Podcasts about konsekvenserna

Slaget vid Villmanstrand den 23 augusti 1741, under Finska kriget 1741–1743, är bland de största katastroferna i svensk militärhistoria. Uppfyllda av övermod och med orealistiska mål inledde hattpartiet i riksdagen, de så kallade Hattarna, ett illa förberett anfallskrig mot Ryssland.Konsekvenserna blev ödesdigra: landavträdelser och starkt ryskt inflytande över Sveriges inrikespolitik. Det mänskliga priset betalades av tusentals svenska soldater, som dog utan att resultat uppnåddes.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av Sveriges mest glömda krig. Hattarnas ryska krig inleddes sommaren 1741. Trots franska subventioner och ett avtal med Osmanska riket var förberedelserna bristfälliga. Redan vid Villmanstrand led svenska trupper katastrofala förluster: av Wrangels 4 000 man stupade eller sårades hälften. Flottan drabbades av sjukdomar och i augusti 1742 kapitulerade armén i Helsingfors.Som resultat av förlusten avträddes Sveriges sydöstra delar av Finland till Ryssland, vilket lämnade viktiga gränsfästningar på ryskt territorium. Ryssarna påverkade svensk tronföljd och förde in en rysk styrka på 12 000 man strax utanför Stockholm för att "skydda" landet mot Danmark. Dalkarlarna reste sig och tågade till huvudstaden i den så kallade "daldansen", där den svenska militären gick in på Norrmalmstorg. Sverige befann sig därefter i ett politiskt och militärt svaghetstillstånd, som inte skådats på flera århundraden.Bild: Karta över slaget vid Villmanstrand, 23 augusti 1741 (Public domain, Wikimedia Commons).Lyssna också på Stora ofreden – ryska ockupationen av Finland 1713-21.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges Radio skickar en ung Agneta Ramberg till Teheran när Irans framtid avgörs. Hör hennes egna inspelningar från Iran i den här nya dokumentären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.Ett program från 2022.Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

En gång i tiden skrev Lisa dos Santos barnboken ”Vännerna i Kungaskogen bygger en koja”. Nu för tiden är hon en av Sveriges främsta åklagare när det gäller att bekämpa den organiserade brottsligheten. Och inte bara det, hon har offentligt tagit ställning mot ohederliga advokater som tjänar enorma pengar på att försvara gängledare. Lisa dos Santos beskriver gängens verksamhet på samma sätt som man skulle beskriva utvecklingen i ett växande företag. Det finns projektledare för mord, experter på vapen och bomber och marknadsförare i form av gangsterrappare som får priser av Sveriges Radio.Det finns också en ledning med chefer på olika nivåer, skillnaden är att i vanliga företag får man i värsta fall sparken. I gängens företag riskerar man att bli mördad.Vi ägnar en del av samtalet till hur det är att vara åklagare på ett lite djupare plan. Konsekvenserna av att göra fel kan bli stora och pressen från media kan bli riktigt tuff. Då betyder kollegorna oerhört mycket.Men vi pratar också om Lisas relation till leksaker, visa i midsommartid, vad språket betyder, senaste boken, operation Trojan Shield och varför barn inte skall ha mobiltelefon.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Man bara addar någon på Snap och sedan handlar man av en helt random människa.” Jessicas 14-åriga gäst berättar om vitt snus och vejps och om vuxna som väljer att blunda. Hon går i sjunde klass och vill förmedla hur hon ser på vuxnas agerande om skolans diffusa droginformation. Är dagens ungdomar bättre på att dölja att de håller på med droger och vad blir konsekvensen när vuxna inte ser vad som händer? Lyssna på samtalet i avsnitt 106 av Narkopodden! Tack till dig som lyssnar och delar våra avsnitt! Vill du stödja Narkopodden går det att swisha oss på 123 532 09 57  Programledare: Jessica Vikberg narkopodden@rns.seSpeakerröst: Ulf ElfvingVinjettmusik: Magnus Rosén @magnusrosenofficialKlipp & mix: Tjarls Metzmaa, Styrelsepost.se  

Triggad? Bra.I det här avsnittet kommer du få och vi djupdyka in i: - Vad triggers egentligen är för någonting -Vad som pågår hos dig när du blir triggad - Misstag du gör när du blir TRIGGAD- Varför vissa situationer påvekar dig mer än andra genom att förstå din unika 'Psykologiska Struktur'.- Hur triggers kan saboterar för dig i strävan på framgång, relationer och hälsa genom att ignorerar dem- Hur du kan börja jobba med dina triggers- Hur du utvecklar Psykologisk Flexibilitet och hur det är en av de viktigaste nycklarna för dig när det kommer till att utvecklas som person och företagare..Samt ge dig ett par strategier för hur du jobbar med dessa så att du kan styra över dig själv, istället för att vara känslostyrd.Med MYCKET mera! Enjoy!Tack för att du lyssnar på podden - vi växer och det är så fint att ha med dig på resan! Om du vill hjälpa mig så rate gärna podden och dela med andra!---Är du en företagare, online entreprenörer, start-up founder eller hungrig individ? Som känner dig fast eller hamnat på en platå och vill utvecklas?Lösa upp det som håller dig tillbaka, skapa struktur och flow för att accelerera ditt företag och liv? Klicka in och ansök då till  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mind Your Business⁠ 1:1 VIP ⁠.⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Säg hej och följ mig på mina sociala kanaler!:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/marionoghani⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.linkedin.com/in/marionoghani/⁠⁠⁠⁠⁠

