Podcasts about cirka

Cirka halvdelen af alle med diabetes udvikler nerveskade, men trods omfattende forskning mangler der stadig effektive behandlingsmuligheder. En række studier giver ny indsigt i sygdommen, for eksempel kan der ses forandringer i de små nervefibre i hornhinden. Nogle af nerverne forsvinder, men kroppen danner også flere forgreninger af de tilbageværende nerver. ForskerMette Borbjerg, læge og ph.d.-studerende på Steno Diabetes Center Nordjylland og Aalborg UniversitetVærtSimon BrixDiabetesforskerne er udgivet af de 7 Steno Diabetes centre og produceret af Podcastbureauet

Under några ödesdigra dagar i april 1945 avslutades den världsomvälvande konflikt som Adolf Hitler hade dragit igång nära sex år tidigare. Allt som krävdes var en pistolkula, en cyanidkapsel och en dunk bensin – och så var det över. Scenen var Führerbunkern under Rikskansliet i Berlin, en plats som efter dessa händelser har väckt en outsinlig fascination hos eftervärlden.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Hitlers sista tid i Führerbunkern – och vad som hände därefter.Det var på eftermiddagen den 30 april. Adolf Hitler och Eva Braun, som bara några timmar tidigare hade gift sig, gick enligt vittnesmål gemensamt in i Hitlers arbetsrum runt 14.30. Cirka en timme senare hördes ett skott. Eva Braun hade tagit en cyanidkapsel och Hitler hade skjutit sig. Liken efter de båda bars ut i trädgården och brändes i en krater med hjälp av bensin. Förbränningsarbetet utfördes av Hitlers egen adjutant med hjälp av bunkerns vaktposter.Snart följde makarna Goebbels och deras barn, som på ett makabert sätt fick följa sina föräldrar in i döden. Führerbunkern utrymdes, och kort därefter kollapsade det lilla försvar som fanns kvar – Berlin föll slutgiltigt.Idag har vi detta händelseförlopp relativt klart för oss tack vare omfattande undersökningsarbete, framför allt utfört av Storbritanniens militära utredare. Det ska dock tilläggas att det knappast var tydligt vad som hade hänt under den första tiden efter Hitlers död. I själva verket var Hitlers död och händelserna i bunkern mycket omtvistade. Det var i praktiken inte ens avgjort att han verkligen var död. Hela Berlin var fyllt av brända och förkolnade lik – hur kunde man vara säker på att resterna i trädgården utanför bunkern verkligen tillhörde makarna Hitler?Oklarheterna kring Hitlers död höll till och med på att leda till en diplomatisk kris, då Sovjets ledarskap började beskylla västmakterna för att ha hjälpt Hitler att fly – och nu höll honom undangömd. Tack vare en brittisk historiker vid namn Hugh Trevor-Roper kunde dock konflikten blåsas av.Bild: Adolf Hitler i sitt sista filmade framträdande den 20 april 1945, när han hedrar medlemmar ur Hitlerjugend och Volkssturm i trädgården vid Rikskansliet i Berlin – bara tio dagar före sin död. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Laikmetīgās mūzikas un laikmetīgā cirka apvienojums ir pamatā Mūzikas akadēmijas un Rīgas cirka sadarbībai. Par iecerēto Kultūras rondo izvaicāsjam cirka direktori Māru Pāvulu un mūsdienu mūzikas festivāla "deciBels" māksliniecisko vadītāju, komponisti Annu Fišeri un festivāla pārstāvi Paulu Prauliņu. Jāzepa Vītola Latvijas Mūzikas akadēmijas (JVLMA) Mūsdienu mūzikas festivālā "deciBels", kas norisināsies no 31. marta līdz 4. aprīlim, izskanēs trīspadsmit latviešu komponistu jaundarbi, kas īpaši sacerēti pēc "deciBels" pasūtījuma, informē festivāla rīkotāji. Organizētāji norāda, ka vislielākais izaicinājums jaunajiem komponistiem varētu būt koncerts "Jaunas skaņu pasaules: DIY perkusiju ansamblis", kas notiks 3. aprīlī plkst. 19.00 Rīgas cirka atjaunotajā arēnā. Koncertam JVLMA Kompozīcijas katedras studenti ne tikai radījuši jaunus skaņdarbus, bet arī unikālus no dažādiem sadzīves priekšmetiem un materiāliem izgatavotus netipiskus mūzikas instrumentus.

Digitala miljöer blir en allt större del av mångas arbetsvardag. Och med det växer även frustration och stress kring sega system.Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket upplever en fjärdedel av anställda svenskar digital stress på jobbet. Det kan bero på överdriven användning av digitala enheter, krav på ständig tillgänglighet, informationsöverbelastning och, eller brist på möjlighet att koppla av och återhämta sig. En studie av Stressforskningsinstitutet i Stockholm visade att ungefär hälften av de tillfrågade hade svårt att hantera den digitala arbetsmiljön och att det fanns en ökande tendens att blanda arbete och privatliv på grund av digitala kommunikationsmedel.Teknikstrul tar 75 minuter varje veckaEn studie från Novus på uppdrag av IT-företaget Avoki visade att svenskar i genomsnitt lägger 75 minuter varje arbetsvecka på onödigt teknikstrul. Det motsvarar 2 veckors arbetstid varje år, tid som skulle kunna användas för att öka produktiviteten och stärka den svenska konkurrenskraften, eller ge medarbetarna längre semester och återhämtning. Cirka hälften av svenskarna har 3-5 timmar digital arbetstid per dag, ett arbete som många gånger utförs i en undermålig och eftersatt IT-infrastruktur.– 51 procent säger att det tar mest tid att logga in i olika system.– 32 procent anser att det tar mest tid att hitta rätt dokument.– 27 procent anser att en bristfällig uppkoppling är den främsta tidsstölden.– 18 procent irriteras av kollegornas val av kommunikationskanaler.Här är våra tips för att minimera IT-stressen och om hur du hanterar problemen när de väl dyker upp.Respektera läroprocessenHantera frustrationen konstruktivtSätt tydliga förväntningar på närvaronHär är två tidigare avsnitt vi nämner:285: En värld utan IT-stress – är det möjligt? Ester Daniel Ytterbrink.169: Är det tid eller plats som avgör när du jobbar? Kristina Palm.Enligt vår partner Twitch Health finns det tre vanliga dikeskörningar många organisationer gör när de vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande och en ovana att mäta sånt som sen faktiskt är svårt att påverka.Twitch Health hjälper istället sina kunder att mäta rätt saker, förankra i organisationen och se till att det finns en plan för att agera på resultatet. De ser helt enkelt till att hälsan faktiskt blir Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cirka 730 000 av alla svenskar har finsk bakgrund. Hur tänker de kring sin finskhet, och vad är finskt för dem? Hör lyssnarnas berättelser! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På sverigefinnarnas dag den 24/2 tar Karlavagnen steget ut från radiostudion och sänder live framför publik! Fira sverigefinnarnas dag tillsammans med discodrottningen Meiju Suvas och Samling på Stadsgårdsterminalen i Stockholm.Programledaren Pamela Taivassalo pratar med Karlavagnen-lyssnarna på plats och tar emot samtal i vanlig ordning. Vi pratar om att ha finskt påbrå, och vad lyssnarna bär med sig tack vare det.Hör av dig och berätta du också!Karlavagnen möter publiken med Pamela TaivassaloRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21. Programmet startar 21:40.

Stāsta cirka pētniece Elvīra Avota Domājot par cirka Eiropas karti, Baltijas loma tajā ir unikāla. Atrodoties starp Eiropu un Krieviju, tā strādā kā tulkojuma zona, kurā šīs divas lielās straumes satiekas. Austrumslāvu cirka tradīcijai raksturīga dominējoša piederība tradicionālajam cirkam. (..) Latvija atradusies perfektā vietā kā tranzītvalsts, tāpēc izrādes, kas vestas uz Krieviju no Rietumiem un arī pretējā virzienā, nereti piestājušas tieši šeit. Stacionārais cirks dod iespēju uzņemt izrādes ar grandiozākiem tehniskajiem risinājumiem un māksliniekiem (gan cilvēkiem, gan dzīvniekiem) pavadīt komfortablāku ikdienu. Baltija un tieši Rīga bijusi unikāla savas auditorijas dēļ – tās kosmopolītiskais raksturs ļāvis saprast iespējamās Rietumu auditorijas reakcijas. Paralēli cirkam, Rīgas cirka ēka bijusi vieta arī citām populārās kultūras aktualitātēm. Par piemēru varam minēt kino izrādīšanu 19. gadsimta beigās, ikgadējas grieķu-romiešu cīņu sacensības mēneša garumā, kas pārtrauktas līdz ar padomju varas nostiprināšanos, arēnā notikušas arī nākotnes pareģu publiskās sesijas 1990. un 2000. gados, kā arī filmā "Neona pavasaris" attēlotie reivi un daudz kas cits. Šobrīd, aktualizējoties piederībai pie laikmetīgā cirka, notiek nākamais kulturālo straumju satikšanās periods – Rīgas cirka pārkodēšana uz laikmetīgas izpausmes formu. Līdz ar šīm pārmaiņām nāk arī izaicinājums – ko darīt ar atmiņām par cirku un ko darīt ar stereotipiem par cirka lomu kultūrā? Rokoties dziļāk šī jautājuma šķetināšanā un publicētajās zināšanās, rodas priekšstats, ka Baltija ir pārāk austrumeiropiska (un līdz ar to mazliet sveša) rietumu pētnieku vidē, savukārt kontakts ar austrumslāvu pētniekiem un pētījumiem mūsdienu apstākļos ir ierobežots. Arī mūsu iekšējā vidē cirka un tā auditorijas piederība slāviskajai vai rietumnieciskajai tradīcijai dažkārt izsauc stereotipiskas reakcijas, lai gan reāli pētījumi par šo jautājumu vēl nav veikti. Domājot par šo ģeogrāfisko zonu, trīs Baltijas valstis nereti tiek aplūkotas kā viena grupa, taču katrai no tām raksturīga cita dominējošā kvalitāte. Igaunijā spēcīga ir laikmetīgā cirka izglītība. Tieši tur atvērta pirmā laikmetīgā cirka skola, kura iedvesmojusi arī Rīgas cirka skolas darbību. Savukārt Lietuva ir bagāta ar dažādiem cirka un performanču mākslas festivāliem, kas piesaista dažādus vieslektorus un darbnīcas māksliniekiem, rezultātā strauji paplašinās vietējo mākslinieku redzes lauks un domas virzieni. Mums, Latvijā, centrālais objekts ir infrastruktūra, mūsu mazais Baltais nams, kas nodrošina pajumti cirkam. Kā enkurs, kas šo mākslas formu iezemē. Kamēr Baltijas cirka vēstures lappuses vēl top, šobrīd jau strādā un aug jauna cirka paaudze, kas rada laikmetīgā cirka izrādes un izglīto skatītājus par jauniem cirka veidiem un iespējamajām nākotnēm.

