Podcasts about klimatrapport

Ring P1 från Göteborg om bland annat en ny rapport om klimatet från FN, Julian Assange, visitationszoner och om minnet efter Aleksej Navalnyj. Programledare: Belinda Olsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad kan man dra för slutsatser av FN:s klimatpanel IPCC:s nya rapport som kom i veckan? Gäst: Mikael Karlsson, Miljöforskare vid Uppsala Universitet Programledare: Jon Andersson

Fanny Wijk har djupdykt i historiens tyngsta klimatrapport som FNs klimatpanel IPCC släppte igår. Det är inte helt oväntat dyster läsning, men inte utan ljusglimtar. Linnea Rönnqvist pratar om en gammal Paradise hotel-säsong som stoppades efter anklagelser om sexuella övergrepp i en tidigare säsong. Nu har den börjat sändas, två år efter inspelningen.Och så kommer reporter Filip Persson och pratar om att väntetiderna på Göteborgs akutmottagningar är bland de längsta i landet – hälften av patienterna får vänta över fem timmar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

JUST NU: Christopher Garplind erkänner sitt fusk på förra veckans Hanna-quiz! Julia Fredriksson från P3 Nyheter snackar kriget i Ukraina som kanske vänder. DN:s klimatreporter Alexandra Urisman Otto pratar om FN:s klimatrapport. Hanna Hellquist är fascinerad av fascinerade växters dag och är ännu mer fascinerad av trädgårdsmästaren Anders Stålhand som pratar om det. Och Tommie X snackar Camilla Henemark a.ka. La Camilla! Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften. Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra stål utan kol med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.Medverkande: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Annika Digréus, miljöreporter på Ekot, Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi, Mats Eriksson, klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, Francis X. Johnson, forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.Skriv till oss: vet@sverigesradio.seReportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten 

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Det är en ödesmättad beskrivning som FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport ger av vår värld: Människan förstör sakta men säkert sin enda plats i universum och vårt hopp ligger till naturens motståndskraft. Klotet har valt ut fem viktiga punkter ur rapporten: Konsekvenserna för oss och vår planet har blivit mer omfattande och allvarligare.Människor i alla regioner i hela världen drabbas redan idag, men i olika grad.Effekterna blir värre ju mer temperaturen höjs och ekosystem är redan i dag på gränsen för vad de klarar av.Att skydda och återställa ekosystem och natur i stor skala, mellan 30 och 50 procent av jordens natur, är enligt IPCC en av de viktigaste åtgärderna för att både mildra klimatförändringarna och att anpassa oss till dem.Ett positivt besked: Anpassning räddar liv. Men fönstret håller på att stängas innan människan hinner säkra en beboelig planet och hållbar framtid.Diskussion med Johan Rockström, Marie-Louise Kristola och Emily Boyd: Ekosystem nära gränsen för vad de klarar avMedverkande: Johan Rockström, Marie-Louise Kristola, Emily Boyd, Erik Glaas, Merja Willman, Sofie StorbjörkSkriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonReportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProducent: Anders Wennersten

Fortfarande finns en chans att hejda klimatkatastrofen, men det är bråttom. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel står det även klart att våra klimatanpassningar inte är särskilt effektiva. Dagens Nyheter klimatreporter Jannike Kihlberg berättar om vad som skiljer den här rapporten från de tidigare. Samtidigt hamnar klimatkrisen ofta i skymundan för annat – klarar vi av att hantera flera kriser samtidigt?

Jorden har blivit en grad varmare sedan slutet på 1800-talet och det är nu enligt FN:s klimatpanel ställt utom tvivel att vi människor värmer planeten. Kom ihåg de sakerna och tre till så har du hyfsad koll på det viktigaste ur rapporten som FN:s klimatpanel IPCC kom med i augusti. Vi plockar fram rapportens fem viktigaste punkter tillsammans med Johan Kuylenstierna, naturgeograf och ordförande i klimatpolitiska rådet, och Ekots miljöreporter Annika Digréus. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

På måndag ska FN:s klimatpanel IPCC återigen presentera en av sina stora rapporter om jordens klimat. Med de senaste årens framsteg inom forskningen finns en hel del intressant att se fram emot. Mycket har hänt inom både forskningen och det internationella klimatsamarbetet sedan senaste gången IPCC kom med en motsvarande kunskapssammanställning, även om panelen har släppt ett antal specialrapporter under tiden. Erik Kjellström som är professor i klimatologi på SMHI säger att på grund av de senaste årens klimatförändringar har forskarna nu kunnat få mer riktiga observationer av extrema väderhändelser. Det gör att vi kan se fram emot intressanta slutsatser om riskerna för just extremväder i rapporten, bland annat. Med i programmet är också Sveriges Radios miljöreporter Annika Digréus på Ekot. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

FN:s omskakande klimatrapport om världens hav. Trumps telefonsamtal med Ukrainas Zelenskyj – om riksrätt och fjäsk som diplomatisk metod. Och så är frågan: varför gick resebolaget Thomas Cook i konkurs? Programledare: Johar Bendjelloul

Ring P1 från Göteborg om bland annat cyklister, klimatrapport och skatt på pension. Programledare: Tomas Tengby

Barn som får välling stup i kvarten riskerar att bli feta. Forskningspengar går till spillo när många studier på medicinska behandlingar aldrig avslutas. Elefanter brakar genom stängsel för att äta av bönders grödor, men bikupor längs åkrarna kan hjälpa. Ytterligare en rapport från FN:s klimatpanel - den här gången om hur vi ska göra för att få ner utsläppen av klimatgaser. Programledare: Lars Broström

Följ med ut på prärien bland torkhärjade köttdjur, smygstartat vårbruk och nyplanterade granar. Möt också Kansasbonden Greg Peterson från the Peterson Farm Brothers som har gjort lantbrukssuccé på Youtube. Det här är Lantbrukspoddens USA-special som sträcker sig över hjärtat av majsbältet i den amerikanska mellanvästern.

Bill Gates stora intresse för kor, en jordbävning skakade Vättern för 11 500 år sen, FN:s klimatpanels delrapport nummer 2 av fem drogs i långbänk och CERN var självironiska i sitt aprilskäm. Vetenskapsradions veckomagasin med programledare Lars Broström.

Ny Eu-rapport visar att svenskar idrottar mest inom EU, men är också bland de som sitter mest. Den första konstgjorda kromosomen som satts in i en jästcell - litet steg för jästen, men stort steg för forskningen. Ökad gallproduktion kan ligga bakom viktnedgång efter magsäcksoperation. Ny klimatrapport kommer i helgen.