Podcasts about konsumentverket

I juni kan du köpa vin, öl och sprit direkt från småskaliga tillverkare. Men vad innebär lagen i praktiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från och med juni blir gårdsförsäljning av alkohol tillåten i Sverige – om än i begränsad form. För att få sälja krävs bland annat att det sker i samband med en avgiftsbelagd, kunskapshöjande föreläsning. Köparna måste också informeras av alkoholens skadeverkningar. Vi besöker en vingård i Blacksta by utanför Flen, där både besökare och vinproducenten Olle Harlin delar sina tankar om vad lagen betyder i praktiken. Hur har alkoholpolitiska beslut påverkat vår konsumtion historiskt, och vad kan förändras nu? Vi hör Richard Tellström, docent i måltidsvetenskap och Sven Andréasson, professor emeritus i socialmedicin och alkoholläkare.Och så om ett nytt samarbete mellan Konsumentverket, storbankerna och polisen som lyckats stoppa nätbedrägerier till ett värde av 134 miljoner kronor. Lucja Wägander från Nordea och Charlotta Mauritzon från polisens nationella bedrägericenter, berättar hur blufföretagen kunde avslöjas, och vad du själv kan göra för att inte bli lurad.Reporter: Linda AkténProgramledare: Anna BergProducent: Kajsa Linderoth

Sedan årskiftet är det lag på att sopsortera gammal textil, men systemet haltar i väntan på att klädtillverkarna ska ta ansvar för återvinningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att göra sig av med trasiga strumpor eller urtvättade t-shirts borde vara enkelt. Men trots en ny lag som förbjuder att slänga textilier i vanliga sopor, är det fortfarande krångligt för många konsumenter att göra rätt. Samtidigt växer textilbergen på kommunernas återvinningscentraler och mycket textil bränns upp i väntan på ett fungerande system. Hur har vi hamnat här? Vi hör Tony Clark, vd på branschorganisationen Avfall Sverige, Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen och Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister.Det är populärt att sätta upp övervakningskameror för att skydda sitt hem mot inbrott och stöld. Men det gäller att veta vad som är tillåtet, annars riskerar man att bryta mot lagen. Theodor Adolfsson, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten IMY, förklarar vad som gäller när du filmar tomten – och vad du absolut inte får göra.Du kanske tror att du gjorde ett klipp på Black Friday. Men det finns en risk att rabatten var en bluff. Konsumentverket går nu vidare med vite mot tio stora företag för bristande prisinformation. Maja Lindstrand, jurist på Konsumentverket, förklarar.Programledare: Erik LaquistReporter: Linda AkténProducent: Kajsa Linderoth

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi fortsätter med fallet om den misstänkta spiondiplomaten som tog en minst sagt oväntad vändning på tisdagskvällen. Enligt uppgifter till SVT så utreder Säpo en misstänkt koppling mellan den gripna diplomaten och den före detta säkerhetsrådgivaren Tobias Thybergs hastiga avgång. Diplomaten, som är misstänkt på den lägre misstankegraden, nekar till brott.Lite senare pratar vi om företags kundtjänster som får hård kritik av Konsumentverket. En stor källa till folks ilska är de långa väntetiderna.

Den som vill hyra en sommarstuga till semestern bör se upp, för just nu kryllar det av fejkade annonser i sociala medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drömmen om en sommarstuga kan bli en dyr historia. Just nu ökar antalet bedrägerier kopplade till stugannonser på Facebook, och bedragarna blir allt mer sofistikerade. Det handlar både om fejkade annonser och om kapade inlägg från riktiga uthyrningar. Vi har pratat med Sandra Andersson som blev lurad på tusentals kronor och Anette Wikström vars annons kapades. Vad bör man se upp med? Lotta Mauritzson på polisens Nationella operativa avdelning reder ut.Färgglada hoppborgar hör sommaren till – men nu varnar Konsumentverket för allvarliga säkerhetsbrister. En ny granskning visar att flera uppblåsbara lekanordningar inte håller måttet. Vad ska man tänka på som förälder eller arrangör? Intervju med Anna Strandberg på Konsumentverket.Och så närmar sig högsäsongen för trädgårdsfix. Men måste man verkligen köpa dyr jord, specialredskap och dyra växter för att få det fint? Eller finns det smarta sätt att spara pengar? Vi får tips av Carina Adolfsson Elgestam, ordförande i föreningen Trädgårdsamatörerna.Programledare: Anna BergReporter: Alice EdwardsProducent Kajsa Linderoth

Många unga vittnar om att företaget CVneed skickar fakturor med hot om inkasso enbart efter att de har besökt företagets hemsida, utan att ens ha köpt något. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konkurrensen på arbetsmarknaden är hård. Och för att sticka ut bland andra arbetssökande kan det vara smart att ha ett välfomulerat CV. På nätet finns flera företag som säljer olika CV-mallar. Men nu vittnar flera unga om att företaget CV-need skickar fakturor med hot om inkasso enbart efter de har besökt deras hemsida. Reportage av Alice Edwards och intervju med Daniel Bernspång, konsumentvägledare på Konsumentverket.Härom veckan kom en efterlängtad dom för de boende i bostadsrättsföreningen Smyrna i Stockholm. De riskerade att få en kraftig avgiftshöjning när avtalsperioden med markägaren löpte ut. Men efter beslut i Högsta domstolen blir det inte så. Vilka konsekvenser får det för andra bostadsrättsföreningar som inte äger sin egen mark? Intervju med Ulrika Blomqvist, jurist och vd för Bostadsrätterna.Priset på guld är uppe på rekordnivåer. Men vad innebär det ? Är det läge att putsa upp sina gamla smycken, om man har några såna liggande, och lämna in dem till försäljning? Eller är det smartare att gå åt andra hållet och använda sina sparpengar till att köpa guld? Intervju med Christian Kopfer, råvaruexpert på Handelsbanken.Programledare: Anna BergProducent: Erik Laquist

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratar vi först om svenska influencers som kanske får det lite svettigt. Konsumentverket har nämligen tagit i med hårdhandskarna och granskar drygt 50 stora svenska influencers och företag, efter att det kommit fram att många slarvar med reklammärkning. Lite senare pratar vi om det finska flygbolaget Finnair som dissar det svenska språket. Sedan april har man slutat prata svenska i högtalarna på planet. Bolaget påstår att många passagerare inte tycker att det behövs, men kritiker menar att Finnair marginaliserar svenskan.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I lördags släpptes biljetterna till popgruppen Kents återföreningen. Biljetterna sålde slut blixtfort och samtidigt började biljetter omedelbart säljas på andrahandsmarknaden till flerdubbla priset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Jacob Hugosson, PR-konsult Geelmuyden Kiese och tidigare teknikjournalistDaniel Bernspång, vägledare Konsumentverket

I lördags släpptes biljetterna till popgruppen Kents återföreningen. Biljetterna sålde slut blixtfort och samtidigt började biljetter omedelbart säljas på andrahandsmarknaden till flerdubbla priset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Jacob Hugosson, PR-konsult Geelmuyden Kiese och tidigare teknikjournalistDaniel Bernspång, vägledare Konsumentverket

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekonomiskt våld innebär att en person tar sig rätten att kontrollera sin partners ekonomi. Ny forskning visar att var fjärde kvinna har upplevt ekonomiskt våld i en nära relation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Plånbokens reporter Anna Berg har träffat Lena, vars tidigare sambo pressade henne på pengar på ett hotfullt sätt. Vi pratar också med Linnéa Bruno, docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, som forskat i ämnet.Har du blivit utsatt för ekonomiskt våld och behöver hjälp? Kvinnofridslinjen går att ringa dygnet runt och nås på telefonnummer 020-50 50 50.Reafusket fortsätter. Många butiker missköter prismärkningen så att reorna framstår som bättre än vad de faktiskt är, trots ny lagstiftning som skulle sätta stopp för just det. Johan Ohlsson är enhetschef på Konsumentverket, som granskat handelns reabluffar.Pruta på bolåneräntan! Ja, det rådet får vi ofta höra från privatekonomiska experter, inte minst i det här programmet. Men det är inte alltid så enkelt som det låter. För vissa banker säger blankt nej till att förhandla med sina befintliga kunder. Intervju med Joel Dahlberg, reporter på Svenska Dagbladet.Programledare: Anna OscariusProducent: Erik Laquist

Klarna tar inte sitt ansvar när kunder råkat köpa en bluffprodukt på nätet. Det menar både kunder och Konsumentverket efter Di Digitals granskning av oseriösa e-handlare. I programmet diskuteras även USA:s ultimatum till Tiktoks ägarbolag Bytedance. Hur orolig ska man vara över att Tiktok används som ett spionverktyg, och hur kommer Kina att agera?

Att lyfta fram svenska ortsnamn i livsmedelsprodukter är vanligt. Göteborgskex, falukorv och Mariestads öl är några exempel. Men ofta är kopplingen till orten obefintlig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många ekologiska ägg innehåller miljögifter. Det visar en granskning som tidningen Råd och Rön har gjort.När 2G- och 3G-näten avvecklas under nästa år kommer även vissa teknikprylar att slockna. Trots detta säljs dessa prylar i butiker och på nätet. Nu inleder Konsumentverket tillsynsärenden mot flera bolag.Programledare: Anna OscariusProducent: Erik Laquist

Linnea Rönnqvist pratar om att polisen igår meddelade att man inför ett fullständigt väskförbud på större evenemang som till exempel fotbollsmatcher, konserter och festivaler.Hon pratar också om att Konsumentverket inför ett tillfälligt säljstopp för cykel-airbagen Hövding 3 för att granska eventuella brister i konstruktionen.Kalle Berg pratar om att en AI-klon av Jimmie Åkesson ska hålla ett tal till nationen – på arabiska. Detta enligt Sverigedemokraterna själva för att nå fler med sitt budskap.Och så kommer ekonomireporter Robin Rasper och hjälper oss förstå varför det brutit ut en strejk på Tesla, och varför så många nya techbolag inte vill ha kollektivavtal.Dessutom: Meloni prankad av ryska duon, bombcyklon fick flygplan att skena och politiker bojkottar spanska kronprinsessan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi träffar Margareta Lindberg, utredare inom privatekonomi och överskuldsättning på Konsumentverket. I en tid av lågkonjuktur, höjda räntor och stigande inflation blir det tuffare och tuffare att få pengarna att räcka till. Hur påverkar det hur svenskarnas skuldsättning ser ut? Vad är långivarnas ansvar och vad kan man göra som konsument för att få hjälp med frågor gällande lån och skuldsättning? Vi pratar dessutom skuldsanering, lagstiftning och andra verktyg för att både förebygga och hantera en växande skuldsättning.

