Podcasts about vattenfalls

PÅ HÖG HÖJD MED JESPER BORG!   Denna vecka gästas Vindkraftspodden av Jesper Borg O&M Manager på Vattenfall. Vi har ett väldigt intressant samtal bl.a. om Vattenfalls landbaserade vindkraftsparker, hur Vattenfall driftar sina vindkraftverk när det är negativa priser, teknikutveckling och hur jobbar de med markägare & närboende under drifttiden.    Vi får även en inblick i livet som vindkraftstekniker, hur en arbetsdag ser ut, säkerhetsfrågor, isrisker och om man kan arbeta i vindkraftverk trots höjdskräck, och mycket mera!   Programledare är Olle Hedberg & Erik Grönlund Podcasten produceras av Newera Energy

I dagens avsnitt får vi höra den äventyrliga sagan "Pojken och den ensamma draken", önskad av William, 4 år från Falköping. Följ med den modiga fyraåriga Ali Reza på en magisk resa till Vattenfallsön, där han möter en ensam drake som är missförstådd av öns invånare. Tillsammans ger de sig ut på ett spännande äventyr som lär oss om vänskap, förståelse och vikten av att inte döma andra för tidigt. En hjärtevärmande berättelse som visar att även de mest oväntade möten kan leda till de finaste vänskaper. Som alltid bjuder vår kära Aida på lysande fakta. Idag om fyrar! Så häng med Ali Reza och draken på deras flygande äventyr, medan vi lyser upp er kväll med magiska berättelser. God natt och trevlig lyssning. Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

I detta avsnitt av Innovationslandet utforskar vi Vattenfalls ambitiösa mål att leda omställningen mot en fossilfri framtid. Emma Frans samtalar med Anja Alemdar, chef för Vattenfalls Public & Regulatory Affairs på Vattenfall Sverige, för att utforska hur Sveriges elproduktion och nät står inför en omvälvande tid med en förväntad fördubbling av elbehovet fram till 2045.  Avsnittet är en del av serien Charge for Change där vi fördjupar oss i de centrala energifrågorna i Sverige.    Avsnittet spelades in den 26 februari och är ett betalt samarbete med Vattenfall. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli.

I detta avsnitt träffar vi Marie Kimming, chef för landbaserad vindkraftsutveckling i Sverige på Vattenfall Vindkraft. Vi får höra om Vattenfalls stora satsning på landbaserad vindkraft i Sverige, både om megaprojekt i norr men även om spännande projekt i södra Sverige, och hur vattenkraften kan samspela med en vindkraftsutbyggnad. Det finns många myter om statliga Vattenfall, stämmer dessa? Har Marie en röd telefon med direktaccess till Statsministern? I avsnittet får vi även lära känna Marie lite mera och höra om hennes bakgrund.   Marie boktips: https://www.akademibokhandeln.se/bok/alven-i-mig-en-resa-ett-vattendrag-en-svensk-historia/9789100800901?gad_source=1&gclid=EAIaIQobChMI-JDq7tyggwMVAjetBh2TTgE3EAAYASAAEgL5EvD_BwE   Podcasten produceras av www.neweraenergy.se    