Stāsta cirka pētniece Elvīra Avota Cirka attiecības ar kultūru ir savadbīgas. Tas vienlaicīgi ir un nav klātesošs. Tā klātbūtne ir tik gaistoša, ka brīdī, kad parādās izrāžu afišas, nojaušam, ka izrādes ir jāredz tieši tagad, citādāk tās pavisam drīz pazudīs no mūsu apkārtnes. Cirka semiotiķis Pols Buisaks 1970. gados to sauca par cirka metakulturālo dabu – tā ir performance, ko neierobežo vienas kultūras konteksts, valoda, vai simbolika. Izrādes sakņojas ķermeniskās sajūtās arī skatītājā, tādēļ to saprot ikviena vecuma auditorija. Bet vai varam attiecināt šo ideju uz mūsdienām? Vai mūsdienās ir iespējams definēt kas ir cirks? Kā minēju iepriekšējā “Vai zini?” sērijā par cirku, tas nereti tiek pieskaitīts pie salīdzinoši vieglas izklaides. Ja domājam par cirka izrādēm no kognitīvā aspekta, tās bieži vien ir ļoti piesātinātas un, varbūt līdzīgi kā sociālie tīkli, spēj pārsātināt mūsu maņas, radot viltus iespaidu par izklaidi. Atgriežoties pie Paula Buisaka idejas par cirku un metakulturālu mākslas formātu – mūsdienās tam var gan piekrist, gan nepiekrist. Pēdējo piecdesmit gadu laikā ir radušies jauni cirka veidi, žanri un tradīcijas, kamēr paralēli tam skatītājus turpina iepriecināt arī tradicionālā cirka trupas un priekšnesumi. Līdz ar to visaptverošas cirka definīcijas kļūst arvien, arvien problemātiskākas. Šeit izcils piemērs ir Rīgas cirks. Pēc tam, kad 2016. un 2017. gadā vienlaicīgi risinājās gan īpašumtiesību pārņemšana, gan dzīvnieku aizsardzības likuma ieviešana par eksotisko dzīvnieku aizliegumu priekšnesumos, gan jaunas stratēģijas konkurss, gan ēkas slēgšana tehnisku iemeslu dēļ – senā Rīgas cirka būve vairs nesimbolizē to cirku, ko tā simbolizēja teju 130 gadus. Pēc nesenās rekonstrukcijas, cirks ir atgriezies senajā ēkā bet nesot jaunas vērtības, radošos mērķus un estētiku. Ņemot vērā, ka Latvijas kontekstā cirks nav daļa no nacionālās identitātes, tā izdzīvošana ir saistīta ar sadarbību un skatu nākotnē. Neskatoties uz to, cirks Latvijā vēl joprojām ir daudzveidīgs. Paralēli Rīgas cirkā notiekošajam, visā Latvijā uzstājas vietējās ceļojošo cirku trupas, kā cirks “Leo” un cirks “Baltija”, kā arī ārzemju ceļojošie cirki. Bieži varam dzirdēt par telšu jeb šapito cirku viesošanos dažādās vietās, nereti ārpus Rīgas it sevišķi siltajā sezonā. Rīgā arī pastāv iluzionisma teātris un muzejs “Mystero”, kas aicina skatītājus iepazīties specifiski ar iluzionisma mākslu. Savukārt Rīgas cirks kļūst arvien atvērtāks sadarbībai ar citiem mākslu veidiem. Tur esošā skatuve ir unikāla ar savām tehniskajām iespējām un ne tikai ir visatbilstošākā celtne cirka vajadzībām šajā reģionā, bet tās piedāvātās iespējas spēj pavērt jaunus radošos risinājumus arī citu mākslu profesionāļiem. Iespējams, piedāvājot cirkam raksturīgo rotaļīgumu un zinātkāri pārtulkot arī citās mākslas formās.

Cirka 80 procent av alla gravida drabbas av graviditetsillamående i någon form och svårighetsgrad. Många upplever att de inte får tillräcklig hjälp och lindring för sina besvär - vad beror det på?Under hösten har Rebecka föreläst för barnmorskor, gynekologer och allmänmedicinare just kring problematiken med underbehandlat graviditetsillamående, och nu vill vi gärna lyfta det här även med er poddlyssnare. Varför underskattar vården svårighetsgraden av illamående, och vilka verktyg finns det som vi kan använda för att bli bättre på diagnostik och behandling? Vad kan det bli för konsekvenser av att underbehandla? Varför är gravida så tveksamma till att behandla med läkemedel, och hur ska vi informera bättre om läkemedelsbehandling av graviditetsillamående och de studier som finns? Var hittar man information man kan lita på? Avsnittet är i samarbete med MAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne underholdende og tankevækkende aktualitetspodcast debatterer og analyserer Børsens chefredaktør, Bjarne Corydon, og Informations chefredaktør, Rune Lykkeberg, tidens største dagsordener – og nogle af de mindre.  Israels likvidering af Libanons Hizbollah-leder, Hassan Nasrallah, er også et billede på, at magtbalancen i Mellemøsten er ved at ændre sig. Iran er ikke længere i stand til at afskrække Israel på samme måde som tidligere. Det er Rune Lykkeberg og Bjarne Corydon enige om, men de er stadig uenige om, hvor det stiller Israel i forhold til f.eks. Saudi-Arabien.   Cirka 17 minutter inde i podcasten bliver der dannet bro fra Mellemøsten til Næstved, hvor Dansk Folkeparti holdt årsmøde i weekenden. De to chefredaktører kigger blandt andet på, hvordan partiet har ændret sig under de skiftende ledere; Pia Kjærsgaard, Kristian Thulesen Dahl og Morten Messerschmidt.   DF's nuværende leder kan kigge misundeligt mod Østrig, hvor Frihedspartiet er blevet landets største parti – ledet af højrepopulisten Herbert Kickl. Det fører til en større diskussion om den europæiske højredrejning med Geert Wilders, Marine Le Pen og Meloni i Italien.  Det kan du høre om cirka 35 minutter inde i podcasten.  

PMDS, premenstruellt dyforiskt syndrom, är den svåraste formen av PMS och ger symtom som djup nedstämdhet, ångest, irritabilitet, trötthet, sömnproblem med mera under fasen mellan ägglossning och menstruation. Cirka 3-5% av de som har menstruationer drabbas, och tillståndet kan ha mycket stor påverkan på livskvalitet, relationer, arbete och studier. Vi gästas i avsnittet av Dr Louise Stiernman från Umeå universitet. Hon har nyligen presenterat och försvarat sin doktorsavhandling om PMDS och mätbara förändringar i hjärnan : "Premenstruellt dysforiskt syndrom: Hjärnans struktur och funktion, GABAA-aktiva neurosteroider och GABAA-receptorplasticitet."Hör om PMDS och vad som orsakar tillståndet, vad Louise och hennes kollegor upptäckt när de undersökt aktiviteten i hjärnan hos individer med PMDS, och vad det här kan ha för betydelse för vidare forskning och behandling! TUNE IN för ett ännu ett viktigt avsnitt.Avsnittet är i samarbete med MAM och Frida Baby Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bumbiņas, virves un riteņi viņu rokās iegūst citu dzīvību. Šie bērni, jaunieši un pieaugušie žonglē, lec, karājas, brauc uz vienriteņiem un dara daudz ko citu. Viņu lielā aizraušanās ir Rīgas Cirka skola. Tikko piepildītā Rīgas cirka vēsturiskajā arēnā Cirka skolas audzēkņi rādīja fantastiski sarežģītus un žilbinoši trakus priekšnesumus. Kāda ir ikdiena Cirka skolā?