Det händer ständigt nya saker inom juridik och lagstiftning som påverkar marknadsföring och e-handel. Och under 2022 hände det extra mycket. Under året fick vi både en ny konsumentköplag och uppdaterat konsumentskydd med en rad nya regler som vi måste ha koll på om vi jobbar med marknadsföring eller e-handel. Så jag bjöd in Agnes Hammarstrand till podden igen. För det här är ett av hennes expertisområden. Det här avsnittet är viktigt för alla marknadsförare som vill ha koll på nya regler och vad de innebär för hur vi jobbar med marknadsföring. Och extra viktigt för alla som jobbar med e-handel där det finns en rad uppdateringar. Inte minst kring hur prissänkningar, kampanjer och reor får kommuniceras. Agnes var med i avsnitt 66 där vi gick igenom vad marknadsföringslagen, cookies-lagen, GDPR och Schrems 2 innebär för digital marknadsföring. Allt är fortsatt aktuellt och det är väl värt en lyssning om du vill fräscha upp dina kunskaper på området. Om gästen Agnes Hammarstrand är advokat och partner på advokatbyrån Delphi. En affärsjuridisk byrå som är en av Sveriges ledande inom IT, tech, e-handel och marknadsföring. Det här är även Agnes expertisområde och hon har lång erfarenhet av att jobba med frågor kring digitalisering, IT, e-handel och marknadsföring. Och hon har byggt upp ett stort team som arbetar med detta. Agnes har dessutom fått en hel del utmärkelser som bland annat Årets Justitia och den advokat svenska advokater helst hade anlitat inom affärsjuridik. Om avsnittet Agnes och jag pratar i avsnittet om det viktigaste som har hänt kring juridik för marknadsförare och vad vi behöver ha koll på. Dels den nya konsumentköplagen och konsumentskyddet som trädde i kraft under 2022. Men också allt från Digital Services Act och Digital Market Act och hur dessa kommer påverka oss marknadsförare till kommande Tillgänglighetsdirektivet och vad det är. Du får dessutom höra om: Vad som nu gäller kring recensioner och omdömen Nya regler kring hur prissänkningar ska kommuniceras Vanliga missförstånd kring de nya reglerna Att digitala tjänster nu omfattas av konsumentköplagen Vad som händer kring Schrems 2 och Privacy Shield Och Agnes ger även en uppdatering kring vad som har hänt de senaste året kring GDPR samt vad hon fortfarande får många frågor kring. Plus en massa mer… Du hittar som vanligt länkar till allt vi nämnde här i poddinlägget. Efter länkarna finns också tidsstämplar så att du enkelt kan hitta olika sektioner i intervjun. Länkar Agnes Hammarstrand på LinkedIn Delphi webbsida Delphi aktiviteter/events/webinars Delphi Tech-blogg Nya Konsumentköplagen - Konsumentverket (artikel) Tuffare krav på marknadsföring och information samt hårdare sanktioner - Konsumentverket (artikel) Prisinformationslagen - Konsumentverket (artikel) Så ska EU öka konsumentskyddet - Europaparlamentet (artikel) Digital Services Act - EU (artikel) Digital Markets Act - EU (artikel) Rekordhög sanktionsavgift mot Meta efter överföring av personuppgifter till USA i strid med GDPR - Delphi (artikel) Nya tillsynsbeslut från Integritetsskyddsmyndigheten - Delphi (artikel) Juni Invoices - Buy Media, Pay Later Juni Capital for Cards Tidsstämplar [3:30] Agnes berättar om de stora sakerna som hände inom juridik under 2022 som påverkar marknadsförare och e-handlare. [6:04] Om vad den nya konsumentköplagen handlar om och den stora nyheten att den nu även täcker digitala tjänster och produkter samt innehåll. Inklusive tjänster där man betalar med sina personuppgifter. [9:28] Agnes berättar om det nya konsumentskyddet där det bland annat handlar om recensioner och prissänkningar. Och går bland annat igenom reglerna som nu gäller kring hur prissänkningar och reor får kommuniceras. [13:29] Går igenom lite gamla regler kring reor och pris som nu blivit mer aktuella för många. Samt vad marknadsförare och företag har missförstått kring reglerna.

Magnus och Håkans 82-åriga mamma tecknade avtal med teleoperatören Fibio utan att förstå det eller vilja det. Fibio har även många anmälningar hos Konsumentverket som handlar om att konsumenter blivit pålurade telefonabonnemang. Vilka skyldigheter har telefonförsäljare vad gäller tydlighet när de vill sälja olika tjänster till konsumenter? Att hyra ut sin bostad, eller delar av den, kan vara en bra idé för att kunna tjäna in en slant nu när det är ett kärvt ekonomiskt läge. Men vad ska man tänka på när man hyr ut lägenheten, villan eller attefallshuset på tomten? Vi reder ut med en hyresexpert.Många av oss väljer kanske flyget, tåget eller bilen när vi ska resa någonstans. Men hur kan man resa med båt? Hör reportaget om olika sätt att ta sig till såväl USA som Island sjövägen.

Konstepidemin, Konsumentverket på jakt efter Pontus Rasmusson, Ingrossos som vi aldrig sett dem förut, ny dokumentär om farliga skönhetsingrepp, gen Z introducerar könsöverskridande mode.

Efter SvD:s granskning stängde Youtube ner barnidolen Pontus Rasmussons konto, med hänvisning till att han sexualiserat minderåriga. Nu har Konsumentverket inlett ett tillsynsärende mot influeraren. De menar att Pontus Rasmusson kan bryta mot lagen när han försöker sälja prenumerationstjänster till barn. På en kvart får du veta vilket efterspel SvD:s granskning "Barnidolen och skandalerna" fått - och vad Rasmusson själv säger om anklagelserna. Med Alice Aveshagen och Henning Eklund, reportrar på SvD Näringsliv.

Nyheterna Radio 17.00

Nyheterna Radio 08:00

Förra året gick Viasat ihop Canal digital och skapade storbolaget Allente som säljer tv-abonnemang och bredband. Men klagomålen mot bolagets kundtjänst väller in till Konsumentverket. Lyssna också på reportage om hur du ska tänka när du inreder och finansierar hemmakontoret. Och så ger Sofie Jugård Löfgren på Friluftsfrämjandet sin bästa köptips om begagnade skidor. Vår expert på pensionsfrågor Mikael Nyman svarar på veckans lyssnarfrågor.

Programmet som reder ut stora som små konsumentfrågor. Kyrkoskatten.se tar betalt för att hjälpa folk att gå ur Svenska kyrkan en tjänst som egentligen är gratis. Hundratals har anmält sajten till Konsumentverket och flera har hört av sig Svenska kyrkan och sagt att de fått bluffakturor från företaget. Lyssna också på reportaget från världens första återbruksgalleria och intervjun med en psykolog som svarar på varför det är så känsligt att prata om ekonomiska problem. Veckans expert är Mikael Nyman som svarar på pensionsfrågor.

Integritet och spårning har fått ett allt större fokus med allt från GDPR och Schrems II till Apples korståg på området. Jag vill därför lära mig mer om juridik och vad som faktiskt är tillåtet inom digital marknadsföring. Så jag bjöd in Agnes Hammarstrand som är advokat och partner på Delphi och expert på de här frågorna. Det här är ett riktigt snårigt område så det var riktigt kul att djupdyka i det tillsammans med Agnes. Och det är inte bara EU och Apple som driver frågan utan användare blir allt mer medvetna om sina rättigheter och vill inte bli spårade över hela internet. Så vi marknadsförare behöver verkligen ha koll på hur det påverkar vilka verktyg och taktiker vi använder. Om gästen Agnes Hammarstrand är advokat och partner på advokatbyrån Delphi. En byrå som framförallt företag med juridiska frågor inom IT, tech, e-handel och marknadsföring där man är en av Sveriges ledande. Det här är även Agnes expertisområde och hon har lång erfarenhet av att jobba med frågor kring digitalisering, IT, e-handel och marknadsföring och hon har byggt upp ett stort team som arbetar med detta. Agnes har dessutom fått en hel del utmärkelser. Hon blev bland annat 2018 och 2019 framröstad till den advokat flest svenska advokater hade anlitat inom affärsjuridik. Och Årets Justitia 2019. Agnes är även en väl anlitad talare och föreläser mycket inom e-handel, GDPR och molntjänster på allt från Webbdagarna till Säkerhetsdagen. Om avsnittet Vi börjar med att prata om vilka lagar och regler som styr vad som är tillåtet inom digital marknadsföring. Agnes förklarar även vad många marknadsförare och företag missar kring det här. Vi går sedan igenom vad marknadsföringslagen, cookies-lagen samt GDPR och Schrems II innebär för digital marknadsföring. Agnes förklarar också hur man bedömer hur ens företag och marknadsföring påverkas. Du får även höra: Vad ett lagligt cookie-samtycke innehåller Hur Schrems II påverkar vilka verktyg vi kan använda Och vad som skiljer mellan B2C och B2B Hon delar också sina bästa tips för vad vi marknadsförare behöver tänka på framöver och vad vi behöver få på plats. Det finns som vanligt länkar till de resurser som nämns i avsnittet här nedan. Agnes har även skickat över ett gäng ytterligare länkar för vidare läsning. Och efter länkarna hittar du tidsstämplar till olika sektioner i avsnittet. Länkar Agnes Hammarstrand på LinkedIn Delphi webbsida Delphi på LinkedIn Delphi på Facebook Delphi på Instagram Marknadsföringslagen: Konsumentverket (artikel) Hallå konsument (artikel) Verksamt (artikel) Nya regler om marknadsföring av betalningssätt - Delphi (artikel) Cookies-lagen: IAPP om cookies (artikel) Vad är cookies och finns det några lagar som reglerar hur vi får använda cookies? - Delphi (artikel) Vilken information måste ni lämna till besökare om cookies? - Delphi (artikel) Hur inhämtar vi samtycke för cookies? - Delphi (artikel) Vad är ”cookie walls”? - Delphi (artikel) Säkerställ att besökaren kan återkalla sitt samtycke - Delphi (artikel) GDPR och Schrems II: Integritetsskyddsmyndigheten fd Datainspektionen (webbsida) EDPB - Europeiska dataskyddsstyrelsen (webbsida) Så här påverkar Schrems II-domen överföringar till tredje land - IMY (artikel) Dataskyddsförordningen - information om GDPR för företag - IMY (artikel) GDPR – Tekniska utmaningar - Delphi (artikel) Tidsstämplar [3:22] Agnes börjar med att förklara vilka lagar och regler som styr vad som är tillåtet inom digital marknadsföring. Hon lyfter framförallt fram marknadsföringslagen, cookies-lagen och GDPR. [4:05] Vi går vidare och pratar om vad många marknadsförare och företag missar kring de här lagarna och direktiven. Allt från att göra sin hemläxa ordentligt till att många gör fel kring cookie-banners. [5:03] Agnes beskriver vad marknadsföringslagen innebär i korthet och vad som är viktigast att ha koll på. Bland annat reklammarkering,

Semesterresa. Ett ord som de flesta av oss knappt vågat smaka på det senaste året. I alla fall inte utan att känna både oro och förvirring. Får man åka? Ska man åka? Vad händer om man åker och blir fast på resmålet? Vad har man för rättigheter? Vad har man för skyldigheter? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Karolin Kühn, jurist på Konsumentverket. Programledare: Olivia Svenson.

Om greenwashing och vad säger egentligen marknadsföringslagen? Hur anmäler vi företag och andra som sprider vilseledande miljöpåståenden och vad gör Konsumentverket? Och vilket ansvar har influencers som gör samarbeten och sprider detta vidare? I detta avsnitt snackar vi igenom allt detta samt ger våra färskaste exempel på greenwashande företag. Gäst är Isabelle McAllister, programledare, skribent, föreläsare samt ena halvan av podcasten Förnyarna. Boken som Isabelle tipsar om i avsnittet heter Winner Take All av Anand Giridharadas. Och tips på ett riktigt bra konto att följa på Instagram är @greenwashingisverige - Yrsa som driver det gör exakt det som jag och Isabelle efterlyste med vår idé om en hashtag. D v s en plattform att lyfta vilseledande reklam via och tillsammans kan vi anmäla, sprida ordet och utbildas i frågan! Och som alltid i podden: inspirerande samtal med fokus på lösning och handlingskraft. Och det trots kanske ett tungt ämne. Målet är nämligen att du som lyssnar alltid ska känna pepp, energi och ett jävlaranamma till konkret förändring. Om du gillar Slowfashionpodden och känner att den inspirerar dig och/eller lär dig något får du mer än gärna supporta mitt arbete. Antingen genom patreon.com/slowfashionpodden eller via Swish: 123 199 72 04. Jag blir också väldigt glad om du vill betygsätta podden i din poddapp så att fler hittar den. Tusen tack för att du lyssnar! @johannanilsson.se johannanilsson.se

Konsumentverket läxar upp ännu ett digitalt kreditbolag, EU undersöker Spotifys allt hårdare anklagelser mot Apple, och techbolaget är heta igen – både av och på börsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hong Kong-börsen pressas hårt efter kinesiskt utspel, rapport från vår korrespondent. Makrotungt från Euroområdet och USA under torsdagen och fredagen. Konsumentverket granskar SAS och deras konkurrenter. Om detta och mer i fredagens Di Morgonkoll. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det här avsnittet får vi en update om hur det var för Alexandra på Baravara, hur det har gått med lanseringarna och — framförallt — om den nya vägledningen från Konsumentverket gällande marknadsföring i sociala medier. Alexandra Bylund driver till vardags byrån Mama Said Media, samt webbutbildningen Social Media Academy och membership sajten Social Media Community. Linda Hörnfeldt, även känd under namnet LaLinda, står bakom webbutbildningen Social Brand Lab.  

Träning är bra för den mentala hälsan. Stretchning är a och o om du inte vill ha träningsvärk. Drick proteinpulver när du styrketränar. Många är påståendena kring träning. Vilka är sanna, vilka är falska och vilka hamnar i gråzonen mellan de två? Vad säger forskningen? Vi får också veta vad marknadsföringslagen säger om vad man får lova i reklamen kring gym och träningsprylar. David Ånesjö är jurist på Konsumentverket och förklarar läget.

Träning är bra för den mentala hälsan. Stretchning är a och o om du inte vill ha träningsvärk. Drick proteinpulver när du styrketränar. Många är påståendena kring träning. Vilka är sanna, vilka är falska och vilka hamnar i gråzonen mellan de två? Vad säger forskningen? Vi får också veta vad marknadsföringslagen säger om vad man får lova i reklamen kring gym och träningsprylar. David Ånesjö är jurist på Konsumentverket och förklarar läget.

