Podcasts about estetiska

Oron över att välja fel gymnasium och program är stor hos högstadieelever. Många oroar sig för att om de väljer fel finns det ingen återvändo. De hör skräckhistorier om ungdomar som har gjort fel val och haft en hemsk gymnasieupplevelse. Men så behöver det inte vara!Tre tjejer från Tumba gymnasium har helt olika erfarenheter av att välja fel, allt från att byta sent, gå om, till att flytta till USA. Deras äventyr vill de nu berätta om för att ge alla tips och tricks de kan inför gymnasievalet. Det här är en produktion av elever på Tumba Gymnasium, Estetiska programmet Media. Av Rebecca Jarl, Saga Lennartsson och Alva Nordvall.

"Shattered Chains" är en radiopjäs som utforskar den intrikata dansen av medberoende mellan Leila och Isak. När Isaks liv börjar falla samman ser Leila den toxiska naturen av deras relation, vilket leder till en hjärtskärande resa av sönderfall av det som en gång var. “Shattered Chains", producerad av Fabian Danielsson, Cleo Bejenari och Storm(Eleni Anastasia) Xagorari. En produktion av elever på Tumba Gymnasium, Estetiska programmet inriktning Film/TV.Musik av:Hiraeth by Scott Buckley https://soundcloud.com/scottbuckley Creative Commons — Attribution 3.0 Unported — CC BY 3.0 Free Download / Stream: http://bit.ly/al-hiraethMusic promoted by Audio Library https://youtu.be/iZdPxAXsd5k

Varje år ordnas en paj bakar tävling i trollbyn, Skogsdalen. Trollet Dotto har tränat en massa för årets tävling men han är inte den enda som vill vinna. Barbaros, hans ärkefiende, har vunnit de tidigare paj tävlingarna genom att sabotera för Dotto vilket är något han ska ändra på i år.  Pajfigten, producerad av Anton Zaitzewsky, Alexander Bojic, Tilda Bille och Mai Uddheden. En produktion av elever på Tumba Gymnasium, Estetiska programmet inriktning Film/TV.

Radio Kaoset är en rolig berättelse om hur radioprogramledaren Carl kommer för sent till jobbet och när han väl är på plats går bara mer och mer saker åt skogen för honom!  Radioteatern är skapad av Olivia Håland, Isak Holger och Meja Brucefors. En produktion av elever på Tumba Gymnasium, Estetiska programmet inriktning Film/TV.

Emma och Frida har många gånger pratat om en viss klinik och en viss person som de går till när de gör sina beautybehandlingar, bland annat PRX-T33, Profilo, Dermapen och Botox. Kliniken heter “Skin Vitality by Katharina” och personen heter Katharina Lidvall. Hon är en legitimerad sjuksköterska som jobbat med injektioner sen 2014, är verksam inom plastikkirurgi och nu äntligen är hon också veckans gäst i Beauty och Bubblor! Katharina berättar om några av de absolut senaste behandlingarna inom estetisk hudvård, bland annat vilken ny fuktbehandling som attackerar både ansiktet och dekolletaget men också celluliter och slapp hy. Dessutom: vad skulle hon rekommendera att börja med till den som aldrig gjort en behandling förut, och vilka tre metoder tipsar hon om för att boosta vinterfejset?En podd från Aller Media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emma och Frida har många gånger pratat om en viss klinik och en viss person som de går till när de gör sina beautybehandlingar, bland annat PRX-T33, Profilo, Dermapen och Botox. Kliniken heter “Skin Vitality by Katharina” och personen heter Katharina Lidvall. Hon är en legitimerad sjuksköterska som jobbat med injektioner sen 2014, är verksam inom plastikkirurgi och nu äntligen är hon också veckans gäst i Beauty och Bubblor! Katharina berättar om några av de absolut senaste behandlingarna inom estetisk hudvård, bland annat vilken ny fuktbehandling som attackerar både ansiktet och dekolletaget men också celluliter och slapp hy. Dessutom: vad skulle hon rekommendera att börja med till den som aldrig gjort en behandling förut, och vilka tre metoder tipsar hon om för att boosta vinterfejset?En podd från Aller Media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Biblioterapi är en terapiform där läsning och samtal om böcker ligger i fokus. Tumba gymnasiums bibliotekarie Lina Berglund leder samtalet som denna gång handlar om skolstress.Du hör även eleverna Daphne Blommé och Iren Rahman.Podcasten ingår i skolans Läsvecka satsning.Producerat av Samuel Garheden som går sista året på Estetiska programmet inriktning Film och Podcast.