Under fyra dagar förvandlas det lilla samhället Norjeboke, i Sölvesborgskommun, till en mindre stad. Cirka 175 000 besökare ska lyssna på rock. Allt från barnfamiljer till stenhårda dödsmetal-rockare ska få sin beskärda del av festivalkänsla tillfredställt och inget får gå fel…elektriciteten ska bara funka. Hur löser man det??

5., 6. un 7. jūnijā Rīgas cirkā būs skatāma visu paaudžu skatītājiem veltīta izrāde “Pasaki man pasaku!”, kuru, noslēdzot darbības septīto sezonu, veidojuši Rīgas cirka skolas audzēkņi. Iestudējumā savijas teātra un cirka elementi, kā arī disciplīnu dažādība – akrobātika, gaisa akrobātika, žonglēšana, dažādas līdzsvara disciplīnas un klaunāde. Iestudējumā piedalās audzēkņi vecumā no 7 līdz 17 gadiem. Izrāde tapusi, Rīgas cirka skolas treneriem un audzēkņiem sadarbojoties ar režisori Antru Leiti-Straumi, un iestudējuma atspēriena punkts bija grupas Cosmos dziesma “Pasaki man un tev” un tajā pieminētais pasaku vilciens un varoņi. Rīgas cirka skolas vadītāja Līva Tauriņa: “Šī ir lieliska iespēja ne tikai skatītājiem baudīt cirka mākslu, bet arī audzēkņiem demonstrēt savas prasmes un iegūt uzstāšanās pieredzi. Šogad iespēja piedalīties izrādē ir katram cirka skolas audzēknim – neatkarīgi no apgūstamās disciplīnas vai sasniegtajiem rezultātiem.”  Līvu Tauriņu uz sarunu aicināja Dina Dūdiņa-Kurmiņa, izvaicājot par Rīgas Cirka skolas neatkārtojamo gaisotni un audzēkņu radošumu, par mācību procesa organizēšanu un iespēju izpausties visdažādākajās disciplīnās. Par to, ka šķietami vienkāršās lietas dažkārt rada vislielākos izaicinājumus un, ka dalība izrādē ir brīvprātīga un daži piedalās pat četros numuros. Uzzinām, ka muzikālais noformējums bijis pašu ziņā, bet katra tērpa sīkākā detaļa pārbaudīta, lai priekšnesuma laikā netraucē. Uzstāšanās Rīgas Cirkā ir viņu lielākā balva, tāpēc par  izrādēm trīs vakarus pēc kārtas neviens nečīkst.

Digitala miljöer blir en allt större del av mångas arbetsvardag. Och med det växer även frustration och stress kring sega system.Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket upplever en fjärdedel av anställda svenskar digital stress på jobbet. Teknikstrul tar 75 minuter varje veckaEn studie från Novus på uppdrag av IT-företaget Avoki visade att svenskar i genomsnitt lägger 75 minuter varje arbetsvecka på onödigt teknikstrul. Det motsvarar 2 veckors arbetstid varje år, tid som skulle kunna användas för att öka produktiviteten och stärka den svenska konkurrenskraften, eller ge medarbetarna längre semester och återhämtning. Cirka hälften av svenskarna har 3-5 timmar digital arbetstid per dag, ett arbete som många gånger utförs i en undermålig och eftersatt IT-infrastruktur.Så slipper du IT-stressenHär är våra tips för att minimera IT-stressen och om hur du hanterar problemen när de väl dyker upp.Respektera läroprocessenVi kan inte förutsätta att det bara är att sätta igång med tekniken. Vi underskattar ofta behovet av tid för att lära oss hur saker och ting funkar. Se till att ingen behöver dölja vad de inte kan. Det ska vara fint att ställa frågor.Hantera frustrationen konstruktivtVissa problem går att påverka men det kan ta tid. Då behöver vi hantera frustrationen som uppstår längs vägen. Det här är en arbetsmiljöfråga. Diskutera igenom vad ni kan göra när ett system hänger sig eller inte funkar. Finns det en plan B? Kan vi göra något annat under tiden? Hur kan vi lägga upp arbetsvardagen så att vi inte blir stressade i situationer när det inte tjänar något till?Se till att problemen rapporteras in på ett vettigt sätt, till rätt personer, så att de blir lösta.Sätt tydliga förväntningar på närvaronSe till att förväntningarna blir tydliga i hela organisationen. När ska vem vara tillgänglig, för vem, var och när? Ledare behöver förekomma problemen och inte bara tro att det löser sig. Diskutera med anställda och i de grupper som jobbar ihop. Var kommunicerar vilka, vad och när? Till slut behöver vi alla hitta ett personligt förhållningssätt. Känner du att du har möjlighet att koppla bort jobbet så att du kan vara ledig på din fritid? Om någon går över dina gränser eller era gemensamma gränser, vad gör du då och hjälper det på sikt?Här är två tidigare avsnitt vi nämner:285: En värld utan IT-stress – är det möjligt? Ester Daniel Ytterbrink.169: Är det tid eller plats som avgör när du jobbar? Kristina Palm.Enligt vår partner Twitch Health finns det tre vanliga dikeskörningar många organisationer gör när de vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande och en ovana att mäta sånt som sen faktiskt är svårt att påverka.Twitch Health hjälper istället sina kunder att mäta rätt saker, förankra i organisationen och se till att det finns en plan för att agera på resultatet. De ser helt enkelt till att hälsan faktiskt blir av. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Entrevue avec Gizmo Sirois, ambassadeur de la marque Cirka, une distillerie Québécoise.Pour de l'information concernant l'utilisation de vos données personnelles - https://omnystudio.com/policies/listener/fr

En gädda i ett akvarium går om och om igen till attack mot den osynliga glasvägg som skiljer den från läckra småfiskar, till slut ger den upp. När den osynliga glasväggen så småningom tas bort och gäddan…..Ja vad gör gäddan då, och vad gör råttan och de två hundarna som Milene kommer att berätta om. Och förresten, vad har allt detta med vedertagna träningsmetoder som inte funkar på alla att göra?Dagens avsnitt handlar om inlärd hjälplöshet och är det första av två episoder där Milene hjälper oss att förstå vad detta beteende egentligen innebär.Cirka 70 % av de som utsätts för okontrollerbart och oförutsägbart obehag ger till slut upp (8:12)Låt oss komma ihåg att 30 % av hundarna inte ger upp, de blir inte tysta, de försöker i panik att ta sig därifrån (9:09)Om vi förstår inlärd hjälplöshet lite bättre så kan vi dels förstå att tvångsmetoder inte kommer att funka på alla hundar och varför det till synes funkar på vissa individer (10:24)Inlärd hjälplöshet är inte något man lär in där och då utan är ett beteende vi alla har inbyggt i oss men som inte behöver aktiveras (15:01)Vi kan immunicera våra hundar från det hjälplösa tillståndet genom att lära dem att de har kontroll över sin situation (17:29)Har du funderat över eller till och med sett din hund praktisera inlärd hjälplöshet. Tagga oss och berätta @braverdogssweden!Du finner allt Braver Dogs erbjuder på Braver Dogs Utbudssida och där kan du även ladda ner gratis träningsguider!KÄLLORDr. Karl Mobius hette den tyske vetenskapsmannen som gjorde experimentet på gäddan (1873)Seligman och Maier publicerade den första studien om Inlärd Hjälplöshet (1967)Learned Helplessness at Fifty: Insights from Neuroscience (2017)Om Inlärd Hjälplöshet på WikipediaThe pike syndrome (2018)Failure to escape traumatic electric shock: Incompatible skeletal-motor responses or learned helplessness? (1970)Connect Conslutling The theory on learned helplessness has been debunked—here's what that means for leaders (2022)Forbes The Theory On Learned Helplessness Has Been Debunked—Here's What That Means For Leaders (2022)Controllability Modulates the Anticipatory Response in the Human Ventromedial Prefrontal Cortex (2012)

