På djupet – en podd från Socialstyrelsen

Det här är avsnitt 3 av 3, som handlar om att patienter ska få vård i tid. Svensk hälso- och sjukvård ligger långt fram i internationella jämförelser. Den enskilt största utmaningen är att många får vänta på vård. Barn och ungdomspsykiatrin är ansträngd på grund av att personalresurserna är begränsade. Vi fördjupar oss i hur vi tillsammans med bland andra svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri har påbörjat ett arbete med att analysera tillgängliga personalresurser och visa på vilket handlingsutrymme olika aktörer har för att adressera problemen. Lyssna på Susanne Buchmayer specialist i barn- och ungdomspsykiatri, ordförande i svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, Carl-Magnus Forslund, Specialist i barn- och ungdomspsykiatri Region Skåne, vice ordförande svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri och Åsa Olsson, utredare på Socialstyrelsen.

Det här är avsnitt två av tre som handlar om att patienter ska få vård i tid. Svensk hälso- och sjukvård ligger långt fram i internationella jämförelser. Den enskilt största utmaningen är att många får vänta på vård. Vi fördjupar vår kunskap kring en av lösningarna som är god och nära vård och som i sin kärna handlar om att stärka förebyggande tidiga insatser och öppna nya möjligheter för vård utanför akutsjukhusen. Lyssna på Maria Taranger som ingår i sjukhusledningen Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och är områdeschef för område sex. Ann-Sofi Isaksson, chef för avdelningen primärvård och regionövergripande verksamheter, koncernstab för uppdrag och produktion, hälsa och sjukvård. Iréne Nilsson Carlsson, Folkhälsoråd på Socialstyrelsen. 

Svensk hälso- och sjukvård ligger långt fram i internationella jämförelser. Den enskilt största utmaningen är att många får vänta på vård, två av tio patienter får vänta längre än den vårdgaranti som finns. Hur kan regionerna lösa det här? Och hur stödjer Socialstyrelsen det arbetet? Lyssna på John Domenstam, enhetschef för produktionsstyrning region Örebro, Patrik Bodeby, verksamhetsutvecklare Akademiska sjukhuset i Uppsala och Caroline Kevin, utredare på Socialstyrelsen.

Screening är en systematisk undersökning av en del av befolkningen för att hitta sjukdomar i ett tidigt skede. I det här avsnittet kommer vi att fördjupa vår kunskap kring screening – varför är det bra men också varför är det inte alltid bra. Många ifrågasätter att det inte screenas för fler sjukdomar och förstår inte varför man behöver gå igenom en omfattande utredning innan en rekommendation om ett nytt screeningprogram tas fram. Lyssna på Anders Tegnell, ledamot i screeningrådet, Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi och Mina Abbasi, screeningsamordnare på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Per Ek, enhetschef på Socialstyrelsen. (2024-05-21)

Våren 2021 publicerade Socialstyrelsen en vägledning för en god munhälsa hos personer med demenssjukdom och en grundläggande webbutbildning om munhälsa och munvård. Det är ett led i att förbättra livskvaliteten för personer som har behov av att få stöd med sin munvård.

Självvald inläggning (SI) är en relativt ny vårdform och metod inom psykiatrin där patienten ges en aktiv roll som medaktör. I det här avsnittet får vi bland annat höra om användningen och erfarenheterna av SI. Fungerar metoden? Vilka utmaningar finns det? Och hur upplever patienterna och vårdgivarna SI? Lyssna på Maral Jolstedt, utredare på Socialstyrelsen, Mårten Jansson, utvecklingsledare på Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), och Sofie Westling, överläkare inom Psykiatri Skåne och forskare vid Lunds universitet. Samtalet leds av Hanna Anander, kommunikatör på Socialstyrelsen.

Det här är ett av två avsnitt som handlar om organisering av kommunal hälso- och sjukvård. Vad kan vara utmanande i arbetet med kommunal hälso- och sjukvård, och hur kan man på ett framgångsrikt sätt möta dessa utmaningar? Tema för det här avsnittet är samverkan. De två avsnitten är en del av Socialstyrelsens arbete med att stödja omställningen till en god och nära vård. Lyssna på Catrin Engberg Tukia, enhetschef och chef för sjuksköterskorna i Borgholms kommun, och Agneta Höglund Petersson, enhetschef för rehabenheten och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i samma kommun. Samtalet leds av Ragnhild Mogren Svensén, utredare på Socialstyrelsen.