En fallerad miljardaffär innebar i slutänden dubbel jackpott för utlandssvensken Oskar Hjertonsson – men riskkapitalprofilen Pär-Jörgen Pärson lämnar ett av sina portföljbolag i protest efter en misslyckad försäljning till Klarna. Dessutom genomför Konsumentverket en omfattande räd mot flera svenska kreditbolag. Det är några av ämnena som Di Digitals reportrar Jonas Leijonhufvud, Johannes Karlsson och Björn Wallenberg diskuterar i det senaste avsnittet av Digitalpodden. Vår Silicon Valley-korrespondent Miriam Olsson Jeffery resonerar också kring Facebook och Twitters pajkastning kring köpta politiska annonser – en ödesfråga inför presidentvalet 2020. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De populära leklanden har stora säkerhetsbrister, i värsta fall riskerar barn att dö, konstaterar Konsumentverket. Kognitionsvetaren Elin Helander tipsar om hur du ska tänka när pengarna rinner iväg på semestern. Så har det svenska pensionssystemet utvecklas under 1900-talet och fram till idag.

Skapa ordning och reda för att lättare nå dina ekonomiska drömmar. Ett avsnitt om budget med gästerna Magnus Hjelmér, Ica Banken, och Helena Olofsson, Konsumentverket. Programledare är Sofia Bjursell, Finansinspektionen.

Juristen Anna Hult från Konsumentverket, analytikern Johan Krantz från Kronofogden och analytikern Micke Andersson från Finansinspektionen (FI) diskuterar konsumtionslån med Peter Svensson, pressekreterare på FI, med anledning av en kartläggning som FI har gjort.

Skönhetsingrepp blir allt vanligare men individens skydd vid den här typen av behandlingar är idag ganska svagt och patientsäkerheten måste öka. Hur ska det gå till? Och vad ska patienten tänka på? Lyssna på Helena Nilsson, utredare på Konsumentverket, Ulf Samuelsson, ordförande för Estetiska injektionsrådet, Petra Peterson, vice ordförande för Svensk plastikkirurgisk förening, och Louise Follin Johannesson, jurist på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (190517)

Klarna kräver mer pengar via Kronofogden, samtidigt kryper bolaget till korset efter kritik från Konsumentverket. Dessutom diskuterar Fredrik och Johannes bolagets enorma runda på en miljard. Fundedbyme störtdyker efter börsintroduktionen, grundaren skyller börsraset på storägare som flyr och troll på nätet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Konsumentverket varnar för att handla julklappar på kredit. Gävlebocken invigs och vi följer skidskyttetävlingarna i Slovenien. Dagens gäst är meteorologen Pia Hultgren.

Sharon Lavie är utbildad ekonom och kommer närmast från Konsumentverket i Karlstad där hon var utbildningsansvarig inom konsumenträtt och ekonomi. Nu jobbar hon som familjeekonom på Ikano Bank. Vi pratar helt enkelt familjeekonomi. Missa inte!!

Välkommen till avsnittet om 3 branscher som har erkänt dåligt rykte och lågt förtroende hos allmänheten: - Hantverkare/byggare - Mäklar - Bilsäljare Varje år köper tre av fyra personer varor och tjänster som inte möter förväntningarna, enligt en undersökning av Konsumentverket. De misslyckade köp som kostar svenskarna mest är hantverkare, följt av bilar och vid husköp. Lyssna på detta avsnitt där vi pratar om varför det blivit så här. Vi ger också en hel del tips om hur företag i dessa branscher inte ska drabbas av sin bransch dåligt rykte ur ett säljperspektiv när man gör utför ett bra jobb. Säljcoachen AB är ett utbildningsföretag som stadde sin verksamhet 2009 och har 6 stycken säljcoacher. Vi har öppna säljkurser i Stockholm och Göteborg, och företagsanpassade säljutbildningar i hela Sverige för företag i alla branscher. Vår säljmetod är att sälja utan att "kränga " genom att coacha kunden till köp. Programledare: Christian Nilsson . Är utbildad personalvetare inom förändringsledning, ledarskap och coaching. Programledare: Göran Vernersson. Säljocach och utbildare här på Säljcoachen. www.saljcoachen.se

Så går du tillväga om det blir fel på bilen som du har köpt av en bilhandlare.

Om Allmänna reklamationsnämnden, ARN, vad du kan anmäla och hur det går till.

Både ARN, Konsumentverket och polisen har mottagit en mängd anmälningar det senaste året angående ett företag som enligt många konsumenter lurar och vilseleder kunder. Ny forskning visar att vi är beredda att betala för att skydda vår image i sociala medier. Nu använder de minsta barnen surfplattor varje dag. Och många producenter har förstått att föräldrarna inte alltid har kolla på vad de små klickar på.

Hur klassas våfflor, hur får man sin flint så skinande & vad tycker Konsumentverket om "You break it you buy it"?

Vi funderar över det galna i att konsumera bort deppighet och vad det gör med oss. Dessutom pratar vi om olika klädkedjor som blivit anmälda till Konsumentverket för vilseledande reklam gällande hållbarhet. Och vi tipsar om vad Lindex GOTS-märkning verkligen innebär. 

Konkurrens leder till lägre priser, högre kvalitet och fler innovationer. Men också till ett ökat utbud med många valmöjligheter. Det innebär att du som konsument måste vara upplyst för att hitta den produkt som passar dig bäst. Hur påverkar konkurrensen oss i vår vardag? Och hur ska du som konsument tänka för att göra så bra val som möjligt? Vi bjöd in Konsumentverket till ett samtal om att vara konsument på en konkurrensutsatt marknad.

Vad du kan göra om det är fel på något du köpt.

Det här gäller för behandlingar av naglar och skägg eller en klippning och färgning hos frisör.

Många anmälningar till Konsumentverket efter krångel med sportsändningar från CMORE. Så ska Sverige dela mera. Ekonomin när du drabbas av demens.

Tänk på det här när du hanterar dina betalningar, eventuella påminnelser och fakturor du inte anser att du ska betala.

Vad du kan tänka på när du väljer produkter utifrån olika märkningar.

Vad som gäller när hantverkaren gjort ett dåligt jobb.

Det här kan du som förälder tänka på för att ge ditt barn en säkrare vardag.

Reprissändning. Kapitalförsäkringar är en av de nya sparformer som lyfts fram som ett bra alternativ när avdraget för privat pensionssparande har slopats. Men nyligen fick 13 bolag som säljer sparprodukten skarp kritik från Konsumentverket för både olagliga villkor och otydlig information. Branschorganisationen Svensk Försäkring kommer till studion och Konsumenternas försäkringsbyrå reder ut hur man ska tänka kring kapitalförsäkringar. Runt om i världen pågår just nu Money Week, en vecka som vill uppmärksamma unga och deras kunskap om privatekonomi i fokus. För hur mycket vet egentligen unga idag om vad de själva kostar och hur man sparar på bästa sätt? Plånboken gästas av Niklas Svensson från Ung Privatekonomi som reser runt i skolor och vill göra ett tråkigt ämne inspirerande och enkelt. Trädgårdsbutikerna är inte sena att fresta med allt från spadar, sekatörer, små växthus och potatissäckar. Men behövs verkligen alla dessa prylar? Mikael Nyman besvarar lyssnarnas pensionsfrågor.

Vad du har för rättigheter när flyget blir inställt, du missar en anslutning eller om flygbolaget ändrar i tidtabellen.