När Mikael Nordlander sommaren 2020 senast gästade podden var visionerna kring fossilfritt stål i Norrbotten redan stora. Genom HYBRIT-samarbetet (där LKAB, SSAB och Vattenfall ingår och där Mikael sitter med i styrelsen och i styrgrupper för Vattenfalls räkning) pratade man om ett industriprojekt med potential att kapa 10% av svenska koldioxidutsläpp.  När nu Mikael återbesöker podden har vi mycket att plocka upp: Hur har det gått med de fyra pilotprojekten som ska lägga grunden för tillverkningen av fossilfritt stål? Hur mycket stål har till dags datum tillverkats? Och satte även Mikael kaffet i vrångstrupen när LKAB aviserade vad de kallade “den största svenska industriinvesteringen någonsin” med potential att minska utsläppen i stålvärdekedjan med motsvarande två tredjedelar av Sveriges utsläpp? Men mest pratar vi om den el- och vätgasinfrastruktur som behövs för att möjliggöra satsningarna kring fossilfritt stål i Norrbotten. Vi får perspektiv på stålindustrins potentiella energi- och effektbehov under kommande decennier och de verktyg som finns tillgodo för att elsystemet ska kunna följa med. Vi dyker ner i HYBRIT:s vätgaslager (som testats sen sommaren 2022) och Mikael resonerar kring hur det kan gå till när en vätgasinfrastruktur etableras och börjar grena ut sig. Om du gillade avsnittet med Mikael kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Per Klevnäs, Om Europas materialomställning Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar) Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Regeringen vill att Vattenfall ska bygga ny kärnkraft snabbt. Men bolaget måste agera affärsmässigt och generera vinst. Så blir det någon ny kärnkraft? Och hur går det med vindkraften? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu undersöker det statliga energibolaget Vattenfall förutsättningarna för att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige, och vilken typ av reaktorer de i så fall ska bygga. Vattenfalls vd Anna Borg säger att hon är öppen för både konventionella reaktorer och små modulära reaktorer, SMR, men att inget är bestämt än.”Det här är ju en process, det kommer att visa sig när vi vet mer och vi har fått in mer skarpa offerter ifrån de företag vi diskuterar med, så det är många steg kvar. Men vi vill gärna bygga ny kärnkraft och vi jobbar för fullt för att kunna göra det.”, säger Anna Borg.Statliga pengar förutsättning för ny kärnkraftI och med omställningen till fossilfri energi kommer elförbrukningen att öka kraftigt i Sverige. Regeringen och SD har presenterat en Färdplan för ny kärnkraft och varit tydliga med att de vill att Vattenfall ska bygga nya reaktorer i Sverige snabbt. Men enligt Vattenfalls ägardirektiv ska de agera affärsmässigt och generera vinst. Enligt Anna Borg är det inte lönsamt på kommersiell grund att bygga kärnkraft. För att det ska löna sig för bolaget behöver staten vara med och dela på den ekonomiska risken.”På kommersiell grund så kommer det inte vara möjligt att bygga de storskaliga reaktorerna, ens på lång sikt. Med de små modulära skulle det kunna vara kommersiellt gångbart att bygga på lite längre sikt, men inte på kort och medellång sikt.”, säger Anna Borg.Både regeringen och Vattenfall undersöker olika modeller för riskdelning mellan staten och kärnkraftsproducenter.Dyrare att byggaEnligt Internationella energirådet IEA är det mer än dubbelt så dyrt att bygga kärnkraft jämfört med att bygga havsbaserad vindkraft, och skillnaden kommer att bli ännu större på sikt.På senare tid har byggnadskostnaderna – för både kärnkraft och vindkraft – stigit kraftigt på grund av högre räntor och dyrare material. När det gäller vindkraft till havs påverkas kalkylerna också av Tidöpartiernas beslut att staten inte längre ska betala för anslutningsledningar ut till vindkraftsparker.Vattenfall har sedan 2002 planer på att bygga havsbaserad vindkraft vid Kriegers flak utanför Trelleborg men om bolaget måste stå för anslutningskostnaden blir det för dyrt att bygga, säger Anna Borg.”Jag tror att det blir svårt, det motsvarar närmare en tredjedel av projektkostnaden, så det är ju väldigt stora belopp.”, säger Anna Borg.Vattenfall har ännu inte fattat beslut om Krigers flak.Gäst: Anna Borg, vd Vattenfall Programledare: Mikael Kulle Kommentar: Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på EkotTekniker: Linus SjöholmProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredagen den 8 december

Fossilfri vätgas pekas av både näringsliv och politiker ut som en avgörande pusselbit för att kraftigt få ner utsläppen av växthusgaser och rädda klimatet. Men kommer det verkligen att fungera? Med Christian Sandström, biträdande professor, Jönköping International Business School och Ratio. Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik och egen företagare inom rådgivning och utbildning på kärnkraftsområdet, Gustav Green, forskare inom förnybara energisystem och vätgassystem på forskningsistitutet RISE och Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten, bland annat Hybrit. Programledare: Magnus Thorén Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fossilfri vätgas pekas av både näringsliv och politiker ut som en avgörande pusselbit för att kraftigt få ner utsläppen av växthusgaser och rädda klimatet. Men kommer det verkligen att fungera? Med Christian Sandström, biträdande professor, Jönköping International Business School och Ratio. Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik och egen företagare inom rådgivning och utbildning på kärnkraftsområdet, Gustav Green, forskare inom förnybara energisystem och vätgassystem på forskningsistitutet RISE och Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten, bland annat Hybrit. Programledare: Magnus Thorén