Det här är ett av två avsnitt som handlar om organisering av kommunal hälso- och sjukvård. Vad kan vara utmanande i arbetet med kommunal hälso- och sjukvård? Och hur kan man på ett framgångsrikt sätt möta dessa utmaningar? Tema för det här avsnittet är god och nära vård. De två avsnitten är en del av Socialstyrelsens arbete med att stödja omställningen till en god och nära vård. Lyssna på Björn Klemedsson, verksamhetschef, Bodil Fälth, medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), och Therese Finn, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Alla tre kommer från Ängelholms kommun. Samtalet leds av Ragnhild Mogren Svensén, utredare på Socialstyrelsen.

Coronapandemin har inneburit stora utmaningar för hela samhället och belastningen på vården, inte minst intensivvården, har varit enorm. Vilka utmaningar ställs man inför som ledare och beslutsfattare vid en kris? Vilka lärdomar kan vi ta med oss från pandemin? Lyssna på Åsa Hessel, krisberedskapschef i Region Sörmland, Taha Alexandersson, tillförordnad krisberedskapschef på Socialstyrelsen, och Johnny Hillgren, överläkare och verksamhetschef i Region Gävleborg och ordförande för Svenska intensivvårdsregistret. Samtalet leds av Hanna Anander, kommunikatör på Socialstyrelsen.

Kirurgi vid svår endometrios är ett av de områden som sedan en tid utgör nationell högspecialiserad vård. Vad innebär det att få ett nationellt vårduppdrag? Och vilken betydelse har förändringen för patienterna? Lyssna på Johanna Nordengren, överläkare vid endometrioscentrum på Skånes universitetssjukhus, Elisabet Andersson, Endometriosföreningen, och Kristina Wikner, chef för enheten för högspecialiserad vård på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Hanna Anander, kommunikatör på Socialstyrelsen.

Få skyddade boenden tar emot våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblematik. Varför är det så? Och hur kan stödet och insatserna för de här kvinnorna utvecklas? Lyssna på Helena Elisson, familjefridshandläggare på Landskrona kommun, Wiveca Holst, Qjouren i Stockholm, och Anna Lindskog, utredare på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Hanna Anander, kommunikatör på Socialstyrelsen.

Indragna aktiviteter, ökad isolering och psykisk ohälsa. Coronapandemin har slagit hårt mot personer som har insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vilka lärdomar kan vi dra av det som hänt? Lyssna på Eva Flygare Wallén, forskare inom området hälsa för personer med funktionsnedsättning, och Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Hanna Anander, kommunikatör på Socialstyrelsen.

Drygt 20 000 barn och unga i Sverige är placerade i familjehem. Socialstyrelsen har i en nationell brukarundersökning intervjuat några av barnen om deras situation under pågående placering. Hur upplever de sin vård? Och hur är kontakten med socialtjänsten och familjen? Lyssna på Sofie Persson, psykoterapeut med inriktning på barn- och ungdomspsykoterapi och Julia Zyto, utredare på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Hanna Anander, kommunikatör på Socialstyrelsen.

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI) handlar om att verksamheter närmast barn och unga arbetar tillsammans för att erbjuda tidigt stöd i en ogynnsam utveckling. Vilka framgångsfaktorer finns för att arbeta på det här sättet? Och vilka utmaningar? Lyssna på Emily Jacoby Kask, psykolog och projektledare för arbetet med SIMBA-team i Kungälvs och Tjörns kommuner, Ebba Silfverstolpe Agardh, projektledare på Skolverket och Kjerstin Bergman, projektledare på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Hanna Anander, kommunikatör på Socialstyrelsen.

En del av de som insjuknat i covid-19 behöver långvarig rehabilitering för att bli återställda och kunna komma tillbaka efter sjukdomen. Vilka insatser behövs? Och hur ska hälso- och sjukvården svara mot detta behov? Lyssna på Judith Bruchfeld, överläkare och docent i infektionssjukdomar på Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, Cecilia Winberg, tillträdande förbundsordförande för professions- och fackförbundet Fysioterapeuterna, och Thomas Lindén, chef för avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

En god hälso- och sjukvård förutsätter att det finns en bra samverkan mellan den kommunala hälso- och sjukvården och regionernas hälso- och sjukvård. Vilken betydelse har samverkan haft för att klara utmaningar under covid-19-pandemin? Och vilka lärdomar har dragits? Lyssna på Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen, Jeanette Andersson, strateg för nära vård på VästKom, och Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