Hvad gør du når livet opleves tungt & livsglæden føles langt væk? Eller når vreden overmander dig & lægger sig som en hinde i dit indre? I samtalen her kan du blandt andet høre hvad min gæst gør.Jeg har inviteret producer, sangskriver & sangerinde Pernille Rosendahl ind i ENHED rummet til en sårbar samtale. I starten af året delte Pernille et sårbart opslag på Instagram om at befinde sig i en tåge af tristhed i 2023 & hvordan det kaldte på professionel hjælp.Opslaget er udgangspunktet for vores samtale & leder os ud i en nærværende samtale med utrolig mange smukke facetter.Pernille & jeg kommer med et direkte spørgsmål til dig kære lytter i løbet af samtalen & vi glæder os meget til at høre dine inputs, ord, oplevelser m.m.!Du kan blandt andet høre os tale om:Kreativitet & hvordan det ikke kun er forbeholdt kunstnere. Cirka en time inde i samtalen fortæller Pernille hvordan hun udfolder den kreative proces til inspiration til digVrede, skammen over ikke at kunne kontrollere den & det at turde være med sin vrede, især som kvindePernilles oplevelse med overgangsalderenHvordan det at stå i nysgerrighed er et sjovere sted at ståHvordan Pernille i årtier havde arbejdshandskerne på i musikbranchen & først de sidste år via data har fået øjnene op for det uligværd der er & som hun selv ligger underHvorfor det er vigtigt med mangfoldighed i kunsten, både for din & kunstens skyldHør hvad du kan gøre for at støtte kvindelige musikere nemt & gratisHvordan alt det du klikker på er stemmesedler på hvilken verden du støtter op omTro, hvad Pernille tror påDet mellemmenneskelige & den energi musikoplevelser skaber imellem menneskerVi taler om skæbnen & hvorvidt vi kan påvirke den Livskriser & hvordan Pernille tackler demAt give til livet & bidrage til den verden vi lever iOg meget mere.I samtalen taler Pernille om hvordan vi giver energi til det vi vælger at lytte til, at se osv. Tak fordi du giver energi til ENHED ved at lytte med. Hvis du har lyst til at give yderligere energi til ENHED må du også meget gerne like opslagene for podcasten på Instagram @noell_enhed_podcast. Af hjertet tak!Du kan se den sidste halve time af samtalen på video inde i Klub ENHED via noellelise.comTak fordi du træder ind i ENHED rummet med min gæst & jeg.Jeg er så glad for, at du lytter med.Stort kram, NoellEpisoder du med fordel kan lytte til:#42 Ayoe Ramati om bl.a. viskvinden#122 Manu Sareen om mænd & overgangsalderen#93 Birgitte Baadegaard om ligeværd & data om uligheden mellem køn i samfundet#52 Avalon Kahn om bevidsthed om hvor vi lægger vores energi m.m.#14 Frej Fogh Prahl om undertrykt vrede, utilfredshed m.m.Link til Salvador Dali udstillingen jeg var til i december: https://www.dali-immersive.dkSupport this show http://supporter.acast.com/enhed-med-noell-elise. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rīgas cirka arēna ir gatava atklāšanai – ko tas nozīmē apmeklētājiem un profesionāļiem? Kas paredzēts arēnas starptautiskajā atklāšanas programmā? Kultūras rondo pārrunājam ar Rīgas cirka valdes locekli Māru Pāvulu un projektu vadītāju Elvīru Avotu. Taps arī vēsturisko Rīgas cirka plakātu izstāde "Jautrības metamorfozes" un atvēršanas svētki būs grāmatai "Rīgas cirks. Ieskaņa. 1888-1957". Rīgas cirka arēnas atklāšana notiks martā un aprīlī. Programmā būs ne vien plašai publikai pieejamas izrādes, bet arī dažādi notikumi pasaules cirka un citu nozaru profesionāļiem. Plašāk ar programmu var iepazīties Rīgas cirka mājaslapā.

Nazityskland och Sovjetunionen mördade under perioden 1933 till 1945 14 miljoner civila i ett område som innefattar östra Polen, Ukraina, Belarus, västra Ryssland och Baltikum.De civila offren dog inte p.g.a krigshandlingar utan en genomtänkt mordisk politik. Koloniala ambitioner utifrån två totalitära ideologier slutade med skapad massvält, nackskott och gasning. Den amerikanske historikern Timothy Snyder kallar området för Bloodlands i en bok med samma namn. Han hävdar att vi måste utgå från territoriet för att förstå vad som hände.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt utifrån boken Bloodlands av historikern Timothy Snyder.Två totalitära regimers koloniala ambitioner sammanföll i brödboden Ukraina. Sovjetunionens ledare Stalin valde att medvetet svälta ihjäl 3 miljoner ukrainska bönder i kollektiviseringen av jordbruket, som var tänkt att ge ett överskott som kunde användas för att industrialisera samhället. I den stora terrorn 1936 till 1938 var polacker och kulaker särskilt utpekade. 700 000 människor avrättades under två år för att säkerställa revolutionen.Adolf Hitler planerade att låta 30 miljoner människor svälta ihjäl i Bloodlands för att ge utrymme för en jordbrukskolonisation av Ukraina, för att säkerställa Tysklands mattillgång. När krigslyckan satte stopp för planerna inriktades dödandet framförallt mot judar som främst sköts nära sina hem än skickades till dödslägren i Polen.När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 var det första steget på vägen att besegra Sovjetunionen. På Östfronten fick tyskarnas fantasier om raskrig fritt spelrum. Massavrättningarna av judar började på hösten 1941 och fortsatte till 1944. Cirka 1,5 miljoner ukrainska judar dödades, och över 800 000 fördrevs österut.Bild: Einsatzgruppe mördar judar i Ivanhorod, Ukraina, 1942. En kvinna försöker skydda ett barn med sin egen kropp precis innan de beskjuts med gevär på nära håll. Wikipedia, Public Domain.Musik: The Comeback Yid Bulgarish av Humans Win, Storyblock AudioLyssna också på Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig samt Holodomor – Josef Stalins terrorsvält för att kuva ukrainarna.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Påvirker mængden af søvn hvilket menneske jeg er? Kan nogle mennesker virkelig godt klare sig på lidt søvn? Skal jeg lægge al min tillid til søvntracking? Og har jeg virkelig sovet dårligt, hvis jeg vågner op & føler mig uoplagt?Min gæst er Birgitte Rahbek Kornum som er prisvindende & internationalt anerkendt søvnforsker med en Ph.d i neurovidenskab. Birgittes anden bog om søvn er netop udkommer & hedder “Sover du? Sådan får du en bedre nattesøvn”. Den er et fantastisk opslagsværk som overskueligt dykker ned i nærmest alle facetter indenfor søvn.Du kan blandt andet høre os tale om:Hvordan søvn fungerer & dens fleksibilitet Hvor meget du bør sove & hvordan Søvnens effekt på din hukommelse, præstation, kreativitet, indlæring m.m.Cirka 40 min inde i samtalen går Birgitte i dybden vedrørende søvn trackere, hvordan de fungerer & hvad du bør være opmærksom på & hvad du egentlig bør bruge dem tilHvordan du fordelagtig kan påvirke din søvnForskellen mellem kvinder & mænd & søvn Hvordan kvindens cyklus påvirker søvnen samt menopauseHør om opdelt søvn & det at sove om dagenHvis du har nattearbejde vil du blive glad for at høre Birgittes input & viden omkring det emne cirka en timeMelatonin, skærm & søvnBirgittes råd til “aktiviteter” i sengen der kan hjælpe dig til at falde hurtigt i søvnOg meget mere.Hvis du vil høre mere om drømme så lyt til episode #19 hvor jeg har besøg af Michael Rohde der forsker i drømme & ubevidst intelligens.Min ‘Godnat & sov godt' meditation finder du via www.noellelise.com hvor du også finder nogle nye morgen meditationer. Det er alt sammen via Klub ENHED som er til dig, der gerne vil give lidt tilbage til podcasten hver måned, samtidig med du får adgang til en masse ekstra materiale & bonus indhold.Tak fordi du lytter med til ENHED podcast. Husk endelig at del podcasten eller samtalen hvis du tror andre vil få glæde af det. Stort kram, NoellEpisoder du med fordel kan lytte til:Episode #62 om bio-hacking & hvordan du forbedrer din sundhed & levetid med Martin KremmerEpisode #39 faste, tarmen, bakterier, søvn med Ulrik HjerpstedEpisode #90 hvordan alkohol selv i små mængder påvirker din stress respons, overskud, EQ, søvn m.m. med Ulrik HjerpstedEpisode #86 om kvinder & sundhed, faste, sundhedsviden med Maria LangbakEpisode #93 om ulighed i sundhedsviden, strukturelt m.m. med Birgitte BaadegaardSupport this show http://supporter.acast.com/enhed-med-noell-elise. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Support the show

Depresjon er et folkehelseproblem. Cirka 315,000 personer i Norge har depresjon til enhver tid. Cirka 6 prosent av Norges befolkning har hatt en depressiv hendelse i løpet av det siste året. Nesten 50 prosent av alle personer med en depresjon-diagnose har også en angst-lidelse. Det er estimert at 12-15 prosent av Norges befolkning vil oppleve depresjon en gang i løpet av sitt liv.Depresjon kan forekomme i alle aldre og uavhengig av kjønn eller sosioøkonomisk bakgrunn. La oss se litt kort på statistikken:Gjennomsnittsalderen hos deprimerte er 31 år.Unge voksne er mest utsatt for depresjon (18-25 år).4,8 prosent av menn har depresjon8,5 prosent av kvinner har depresjon2 ganger flere kvinner enn menn lider av depresjon.2 ganger flere menn enn kvinner tar selvmord.Langvarig depresjon kan øke risikoen for selvmord med cirka 60%.Selvmord er den viktigste dødsårsaken for både menn og kvinner i alderen 15-49 år.Over 600 selvmord registreres i Norge hvert år.Antall selvmordsforsøk er tre ganger så høyt hos kvinner som hos menn.For hvert selvmord er det vanlig å anta 10 selvmordsforsøk.Det er også viktig å poengtere at depresjon kan behandles. De vanligste behandlingsmetodene er antidepressiva og rådgivning hos psykolog, men mindre enn 50% av de med depresjon får behandling i psykisk helsevern.Mellom 40-60% av de som bruker antidepressiva opplever forbedring i symptomer innen 6-8 uker.Mellom 20-40% av de som får placebo opplever forbedring i symptomer.Psykologisk rådgivning har 26,5% mindre sannsynlighet for tilbakefall, sammenlignet med medisiner.I mange av episodene på SinnSyn kjemper jeg for en forståelse av depresjon som en del av livet, eller et symptom vi må forstå og ta hensyn til, snarere enn en sykdom. Depresjon er ikke en sykdom. Depresjon er et sted du lander som følge av hundre små unnvikelser, livshendelser, impulser, overseelse, forseelser og tilfeldigheter. Veien inn i en depresjon er som regel mangfoldig, og veien ut må inneholde en tilsvarende mangfoldighet. Det er det viktigste budskapet i dagens episode, og jeg vil innlede med en vignett fra en stand-up doktor, Priyanka Wali, som har et syn på depresjon som gir gjenklang hos meg. Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cirka 40 procent av svenskarna är villiga att försvara Sverige militärt vid ett angrepp. I Finland är siffran den dubbla. Det finns en stor könsskillnad vad gäller svenskarnas försvarsvilja. Allra mest redo är högerlutande män – kvinnor är inte alls lika sugna på att hålla gränsen med militära medel. Det visar en ny rapport som gjorts av statsvetarna Sten Widmalm och Thomas Persson åt Myndigheten för psykologiskt försvar. Hur viktig är känslan av nationell sammanhållning för försvarsviljan? Och hur påverkas den av att Sverige är ett segregerat land? Gäster: Sten Widmalm, professor i statskunskap Uppsala universitet, Fredrik Bynander, chef vid centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Johan Hakelius, politisk chefredaktör Fokus. Programledare: Nina Solomin, kulturchef Fokus.        

