Podcasts about i sveriges radios

Det dröjde mer än 100 år innan den andra upplagan av den svenska psalmboken gavs ut år 1819. Hör om vad det var som gjorde att det tog tid och om några av de nya psalmerna som kvalade in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje gång som det tagits fram en ny psalmbok har det uppstått konflikter, om vilka psalmer som ska få vara kvar och vilka nya som ska tillkomma. Psalmerna väcker känslor och psalmböckerna avspeglar sin tid.I Människor och tros serie om Sveriges mest använda bok dyker programledare Åsa Furuhagen ner i historien tillsammans med Susanne Wigorts Yngvesson, en kunnig entusiast och etikprofessor. Hör om debatten kring vilken Gud svenska folket egentligen ska sjunga om i kyrkbänkarna. Diskussionen om tradition och förnyelse fortsätter än idag och är en av vår tids kulturstrider.”Psalmboken har varit den mest betydelsefulla boken som finns i Sverige” säger Susanne Wigorts Yngvesson.Avsnitten innehåller mycket musik, gamla och nya tolkningar av folkkära psalmer och mer okända skatter. I Sveriges Radios arkiv finns inspelningar från tidigt 1900 tal men lyssnarna får också möta nutidens artister. Vi får både lära kända dåtidens psalmister och möta några av de som skickat in förslag på ett förslag till den nya psalmboken. Hör Claudia Ingrao som skrivit en sång som skulle kunna bli en ny psalm i den kommande psalmboken.Reportrar: Ebba Sörhag, Edgar MannheimerProgramledare och producent: Åsa FuruhagenMusik i avsnitt 2:En vänlig grönskas rika dräkt Nr 201 (Psalmboken 1986)Waldemar Åhlén, MusikAnders Widmark, arrangemang och pianoDin Klara Sol Går Åter Opp, Nr 176 (Psalmboken 1986)Exekutor: Oscar Bergström, BarytonUpphovsman: Christian Störl, Musik Johan Olof Wallin, Översatt TextDin Klara Sol Går Åter OppExekutor: Göingeflickorna, SånggruppDin Klara Sol Går Åter OppExekutor: Turid Lundqvist, SångUpphovsman: Anita Habel, TextBereden Väg För Herran, Nr 103 (Psalmboken 1986)Exekutor: Anders Widmark, InstrumentalgruppUpphovsman: Trad Från Sverige: Dalarna: Boda, Musik Anders Widmark, ArrangemangLa Marseillaise, Frankrikes Nationalhymn, 1792Exekutor: Hugo Alfvén, Dirigent Od (Uppsala), ManskörUpphovsman: Claude Joseph Rouget De Lisle, Text och musikVar Hälsad Sköna Morgonstund, Folklig Koral Nr 55 Vers 1-2 (1819 Års Psalmbok)Exekutor: Andreas Hoas, SångUpphovsman: Johan Olof Wallin, Text, Trad, MusikVar Hälsad Sköna Morgonstund, Nr 119 (Psalmboken 1986)Exekutor: Gary Graden, Dirigent, Sandra Marteleur, Fiol, Sankt Jacobs Kammarkör (Stockholm), Kör, Gunnar Idenstam, OrgelUpphovsman: Johan Olof Wallin, Text, Philipp Nicolai, Musik, Gunnar Idenstam, ArrangemangVar Är Den Vän Folklig Koral Nr 305 ( Psalmboken 1986) (Med Omarbetad Text) Exekutor: Gustaf & Viktor NorénUpphovsman: Johan Olof Wallin, Text, Trad Från Sverige: Dalarna: Malung, Musik, Gustaf Norén, Arrangemang, Viktor Norén, ArrangemangBlott En Dag Ett Ögonblick I Sänder, 1986 Nr 249 ( Psalmboken 1986) Här med Originaltexten: Han Som Bär För Mig Ett ModershjärtaExekutor: Carola Häggkvist, SångUpphovsman: Lina Sandell-Berg, Text, Oscar Ahnfelt, Musik, Iver Kleive, Arrangemang, Marian Lisland, ArrangemangBlott En Dag Ett Ögonblick I SänderExekutor: Merrill Dunlop, Orgel, Einar Ekberg, SångBlott En Dag Ett Ögonblick I SänderExekutor:Freddie Wadling, Sång, Hisingen, Hornmusikkår Frälsningsarmén