Är friheten att uttrycka vår sexualitet ett krav att göra vår åtrå till tal? Patricia Lorenzoni ser en värld inordnad i könets kunskapsregim. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Fjodor Dostojevskij sa en gång: ”Vi har alla krupit fram ur Gogols kappa.” Han syftade på den ukrainsk-ryske kollegans novell ”Kappan”, liksom på Gogols avgörande betydelse för den ryskspråkiga prosakonsten.En motsvarande sentens för det senaste halvseklets kulturteori skulle kunna vara: ”Vi har alla krupit ut ur Foucaults biktbås.” Få tänkare under efterkrigstiden har såsom fransmannen Michel Foucault påverkat vår förståelse av hur vi som människor formas i ett intrikat samspel mellan kunskap och makt.Foucault var idéhistorikern som förvägrades att disputera i Uppsala, men som revolutionerade den historiska forskningen med sina lika nitiska som associativa läsningar av arkiven. Han var professorn som under 1968-revolterna gjorde studenterna sällskap på barrikaderna, men som också kritiserade 68-rörelsens mest omhuldade myter. Inte minst den om sexuell frigörelse, en kritik formulerad i boken ”Viljan att veta” från 1976. Och det är här biktbåset kommer in.Egentligen var ”Viljan att veta” bara första delen i ett mer omfattande projekt om sexualitetens historia, ännu oavslutat vid Foucault alltför tidiga död till följd av aids 1984. Boken tar avstamp i den sexuella revolutionens självbild, och är en uppgörelse med idén om sexuell frigörelse. En kritik av en historieskrivning som såg samtidens idoga tal om det sexuella som en brytning med äldre tiders förtryck.Där andra såg befrielse, såg Foucault en intensifierad maktutövning som kom till uttryck i ett påbud att ständigt och jämt tala om könet och sexualiteten. Detta tvång att tala föddes inte med den sexuella revolutionen. Foucault spårar det bakåt, bland annat till det katolska biktbåset och historiska förändringar i prästernas biktmanualer. Under medeltiden hade bikten främst uppehållet sig vid om den sexuella handlingen rymdes inom det religiöst legitimas gränser eller ej. ”Sodomi” var termen för vitt skilda praktiker som gemensamt hade synden. Men efter det tridentiska kyrkomötet i mitten av 1500-talet kom manualerna successivt att snarare rikta in sig på själen dolda skrymslen. Bikten blev allt mer den plats där tankarna, fantasierna och begären skulle blottas och rannsakas. Ett krav, skriver Foucault, att ”försöka göra sin åtrå, hela sin åtrå, till tal”.Kyrkans roll här skulle så småningom övertas av medicinen och psykologin. Foucault ser en lång kontinuitet, i det att vi alltmer kommit att ställa frågan om vilka vi är till våra kön. Vad slags människor, vad slags subjekt, blir vi därigenom? Den gamla tidens sodomit definierades genom handlingen. En syndare, det är sant, men syndare är vi å andra sidan alla. Med moderniteten skulle våra sexuella begär och drifter knytas till vår identitet på ett nytt sätt. Om du identifierar dig som homosexuell, handlar det inte bara om vem du har sex med. Homosexualiteten blir ett raster över hela din person.När Foucault skrev ”Viljan att veta” var homosexualitet ännu sjukdomsklassat i Sverige. Så förblev det till 1979. Så sent som 2013 tvingades transpersoner till sterilisering för att få könskorrigering. Först 2024 röstades en förenkling av den komplicerade processen att byta juridiskt kön igenom. Det tycks finnas goda argument för att se den moderna svenska historien som en successiv befrielse av både könet och av de sexuella begären.Betyder det att Foucaults kritik är irrelevant? För att svara på det, bör vi först ställa frågan: Vem omfattas av befrielsen till att börja med? Jag kommer att tänka särskilt på en specifik situation där en människas förmåga att omsätta sitt kön och sitt begär i ”rätt” slags tal blir en fråga på liv och död: asylprocessen.2020 publicerades en rapport av Aino Gröndahl, asylrättsjurist på RFSL. Gröndahl hade gått igenom över 2000 avslagsmotiveringar i asylärenden från de senaste åtta åren. På 170 sidor får vi en inblick i vilka förväntningar som möter den som sökt skydd i Sverige med asylskäl grundade på sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.I en asylutredning anges regelmässigt som främsta bevisning den sökandes ”berättelse”. Vid ett enstaka intervjutillfälle med Migrationsverket ska den som flytt berätta om sina asylskäl. I hbtqi-ärenden innebär det att tala om sitt kön, om sina begär, och inte minst, om sin identitet.Foucault läste de katolska biktmanualerna som del av en kunskapsproduktion om könet, vilken ytterst handlade om makt. Intervjurummet, där den asylsökande måste vränga sin själs skrymslen, är inte helt olikt. Här finns en hel begreppsapparat och förståelseram som vid intervjutillfället bara antyds, men som den sökande likväl behöver behärska. För, låt oss säga, en person som flytt ett land där samkönade relationer straffas med fängelse, räcker det inte att hen har samkönat sex. Hen måste kunna redogöra för en livsstil, en identitet, en inre resa som utmynnat i en insikt om vem hen egentligen är.Kort sagt, den asylsökande måste kunna verbalisera en personlighetsutveckling som harmonierar med modernitetens påbud att identifiera sig genom sitt kön och sina begär.Konsekvenserna framstår som både brutala och absurda. Gröndahl ger rikliga exempel på personer som fått utvisningsbeslut med hänvisning till att de inte förmått göra en precis distinktion mellan att vara homosexuell och bisexuell, att de inte reflekterat i förväntad grad över sina begär, eller att de inte kunnat verbalisera en specifik livsstil. Som ett av de citerade besluten säger: Migrationsverket ifrågasätter inte att du har sex med män, men bedömer sammantaget att du inte har lämnat tillförlitliga uppgifter om att du tillhör gruppen homosexuella män. Gröndahls rapport publicerades alltså 2020, och den visade hur avslagsmotiveringar i hbtqi-ärenden närmast rutinmässigt bröt både mot både gällande lag och mot Migrationsverkets egna rättsliga ställningstaganden. Verket tog den på allvar och inledde utbildningsinsatser. Men 2023 gjorde Gröndahl en uppföljning där hon fann att effekterna av insatserna uteblivit. De krav som ställdes på hbtqi-flyktingar då, fortsatte att ställas även nu. Gröndahl kommenterade det som ”en rättsskandal som pågår i det tysta, bakom sekretess och tystnadsplikt”. I ett land som likt Sverige gärna berömmer sig om sin hbtqi-vänlighet, kan det framstå som både chockerande och gåtfullt.Men kanske är det just genom Foucault biktbås vi ska förstå denna skandal i en utebliven skandal. För Foucault var modernitetens pratsjukhet om könet och sexualiteten ett uttryck för maktens allt intimare inträngande i våra liv. För att vara rätt slags subjekt, det vill säga fullt ut människa, måste vi kunna tala om oss själva på ett sätt som låter sig inordnas i denna könets kunskapsregim. Så blir även den hbtqi-certifierade sexuella frigörelsen del av en större apparat för att göra skillnad på folk och folk. Den som inte klarar testet i biktbåset, behandlas som mindre än människa.Patricia Lorenzoniidéhistoriker och författare

Asteroiden 2024 YR4 upptäcktes i slutet av 2024 och har viss risk att ramla ner på jorden 2032. Men troligast är att vi slipper en krasch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av december 2024 upptäcktes en asteroid i rymden nära jorden. Enligt de första beräkningarna kan den här bumlingen på 40-100 meter i värsta fall kan krocka med jorden när den är här igen år 2032. Risken skattas till en procent - vilket är ovanligt högt. Konsekvenserna skulle bli förödande, men bara just lokalt där det skulle ske. Och det finns skäl att tro att risken kan komma att skrivas ner. Dessutom finns ett projekt som provat möjligheten att krocka bort en hotande himlakropp. Medverkande: Anders Eriksson, forskare vid Institutet för Rymdfysik. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. RÄTTELSE: I Ekots nyhetssändning tisdagen 4 februari klockan 22.00 sa vi felaktigt att Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson sagts upp från sitt arbete i Göteborgs hamn och polisanmälts för brott mot rikets säkerhet.Rätt är att Erik Helgeson sagts upp från sitt arbete i Göteborgs hamn och polisanmälts för brott mot tystnadsplikten.

8 november. Konsekvenserna av valet i USA, Rasmus Paludans rätt att vara barnslig, och Försvarsmaktens nej till havsbaserad vindkraft. Det är frågorna för dagen när Tove Lifvendahl, Paulina Neuding, Peter Wennblad och Mattias Svensson sammanträder under Andreas Ericsons ledning.