Vid en husaffär är köparen är skyldig att undersöka huset noggrant. Många anlitar ett proffs och tror att man då är säker. Men hur skyddad är du egentligen när besiktningsmannen har gjort fel? Ja, man blir av med lite aggression i alla fall. För man är ju frustrerad och bitter. Men samtidigt ska det bli fantastiskt skönt att få ett nytt badrum. Men det är ju inte jag som borde betala för det här.Det här är Kaliber där drömmen om ett hus blev en mardröm.Om en husbesiktning som gick snett.Om Marcus Lidstedts kamp för att få rätt mot det multinationella bolaget.­­­ Här har vi katastrofområdet. Här har vi badrummet och två golvbrunnar. Badrummet är från 90-talet, det är kanske inte modernt i färg längre men är fint och fräscht. Och vi förväntade väl oss inte att det skulle vara några problem, säger Marcus Lidstedt.Vi är hemma hos honom i Mjölby i Östergötland. Vid ett vackert putsat gult hus från början av förra sekelskiftet. I trädgården fruktträd och gungor. Här uppe har det varit en balkong tidigare, vad jag förstår. Men den har man satt igen. Så har de satt in det här fönstret som skickar in väldigt fint ljus in i hallen och matsalen.Marcus Lidstedt visar runt och berättar om hur drömmen om hur ett eget hus till familjen började ta form en sommar för några år sedan. Jag växte upp i ett sådant här hus i Skänninge. Min sambo växte upp utanför Mjölby men när vi flyttade hit bodde vi på Ringvägen som korsar den här gatan. Då pluggade vi. Sen bodde vi på Lagmansgatan som är åt det hållet. Vi har hela tidenman har ju varit i området här, men jag har aldrig lagt märke till huset för här åker du bara förbi. Men sen så en sommar så kände vi att jag höll på att bli tokig, jag orkade inte bo i lägenhet längre, då började vi leta. Då kom det här ut. Vi blev förälskade direkt. Och vi fick det.Härligt. Hur kändes det? Det kändes väldigt bra. Väldigt bra.Köparen skyldig att undersökaAtt köpa hus är för många en av livets största affärer. Och en köpare är skyldig att undersöka huset noggrant. För säljaren ansvarar inte för fel som är möjliga att upptäcka vid en noggrann besiktning, så kallade dolda fel som redan finns när bostaden köps. En del köpare besiktigar själva. Men de flesta anlitar en professionell besiktningsman för en så kallad överlåtelsebesiktning. Om besiktningsmannen slarvar kan han eller hon bli skadeståndsskyldig. På så sätt ska husköparen känna sig trygg och säker - är det tänkt.Marcus Lidstedt är revisor. Han tycker inte om att ta risker, vare sig i sitt yrke eller till vardags. Så innan han skriver på kontraktet för drömhuset kontaktar han den största firman på marknaden när det gäller överlåtelsebesiktningar i Sverige. Nämligen Anticimex.På hemsidan står:Vi har i mer än 20 års tid utfort besiktningar och gor närmare 25 000 overlatelsebesiktningar varje ar.// Att sälja ett hus är en stor och komplex affär. Ett fel som upptäcks efter affären kan få konsekvenser för både köpare och säljare. I ett hus kan det finnas många fel och brister som är svåra att upptäcka för ett otränat öga. //Med en overlatelsebesiktning far du reda pa vilket skick huset ar i och minskar risken for trakiga overraskningar nar kopet ar klart//Vi har lång praktisk erfarenhet av besiktningar och kunskap om byggteknik.//Du får personlig service på plats i ditt hus och har möjlighet att ställa frågor direkt till besiktningsmannen.En trappa upp i huset ligger badrummet. Där finns toalett, handfat, ett badkar och ett duschutrymme. Marcus tar bort locket till golvbrunnen i duschen och börjar berätta vad som hände den där lördagen i november förra året när han kliver in i duschen något som senare ska kosta honom över 200 000 kronor. Men det har han ingen aning om just då när han vrider på vattnet.Stäng av duschen, det rinner ned i källarentrén Och när man duschar är det bra att vattnet tar vägen någonstans, gärna ned i ett rör. För att göra det när man lägger klinkers så lägger man ett tätskikt i botten vad jag förstår och sen lägger man på klinkers. Tätskiktet ska ju gå ned i golvbrunnen och slutas till med den gråa tätringen som är längst ned här. Så ser det inte ut här. Vad som hänt här är att här har duschen varit på och det har varit lite för mycket skräp i golvbrunnen, vilket gjorde att vattnet steg mer än det tilläts flöda ut. Det är ju sådant som kan hända. Man ska ju rensa, men ibland glömmer man och jag hade varit på affärsresa i två veckor och innan var det lite stressigt så jag tänkte tar det när jag kommer hem. När jag kommer hem tar jag en dusch och det går väl en minut ungefär så ropar min sambo på mig att stäng av duschen, det rinner ned i källarentrén. Mycket riktigt, på våningen under är det fritt flöde ned.Vad är det som är under här? Här har vi en källarentré klätt i träpanelervattnet har stigit upp här, kommit upp under tätringen, tillåtits tränga ut kanske en halv kvadratmeter i diameter och sen har det hittat vägen ned. Så man kunde väl duscha där nere också men vattnet var lite smutsigare.Så det började droppa där nere? Ganska rejält, ganska rejält.Vad tänkte du då? Det ska man inte säga i radio. Blir ledsen. Rädd, vad har hänt? Hur stora är skadorna? Får ju panik mer eller mindre, berättar Marcus Lidstedt.Trots att Marcus är noggrann och tar hjälp av den största firman på marknaden och tror han att han gör allt rätt, så blir det ändå fel. Vad hade besiktningsmannen egentligen för kompetens? Och hur kunde det gå så snett?Finns inga formella kravVarje år säljs drygt 55 000 småhus och 10 000 fritidshus i Sverige. En bostad säljs i det skick som den är i just när kontraktet skrivs. De flesta köpare låter en besiktningsman undersöka huset. Men i Sverige kan vem som helst kalla sig för besiktningsman. Det finns inga formella krav på yrkesbevis, certifikat, att man verkligen kan det man utger sig för att kunna.Det som finns är en ideell yrkesorganisation för ingenjörer som jobbar inom fastighets- och byggbranschen som heter SBR Byggingenjörerna. De bedriver utbildning för besiktningsmän och utfärdar godkännanden. För att bli godkänd besiktningsman av SBR krävs en dokumenterad byggteknisk utbildning och att man gått organisationens grundkurs för överlåtelsebesiktning. Därefter kan man bli certifierad av Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP.Idag finns 180 godkända besiktningsmän i landet av dem knappt 50 certifierade. Det finns inga exakta siffror på hur många besiktningsmän det finns totalt i Sverige. Men branschen själv uppskattar att det är mellan 500 och 600. Och åsikterna om deras kvalitet är många i de forum på nätet som diskuterar besiktningsmän.Det är den 15 september 2010. Enligt besiktningsprotokollet är det halvklart väder och 14 grader i luften, när besiktningsmannen från Anticimex parkerar sin bil utanför det gula huset från 1910 på Bondegatan i Mjölby. Jag har kvar visitkortet här, men där står bara hans namn. Jag vet inte vad han har för kompetens.Det var inget du frågade efter då? Nä, det var det inte. Det kanske var dumt. Jag utgick från att Anticimex skickar kompetent personal. Du skickar inte mig till kungliga operan för att göra en balett, jag är inte professionell nog. Då förutsätter jag att de inte skickar en sån yrkesperson hit, säger Marcus Lidstedt, och bläddrar i besiktningsprotokollet som enligt Anticimex kallas nivå två, som betyder en utökad besiktning av husets riskkonstruktioner och med fuktmätning ibland annat badrum. En grön bock.Som betyder? Inget att notera. Det finns en liten legend vad en grön bock ska betyda. Denna symbol används då besiktningsteknikern inte ser några avvikelser i utrymmet eller byggnadsdelen.Så då var du säker med ditt badrum? Det var jag.Men besiktningsmannen såg inte allt som han borde ha sett. Jag undrar så klart vilka andra fel har han missat. Det oroar mest. Nu vet vi ju vad en av riskerna var. Jag tror han åkte hit, tyckte huset var trevligt, en trevlig säljare och det var ett trevligt besök och han noterade inte vad han skulle göra. Det är vad jag tror, säger Marcus Lidstedt.Fick inte rätt trots konstaterad missMissen ska bli kostsam för Marcus när vattnet i duschen några år senare letar sig en helt ny väg ned genom huset. Med lätt panik och en vattenskada i huset ringer Marcus försäkringsbolaget som ger rådet att ringa Anticimex för att få skadan besiktigad. Han kommer hit, tittar ned i golvbrunnen och säger ja, den här golvbrunnen är felaktigt ansluten. Så förklarar han hur det ska se ut och då säger jag att ni har ju haft det besiktigat när vi köpte huset. Borde han inte ha sett det här. Och det tar kanske en tio sekunder så säger han jo, det borde han ha gjort. Jaha, då kommer jag att reklamera det här. Gör det du, blir svaret då. Då ber jag honom titta i golvbrunnen vid badkaret också. Det är likadant här. Så här är lika stor risk. Jag fick ett protokoll från Anticimex där det konstateras att golvbrunnen är felaktigt ansluten vilket är orsaken till läckan. Felet är inte dolt. Så när jag kontaktar mitt försäkringsbolag så vill de inte de ersätta mig för skadan här i badrummet, berättar Marcus Lidstedt.Anticimex som inspekterar skadan i Marcus hus erkänner nu själva att golvbrunnen är felmonterad. Ett fel som orsakade skadorna i huset. En felmonterad golvbrunn som en annan av bolagets besiktningsmän helt missade några år tidigare.Nu tror Marcus att det ska gå lätt att få rätt mot Anticimex och att problemen snabbt ska lösas.Men det är nu kampen börjar.På Konsumentverket i Karlstad jobbar Daniel Gustafsson som jurist. Om till exempel en snickare, rörmokare eller golvläggare gör fel gäller tio års rätt att reklamera jobbet enligt konsumenttjänstlagen. Men för konsulttjänster, som en överlåtelsebesiktning, gäller inte den lagen. I stället är två år en skälig tid att reklamera; detta efter en dom i Högsta Domstolen från 2007.Det här drabbar konsumenterna, anser Konsumentverket, som tycker det är en lucka i lagstiftningen och vill se en förändring. Man kan ju fråga sig varför just hantverkare ska ha större krav på sig med reklamationsfristen än vad en besiktningsman eller advokat eller vem som gör en så kallad immateriell tjänst. Absolut vore det önskvärt om det gick att vända sig mot en besiktningsman en längre tid. Det skulle ge en ökad trygghet, säg att det utsträcks till tio år då har man samma möjlighet att vända sig till besiktningsmannen om den gjort något fel som man har att vända sig till säljaren om dolda fel, säger Daniel Gustafsson.Lagändring inte bästa vägen menar ansvarigaHur tänker då lagstiftaren, politikerna, om luckan i lagen? Den som både Marcus i Mjölby och juristerna på Konsumentverket i Karlstad vill täppa till.Kaliber har sökt justitieminister Morgan Johansson för att prata om varför inte husbesiktningar omfattas av konsumenttjänstlagen. Men han vill inte vara med i en intervju. Istället hälsar genom sin pressekreterare Sofie Rudh att frågan om att förändra lagstiftningen var uppe hos dåvarande regering 2009. Sofie Rudh skriver i ett sms att:Då ansågs inte en justering av lagen var den bästa vägen. Inte heller denna regering arbetar med ändring av lagen. Det skulle bland annat krävas särregler för olika typer av uppdrag och det skulle bli svårt att samordna med befintliga regler i konsumenttjänstlagen. Mot bakgrund av detta tackar Morgan Johansson nej till intervju denna gång.Regeringen anser att branschens egen certifiering som sker genom SBR Byggingenjörerna räcker som skydd för konsumenter. Men den här är en certifieringen som inte är lagstiftad utan frivillig och Daniel Gustafsson på Konsumentverket håller inte med regerings resonemang: Det är många branscher som har certifieringar och det blir fel i många branscher trots certifieringar, så det tror jag inte kan, tror inte det i sig räcker för att få trygga konsumenter, även om det givetvis höjer ribban lite grann.Och Kaliber kan i dag visa att det regeringen tycker är tillräckligt skydd för husköpare - inte räcker. Även Konsumentverket tycker att skyddet är otillräckligt.Certifieringen frivilligMarcus Lidstedt har anmält Anticimex till Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Tyvärr har jag inte den styrkan att anlita en advokat och bära den rättegångskostnaden om jag förlorar. Jag tror faktiskt att, det är därför jag driver det så hårt mot Anticimex, att jag har rätt. Ett konstruktionsfel är ett konstruktionsfel, det är inget som växer fram. Så jag tror nog det skulle kunna vinna i tinget, men den risken vill jag ju inte ta. Däremot gör jag så klart en ARN-anmälan. Deras beslut eller rekommendation är ju en indikation på vad en domstol skulle besluta, säger Marcus Lidstedt.Varje år får reklamationsnämnden dit missnöjda kunder kan vända sig - in mellan 1200 och 1500 anmälningar om jobb som gjorts på bostäder, som till exempel hantverkstjänster. Problem med husbesiktningar är en liten del av alla ärenden. Men en enskild kan drabbas hårt ekonomiskt om något går fel. Och kan man säga något om kunskapen hos landets besiktningsmän?Kaliber har granskat samtliga anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden som handlar om överlåtelsebesiktningar de senaste fem åren. Flest anmälningar mot sig har Anticimex - 117 av totalt 318. Men Anticimex är också det enskilt största besiktningsbolaget på marknaden. Få anmälningar leder till fällning för det är den som anmäler som ska bevisa att besiktningsmannen varit vårdslös.Men hälften, eller 19 fällningar de senaste fem åren, gäller Anticimex.Vår kartläggning visar också att i de fall där reklamationsnämnden fällt Anticimex är bara en av deras besiktningsman godkänd enligt de certifieringskrav som yrkesorganisationen SBR Byggingenjörerna ställer. Den certifiering som regeringen tycker räcker som skydd för konsumenterna. Bland övriga besiktningsmän som fällts av ARN finns dem som både har och saknar certifiering.Daniel Gustafsson på Konsumentverket blir förvånad över att så många av besiktningsmännen som fällts saknade certifiering eller godkännande: Det är intressant det du säger att där det gick snett var det oftast en besiktningsman utan den här certifieringen.Kan man dra någon slutsats som konsument om man ska anlita en besiktningsman, ska man titta efter att den är certifierad? Ja, de data talar ju onekligen i den riktningen, säger Daniel Gustafsson.Vi hör av oss igen till justitieminister Morgan Johansson. Nu för att höra hur han ser på att branschens egen certifiering som regeringen sagt räcker som skydd för konsumenter mot besiktningar som går fel - inte har den effekt det var tänkt. Något som Kalibers granskning visar.Och också vad han tycker om Konsumentverkets krav på en förändrad lagstiftning.                          Men det är frågor vi inte får ställa. För ministern vill fortfarande inte vara med i en intervju.Anticimex säger ner till ersättningI Mjölby står Marcus Lidstedt i byggdamm och river ned kakelplattor från väggarna. Allt ska rivas, ända ned till träbjälklaget. Sedan ska hantverkare göra nytt och göra rätt. Det gäller att få rätt vinkel, annars så fastnar du och halkar. Så ska du trycka till lite också. Det är väl bra för karaktären.Vad heter det där? Det är väl en bilmaskin, va? Sägs det, jag är inte så kunnig på sånt. Men bilmaskin skulle jag säga, med ett litet huvud för att komma in bakom. Kanske borde haft en bred, den kanske inte fastnar lika lätt. Men ja, jaVad gör ni idag? Tanken är att vi slår ned väggarna till bjälklag och isolering. Golvetjag måste tänka på om vi ska vänta med det. Jag måste måla här på något sätt. Jag har ju hjälp i dag, men.Marcus får ingen ersättning av Anticimex trots att deras besiktningsman missade att se den felaktigt monterade golvbrunnen som ledde till skador i huset. Anledningen är att mer än två år gått mellan överlåtelsebesiktningen och skadan. Det blir väl pasta till lunch så man får mer energi. Pizza sa vi, men jag vet inte  Högt kundvärde och bra kvalitetAnticimex finns idag i 15 länder och har cirka 4 000 anställda. Skadedjursverksamhet är företagets huvudsyssla och därefter är överlåtelsebesiktningar en stor och viktig del. Den svenska delen av Anticimex gick 2014 med drygt 483 miljoner kronor nästan en halv miljard - i vinst. Enligt företaget var vinsten extra hög på grund av försäljning av fastigheter och ett bolag i Luxemburg.Med de siffrorna i minnet uttrycker Marcus Lidstedt sin besvikelse i ett brev till Anticimex - och får svar från företagets vd Mikael Roos: Han svarar mig så här: Hej Marcus. Tack för ditt mejl. Även om det naturligtvis är tråkigt att du är så missnöjd med våra tjänster. Vi strävar som du förstår alltid efter att leverera tjänsterna med högt kundvärde och bra kvalitet. Och när vi tyvärr emellanåt misslyckas vid enstaka tillfällen så försöker vi alltid lära oss för att bli bättre. När vi utför överlåtelsebesiktningar har vi liksom hela branschen, samma reklamationsvillkorKaliber kontaktar företagets vd Mikael Roos för att höra vad han menar med brevet han skrev till Marcus, där han beklagar att det ibland blir fel men ändå inte kan hjälpa Marcus.Mobilsvar: Hej, du har kommit till Mikael Roos på Anticimex. Hej Mikael. Jag heter Christian Ströberg ringer från Sveriges Radio. Du får gärna ringa mig på 011- 495.Men Mikael Roos tackar nej till en intervju med Kaliber och hänvisar i mejl till Per Bergström som är affärsansvarig.Först lovar företaget att svara på våra frågor, men efter några dagar ändrar de sig och vill inte ställa upp alls. Till sist går de med på en intervju men under förutsättning att inte svara på några frågor som har med Marcus Lidstedts ärende att göra eftersom det nu ligger hos Allmänna reklamationsnämnden. Hej, Per Bergström heter jag. Välkommen in.Vi ställer ändå frågan till Per Bergström vad Mikael Roos egentligen menar i brevet som han skrev till Marcus Lidstedt.I ett mejl skriver Mikael Roos att "ni strävar som du förstår alltid mot att leverera tjänsterna med högt kundvärde och bra kvalitet." Rent generellt; vad innebär en sån formulering? Ja, vi skulle ju inte kommentera det här enskilda ärendet sa vi. Utan vi får göra när det är färdigt så kan vi även kommentera det utlåtandet.Nu var det ju inte det enskilda ärendet jag ville ha kommenterat utan rent generellt vad innebär en sån formulering att ni alltid strävar mot att leverera tjänster med högt kundvärde och bra kvalitet? Det är ju om jag ska kommentera det utifrån vad vi pratat om att vi jobbar med att utveckla våra tekniker, att följa upp det som blir fel, att försöka lära av misstag, och det är väl för att leverera bra kvalitet med högt kundvärde.Hur mäter man sånt? Kundnöjdhet, vilket vi också mäter.Så när man köpt en tjänst av er då får man också ett formulär där man får svara på ett antal frågor? Ja, absolut. Vi har alltså ett verktyg där det går ut ett mejl till kunderna. Vi har nyligen lagt ut överlåtelsebesiktning. Vi har successivt gått ut med alla våra tjänster så vi får en kontroll på vad våra kunder tycker.Vad säger era kunder om överlåtelsebesiktningar? Ja, vi har inte hunnit få något resultat än, för det är helt nytt.Okej, så pass. Men vi har väldigt många nöjda kunder, så är det, annars hade vi inte haft den position vi har, säger Per Bergström.Anticimex eget systemAnticimex väljer att fokusera på de kunder som är nöjda och Per Bergström vill inte prata om en av de missnöjda kunderna, Marcus Lidstedt.Anticimex har cirka 200 personer som utför överlåtelsebesiktningar. Bara sex av dem är godkända enligt SBR Byggingenjörerna och det som regeringen tycker räcker som garanti för att kunskapen är tillräcklig hos landets besiktningsmän. I stället har Anticimex en egen utbildning för sin personal, berättar Per Bergström och säger att många av besiktningsmännen också har någon form av byggteknisk utbildning i botten och gärna lite arbetslivserfarenhet från byggbranschen.Så hur ska då en vanlig husköpare veta vem som har tillräcklig kunskap för att göra en ordentlig besiktning?Blir det inte otydligt när ni har ett system och SBR har ett annat? Jo, klart om man utgår från den delen att måttet är den typen av certifiering då kan det väl vara otydligt att en har och inte den andre har. Men om man nu tittar på det faktiska som vi gör, så kanske det inte är så otydligt. Eftersom vi gör exakt samma sak.Ni vet säkert vad ni gör men för kund blir det otydligt. Jo, absolut, absolut, Det kan absolut vara så att det är en otydlighet i vad som är rätt eller fel då, säger Per Bergström.I de fällningar av Allmänna reklamationsnämnden som Kaliber granskat var ingen av Anticimex besiktningsmän certifierad. Endast en var godkänd av organisationen SBR Byggingenjörerna.Men Per Bergström tycker inte att det säger något om kunskapen hos Anticimex besiktningsmän: Nej, jag vill påstå att det inte gör det. Sen att det blir fel iblandmen det blir ju fel även om man är certifierad. Jag är lite envis i att vi har en modell för utbildning och krav som gör att vi följer upp, vi vet när vi släpper ut någon, vi följer upp, på samma sätt som jag tror SBR gör, eller kanske mer intensivt eftersom vi har en koppling till varje kontor och tekniker. Sen blir det givetvis fel ibland och det är beklagligt att det blir fel. Så är det absolut.Men det faktum att ingen är certifierad och en var godkänd. Säger det ingenting, menar du? Inte vad jag ser och vet om certifieringskraven. Återigen vill jag påstå att vi har väl så bra och samma utbildning och samma kontroll som övrig marknad har.Men när jag ska välja besiktningsman eller företag. Hur ska jag tänka? Ja, där kan det finnas en poäng i det du säger att då letar man efter någon som är certifierad, kanske. Och är ju inte vi då, i det här fallet.Kan göra undantagEn missnöjd Anticimexkund har två år på sig att reklamera en besiktning, en gräns som ju Högsta domstolen tycker är skälig. Per Bergström säger att de kan göra undantag från tvåårsregeln om felet är grovt. Men beroende på hur uppenbart och hur stor en brist kan vara i förhållande till det ekonomiska värdet, givetvis.Så trots att företaget som gjorde nästan en halv miljard kronor i vinst kan vara mer generös mot en missnöjd kund hänvisar de till en reklamationstid på två år. Det finns ju en betydande ekonomisk risk givetvis i att dra det här mycket, mycket längre. Så är det helt klart, och vi har inte tjänat de där pengarna på den här verksamheten givetvis. Utan nu har du tittat i en total verksamhet. Så om vi nu gör någon normal handelsvinst på besiktningen så är den bygd utifrån en sån här tvåårsgräns, säger Per Bergström.Kaliber har i dag visat att det regeringen tycker är skydd för konsumenter mot fel som besiktningsmän gör nämligen ett frivilligt system med godkännande och certifiering inte har den effekt det var tänkt.  I Marcus Lidstedts fall var besiktningsmannen godkänd av både av organisationen SBR och Anticimex. Men han missade ändå att golvbrunnen i badrummet var felaktigt monterad. En miss som ledde till omfattande vattenskador.Och trots att Anticimex själva erkänt att de gjorde en miss får Marcus ingen ersättning från bolaget, eftersom det gått mer än två år från besiktning till att skadan skedde.I Mjölby är Marcus' badrum omgjort och nästan klart. Det har kostat Marcus drygt 200 000 kronor och en hel del arbete. Så här ser det ut nu, då.Oj, vad fint det blev. Ja, det blev faktiskt jättefint. Så vi har nu golvvärme eldriven, vi har snyggt och prydligt plattor och en korrekt ansluten golvbrunn.Ja, där är den nya. Ja, så här ska det se ut.Gjort efter konstens alla regler? You bet!Under våren har han övervägt att stämma Anticimex inför domstol, men om han förlorar tvisten får han ersätta företaget för deras rättegångskostnader. Plus betala sina egna advokatkostnader.Sådana är reglerna. Och den risken vågar han inte ta.I stället har han alltså gjort en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden och hoppas på att få rätt. Och på att luckan i lagen någon gång i framtiden täpps igen.Vi ska också lägga till att när programmet var klart i fredags hörde Anticimex av sig i ett mejl, där de skriver att de nu startat en process för att låta tredje part certifiera företagets besiktningsmän. Det innebär också att de gör en översyn av sin process för överlåtelsebesiktningar.Reporter: Christian StröbergProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se  