Under våren 2020 såg vi att särskilda boenden för äldre drabbades extra hårt av covid-19, med stor smittspridning. Vad låg bakom den dramatiska utvecklingen? Vad har vi lärt oss? Och hur kan de särskilda boendena förbereda sig för att hantera covid-19 framöver? Lyssna på Helena Gustafsson, medicinskt ansvarig sjuksköterska på Frösunda omsorg, Maj Rom, projektchef på Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

Näthandel, bankärenden och smarta telefoner är några exempel på hur vi använder digitala tjänster och artificiell intelligens i vår vardag. Men hur kan användningen av artificiell intelligens (AI) i hälso- och sjukvården användas? Och hur långt har vården kommit? Lyssna på Douglas Spangler, verksamhetsutvecklare inom ambulansvården Region Uppsala, Dick Lindberg och Evamaria Nerell, utredare på Socialstyrelsen.

Att bli mamma för första gången är en av de mest omvälvande händelserna i livet. Vilka situationer och behov kan uppstå efter en förlossning och vad kan personalen göra för att öka tryggheten hos gravida och nyförlösta kvinnor? Lyssna på Susanne Åhlund, Svenska Barnmorskeförbundet och doktorand vid KI och Emma Lindgren, utredare Socialstyrelsen om hur förlossningsvården kan förbättras och utvecklas.

Cirka en miljon svenskar har alkoholvanor som kan ge hälsoproblem, så kallat riskbruk. Hur kan primärvården arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande genom att ta upp alkoholvanor och ge dem som behöver stödjande behandling? Lyssna på allmänläkaren Suzana Björnstedt Buhovac och Olle Wiklund, psykolog, som leder en epidemiologisk studie om riskbruk av alkohol. Tillsammans med Socialstyrelsens folkhälsoråd Iréne Nilsson Carlsson, diskuterar de frågan.

Åren 2014–2016 kom närmare 45 000 ensamkommande barn till Sverige. Många av dem mår psykiskt dåligt. Vad har vi lärt oss om den här gruppens behov? Vad har fungerat och vad kan den som möter och stöttar unga ensamkommande behöva tänka på? Lyssna på Henry Ascher, barnläkare, Johan Andersson, psykolog på BUP Region Skåne och Petra Rinman, chef för Kunskapscentrum för ensamkommande barn på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har betydligt sämre hälsa än andra i befolkningen och samtidigt får de inte alltid tillgång till likvärdig hälso- och sjukvård. Varför är det så? Vad görs för att ändra detta och vilka utmaningar finns? Lyssna på Harald Strand, ordförande för Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB, Eva-Charlotte Bernthson, projektledare på Region Sörmland och Karin Flyckt, samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen.

Hur fungerar vården för personer med depression och ångestsyndrom idag? Varför ökar den psykiska ohälsan hos unga och går det att göra något åt det?  Kan dagens digitalisering stjälpa eller hjälpa? Lyssna på Riitta Sorsa, utredare på Socialstyrelsen och Cecilia Svanborg, registerhållare för Svenska Internetbehandlingsregistret SibeR, som utvecklar dessa frågor med utgångspunkt i Socialstyrelsens utvärdering. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen.

Olika språk, religion, kulturella traditioner och erfarenhet av migration påverkar mötet med patienten. Hur ser medvetenheten om detta ut? Vad innebär ett interkulturellt perspektiv? Och hur ökar vi kunskapen om interkulturella möten i hälso- och sjukvården? Lyssna på Sofie Bäärnhielm, överläkare och sektionschef på Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting. Helena Persson, enhetschef på Praktikertjänst Psykiatri Rinkeby, och Eva Britt Lönnback Yilma, utredare på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (191118)

Antalet vävnadsdonationer och transplantationer har ökat de senaste åren, men behovet är fortsatt stort. Vilka ytterligare ansträngningar måste göras? Hur går arbetet med detta? Och vilken betydelse kan en transplantation ha? Lyssna på Torsten Malm, överläkare och docent på Vävnadsbanken, Skånes universitetssjukhus i Lund, Britt Arrelöv, regional vävnadssamordnare och ordförande för Vävnadsrådet, Ömer Yasar som genomgått hornhinnetransplantation på båda ögonen, och Agneta Holmström, enhetschef på Socialstyrelsens nationella donationscentrum. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (191031)

När en patient blir så sjuk att hen blir långtidssjukskriven – vad innebär det för patientens barn? Hur påverkas barnens vardag med en sjuk förälder och hur kan de bli delaktiga, inkluderade och informerade om sin förälders sjukdom? Vad är barnens behov av hjälp och stöd? Lyssna på Charlotte Oja, allmänläkare, Maria Eriksson, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och Merike Hansson, utredare Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (2019-10-18).