LYSSNA PÅ HELA AVSNITTET HÄR: https://www.patreon.com/snettinatbakat Del två om OS i Los Angeles handlar om Lennart Hyland, som där gör sitt sista mästerskap och därmed avslutar den mest fascinerande karriären svensk etermedia någonsin har sett och kommer att se. I ett svagt ögonblick lovar Tommy Engstrand, dåvarande chef på Radiosporten, att Lennart ska få åka med, och sen är det för sent att ändra sig. Vi ger er Hylands väg fram till 84, genom den accelererande alkoholismen, och lyssnar på hans sista ord som sportreporter. Dessutom: den verkliga anledningen till att Åke Strömmer slutade på Radiosporten(!), en natt i en fuktskadad svensk sommarstuga, och så läser vi lite ur Vattenfalls interntidning "Vi i VattenfallI" I REALLY NEED YOU TONIGHT! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Öresundsbron har dragit ner kraftigt på sin belysning, allt medan fem miljoner lampor glittrar på Jul på Liseberg. Vad spelar belysningen för roll i elspartider? De dramatiskt höjda elpriserna har fått bland andra olika kommuner att välja delvis och tidvis nedsläckning av gatubelysning. Men Energimyndigheten har förvånats över den strategin, säger analyschefen Gustav Ebenå. Forskarna Vania Ceccato och Lina Bertling Tjernberg på Kungliga tekniska högskolan och doktoranden Katarina Hennig på Lunds universitet ser också generell nedsläckning av offentliga miljöer som ett trubbigt eller rentav fel instrument att använda. I programmet medverkar också Vattenfalls klimatcoach Lars Ejeklint, Öresundsbrons anläggningschef Bengt Hergart och Lisebergs marknadschef Mårten Westlund.Bengt Hergart, anläggningschef Öresundsbron; Mårten Westlund, marknadschef Liseberg, Gustav Ebenå; analyschef Energimyndigheten; Vania Ceccato, professor urbana och regionala studier Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm; Katarina Hennig, doktorand miljöpsykologi Lunds universitet; Lars Ejeklint, klimatcoach Vattenfall; Lina Bertling Tjernberg, professor elkraftnät Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm. I programmet hörs också nyhetsklipp kring elbesparingar från Studio Ett och lokala SR-kanaler.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Liz Truss avgår som premiärminister. Vattenfalls vd Anna Borg. Diskrimineringslagen. Kolonilott under vatten i Göteborg. Intervju med häktade oppositionspolitikern Ilja Jasjin. Regeringens nya jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister. Tidöavtalet innebär en rejäl omläggning av energipolitiken. Filippinska fiskare utsatta och attackerade av kinesiska fiskare. Matpriserna går fortfarande upp.

Liz Truss avgår som Storbritanniens premiärminister. EU-toppmöte. Intervju med Vattenfalls vd. Nya Jämställdhetsministern. Intervju med häktad rysk oppositionspolitiker. Med mera.

I vårt 79:e avsnitt satt vi ner med Tord Eriksson, tillförordnad vd för Vattenfall Vattenkraft AB — den del av Vattenfall som äger ungefär 50% av den svenska vattenkraften. Vi börjar med att få en historisk kontext kring vattenkraften i Sverige. Vad låg till grund för byggnationen av de tre första storskaliga vattenkraftverken i Trollhättan (1910), Porjus (1915) och Älvkarleby (1915) — och sedermera efterkrigstidens rejäla utbyggnad av svensk vattenkraft? Varför hamnade vattenkraftverken där de hamnade? Och hur har tekniken utvecklats över tid?  Förutom att vattenkraften producerar en stor andel av svensk el (förra året stod man för 71 terawattimmar eller 42% av elproduktionen) har den även en mycket viktig roll när det gäller att balansera det nordiska elsystemet när utbud och efterfrågan varierar. Tord går igenom hur det här ser ut mer i detalj; vi får höra om hur man schemalägger produktionen i vattenkraftverken, hur kraftverken interagerar med varandra och vad som begränsar flexibiliteten i produktionen.  Avslutningsvis går vi igenom några av de möjligheter och utmaningar som vattenkraften står inför framöver. Bland annat pratar vi om den miljöprövning som vattenkraften ska genomgå under den kommande tjugoårsperioden. Och så får vi höra om Vattenfalls pågående förstudie om att eventuellt återställa det gamla pumpkraftverket i Juktan utanför Storuman.