Avsnitt fyra handlar om hur mycket ett barn egentligen kostar och tar upp hur man ska tänka runt den ekonomiska biten gällande barn generellt och speciellt vid en separation. Sofia träffar en representant från Konsumentverket som går igenom hur man kan tänka och beräkna kostnaden för ett barn. Med i avsnittet är också experterna Karin Honorato dos Santo, Verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan och Nina Stenbom från Familjeperspektiv.

Ingenting här i livet är gratis. Den lärdomen har hundratals kunder dragit efter att de blivit av med pengar på vad de trodde var gratis varuprover av bantningspiller. Istället har de ofrivilligt tecknat ett dyrt abonnemang på tusentals kronor i månaden. Nu varnar Konsumentverket för företaget Diet & Detox. För att jorden, som får fler och fler invånare, ska överleva behöver våra matvanor förändras och vissa varor bytas ut. Framtidens mat kan vara allt från friterade insekter till 3d-utskrivna hamburgare, men också alger. Fredrik Gröndahl är projektledare för forskningsprojektet Seafarm där man under vattenytan försöker ta fram nyttig och miljövänlig mat för framtiden. Annika och Joel är kära och funderar på att ta steget att flytta ihop. Men hur ska paret tänka kring den gemensamma ekonomi när de blir sambor? Och hur ska de göra med utgifter och sparande när föräldraledighet, deltidsarbete eller pension blir aktuellt? En privatekonom hjälper paret att göra upp en plan. Margareta Bratt

Vi berättar om Svenska elbolaget, som nyligen stämts av Konsumentverket. Bolaget har satt i system att ringa upp äldre människor för att vilseleda dem att byta elabonnemang. Och dessutom tar de ut höga avgifter innan de ens levererat någon el. Hur kan man som kund veta vilket elbolag som är seriöst och vilket som inte är det? Carolina Andersson, processråd Konsumentombudsmannen, och Bo Hesselgren, VD, Konsumenternas energimarknadsbyrå, kommer till studion. Vi söker också svar på myterna kring mobilen, till exempel att den kan sprängas vid minusgrader eller att man ska lägga den i en rispåse om den blivit blöt. Varifrån kommer myterna, och finns det några av dem som faktiskt stämmer? Elias Nordling från tidningen Mobil ger svar. Och så blir det ett reportage om Sveriges första obemannade matbutik, som nyligen öppnat i skånska Viken. Är obemannade butiker framtidens melodi inom dagligvaruhandeln?

Robert Erikssons pappa Leif, 75 år, sitter med sju olika abonnemang hos Telia. Just den här typen av problem ligger stadigt i topp hos Konsumentverket och konsumentvägledare. Men trots att branschens företrädare hela tiden lovar bot och bättring händer ingenting. Kajsa Frisell från IT- och telekomföretagen och Hans Carlsson, chef för Telias återförsäljare, kommer till studion. Semestern närmar sig och det kan vara dags att boka boende för dig som vill resa iväg. Och många väljer att hyra hus, lägenheter och även båtar från privatpersoner. Vad bör man som konsument tänka på när man gör det? Kajsa Beausang från tidningen RES berättar för lyssnarna allt de behöver veta om att hyra boende utomlands. Nu ska det orange kuvertet ha nått ut till alla. Men många väljer att inte ens öppna det. Och de som ändå gör det förstår ofta inte ett dyft av innehållet. Hur svårt kan det vara? Och hur viktigt är det att sätta sig in i det där innehållet?

Hur det funkar med betalningar via autogiro.

Vad du har för rättigheter när flyget blir försenat.

Hur du kan ångra ett abonnemang för telefoni, bredband eller tv.

Kapitalförsäkringar är en av de nya sparformer som lyfts fram som ett bra alternativ när avdraget för privat pensionssparande har slopats. Men nyligen fick 13 bolag som säljer sparprodukten skarp kritik från Konsumentverket för både olagliga villkor och otydlig information. Branschorganisationen Svensk Försäkring kommer till studion och Konsumenternas försäkringsbyrå reder ut hur man ska tänka kring kapitalförsäkringar. Runt om i världen pågår just nu Money Week, en vecka som vill uppmärksamma unga och deras kunskap om privatekonomi i fokus. För hur mycket vet egentligen unga idag om vad de själva kostar och hur man sparar på bästa sätt? Plånboken gästas av Niklas Svensson från Ung Privatekonomi som reser runt i skolor och vill göra ett tråkigt ämne inspirerande och enkelt. Våren är på ingång och det börjar rycka i alla gröna fingrar som vill ner i jorden och påta. Trädgårdsbutikerna är inte sena att fresta med allt från spadar, sekatörer, små växthus och potatissäckar Men behövs verk

Det danska företaget Clean Device 365 erbjuder nya surfplattor och telefoner nästan gratis i sina annonser. Men varorna skickas inte ut till de som beställt dem. Istället drar företaget hundratals kronor från deras konton. Nu varnar Konsumentverket för Clean Device 365. Jolanda Girtzl från Konsument Europa kommer till studion och ger tips om hur du som konsument ska tänka för att inte riskera att bli lurad av liknande erbjudanden. Vart ska man åka på semester om man vill bidra till en positiv utveckling när det gäller mänskliga rättigheter och miljö? Per J Andersson, reseredaktör på Vagabond, besöker Plånboken och berättar vilka länder som går att resa till med gott samvete. De senaste åren har försäljningen av komjölk minskat. Samtidigt ökar utbudet av andra mjölkliknande drycker, gjorda av nötter, mandlar, havre och ris. De här produkterna kostar ofta mångdubbelt mer än vanlig mjölk. Men vad är det egentligen konsumenterna lägger pengarna på? Och hur nyttiga är de här växtbaserade a