Unga som placeras på HVB har i regel en beteendeproblematik som medför att de utsätter sig själva och/eller andra för risker. Vad får och kan egentligen personal göra i syfte att skydda barn från att komma till skada och hur kan konflikter och våld på HVB förebyggas? Lyssna på Kristina Bergmark, enhetschef på Mathildagården, HVB hem för flickor och Lisbet Knudson, Biträdande chef på HVB hemmet Magelungen som delar med sig av hur de arbetar. Jenny Jakobsson, utredare på Socialstyrelsen berättar om vårt nya kunskapsstöd. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (2019-10 -03).

Den psykiska ohälsan i samhället ökar och många med psykisk ohälsa är även föräldrar. Hur mår deras barn och hur påverkar föräldrars psykiska ohälsa barns psykiska hälsa samt familjeklimatet? Lyssna på Linn Englund, från Maskrosbarn, Ulf Axberg, forskare vid Göteborgs universitet, Gisela Priebe, forskare vid Lunds universitet och Merike Hansson, utredare Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (2019-09-23).

Omkring 200 000 personer i Sverige har den kroniska hudsjukdomen psoriasis. För omkring 23 000 personer är symtomen svåra och kan ha stor påverkan på livskvaliteten. För första gången lyfts nu vården för dessa patienter i Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer. Lyssna på Barbra Bohannans egna erfarenheter av sjukdomen, Eva Angesjö, distriktsläkare, Brämhults vårdcentral, Borås och Alexandra Karlén, projektledare på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (190906).

Svensk hälso- och sjukvård har generellt sett mycket bra kvalitet och medicinska resultat, men ändå drabbas patienter av skador som kan undvikas dvs. vårdskador. Alla vårdskador är inte allvarliga, men det är viktigt att förstå vilka skador som ger de allvarligaste konsekvenserna för patienterna så vården kan fokusera på de mest angelägna åtgärderna. Lyssna på Carina Skoglund, sakkunnig patientsäkerhet Socialstyrelsen och Urban Nylén, medicinskt sakkunnig Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (190628)  

Under sommaren ökar risken för brist på blod. Vilken betydelse kan blodgivning ha? Och vilka patientsäkerhetsaspekter och regler finns för att få donera blod? Lyssna på Maria Kvist, medicinskt ansvarig läkare vid Blodcentralen i Stockholm, Helena Ström, utredare på Socialstyrelsen och Arvid Cullborg vars dotter har en ovanlig sjukdom och är i behov av blodtransfusioner. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (190614).

Idag är det svårt att få överblick över en patients situation vid vårdtillfället. Informationen om patienten kan vara spridd i olika delar av vården och dokumentationen kan också vara svår att tolka och förstå om den inte har dokumenterats entydigt. Vilka möjligheter har digitaliseringen att strukturera information så att den sparas i en överenskommen struktur med enhetliga begrepp, termer och klassifikationer? Lyssna på Anna Aldehag Med dr. och enhetschef på Socialstyrelsen och Emma Hultén, Hälsoinformatiker på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (190603).

Skönhetsingrepp blir allt vanligare men individens skydd vid den här typen av behandlingar är idag ganska svagt och patientsäkerheten måste öka. Hur ska det gå till? Och vad ska patienten tänka på? Lyssna på Helena Nilsson, utredare på Konsumentverket, Ulf Samuelsson, ordförande för Estetiska injektionsrådet, Petra Peterson, vice ordförande för Svensk plastikkirurgisk förening, och Louise Follin Johannesson, jurist på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (190517)

Andelen placerade barn som behandlas med olika mediciner är hög och fortsätter att öka. Hur kan medicineringen skötas på ett säkert sätt och vad är det som gäller juridiskt och praktiskt kring egenvård på HVB hem? Lyssna på Björn Ramel - barnpsykiater från Malmö om sitt ansvar som föreskrivare och Anahita Kolahdozan , Boendechef på Vårljus HVB hem i Stockholm om hur de hanterar medicineringen. Jesper Symreng - jurist inom socialjuridik på Socialstyrelsen berättar vad lagen säger. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (190503).  