Nya generaldirektören för Folkhälsomyndigheten, Olivia Wigzell om sänkt skatt på snus, att avkriminalisera narkotika, barns skärmtid och behovet av existentiell hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Olivia Wigzell är ny generaldirektör på Folkhälsomyndigheten. Hon har en bakgrund bland annat som socialdemokratiskt oppositionsborgarråd i Stockholm och som generaldirektör på Socialstyrelsen.Sänkt skatt på snusDen första november sänkte regeringen skatten på snus med 20 procent, vilket sannolikt innebär att priset per dosa sänks med några kronor.– Vi kommer behöva följa utvecklingen av den här skattesänkningen: Innebär det att fler börjar snusa? Kan den innebära att fler barn och unga börjar snusa, men det är en produkt som inte är ofarlig ur ett hälsoperspektiv, säger Olivia Wigzell.För mycket fokus på skärmtidFolkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid för barn och – till exempel att 13-18-åringar inte ska sitta mer än 3 timmar framför skärmen per dag – har fått kritik.Det har anförts att för att för stort fokus har lagts på antalet timmar, istället för på vad unga faktiskt gör på sina datorer och mobiler.– Jag håller med om att vi behöver betona mer framöver vad du tar del av och hur vi kan styra innehållet, hur man kan förhålla sig till olämpligt och skadligt innehåll, säger säger Olivia Wigzell..– Det kom inte fram tillräckligt i början av diskussionen, utan det blev en stor tonvikt på tiden.Utreda avkriminalisering av narkotika är inte prioriterat I Folkhälsomyndighetens uppdrag ingår att utarbeta förslag på politik inom området ANDTS. Det vill säga: alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Ett nytt förslag på det området väntas från myndigheten snart.I Sverige finns idag en nollvision inom narkotikapolitiken. En konsekvens av det är bland annat att det är straffbart att använda narkotika eller inneha det för eget brukFolkhälsomyndigheten har tidigare velat utreda en avkriminalisering av bruk av narkotika. Men det är inte en prioriterad fråga för Olivia Wigzell:– Det är inte högst upp på prioriteringen att göra en utredning, utan vi har effektiva verktyg här och nu, säger hon. – Vi har ett ansvar för hur vi använder våra resurser och vad som är prioriterat. Vi kopplar mer och mer hälsoekonomi till våra insatser.Gäst: Olivia Wigzell, ny generaldirektör på FolkhälsomyndighetenProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Sara Heyman, utrikesreporter med inriktning på hälsaProducent: Pontus HåkanssonTekniker: Fabian BegnertIntervjun spelades in 1 november 2024.

I veckans avsnitt: Konsekvenserna av Axfoods miljardaffär. Mardrömssiffror i sporthandeln – och drömsiffror för egna märkesvaror. Läs om veckans ämnen här: • Thomas Ohlén: Här är alla vinnare när Axfood tar över City Gross • Axfoods vd om planen för City Gross: ”Skärper och stärker konkurrensen” • Sporthandelns mardrömsår: Marginalerna raderas – nyckeltal för 190 bolag och kedjor • EMV vinner mark – så stor del av kakan tar kedjornas egna varumärken

Svenska skidförbundet befinner sig mitt i en djup kris som har skakat organisationen från grunden. En stor sponsorkrasch har lett till miljonförluster, och mitt i kaoset ska förbundets ordförande bytas ut. Samtidigt har situationen förvärrats av ett upplevt mordhot som ytterligare har skakat styrelsen. Vad har hänt med pengarna, vem bär ansvaret för det kaotiska läget, och hur påverkar allt detta åkarna? Gäst: Patrik Brenning Programledare: Erika Nielsen

2022 invigdes batterifabriken Northvolt i Skellefteå – med löften om en strålande framtid. Nu, bara två år senare, är läget ett helt annat. Fyra mystiska dödsfall, skenande kostnader, stora förluster och låg produktion. En stigande oro. I måndags kom beskedet om ett jättevarsel. 1 600 personer blir av med sina jobb, varav 1 000 bara i Skellefteå. Så vad hände med Northvolteffekten? Hur påverkar varslet Skellefteå och Västerbotten? Och hur illa kan det bli? Gäst: Amanda Hällsten, reporter Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Sättet som vi uppfattar världen bestäms i nämnvärd utsträckning av våra sökmotorer. Om en webbsida inte listas i Googles eller Bings sökresultat kommer få besökare att hitta dit. Det vilar därför ett tungt ansvar på Googles och Microsofts axlar. Deras presentation av webben kan påverka samhällsdebatten utan att någon ens märker det. Tyvärr blir det svårare för sökmotorer att ge en allsidig bild av webben. Samtidigt som den sökbara ”ytwebben” överöses med lågkvalitativt och AI-genererat innehåll flyttar de mänskliga diskussionerna till djupwebben. Djupwebben är den del av webben som det krävs inloggning för att komma åt, vilket gör att publika sökmotorer inte kan hitta innehållet. Facebook-grupper och Discord-kanaler kan innehålla massvis av bra information, men användare som söker via Google eller Bing kan inte hitta den. Parallellt med denna trend har företaget bakom den populära forumsajten Reddit orsakat nya orosmoln. För att sökmotorer ska få indexera Reddits innehåll måste de nu betala en avgift. Google har valt att betala avgiften medan Microsoft har valt att avstå. Det innebär att Microsofts Bing-sökmotor saknar de senaste månadernas Reddit-diskussioner. I veckans avsnitt av Bli säker-podden pratar Peter och Nikka om problemen som uppstår när de allmänna sökmotorerna inte speglar hela webben. Konsekvenserna kan bli långtgående och situationen spelar världens desinformationsspridare rakt i händerna. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd264.

Att runt 70 % av kvinnorna (känslo)röstar rödgrönt vet alla vid det här laget, och vi är många som länge har gjort allt för att sänka 70 % till 7 %, eller mindre. Dag som natt har vi kommit laddade från topp till tå med brottsstatistik, oräkneliga människoöden, hiskeliga kostnader och faktumet att vi görs till åtlöje av samma människor som först utnyttjar, och sedan hatar oss. Vi har hela tiden trott att det logiska är att visa våldtäktsstatistiken, för ingen vill ju bli våldtagen, och då visa hur överrepresenterade grupper från länder vi har stor invandring från faktiskt är. Men det vi gör leder alltid bara till framgångar i snigeltakt... Det - VI, gör ja... Men Migrationsverket råkar ju faktiskt i havet av invandrade män släppa förbi några kvinnor också.... och detta verkar visa sig vara kvinnornas akilleshäl. Missa inte det här programmet!NÖDROP! Den ene lyssnaren tror att den andre lyssnaren har hjälpt, och den tredje tror att den fjärde har hjälpt, osv. Vilket vi ser konsekvenserna av nu. Nu när 1600 kr i donationer är ett absolut minimum för att driva vidare Verklighetschecken i september, så visade den senaste rapporten UNDER 500 kr. Vill ni inte ha kvar oss så behöver ni självfallet inte göra någonting, så försvinner vi vid månadsslutet. Men om ni vill det, så är det på fullaste allvar nu i augustis sista vecka eller aldrig:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaPå hugget är programmets gäster denna lördag den 24 augusti 2024 när detta serveras:* Kvinnlig konkurrens botar inhemska kvinnors invandringsvurm.* Konsekvenserna av MeToo-hetsen lärde ingen något, och nu är ännu en man död.* Man får skambelägga Sverigedemokrater, men inte föräldrar som inte höll koll, så barnen drunknade.* Genus-drägget får fel när allt fler feministiskt uppfostrade kvinnor dras till olikheterna, till manligheten.* Blixt från en klarblå himmel - Blev "gay från ingenstans."MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman & Johan Widén VI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:KONSTEN ATT VARNA FÖR ALLT ANNAT ÄN FARANhttps://www.spreaker.com/episode/konsten-att-varna-for-allt-annat-an-faran--61060505Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 31 augusti 2024.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEKoldbrann - Ingen Sk​å​nselhttps://www.youtube.com/watch?v=ny-9cieLDmw&ab_channel=BlackMetalPromotionELISABETHMeat Loaf - I'd Do Anything For Love (But I Won't Do That)https://www.youtube.com/watch?v=9X_ViIPA-Gc&ab_channel=MeatLoafVEVOJOHANDr Househttps://www.imdb.com/title/tt0412142/