För många konsumenter är det i dag vardag att obehindrat röra sig mellan olika länder och kontinenter. Vi shoppar och handlar saker som vi sedan tar med oss till hem eller på nästa resa. Men vad händer om det man köpt i ett land går sönder i ett annat? Carl-Johan Petris dotter Ella, 12 år, hade sparat till en egen dator. Hon köpte den i Sverige men tog den sedan med sig till Belgien där familjen är bosatt under ett par år. Jolanda Girzl från Konsument Europa på Konsumentverket besöker Plånbokens studio. Intresset för vad vi stoppar i oss är stort. Det ska vara ekologiskt och närodlat. Men hur bra koll har vi egentligen på maten vi äter och hur den produceras? Skrämmande lite menar författaren och journalisten Ann-Helen Meyer von Bremen. Hon har just kommit ut med boken Makten över matkassen. Fakturaavgifter, flyttavgifter, startavgift och avslutningsavgift. Plötsligt betalar vi hundratals kronor i små avgifter utan att egentligen tänka på varför. Hur många extra avgifter har företag eg

Drömresan som blev en mardrömssemester Det som var tänkt att bli en solresa med lata dagar i en solstol förvandlades över en natt till en chartermardröm med flera fall av magsjuka i familjen och ambulansfärder. Maja Lindstrand, jurist från Konsumentverket och Barbro Holmberg, informatör från Ving medverkar i studion. Hur påverkar en skuldsättning och skammen över att inte ha tillräckligt med pengar möjligheterna att söka och få jobb en nyckel till ett självständigt liv. Malin Engstedt från Temagruppen Unga I Arbetslivet är gäst. Mattias och Lovisa ska gifta sig om ett år och nu är det dags att sätta en budget för att spara ihop tillräckligt med pengar till dagen med stort D, men hur gör man för att nå sitt mål? Plånboken reder ut och hjälper till. Plånbokens expert på pensionsfrågor svarar lyssnarna.

Johan skulle värdera sin nyinköpta bil på nätet för att se om han gjort ett bra köp. Han surfade in på sajten autopriser.net och klickade i sina uppgifter. Att det kostade pengar framgick på sidan, men på ett mycket diskret sätt. När han upptäckte kostnaden på 75 euro försökte han ångra sitt köp, men det visade sig omöjligt. Till Konsumentverket har det kommit in 200 anmälningar mot företaget. Ulf Stefansson, jurist på Konsumentverket, berättar vilka rättigheter och skyldigheter vi har som konsumenter vid den här typen av köp. Under påskhelgen beräknar Svensk Handel att vi ska konsumera livsmedel och godis för 7 miljarder kronor. Hur blev vi sådana mat och godisfrossare just till påsk? Måltidsforskaren Richard Tellström tar oss tillbaka i tiden och fram till idag. Sedan hälsoriskerna med socker uppmärksammats allt mer har vi fått flera alternativ i handeln, som björksocker och stevia. Men de är betydligt dyrare och vad vet vi egentligen om dem? Plånbokens konsumentexpert Carina Lundgre

När Jan Ryding skulle resa med sin fru till Costa Rica gick han in på nätet för att boka flygbiljetter. Men under bokningen gick något fel och han kom aldrig vidare till det sista steget i bokningen. Ett par dagar senare försöker han igen, och lyckas. Men snart upptäcker han ett mail i sin skräppost, som bevisar att det första köpet ändå gått igenom. Men Marginalen Bank vägrar att betala tillbaka pengarna för den första bokningen. Kan de verkligen göra så? Fredrik Nordquist jurist på Konsumenternas bank och finansbyrå besöker studion. I slutet av mars lanserar Konsumentverket, på uppdrag av regeringen, webbplatsen Hallå Konsument. Cathrin Lundvist, ansvarig på Konsumentverket, berättar om den nya tjänsten. Niclas Sturesson från Konsumentvägledarnas förening berättar att den nya webbplatsen lett till att flera kommuner beslutat att dra ner på sin egen konsumentvägledning, vilket är raka motsatsen till det Konsumentverket vill åstadkomma. Att resa utomlands är ofta mest förknippat med dr

I Plånboken special har vi satt samman några av våra bästa reportage från i höstas. Ett ständigt aktuellt ämne är telekombranschens kritiserade försäljningsmetoder. Plånboken ringer upp ett par av alla lyssnare som hört av sig efter att de tecknat nya abonnemang som de egentligen inte alls vill ha. Hur kommer det sig att så många av oss luras att köpa nya mobiler och surfplattor med upp till två års bindningstid? Mobilizera är den återförsäljare som fått flest anmälningar till Konsumentverket. Företagets vd Åsa Sundeman svarar på frågor i studion tillsammans med Telekombolagens näringspolitiska expert Åsa Frisell. Att låna i stället för att köpa är en tydlig trend och en reaktion mot konsumtionssamhället. Ida Högberg är en av dem som hakat på, hon lånar sina kläder i stället för att köpa. Just nu pågår utställningen Socker på Nordiska Museet i Stockholm. Forskaren och intendenten Ulrika Torell kommer till studion och berättar om hur vi blev sådana sockerätare. I dag är det vanligt att

Hur gör man om man vill köpa eller sälja kläder på nätet? Sagal Hussein Omar lär oss hur man lägger upp en profil. Peter Gustavsson, jurist på Konsumentverket, talar om vad man ska vara uppmärksam på när man handlar via nätet.

I denna repris från mars i år handlar det om farliga ämnen i leksaker, hantverkare och om att betala hemma. Titt som tätt kommer det rapporter om farliga ämnen i leksaker till barn som kan påverka bland annat reproduktionen, men hur ser det ut med de leksaker för vuxna och de som vi kanske har närmast kroppen sexleksakerna? Enligt RFSU har hälften av de vuxna svenskarna tillgång till sexleksaker som i många fall är gjorda av mjukt gummi, men vad innehåller de egentligen och kan man lita på att det man köper inte innehåller ofarliga ämnen? Hantverkarna är de som anmäldes mest till Konsumentverket under 2013 hur kan det blivit så och hur kan man undvika att hamna i konflikt när man ska bygga om altanen eller renovera köket? Branschorganisationen Hantverkarnas Riksorganisations VD Johan Sterndal gästar programmet. Ska ens arbetande tonåring betala för att bo hemma och ska man ge 16-åringen hela studiebidraget? Att vara förälder och ha hand om en tonåring är inte det lättaste och fråg

Snart är det val till Europaparlamentet och många tunga konsumentfrågor debatteras. Det handlar om allt från livsmedelsmärkning till djurhållning och kemikalier. Var står de olika partierna och hur mycket av det som vi dagligen påverkas av som konsumenter kan vi egentligen styra från Sverige? En ny rapport från Konsumentverket visar att både små och medelstora företag som säljer barnkläder ofta inte har kunskap om de säkerhetskrav som finns. Plånboken pratar om riskerna med snören, snoddar och munkjackor med utredaren Lena Bäcklund Gillstedt. Är specialjorden nödvändig? Idag finns en uppsjö av jordar för den som ska odla sin trädgård. Pelargonjord, rosjord och rhododendronjord är några exempel. Men behöver vi verkligen alla dessa specialjordar? Dessutom svarar Plånbokens expert Margareta Brattström på lyssnarnas frågor om arv och fastigheter.

I Plånboken special, med de bästa reportagen från i vintras, berättar vi att anmälningarna från missnöjda nätdejtare ökar till Konsumentverket. Förra året kom det in drygt 140 stycken. Många känner sig lurade av erbjudanden och invecklade avtal som är svåra att bli av med. Nu när våren kommit har många tagit fram cykeln. Tyvärr är det inte ovanligt att få sin cykel stulen, trots ambitiösa låsanordningar. Plånbokens studio gästas av Anders Burén, chef för Cityspan i Stockholm, som berättar om organiserade stöldligor som polisen satsat på att ta fast. Dessutom diskuterar vi barn och ekonomi, hur man lägger upp en hushållsekonomi och det ökade berget av elskrot på våra sopstationer. Sist i Plånboken special, regissören och manusförfattaren Martina Montelius i ett samtal om vad som skulle hända med oss som människor om vi blev svinrika.

Titt som tätt kommer det rapporter om farliga ämnen i leksaker till barn som kan påverka bland annat reproduktionen, men hur ser det ut med de leksaker för vuxna och de som vi kanske har närmast kroppen sexleksakerna? Enligt RFSU har hälften av de vuxna svenskarna tillgång till sexleksaker som i många fall är gjorda av mjukt gummi, men vad innehåller de egentligen och kan man lita på att det man köper inte innehåller ofarliga ämnen? Hantverkarna är de som anmäldes mest till Konsumentverket under 2013 hur kan det blivit så och hur kan man undvika att hamna i konflikt när man ska bygga om altanen eller renovera köket? Branschorganisationen Hantverkarnas Riksorganisations VD Johan Sterndal gästar programmet. Ska ens arbetande tonåring betala för att bo hemma och ska man ge 16-åringen hela studiebidraget? Att vara förälder och ha hand om en tonåring är inte det lättaste och frågorna kring ekonomin kan vara många. Plånboken har träffat 16-åringen Arvid och hans mamma Paula för att ta re

Numera träffar många kärleken på nätet, men i jakten på någon att älska är det lätt att fastna i dejtingföretagens nät. Alltfler vänder sig Konsumentverket sedan de fastnat i långa och dyra avtal med nätdejtingföretag . Nu stämmer KO det företag som fått mest klagomål. Gratis mattehjälp till skolbarn och pärlarmband till stöd för unga med cancer - Vad driver den som startar företag med ideella syften? Och på vilka sätt skiljer sig det sociala entreprenörskapet från annan företagsverksamhet? Julia Mjörnstedt, grundare till organisationen Ung cancer och Johan Wendt, grundare till Mattecentrum. Från självförsörjande bonde till fullfjädrad shopaholic - I den sista delen i vår serie om konsumenthistoria är vi framme vid 1970-talet, ett årtionde då konsumenterna reagerade starkt på slit-och-släng-samhället och i stället sökte kunskap och hållbarhet. Expertsvar - Lyssnarfrågor besvaras av Plånbokens konsumentexpert Carina Lundgren.