Svenska kyrkan håller på att ta fram en ny psalmbok. Den femte versionen sedan den första officiella psalmboken kom ut år 1695. Här är historien om Sveriges mest använda bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje gång som det tagits fram en ny psalmbok har det uppstått konflikter, om vilka psalmer som ska få vara kvar och vilka nya som ska tillkomma. Psalmerna väcker känslor och psalmböckerna avspeglar sin tid.I Människor och tros serie om Sveriges mest använda bok dyker programledare Åsa Furuhagen ner i historien tillsammans med Susanne Wigorts Yngvesson, en kunnig entusiast och etikprofessor. Hör om debatten kring vilken Gud svenska folket egentligen ska sjunga om i kyrkbänkarna. Diskussionen om tradition och förnyelse fortsätter än idag och är en av vår tids kulturstrider.”Psalmboken har varit den mest betydelsefulla boken som finns i Sverige” säger Susanne Wigorts Yngvesson.Avsnitten innehåller mycket musik, gamla och nya tolkningar av folkkära psalmer och mer okända skatter. I Sveriges Radios arkiv finns inspelningar från tidigt 1900 tal men lyssnarna får också möta nutidens artister. Vi får både lära kända dåtidens psalmister och möta några av de som skickat in förslag på ett förslag till den nya psalmboken. Hör även Jannike Forsberg som skrivit ett förslag till en ny psalm i den kommande psalmboken som beräknas bli klar först år 2030.Reportrar: Albin Bohlin, Edgar MannheimerProgramledare och producent: Åsa FuruhagenMusik i avsnitt 1:En vänlig grönskas rika dräkt Nr 201 (Psalmboken 1986)Waldemar Åhlén, MusikAnders Widmark, arrangemang och pianoGud Är En Av Oss Vid Detta Bord, Nr 396 (1986)Musik: Trad Från Usa,Översatt Text: Anders FrostenssonIrma Schultz Keller, Sång och arrangemang, Lasse Englund, GitarrHerre Signe Du Och Råde Nr 77:5 (1986)Jesper Svedberg, Text, Johann Schop, MusikOrig: Werde Munter Mein GemütheAnders Eby, Dirigent, Mikaeli KammarkörVår Gud Är Oss En Väldig Borg Nr 237 ( 1986)Martin Luther, Text och musikOrig: Ein' Feste Burg Ist Unser Gott, Olaus Petri, Översatt TextAnders Eby, Dirigent, Mikaeli KammarkörVår Borg Är Oss En Väldig Gud , Strejkvisa,Travesti På Texten Till ”Vår Gud Är Oss En Väldig BorgKjell Westling, Orgel, Fred Lane, Sång ,Kjell Westling, SångI Himmelen, I Himmelen (Arr), Nr 169 (1986)Laurentius Laurinus, Text Trad från Dalarna: Orsa, MusikArrangemang för kulning och kör av Karin RehnqvistI Himmelen, I HimmelenFolkmusikgruppen TriakelI Himmelen, I HimmelenHåkan Sund, arrangemang och pianoAdolf Fredriks Bach-Kör

Dmitri Plax berättar om Maria Stuart av Friedrich Schiller, en pjäs som påverkat hans syn på teaterkonsten. Vad handlar den pjäsen egentligen om? Två 1500-tals drottningar eller något helt annat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Friedrich Schiller skrev Maria Stuart år 1800, om två historiska drottningar: Maria av Skottland och Elisabeth av England. Maria och Elisabeth. Den svarta drottningen och den röda. Ett schackparti med oviss utgång: vem vinner? Vem förlorar? I stunden och i ett historiskt perspektiv? Idag och i evigheten?Bland flera uppsättningar av den pjäsen återfinns en särskild, en som Ingmar Bergman gjorde på Dramaten i Stockholm. I Sveriges Radios arkiv finns inga ljudupptagningar från just den uppsättningen, men flera andra finns med och lyssnaren får höra små klipp från dem som ljudillustrationer, från 50- 70- och 2000-talet. Uppsättningarna i programmet:”Ur Maria Stuart”, från 1956. Översättning: Bertil Malmberg, regi: Eddie Stenberg. Med bl. a.: Gunnel Broström, Karin Kavli”Maria Stuart”, från 1974. Översättning: Bertil Malmberg, regi: Jan Lewin. Med bl.a.: Marianne Hedengrahn, Marianne Wesén”Maria Stuart”, från 2010. Översättning: Magnus Lindman, musik: Rasmus Persson, regi: Melika Melouani Melani. Med bl. a.: Mina Azarian, Thérèse Brunnander ”Tiden second hand” av Svetlana Aleksijevitj, från 2015. Översättning: Kajsa Öberg Lindsten, musik: Dror Feiler, regi: Dmitri Plax. Med bl.a.: Pernilla August, Lena Endre