När passagerarfärjan Marco Polo gick på grund utanför Blekinges kust i oktober 2023 släppte den ut tonvis med olja som sedan dess förorenat stränderna. Nu börjar bilden klarna av utsläppets effekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det gick att bada på de flesta stränderna denna sommar, och ålfiskarna kunde gå ut som vanligt. Men i havets blåmusslor hittar man nu mycket av hälsovådliga PAH:er och i ett bäckområde är naturen ändrad, konstaterar Maria Granberg på IVL svenska miljöinstitutet, som undersökt effekter på miljön.Olja fortsätter att flyta in till land och sanering av stränderna pågår fortfarande. Samtidigt har fartyget åter tagits i drift och passerar som förut utanför den drabbade kusten – med samma typ av olja ombord.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Ja men.... det är ju ingen fara med omfattande invandring från muslimska länder då ytterst få är extremt troende. Majoriteten är moderata muslimer, till och med "ickepraktiserande" muslimer, så dessa är väldigt öppna och lätta att smälta samman med det svenska samhället.... Jaså, det säger du? Hur kommer det sig då att dessa så kallade "ickepraktiserande" muslimer totalvägrar att ens följa med sina barn till en av våra kyrkor, när barnen verkligen vill dit? Missa för allt i världen inte det här programmet!VÄLKOMMEN TILLBAKA! Vi är superglada för att du vill lyssna på oss igen! Men, det måste ju betyda att du gillar det du hör och ser fram emot att höra mer från oss? Vet du vad? Det kan du, OM du är den hjälpsamma typen som tycker att Sverige behöver väckarklockan Verklighetschecken, och skickar iväg en donation innan juni har tickat ner mot sitt slut! Vi kommer finnas här även i juli - OM den sista tusenlappen kommer in SÅ FORT SOM MÖJLIGT:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaIdag, dagen efter midsommarafton (22/6-24) vaknar ni upp till Verklighetschecken, som tar sig an dessa ämnen:* Vad klistrar sig fast på folk mer än Karlssons Klister? Den socialdemokratiska identiteten.* När vuxna inte reser sig upp mot idiotin, så gör ungdomen det.* Inte ens "ickepraktiserande" muslimer tar dottern till kyrkan.* Kämpa själv eller åka snålskjuts på andras blod, svett och tårar?* Konsekvenserna av att inte säga stopp och belägg från första början.* Prostituerad.. fast inte just då... kvinna i pappas säng.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Lennart Matikainen & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:FOLKET GAV INTE POLITIKERNA VIND I SNURRORNA - FRÅNTOGS RÖSTRÄTTENhttps://www.spreaker.com/episode/folket-gav-inte-politikerna-vind-i-snurrorna-frantogs-rostratten--60392437Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 29 juni 2024.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLERammstein - Rein raushttps://www.youtube.com/watch?v=O2FZnh_bmIM&ab_channel=Rammstein-TopicELISABETHEmil i Lönneberga - Idas sommarvisa - officiell musikvideohttps://www.youtube.com/watch?v=C9lDwkruo7E&ab_channel=BarngalaxenLENNARTCrookshttps://www.imdb.com/title/tt27054614/

Nästan varje dag kommer rapporter om attacker mot sjukvården i någon av världens konflikthärdar. Ännu ett sjukhus förstört. Ännu fler patienter och personal som dödats. Konsekvenserna kan bli långvariga – och påverka samhället på djupet.

Branden på vattenparken Oceana i februari är den mest omskakande händelsen i Göteborg på länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konsekvenserna blev förödande. En person omkom och en stads förväntningar på en ny turistmagnet gick upp i rök. Medierapporterignen har varit ihållande sen februari. Hungern efter att få förklaringar lika så. Så i förra veckan när GöteborgsPosten rapporterade att polisen slagit fast att svetsning låg bakom branden så hakade många medier på rapporteringen.Vad händer när små gnistor fångas upp i en nyhetsrapportering och förstoras till en fullskalig brand?Glädjesiffror om klimaträddande visenterFörra veckan publicerade The Guardian en nyhet om att visenter, alltså europeiska bisonoxar, gör en enorm nytta för klimatet. Artikeln innehöll otroliga siffror och glädjande nyheter. De fritt strövande djuren i Rumänien skulle, enligt artikeln, både stimulera tillväxten och binda koldioxid i marken. Men det här fick medicinredaktören på Forskning och Framsteg, Per Snaprud, att undra om matten faktiskt går ihop - kan verkligen en enda visent kompensera utsläpp från 11 000 bensinbilar?I gränslandet mellan fiktion och verklighet Var går gränsen mellan verklighet och fiktion när nyhetsflödet tar plats på Sveriges nationalscen? Med Dramaten.doc vill Sveriges mest anrika teater reagera snabbt på aktuella skeenden i världen och belysa konflikter som sällan uppmärksammas. Programledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