Biblioterapi är en terapiform där läsning och samtal om böcker ligger i fokus. Tumba gymnasiums bibliotekarie Lina Berglund leder samtalet som denna gång handlar om skolstress.Du hör även eleverna Daphne Blommé och Iren Rahman.Podcasten ingår i skolans Läsvecka satsning.Producerat av Samuel Garheden som går sista året på Estetiska programmet inriktning Film och Podcast.

Har vi förlorat förmågan att uppleva de där storslagna sinnesrörelserna som det talas om i romantikens diktning? Och vad söker vi efter istället? Det funderar Dan Jönsson på i den här essän. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ni som var med 2010 minns kanske Youtube-fenomenet Double Rainbow, en kort filmsnutt där en ung amerikan fullkomligt bryter samman inför anblicken av en ja en dubbel regnbåge helt enkelt. Paul Vasquez som han heter, filmar den i drygt tre minuter, först med andlös bävan, men rätt snart under alltmer oregerliga utbrott av estetisk hysteri. Han kvider, skriker, snyftar, gapskrattar, allt på en gång medan kameran sakligt panorerar fram och tillbaka över regnbågen där den reser sig över en oansenlig bergknalle. Filmen fick på kort tid mer än tjugo miljoner visningar och är fortfarande ett av de mest populära internetklippen genom tiderna.Man får tänka sig att det som Vasquez ville förmedla i sin lilla film var ett möte med det som romantikerna på artonhundratalet kallade det sublima alltså en skönhetsupplevelse så genomgripande att den framstår som överjordisk, ominös, till och med skrämmande. Vad betyder det här? What does this mean? var mycket riktigt också det enda begripliga han lyckades få ur sig under sina tre minuters världsberömmelse. Men istället för den stilla andakt som man traditionellt väntar sig av den här sortens upplevelser framstod Vasquez reaktion mest som löjeväckande. Kanske var det något i kontrasten mellan hans överspända utbrott och det småtrista panorerandet över den på skärmen rätt prosaiska regnbågen som gjorde det; kanske var det också något i själva tekniken, det digitala mediet som sådant, som fick hans säkert uppriktiga hänförelse att verka både tvivelaktig och skrattretande.Vad betyder det, i så fall? Skulle vi kanske avfärda den klassiska konstens sublima effekter med samma ironiska distans, om de dök upp idag? Ta till exempel den berömda, potentiellt löjliga scenen i Goethes Werther, ett av den romantiska litteraturens portalverk, där Lotte faller i vanmakt inför anblicken av ett åskväder. Har vi numera tappat förmågan att se den sortens högspända skönhetsrus som trovärdiga? Ja; enligt den amerikanska kulturteoretikern Sianne Ngai har den moderna, och särskilt postmoderna kapitalismen utvecklat en kultur så genompyrd av en kommersiell estetik att de där absoluta idealen har trängts undan. Gårdagens stora, moraliskt uppfordrande estetiska kategorier har fått ersättas av mindre. Alltså: där våra romantiska förfäder strävade mot det sköna, det rätta och det sanna som Tegnér skaldade i Det eviga får deras senkapitalistiska ätteläggar nöja sig med att söka det gulliga, det knasiga och det intressanta.I sin bok Our Aesthetic Categories från 2012 gör Ngai en grundlig genomlysning av detta relativt nya, estetiska begreppskomplex. Den historiska bakgrunden ser hon i den gradvisa utfasning av det sakrala, eller heliga, som pågått de senaste par hundra åren i den västerländska kulturen. När estetiken som disciplin uppstod i slutet av 1700-talet var det som ett svar på upplysningens brott med de religiösa dogmerna. Estetiken och särskilt en kategori som just det sublima blev helt enkelt den kulturella behållare där sakrala föreställningar kunde leva vidare. Under 1800-talet rullade så den moderna kapitalismen ut sin varuestetik över världen, och sakta men säkert har den trängt in i snart sagt varje skrymsle av