Konkurrensen om funktionshindrades gunst är hård bland de företag som erbjuder personlig assistans. För ett assistansföretag kan ett påskrivet kontrakt med en ny klient betyda nya vinster på hundratusentals kronor per år. Men hur långt får ett assistansbolag gå i sin jakt på nya kunder? Kaliber och Skolministeriet granskar assistansbolagens marknadsföringsmetoder. Jakten på assistanspengarna Assistansbolag som efterforskar  kontaktuppgifter till personer med funktionshinder,  erbjuder gratisresor och söker upp personer i rullstol på stan. Skolministeriet från UR och Kaliber granskar hur assistansbolagen raggar kunder. Vi är hemma hos Pontus. Det luktar nybakat. – Det är  kärleksmums eller kladdkaka, finns ju tusen namn på den kakan. – Kärleksmums är bra. Pontus är en av ungefär 16 000 assistansberättigade . Det betyder att han får hjälp av en personlig assistent för sina grundläggande behov.  Idag är det assistenten Elsa som jobbar. – Massa saker som dom hjälper mig med så utan mina assistenter skulle jag inte klara mig. – Man kan säga att det är den personliga hygienen och det som en vanlig, som man gör varenda dag. – Nu ska jag öppna dörren bara … Nu kom din mamma här… Idag tittar Skolministeriet från UR och Kaliber närmare på dom metoder som en del assistansbolag använder sig av för att locka till sig kunder. Ett område där myndigheterna saknar insyn och kontroll ska det visa sig. Pontus är nämligen en högintressant kund för dom 1700 privata assistansbolag som finns på marknaden. Ett enda påskrivet kontrakt kan generera stora vinster till assistansbolaget. Inspektionen för socialförsäkringar har räknat ut att ett assistansbolag i genomsnitt kan göra 300 000 kronor i vinst på ett år för en enda brukare. – Jag kan till och med bli påhoppad på stan om man har otur av assistansbolag numera. Och hoppa på en och berätta att ta det här bolaget det är så bra så! Vad tycker du om det då? – Det tycker jag inte om. För jag tycker att om man har assistans ska man kunna välja själv och inte bli påverkad vilket bolag man ska välja. Förenklat kan man säga att när Försäkringskassan räknat ut hur många timmar per dygn du har behov av assistans får du en påse med pengar att köpa assistans för. Och som assistansberättigad har du tre olika alternativ. Antingen kan du välja att kommunen skall sköta din assistans, eller så kan du vara arbetsgivare själv, eller så kan du anlita ett privat assistansbolag. Det är det vanligaste. Pontus  har haft assistans i 15 år. Just nu sköter han assistansen själv men han vill gärna slippa eftersom det är mycket att hålla reda på, så nu letar han efter ett privat assistansbolag  igen.  Och det är i det här läget han blir uppvaktad. – Fortfarande poppar det upp dom här bolagen som inte är seriösa… Pontus mamma. – Och det stör mig, därför att, du behöver ett seriöst assistansbolag som du kan lita på och känner förtroende för. Och alltihop det här va… – Precis, men det är inte lätt att hitta… – Den ena bjöd ju över den andra och det är det jag tycker är så fruktansvärt oseriöst. Vad är det man bjuder då? Vad är det man använder som…? – Men det är precis som med telefonförsäljare. Dom frågar, hur har du det här idag med din assistans? Och det spelar ingen roll vad man säger, det bolaget man pratar med kan alltid göra allting bättre. Det är konstigt. Och dessutom när man är på stan då är ju inte det första man har i tanken assistans och hur man vill tänka över sin assistans. Då är det inte lätt att ta ett sånt livsavgörande beslut som det är. På två sekunder. Så det är fult att ragga upp folk på stan. Vi ska återkomma till Pontus. För det finns något som gör honom ännu mera upprörd än att bli kontaktad på stan. Något han tycker är värre. Men först ska vi träffa Arne Prembäck på Bosse Råd, Stöd och kunskapscenter i Stockholm, en oberoende icke vinstdrivande organisation dit personer kan komma när dom har problem med sin assistansanordnare. Arne var med redan när assistansreformen infördes1994 och har sett hur marknaden förändrats på nära håll. – Det är ju en väldigt, jag tycker man nästan kan beskriva det som en aggressiv marknad. Det är ju bara att titta på handikapptidskrifterna som kommer ut. Hur man målar ut guld och gröna skogar och verkligen försöker locka med det som man säger är unikt. Det är ju en explosionsartad utveckling. Jag tror att det ekonomiska incitamentet har gjort det har blivit det. Man har sett att det är ett lätt sätt att tjäna pengar. Samtidigt som, jag menar det är ju bra att det finns valfrihet. Det är ju inget snack om saken. Men man måste också ha förutsättningar att kunna välja. Att kunna se klart. – Så är du kvar? Ja, jag är kvar. – Perfekt… Vi kan kalla henne Cecilia. Hon har precis som Pontus vid flera tillfällen blivit uppsökt av påstridiga försäljare som vill att hon ska byta assistansbolag. – Det är vissa bolag som är väldigt på fluga när man är ute i offentligheten och kommer fram och säger att ”åååh titta det här har jag att erbjuda”! Och jag är jättebra och du får det här och det här. Och pratar bara på om det hela tiden. Fast jag säger kanske en tredjegång att nej jag är inte intresserad och jag kontaktar dig när jag har behov av att göra det. – Det kan också vara om man återgår till dom här assistansföretagen när dom kommer hem till än. Nu säger jag inte att alla är så, definitivt inte, men många kanske trycker på, till personen tackar ja fast man egentligen inte vill det för man orkar inte står emot. Och så tänker man att jag säger ja så jag blir av med dom. Det kan vara så i många fall tror jag. Kan det inte vara något positivit också, att man konkurrerar och vill överträffa varandra, för dig som kund kan väl ändå det vara något positivt för då får du det bästa som du kan få? – Ja, det kanske det är i vissa avseenden, men sen är det ju faktiskt så att pengar är ju inte allt. Både du som kund och dina assistenter ska ju vara nöjda. Och bilden av att personer som har assistans känner sig påhoppade av gränslösa försäljare bekräftas av flera brukarorganisationer som vi talat med. Maria, är mamma till ett funktionshindrat barn och blev så upprörd när hon blev kontaktad av ett assistansbolag att hon bestämde sig för att anmäla företaget till Konsumentverket. – Dom ringde och sa att dom ringer från ett företag som jobbar med att lämna information och informerar om att funktionshindrade barn ska få det dom har rätt till. Och jag hade då blivit uppring en gång tidigare av samma företag. Jag blev irriterad. Sa att dom inte får lov att ringa på mobilnummer för att sälja sina tjänster för att det strider mot etiska regler om marknadsföring. Och då sa dom - vi säljer ingenting. Och när jag tittade på personen som hade ringt så var hon försäljningschef på det här företaget. Men ändå säger hon, nej vi säljer ingenting. Det blir jag irriterad på att man låtsas att man inte säljer tjänster, att man inte är ärlig med sin avsikt. Och sen förstås då att dom ringer mig, jag vill ju veta hur dom  fått reda på mitt nummer och att jag har ett funktionshindrat barn. Ja för du frågade rakt ut var dom fått numret ifrån? – Ja det gjorde jag och då hävdade dom att dom hade ett samarbete med statistiska centralbyrån. Och då i den vevan var jag i kontakt med Statistiska centralbyrån för jag var upprörd över att man spred information om vilka som har funktionshinder. Då tittade Statiskiska Centralbyrån på det och återkom sen och förnekade att dom hade såna uppgifter som dom lämnat ut och att det inte finns något samarbete. Så då ljög dom ju. Och när du sa att du inte trodde det var så sannolikt, vad fick du för svar då? Nej bara undviker att ja det kan jag inte svara på. Nej men så  är det osv. Jag fick  inget bra svar. Marias anmälan till konsumentverket blev aldrig mer än en anmälan. Konsumentverket prioriterar inte detta ärende. – Och sen är det ju också det här naturligtvis att man bekymrar sig över vilka uppgifter är det egentligen som cirkulerar där ute?  Vad finns det mer?  Ja var får egentligen assistansbolag som objudna ringer hem till personer med funktionshinder uppgifterna ifrån? Vi kontaktar VD:n på företaget som ringt Maria för att fråga hur dom fått tag i hennes hemliga mobilnummer. VD:n hänvisar då till att dom nu satt igång en egen internutredning om saken och att dom inte vill kommentera kritiken förrän den är klar .  Uppgifterna om vem som har rätt till assistans ska vara sekretessbelagda hos myndigheterna. Men det finns ett sätt att få uppgifterna via myndigheter – domar som blir när personer överklagar till exempel försäkringskassans beslut är offentliga handlingar. Och alldeles nyligen begärde ett annat assistansbolag i Malmö ut 30 domar i förvaltningsrätten, och fick då serverat namn och adress till potentiella kunder. Det här är VD:n Peter Kärnefeldt. – Vi skickade ut 30 stycken brev där vi inte pratade om alls om domar eller grejer eller någonting utan rent bara vi har startat ett assistansbolag i sportenstecken. Om man var intresserad av att byta assistansbolag så kunde man ringa oss. Vi tänkte inte på det som att dom skulle se det som något negativt. Och det är jättebeklagligt. Men jag kan samtidigt så här i efterhand förstå dom. Pontus igen. – Jag har haft bolag som velat att vi ska ut och ragga på stan. För det ser ju bättre ut om kunderna som sitter i rullstol är ute och markandsför på stan.   Som att du skulle jobba? Ja. 500 spänn per kund var det. Så får vi 500 per kund som skriver på för dom som vi rekommenderar. Dom ville till exempel att vi skulle åka ut på Frölunda torg och sitta där en hel dag och dela ut foldrar. Jag var där en gång tror jag och då såg jag ingen funktionshindrad överhuvudtaget så jag tror inte det gav så stort resultat. Men du åkte till Frölunda torg för att se om du hittar någon? – Ja, men det var helt meningslöst. Jag vet inte, dom tyckte väl att då slipper vi göra jobbet själva. Men man tyckte ju om bolaget så man gjorde det ju. – Marknadsföring ska ske på ett propert sätt. Och man ska inte utnyttja personers svagsinne eller bristande förmåga att fatta beslut, sunt förnuft helt enkelt. Fredric Käll är ordförande i Bransch Personlig assistans inom Vårdföretagarna och representerar drygt 230 assistansbolag. Han känner väl till att personer med funktionshinder blir kontaktade av försäljare på assistansbolag och säger att den typen av marknadsföring är något som organisationen tar starkt avstånd ifrån. – Den kanske mest flagranta marknadsföringsmetoden som vi tar definitivt avstånd ifrån är ju när man hämtar ut listor och på så sätt knackar dörr hos personer som har till exempel färdtjänst. Man har tagit ut färdtjänstlistor, och erbjuder dem pengar för att antingen söka assistans eller för att komma över till assistansbolaget. Fredric Käll känner till två fall där adresser till personer med funktionshinder har läckt ifrån taxibolag som kör färdtjänst. Uppgifter som är olagliga att lämna ut. – Och dom få tillfällen det har hänt brukar det gå ganska fort larmklockor genom hela systemet. Att nu är den och den igång dom gör så och så. Ganska fort så blir det nästan en lynchstämning över dom här personerna som knackar dörr. Så i det hänseendet så är det ganska självmarkerande. Eller oftast självmarkerande. För folk blir upprörda och irriterade. Varigenom syftet med att göra så förfelas. För vad dom vill är ju att få kunder och det får dom inte den vägen. Det vet du händer att man hämtar färdstjänstlistor? – Yes.  Men det är ju sekretessbelagda uppgifter? – Precis. Och vi vet inte hur dom får tag i dom. Jag önskar jag visste och för varje gång det händer så börjar det efterforskas ganska ordentligt. Var dom kommer ifrån men… Finns det andra marknadsföringsmetoder som ni tar avstånd ifrån? – Att man betalar att för att en kund ska komma över genom olika typer av ersättningar eller erbjudanden om man väljer att skriva på. Direkt avstånd ifrån. Sen finns det säkert en uppsjö andra. Som tur är kommer man inte kontakt med dom så ofta. Vi är hemma hos Pontus igen. För precis som Fredric Käll på Vårdföretagarna antyder, finns det företag som inte bara vill åt kontaktuppgifter och ringer hem. Och det är det som gör Pontus mest upprörd. Han rullar fram till skrivbordet och plockar fram ett papper han sparat. Ett reklamblad ifrån ett assistansföretag på orten som damp ner genom brevinkastet. Ett hösterbjudande står det. – Fick en lapp i brevlådan att jag skulle få 3000 kronor i porslin av ett assistentbolag om jag valde dom som kund. Vet inte vad dom tyckte jag skulle ha 3000 kronor porslin till men det tyckte dom. Har även blivit erbjuden utlandsresor. När jag var utomlands för några år sen så träffade jag en svensk kille där som hade ett assistansbolag i Örebro tror jag att det var. Han såg ju att jag var funktionshindrad så han kom fram till mig när jag var på semester och han presenterade sitt assistentbolag och att han hade lägenheter på Teneriffa och att jag kunde få komma dit  när jag ville och dom betalar min resa och assistentens resa utan problem hur ofta jag vill och ha rekreation som han sa. – Sen är det så också att dom flesta handikappade människorna lever på så låg ekonomisk standard, naturligtvis. Lovar dom då guld och gröna skogar eller som du till och med sa att någon skulle betala en halv hyra eller vad sjutton det var. Eller fixa det eller ordna det. Det är klart som sjutton då. – Klart man kan blir lockad av sånt om man har det dåligt ställt. – Det är dom svagare människorna som råkar ut för det här och kan bli så lätt förledda. Enligt Fredric Käll på Vårdföretagarna strider alltså assistansbolag mot branschens etiska riktlinjer när de ger brukarna gåvor, men är det olagligt? Susanne Moverare, sakkunnig på Försäkringskassan säger att assistansersättningen skall användas till assistans. Om de används till att betala till exempel nöjen kan den försäkrade bli återbetalningsskyldig. Men det gäller bara om man anställer sina assistenter själv. Privata assistansbolag får nämligen ge brukaren gåvor om de betalas med den beskattade vinsten. Men om pengarna till gåvor verkligen tas från vinsten, kontrolleras inte av Försäkringskassan. Något som bekymrar Tomas Agdalen,  jurist på Inspektionen för Socialförsäkringar som har tillsynsansvar för försäkringskassan. – Vår erfarenhet är att det här följs inte upp riktigt. Det finns ingen riktig kontroll över hur assistansanordnare använder ersättningen. Utan det flyter nog på. Man betalar ut assistansersättningen och sen så kommer det in redovisningar, så betalas det ut ny assistansersättning. Så ingen kontrollerar liksom till vilka konstader assistansersättningen använts. Det verkar inte så nej. Men är det rimligt? Det handlar om väldigt stora summor pengar som man betalar ut av skattemedel och så har man inte kontroll på hur dom används? – I ett optimalt system så är det ju viktigt att veta hur dom allmänna medlen används och till vilka kostnader dom har används.  Här vet vi bara att dom har använts till något abstrakt. Som personlig assistans. Faktiskt har vi jättelite kontroll på hur pengarna används. Egentligen ingen alls. Men även om försäkringskassans regelverk tillåter gåvor till personer med assistans tycker Fredric Käll, vårdföretagarna att valet av anordnare bör baseras på kvalitén på assistansen och inte grundas på någon typ av belöningssystem. I det långa loppet så riskerar det  att  urholka förtroendet för reformen, säger han. Så vi blev nyfikna på om det finns fler assistansbolag som har liknande erbjudanden som det som Pontus fick om fint porslin och bestämde oss för att  ringa till ett tiotal assistansbolag. Vi hittade på en fiktiv person. Ida Andersson , för att se vad företagen var beredda att ge henne som blivande kund. Ja hej jag heter Ida. – Hej Ida. Hej jag ringer åt en vän som är på jakt efter en assistansordnare. Vad gör er speciella så? – Vi har nöjdast kunder, det är det som gör oss speciella… När vi ringer runt till olika assistansbolag och frågar varför vi ska välja dem, lyfter många fram att de ger gratis juridisk hjälp i kontakt med myndigheter. Men vi får även erbjudanden som handlar mer om att brukaren – kunden – skall få förmåner. Nej men det är några som har haft asså så här  att man kan få extra förmånligt som man blir kund. Något välkomsterbjudande. Har ni något sånt? Ida Andersson kunde i vår rundringning få till exempel gratis danskurs och prova på dyk. Ett företag säger att dom kan subventionera en utlandsresa för brukaren som en början på ett gott samarbete. Och ett annat assistansbolag kan bjuda på en veckas gratis boende i Thailand för kunden. Vi ringer också företaget som hoppades att Pontus skulle nappa på en fin servis. Maja Koppfeldt som äger bolaget förklarar att dom ser välkomstpaket som ett vanligt sätt att marknadsföra sig i branschen – Nej jag kan se att när jag blir kund i många olika företag så får jag ett välkomstpaket. Det  är som Siba har om du köper en tv får du cykel. Det är ju inte ovanligt att man arbetar utifrån någon form av välkomstpaket när man startar. När man blir brukar hos ett assistansföretag så är det ju väldigt mycket pengar det kanske är en affär på upp till en och en halv miljon och när man då ger ett välkomstpaket så är det av ringa värde. Det är ju inte därför man väljer ett assistansbiolag. Det är ju så många bitar som ska stämma om det ska kännas rätt. Men varför väljer ni att marknadsföra er med den typen av erbjudanen då? – Vi marknadsför oss på många olika sätt. Välkomstpaket av något slag har vi haft ända sedan början. För att vi vill tacka för förtroendet och det är också där man sätter igång ett nytt samarbete och det känns viktigt att man gör det korrekt från början. Att vi vill visa vår uppskattning helt enkelt. Det är det vi gör. Men kan ni se att det finns en risk för att en kund blir lockad av ett sånt här erbjudande och väljer det på grund av den gåva man får och inte pga av kvaliteten på assistansen? – Nej det gör jag inte Enligt försäkringskassans riktlinjer ska assistansersättningen gå till assistans. Hur får ni in den här gåvan i assistansen? – Det här tar ju vi av våran vinst i bolaget. Fredric Käll, Vårdföretagarna igen. – Vi är otroligt kritiska till den  typen av beteende, så där gör man inte. Vilket ansvar har ni för att branschen följer de etiska riktlinjer som ni har och så? – Vi har ett stort ansvar. Vi jobbar hela tiden och kontinuerligt med att informera våra medlemmar om våra etiska riktlinjer för i slutändan om man bryter mot dom kan leda till uteslutning. Förutom att betona sitt eget ansvar anser Fredric Käll på Vårdföretagarna att även försäkringskassan har ett ansvar för att assistansersättningen inte används till olika typer av lockerbjudanden. – Det finns ingen gemensam benämning över vad vi ska förse kunderna, brukarna med. Och det saknar vi. Fredric Käll får medhåll ifrån Anders Westgerd, verksamhetsledare på GIL, ett brukarkooperativ i Göteborg. På senare år har det uppmärksammats mycket fusk inom assistansbranschen och det har talats om att kostnaderna har skenat. Försäkringskassan har genomfört en rad regeländringar och det har blivit svårare att få assistans. Samtidigt sockrar vissa assistansbolag kontrakten. Det rimmar illa tycker Anders Westgerd. – Man har stramat åt tillvaron allt mer, medans man har egentligen överhuvudtaget inte ifrågasatt hög vinstutdelning och oskäliga marknadsföringsmetoder. Och det är någonting som gör mig rent ut sagt förbannad. Att man avhändar makten för dom assistansberättigade och gör livet betydligt mer problematiskt och man inskränker i lagstiftningens intentioner men man låter det mer eller mindre vara vilda västern på marknadssidan. Att man mer eller mindre kan bete sig och plocka ut oskäliga vinster och där tycker jag dom ska lägga fokus istället. Susanne Moverare, försäkringskassans sakkunnige inom assistansersättningen. – Försäkringskassan har möjlighet att kontrollera om man är egen företagare och anställer sina egna assistenter, där är man skyldig att redovisa precis vad man använder ersättningen till. Men bolagen kan ni inte gå in och titta på kvitton och vad dom använt pengarna till i praktiken? – Nej, det kan vi inte göra om man väljer att köpa sin assistans av ett privat bolag så har vi inte den möjligheten idag. För många organsationer och brukare som jag har pratat med dom är upprörda över att man skärper till kontrollen bland dom som är assistansberättigade. Man kollar att man gör sina timmar att man får sin assistans som man har sagt, men sen finns det inget som kollar att bolagen använder deras pengar på rätt sätt. – Nej, bolag och vinster det är en politiker fråga och det är inget som vi idag har möjlighet att gå in och titta på. – Men vi ser fram emot en utredning som pågår just nu och se var man landar i för eventuella lagförslag i februari 2014. – Vi står här och så brukar vi alltid bara ”tog du nyckel”? Och så frågar vi varandra, ”tog du nyckeln”? Nej jag tog nyckeln. Då kan vi stänga. – Vem är assistent åt vem? – Ja, exakt. Det går några veckor. Pontus och Elsa, en av hans personliga assistenter är på promenad med Pontus hund. – Utan assistansreformen så hade det varit jätte många som inte hade klarat sig, överhuvudtaget. Så assistansreformen behöver en uppryckning. Den är i grunden asbra. Det är det bästa som har hänt funktionshindrade människor någonsin.  Nu har Pontus efter många turer bestämt sig för ett assistansbolag som han tycker verkar seriöst och bra. – Det finns bolag som det jag ska ha nu, som bryr sig om både personal och brukare. Usch jag hatar ordet brukare, men finns inget… – Det gör jag med men vad ska man kalla det? – Finns en del som säger kund men jag gillar inte det heller – Inte jag heller, brukare känns så stelt – Vad sägs om människa? – Ja, min människa säger man då! – Ja! Jag vet inte. Hopp, hopp! Får du åka tullstol en stund din lilla lata hund. Reporter: Lovisa Haag