Der indeks tsu der jiddischer periodik heter jiddischtidskrifts-registret som är ett av Eliezer Niborskis olika uppdrag för att låta jiddischkulturens hjul snurra vidare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cirka ett tusen olika publikationer utgivna mellan åren 1862 och 1948 är katalogiserade i registret, och cirka hälften av materialet är tillgängligt att läsa online - för den som kan läsa jiddisch, vill säga. För utan att förstå språket kan man inte få full tillgång till dess kultur, enligt jiddischisten Eliezer Niborski.Thomas Lunderquist intervjuar en av sina lärare på sommarkursen i jiddisch vid Tel Avivs universitet, där han studerade i somras.

La compagnie montréalaise Cirka Distilleries annonce un partenariat effervescent avec Michael Bublé, lauréat de plusieurs Grammy, et lance le nouveau whisky Fraser & Thompson. Entrevue avec Gizmo Sirois, ambassadeur de Cirka DistilleriesPour de l'information concernant l'utilisation de vos données personnelles - https://omnystudio.com/policies/listener/fr

Missa högerregeln, glömma växla upp och blinka fel i rondellen. I Karlavagnen onsdag vill Christian Olsson höra om dina bästa, knasigaste och jobbigaste minnen från när du skulle ta körkort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur arg var pappa på dig när du ännu en gång glömde släppa upp kopplingen långsamt? Hur många varv i rondellen blev det innan du fattade hur du skulle ta dig ur? Och hur kändes det att kugga uppkörningen för tionde gången? Kanske du håller på att ta körkort just nu, hur går det?Cirka 78 procent av Sveriges befolkning som är 18 år och äldre, har b-körkort. Många av oss har kämpat hårt för att klara av att ta körkort och nu vill vi höra om de gångerna du fick jobba lite extra på vägen fram till det där efterlängtade kortet. Berätta om när du övningskörde med mamma, hur gick det? Fick du panik vid rödljuset? Innehar du rekordet på mängden uppkörningar? Halkade du utanför halkbanan och fick putta tillbaka bilen? Hur glad blev du när du äntligen klarade teoriprovet?Dela med dig av dina minnen från vägen till körkortet!Körkortsminnen i Karlavagnen med Christian OlssonHur gick det för dig när du skulle ta körkort? Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl 21:40.

Cirka 40 pct. af alle ægteskaber ender med skilsmisse. Det er stadig et højt tal, selvom der i 2019 faktisk var en mindre nedgang. Dertil kommer alle de forhold, der opløses, hvor parterne ikke er gift. De fleste skilsmisser er ikke "vellykkede". Skal staten i højere grad forsøge af forhindre, at ægteskaberne opløses? Det mener Der Konservative Folkeparti, som vil bruge penge på at forhindre en del af skilsmisserne via hjælp og rådgivning fra "Vores Parforhold", der er et program udviklet af Center for Familieudvikling og forskere på Aarhus Universitet. Er det en god ide? Skal staten forsøge at forhindre skilsmisser? Kunne din skilsmisse være undgået, hvis du havde fået hjælp fra staten? Undgik du en skilsmisse via hjælp fra en præst. Det taler vi om i natSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Stāsta arhitekte Ieva Zībārte  Jaunais Eiropas Bauhaus ir jauns projektu īstenošanas veids, kurā liela uzmanība tiek veltīta videi, kurā mēs dzīvojam. Tā ir jauna stratēģiskā iniciatīva, arhitektūras un vides veidošanas politika Eiropas Zaļā kursa mērķu sasniegšanai. Jaunais Eiropas Bauhaus ir arī kopiena, kurā iesaistījušās pilsētas, reģioni, nevalstiskās organizācijas, universitātes un uzņēmumi. Jaunā Eiropas Bauhaus iniciatīvu 2020. gada septembrī izsludināja Eiropas Komisijas prezidente Urzula fon der Leiena. Savā uzrunā viņa aicināja savienot investīcijas ar dizainu, ilgtspēju un pieejamību. Praksē tas nozīmē to, ka īstenojot projektus ar Eiropas Savienības finansējumu, jāievēro trīs Jaunā Eiropas Bauhaus principi. Tie ir skaistums, ilgtspēja un iekļaušana. Skaistums nozīmē to, ka projektam ir kultūras komponente. Skaisti, piemēram, ir projekti, kas atjauno arhitektūras vai cita veida kultūras mantojumu. Skaisti ir projekti, kas atjauno dabas ainavu vai veido to no jauna kādā degradētā vietā. Skaisti ir arī projekti, kuru īstenošanā ir bijuši iesaistīti profesionāli plānotāji, arhitekti, ainavu arhitekti, dizaineri, mākslinieki, zinātnieki un citi speciālisti. Skaisti ir projekti, kas meklē jaunus ceļus – eksperimentāli, inovatīvi un drosmīgi. Labs piemērs ir koka mājas. Mēs zinām, ka var uzcelt pirtiņu, vasarnīcu vai divstāvu māju no koka, bet vai zinājāt, ka Norvēģijā, Zviedrijā, Austrijā un citās valstīs jau ir uzceltas vairāk kā 20 stāvus augstas koka biroju ēkas? Tepat Latvijā, Rīgas Cirka vēsturiskās arēnas jumts savukārt ir ieguvis jaunu koka kupolu. Tie ir inovatīvi risinājumi arhitektūrā un būvniecībā, kas atbilst skaistuma principam. Visiem Jaunā Eiropas Bauhaus projektiem ir jābūt ilgtspējīgiem. Tas ir otrs ne mazāk svarīgs princips. Šī principa ievērošanu ir iespējams izmērīt skaitļos, nosakot ietekmi uz vidi. Jaunā Eiropas Bauhaus projektiem ir jāpalīdz sasniegt Eiropas Savienības un globālie klimata mērķi. Tie ietver būtisku ogļskābās gāzes jeb CO2 izmešu samazināšanu. Ilgtspējīgs projekts ir arī ekonomisks projekts. Tas nozīmē ne vien to, ka projekta īstenošanā netiek izšķērdēti dabas resursi, bet arī ir padomāts par sabiedrības kopīgo resursu lietderīgu izmantošanu. Ja mēs būvējam ēkas, tām ir jābūt skaistām, labi izplānotām, izgaismotām, siltām, smaržīgām, veselīgām un ar iespēju piekļūt ārtelpai. Šīm ēkām ir jābūt noturīgām pret vēju, lietu un citām dabas stihijām. Ļoti svarīgi, lai ēkas neuzkarst saulē, un lai par to sildīšanu un uzturēšanu tās lietotājam nav dārgi jāmaksā. Trešais Jaunā Eiropas Bauhaus princips ir iekļaušana. Tie nav tikai vides pieejamības jautājumi. Svarīgs ir viss koprades process, kurā jau no paša sākuma ir iesaistījusies sabiedrība. Koprades ceļā tiek līdzsvarotas pušu intereses un arī projekts kļūst tāds, kas der visdažādākajām sabiedrības grupām un risina sabiedrības problēmas un vajadzības. Iekļaušana nozīmē arī to, ka projekts ir finansiāli pieejams un sociāli atbildīgs. Tas savukārt nozīmē, ka vienlīdz svarīgi ir gan kultūras projekti, gan mājokļi, gan tie, kas rada jaunas darbavietas, gan piesaista talantus rūkošām pilsētām un reģioniem.  