Om hur Sverige hamnade i skenande elpriser, ansträngda elsystem och om omöjliga löften om snabb förändring. Mats bor i Enviken i nordöstra Dalarna. I vintras fick han och hans familj en chock när elräkningen kom. Trots att han gör allt för att minska energikostnader de eldar med pellets, har sjövärme och solceller så blev decemberräkningen på 17 000 kr, fyra gånger så mycket som december förra året. Hade jag inte haft extrajobb nu, då hade det inte gått, säger Mats.Regeringens förklaring på prisökningen: "Putin-priser"Strax efter Rysslands invasion av Ukraina lanserar Regeringen ett nytt begrepp som förklaring till energipriserna: Putin-priser.Men det finns fler faktorer. Elsystemexperten Maja Lundbäck:Man har lagt ner planerbar produktion i södra Sverige. Vi pratar inte bara kärnkraftsanläggningar utan även kraftvärmeverk.Planerbar elproduktion har minskat2015 höjde regeringen effektskatten på kärnkraft. Det bidrog till att fyra kärnkraftsreaktorer lade ner, nu senast två reaktorer på Ringhals som togs ur bruk 2019 respektive nyårsafton 2020.Enligt en rapport från forskningsorganisationen Energiforsk, skulle elpriserna i höstas varit mellan 30 och 45 procent lägre om Ringhals nedlagda reaktorer fortsatt producera el, allt annat lika.De höga elpriserna beror alltså inte bara på Putins Ryssland utan är också ett resultat av att Sverige, i takt med att planerbar elproduktion har tagits bort, blivit alltmer påverkade av elmarknaden på kontinenten. Vi blir ju mer och mer känsliga för variationer av kol-, olja- och gaspriserna för att vi måste importera, säger Maja Lundbäck.Effektskatt påverkade avvecklingsbeslut av kärnkraftVattenfalls Torbjörn Wahlborg uttalade sig i SVT förra året om beslutet att stänga Ringhals 1 och 2.Beslutet var Vattenfalls, men jag kan också konstatera, hade vi inte haft effektskatten som vi hade 2015 så hade vi inte tagit det beslutet.Men energiminister Khashayar Farmanbar menar idag att beslutet inte hade med skatter eller politik att göra. Det är inte den bilden jag har. Men det är en bild som jag fått att det är ett kommersiellt beslut baserat på att det inte fanns lönsamhet i att uppgradera.Varför tror du han säger så? Det här var ju en intervju förra året? Jag vet inte varför han säger det. Han har säkert sina skäl.Men ni kan inte ha rätt båda två menar jag? Man kan ha olika bild av verkligheten också.Omöjliga löften om havsbaserad vindkraftEnergiministern har flera gånger sagt i medierna att svenskarna inom två år kommer att märka skillnad i elpriser, när Svenska Kraftnät förbättrar elöverföringen eller när vi bygger vindkraftverk till havs. Från P4 Extra i januari: Bygger vi vindkraftverk till havs så pratar vi om ett antal år, ett eller två år, säger Farmanbar.Men Svenska Kraftnät skriver att det inte kommer finnas några vindkraftverk på havet inom två år, utan först framåt 2030. Lina Kinning på branschorganisationen Svensk Vindenergi säger samma sak. Ja, förutsatt att tillstånden kommer på plats så kan vi se de första havsbaserade vindkraftparkerna i Sverige från och med 2028 och framåt.

Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften. Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra stål utan kol med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.Medverkande: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Annika Digréus, miljöreporter på Ekot, Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi, Mats Eriksson, klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, Francis X. Johnson, forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.Skriv till oss: vet@sverigesradio.seReportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten 

Anna Borg har utsetts till näringslivets näst mäktigaste kvinna och Årets toppchef 2022. För Titti Schultz berättar hon varför hon tycker kärnkraft är bra, hur den gröna omställningen ska gå till och att en utfasning av rysk gas kommer bli utmanande för Europa.

På Vattenfall är vi fast beslutna att möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation. Vi vill visa vägen mot en hållbar framtid och stimulera till ett klimatsmartare liv på alla plan. Detta kräver nya perspektiv, konkreta förändringar och en vilja att göra skillnad. Lyssna till hur våra ingenjörer Emma, Pontus och Andreas beskriver sin vardag på Vattenfall och följ med dem på resan mot ett fossilfritt liv.Läs mer på Vattenfalls karriärsida: https://bit.ly/3N8UZ4V See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gäst idag är Kerstin Ahlfont som är CFO på Vattenfall - utsett till Sveriges grönaste energibolag. Vi pratar bland annat om Vattenfalls spännande nutid och framtid, med miljardinvesteringar i samband med klimatomställningen. Dessutom - hur det är att jobba som CFO på ett företag med många strängar på sin lyra och hur Vattenfall hanterar outsourcing. En podcast från Deloitte. Toppskiktet är Elin Widman & Niklas Jogsten Producent och ljudmix: Niki Yrla Projektledare: Johan Wahlfors

Landets utbyggnad av förnyelsebar energi kan snabbt få stor effekt även på den svenska elmarknaden. Exempelvis ska solkraften inom åtta år trefaldigas, och två procent av hela landets yta ska reserveras för vindkraft.Reportage av Marcus Hansson från ett Tyskland i en dramatisk klimatomställningstid för att lämna fossilsamhället, och där fjolårets översvämningskatastrof fortfarande är i färskt minne.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders WennerstenVi möter boende i Ahr-dalen, grundare av medborgarvindparken Reussenköge och vindkraftsanalytikerHörs i programmet: Lu Näkel, översvämningsdrabbad i Ahr-dalen i Tyskland, Johannes Fuhrmann, boende i Ahr-dalen. Johan Lilliestam, professor för energipolitik vid universitetet i Potsdam i Tyskland. Robert Habeck, vicekansler och minister för näringsliv och klimatskydd. Dirk Ketelsen, grundare av medborgarvindparken Reussenköge i Schleswig Holstein. Frank Sondershausen, analytiker på organisationen Fachagentur Windkraft am Land. Gudrun Bode, informationsansvarig på Vattenfalls idag nedlagda stenkolskraftverk Moorburg i Hamburg. Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola, HTU. Andreas Zedler, pensionär och del i en projektgrupp som vill bygga ett lokalt fjärrvärmenät i byn Mayschoss i Ahr-dalen. Heribert Jeandrée, husägare i Ahr-dalen som snart flyttar in i sitt nyrenoverade hus som svårt skadades vid översvämningen 2021.