Konsekvenserna av USA:s stoppade vapenleveranser till Israel. Förhandlingar för att få till internationell pandemikonvention. Eurovision-demonstrationerna i Malmö. Trumps rättegångsvecka. Hur locka unga att rösta i EU-valet? Ryssland har inlett markoffensiv i Charkiv. Lärare döms till fängelse för ofredande. Festligheterna kring Eurovision. Kriget mot knarkmaffian i Ecuador. Hur rapporterar man om Eurovision utomlands? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rysk offensiv vid Charkiv. Nederländerna stoppas från genrep i Eurovision. Kriget mot knarkmaffian i Ecuador. Hur locka unga att rösta i EU-valet? Konsekvenserna av USA:s stoppade vapenleveranser till Israel. Förhandlingar för att få till internationell pandemikonvention. Eurovision-demonstrationerna i Malmö. Lärare döms till fängelse för ofredande. Hans Wahlgren död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En berusad riksdagsman avfyrar ett vapen på en gata i Helsingfors. Vilka blir konsekvenserna för honom själv, hans parti Sannfinländarna och för politiken? Susanna Ginman, ledarskribent på Huvudstadsbladet, och kommunikationsexperten Petteri Väänänen analyserar och diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Germanen Arminius överfall på romarna vid Kalkriese berg år 9 efter vår tideräkning har gått till historien som ett av de blodigaste slagen under hela den antika perioden. Känt som slaget vid ”Teutoburgerskogen”, ”Hermanslakten”, eller Clades Variana (Varuskatastrofen) var det kanske inte störst i fråga om antalet förlorade romerska soldater. Men på grund av den korta tidsrymden och överfallets natur blev det närmast att betrakta som en massaker.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om slaget vid Teutoburgerskogen.Efter att ha svarat på ett rop på hjälp från sina germanska allierade inne i Germanien öster om Rhen, var ståthållaren Publius Quinctilius Varus på väg tillbaka med sina tre legioner mot den romerska militärbasen vid Xanten. På vägen var Varus tvungen att passera Kalkriese berg, beläget strax norr om den stad som idag heter Osnabrück, i nordvästra Tyskland.Vid Kalkriese berg hade dock hans nära allierade Arminius arrangerat en fälla. Vägar hade grävts bort för att kanalisera de romerska soldaterna in i ett smalt pass omgärdat av träsk, och längs med bergskanten hade de germanska trupperna byggt upp en jordvall, vilken de kunde gömma sig bakom. Hur många germanerna var och hur deras ledare Arminius hade lyckats samla ihop och arrangera detta överfall är ännu okänt, men förberedelserna var långtgående.När den kilometerlånga kolonnen med legionärer var på väg att passera berget, stoppades de upp längst fram. Varus beslutade då att fortsätta framåt i tron att legionärerna skulle kunna hantera attacken. Snart inleddes dock ett dramatiskt överraskningsanfall från jordvallen som pressade ihop legionärerna och sedan tvingade ut dem i träsket till höger om dem. Bakifrån fyllde ytterligare germanska krigare på och snart var hela den romerska armén omringad.Inom loppet av några timmar hade hela den romerska styrkan på mellan 15 000 – 20 000 man tillintetgjorts. En formidabel slakt. Inom kort insåg även befälhavaren Varus att allt var förlorat, och enligt sed kastade han sig på sitt eget svärd, det enda hedervärda sättet att ta sitt eget liv för en romare.Nyheterna om slaget chockade kejsare Augustus, men trots straffexpeditioner de följande åren hämtade kejsaren aldrig sig riktigt från förlusten, och så småningom blev Rom tvungen att lägga om sin strategi i norr.Konsekvenserna av slaget blev således långtgående. Att kalla det för en vändpunkt i Europas historia är i det närmaste en underdrift. Arminius överfall ledde till att de germanska folken kunde utvecklas utan romerskt inflytande under de kommande århundradena, och fortfarande idag utgör Rhenfloden en gräns mellan latinska och germanska språk och kulturer.Bild: Hermansstatyn. Canva. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med Rädd att flyga kom Erica Jong att bli en stilbildare inom den feministiska litteraturen. Katarina Wikars berättar om hur Jong går att vända sig till för livsvisdomar under ett helt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-03-24.Författaren Erica Jong skrev nånstans att skilsmässan var hennes generations mognadsceremoni. Rituella sår i själen som får allt som sker efteråt att verka uthärdligt.Jag har under årtionden låtit mig inspireras av hennes romaner. De är som handböcker om åldrandet, passionerna och avgiftningarna och ingen kan trots en viss pladdrighet få mig på så gott humör som hon.Det kanske inte är självklart att kunna Erica Jongs litterära position på sina fem fingrar. 1973 kom monsterhiten som förändrade hennes liv ut, debutromanen "Rädd att flyga", eller "Fear of flying" som den heter i original, och där begreppet the zipless fuck etablerades. Fram till idag har den sålt sisådär 20 miljoner exemplar. Jag var för ung för att erfara detta men när jag hittade boken på en loppis för tjugo år sen blev jag ändå lite uppiggad retroaktivt.I "Rädd att flyga" flyger Isadora Wing, en amerikansk poet på tjugonio år, till en psykoanalytikerkongress i Wien med sin man som också han är psykoanalytiker. Omgivna av 117 andra analytiker på planet inser Isadora att hon har gått hos i terapi hos sex av dem. Vad finns det då att vara rädd för? Att klara sig på egen hand utan man, hoten från terrorister och neonazisterna. Så dyker en älskare som fantastiskt nog heter Adrian Goodlove upp. Isadora drömmer om ”det knapplösa knullet” med en främling men de utspelar sig mest inne i hennes fantasier. Romanen har enligt Erica Jong alltid marknadsförts felaktigt, nej, det är ingen avförtrollad promiskuitet det handlar om. Knapplösa knull är knappt genomförbara annat än i fantasin, och sex är inget botemedel för rastlöshet, menade hon i efterhand. Konsekvenserna av denna omtalade roman blev hur som helst att hon kallades mammutvulva av manliga kritiker, sågades av vissa av sina feministkolleger som ensidigt hetereosexuell och blev läsarnas sexguru i generationer.Men det är snarare böckerna om åldrandet som jag brukar citera fritt ur minnet, först var det "Rädd för femtio". Uttrycket klämd mellan generationerna, som jag oavbrutet använde när barnen var tonåringar och föräldrarna sjuka, stal jag från henne. Andra halvan av livet ska väl inte behöva vara en pendelrörelse mellan fasa och resignation! Och det är först när man vågar vara ensam som man kan vara tillsammans med en annan människa för då är man inte längre rädd för att bli lämnad, sa jag till väninnorna, citerande Erica Och när jag var utled på all meningslös dejting sa hon: Man måste tycka om män för att träffa män! Aha!Som fyrtiotalist växte hon upp i ett Amerika och i en värld som hånade kvinnlig mognad men vid femtio, hävdade hon, bryter sig den galna kvinnan på vinden lös, klampar nerför trappan och sätter eld på huset. "När kärleken är klar med en har man massor av liv kvar. Varför ombeds vi alltid sätta strålkastaren på den smala sektor av våra liv som vi delar med män? Skriva om kärlek tills vi blir uttråkade själva?".På en annan loppis hittade jag sen romanen "Rädd att dö" från 2016 som i original förstås heter "Fear of Dying". Den handlar om Vanessa, som är en skådespelare strax över 60 på Manhattan. Hon är hyfsat lyckligt gift för fjärde gången med en stenrik industrimagnat med hjärtproblem och hon har döende kulturföräldrar i en jättevåning. Omgiven av döden börjar hon söka lite handfast sex på sajten zipless dot com – naturligtvis uppkallad efter Jongs egen sjuttiotalsklassiker – men önskedrömmen om sex med okänd bortom ansvar funkade ju inte ens då. Och som andlig vägvisare i denna metaroman uppträder självaste Isabella Wing. Efter diverse tröstlösa dejter med skiträdda män i gummidräkter konstaterar Erica Jong som vanligt att fantasin är mer potent än verkligheten.Jongs moraliska credo på åldershösten skulle kunna vara: Ansträng dig lite mer med det du har. Tillit och långsamhet. Och samtidigt är ansiktslyftningarna för Vanessa en klen tröst när föräldrarna dör och barnen är på rehab. Hundarna älskar en men de dör också, trots alla svindyra veterinärförsäkringar.Rundgången i romanerna gör inte Erica Jong mindre intellektuellt fascinerande. I intervjuer på Youtube är hon alltid bländande analytiskt politiskt spirituell som den gamla akademiker hon är och hon har en krass blick på det Amerika som omger henne. I "Rädd att dö" stryker jag under: "Halva moderskapet är att hålla käft". Och "det fjärde äktenskapet kommer att bli bättre ska du se".Över fiktionen ligger bara en tunn hinna, det är alltid samma föräldrar och systrar och dotter, exmän och gamla gondoljärälskare i Venedig men i handboken om skrivandet "Förföra demonen" menar hon att man alltid ska skriva – just sanningen. "Man skriver bara det man bryr sig om. Likgiltighet behöver inte sättas på pränt". Och man behöver tro på nån demon för att kunna skriva. Det har hon lärt av nobelpristagaren Singer och sin gamla vän från sjuttiotalet, Henry Miller, och som hon sen skrev en biografi om. "Det är livbojen som dränker en", säger Henry till Erica i en fiktiv dialog efter döden. "Bara på botten kan man finna sin egenart."En anekdot som blivit mindre rolig och mer uppfordrande med tiden handlar om den kvinnliga författarkollegan som redlös vaknade upp med Norman Mailer ovanpå sig och sa: Om en enda kvinna skulle berätta sanningen om sitt liv skulle hela världen brista.Och kanske har den gjort det efter Metoo, men jag vet faktiskt inte vad Erica Jong skrivit sen "Rädd att dö" 2016, och medan jag letar hittar jag en av mellanböckerna, "Alla kvinnors Blues", en roman om att komma ur sprit- och sexmissbruk, och hantera dessa kroniskt flyende män, och insikten: Jag behöver inte få min självkänsla sönderslagen varje dag bara för att få uppleva hudlös sexualitet, och jag minns att den meningen fungerade utmärkt åtminstone i teorin för att försöka bryta destruktiva affärer förr. Hon är som en äldre väninna som trasslat sig genom AA och försörjt fel män i årtionden, som kan klappa en på huvudet och säga: Hela den amerikanska ekonomin skulle kollapsa om vi alla tillfrisknade.Ibland påminner hon också om en temporärt insiktsfull Ulf Lundell, lika flödande lättläst, vindlande iväg, tappande tråden där hon prövande utgår från de egna erfarenheterna, och kanske är det därför det så ofta bränner till: "Att kunna sitta stilla, vad är det? Ren nåd, skulle jag tro", säger Erica eller hennes alter ego. "Och det är det svåraste av allt". "Nu ska jag sitta ensam på landet och göra ett collage av mitt liv." Det är jättebra sagt!!Vid 64 motade hon kritiken i grind, lovade att utvecklas som författare, för att hon kommit på att det finns enskilda liv som är mer intressanta än hennes. Det är nu inte helt säkert. Hon har fyllt åttio år och jag hoppas innerligt att det finns många uppgörelser kvar att sätta hårdlackerade naglar i, rädslor att rispa hål på. Fast hon verkar vara skitsur på förläggarna, säger i en teveintervju att "agents are whores".Så jag försjunker en stund till i det redan utgivna. Och jag vet redan att när jaget börjar namedroppa berömdheter och kräkas på festerna kan man läsa diagonalt en stund för på nästa sida kommer något att åter messa väninnorna, som detta helt geniala ur "Rädd att dö": "Föräldrar blir ädlare efter sin död. De blir också roligare och mer älskvärda, de börjar sakta förtjäna ens desperata kärlek."Katarina Wikarsmedarbetare på Kulturredaktionen