Cirka 40 pct. af alle ægteskaber ender med skilsmisse. Det er stadig et højt tal, selvom der i 2019 faktisk var en mindre nedgang. Dertil kommer alle de forhold, der opløses, hvor parterne ikke er gift. De fleste skilsmisser er ikke "vellykkede". Skal staten i højere grad forsøge af forhindre, at ægteskaberne opløses? Det mener Der Konservative Folkeparti, som vil bruge penge på at forhindre en del af skilsmisserne via hjælp og rådgivning fra "Vores Parforhold", der er et program udviklet af Center for Familieudvikling og forskere på Aarhus Universitet. Er det en god ide? Skal staten forsøge at forhindre skilsmisser? Kunne din skilsmisse være undgået, hvis du havde fået hjælp fra staten? Undgik du en skilsmisse via hjælp fra en præst. Det taler vi om i natSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Snedtänkt gästas av en levande legend som hellre kallar sig sångdiktare som sysslar med visprogg: Jan Hammarlund, aktiv på scener och barrikader sedan sent sextiotal. Cirka en promille av de namn som nämns: Malvina Reynolds, Violeta Parra, Joan Baez, Melanie, Buffy Sainte-Marie, Franz Schubert, paret Barsotti, Karin Biribakken, Maritza Horn, Marie Bergman, Turid och Ville. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sācies kā vienas vasaras projekts par godu Rīgai kā Eiropas kultūras galvaspilsētai, laikmetīgā cirka un ielu mākslas festivāls “Re Rīga!” šovasar notiks jau vienpadsmito reizi. Gadu gaitā tas laipni un pacietīgi pieradinājis publiku pie iepriekš mazāk pazīstamas cirka valodas, izejot ārpus telpām un aizsniedzot arī tos, kuri paši uz cirku nenāktu. Šogad festivāla “Re Rīga!” epicentrs būs Vērmanes dārzā un tā apkaimē, bet pirmo reizi vairākas izrādes notiks arī atjaunotajā Rīgas cirka arēnā. Māra Rozenberga tikās ar festivāla veidotājiem un pirmās izrādes autoru – argentīniešu klaunu ar latviešu saknēm.

Mākslinieku izpildīta gaisa akrobātika, kas skatītājiem liek aizturēt elpu un satraukties, vai priekšnesums tūlīt nepārsniegs kādu bīstamības robežu. Lieli un mazi, piemīlīgi un bīstami dzīvnieki cirka arēnā, klauni ar sarkaniem deguniem un burvju triki, cilvēki ar funkcionāliem traucējumiem priekšnesumos kā izklaides elements apmeklētājiem - dažādos laikos cirks izpaudies atšķirīgi, un tas, kas šobrīd liktos nepieņemami, agrāk bijis bieži izplatīta parādība. Kā savu attīstības ceļu ir gājusi cirka māksla un kādas vēsmas tajā vērojamas šobrīd, par to raidījumā Zināmais nezināmajā saruna ar vēstures zinātņu doktori, Latvijas Universitātes Latvijas vēstures institūta vadošo pētnieci Ilzi Boldāni-Zeļenkovu, Rīgas cirka valdes locekli Māru Pāvulu, Rīgas cirka radošo direktoru un vienlaikus laikmetīgā cirka un ielu mākslas festivāla “Re Rīga!” radošo direktoru Mārtiņu Ķiberu un Rīgas cirka vēstures pētnieci un arhivāri Elvīru Avotu. Vispirms atskats uz slavenā Kanādas “Saules cirka” vizīti Rīgā. Spilgtas krāsas, mūzika, kukaiņu tēli - pavisam nesen to varēja pieredzēt skatītāji Latvijā, kuri devās uz pasaulslavenā Kanādas “Saules cirka” jeb “Cirque du Soleil” izrādēm. Tā bija cirka atgriešanās Latvijā un šoreiz ar jaunu iestudējumu “Ovo”. Vārds “ovo” tulkojumā no portugāļu valodas nozīmē “ola”, un portugāļu valoda ir dzimtā šova veidotājai no Brazīlijas. Ola ir arī viena no kukaiņu attīstības stadijām. Tad nu izrāde iesākas ar milzīgu olu uz skatuves, bet izrādes laikā uz skatuves parādās arī mazākas olas un tiek risinātas kukaiņu savstarpējās attiecības. Iielūkojamies cirka aizskatuvē, lai tiktos tā veidotājiem un pārliecinātos, cik šis viss ir milzīgs kopdarbs. Cauri cirka mājvietai arēnā “Rīga” veda komunikācijas vadītāja, publiciste Dženija Maleta (Janie Mallet), kura iepazīstina ar cirka pirmsākumiem un sadzīvi, nemitīgi apceļojot dažādas vietas. Savukārt pēc mākslinieku treniņa uz skatuves ir iespēja aprunāties ar 26 gadus veco cirka mākslinieku Kailu Kreiglu (Kyle Cragle) no ASV, kurš iestudējumā iejūtas spāres lomā, taču nepieciešamības gadījumā var aizstāt kolēģi arī citā lomā. Kails sācis nodarboties ar vingrošanu jau ļoti agrīnā vecumā, pēc tam deviņu gadu vecumā viņš arī noskatījies “Saules cirka” izrādi, burtiski tajā iemīlējies un paziņojis vecākiem, ka vēlas būt cirka mākslinieks. Kails turpinājis vingrot un vienlaikus pētījis dažādus cirka iestudējumus, lai sapratu, kā viņš patiesi varētu kļūt par mākslinieku. Pēc izrādēm Rīgā “Saules cirka” mākslinieki atpūtīsies, bet tikai uz neilgu brīdi, lai pēc tam dotos tūrē pa Spānijas pilsētām un tad jau uz citām vietām Eiropā. Saglabājot vēsturiskas tradīcijas kā ceļojošais cirks un vienlaikus nemitīgi attīstoties, “Saules cirks” turpinās sakausēt mākslu, zinātni, tehnoloģijas un daudzus citus komponentus, lai skatītāju priekšā atkal un atkal uzburtu brīnumu.            

Cirka hvert halve år holder jeg et topmøde med mig selv. Hvor jeg kigger på, hvad der er gået godt, skidt, skal udgå, ændres eller forbedres for det næste halve år. Så jeg hele tiden holder øje på målet for min virksomhed.I episoden her, giver jeg dig tips og inspiration til, hvordan du kan gøre det samme.Mangler du en skabelon til din planlægning, så finder du min herHar du brug for hjælp og sparring til, hvordan du kan få mest muligt ud af din online markedsføring, så du kan tiltrække dine drømme-kunder?Så er du velkommen til at booke en gratis uforpligtende samtale med mig, hvor vi sammen vil se på dine behov.Book din samtale med mig lige her: https://onlinehaj.dk/book-en-uforpligtende-samtale/Vil du have endnu flere tips til din online markedsføring?Så finder du masser af nyttige blogindlæg lige her: https://onlinehaj.dk/blog/

Som en del af et pilotprojekt spurgte politiet i løbet af et år knap 1.900 spiritus- og narkotikabilister, om en rusmiddelrådgiver fra kommunen måtte ringe dem op og tilbyde vejledning og hjælp. Cirka hver fjerde tog imod politiets håndsrækning, og rådgiverne lykkedes med at få kontakt til knap 7 ud af 10 af dem, der tog imod tilbuddet. En del af dem blev interviewet af forskerne og fortalte, at kontakten fra politi og rusmiddelrådgiver var afgørende for, at de fik hjælp.

Cirka 15% av svenskarna i relativ fattigdom och de senaste dagarna har diskussionen kring hungrande barn (de kan väl äta gröt?!) blossat upp utifrån Lena Anderssons text i Svenska Dagbladet. Det pratar Annika Ilmoni och lyssnarna om i fredagens Karlavagnen. Växte du upp i ett fattigt hem? Hur gjorde dina föräldrar för att få pengarna att räcka? Hade du inte pengar till fritidsaktiviteter och var det tufft när man skulle ha med sig matsäck? Kanske att det var skralt när du växte upp men att det ändå gav dig en massa gott som du kan se nu som vuxen? Tänker du tillbaka med värme på de där fiffiga lösningarna som dina föräldrar hade när pengarna var slut?De flesta av oss har- eller har haft- perioder i livet när pengarna inte räcker till. Ändå är det svårt att prata om, det finns en skam i att inte ha råd med aktiviteter för ungarna eller att behöva vända på slantarna i matbutiken. Med inflationen och de skenande priserna så blir samtalen flera och kanske börjar skammen och tabut kring skral ekonomi att lösas upp? Å andra sidan så har folk väldigt mycket åsikter kring vad man faktiskt lägger pengar på och en guldkant för den ena kan vara vardagsmat för den andre.Var det skralt i kassan fram till att elstödet kom nu i veckan och hur klarade du dig? Kommer du från ett annat land där din fattigdom var synligare, mer påtaglig än i Sverige? Äter du samma linsgryta i en veckas tid innan pensionen kommer - eller fick du invänta barnbidraget för att kunna hosta upp stålar till den trasiga värmepannan? Vilka knep och vägar har du hittat för att komma runt frånvaron av pengar?Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Programmet börjar vid klockan 21:40 och slussen öppnar 21:00.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” så har jag bjudit in Emelie Eriksson. Emelie är utbildad inom Human Design och hon har kurser och utbildar även andra i systemet. Hon älskar att djupdyka i allt som har med människans natur att göra. Human Design är ett system som blev nedskrivet 1987. Det är en syntes av östlig visdom och västlig vetenskap, och används som ett reflektionsverktyg. Oavsett om du tror på att det här systemet stämmer eller inte, så kan du ha stor nytta av att se dig själv genom Human Design.Du kan få en ökad förståelse för ditt eget och andras beteenden. Human Design kan användas till att förstå dina relationer på arbetsplatsen, i familjen, som förälder, i en kärleksrelation eller det allra viktigaste, i relation till dig själv.Cirka 70% av jordens befolkning är Generators och Cirka 32% av de 70% är Manifesting generatorsCirka 20% av jordens befolkning är Projectors Ungefär 9% av befolkningen är ManifestorsCirka 1% av befolkningen är ReflectorsMed Emelies hjälp ska vi nu fördjupa oss i ämnet. Varmt välkomna till ”Så in i Själen” Här hittar du Emelie Eriksson: https://www.emelieshumandesign.no/sv/Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