Rekordhöga elpriser, trånga nät och ett elbehov som bara ökar. Vad kan statliga Vattenfall göra åt saken? Är ny kärnkraft ett alternativ? Gäst: Anna Borg, vd på Vattenfall  Kommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH  Programledare: Mikael Sjödell  Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Ludvig Widman

Lär dig sätta effektiva mål. Vattenfalls vd och koncernchef Anna Borg berättar hur hon själv tänker och gör för att sätta utmanande och motiverande mål, och skapar förståelse och engagemang för att nå hela vägen fram.

Vattenfalls tidigare vd Magnus Hall gäster det senaste avsnittet av Transparens. Magnus startade sin karriär på Holmen där han gick från ledningsassistent till koncernchef. Där blev han sedd och fick ständigt nya spännande utmaningar som gav honom tilltro att stanna i hela 29 år. Efter sin tid på Holmen fick han förtroendet att ta över som vd och koncernchef för Vattenfall. Förra året avslutade Magnus sin tjänst efter 6 intensiva år på Vattenfall. I samtalet med Michaëla Berglund delar Magnus ödmjuk med sig av sina erfarenheter. Bland annat om hur han har arbetat för att som ledare skapa tillit och förtroende. Och vad som händer när man som ledare inte längre har förtroende.

Ekonomistudion torsdag börjar med beskedet att alkoholstoppet förlängs. Krögaren Johan Jureskog uppskattar inte beslutet. Vi tar även en närmre titt på de ryska och kinesiska coronavaccinen. Hör även intervjuer med Vattenfalls vd och FI:s generaldirektör. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vid årsskiftet stänger Vattenfall kärnkraftsreaktorn Ringhals 1. Ringhals 2 stängdes redan ifjol. Efter beslutet att stänga ner reaktorerna har Vattenfall satsat på att bygga ut vindkraften. Och bolagets mål är att det ska gå att leva fossilfritt inom en generation. Hur ska det gå till? Vilka är utmaningarna? Vattenfalls nya vd, Anna Borg, är gäst i Ekots Lördagsintervju Kommentar: Ekots klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola Fördjupningen handlar om coronastrategin som skärptes i veckan. Behövs en särskild reglering i grundlagen för att underlätta styret vid civila kriser? Intervju med juristen Johan Hirschfeldt. Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jari Hänninen

Hon är energiexperten som hävdar att det saknas skäl till klimatångest. 2009 försökte hon stoppa Vattenfalls köp av Nuon. Idag vill hon folkbilda i klimatfrågan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hon är energiexperten som hävdar att det saknas skäl till klimatångest. 2009 försökte hon stoppa Vattenfalls köp av Nuon. Idag vill hon folkbilda i klimatfrågan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

HYBRIT är ett av Sveriges mest ambitiösa industriprojekt. Genom att använda vätgas i processen för att tillverka stål är tanken att stålproduktionen ska bli fossilfri — och på så sätt få bort 10% av Sveriges koldioxidutsläpp.  Solcellskollens podcast gästas här av Mikael Nordlander, som sitter i styrelsen för HYBRIT och ansvarar för utvecklingsarbetet i projektet för Vattenfalls räkning (HYBRIT är ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall). Förutom att gå igenom utmaningarna med att producera stål med vätgas pratar vi om utvecklingen av elektrolysörer, tekniken som gör om el till vätgas. Mikael berättar även om vätgaslager lika stora som Globen, och om hur HYBRIT kan hjälpa till med stabiliteten i elsystemet.  Avslutningsvis får vi höra om möjligheterna att ställa om andra utsläppstunga industrier såsom cementindustrin och petrokemin. Och så avslöjar Mikael på vilket sätt han inspireras av hockeyspelaren Wayne Gretzky!