P3 Historias Cecilia Düringer tipsar om nya podden P3 Klassikern. I P3 Historia har du hört oss berätta om Mary Shelley. I Sveriges Radios nya litteraturpodd P3 Klassikern berättar programledaren Emelie Rosenqvist och författaren Sara Bergmark Elfgren om boken som skapade världslitteraturens mest berömda monster.Frankenstein var den första science fiction-romanen och en riktig klassiker som blivit förlaga till hur monster och zombies skildras i populärkulturen.Alla avsnitt av P3 Klassikern, podden om de ikoniska böckerna du borde läst, finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

Dessutom om Finlands Natomedlemskap, amerikansk journalist gripen i Ryssland, virtuella djurparker, Klimatpolitiska rådets rapport och samisk melodifestival. I Sveriges Radios veckomagasin Godmorgon, världen! om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. TIMME 1Riksdagsval i FinlandFinland på väg in i NatoAmerikansk journalist gripen i RysslandÄr virtuella djurparker framtiden?Veckans krönika Nina WormbsVeckans panel: Fredrik Haage, Smålandsposten, Linda Jerneck, Expressen, Göran Greider, Dala-DemokratenTIMME 2Kris i småhusbranschenKlimatpolitiska rådets rapportUSA och bankkrisens konsekvenser i Silicon valleySamisk melodifestivalVeckans kåseri Emil Jensen

I Sveriges Radios julkalender talades det om mat förr i tiden och då speciellt aladåben. Minns du den? Hur har vi det med våra jultraditioner på julbordet? Hur inspirerande är vi av nutiden? Har du en helt annan tradition och lagar finsk morotslåda, bakar det persiska brödet barbari eller kör du helt vegetariskt? Fler och fler hushåll går ju över till grönare och ekologiska alternativ men gäller det även julbordet? Hur tänker du? Vad kan du inte vara utan? Vad lagar du om du har både veganer och köttätare som julgäster? Vad kan du inte vara utan? Och hur gör du i år om ni inte är så många firar det traditionella julbordet med mat som räcker i flera dagar, vad satsar du på i år? Ge oss dina bästa tips, dels på vad du lagade förr och vad du minns från din barndom, eller om du hittat på något helt nytt. Vi har ju också många som bär på olika matkulturer vad har du för traditioner, vad har du med dig från din kultur? Låt oss inspireras av varandra. Berätta för oss om vad du absolut inte kan missa? Torkade ni långan som sedan saltades och blöttes upp och blev det vi nu köper färdigt lutfisken? Kanske har du mer tid nu och kan börja förbereda en annorlunda jul., hur tänker du, vad lagar, bakar du? I kväll i Karlavagnen vill vi att du inspirerar oss med dina tankar om julmat i olika former/recept. Eller du kanske rent av kör spagetti och köttsfärssås eller något helt annat?  Dela med dig till oss i kväll. Programledare är Sanna Lundell. Vi startar efter Radiosporten kl 22.30 men slussen är öppen redan 21.00 telefon:  020 22 10 30, eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se

Monica Zetterlunds låtar, unika röst och frasering glöms inte bort. Hör henne själv berätta om sitt liv i inspelningar som tidigare varit ohörda av de flesta. Jag har vari ärli i de jag har gjort sen om det inte har ble så hundraprocentigt bra all gånger, men jag har gjort så gôtt ja kun. Monica Zetterlund känns alltid aktuell, aldrig bortglömd, inte minst tack vare låtarna, den unika rösten, fraseringen och behandlingen av det svenska språket. Hon följde sin känsla och intuition och bejakade sitt värmländska ursprung. Den uppmärksammade biofilmen om henne berättade en historia. Här får vi en annan, till stora delar berättad av henne själv, på värmländska. Hennes liv har genom åren belysts ur flera vinklar i till exempel radio, tv, böcker och film. Trots detta finns intervjuer och inspelningar med Monica som är ohörda av de flesta. I Sveriges Radios arkiv finns allt från konsertinspelningar från slutet av 50-talet till intervjuer från hennes senare år i livet. År 2016 gavs en skiva ut med en unik inspelning från Monica Zetterlunds första scenshow, som ägde rum på Berns i januari 1964. Hör delar av inspelningarna i två entimmesprogram om och med Monica Zetterlund.  Programmen är gjorda av Eva Schöier och för presentationen svarar Stefan Wermelin.