„Beidzot mums ir brīnišķīga kultūrtelpa ar siltu un pasaules mērogā unikālu kupolu virs galvas. Šī noteikti cirka māksliniekiem būs iedvesma radīt un rādīt, un jau pavisam drīz gaidīsim uz pirmajām izrādēm atjaunotajā arēnā,” – šādiem vārdiem pērnā gada nogalē Rīgas cirks atgriezās Merķeļa ielā. Vēsturiskās cirka ēkas rekonstrukcijas pirmā kārta noslēgusies, bet 2023. gada sezonu var saukt par iesildīšanās sezonu, jo kamēr vēl nav tribīņu un arī pati arēna nav pilnībā iekārtota, šeit plānotas izrādes, kas var pielāgoties esošajai situācijai. Pavisam nesen arī Lielā Kristapa balvas tika dalītas Rīgas cirkā. Lai uzzinātu, kas vēl notiek aiz Rīgas cirka baltās ēkas mūriem Merķeļa ielā, uz cirku devusies kolēģe Agnese Drunka. Lai arī garāmgājējiem šķiet, ka Rīgas cirkā nekas nenotiek, to vēl joprojām renovē, tomēr izrādās, ka 1882. gadā celtajā ēkā notiek pamatīga rosība. No Merķeļa ielas puses pa sarkaniem metāla vārtiem cirka pasaulē ielaiž cirka pārstāve Zane Volkinšteine Izlodājusi cirka ēku no augšas līdz apakšai atgriežos arēnā, kur smaržo pēc koka, bet gaisā virmo metāla konstrukciju savienošanas skaņas –notiek intensīva gatavošanās izrādei. Te arī tiekamies ar cirka radošo direktoru Mārtiņu Ķiberu, kurš nepavisam nav pārsteigts, ka garāmgājējiem joprojām šķiet, ka cirkā nekas nenotiek. Mārtiņš Ķibers teic, ka dara visu, lai cirks kļūtu par zīmolu, notikumu un vērtību Latvijas kultūrtelpā, tādēļ šobrīd aktīvi darbojas cirka skola ar tās vadītāju Marī Sanžarevsku priekšgalā: Kultūras rondo ciemojas Rīgas cirkā īpašā brīdī, jo nupat sākas cirka pavasara sezona, kad sarunai ar cirka radošo direktoru Mārtiņu Ķiberu fonā starptautiski pazīstamais žonglieris Vess Pedens gatavojas krāšņai žonglēšanas izrādei „Amerikāņu kalniņi”. Viņu dēvē par žonglēšanas Mocartu Cirka arēnā viņu pamanu acumirklī – koši sarkanas bikses, ziedu ornamentu t kreklā, mati rozā krāsā, tāds izrādei gatavojas starptautiski pazīstamais žonglieris Vess Pedens, kurš atzīst, ka viņš ar nepacietību gaida savu uzstāšanos Rīgas cirkā. Vesa Pedena izrāde „Amerikāņu kalniņi” solās būt vienlaikus sentimentāls un trakulīgi moderns garš ceļojums žonglēšanas pasaulē. Tā laikā cirka mākslinieks izmantos bumbiņas, lokanas caurspīdīgas caurules, kas amerikāņu kalniņus iztulkos žonglēšanas valodā. Vesa Pedena žonglēšanas izrādes Rīgas cirkā būs jau no šodienas līdz 11. martam, bet pēc tam marta beigās un aprīļa sākumā Rīgas cirkā viesosies Beļģijā bāzēta cirka mākslinieku apvienība „Familiar Faces” ar izrādi „Surface” jeb „Virsma”, kas būs pāru akrobātika uz ūdens klātas virsmas. Rīgas cirka jaunumiem var sekot līdzi cirka mājas lapā. Un apsveicam cirku ar nule kā iegūto pirmo vietu Būvniecības gada balvas nominācijā „Koka būve”, kur bija liela konkurence un, izrādās, piešķirtas divas pirmās vietas – Rīgas cirka kupola izbūvei un daudzfunkcionālajai ēkai Likteņdārzā, Kokneses novadā.

Sådan sparer du DKK 2000 hver måned (Video: 11 min.) Affald er det nye guld! Vidste du, at vi smider 20% af al vores mad ud !?? Det er jo helt gak / helt vildt / totalt åndssvagt I dagens modul 3+ fortæller Jakub om konceptet 'at skralde', også kaldet 'dumpster diving' på engelsk. Det er et rigtig spændende emne, ikke bare fordi man på den måde kan spare mange penge, men også fordi man også passer på klimaet ! At undgå madspild ved at skralde er således en rigtig god måde at være miljøvenlig på Tak for den virkelig god præsentation, Jakub ! Næste gang skal vi tale om 'at betale skat i Danmark' - jeg glæder mig allerede PS: her kan du læse Jakubs tekst om at skralde: At skralde. Jeg hørte om ‘dumpster diving' (eller om at ‘Skralde' på dansk) for mange år siden. Jeg startede først med det i 2021, da jeg flyttede til København. Det var fordi jeg havde ikke et job på det tidspunkt. Det var en interessant Instagram profil, som hedder ‘Urban Harvester', som inspirerede mig. Cirka 20 % af al mad i EU bliver faktisk til skrald og bliver smidt ud. Men for mig var det vigtigste, at jeg ikke havde penge. Nu er jeg tilbage med at skralde. Igen fordi jeg ikke har nogen penge. Jeg tager til forskellige supermarkeder, men for det meste til Netto. Nettos affald er normalt ikke aflåst eller gemt væk. Jeg kan fx let finde bagværk fra dagen før, frugt og grøntsager som har nogle defekter og salater som er udløbet. Du skal være rigtig forsigtig, så du ikke bliver syg. Jeg har altid arbejdshandsker på, og jeg bruger altid håndsprit. Jeg finder så meget mad, at jeg faktisk kun behøver at købe: mælk, saft og kød. Jeg er virkelig glad for det, fordi det måske sparer mig cirka to tusind kroner om måneden. Og også fordi jeg hader madspild.

På morgonen den 30 oktober förklarades Göteborg som en stad i sorg. Fyra unga killar hade försökt ta sig in på ett diskotek utan att betala, men stoppades.Då bestämde de sig för att hämnas..Diskoteksbranden i Göteborg, även kallad Backabranden, var en brand som inträffade natten mellan torsdagen den 29 och fredagen den 30 oktober 1998. 63 personer omkom och 214 skadades. Branden uppstod i en lokal vid Backaplan på Hisingen i Göteborg, där ett diskotek hade arrangerats. Cirka 398 ungdomar i åldern 12–25 år befann sig i lokalen, som var godkänd för 150 personer enligt gällande regelverk. Fyra ungdomar fälldes i tingsrätten år 2000 för att ha anlagt branden. Som anledning till att de hade gjort det uppgav de att en av dem hade nekats gratis inträde till festen och därför ville hämnas.Masoud Owji ,då 17 år gammal var en de drabbade som överlevde.Detta är hans historia.Gillar du det vi gör och vill stötta oss med en summa så swishar du på: 1234382750Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal! Tack för att ni tittar,delar och diskuterar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vill ni ta med familjen på stavhoppsgala och se Duplantis? Då får vi hoppas att kontot är välfyllt. Cirka 3500 kronor går kalaset på. Hör vd:n för stavhoppsgalan motivera prissättningen. Big 9 är fylld av FA-cupmatcher och det tycker Maskinen om, han har en plan och framför allt enormt många analyser. Matte levererar en SHL-dubbel. I Duellen satte någon en trippel, men den största segern den här veckan tog företaget Granit. Deras matlåda är bara bäst, det har TT:s jury bestämt i sitt ovärderliga test av ... matlådor.