Tomas Kåberger är ledamot i Klimatpolitiska rådet, professor i Industriell energipolicy på Chalmers, ordförande i Renewable Energy Institute i Tokyo och ledarskribent i ETC. Han har också varit generaldirektör för Energimyndigheten och sitter i Vattenfalls styrelse. Vi träffades utanför Tomas hus i Mölndal, i mitten av juni, till ackompanjemang av ivriga koltrastar. Det blev ett samtal om hur det fungerar att ha uppdrag i olika organisationer som ibland har motstridiga intressen, om varför det måste vara roligt att rädda världen, hur akademin kan hävda sin självständighet gentemot industrin, hur corona-pandemin kommer att påskynda energiomställningen, om arbetet med klimatpolitiska rådet och varför han har kallat sig för en av de värsta klimatbrottslingarna.

Följ med till Berlin under Extinction Rebellions globala uppror andra veckan i oktober. Möt några svenska klimataktivister som använder fredlig civil olydnad som metod för att förmå världens regeringar att agera mot den eskalerande klimatkrisen och massutrotningen av arter. 
Tiotusentals personer i mer än 60 länder blockerade regeringsbyggnader och infrastruktur i huvudstäder som London, Paris, Amsterdam och New York. I Berlin samlades tusentals aktivister från mer än tio länder. Från Sverige reste ungefär 300 personer i alla åldrar. Möt Emelie Ribeiro som jobbar på Göteborgs Folkhögskola, Sara Malm som är trafikplanerare på Göteborgs stad, Naram sin som pluggar biologi på Stockholms universitet, prästen Kristoffer Sjödin från Umeå och Albin Björk som hoppat av läkarprogrammet för att vara klimataktivist på heltid. Jag fick också en pratstund med Vattenfalls kommunikationschef i Tyskland, Stefan Mueller under den blockad som ägde runt utanför Vattenfalls kolkraftverk fredagen den 11 oktober där flera aktivister limmade och låste fast sig vid porten.

Helstatliga Vattenfall är en av Europas största producenter av el och värme. Under flera år var företaget ett av Sveriges mest utskällda och nyheterna handlade om dåliga affärer och stora förluster. Men i fjol gick Vattenfall med vinst och kunde, för första gången på fem år, ge ägaren staten utdelning.  Är det slut på dåliga nyheter för Vattenfall nu? Och hur ska dom nå sitt mål om att vara helt fossilfria inom en generation? Vattenfalls koncernchef, Magnus Hall, intervjuas. Sedan om Kristdemokraterna som i helgen håller sina kommundagar i Jönköping som avstamp inför valrörelsen. Vad har partiet gjort för att försöka locka fler väljare och hålla sig kvar i riksdagen? Hör Magnus Hagevi, professor i Statsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö.  Programledare: Monica Saarinen Producent: Sally Henriksson Tekniker: Jacob Wikblom och Marie Persson

Psykologen Kali Andersson sa upp sig från sitt fasta jobb för att ägna sig åt klimatpsykologi och skriva en bok om klimatångest. Vilka strategier använder vi för att hantera vår klimatångest och varför behövs den? Vilken roll spelar aktivismen för en mer klimatsmart värld och hur kan vi bli mer hållbara aktivister? Kali berättar om hur det är att vara utklädd till dinosaurie på klimattoppmötet i Paris och kraften i att vara med och stoppa driften i Vattenfalls kolgruva Scwhartze Pumpe i Tyskland.

Om barnen som stämmer sina regeringar och tar klimathotet till domstol - i Sverige, Norge och USA. Vad har egentligen kommande generationer för rätt att bestämma i klimatfrågan? Världen över tar barn och unga klimatfrågan till domstol. Konflikt berättar om fall från USA, Norge och Sverige där barn hävdar sin rätt till framtida liv - genom att stämma sina regeringar för klimathotet. Vi börjar i Uruguay där vi följer med Latinamerika-korrespondent Lotten Collin till en miljövänlig skola och träffar barn som engagerar sig för klimatet. Därefter blickar vi mot USA. Vi hör 12-åriga Avery McRae från Oregon som stämt staten och president Donald Trump för bristande arbete för miljön. Från USA hör vi också Michael Burger, chef för Sabin-centret för klimatlag vid juridiska fakulteten på Columbia University i New York om varför vi ser fler och fler sådana här rättsfall. Tillbaka i Sverige träffar vi Pia Björstrand, juristen som representerar de ungdomar som stämt svenska staten för försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet, i det sk Magnoliamålet. Vi beger oss också till nordligaste Norge där konflikten mellan framtida generationers välmående och stora ekonomiska intressen ställts på sin spets i en strid mellan ungdomar och norska staten om oljeborrning. Vi frågar Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, om vilka problem som kan finnas med att fler och fler privatpersoner stämmer staten. Från Norge hör vi också Kirsten Sandberg, professor vid institutet för offentligrätt i Oslo och medlem i FN:s barnkommitté. Om vikten av barnperspektivet i den nationella och globala miljöpolitiken. Programledare: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se

Energibranschen måste sluta med självömkan och att leva på gamla meriter. För att möta framtidens utmaningar behöver vi nya affärsmodeller där vi inkluderar kunderna, skaffar digitala kompisar och jobbar med trovärdigheten gentemot samhället. I det fjärde avsnittet av energipodden Framtidskraft får vi höra sanningar från energiminister Ibrahim Baylan, Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma och Vattenfalls strategichef Andreas Regnell.

