:47 Wille har blivit pappa igen!!! 00:08:36 Veckans gäst, Rikard Landberg 00:12:48 Varför kan man inte bara fråga folk vad de äter? 00:20:05 De tre huvudspåren i Rikards forskning 00:23:36 Det är epidemiologiska prover på gång som mäter exponeringen bättre 00:30:16 Nya forskningspengar för att försöka producera bättre epidemiologisk forskning 00:31:52 Tarmbakterierna och förhoppningen om mer personligt anpassade hälsoråd i framtiden 00:37:51 Hyper ligger långt före forskningen just nu 00:41:09 Viljan att börja mäta och testa saker bara för att man kan, inte för att man har nytta av det 00:43:39 Dagens kostråd inkluderar väldigt lite av de hetaste nya hypoteserna 00:45:28 Det är svårt att veta när man ska ge ett råd och kalla det för "fakta" 00:47:18 Rikards studier på IBS där man testade olika saker likt gluten och FODMAP 00:54:18 Noceboeffekten kan vara stor när man studerar saker kring kost och tarmen 00:59:07 Hade vi kunnat förbättra studier på matkänslighet genom upprepade omgångar med placebo eller aktivt ämne? 01:03:26 Det finns inga belägg för att gluten ger betydande problem i befolkningen i stort 01:06:24 Kan ett problem med IBS vara att det är en för bred diagnos som egentligen inkluderar olika grupper? 01:08:15 Framtida studie på fermenterade livsmedel 01:11:54 Tidiga studier på att få fram proteinpulver från termiter

Lisa bor i en bostadsrätt i närheten av Stockholm. Hon bor tillsammans med en bedårande taxvalp och definierar sig själv som en vanlig tjej med en helt normal svensk bakgrund. Men hon försörjer sig som sexarbetare vilket gör henne ganska ovanlig.Viljan att betala skatt, göra rätt för sig och att inte straffas för sitt yrkesval genomsyrar vårt samtal. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

7 mars. Viljan att ge och hjälpa Ukrainas invånare är stark. Såväl ekonomiskt bistånd som hjälpsändningar med kläder och filtar körs till Ukrainas grannländer. Ledarsidans Maria Ludvigsson samtalar med Nina Paulsen, katastrofrådgivare på Röda korset, om hur vi bidrar bäst.

Helena von Zweigbergk: Viljan strävar bakåt. Göran Everdahl: I cystor och vrår. Jessika Gedin: Lyckans ekorrhjul. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.