Omkring 800 000 personer i Sverige har astma och 400 000 -700 000 personer KOL. Varje år dör omkring 3 000 personer till följd av KOL och dödligheten ökar, i synnerhet bland kvinnor. Det gjorde att Socialstyrelsen år 2015 tog fram nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Utvärderingen tre år senare visar att långt ifrån alla verksamheter följer rekommendationerna. Lyssna på Ann Ekberg-Jansson docent Sahlgrenska akademien och överläkare samt registerhållare Luftvägsregistret och Christina Boman, utredare på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen.

Varför hamnar unga i den situationen att de säljer sex? Hur kan de få hjälp? Vilka signaler bör man ta fasta på och vilka frågor kan man ställa för att kunna stötta och hjälpa? Lyssna på Ida Wassholm, socionom och styrelseledamot i Inte din hora, Madeleine Söderberg, utvecklingsledare på myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF och Olga Gislén, utredare på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen.

Idag lever i dag ca 81 000 personer med epilepsidiagnos i Sverige, ungefär 69 000 vuxna och cirka 12 000 barn och ungdomar. För första gången lyfts nu vården för dessa patienter i Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer. Lyssna på Fredrika Rosenquists egna erfarenheter av sjukdomen, Ulla Lindbom, neurolog på Karolinska universitetssjukhuset och Anna Lord, projektledare för Nationella riktlinjer på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (190322).

När ett barn placeras i ett familjehem har barnet rätt till kontakt med sina föräldrar. Det är också viktigt att barnet får ha kontakt med andra närstående. Umgänget är i första hand till för barnet och det är barnets behov som ska vara avgörande. Hur tar man reda på vad barnet vill och hur gör man barnet delaktig i planeringen av umgänget? Lyssna på Gabriel, en ung vuxen som varit placerad i familjehem, Kristina Flink, gruppchef på socialförvaltningen i Linköping och Rose-Marie Odstam, utredare på Socialstyrelsen Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (190304). 

Socialstyrelsen har vidtagit flera åtgärder för att öka tillgängligheten till överdosmotgiftet naloxon. Vilken betydelse kan läkemedlet ha? Och finns det verkligen inga risker med naloxon? Lyssna på Katja Troberg, projektledare för naloxonprojektet i Region Skåne, Jenny Pira, kommunikatör på Riksförbundet för hjälp åt läkemedels- & narkotikabrukare, samt Stefan Brené och Eva Nyman, utredare respektive läkemedelssamordnare på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (190222).

Ungefär 1100 personer tar sitt liv varje år. Många fler försöker, många fler funderar över det. Hur upptäcker vi personer som är i riskzonen för suicid? Vilka är de viktiga frågorna för att fånga upp dem? Lyssna på Bo Runesson, överläkare på S:t Görans Sjukhus och professor i psykiatri på Karolinska Institutet, Charlotta Brunner, chefsläkare Region Kalmar län och Elizabeth Åhsberg, utredare på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (190208). 

  Cirka 40 000 kvinnor och flickor i Sverige beräknas ha genomgått någon form av könsstympning. Hur ser kunskapen om könsstympning ut i dag? Och vilket stöd kan ges till dem som drabbas av besvär på grund av ingreppet? Lyssna på Inga-Maj Andersson, utredare på Socialstyrelsen, Bita Eshraghi, gynekolog på Södersjukhusets Amelmottagning som tar emot flickor och kvinnor med erfarenhet av könsstympning, och Fana Habteab på Riksföreningen stoppa kvinnlig könsstympning. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (190125).

Idag lever ca 400 000 personer över 65 år i digitalt utanförskap och riskerar att stängas ute från flera delar av samhället. Hur kan kommunen arbeta för att öka digital tillgänglighet och även kompetens hos äldre personer? Kan användning av dator och internet minska ensamhet? Lyssna på Christel Lynch från Folkhälsomyndigheten, Gunilla Fahlström från SBU och Carina Gustafsson från Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (190112).  