Dagens gäst är Kennet Öhlund, blockskreterare för Rödgrönt Borås och nybliven, hängiven klimataktivist. Hur går det att förena tjänstemannarollen med aktivistrollen? Och vad var det som fick honom att resa till Lausits i Tyskland i våras för att genomföra en civil olydnadsaktion vid ett av Vattenfalls dåvarande kolkraftverk? Vad hände egentligen den där majnatten när han och hans kamrater ockuperade tågbron för att förhindra att brunkolet skulle kunna levereras till kraftverket?

I veckan skedde en aktion vid Rosenbad mot Vattenfalls försäljning av kolkraften i Tyskland. Aktionen ledde till rubriker som: ”Våldsamt under aktion vid Rosenbad” och ”Starka reaktioner efter aktionen: Helt förkastligt”. Vad som verkligen hände och varför får vi höra av Julia! Stötta aktivisterna och följ dom på: Låt kolet ligga Facebook Stop coal sale

Regeringen bereder just nu Vattenfalls försäljning av sin brunkolsverksamhet i Tyskland. Många i miljörörelsen är kritiska och vill istället att Vattenfall behåller och avvecklar verksamheten. Regeringen anser sig bunden till dom ägardirektiv som finns. Samtidigt säger flera i debatten att regeringen kan stoppa affären, om dom själva skulle vilja.Hur ser regeringen på avvägningen mellan miljö och ekonomi? Näringsminister Mikael Damberg i Ekots Lördagsintervju. I dagarna möts moderater från hela landet i Malmö. DN:s Karin Eriksson som skrivit en ny bok om Decemberöverenskommelsen är i studion och pratar om moderaternas komplicerade förhållande till oppositionsrollen och regeringsmakten. Med från Malmö är också Fredrik Furtenbach, Ekots politiske kommentator.

Mycket politik i dagens avsnitt! Regeringsombildning, den galne presidenten på Filippinerna, Break Free-aktionen och hur mycket ex-ministrar har i lön. Hallå! I veckans avsnitt av P3 Om pratar vi om regeringsombilningen som Stefan Löfven utlovat, och om varför bara Åsa Romson var tvungen att avgå. Jonatan berättare om galningen som har blivit president på Filippinerna och om svenska ex-ministrars löner och så pratar vi om civil olydnad i och med Break free-aktionen som pågår nu i maj, och i helgen är det Vattenfalls gruvor i Tyskland som ska ockuperas. Puss!

Vattenfall säljer sin kolkraft i Tyskland. Ett tjeckisk kraftbolag vill köpa. Vem gör den bästa affären? Har kolet en framtid i Europa trots klimathotet? Mikael Höök, universitetslektor vid institutionen för Geovetenskaper, Uppsala Universitet och Clarisse Kehler Siebert, forskare vid Stockholm Environment Institute diskuterar Vattenfalls framtida försäljning av brunkolsverksamheten i Tyskland med Kristian Åström och Claes Aronsson från Ekonomiekot.

Ola Söderholm analyserar skandalerna Miljöpartiets spinndoktorer har iscensatt för att avleda uppmärksamheten från Vattenfalls brunkolsförsälning. Går det på något sätt att bryta ner den ”samlade bedömningen” som låg bakom bostadsminister Mehmet Kaplans fall? Simon Svensson har följt debatten om känsloargument kontra förnuftsargument. Han undrar varför han själv bara kan relatera till flyktingar som far illa om det sker på platser där han var full som ung Moa Lundqvist tycker det är märkligt att medierna konstant verkar vara överraskade av att nazisterna i Soldiers of Odin är nazister. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tre tjeckiska bolag är intresserade av att köpa Vattenfalls kolkraftverk och gruvor i Tyskland, men så gott som allt tyder på att det på sikt blir en mycket dålig affär. Vad är det för företag som är intresserade av Vattenfalls kolverksamhet i Tyskland och varför vill de investera i ett energislag som allt fler skyr? Tjeckien är idag beroende av kol i sin energimix och har en liknande situation som Tyskland, där hela byar får flytta på sig för att ge plats åt brunkolsfälten som breder ut sig. Men även i Tjeckien anser allt fler bedömare att kolets dagar är räknade och för ett köp av Vattenfalls gruvor och kraftverk blinkar allt fler varningslampor illrött.Klotet synar försäljningen av de svenska kolgruvorna i Tyskland. Programledare Marie-Louise Kristola.