vår vardag. Estetik och design genomsyrar numera allt från jeans till gener from jeans to genes, som konsthistorikern Hal Foster har formulerat det. I denna hyperdesignade, estetiserade värld trängs det sakrala oundvikligen ut i marginalen, förklarar Ngai.Och med det upphör också ett absolut begrepp som skönhet att verka meningsfullt. Den kapitalistiska varuformens mindre anspråksfulla, mer hanterliga motsvarighet blir istället gulligheten. Ngai spårar den mer än hundra år tillbaka, i sådant som jugendkonstens ornamentglädje men framför allt i den modernistiska poesins nyväckta intresse för intima detaljer och vardagsföreteelser. I gulligheten blir konsumtionsvaran mänsklig, men också ömkansvärd; den väcker så att säga inte bara vårt habegär utan vår beskyddarinstinkt, vädjar till oss som ett värnlöst barn om att bli omhändertagen. Samtidigt, skriver Ngai: just i svaghet ryms också en vilande aggressivitet som i förlängningen föder fantasier om ett möjligt, hotande uppror från gullighetens sida. Något som kommer till uttryck i populärkulturens alla myter om besatta, ondskefulla barn och djur.I en sorts motsats till det gulliga står det knasiga, som gör missanpassningen och normbrottet till konst. Till skillnad från gulligheten skapar knasigheten inte närhet utan distans till sitt objekt. Där gulligheten handlar om konsumtion handlar knasigheten, enligt Ngai, istället om arbete närmare bestämt om de förändringar i yrkesidentiteten som har satt sin prägel på västvärlden under efterkrigstiden. I allt från knäppa sitcoms till performancekonst ventilerar samtidskulturen de lätt ångestladdade kraven på den moderne löntagaren att när som helst vara beredd att iföra sig vilken roll som helst och då i värsta fall avslöjas som en inkompetent amatör. I knasigheten får vår tids osäkra, flytande identiteter ett uttryck som svarar precis mot vårt behov att känna lite avstånd till de prekära kraven, då och då lätta på det sociala trycket i ett befriat skratt.Som en tredje, balanserande och sammanbindande pol i detta estetiska kraftfält hittar vi alltså det intressanta. Det intressanta uppmärksammades visserligen som kategori redan under romantiken, men det var först med moderniteten den fick verklig betydelse, skriver Ngai, eftersom den handlar om att se och värdera skillnader, en basfärdighet i det moderna konsumtionssamhället. Idén om det intressanta färgar hela vår kultur men drivs till sin spets i den postmoderna konceptkonsten, som med förebild i Marcel Duchamps berömda pissoar är en genre som helt går ut på att välja ur verklighetens flöden av föremål och företeelser. Konstnären blir här, som konst- och medieteoretikern Boris Groys har kallat det, en sorts modellkonsument som med sina installationer både idealiserar och lägger en svalkande distans till konsumtionskretsloppets eviga cirkulation av varor och mediefenomen.Låter det här som en väl futtig bild av vår samtida kultur? Kanske det själv undrar jag till sist om inte Sianne Ngais estetiska triad borde utökas med ännu en kategori: det äkta. Ju mer jag fördjupar mig i hennes utan tvivel fascinerande analys, desto mer får jag känslan att den någonstans kretsar kring ett existentiellt tomrum som jag tror får sitt starkaste uttryck i vår tids kulturella verklighetskomplex. Konsten är numera, tycks det mig, inte sig själv nog; dess gestaltningar inte riktigt trovärdiga om de inte i någon mening, som det heter, baseras på en sann historia. Ur allt från reality-tv till gangsterrap, från dramadokumentärer till autofiktiva romaner strålar detta löfte om autenticitet, ett möjligen illusoriskt hopp om någon sorts fast mark under fötterna som väl, om den nu finns, i sina anspråk inte skiljer sig så mycket från de där absoluta värdena Tegnér skaldade om i Det eviga.Dan Jönsson, författare och essäist