Vi blir allt öppnare med hur vi mår och de psykiska diagnoserna blir fler. Men hur ärlig vågar man vara mot sitt försäkringsbolag? Lotta drabbades av en depression under graviditeten och fick inte teckna sjuk- och olycksfallsförsäkring. Gratisappar kan kosta 1000-lappar Man laddar ned dem gratis, men när barnen väl börjar spela kan pengarna börja rulla. Och för den förälder som får en räkning för virtuella figurer och vapen är det svårt att få tillbaka pengarna. Thomas Arnroth har gått igenom alla anmälningar till Konsumentverket. När företagen struntar i ARN En trasig biltvätt slet av hela fronten på Niklas bil. Men ägaren vägrade betala och trots att Niklas har fått rätt hos ARN så har han fortfarande inte fått några pengar. Återstår att stämma i domstol. Men hur gör man det? Och vad riskerar man? Advokat Fredrik Magnusson. Konsumentexpert Carina Lundgren svarar på lyssnarfrågor.

När kylan slår till, slår de också till, de som säljer el-rådgivning och abonnemang som folk varken vill ha eller tycker sig ha beställt. De senaste veckorna har anmälningarna strömmat in till Konsumentverket från arga konsumenter. Samma problem uppstår varje vinter. Vad gör Konsumentverket för att hindra att folk blir lurade? Vad är en konjunktur? Under 2012 har vi hört det som ett mantra: Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Men precis vad är en konjunktur? Vilka drabbas hårdast och hur märker man när konjunkturen är på väg att vända uppåt? Finansanalytiker Peter Malmqvist förklarar. Från barkbröd till överflöd När Elisabeth växte upp på 30-talet kokade hennes mamma tvätten i lut och vred och vände på vartenda öre. Hur har förändringarna i svensk ekonomi de senaste 100 åren påverkat synen på pengar och konsumtion i de olika generationerna? Plånboken repriserar sommarens serie i tre delar, med start den här veckan.  Expertsvar - Jag börjar bli till åren och orkar inte längre gå ut och skotta uppfarten det första jag gör på morgonen, men vad händer om till exempel brevbäraren skulle halka och skada sig? Täcker min försäkring det? Den och andra lyssnarfrågor besvaras av Plånbokens försäkringsexpert Gunnar Olsson. Veckans lyssnarlista Om ljud vi inte gillar.

De sitter på trottoarerna i storstäderna med burk i handen och tigger och de sover i bylten längs husväggar eller i bilar utanför stan. Myterna om tiggare och hemlösa är många, men vilka är de? För första gången ska den verkliga hemlösheten kartläggas i Sverige. Hör hur några av dem som har det allra sämst ekonomiskt i Sverige idag lever. Slänga bör man, annars dör man Hälften av all mat som produceras i Sverige idag slängs bort i onödan men det är inte i första hand konsumenternas fel. Carl Yngfalk från Företagsekonomiska institutet vid Stockholms universitet har i sina undersökningar av matsvinnet funnit att producenter och handlare ofta vill få oss att slänga. Lagändring ska stoppa "fulsäljet" Dagligen luras tusentals människor i Sverige att köpa saker och abonnemang de egentligen inte vill ha av slipade försäljare via telefon. Nu gör Konsumentverket och Post- och telestyrelsen gemensam sak och kräver ett förbud mot muntliga avtal för att få bort skojarna. Ilene och Tora  fick båda sina telefonabonnemang utbytta mot deras vilja. Expertsvar Jag köpte en ny bil för två år sedan men har inte kört så mycket. Kan företaget jag köpte bilen av tvinga mig att göra den årliga servicen för att att garantin ska gälla? Den och fler lyssnarfrågor besvaras av vår konsumentexpert Carina Lundgren. Veckans lista – irritationsmoment i butiken I förra veckan följde vi Gunillas kamp mot butiker som vägrar sätta ut prislappar i skyltfönstret. Den här veckan listar vi andra irritationsmoment i butiken. 

I brevlådan, i trapphuset och på stan vädjar de till vår givmildhet, aldrig är hjälporganisationerna så på hugget som i juletid. Och aldrig skänker vi så mycket som till jul. Äntligen får vi möjlighet att ge bort de där kläderna och leksakerna som vi samlat hela året till behövande i andra länder. Men hur vet vi att kläderna verkligen går till rätt ändamål och inte säljs av kriminella på vägen? Svensk fondanalys Ann-Chatrine Granath trodde att hon skulle få mer information innan hon ingick i ett avtal, i stället fick hon en faktura i brevlådan. Bara det senaste året har det kommit in många anmälningar mot företaget Svensk Fondanalys hos Konsumentverket. Genom gatuförsäljning  ger företaget PPM-rådgivning, till kunder som inte förstår att de ingår i ett avtal. Julglädje Julhandeln väntas slå rekord i år igen, men att vi ger julklappar till varandra är ett förhållandevis nytt fenomen. Vad är det egentligen som gör att vi vill ge alla dessa klappar? Henry Montgomery, professor i kognitiv psykologi förklarar psykologin bakom givandet. Expertsvar ”Fy fasiken vad jag blir besviken på AMF pension” skriver frågeställaren, som är oroas över dubbla avgifter efter nyår. Hon och många andra får svar på sina frågor av pensionsexpert Mikael Nyman. Kreativa kontokortslösningar Vad kan man använda ett gammalt kontokort till? I förra veckan efterlyste vi kreativa kontokortslösningar i programmet. Kerstin Sköld i Falun är en av många som mailat oss sin lösning. Hela listan på bra kontokortidéer presenteras i Plånboken.