Vårt statliga energibolag Vattenfall släpper ut mer koldioxid i atmosfären än hela Sveriges samlade utsläpp. Det mesta kommer från bolagets kolkraftverk i Tyskland. Brunkol räknas som ett av de smutsigaste energislagen som inte bara förstör klimatet utan även ger upphov till stora utsläpp av miljöfarliga partiklar. Dessutom leder brytningen i öppna dagbrott till stora ingrepp i landskapet som tvingar hela byar att flytta. Den svenska regeringen har bestämt att Vattenfall inte får öppna några nya gruvor i Tyskland och nu ser bolaget över möjligheten att sälja sin kolverksamhet i landet. Men miljörörelsen motsätter sig en försäljning och tycker att Vattenfall skall behålla gruvorna och så småningom fasa ut verksamheten. Programmet spelades in hos tankesmedjan Fores där en panel bestående av Tomas Björnsson, chef för strategi och marknadsanlys på Vattenfall, Elsa Widding, konsult, tidigare på bland annat Vattenfall och Näringsdepartementet, Annika Jacobsson, chef för Greenpeace Sverige

Vattenfall ska stänga två gamla kärnkraftsreaktorer i Sverige och försöker sälja sin smutsiga brunkol i Tyskland. Vart är Vattenfall på väg i framtidens nya energilandskap?

Aprilavsnittet av podden innehåller mycket att bli begeistrad av - en intervju med Björn och David från matematikföreningen Alef Noll, ett reportage från finalen av Utställningen Unga Forskare och en ny Inte Längre Så Unga Forskare-intervju - den här gången är det ingenjören Anna-Maria Wiberg vi snackar med. Avsnittet innehåller: - Intervju med Alef Noll-medlemmar (0.41) - Reportage från Utställningen Unga Forskares final på tekniska museet (9.39) - Inte Längre Så Unga Forskaren Anna-Maria Wiberg berättar om tiden i förbundet och hennes nuvarande jobb på Vattenfalls avdelning för forskning och utveckling. (22:20) Kontakt: podcast@fuf.org eller @UngForskPod på twitter.

Vargen har fått hjälp av murens fall. I DDR sköts varg som tog sig in österifrån, sedan återföreningen är det förbjudet. Idag finns det minst 150 vargar i ett land som är oerhört mycket mer tättbefolkat än Sverige. De håller till på övergivna skjutfält och kring Vattenfalls brunkolsgruvor, men har även spritt sig upp mot Östersjön. I Sverige skadas och dödas nästan 30 jakthundar årligen av vargar, men inga i Tyskland trots att hundarna springer lösa i skogen. Dessutom rivs färre får där, med ett stort antal boskapsvaktande hundar som skydd. Licensjakt på varg vore dessutom otänkbar i Tyskland. Vad kan vi lära oss av tyskarnas sätt att leva tillsammans med rovdjuren?

I skuggan av det tyska valet folkomröster medborgarna i Hamburg om staden ska återköpa el-,gas- och fjärrvärmenäten som idag ägs och drivs av Vattenfall. Ett nät som varje år genererar flera hundra miljoner kronor i vinst till svenska staten. Med tvångsnedlagda kärnreaktorer och utskällda kolkraftverk är nätdriften en allt viktigare del av Vattenfalls imperium i Tyskland som går med vinst.

Kolgrävskoporna kommerKlotet fortsätter granska kolet, som är jordens mest använda bränsle och som verkar öka ännu mer framöver. Kol är billigt och finns så att det räcker i mer än 100 år till. Men förutom att kolkraftverkens rök spär på den globala uppvärmningen, så avger koloset också mycket mer hälsofarligt kvicksilver än någon annan utsläppskälla. För att inte tala om luftföroreningar som svavel och kvävedioxid. Vid kolbrytning i dagbrott försvinner dessutom stora arealer jordbruksmark och hela byar flyttas, som till exempel i statliga energiföretaget Vattenfalls brunkolsfält i östra Tyskland. --

Vilka krav ställs på en plats där ett vindkraftverk ska placeras? Och hur mycket måste det blåsa för att vara lönsamt? Det byggs ständigt nya vindkraftverk i Sverige och elbolagen jagar hela tiden nya platser att bygga verken på. Men hur ser en bra plats ut? Där det blåser ca 7 m/s i medelvind och inte är för turbulent. I Cirrus frågar vi ut Anders Dahl, chef för Vattenfalls vindkraftverk och Charlotte Jönsson på Länsstyrelsen i Skåne om bästa förutsättningarna för placering av vindkraftverk. Programledare är Svjetlana Pastuhovic.