Sina främsta verk fick Franz Berwald aldrig själv höra. Musiken ansågs bisarr, och uppskattningen kom först efter hans död. Idag räknas Berwald som en av de mest betydande svenska tonsättarna. Ända sedan Radiotjänst började sina sändningar för 90 år sedan har Franz Berwalds musik klingat i etern och hans märkliga livshistoria har blivit känd genom radion. Landets främsta Berwaldexperter har sett till att hans symfonier, kammarmusik, operor och operetter har framförts och presenterats; flera Berwaldkännare har varit direkt knutna till radion. Det var alltså helt följdriktigt att Sveriges Radios orkesterstudio fick namnet Berwaldhallen när den invigdes 1979. Franz Berwald var född och uppvuxen i Stockholm. Redan som tonåring fick han plats som violinist i Hovkapellet, men så småningom började han inse att hans yrkesbana var tonsättarens. I sin livstid passade Franz Berwald dåligt in i det svenska musiklivet. När musikälskarna och tonsättarna föredrog mindre pianostycken och sånger, då komponerade han i stora former symfonier, tonmålningar, brett upplagd kammarmusik och operor i en mycket personlig och originell stil. Berwalds samtida tyckte den var bisarr och hans fantasifullhet togs för effektsökeri. Periodvis var det omöjligt för honom att försörja sig inom musikområdet. Men han var en levnadskonstnär som tack vare sin mångsidiga begåvning alltid hittade en utväg, även "när musiken kokade en mager soppa" som han sa. I Christina Tobecks dokumentärserie vävs Franz Berwalds liv och musik samman med radiohistoria. I Sveriges Radios programarkiv finns rikligt med Berwaldinspelningar både av musiker som sedan länge har tystnat och av dem som idag ägnar sig åt hans ömsom spirituella, ömsom vemodigt, lyriskt sjungande tonkonst. Oavsett genre bjuder Berwalds musik alltid på överraskningar! I det första programmet får vi höra Berwaldkännare som Tor Mann, Nils Castegren, Sten Broman och Julius Rabe berätta allt hämtat ur Sveriges Radios rika arkiv. En serie P2-dokumentärer av Christina Tobeck. Del 1 av 4.

Gemensamt för nästan alla som vill ta sig till Europa från krigets Syrien är att de tvingas betala stora pengar till flyktingsmugglare. I Sveriges Radios serie om det som kommit att kallas Fortress Europe har Ekots Johan-Mathias Sommarström träffat flera personer i en stor flyktingsmugglar-organisation i Turkiet. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa på kartan  Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europe  Det finns tre sätt att ta sig till Europa. Det berättar Hisham när vi träffar honom på en uteservering i utkanten av centrala Istanbul. Tobaksröken ligger tät och gästerna pratar högt för att överrösta varandra.  – Man kan gå över landgränsen, man kan ta båten över havet, eller så kan man flyga, berättar han. Hisham är i 25-årsåldern och flydde från Syrien ifjol. Nu bor han med sin flickvän i Istanbul och ingår i en grupp flyktingsmugglare. Det dyraste sättet är att flyga med falska papper – det kan kosta över 10 000 euro. Hisham har specialiserat sig på smuggling med flyg. Han ordnar falska pass och id-kort, ibland tillverkade i samma lokaler som riktiga id-handlingar, och ordnar biljetter. Han samordnar allt med gruppens medlemmar i andra länder, och ser till att mutor går till rätt poliser och tulltjänstemän. Hisham är bara en underhuggare i en stor organisation, men att smugglarna tjänar stora pengar är det ingen tvekan om. – Det är svårt att uppskatta hur många som väntar på att få åka, men det rör sig om tusentals, säger Hisham. Många av de som flyr blir lurade, och i Istanbul bor de sedan kvar, barskrapade, berättar Hisham. – Du hittar dem i parkerna. De luras av oseriösa flyktingsmugglare och tvingas först betala stora summor pengar. Sedan blir de rånade på sitt guld, sina mobiltelefoner och resten av pengarna, säger han. Men Hisham tycker inte att det är något fel med det han gör, trots att han vet att det är olagligt. Han ser sitt arbete som en viktig hjälp. Han hjälper oss att få kontakt med sin chef, smugglarbossen. Hisham kallar honom Mafioson… Hör mötet med smugglarbossen i reportaget, eller läs delar av intervjun här. Hisham heter egentligen någonting annat. Johan-Mathias Sommarström, Ekot  johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se Twitter: @ekmathia Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope Fotolicens: CC BY-NC 2.0