Lååångt avsnitt där @charlie_no_7 bidrar med taktiska analyser och @Christian_OhMy tar oss med bakom kulisserna i hur det går att arrangera ett EM. @ESchalin försöker få styr på samtalet och skickar in några hemmasnikrade teorier. Saker som diskuteras:- Sveriges insats, fiasko?- Estetiska argument för att hålla på Spanien- Så säljer man biljetter till ett EM- Kommer alla spelare i framtiden vara två-vägsspelare?- Kommer alla lag spela 5-1 i framtiden?- Positiva övveraskningar från mästerspaket See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Skönhetsingrepp blir allt vanligare men individens skydd vid den här typen av behandlingar är idag ganska svagt och patientsäkerheten måste öka. Hur ska det gå till? Och vad ska patienten tänka på? Lyssna på Helena Nilsson, utredare på Konsumentverket, Ulf Samuelsson, ordförande för Estetiska injektionsrådet, Petra Peterson, vice ordförande för Svensk plastikkirurgisk förening, och Louise Follin Johannesson, jurist på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (190517)

Michael Jackson, Woody Allen, R. Kelly, Ryan Adams... De omdebatterade kulturutövarna är många och åsikterna om kulturbojkotter går isär. Har debatterna blivit fler och vad innebär det för kulturen? I dagens P1 Kultur diskuterar ledarskribenterna Erik Helmerson, DN, Sofia Mirjamsdotter, Sundsvalls tidning och författaren Katarina Wennstam om de numera ofta återkommande debatterna om kultur och moral om det t ex är försvarbart att ta del av verk som är skapade av kulturutövare med mer eller mindre tvivelaktig vandel. Har det blivit vanligare att göra etiska val före de estetiska? Att de hänger ihop med de sociala medierna är förstås ingen nyhet, men hur har det förändrat vårt förhållningssätt till frågor av det här slaget? Är det önskvärt eller inte? Dramatens arbetsklimat, Michael Jackson, Ryan Adams och bolaget Amazons avslutade samarbete med Woody Allen är bara ett axplock från det senaste halvårets intensiva debatter. Hur präglar de kulturvärlden? Det blir också en första rapport från Venedig, där den stora konstbiennalen snart öppnar. P1 Kultur konstkritiker Cecilia Blomberg är på plats. I dag inleder OBS en serie om poesi efter Auschwitz. Det var filosofen Theodor Adorno som skrev att det är barbariskt att skriva en dikt efter Auschwitz. Men, den här serien handlar om dem som ändå kom att skriva poesi efter förintelsen. I första delen reflekterar författaren Eva Ström över den norska poeten Gunvor Hofmo och hennes vän Ruth Maier, som dödades i Auschwitz. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

Världens allt snabbare gång • Twitter åt twittrarna • Diamond League • Förändring vs Stagnation • Brexit 2.0 • Häda inte din stat • Femtekolonnare på svenska kultursidor • Blockbusted • Green Book • Kandidat Strangs vs papporna • Samvetsfrihet • Justitieministertimmen • Gasbussen som exploderade • Fars dag • Estetiska kolhögar • Nobelpris till Greta

Oklart med Gustav och Erika avsnitt 1 (Bon Voyage!)I första avsnittet pratar vi om allt från raukar på Island, kvalitén på handfat och djur utanför bur. Våra bästa och konstigaste resor till våra drömdestinationer samt varsin utmaning mot slutet.

Två konstnärer som tolkar de nya kunskaper om svamparnas rike som vetenskapen kommit fram till den senaste tiden - dem träffar vi på lördag. I ett gemensamt projekt inspirerar ett antal svampforskare och sex Uppsalakonstnärer varandra till att förstå svamparnas enorma betydelse för både människor och naturen. Arnold Bunge ser svamparna som en symbol för utvecklandet av ett hållbart samhälle. Cecilia Ingard fascineras av alla vackra mönster och färger som finns bland svamparna. Svampforskaren Anders Dahlberg kan å andra sidan ge oss den senaste kunskapen om den spännande värld som vi bara ser en liten bråkdel av. Fältreportern Lena Näslund sänder direkt från Arnold Bunges ateljé i Håga by. August Strindberg var inte bara författare och konstnär, han hade också ett brinnande naturintresse. Hans försök att ersätta Linnés klassificeringssystem var kanske inte så lyckat (han menade bland annat att gurkor var släkt med kaktusar). Däremot innehåller hans böcker mängder av växtskildringar som är både vackra och lärorika. Tillsammans med botanisten och Strindberg-kännaren Alice Rasmussen vandrar vi i författarens fotspår på Långholmen i Stockholm. Reporter är Tomas Lindberg. Miljömuppar och skogsmullar ur ett delvis iranskt perspektiv handlar det om i veckans Kråkvinkel. Zinat Pirzadeh, komiker, föreläsare och författare, svarar för den. Vi gör också en kort visit i Tromsø, där havet drar sig undan två gånger per dygn, och blottar vidsträckta mjukbottnar. Biologen och fotografen Fredrik Broms visar oss runt bland geggamoja och urgamla musselskal. Sankt Pers nycklar var det rätta svaret på förra veckans tävling. Pav Johnsson berättar om orkidén. Programledare är Lasse Willén. Se mer i bildspelet här nedan.

Hur håller man ett snyggt tal, vad avgör om du övertygar när du håller ett föredrag och varför är det så svårt att säga sitt hjärtas sak? Retorikskolan med Anders Sigrell ger hjälp till alla talskrivare och träffa också retorikkonsulten Elaine Bergqvist i Retorik som sänds från Konsthallen i Malmö. Programledare Christina Claesson. Hur håller man ett snyggt tal eller föredrag, vad avgör om du övertygar och varför är det så svårt att säga sitt hjärtas mening? Det ska hänga ihop och vara trovärdigt. Lyckas man både roa och beröra når man bättre fram med information. Sen ska man memorera alltsammans. Och när det framförs – då ska det dessutom vara estetiskt tilltalande. Hur ska man klara allt om man inte är född stjärna? undrar Christina Claesson i programmet från Konsthallen i Malmö. Gäst hos Christina Claesson är retorikkonsulten Elaine Bergqvist och vi besöker också begravningsofficianterna Clas Sköld och Marie-Louise Lagergren i Malmö som berättar om hur de förbereder sig inför att tala på en begravning. Som vanligt bjuder Retorik på praktiska tips i retorikskolan med professor Anders Sigrell och på en rappad improviserad betraktelse av estetik och retorik med ordkonstnären Behrang Miri.