Hur kan man samtala med barn och varför är det viktigt att barn är delaktiga i samtalet? I podden ger vi tips på olika sätt man kan bemöta barn baserat på deras ålder och upplevelser och hur man kan förbereda samtalet med barnet för att hjälpa barnet att komma till tals. Greta Schibbye, specialistsjuksköterska inom barn och ungdom, på Sachsska barn-och ungdomssjukhus och Viktoria Hugosson, ungdomshandläggare socialtjänsten Stockholms stad delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Thomas Jonsland, utredare på Socialstyrelsen berättar om kunskapsstödet ”Att samtala med barn”. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (181214). 

Alla vill ha vård i tid men vårdens resurser är inte oändliga. Professionen prioriterar därför patienter på olika sätt. Vad ligger till grund för prioriteringarna och kan det ändå uppstå undanträngningar?  Lyssna på Thomas Davidsson, docent utvärdering och hälsoekonomi på Prioriteringscentrum Linköpings universitet, Per Weitz, överläkare öron, näsa och hals i region Västmanland  och Ingrid Schmidt, projektledare och sakkunnig på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (181130). 

Hur upptäcker socialtjänsten barn som är utsatta för människohandel och exploatering? Och på vilket sätt kan barnen skyddas? Lyssna på Jenny Selenius, regionskoordinator mot människohandel och Maria von Bredow, utredare på Jämställdhetsmyndigheten. Maria Stensson, jurist på Socialstyrelsen vägleder kring vad lagen säger. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (181121). 

Mycket av den högspecialiserade sjukvården är både komplicerad och sällan förekommande. Är det rimligt att allt görs på många sjukhus eller skulle vi få en mer jämlik vård med högre kvalitet om viss vård koncentrerades till några få sjukhus i landet? Lyssna på Peter Nordqvists berättelse om sin dotter med medfött hjärtfel, Jens Johansson  Ramgren, barnhjärtkirurg och sektionschef för Barnhjärtkirurgiska Sektionen på Skånes Universitetssjukhus, Mats Synnergren, barnhjärtkirurg och verksamhetschef för Barnhjärtcentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kristina Wikner, chef för Socialstyrelsens enhet för högspecialiserad vård. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (181116). 

Hösten 2015 tillträdde hon befattningen som generaldirektör för Socialstyrelsen. Hur har de här åren varit? Vilka frågor brinner hon extra för? Och var är Socialstyrelsen om tre år? Lyssna på Olivia Wigzell som samtalar med myndighetens kommunikationschef Ola Billger i avsnitt 52 av myndighetens podd På djupet (181112).

Varför rekommenderas screening för bröstcancer men inte för prostatacancer? Vilka för - och nackdelar finns det med screening och hur beslutas vilka sjukdomar och tillstånd som ska screenas för? Lyssna på Sven Törnberg, Onkolog och Screeningkunnig, Stefan Lamme, ledamot i Screeningrådet och representant för Södra Regionsjukvårdsnämnden och Johanna Kain, projektledare Screeningprojekt på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen (181102).

Vad är våldsbejakande extremism och hur kan socialtjänsten arbeta för att barn och unga vuxna inte ska dras in i detta? Lyssna på Monica Axelsson och Åsa Carlsson från verksamheten Trygga föräldrar, socialtjänsten i Örebro hur de arbetar med familjer vars barn är eller riskerar att bli involverade i våldsbejakande extremism. Från Socialstyrelsen deltar utredarna Olga Gislén, och Maria Boustedt Hedvall. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (181026) 

Många ensamkommande barn måste idag återvända till sina hemländer. Hur ser deras situation ut under asylprocessen och hur kan barnets bästa tas tillvara? Elisabeth Lindholm, projektledare i Strömsund berättar om hur bra samarbete mellan aktörerna kring ensamkommande barn skapas och behovet av förberedelser inför utvisning. Annica Dyberg, Samordnare - Ensamkommande barn i Umeå Kommun talar om hur hennes kommun arbetar och Elisabet Svedberg, Utredare, Kunskapscentrum för ensamkommande barn, Socialstyrelsen ger ett nationellt perspektiv.

Många barn översätter i stället för professionell tolk åt sina föräldrar. Men vad innebär det när ansvaret ligger hos barnet att översätta och medla inom socialtjänst och sjukvård när något går fel? Lyssna på Sukran Kavaks egna upplevelser av att översätta som barn. Eva Norström och Petra Höglund, från Linnéuniversitetet, berättar om studier och forskning kring konsekvenser och möjliga lösningar, Merike Hansson utredare på Socialstyrelsen medverkar. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (181012)