Anton Ahlmark predikar på gudstjänst från Filadelfiakyrkan i Stockholm. Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra att täcka kostnaderna? Bli månadsgivare för 99kr i månaden. https://www.filadelfiakyrkan.se/online#signup Engångsgåva. Swisha: 123 311 76 94 https://www.filadelfiakyrkan.se/bidra

Unga människor satsar tid och energi på sitt utseende. På sociala medier som Tiktok har utseendefixeringen nått nya höjder, också bland unga pojkar. Där följer unga influencers och trender som clean girl och looksmaxxing. Många unga fickor har också lagt sig till med avancerade hudvårdsrutiner. Vad får utseendefixeringen för konsekvenser för unga personers självbild och kan satsningen på utseende gå för långt? Kan viss kosmetika till och med vara skadlig för unga? I debatten deltar Monica Ålgars, psykolog och psykoterapeut, Frans Villanen, projekt manager på Seger marketing, Jenna-Mari Rak, kosmetologlärare på Optimas yrkesutbildning och Linnéa Sjölund, kosmetologstuderande. Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

I det här avsnittet introducerar talaren sin nya där jag använder koncept från redovisningsvärlden för att beskriva min mentala hälsa . Då jag är egenföretagare kom jag på idén om att använda bokföringen som en analogi för att beskriva hur det är att leva med ADHD där jag jämför mental energi med ett företags ekonomi. Jag beskriver skillnaden i dopaminresponsen mellan ADHD och "NT" , som att den förra måste vänta mycket längre på att bankgirot ska sätta in pengarna på kontot, vilket innebär att företagaren måste ta snabblån "snabba belöningar" för att klara utgifterna vilket skapar en ond spiral. Jag tar även upp det evolutionära perspektivet på ADHD och bankväsendet, och beskriver att att det moderna "banksystemet" kanske inte passar för personer med ADHD. Jag diskuterar det abstrakta i det moderna samhället och hur det skiljer sig från våra förfäders konkreta behov av att skydda gruppen genom att någon avviker och visar gruppen vart de ska. Jag använder Bas-kontoplanen som en mall för att hantera konton, och de olika typerna balans och resultaträkningar, såsom mental energi, intäkter, positiva effekter av lycka liksom de negativa effekterna av dåligt anseende och misslyckanden, diskuteras. De samhälleliga konsekvenserna av skuld och konflikt utforskas, och talaren avslutar genom att betona vikten av mental energi och träning, samt effekten av transaktionskostnader och utgifter. Samtalet utforskar och begreppet transaktionskostnader och utmaningarna med fördröjda betalningar inom bankväsendet som en analogi till svårigheterna för oss med ADHD att orka med vardagliga aktiviteter såsom att träna, eftersom transaktionskostnaderna, dvs. att ta sig dit och byta om är så höga. Han går in på skulders och ekonomisk press påverkan på individer och rollen som uppoffringar och träning i samhället. I slutet pratar jag om Buddhachain, min filosofi där jag ser universum som en nod av parallella universum i en blockkedja, diskuteras, vilket belyser sambandet mellan olika alternativa verkligheter. Samtalet berör även vikten av att hantera förväntningar och kostnaden per klick inom annonsering. Slutligen utforskar det investeringsstrategier och behovet av att sprida risker för finansiell optimering. Kapitel 00:00 Vinjett 00:05 Introduktion 02:10 Att Förstå ADHD som Bokföring 03:33 ADHD som ett Företag: Att Leva Livet 05:28 Problemet med fördröjd belöning 06:52 Effekten av fördröjda betalningar på ADHD 09:12 Det evolutionära perspektivet på ADHD och Bankväsendet 10:10 Det Abstrakta i det Moderna Samhället 11:07 Bas-kontoplanen: En Mall för Konton 13:28 Olika Typer av Kapital och Utgifter 19:14 De Negativa Effekterna av Dåligt Anseende och Misslyckanden 22:37 De Samhälleliga Konsekvenserna av Skuld och Konflikt 24:27 Att Använda BasKontoPlanen som en Mall 28:23 Vikten av Mental Energi och Träning 30:19 Transaktionskostnader och Utgifter 32:43 Transaktionskostnader och Bankväsendet 35:33 Utmaningarna med Fördröjda Betalningar 38:25 Skuld och Ekonomisk Press 41:20 Uppoffringar och Träning i Samhället 44:10 Förväntningar och Skuld 46:39 Universum som en Blockchain 51:02 Parallella Universum och Investeringar 57:14 Kostnad per Klick och Långsiktig Framgång 01:00:39 Investeringsstrategier och Riskhantering 01:04:29 Att Sprida Risker och Finansiell Optimering --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/autismpodden/message