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Masskjutning i Kalifornien, gärningsmannen fortfarande okänd; Hemskolningslag klarar sig bra i robottillverkning; Aktivistgrupper i Atlanta hetsar till våld mot poliser; Justitiedepartementet låter leta igenom Bidens hus efter fler hemliga dokument; Trump leder över DeSantis i ny mätning; Flera demokratiska delstater har börjat förbjuda gasspisar; Högsta Domstolen hittar inte läckan bakom abortbeslutet; Svarte republikanske kongressmanen Byron Donald anklagas av vänsterliberaler för att vara en ”Uncle Tom”; Svarta skådespelerskan Octavia Spencer säger att rasismen i Los Angeles är större än den i Alabama; En skolstyrelsemedlem i Michigan kritiseras efter att ha stämplat vita som onda; Drogerna bortom kontroll i demokratiskt styrda Philadelphia; Virginias guvernör Glenn Younkin stoppar Ford från att starta kinesisk batteri-tillverkning; NHL-spelaren Ivan Provorov vägrar PRIDE-flaggan; Våldsbrotten fortsätter öka i New York; Svart amerikansk fotbollsprofil får kritik för att vara pro-life; Rånare i Arizona stoppas av kund med vapen; Alec Baldwin kommer att bli åtalad för dödsskjutning; Facebook hycklar om nakenhet; Minnesotas demokrater vill se tamponger i manliga omklädningsrum; Cirka 60% av amerikanerna kritiska till Bidens hantering av hemliga dokument; Phoenix vill återta skolpoliserna; Biden ställer sig på knä framför Kamala Harris; Kyrsten Sinema kritiserar Bidens gränspolitik på WEF. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Kender I det, at man forventer noget så meget, at man faktisk slet ikke kan forestille sig noget andet, end det man forventer? Cirka sådan havde Kaptajn Video det inden optagelsen af denne episode. Med en titel som "Turen går til Japan" skulle man måske regne med at vores panel af vanvittige vidioter gik direkte til ninja-filmen eller samurai-filmen eller yakuza-filmen, men næææ nej. D'herrer Ask-san, Sonny-san og Niels-san har taget tre helt andre film med, men utroligt nok er de om muligt ENDNU mere japanske end ninja, samurai og yakuza. Den er umulig at planlægge, denne aften, for de her film... altså. Sonny lægger ud med animé-filmen 'Perfect Blue' (1997) - første gang vi har en animeret film med, hvor vi ikke specifikt søgte netop det. Niels skruer tempoet op på 1.000 med det feber-febrilske psycho-punk-chok 'Tetsuo - The Iron Man' (1989). Og så runder Ask stille og roligt af med den mest blodige og splattede film, han nogensinde har set... (lad lige det synke ind et øjeblik...): 'Guinea Pig 5: Mermaid in the Manhole' (1988).  Dette er en filmaften for viderekommende. Vi startede sæsonen med 'Moviebox for nybegyndere', men i guder hvor er det her bare ikke en filmaften eller en episode for nybegyndere. Under alle omstændigheder har det været en fornøjelse at tage jer med til Japan - der skal vi over igen en gang! Indtil da, god fornøjelse med denne episode og HUSK: Spol altid episoden tilbage, når du har lyttet færdigt! Med venlig hilsen, Ask, Sonny, Niels & Casper

Cirka 1500 personer sidder lige nu varetægtsfængslet i danske arrester. Et tal der er stigende. De er spærret inde af staten på ganske få kvadratmeter, frataget alle frihedsrettigheder og muligheden for at være sammen med dem, de elsker. Det særlige er: de her mennesker er ikke dømt endnu. Flere af dem bliver det aldrig og er derfor uskyldige. Men de kan risikere at sidde varetægtsfængslet i op til to år. Er det retfærdigt at mennesker, der ikke er dømt, skal sidde spærret ind så længe? Og under ret vanskelige forhold? Eller er det vigtigt for både opklaring af sag samt eventuelle ofres retsfølelse? Medvirkende: Bjørn Brandenborg, retsordfører, Socialdemokratiet, Peter Skaarup, MF, Danmarks Demokraterne, Leila Stockmarr, retsordfører, Enhedslisten, Stefan Reinel, forsvarsadvokat, Jim Latrache-Qvortrup, tidligere varetægtsfængslet, Peter Scharff Smith, professor, Institut for kriminologi ved Oslo Universitet, Karina Lorenzen, retsordfører, SF og Bo Yde Sørensen, forbundsformand, fængselsforbundet. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919. Vært: Cecilie Lange. www.dr.dk/p1debat

Cirka 1500 personer sidder lige nu varetægtsfængslet i danske arrester. Et tal der er stigende. De er spærret inde af staten på ganske få kvadratmeter, frataget alle frihedsrettigheder og muligheden for at være sammen med dem, de elsker. Det særlige er: de her mennesker er ikke dømt endnu. Flere af dem bliver det aldrig og er derfor uskyldige. Men de kan risikere at sidde varetægtsfængslet i op til to år. Er det retfærdigt at mennesker, der ikke er dømt, skal sidde spærret ind så længe? Og under ret vanskelige forhold? Eller er det vigtigt for både opklaring af sag samt eventuelle ofres retsfølelse? Medvirkende: Bjørn Brandenborg, retsordfører, Socialdemokratiet, Peter Skaarup, MF, Danmarks Demokraterne, Leila Stockmarr, retsordfører, Enhedslisten, Stefan Reinel, forsvarsadvokat, Jim Latrache-Qvortrup, tidligere varetægtsfængslet, Peter Scharff Smith, professor, Institut for kriminologi ved Oslo Universitet, Karina Lorenzen, retsordfører, SF og Bo Yde Sørensen, forbundsformand, fængselsforbundet. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919. Vært: Cecilie Lange. www.dr.dk/p1debat

Cirka 1500 personer sidder lige nu varetægtsfængslet i danske arrester. Et tal der er stigende. De er spærret inde af staten på ganske få kvadratmeter, frataget alle frihedsrettigheder og muligheden for at være sammen med dem, de elsker. Det særlige er: de her mennesker er ikke dømt endnu. Flere af dem bliver det aldrig og er derfor uskyldige. Men de kan risikere at sidde varetægtsfængslet i op til to år. Er det retfærdigt at mennesker, der ikke er dømt, skal sidde spærret ind så længe? Og under ret vanskelige forhold? Eller er det vigtigt for både opklaring af sag samt eventuelle ofres retsfølelse? Medvirkende: Bjørn Brandenborg, retsordfører, Socialdemokratiet, Peter Skaarup, MF, Danmarks Demokraterne, Leila Stockmarr, retsordfører, Enhedslisten, Stefan Reinel, forsvarsadvokat, Jim Latrache-Qvortrup, tidligere varetægtsfængslet, Peter Scharff Smith, professor, Institut for kriminologi ved Oslo Universitet, Karina Lorenzen, retsordfører, SF og Bo Yde Sørensen, forbundsformand, fængselsforbundet. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919. Vært: Cecilie Lange. www.dr.dk/p1debat

I dag præsenterede regeringen tredje del af sit reformudspil med titlen "Danmark kan mere". I udspillet lægger regeringen op til store ændringer inden for to områder: Uddannelsesområdet og afbureaukratisering af den offentlige sektor. Cirka tre millioner danskere har fået 10 procent mindre coronavaccine end den dosis, der blev anbefalet, da vaccinen blev godkendt. Det viser interne dokumenter fra myndighederne og et forsøg, som Teknologisk Institut har lavet for DR. Økonomien i Storbritannien er tæt på recession. Inflationen er over 10 procent og ligger på det højeste niveau i 40 år. Stigende energipriser har fået mange borgere til at frygte for vinteren. Dagens værter: Henrik Lerche og Mathias Bay Lynggaard. Christian Brandt Pedersen er dagens redaktør. www.dr.dk/lyd/p1/orientering

Waxaa gobolada bari ee Australia ka jira gaaska oo gabaabsi ah iyo qaboobe aan hore loo arag.

I veckans avsnitt av GeekPodden tar Magnus och Andreas en summering av två månader med Elden Ring. Cirka 150 speltimmar var och två äventyrsupplevelser som varit något utöver det vanliga. I The Lands Between är valmöjligheterna många när det kommer till spelsätt och progression, hur har gossarna spelat? Hur är spelet jämfört med andra spel i Soulsborne-träsket och hur ser framtiden ut? Det där andra ganska stora spelet som släpptes kring samma veckor som Elden Ring.. hur har det gått för det.. vad hette de nu igen? Hur kommer det bli med E3? Vi vet ju att är inställt i år, men kommer det tillbaka? Har det spelat ut sin roll och isåfall, hur kommer det se ut istället? Sverok utformar ett nytt spel där ungdomar ska lära sig om samtycke och konsekvenser av diverse handlingar. Kan det funka? Vi håller tummarna! Dessutom updates på de senaste filmtrailers som sipprat ut. Avatar 2? Finns det någon pepp? Och vilken oväntad trailer lockar oss mest just nu? Vi hörs i veckans avsnitt!   Medverkande:  

Äntligen är det dags! Efter två år ska vi ut på turné igen och denna gång med föreställningen "Skräcknatten – the Halloween tour". Vi kommer till tio städer runt om i Sverige för att spendera en fullspäckad kväll i skräckens tecken med er. Längd: Cirka 90 minuterPris: Från 349 kronor (inklusive serviceavgift)Åldergräns: 15 år (13 med vuxet sällskap)Biljettsläpp FÖRKÖP: 25 april klockan 12:00 (Juvel och Diamant på www.patreon.com/spoktimmen)Biljettsläpp ORDINARIE: 26 april klockan 12:00Biljettlänkar:7/10 MALMÖ – kl. 19:30 (länk uppdateras den 26/4)9/10 UMEÅ – kl. 19:0016/10 GÄVLE – kl. 19:0023/10 ÖREBRO – kl. 19.3031/10 GÖTEBORG – kl. 20:002/11 STOCKHOLM – kl. 19.304/11 JÖNKÖPING – kl. 20:006/11 LINKÖPING – kl. 19:3013/11 KALMAR – kl. 19.3020/11 LULEÅ – kl. 19:30För mer information se vår hemsida.Vi ses i höst! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.