1800-talets svenska tonsättarinnor har länge sållats bort i den musikhistoriska urvalsprocessen. Med sju dokumentärer inleder P2 en satsning på dessa musicerande och komponerande kvinnor. Musikalisk bildning och gärna eget musicerande ansågs vara en stor tillgång inom aristokratins och det växande borgerskapets sällskapsliv under 1800-talet. Ett piano skulle finnas i varje respektabelt hem, och det användes flitigt av framför allt frun i huset och av döttrarna. Många blev skickliga pianister och sångare. Inte sällan komponerade de också egna stycken för salongsbruk. Kvinnans sfär var länge begränsad till hemmet och den privata salongen. Att framträda offentligt passade sig inte.Under loppet av 1800-talet skedde stora och omvälvande förändringar i samhället. Kvinnorörelsen växte sig stark, och kvinnans livsrum vidgades. Hennes intellektuella och skapande förmåga var dock länge ifrågasatt. I en liten artikel om Kvinnan som tonsättare stod följande att läsa i Damernas musikblad 1903: Det finnes till och med tänkande män, som med all filosofisk dialektik sträfvat att bevisa, att det egentligen är mot kvinnans egentliga och innersta väsen att därvidlag åstadkomma något betydande.De kvinnor som dristade sig till att framträda på den offentliga arenan som välutbildade tonsättare med samma ambitioner som sina manliga kolleger, fick vara beredda att utstå duster. De vidgade gränserna och komponerade i större former både för orkester och operascenen. En av pionjärerna var Helena Munktell den enda kvinnan bland Föreningen Svenska Tonsättares stiftare 1918.I Sveriges Radios arkiv finns en hel del musik av sällan hörda kvinnliga tonsättare. Denna kommer att klinga i och i anslutning till programmen. Även nyinspelningar utifrån manuskript hämtade från arkivens gömmor, görs exklusivt för serien. Så har Radiokören spelat in den kantat Helena Munktell skrev till kvinnokongressen 1897. Tonsättarinnor i ett manligt musikliv - en programserie i 7 delar av Christina Tobeck:1. 1800-talet omvälvningarnas århundrade 2. Musicerande kungligheter 3. Musikaliska salongsmiljöer 4. Familjen Munktell och musiken 5. Helena Munktell med konsten som äkta hälft 6. Helena Munktell i kvinnorörelsens kretsar 7. Helena Munktell vid Siljans långa arpeggierUnder 2012 återkommer vi med flera tonsättarporträtt. Den första att presenteras i ord och ton är Helena Munktell!

Inför Barnens Romanpris som börjar sändas i morgon tisdag kl 11.03 återutsänder vi idag två program om barns läsning. Ett 20.03 och ett tidigare idag kl.11.03. Barnen med underrubriken "Att lära sig läsa". Programmet sändes första gången i januari 2009. I Sveriges Radios barnlitteraturprogram, Barnens Romanpris diskuterar fem 6:eklassare från Änggårdsskolan i Linköping fem romaner och utser en vinnare. På fredag den 12 augusti 11.03 avslöjas vem som blir pristagare i en direktsändning från Kulturhusets speciella barnbibliotek TioTretton. Ni som är i närheten är hjärtligt välkomna att delta under prisutdelningen.

Inför Barnens Romanpris som börjar sändas i morgon tisdag kl 11.03 återutsänder vi idag två program om barns läsning. Ett klockan 11.03 och ett kl.20.03 här i P1. Första programmet har rubriken Läsa saga! och sändes första gången i januari 2009, strax innan Barack Obama blev USAs nye president. I Sveriges Radios barnlitteraturprogram, Barnens Romanpris diskuterar fem 6:eklassare från Änggårdsskolan i Linköping fem romaner och utser en vinnare. På fredag den 12 augusti 11.03 avslöjas vem som blir pristagare i en direktsändning från Kulturhusets speciella barnbibliotek TioTretton. Ni som är i närheten är hjärtligt välkomna att delta .