Omkring 1500 personer dör årligen i självmord i Sverige. Konsekvenserna för de efterlevande är ofta katastrofala. Men ur forskningssynpunkt är ett självmord en sällanhändelse vilket försvårar studier om suicidprevention. Psykiatern och professorn Christian Rück har startat forskningsprojektet Saving lives vid Karolinska Institutet och är aktuell med en ny bok om självmord. ”Det alltid kommer att vara svårt att förutsäga självmord på ett individuellt plan. Men det finns andra sätt att minska risken”, säger han. 

En kollaps mot Spanien satte punkt för Sveriges fiaskohöst. OS-platsen var redan körd på förhand – men förlusten kan få stora konsekvenser i framtiden. Vad betydde Kosovare Asllanis tårar i Spanien – och det där som hände i augusti, hur pinsamt var det egentligen? Med: Albin Julin och Frida Olsson

Deepfake-porr och falska nakenbilder. När AI-tekniken fortsätter att utvecklas är det också fler som blir drabbade av det förvrängda materialet som sprids. Det har aldrig varit lika många fejkade bilder och videos med pornografiskt innehåll som i år. Hur skapas AI-genererad porr och vad görs för att reglera den? Gäst: Nicklas Hermansson, chefredaktör på NomoFomo och AI-krönikör på Aftonbladet. Programledare och producent: Ellen Lundström. Klipp i avsnittet från NBC och CBS. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

19 september. I en ny rapport från Riksrevisionen granskas hur regeringen och myndigheter har hanterat det svenska elsystemet. Vid flera tillfällen har beslut fattats utan konsekvensanalys, visar granskningen. Johannes Österström, Riksrevisionen, och Carl Berglöf från Energiföretagen gästar Andreas Ericson.

Influencern Alexandra Nilsson har upplevt en riktig framgångssaga – men med en brutal baksida. Som tonåring blev hon enorm med sin blogg under namnet ”Kissie”. Hon nämndes frekvent i media och hennes provocerade inlägg skapade rubriker. Men med kändisskapet kom mordhot, hon hade managers som utnyttjade henne och journalister som hängde ut hennes anorektiska kropp. För fem år sedan stängde hon ner bloggen, och nu 15år efter första inlägget, är hennes liv på väg i en helt ny riktning.Vi får höra om hur det var att bli en av Sveriges mest kända personer redan som ett barn, och hur den galna tiden har påverkat henne. Vi pratar om hennes behov att gå mot normen och vara annorlunda och om hur hon blev beroende av sin egen dröm. Vi glider också in på hur hon idag har tröttnat på influencerlivet och vad som väntar härnäst. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Alexandra på instagram och youtube.Lyssna på podcasten Ord och alla visor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Influencern Alexandra Nilsson har upplevt en riktig framgångssaga – men med en brutal baksida. Som tonåring blev hon enorm med sin blogg under namnet ”Kissie”. Hon nämndes frekvent i media och hennes provocerade inlägg skapade rubriker. Men med kändisskapet kom mordhot, hon hade managers som utnyttjade henne och journalister som hängde ut hennes anorektiska kropp. För fem år sedan stängde hon ner bloggen, och nu 15år efter första inlägget, är hennes liv på väg i en helt ny riktning.Vi får höra om hur det var att bli en av Sveriges mest kända personer redan som ett barn, och hur den galna tiden har påverkat henne. Vi pratar om hennes behov att gå mot normen och vara annorlunda och om hur hon blev beroende av sin egen dröm. Vi glider också in på hur hon idag har tröttnat på influencerlivet och vad som väntar härnäst. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Alexandra på instagram och youtube.Lyssna på podcasten Ord och alla visor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kraftverksdammen i Nova Kachovka brast i södra Ukraina under tisdagsmorgonen och det har lett till stor förödelse. Tusentals människor har drabbats. Hus, vägar och jordbruksmarker är förstörda. Det kan ta upp till tio år innan skadorna är åtgärdade efter sprängningen och människorättsorganisationen Human Rights Watch varnar för risk för omfattande miljöförstöring. Ukraina och Ryssland skyller nu på varandra efter det inträffade. Vad får dammkollapsen för konsekvenser? Vem ligger bakom sprängningen? Och hur påverkar det här kriget i Ukraina framåt? Gäst: Wolfgang Hansson, Aftonbladets utrikespolitiska kommentator. Programledare: Ellen Lundström. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I det moderna arbetslivet är många medvetna om att tydlig feedback, humor och spontanitet kan vara problematiskt. Konsekvenserna av att bryta mot normer kan stå en dyrt i dagens samhälle, skriver professor Mats Alvesson som är organisationsforskare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barnmorskan Anette Lycke har länge arbetat med att upplysa och ge rådgivning om klimakteriet. Genom en forskningsstudie har hon visat att det kvinnor främst efterfrågar är mer information och att man skulle velat ha haft mer kunskap om klimakteriet tidigare. Man känner sig oförberedd och utöver klassiska klimakteriebesvär så är det många som tror att de är sjuka när de upplever andra symptom. Det upplevs otydligt var och hur man ska söka vård och alltför ofta blir det en serie vårdbesök där man träffar på bristande kunskap och intresse. Konsekvenserna kan bli väldigt stora för individen men även i ett större perspektiv. Det behövs positiva attityder, större kunskap om modern hormonbehandling och andra möjliga vårdinsatser så vården kan fånga upp kvinnor på ett bättre sätt. Behovet av att tala om klimakteriet är stort och här kan barnmorskor vara en värdefull resurs både med grupputbildning och individuella samtal där man minskar oro och ger kvinnor större chans att se att klimakteriet kan föra med sig något positivt. I avsnittet möter Åsa Melin barnmorskan Anette Lycke som är verksam i Skåne och på Womni.se som är en digital klimakteriemottagning. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten. För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer.I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.Programmet är en repris från 1 november 2022.Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Minst sex personer dog och 81 skadades efter en explosion som inträffade i centrala Istanbul under söndagen. Turkiet pekar ut kurdiska PKK som ansvariga, men PKK nekar. På en kvart får du veta vad vi hittills vet om attacken, och vad den kan komma att få för politiska konsekvenser. Med Jesper Sundén, Mellanösternanalytiker på SvD.

Berättelsen om hur Irlands befolkning i mitten av 1800-talet drabbades av hungersnöd är på alla sätt mörk. En från början svag befolkning som levde på endast en gröda, fick se denna insjukna, och snart gjorde befolkningen detsamma. Konsekvenserna blev stora, den brittiska regeringens åtgärder små. Läslista:"Vädrets makt" - Erik Durschmeid"Irlands historia" - Alf ÅbergBlack 47 and beyond: the great irish famine in history, economy and memory" - Cormac O GrádaVärldens historia 13/2008 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten. För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer.I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Johanniterriddarnas försvar av Malta mot en osmansk armé år 1565 tillhör de klassiska belägringarna i krigshistorien. Numerärt underlägsna och helt ensamma föreföll utgången av belägringen vara avgjord på förhand. Men varför blev det inte så? Hur kunde osmanerna misslyckas? Och vilken betydelse fick det osmanska misslyckandet för framtidens maktbalans i dåtidens Medelhavet?I avsnitt 17 av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om den dramatiska belägringen av Malta.Med utgångspunkt från den strategiska och politiska situationen i Medelhavet vid mitten av 1500-talet får du som lyssnare ta del av den på många sätt unika och märkliga berättelsen om hur 500 riddare med sina soldater stod emot det osmanska rikets militära kraft. Den osmanske sultanen Suliman hade aldrig lidit några större nederlag med undantag för det misslyckade försöket att ta Wien år 1529.Intagandet av Malta skulle ge osmanerna en språngbräda för att ta Sicilien och södra Italien. Johanniterriddarnas anfall med galärer mot osmanernas handel skulle på samma gång få ett stopp. Riddarnas uppstudsighet skulle straffas i ett enda slag mot denna kristenhetens sista utpost i östra Medelhavet. Men det blev inte så. Belägringen utvecklades till en uppvisning i uthållighet och klok hushållning med tillgängliga resurser från riddarnas sida.Ur osmanernas perspektiv blev det en stor besvikelse och en strid som präglades av dåliga beslut och underskattning av motståndaren. Konsekvenserna av belägrings utgång blev betydelsefull för den fortsatta maktkampen i Medelhavet. Några år senare följde den kristna sjösegern vid Lepanto 1571. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges Radio skickar en ung Agneta Ramberg till Teheran när Irans framtid avgörs. Hör hennes egna radioinspelningar och berättelser från Iran i den här helt nya dokumentären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.Ett program från 2022.Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

Sveriges Radio skickar en ung Agneta Ramberg till Teheran när Irans framtid avgörs. Hör hennes egna radioinspelningar och berättelser från Iran i den här helt nya dokumentären. 1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.Ett program från 2022. Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

1979 skickar Sveriges Radio en ung Agneta Ramberg till Teheran. Hör hennes egna radioinspelningar och berättelser från Iran i den här helt nya dokumentären. 1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.Ett program från 2022. Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

Det spekuleras om att Donald Trump snart kommer tillkännage att han kandiderar i presidentvalet 2024. Själv säger Trump i en färsk intervju att han redan leder i alla opinionsmätningar. Ett splittrat USA har firat sin självständighetsdag den 4:e juli. Men mitt under nationaldagsparaden i Chicago sköts flera personer ihjäl, den senaste i en rad masskjutningar som skakat USA. President Joe Biden fick inleda nationaldagen med en tyst minut. Hör hur firandet blev en tragedi och om de brännande frågorna som delar landet.Trumps nästa drag efter vittnesmålenNästa vecka fortsätter kongressförhören om Donald Trump agerade under stormningen av kongressen. Förra veckans vittnesmål av Cassidy Hutchinson har beskrivits som ett bombnedslag som inte gynnade Donald Trump. Men i en intervju säger Trump att hon lever i en fantasivärld och att anklagelserna inte stämmer. Samtidigt har flera medier rapporterat om att Trump snart kommer att lansera sin kandidatur för presidentvalet 2024 och själv hävdar han att han redan leder stort i alla opinionsmätningar. Medieuppgifterna är ännu obekräftade och om Donald Trump inom kort meddelar att han kandiderar så är det ovanligt tidigt jämfört med när kandidaterna brukar säga att de ska delta i valet. Konsekvenserna av striktare abortlagarEfter att högsta domstolen rivit upp Roe v. Wade så har abortstriden nu flyttats till delstaterna där en rad stater infört närmast totalförbud mot aborter. Hör USA-kommentator Ginna Lindberg tillsammans med vår utsände Anders Jelmin utanför HD i Washington om de praktiska följderna av de nya abortlagarna. Ett fall som diskuterats är en 10-årig flicka som blivit gravid efter våldtäkt och som nu kan komma att nekas abort i delstaten där hon bor.Tragedin med döda migranter i lastbilEfter att mer än 50 personer dog instängda i en stekhet lastbil i Texas så pågår debatten om människosmuggling och gränskontroll. De döda kom från länder som Mexiko, Honduras och Guatemala. Vår utsände Sven Carlsson har varit på plats och berättar om det som beskrivs som den dödligaste händelsen hittills efter att människor smugglats över gränsen mellan Mexiko och USA.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Anders Jelmin och Sven Carlsson, utsända i Washington och San FranciscoProgramledare: Sara StenholmProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot

HYPERSTAGFLATION riskerar att drabba världsekonomin. Konsekvenserna av pandemi, krig och inflation samspelar just nu för att skapa unikt destruktiva förutsättningar för den västerländska civilisationen.   Inflation och räntor gröper enligt konjunkturinstitutet ur hushållens utrymme för konsumtion samtidigt som börsen har fallit och bostadspriserna har börjat vika av nedåt.   Hur förhindrar man då denna situation från att urarta till ett samhällsekonomiskt blodbad?   Vad ÄR egentligen Hyperstagflation? Hur har denna situation uppstått?  Och kanske viktigast – vad bör man göra nu?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om HYPERSTAGFLATION. STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ------------------------------------------------------

Ronie Berggren kommenterar 6-januari-kommitténs andra öppna förhörsdag den 13 juni 2022 där fokus låg på hur Trump valde att missledas om valet och vilka konsekvenser hans retorik sedan fick. ------ STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Konsekvenserna av hans koranbränningar har dominerat nyhetsflödet sedan i påskas. Men få journalister har varit särskilt intresserade av varför han utför dem. Kvartal gör ett försök att förstå. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Konsekvenserna av hans koranbränningar har dominerat nyhetsflödet sedan i påskas. Men få journalister har varit särskilt intresserade av varför han utför dem. Kvartal gör ett försök. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När pandemin var ett faktum sattes sjukvården under stor press. Konsekvenserna av kraftsamlingen mot covid-19 är bland annat uppskjutna operationer. Samtidigt var långa vårdköer ett problem redan innan pandemin bröt ut. Aftonbladet granskar i en rad artiklar den svenska vården i pandemins spår. I det här avsnittet av Aftonbladet Daily berättar Anna Sjögren, en av reportrarna bakom granskningen, om vad som kommit fram, hur granskningen gått och hur det kunnat bli så här i Sverige. Gäst: Anna Sjögren, reporter på Aftonbladet. Programledare: Amanda Hemberg Lind Kontakt: podcast@aftonbladet.se